Granskningsyttrande över detaljplan för del av Bergnäset 1:1, Trygghetsboende, SBF 2015/5

Transkript

1 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Granskningsyttrande över detaljplan för del av Bergnäset 1:1, Trygghetsboende, SBF 2015/5 Dnr 2015 M3095 Miljö och byggnadsnämndens beslut Miljö och byggnadsförvaltningens synpunkter och bedömning är nämndens synpunkter. Sammanfattning av ärendet Stadsbyggnadsförvaltningen har aviserat att de har ett granskningsunderlag för detaljplan för ett nytt trygghetsboende på Bergnäset 1:1 som visas för information och synpunkter mellan och Miljö och byggnadsnämnden har därmed tillfälle att komma in med synpunkter på detaljplanen. Planen huvudsakliga syfte är att ge planmässiga förutsättningar för byggnation av ett trygghetsboende med upp till 120 lägenheter på Bergnäset. Detaljplanen omfattar delar av fastigheten Bergnäset 1:1 och planområdet angränsar mot Bergnäsets stadsdelscentrum. Förslaget innebär att delar av området bebyggs och omvandlas till kvartersmark. I gällande detaljplan är marken avsedd att utgöras av park eller plantering. En gångväg tillgänglig för allmänheten ska kunna anläggas mellan Bergstaden och Producentvägen. Planområdet är utsatt för flera olika bullerkällor; flygbuller, vägtrafikbuller från närliggande gator och Älvbrovägen och industribuller från Norrmejeriers verksamhet. Området ligger inom samrådsområde för militärt flygbuller (sk bullermattan), riksintresse för totalförsvarets militära del. Området ligger nära till livsmedelsbutik, busshållplats, vårdcentral, apotek, postservice, restaurang, mm, vilket i lokaliseringsutredningen har bedömts som det området som bäst uppfyller kriterierna för ett nytt trygghetsboende trots bullret. Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer att det finns särskilda skäl för att tillåta en byggnation enlig planförslaget, eftersom trygghetsboendet bedöms som en samhällsviktig funktion för stadsdelen Bergnäset.

2 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 63 Miljö och byggnadsförvaltningen föreslår miljö och byggnadsnämnden besluta att förvaltningens synpunkter och bedömning är nämndens synpunkter. Beslutsgång Ordföranden ställer miljö och byggnadsförvaltningens förslag under proposition och finner att miljö och byggnadsnämnden bifaller förslaget. Miljö och byggnadsförvaltningens synpunkter och bedömning Miljö och byggnadsförvaltningen har tagit del av planhandlingarna och vidhåller miljö och byggnadsnämndens tidigare yttrande (utöver det som har beaktats) men vill ytterligare förtydliga några punkter nedan. Miljö och byggnadsförvaltningen vet inte om allt går att reglera genom planbestämmelser eller få in i planbeskrivningen, men om så inte är fallet så ser vi det ändå som en möjlighet att i yttrandet få informera exploatören om sådant förvaltningen tycker är viktigt inför bygglovsansökning och planering av verksamheter. Flygbuller Enligt bullerrapport A (bilaga 1a) beräknas den ekvivalenta ljudnivån, uttryckt som FBN vid planerat trygghetsboende bli drygt 55 db(a) och maximala ljudnivåer på db(a). Den maximala ljudnivån genereras av F21:s militära flyg. Inomhusmiljön vad gäller buller är reglerad i planbestämmelsen med att fasader och tak skall dämpa minst 35 db(a) avseende flygbuller. Denna siffra är sänkt från samrådsskedet, från 39 till 35 db(a). Detta med andledning av nya maximala ljudnivåer som försvarsmakten lämnat, som bullerkonsulten utgått ifrån. Miljö och byggnadsförvaltningen har inga synpunkter på den sänkningen. En dag med full verksamhet på båda flygdivisionerna kan ge 32 bullerhändelser under min under tiden kl En ny trafikbullerförordning (2015:216) har trätt i kraft , men man kan inte med hjälp av den bedöma buller från militärt flyg, det är exkluderat. Bedömningen blir istället grundad utifrån miljöbalken och plan och bygglagen.

3 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 64 Avgörande i bedömningen för om de boende utsätts för ökade hälsorisker genom att bosätta sig på trygghetsboendet är huruvida man kan anse att de boende flyttar från en sämre boendemiljö till en bättre. Det är sannolikt så att en boende på Bergnäset kommer att flytta från en villa med en lägre ljudisolering till ett trygghetsboende med en bättre ljudisolering. Det är också troligt att det kommer ske inflyttningar på trygghetsboendet med personer som inte levt under bullermattan tidigare, dessa kommer att få förhöjda hälsorisker och en försämrad boendemiljö. Hälsoriskerna kopplade till långsiktig exponering för flygbuller är främst hypertoni och hjärt kärlsjukdomar. Personer som exponeras för 55 FBN har visat sig ha förhöjd risk för högt blodtryck och hjärt kärlsjukdomar och exponeras man för maximala ljudnivåer över 72 db(a) ökar risken ytterligare. Med avseende på sömnstörning så visar dagens forskning att redan vid enstaka bullerhändelser med 30 35dB(A) påverkas människors sömn men att hälsoproblem inträffar först vid värden över 40dB Lnight outside. Äldre personer räknas som särskilt utsatta för buller och kan behöva upp till 15 db lägre bullernivåer för att kunna föra ett samtal. Majoriteten av de boende på trygghetsboende får antas ha olika grader av nedsatt hörsel. Ska man dessutom faktorera in att alla inte har svenska som modersmål kan behovet av bullerreducering bli 20 db. Studier visar att vid 55 FBN blir i genomsnitt 10 % av befolkningen mycket störda en och tvårumslägenheter, medför således att uppskattningsvis 7 10 personer kommer som anse sig mycket störda. Dessa personer klassas ej som extra känsliga och ska således bedömmas enligt miljöbalkens 9 kapitlet 3 om olägenhet. Hur störningen utformar sig beror på individerna och det går inte att peka ut en enskild typ av störning, gemensam nämnare är dock flygbuller. Varje fall måste bedömas individuellt och kan medföra krav på ytterligare åtgärder. Miljö och byggnadsförvaltningen bedömer att detta flygbuller är acceptabelt i och med att det är under en begränsad varaktighet och att ett trygghetsboende anses som en samhällsviktig funktion på Bergnäset.

4 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 65 Miljö och byggnadsförvaltningen anser dock att balkongerna ska vara inglasade och ljuddämpande, så att hyresgästerna kan sitta ute på balkongen men ha möjlighet att dra igen när flygplanen startar. Krav på inglasning av balkonger bör stå med i planbestämmelserna. Träd Vid exploatering av området bör man inom kvartersmark vara restriktiv med trädfällning och inte avverka mer än absolut nödvändigt. Det som blir kvar av naturstråket (betecknat natur) är en i förhållandevis smal korridor. Tillgänglighet Miljö och byggnadsförvaltningen vill att man enligt Boverkets allmänna råd om detaljplaner, beskriver tillgängligheten i förhållande till situationen i hela planområdet och till de kommunala målen för tillgänglighet. Miljö och byggnadsförvaltningen vill att våra synpunkter om tillgänglighet nedan förs in i planbeskrivningen. Ett tillgängligt samhälle är ett högt ställt, men nödvändigt och självklart politiskt mål. Det innebär att alla som arbetar med den byggda miljön, från den övergripande nivån ner i detalj, redan från början behöver ha tillgänglighet i åtanke. Det räcker alltså inte att enbart de som arbetar med tillgänglighetsbefrämjande åtgärder är med i processen, utan vi behöver gemensamt stadsplanera och bygga för en god tillgänglighet. Med en miljö som är tillgänglig och användbar för personer med funktionsnedsättningar får vi en miljö som är bättre för alla. Marken inom detaljplaneområdet är kuperad. Byggnader och friytor inom fastigheten ska vara tillgängliga för alla. Detta ställer krav på att entréer och friytor utförs utan nivåskillnader eller andra hinder. Därför är det viktigt att huset entréer planeras så att nivåskillnader undviks eller blir små och kan överbryggas med små ramper eller annat. Fastighetens friytor bör även de planeras så att nivåskillnader undviks eller på ett enkelt sätt kan överbryggas samt att de funktioner som planeras ex. uteplatser samt ytor som används för uteaktiviteter görs tillgängliga för funktiosnedsatta.

5 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 66 Viktigt att beakta utanför detaljplaneområdet är att även tillgängligheten till naturliga målpunkter som livsmedelsbutik, vårdcentral, busshållplatser etc. bör anpassas. Tillgänglighetskraven regleras inte i detaljplanebestämmelserna. Boverkets byggregler (BBR) gäller för att säkerställa att en god tillgänglighet uppnås, både för omgivande mark och inom byggnaden. Dock kommer förutsättningarna för utbetalning av kommunalt bidrag för trygghetsboendet att bedömmas utifrån en förhöjd tillgänglighet enligt kommunens riktlinjer för trygghetsboenden. Med denna anledning är tillgängligheten viktig att beakta i planskedet för att möjliggöra en tillgänglig inomhus och utomhusmiljö för ett nytt trygghetsboende i Luleå kommun. Beslutsunderlag Granskningshandlingar för detaljplan för Bergnäset 1:1; planbestämmelser, planbeskrivning, tre bullerutredningar och lokaliseringsutredning. Alla planhandlingar finns att se på kommunens hemsida; Beslutet skickas till Stadsbyggnadsförvaltningen, Avdelningen stadsplanering