handbok för mottagande av nyanlända elever
|
|
- Ulrika Sandberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 handbok för mottagande av nyanlända elever
2 inledning Till Lerums kommun kommer nyanlända elever från världens alla hörn. Några anländer som flyktingar medan andra elever är anhöriga till arbetskraftsinvandrare. Ytterligare andra kan vara svenska medborgare som bott utomlands i hela sina liv. Vissa elever har god skolvana, då de gått många år i skola, samtidigt som andra aldrig tidigare haft möjlighet att gå i skola. I Sverige har alla barn samma rättigheter i enlighet med Barnkonventionen, oberoende av barnets legala status. Några av de viktigaste rättigheterna att känna till är: Barnets rätt till skydd mot diskriminering. Barnets bästa ska alltid stå i centrum. Barnets rätt till liv och utveckling. Barnets åsikter ska respekteras. syfte och mål Syftet med denna handbok är att ge stöd till kommunens skolor i att skapa ett gott mottagande av nyanlända elever. Målet med handboken är att skapa en ökad förståelse för nyanlända familjers situation och att ge en ökad insikt i hur den kartläggning som har gjorts utifrån skolverkets kartläggningsmaterial för nyanlända elever, kan ligga till grund för planeringen av arbetet med de nyanlända eleverna. Målgruppen för detta material är personal på grundskolor och gymnasieskola i Lerums kommun. kommentar En digital version, som klickbar pdf, av denna handbok finns på Lerums kommuns intranät under Service och hjälp i jobbet/manualer/sektor lärande. 2.
3 information om nyanlända elever i lerums kommun Alla barn och ungdomar mellan 6 och 18 år har rätt till skolgång oavsett om de är svenska medborgare, har uppehållstillstånd, är asylsökande eller är papperslösa. Barn med uppehållstillstånd omfattas dessutom av skolplikten, precis som svenska medborgare. Asylsökande och papperslösa har rätt att påbörja en gymnasieutbildning fram till 18 års ålder. Övriga grupper fram till 20 års ålder. 3.
4 vem är nyanländ? Definitionen av en nyanländ varierar inom olika verksamheter. Vuxna brukar vanligen definieras som nyanlända under etableringsprogrammet som pågår de första två åren som följer efter att personen beviljats uppehållstillstånd. Inom skolan definieras eleven som nyanländ under elevens fyra första år, räknat från den dag eleven anlänt till Sverige. Med andra ord räknas även asylsökande elever som nyanlända. De viktiga delarna att ta hänsyn till är en eventuell flerspråkighet och den interkulturella aspekten. Tänk på att detta innebär att även barn som flyttat till Sverige och Lerums kommun från exempelvis ett annat europeiskt land räknas som nyanlänt. nyanlända elever med flyktingbakgrund En majoritet av de nyanlända eleverna som anländer till Lerums kommun idag har innan ankomsten till Sverige befunnit sig på flykt. De flesta anländer till Sverige tillsammans med sina föräldrar, men en del elever anländer utan sina vårdnadshavare så kallade ensamkommande barn. Ett ensamkommande barn anvisas direkt vid ankomst till en kommun, där ansvaret för barnets omvårdnad åläggs socialtjänsten. Alla kommuner i Sverige har ett lagstadgat ansvar att ta emot nyanlända flyktingar med uppehållstillstånd från Migrationsverkets anläggningsboenden. Vissa personer/familjer har ett permanent uppehållstillstånd (PUT), medan vissa har ett tillfälligt uppehållstillstånd (TUT) enligt den tillfälliga utlänningslagen. Ett tillfälligt uppehållstillstånd varierar mellan 13 månader och 3 år, beroende på uppehållstillståndsstatus. 4.
5 några definitioner 1. Asylsökande: En asylsökande är en person som ansöker om skydd i ett annat land. Asylsökande barn har, precis som alla andra barn, rätt till skolgång eller 15 timmars förskola. 2. ABO: De flesta nyanlända i Lerums kommun har anvisats till kommunen av Migrationsverket efter att de beviljats uppehållstillstånd. Dessa personer/familjer har under sin asylprövningstid bott på olika former av anläggningsboenden (ABO) runt om i landet. Många har börjat etablera sig i det svenska samhället och ofta har barnen gått i förskola/skola innan de kommer till Lerums kommun. 3. EBO: En del asylsökande ordnar 3sitt eget boende (EBO) under asylprövningstiden. Vanligt är att man då bor hos exempelvis en vän eller en släkting. När de beviljas uppehållstillstånd bor de vanligtvis kvar i kommunen. 4. Kvotflykting: En person eller en familj som valts ut till vidarebosättning av UNHCR kallas kvotflykting. Personen eller familjen kommer då direkt till Sverige med flyg, ofta från ett flyktingläger någonstans i världen. Personen har redan innan ankomst beviljats ett permanent uppehållstillstånd. 5. Familjeåterförening: En del nyanlända ansöker om familjeåterförening efter att de beviljats uppehållstillstånd i Sverige. Som regel är det bara kärnfamilj som beviljas familjeåterförening. Barn över 18 år beviljas sällan familjeåterförening. Med den tillfälliga utlänningslagen har rätten till familjeåterförening kraftigt begränsats. 6. EKB: Ett ensamkommande barn är ett barn som kommit till Sverige utan sina föräldrar. Socialtjänsten ansvarar för det ensamkommande barnets omsorg. Alla kommuner har ett ansvar i att ta emot ensamkommande barn redan under barnets asylprocess. 7. EKU: Individer som anlänt till Sverige som ensamkommande barn och därefter fyller 18 år benämns ofta som ensamkommande unga eller ensamkommande ungdomar (EKU). 8. Bosättningslagen: Individer som beviljas uppehållstillstånd och antingen bor på Migrationsverkets anläggningsboenden (ABO) eller som räknas som kvotflyktingar omfattas av bosättningslagen. Det innebär att Migrationsverket anvisar de personer som beviljats uppehållstillstånd till en kommun. Kommunen ansvarar då för att erbjuda personen en bostad. Övriga gruppen ansvarar själva för sin bosättning. 5.
6 nyanlända familjers situation Gemensamt för många nyanlända vuxna är att de följer etableringsprogrammet via Arbetsförmedlingen. Etableringsprogrammet är individanpassat, men ofta läser man svenska för invandrare (SFI) halva dagen och har praktik/annan aktivitet på den andra halvan. Om förälder behöver vara ledig från sin etablering, exempelvis för att gå på ett möte på skolan, är det viktigt att skolan tar hänsyn till detta och vid behov hjälper till med att skriva ett intyg som styrker förälders behov av ledighet. Föräldrar som ingår i etableringen har inte rätt till betald semester, varför familjerna ofta har behov av fritids även under lov. Prata gärna med yngre elevers föräldrar om detta inför sommaren för att ta reda på familjens behov av barnomsorg. start lerum Nyanlända barn i grundskole- och gymnasieålder går under sin första skoltid i kommunen på Start Lerum, vilket är kommunens mottagningsenhet för alla nyanlända elever. De elever som inte har gått i svensk skola tidigare är på Start under 8 veckor. Övriga elever är endast på Start en kortare tid. Start Lerums uppdrag är att kartlägga elevens tidigare kunskaper, kommunicera med elevens vårdnadshavare, familjehem/ boende och gode män och att göra en pedagogisk överlämning till elevens ordinarie skola, samt att undervisa eleven. kartläggning Sedan den 15 april 2016 är Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper steg 1 och 2 obligatoriskt för nyanlända grundskoleelever. Dessa kartläggningar görs av lärarna på Start Lerum. Skolverkets kartläggning steg 3 gäller ämneskunskaper och är avsedd att göras ute på respektive skola av ämneslärare. Material finns på Skolverkets bedömningsportal och stöttning i kartläggningsarbetet erbjuds av pedagoger på Start Lerum. Steg 3 är ännu inte obligatoriskt, men kan ge värdefull information och vara till stor hjälp vid planeringen av elevens undervisning. 6.
7 skolverket beskriver de två första stegen i kartläggningen så här Språk och erfarenheter ger en bild av elevens språk, tidigare skolgång, intressen och förväntningar utifrån elevens och vårdnadshavarens egna uppfattningar och beskrivningar. Steg 1 - Litteracitet kartlägger hur eleven har använt språket i olika sammanhang. Begreppet litteracitet används här som ett överordnat begrepp för olika aktiviteter kopplade till skrift. Det är inte bara läsande och skrivande utan också olika muntliga aktiviteter i samband med läsande och skrivande, till exempel högläsning och diskussion om texters innehåll. Steg 2 - Numeracitet kartlägger hur eleven utifrån en bild kan använda sitt matematiska tänkande. I kartläggningen får eleven lösa problem, föra resonemang, argumentera och motivera sina lösningar. Beroende på elevens ålder och tidigare erfarenheter väljs lämpligt material ut vid genomförandet av kartläggningen. På Start Lerum genomförs det också en social kartläggning av barnets bakgrund, livssituation och erfarenheter utanför skolan. Resultatet av kartläggningens två första steg, tillsammans med elevens ålder och personliga förhållanden i övrigt, ligger till grund för rektors beslut om placering i årskurs och undervisningsgrupp. Kartläggningen ligger också till grund för planeringen av elevens fortsatta undervisning och hur undervisningstiden ska fördelas mellan ämnena. 7.
8
9 kommunicering och överlämning Elevens nätverk bjuds in till ett kommuniceringssamtal där de delges vad kartläggningen visar och vilken årskurs som rekommenderas utifrån elevens hela situation. Under samtalet informerar Starts personal om det svenska skol- och betygssystemet och samtalar om elevens behov av studiehandledning, modersmålsundervisning och eventuella fritidshemsplacering. Vid behov görs ansökningar om modersmålsundervisning och fritidshemsplacering. Personalen informerar också om tid för skolstart. Någon/några veckor innan eleven ska börja i sin ordinarie skola besöker eleven och lärare från Start skolan. Där visas eleven runt, gärna med hjälp av sina klasskamrater och får träffa sina blivande lärare. Om möjligt är även vårdnadshavaren med vid besöket. Vid besöket genomförs också en pedagogisk överlämning från Starts personal till skolans personal. Om vårdnadshavare inte kan närvara vid överlämningen är det önskvärt att skolan så snart det är möjligt bjuder in familjen till ett samtal. undervisning Under tiden på Start undervisas eleven framför allt i svenska som andraspråk. Syftet är att eleven ska få ett grundläggande ordförråd i svenska och kännedom om det svenska skolsystemet så att eleven kan få en trygg övergång till sin ordinarie skola. För att skapa sammanhang utgår undervisningen ifrån olika teman som ligger nära elevens vardag. I undervisningen strävar pedagogerna efter att använda många olika språkliga aktiviteter som stimulerar alla sinnen. Det ingår praktiska övningar t ex matlagning, kommunikationsövningar med varandra och människor i närområdet, samt estetisk verksamhet. I undervisningen används spel, rollspel och bilder. Under rubriken Läs mer finner du referenslitteratur om att undervisa nyanlända som du kan ta del av. stöd från start lerum Start Lerum erbjuder insatser och stöttning gällande mottagande, organisation, kartläggning och undervisning av nyanlända. Ta gärna kontakt med personalen på Start vid behov via telefon , eller via e-post startlerum@lerum.se. 9.
10 uppföljning och bedömning En kontinuerlig uppföljning av elevens språkutveckling i svenska språket sker med hjälp av materialet Bygga svenska och utförs av lärare i svenska som andraspråk. Du kan läsa mer på skolverkets hemsida Den 1 augusti 2018 infördes en ny lag om att alla nyanlända elever i årskurs 7-9 ska ha en individuell studieplan (3 kap 12 g Skollagen). Studieplanen finns i UNIKUM och påbörjas av Starts personal. Mottagande skola ansvarar för att fortlöpande uppdatera studieplanen. barnets mående Många barn som levt på flykt uppvisar ofta olika former av stressreaktioner. Det är inte ovanligt att barnet har varit med om traumatiska upplevelser. Ett bra förhållningssätt är att barnets agerande är normala reaktioner på en onormal situation. Barnet brukar vanligtvis må bättre när hen får struktur och en förutsägbarhet i vardagen, exempelvis genom att få börja i skolan. Kontinuitet, förutsägbarhet och tydlighet är särskilt viktiga framgångsfaktorer i nyanlända elevers skolvardag. Skolan bör vara lyhörd för hur eleven mår samt på vilket sätt eleven påverkats av sin flykt och livssituation. Det kan vara känsligt för eleven att få frågor om detta. Uppmärksamma särskilt om någon förälder uppger att hen inte orkar med barnets reaktioner eller om barnet uppvisar tecken på nedstämdhet eller uppgivenhet och inte vill äta eller göra något. Det finns mycket litteratur kring nyanlända barns mående. En lättillgänglig bok i ämnet att börja med är UNICEFs bok Möta barn på flykt enkel handbok för alla (2016). Vidare kan du hitta konkreta tips i Rädda Barnens handbok När något har hänt (2017). tänk på att även om man på skolan upplever att allt fungerar på bra så är det viktigt att ha uppföljningssamtal med föräldrar, inte minst om personal och förälder inte har ett gemensamt språk att kommunicera på. Det är viktigt vid sådana tillfällen att tolk bokas. Missförstånd kan uppstå och det är alltid bättre att föregå än att föregås! Det kan också vara så att föräldrarna har frågor som de inte vågar ställa; skapa ett klimat där alla frågor är bra frågor! 10.
11 modersmålsstöd, modersmålsundervisning, studiehandledning och tolkanvändning Alla barn har rätt att utveckla alla sina språk. Nyanlända elever har också rätt att få stöd på sitt modersmål i alla ämnen, så kallad studiehandledning. Vilket stöd som erbjuds beror på barnets ålder och behov. Läs mer om modersmålsundervisning och studiehandledning i Lerums kommuns riktlinjer under Modersmål på modersmålsundervisning Ett väl utvecklat modersmål ger bra förutsättningar för att lära sig såväl svenska som övriga skolämnen och andra språk. Det är därför viktigt att läsa sitt modersmål. Elever med ett annat modersmål än svenska kan ansöka om modersmålsundervisning. Ansökan görs av vårdnadshavare och beslut fattas av skolans rektor. Eftersom modersmålsundervisningen är frivillig är den förlagd utanför ordinarie timplan. Ämnet har en egen kursplan och betygsätts enligt betygskriterierna i läroplanen. modersmålsstöd i förskola och i förskoleklass Barn i förskola och förskoleklass har inte rätt till modersmålsundervisning. Skolverket menar dock att dessa verksamheter [ändå ska] bidra till att utveckla ett barns modersmål ( Hur stödet ska utformas beslutas av förskolechef eller rektor. 11.
12 studiehandledning Studiehandledning på modersmålet ska bidra till att eleven når kunskapskraven i det eller de ämnen där stödbehov konstaterats. Det är Enheten för flerspråkighet tillsammans med skolans rektor som beslutar om studiehandledningstimmar. tolkanvändning I enskilda samtal med nyanlända elever, eller i samtal med föräldrar, kan man ibland använda en studiehandledare eller modersmålslärare som språkstöd/tolk. Vid mer intima samtal, som exempelvis vid en introduktion, kartläggning eller utvecklingssamtal är det en god idé att boka en auktoriserad tolk via kommunens upphandlade tolkförmedling. En tolk kan ses som ett redskap för att möjliggöra ett samtal mellan personer som inte har ett gemensamt språk. Man ska inte tala till tolken, utan direkt till den person man för samtal med. Undvik fraser som Kan du fråga mamman om hon tycker det går bra för eleven i skolan?. Ställ frågan direkt till mamman Upplever du att det går bra för eleven i skolan?. Tolken har tystnadsplikt och skall tolka allt som sägs i samtalet. 12.
13 checklista Nedan följer en checklista med punkter som är bra att tänka på vid mottagande av en nyanländ elev. 1. första mötet med eleven: Bestäm vem som möter eleven, var mötet sker och när. Förbered information gällande kontaktperson på skolan, sjukanmälan (bra med telefonnummer tills vårdnadshavarna är insatta i hur Skola 24 fungerar), schema, mentorskap, gärna klassfoto, material, läromedel och avtal för digitala hjälpmedel och, om det är aktuellt, skåp. 2. förbered mottagande klass och berörda lärare: Informera klassen i förväg och skapa intresse inför att den nya eleven kommer, förbered placering i klassrummet, utse elever med särskilt uppdrag att ta hand om och visa runt den nya eleven, planera noga klassens första möte med den nya eleven. Gör till exempel en presentationsrunda och andra aktiviteter där eleverna lär känna varandra. 3. ansvarsfördelning och organisation: Utse mentor för eleven och bestäm hur sva-undervisning och studiehandledning ska organiseras. Organisera samverkan mellan all personal som berörs; rektor, lärare, studiehandledare, modersmålslärare, elevhälsoteam, bespisningspersonal och övrig personal. Finns det pedagogiska och språkliga resurser att tillgå? 4. kontakt med vårdnadshavare: Det är viktigt att elevens vårdnadshavare får besöka skolan i ett tidigt skede. Kom ihåg att du kan behöva lämna samma information flera gånger! Det kan hända att vårdnadshavarna inte uppfattar allt korrekt då de får väldigt mycket information från många olika myndigheter under sin första tid i kommunen. Kom ihåg att det lätt uppstår missförstånd när man inte talar samma språk som vårdnadshavaren/ eleven. Hjälp alla inblandade att tolka situationen korrekt! Om eleven byter skola kan det vara bra att fråga vårdnadshavarna om det går bra att den tidigare skolan lämnar vidare kartläggningsmaterial eller annan information till mottagande skola. 13.
14 pedagogiska tips Andraspråkselever behöver hjälp att utveckla språk och kunskaper parallellt i alla ämnen. Därför behövs en språkutvecklande undervisning inte bara inom ämnet svenska som andraspråk utan i alla ämnen. En språkutvecklande undervisning är bra för alla elever. språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt framgångsfaktorer De nyanlända eleverna ses som en resurs. Klimatet på skolan främjar mångkultur och flerspråkighet. Undervisningen utgår från elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper. 11 Undervisningen tar tillvara och drar nytta av elevens samtliga språkkunskaper. Alla språk ges samma värde och betraktas som en källa för lärande och för utveckling av kunskap. Elevens ges möjlighet att ta stöd i sitt starkaste språk för att kunna tänka och uttrycka tankar och kunskaper på en kognitivt högre nivå än vad eleven skulle klarat på sitt andraspråk. Eleverna utvecklar språk- och ämneskunskaper parallellt. Undervisningen är strukturerad och kännetecknas av meningsfullhet, höga förväntningar, kognitivt utmanande uppgifter samt ett tillåtande klimat. Undervisningen erbjuder en rik stöttning utifrån elevernas förutsättningar och behov. Stöttningen ska vara tillfällig och leda till att eleven i framtiden klarar liknande uppgifter på egen hand. Eleverna ges stort talutrymme samt många och varierade möjligheter till interaktion, i helklass och i mindre grupper. Eleverna får tillräckligt med tid att tänka och att på egen hand försöka formulera sina tankar. digitala tips Det finns olika digitala hjälpmedel som kan vara bra medel som stöttning. Två mycket användbara webbsidor är Inläsningstjänst och Digitala Spåret. Det finns också många språk-appar som kan användas på ipad till exempel skolappar.nu/amnen/sva/ 14.
15 läs mer Här får du tips på vidare läsning inom ämnet. Start Lerum kommunens mottagningsenhet för alla nyanlända barn i skolålder: Enheten för Mottagande och Integration: Migrationsverket: Arbetsförmedlingen: Skolverkets bedömningsportal: Referenslitteratur Broberg, Hansson, Broberg (2012): Anknytning i förskolan vikten av trygghet för lek och lärande, Stockholm: Natur och Kultur Bunar, N. (2015): Nyanlända och lärande- mottagande och inkludering. Stockholm: Natur & Kultur Gibbons P. (2012) Stärk språket stärk lärandet Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Stockholm: Hallgren & Fallgren Gustavsson, Lindberg (red.) (2016): Möta barn på flykt enkel handbok för alla, Unicef. Beställ eller ladda ner från hemsidan: Kaya, A. (2016): Att undervisa nyanlända. Stockholm: Natur & Kultur Mattelin, E. Grundin, J. Michanek, J. (2017): När något har hänt handbok för att stötta barn som upplevt svåra händelser, Rädda Barnen. Beställ eller ladda ner från hemsidan: Olofsson, M. (red.), (2012): Greppa språket. Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. Stockholm: Elanders Sverige (Går att ladda ner som PDF) Skolverket (2016): Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Utbildning för nyanlända elever. Stockholm: Skolverket (Går att ladda ner som PDF) Svensson, G. (2017): Transspråkande i teori och praktik. Stockholm: Natur & Kultur 15.
16
Handlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola
Uppsala 2017-01-26 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Domarringens skola Handlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola 1 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Domarringens skola Nyanländ
Läs merBREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14
BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar
Läs merLagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever
2015-03-16 Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever Innehållsförteckning Handlingsplan för nyanlända elever på Lagersbergsskolan Lagersbergsskolans organisation kring nyanlända elever Välkomsten
Läs merPlan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform
Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform Verksamhet Bildning Reviderad 2014-11-24 0 Innehållsförteckning Bakgrund, mål och syfte s 2 Mottagande s 3 Introduktion
Läs merRiktlinjer för mottagande och utbildning av nyanlända elever
Riktlinjer för mottagande och utbildning av nyanlända elever Antagen av barn- och utbildningsnämnden 2018-06-19 63 Innehållsförteckning Inledning... 2 Bestämmelser om nyanlända elevers utbildning... 2
Läs merVerksamhetsbeskrivning
Verksamhetsbeskrivning Välkomsten är en mottagningsenhet för nyanlända grundskoleelever i Vänersborgs kommun. Här startar de sin skolgång i svensk skola och mottagandet sker kontinuerligt under terminstid.
Läs merRUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47
Juni 2017 RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47 Inledning Dessa rutiner är en del av Utbildningsförvaltningens arbete med att skapa en utbildning som
Läs merStudiehandledning på modersmål, från teori till praktik
Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik 01 Språket är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. 01 Modersmål Studiehandledning Eget ämne Modersmålsläraren planerar
Läs merFlerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun
Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun 2016-03-23 Flerspråkiga och nyanlända barn och elevers rättigheter kommunens skyldighet Alla barn och ungdomar har rätt till utbildning oavsett bakgrund.
Läs merMottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform
Mottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform Verksamhet Bildning Reviderad 2015-02-23 0 Innehållsförteckning Bakgrund, mål och syfte s 2 Mottagande s 3 Introduktion s 5 Individuell
Läs merKontaktinformation Språkcentrum Mölndal
Kontaktinformation Språkcentrum Mölndal Tanja Božić Chef Språkcentrum Mölndal Skolförvaltningen Besöksadress: Nämndemansgatan 3, våning 4 431 33 Mölndal Epost: tanja.bozic@molndal.se Tel: 0733-17 76 34
Läs merKontaktinformation Språkcentrum Mölndal
Kontaktinformation Språkcentrum Mölndal Tanja Božić Chef Språkcentrum Mölndal Skolförvaltningen Besöksadress: Nämndemansgatan 3, våning 4 431 33 Mölndal Epost: tanja.bozic@molndal.se Tel: 031-315 20 47/mobil
Läs merRiktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01
Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 2 (7) Syfte Språk är människans bästa redskap för att tänka, kommunicera och lära.
Läs merKurslitteratur Att undervisa nyanlända elever
Kurslitteratur Att undervisa nyanlända elever Axelsson, M. (2013). Flerspråkighet och lärande. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I (red.). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. (2.
Läs merStrategiprogram för mångfald och likvärdighet
Strategiprogram för mångfald och likvärdighet om välkomnande av nyanlända barn, elever och familjer med annat modersmål än svenska, andraspråksinlärare, flerspråkighet, modersmålsstöd, modersmålsundervisning,
Läs merNyanlända och flerspråkiga barn och elever i förskolan och grundskolan
Nyanlända och flerspråkiga barn och elever i förskolan och grundskolan Statlig styrning Skollag Skolförordning Läroplaner Kursplaner Allmänna råd Med mera Kommunal styrning Luleå kommuns vision 2050 Riktning
Läs merSpråkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN
Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Ht 2016 Språkutvecklande plan Fagersjö-Magelungsskolan Bakgrund: Skolan skall sträva efter att varje elev: Utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår
Läs merKontaktinformation Språkcentrum Mölndal
Kontaktinformation Språkcentrum Mölndal Tanja Božić Chef Språkcentrum Mölndal Skolförvaltningen Besöksadress: Nämndemansgatan 3, våning 4 431 33 Mölndal Epost: tanja.bozic@molndal.se Tel: 0733-17 76 34
Läs merHandlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.
Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun. Varje barn ha rätt till utbildning. Undervisningen ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter och respekt för mänskliga rättigheter.
Läs merRiktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända barn och elever
PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända barn och elever Grundskola och språkintroduktion Örebro kommun 2017-08-30 Bou 1348/2017 orebro.se
Läs merSkolverkets kartläggningsmaterial. för bedömning av nyanlända elevers kunskaper
Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper Nya bestämmelser 2016 En nyanländ elevs kunskaper ska bedömas om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. (3 kap. 12 c
Läs merStödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan
Utbildningsförvaltningen stödmaterial Sida 1 (6) 2018-12-04 Stödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan Elev i behov av studiehandledning på modersmålet
Läs merRutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN. Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014
2014 Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014 140910 Innehåll Rutiner för... 0 mottagande av nyanlända elever... 0 GRÖ NKULLASKÖLAN... 0 BAKGRUND...
Läs merKarlsborgs kommun Storgatan 16, Karlsborg ,
Karlsborgs kommun Storgatan 16, 546 82 Karlsborg 0505-170 00, kommun@karlsborg.se www.karlsborg.se Rutin mottagande för nyanlända med annat modersmål än svenska i förskola och skola Definition av nyanlända
Läs merRiktlinjer för Borlänge kommuns mottagande och utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever
Riktlinjer för Borlänge kommuns mottagande och utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever 2016-11-16 Innehåll Förord sidan 3 Bakgrund sidan 3 Syfte sidan 3 Definitioner och begrepp sidan
Läs merIntroduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare
Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare Nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun Vårt gemensamma ansvar Mottagandet ska vara
Läs merVad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?
Fokus på nyanlända Citat från Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Andraspråkstalande elevers behov av språkutveckling innebär inte att de ska få allt för enkla uppgifter, utan att de ska få
Läs merNyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se
Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Likvärdig utbildning i svensk grundskola? Elevers möjligheter att uppnå goda studieresultat
Läs merDokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr
Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Anette Persson Castor Dokumentinformation Mottagande och 2 (7) Mottagande
Läs merRiktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever i Mölndal.
Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever i Mölndal. Gällande från och med 2013-01-01 Rev: 2014 maj Kontaktinformation Modersmålsenheten Tanja Bozic Chef Modersmålsenheten Skolförvaltningen Besöksadress:
Läs merUndervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan
20130902 Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan 1 Innehållsförteckning Hedlundaskolan Världens skola!... 3 Anmälan av ny elev (nyanländ)... 3 Inskrivning... 4 Pedagogiskt samtal... 4 Introduktionsperiod
Läs merVERKSAMHETSBESKRIVNING
VÄLKOMSTEN VERKSAMHETSBESKRIVNING Välkomsten, Trollhättans Stad 2017-05-19 Innehållsförteckning Inledning och bakgrund... 2 Definitioner och begrepp... 3 Välkomsten ny i svenska skolan... 4 Välkomstens
Läs merHandlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever,
Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever, Melleruds Kommun 2016 1 Innehåll Inledning s.2 Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn i förskolan s.3 Mottagande av nyanlända elever s.4
Läs merRiktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola
Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola Denna plan avser elever i skolor med Kristianstads kommun som huvudman. Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden
Läs merRutin för mottagande av nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola
Barn- och utbildningsförvaltningen RUTIN Datum 02015-04-30 Datum för beslut 2015-05-20 Beslutad av Tomas Hartikainen Förvaltningschef Sida 1(8) Dnr BUN/2015/0092/133 Revideras senast 2016-06-30 Rutin för
Läs merElevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket. Malmköping 2 juni 2014
Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket Malmköping 2 juni 2014 Rätten till utbildning Alla nyanlända barn och ungdomar i Sverige har rätt att gå i skolan. Denna rätt gäller oavsett skälet till
Läs merRiktlinjer för utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever i Danderyds kommun
2016-05-13 Riktlinjer för utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever i Danderyds kommun (Förskoleklass, grundskoleutbildning och gymnasieutbildning) Utbildnings- och kulturkontoret 08-568 910 00 www.danderyd.se
Läs merRiktlinjer för Studiehandledning på modersmålet. Borlänge grund- och gymnasieskola
Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet Borlänge grund- och gymnasieskola Innehåll Vad är studiehandledning? 3 Studiehandledning ur ett interkulturellt perspektiv 3 Studiehandledning möjliggör
Läs merVälkomstcentrum RUTINER OCH RIKTLINJER FÖR. Mottagande och utbildning av nyanlända elever i Borlänge kommuns grundskola och gymnasium
Välkomstcentrum RUTINER OCH RIKTLINJER FÖR Mottagande och utbildning av nyanlända elever i Borlänge kommuns grundskola och gymnasium Innehåll Ny i Borlänge sid 3 Mottagningsenheten Välkomscentrum sid 4
Läs merDagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning
Dagens program VÄXA FÖR FRAMGÅNG Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande 10.00 Nyanlända elever i fokus Organisation för mottagande Kartläggning: Steg 1 och 2 12.00 Lunch 13.00 Kartläggning:
Läs merRutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun
Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 1 (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever... 2 Inledning... 2 Planeringsmöte
Läs merRiktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever. till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun
Riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun Dessa riktlinjer anpassas till aktuell skolform Uppdaterad 2013-02-20 Innehåll Mål... 3 Syfte... 3
Läs merAtt stärka nyanlända elevers identitet och skolans demokratiska processer genom kartläggning
Att stärka nyanlända elevers identitet och skolans demokratiska processer genom kartläggning Anniqa Sandell Ring FLIN, Stockholms universitet 8 mars 2016 Utgångspunkter för presentationens innehåll Vilka
Läs merUtbildning för nyanlända elever
Utbildning för nyanlända elever 2015-12-02 Åsa Strand Kunskapsresultat Behöriga till gymnasieskolan: 85 procent av eleverna födda i Sverige 26 procent av eleverna som kommit till Sverige de senaste fyra
Läs merBARN OCH UTBILDNING Strategiprogram för mångfald och likvärdighet
Bilaga 2 0 (13) BARN OCH UTBILDNING Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Om arbetet med nyanlända och flerspråkiga barn och elever i Sundsvalls kommunala förskolor och skolor 1 (13) Innehåll Bästa
Läs merSpråkcentralen Malmö Stads kraftkälla för nyanlända elever i grundskolan. Stockholm april 2016 Ability Partner
Språkcentralen Malmö Stads kraftkälla för nyanlända elever i grundskolan Stockholm 26-27 april 2016 Ability Partner Välkomna till SPRÅKCENTRALEN Språkcentralen som kraftkälla Förskolor SVA-lärare Skolor
Läs merRiktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever
Fastställt av Utbildningsnämnden Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Inom Utbildningsnämndens verksamhetsområde 2015-12-07 Ronneby Kommun Johanna Månsson Chef Start Ronneby Annika Forss Kvalitetssamordnare
Läs merStrategiprogram för mångfald och likvärdighet
Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Strategi Fastställt av Barn- och utbildningsnämnden Datum för fastställande 2015-12-16 Giltighetstid 2015-12-16 årlig översyn Ansvarig funktion Diarienummer
Läs merRiktlinjer och rutiner för mottagande av nyanlända elever
Riktlinjer och rutiner för mottagande av nyanlända elever förskoleklass, fritidsverksamhet, grundskola årskurs 1 9 grundsärskola årskurs 1 9 Dokumenttyp Riktlinjer och rutiner Fastställd 2017-03-13 15
Läs mer2013-09-04 Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever
2013-09-04 Bou 231/2013 Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever Innehållsförteckning Förord... 3 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Styrande dokument...4 Nyanländ och
Läs merAtt främja nyanlända elevers lärande. Inger Bergendorff
Att främja nyanlända elevers lärande Inger Bergendorff Innehåll Vad görs på nationell nivå för att främja nyanlända elevers lärande? Hur kan ett bra mottagande se ut? Vad är studiehandledning på modersmålet?
Läs merRiktlinjer för modersmålsundervisning i för-, grund- och gymnasieskola i Strängnäs kommun
1/5 Beslutad när: 2017-11-23 Beslutad av Diarienummer: Utbildningschef BUN/2017:318-003 Ersätter: Gäller för: Gäller fr o m: 2018-01-01 Barn- och utbildningsnämndens verksamhet Dokumentansvarig: Uppföljning:
Läs merNyanlända i Piteå. Utbildningsförvaltningen
Nyanlända i Piteå 20160411 Alla vägar bär till Piteå Karta här Antal 140 Antal nyanlända elever i grundskolan 130 120 110 100 90 80 70 60 50 40 EU medborgare Anknytning Kommunplacerade EKB Egen invandring
Läs mer2018/2019. Mottagnings- och integreringsplan för nyanlända elever i Munkedals kommun
2018/2019 Mottagnings- och integreringsplan för nyanlända elever i Munkedals kommun Innehållsförteckning Integrering av nyanlända elever i Munkedals kommun... 2 1. Mottagande i och av skolan... 2 2. Introduktionssamtal...
Läs merNyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016
Nyanländas lärande Linda Castell, Lund 16 september 2016 Framgångsfaktorer Mina guldkorn Tydlig organisation röd tråd Tydlighet i roll- och ansvarsfördelning på alla nivåer Bemötande och förhållningssätt
Läs merRIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN
RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-08-11 1 Inledning Stenungsunds kommun tar emot nyanlända barn och elever i åldrarna 0-18 år. Barn 0-5
Läs merRiktlinjer för mottagande av och undervisning för nyanländ elev i Strängnäs kommuns utbildningsväsende
1/10 Beslutad när: 2017-11-23 Beslutad av Diarienummer: Ersätter: Gäller för: Gäller fr o m: 2018-01-01 Dokumentansvarig: Uppföljning: Utbildningschef BUN/2017:319-003 Barn- och utbildningsnämndens verksamhet
Läs mer1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till?
Max Strandberg 1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Nej det kan man aldrig göra. Man får antingen sluta att ge läxor som eleverna behöver
Läs merPedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan
Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan Jelena Vasic lärare IK Mats Fahlgren lärare IK Kajsa Andersson rektor Agnetha Ehrenholm bitr rektor Organisation av nyanlända elever på
Läs merMottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever
Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan
Läs merKommunala anvisningar för modersmålsundervisning inom grundskolans åk 1 9 i Sigtuna kommun
201 2015-08-05 1 (5) Mångkulturella enheten Kommunala anvisningar för modersmålsundervisning inom grundskolans åk 1 9 i Sigtuna kommun Styrdokument Skollagen: 9 kap. Förskoleklassen 10 Förskoleklassen
Läs merVälkommen till dialogmöte för kartläggare
Välkommen till dialogmöte för kartläggare Elev Ali: En bil som kör till exempel, 40 eller 50 hastigheten. Och en kör 40 det är inte samma. Till exempel de andra elever dom född här, dom går i skolan i
Läs merReviderade Nösnäs, Skola och Barnomsorg Namn. Födelsedatum/personnr. Telefonnummer hem. Mobil... Vårdnadshavare 2 tel/mobil
Reviderade 2014-01-16 Nösnäs, Skola och Barnomsorg 2014-01-16 Bilaga 1 Nyanländ elev/nyanlänt barn Blanketten är gjord för att användas från förskolan till och med gymnasiet. Använd de frågor som är relevanta
Läs merPlan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan
Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan 1. Framgångsfaktorer för en ökad måluppfyllelse för nyanlända elever Forskning på området pekar på ett antal centrala framgångsfaktorer i undervisningen
Läs merFlerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014
Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet Målsättningar och organisation 2014 Innehåll Inledning Vad krävs för att språkutveckling ska ske hos barnet Enligt förskolans läroplan Organisation Vad menas med
Läs merSkolutveckling på mångfaldens grund
Välkommen Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Skolutveckling på mångfaldens grund Seminarieträff 4: Om bedömning av språkutveckling och Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Solveig Gustavsson Eva Westergren
Läs merSpråk- och kunskapsutvecklande arbete med inkludering och motivation. Ellinor Stenis & Masoumeh Hemati Utbildningsförvaltningen 29 oktober 2018
Språk- och kunskapsutvecklande arbete med inkludering och motivation Ellinor Stenis & Masoumeh Hemati Utbildningsförvaltningen 29 oktober 2018 Vad tänker du på när du hör begreppet Språk - och kunskapsutvecklande
Läs merNyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se
Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent
Läs merInvandringen - en utmaning för skolväsendet
Invandringen - en utmaning för skolväsendet En beskrivning utifrån statistiken Växjö 2 december 2015 INNEHÅLL - Vem är nyanländ? - Den aktuella situationen - Bestämmelser - Uppföljning Vem är nyanländ?
Läs merSlutrapport. Nyanländas lärande. år stockholm.se. Viktor Engström och Anita Fagervall Utbildningsförvaltningen Stockholms Stad
Slutrapport Nyanländas lärande år 2014-2016 stockholm.se Viktor Engström och Anita Fagervall Utbildningsförvaltningen Stockholms Stad Sammanfattning I vårt uppdrag att utvärdera ett antal nyanlända elevers
Läs merNyanlända elever & Skola-Arbetsliv Språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen
Nyanlända elever & Skola-Arbetsliv Språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen elisabeth.linden@skolverket.se Skillnaderna mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund, födda i Sverige, som gått
Läs merNätverksträff. Nyanlända elever i grundskolan
Nätverksträff 2016-05-12 Nyanlända elever i grundskolan josefin.nilsson@ 019-21 28 74 Syftet med nätverksträffen är att: Höja vår förståelse för och kunskap om vårt uppdrag Delge varandra information och
Läs merMottagning av nyanlända elever i Norrköpings kommun
Mottagning av nyanlända elever i Norrköpings kommun 2016-01-26 Norrköping 137000 invånare Interkulturella språkenheten Mottagande av alla barn och ungdomar till förskola grundskola och språkintroduktion
Läs merStockholms universitet Besöksadress: Telefon: Institutionen för språkdidaktik
1 (6) 2014-12-22 Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Kommentar till regeringens proposition 2014/15:45 Utbildning för nyanlända elever mottagande och skolgång Definition och målgrupper Begreppet
Läs merVindelns Kommun. Presentation av kommunens arbete med mottagande av nyanlända. Lotta Lindgren Leena Westerlund Specialpedagoger i Vindelns Kommun
Vindelns Kommun Presentation av kommunens arbete med mottagande av nyanlända. Lotta Lindgren Leena Westerlund Specialpedagoger i Vindelns Kommun Befolkning I kommunen bor ca 5300 personer varav 2500 i
Läs merVISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN
VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.
Läs merNyanlända barn i Stockholms skolor. Till dig som är förälder eller vårdnads havare med annan skolbakgrund än svensk
Nyanlända barn i Stockholms skolor Till dig som är förälder eller vårdnads havare med annan skolbakgrund än svensk 1 Den svenska skolans värdegrund Den svenska skolan vilar på demokratiska värden. Skolan
Läs merNyanlända elever i Hässleholms kommun Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer
www.hassleholm.se Nyanlända elever i Hässleholms kommun Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer Innehållsförteckning Skollagen anger grunden för utbildning i förskola och skola... 1 Skollagens definition
Läs merNyanlända elevers lärande
Nyanlända elevers lärande Mälardalens högskola 12 november Luisella Galina Hammar Nyanlända elevers skolresultat Under de senaste två åren har andelen nyanlända elever som uppnår behörighet till gymnasieskolans
Läs merUtbildning av nyanlända elever i Hallstahammars kommun. Kommungemensamma riktlinjer för förskolan till gymnasium
Utbildning av nyanlända elever i Hallstahammars kommun Kommungemensamma riktlinjer för förskolan till gymnasium Dokumentinformation: Upprättad: 2011-02-07 Dokumentansvariga: Annechatrin Brandén, Anna Malmström,
Läs merBilaga 1. Bilaga till "Stöd för nulägesanalys" (5)
1 (5) Bilaga till "Stöd för nulägesanalys" I de riktade insatserna för nyanländas lärande ska en nulägesanalys av de olika skolformernas verksamhet (förskoleklass, fritidshem, grundskola och motsvarande
Läs merÄLVDALEN 20150610. Handlingsplan för mottagande av nyanlända elever i skolor och förskolor i Älvdalens kommun.
Handlingsplan för mottagande av nyanlända elever i skolor och förskolor i Älvdalens kommun. 1 Innehållsförteckning FÖRORD... 3 DEFINITIONER... 4 FÖRSTA MÖTET... 5 RIKTLINJER FRÅN ALLMÄNNA RÅD GÄLLANDE
Läs merSkolgång för nyanlända elever nuläge och utmaningar
Skolgång för nyanlända elever nuläge och utmaningar Upplägg Asylsökande barn äldre än tidigare Faktorer som påverkar elevernas skolgång direkt/indirekt SKL:s arbete med frågor som rör nyanlända elever
Läs merRutiner för mottagning av nyanlända i Håbo kommuns skolor
Fastställd av rektorernas ledningsgrupp BOU 2017/02090 nr 35768 Barn- och utbildningsförvaltningen Rutiner för mottagning av nyanlända i Håbo kommuns skolor 2017-09-13 RUTINER FÖR MOTTAGNING 2 Barn- och
Läs merAtt inkludera nyanlända elever i den ordinarie undervisningen. Anette Petersson & Lisa Lundkvist
Att inkludera nyanlända elever i den ordinarie undervisningen Anette Petersson & Lisa Lundkvist
Läs merLärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska
1(8) Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska Vi kan inte låta eleverna vänta tills de lärt sig ett andraspråk innan de kan lära sig allt annat. De lär sig saker medan de
Läs mer11 september 2014 lämnades remiss till lagrådet med flera förslag till förändringar av skollagen:
Bakgrund Regeringsuppdrag Forskningsresultat Departementsskrivelse med förslag på hur mottagandet och undervisningen av nyanlända elever i de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan
Läs merBerit Holter, t.f projektledare BEGIN
Sätt den i händerna på ny personal, använd den som diskussionsunderlag eller uppslagsbok, stryk över och stryk under, kort sagt gör den till en levande handbok Berit Holter, t.f projektledare BEGIN BEGIN
Läs merRegeringens beslut. Regeringsbeslut I: U2017/00300/S. Utbildningsdepartementet. Statens skolverk Stockholm
Regeringsbeslut I:1 2017-01-26 U2017/00300/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända barn och elever
Läs merRutiner och riktlinjer för mottagande av nyanlända barn
Rutiner och riktlinjer för mottagande av nyanlända barn Förskola Pedagogisk omsorg Dokumenttyp Fastställd Rutiner och riktlinjer av utbildningsnämnden 2015-06-08 46 Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden
Läs merVÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG
VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG 2016-08-11 1 Rutiner inskrivning, mottagning och överlämning Uppföljning och utvärdering Välkomstens riktlinjer som också är kommunövergripande utvärderas regelbundet
Läs merSTART Stockholm träffar elevens vårdnadshavare eller i förekommande fall familjehem/god man/kontaktperson på HVBhem.
Från och med den 1 jan 2016 finns det särskilda bestämmelser för mottagande, bedömning och utbildning som riktar sig specifikt till nyanlända elever. Syftet är att stärka en likvärdig utbildning för alla
Läs merBarnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad
Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan Johannes Lunneblad Migration Legal migration : Tvingad migration Familjeanknytning Illegal migration (pappers lösa) Flyktingar och nyanlända Konventionsflykting:
Läs merTid och plats Torsdagen den 26 januari kl Fredagen den 27 januari kl Örebro universitet
Örebro kommun arrangerar tillsammans med Örebro universitet två dagar med föreläsningar kring språk och lärande i skolan. Syftet är att ge pedagoger och skolledare kunskap, inspiration och handfasta tips
Läs merFRÅN BARNVAGN TILL MOPPE
2016-2017 FRÅN BARNVAGN TILL MOPPE Luleå kommun 2016-2017 FRÅN BARNVAGN TILL MOPPE HANDLINGSPLAN FÖR ÖVERLÄMNANDE OCH MOTTAGANDE INOM HEM - FÖRSKOLA - SKOLA Bakgrund Mål Syfte Förskolan är det första steget
Läs merModersmålslärarens roll i den pedagogiska kartläggningen
Modersmålslärarens roll i den pedagogiska kartläggningen Sektionen för resurs och stödverksamhet Flerspråkighet Snezana Arsenovic Nero, verksamhetschef (modersmålsstöd i förskola, förskoleklass) Åsa Svensson,
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer för mottagande av nyanlända barn och elever i förskola, grundskola och gymnasium
DATUM 2012-03-12 GN 2012/45.636 1 Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer för mottagande av nyanlända barn och elever i förskola, grundskola och gymnasium 2 Innehåll sida Inledning s 3 Definitioner
Läs merVälkomna. till konferens för samordnare inom nyanländas lärande. Arlanda,
Välkomna till konferens för samordnare inom nyanländas lärande Arlanda, 2016-09-02 Skolverkets arbete Regeringsuppdrag: Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända
Läs merNihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet
Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se *De senaste decennierna har det svenska utbildningsväsendet tagit emot, integrerat och inkluderat
Läs merRiktlinjer för mottagning och undervisning för nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola i Säters kommun
Riktlinjer för mottagning och undervisning för nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola i Säters kommun 2012-10-26 1 Innehållsförteckning FÖRORD... 3 NYANLÄNDA ELEVER... 4 VILKA ÄR DE NYANLÄNDA
Läs mer