Jimmie Åkessons talmanus till Landsdagarna i Göteborg 26 november 2011

Transkript

1 Jimmie Åkessons talmanus till Landsdagarna i Göteborg 26 november OBSERVERA ATT DET TALADE ORDET GÄLLER Partivänner, När vi nu har samlats till Landsdagar för första gången sedan valet och riksdagsinträdet förra hösten sker det under devisen Förändring. Framåt. Tillsammans.. Tre ord, som var för sig signalerar något av stor betydelse och dessutom tre ord som sammantaget uttrycker vår gemensamma strävan mot att hålla samman Sverige. Förändring. Framåt. Tillsammans. Det finns anledning att reflektera över vår syn på oss själva, över vår självbild. Vad skiljer Sverigedemokraterna idag från det parti som höll Landsdagar i Ljungbyhed 2009? Att vi befinner oss i en på många sätt ny situation, det förstår vi allihop, att kraven och förväntningarna på oss är väsentligt annorlunda idag jämfört med för två år sedan.

2 2 Det här förstår vi, men förstår vi också att förändra bilden av oss själva utifrån de här nya förutsättningarna? Klarar vi att mentalt ställa om, från utskälld, antietablissemangsrörelse till makthavare, med reellt inflytande över samtidens skeenden i kraft av att vara tungan på vågen i Sveriges Riksdag?

3 Det här är den kanske viktigaste uppgiften vi har i det här övergångsskedet, att inte längre acceptera bilden av oss som dom där utanför, dom som trampas på, utan istället anamma bilden av ansvarstagande makthavare som med stolthet och en stark tro på oss själva faktiskt påverkar vardagen för människorna i det här landet. 3 Det är ingen självklart enkel uppgift, och den är inte snabblöst. Vi är ett parti i ständig rörelse. Vi som har varit med i partiet under lång tid har upplevt tidigare situationer där partiet har haft anledning att omvärdera sin självbild. Och så har det varit vid varje milstolpe man stannar upp och fundera över den fortsatta vägen, man väger alternativen, man siktar in sig på nytt ibland mot nya mål. Ytterst handlar det här om nya mål, om att rusta för nya framgångar. Vi ska givetvis vara oerhört stolta och glada över vad vi uppnått hittills, men vi måste också blicka framåt. Vi måste våga se framtiden i ett sammanhang där det är vi våra värderingar, våra utgångspunkter som tillsammans bygger det goda hemmet för medborgarna i vårt land. Det är om detta jag vill tala idag, om hur vi når vår vision om det goda hemmet om det trygga, välmående, sammanhållna Sverige.

4 4 Första tiden i riksdagen Partivänner, Vi är redan inne på den tredje terminen i riksdagen, och trots det faktum att vi är ett tämligen oerfaret gäng sverigedemokratiska riksdagsledamöter som företräder partiet, tvingas nog alla seriösa bedömare tillstå att vi, under den här tiden, lyckats göra oss påminda i en utsträckning som få förväntade sig före valet. Jag har i olika sammanhang redogjort för hur Fredrik Reinfeldt och hans regering hittills valt att bortse från det faktum att man inte längre regerar i majoritet. - Hur man konsekvent vägrar samtala med riksdagens vågmästarparti, trots att vi tydligt deklarerat att vi är öppna för samtal och förhandlingar. - Hur man tillämpar ett slags blunda-och-hoppastaktik istället för att förankra sin politik och lägga förslag som man vet har stöd av majoriteten i riksdagen. Den vägen har man fortsatt på även under den här hösten, och mycket lite tyder på att man har för avsikt att byta inställning. Istället rullar man vidare med sin arrogans och sitt tidvis tydliga förakt för mycket av det som vanligt folk betraktar som normalt.

5 Reinfeldt i Sydsvenskan Ett exempel på det är en intervju med Fredrik Reinfeldt i Sydsvenska Dagbladet förra veckan. Låt mig citera några rader: 5 "Sverigedemokraterna behöver brist på tillit. Det göder känslan av distans, av att makten är korrupt. / / SD-väljare är i hög utsträckning människor som anser sig vara på förlorarsidan. Ska man få dem att börja tro mer på Sverige så måste de känna att det här samhället har en idé om att hålla ihop, en idé som också inkluderar dem. Det är nära kopplat till att folk får jobb. Den här intervjun är så typisk för Fredrik Reinfeldts analys av varför han inte längre regerar i majoritet att det finns en särskild kategori av människor på botten av det svenska samhället som ser sig själva som förlorare och som röstar på ett udda, outsiderparti för att protestera mot den korrupta makten.

6 Låt mig tala om en sak för Fredrik Reinfeldt: 6 Så länge du ser det så så länge du uttrycker ett sånt, illa dolt förakt för vanligt folk som har tröttnat på din extrema splittringspolitik så kommer du att förlora. Vi utgör en motrörelse det är riktigt men det är på allvar. Vi menar allvar! Vi, som sitter här och de andra Sverigevänner som la sin röst på Sverigedemokraterna - vi tillhör inte förlorarna. Vi är utan problem inkluderade i vår tillvaro. Vi har vänner! Vi har barn! Vi har barnbarn! Vi har jobb! Vi betalar skatt! Vi är helt vanliga människor med fullt normala åsikter och vi tillhör framtiden!

7 7 Vårt inflytande i riksdagen Jag kan förstå att Fredrik Reinfeldt är bitter. Jag vet inte vad han hade räknat med när han bestämde sig för att regera i minoritet och samtidigt vägra samtala med riksdagens vågmästarparti, men redan på valnatten var han tydlig med att han hoppades på stöd vänsterifrån i första hand från Miljöpartiet, i andra hand från Socialdemokraterna. Man ska veta det, att mycket av det som avhandlas i riksdagen är ganska odramatiskt. I många frågor finns det överhuvudtaget ingen konflikt, i stora stycken är alla partier överens. Men det finns också frågor där vi inte är överens, frågor där ideologiska, värdemässiga skillnader gör sig påminda, frågor där de fyra oppositionspartierna är överens och därmed har majoritet. I en sådan situation kan inte en minoritetsregering köra på ändå blunda och hoppas. Man måste söka stöd genom att förhandla och nå breda uppgörelser. Men fortfarande har man bara nått sådana breda uppgörelser inom två områden. Det har gällt dels svenskt deltagande i anfallskrig, dels att göra Europas mest extrema invandringspolitik ytterligare lite extrem.

8 Inom betydligt fler områden har man, genom sin ovilja till samtal, gått på pumpen. Vi har, tillsammans med den övriga oppositionen, kunnat fälla regeringen vid ett antal tillfällen under det första året sedan valet. 8 Särskilt inom arbetsmarknadspolitiken och frågor som handlar om att försvara svenska löntagares intressen a-kassan, FAS3 och andar delar av regeringens lönedumpningspolitik där har vi gjort skillnad. Totalt har det handlar om frågor under det första året, där Fredrik Reinfeldt och hans regering haft riksdagsmajoriteten emot sig. Och jag frågade mig redan i somras, i Almdedalen, hur länge man kan fortsätta sin blunda-och-hoppastaktik utan att det får allvarliga konsekvenser. Då såg det dessutom ut att bli en majoritet i riksdagen mot ett femte jobbskatteavdrag, och det skulle ha varit ett synnerligen tungt bakslag för regeringen. (Nu räddades regeringen från ett tungt nederlag i den frågan genom att hänvisa till skuldkrisen i Europa, men alla politiskt intresserade förstår naturligtvis att det egentligen handlade om att man saknade stöd i riksdagen för fortsatta skattesänkningar och därför valde att inte ta det hela vägen. Jag förklarade för övrigt i mitt Almedalstal att vi inte har något principiellt emot fortsatta skattesänkningar, men att de måste finansieras genom omprioriteringar inte på bekostnad av välfärdens kärna.)

9 9 Det vi har kunnat se på senare tid, som är nytt, är hur regeringen försöker dölja sina nederlag i riksdagen genom att ge med sig i frågor där oppositionen är överens. Man driver dem helt enkelt tills man står inför fullbordat faktum att man kommer att förlora och då byter man åsikt från den ena stunden till den andra. Det har gällt till exempel: - offentliggörande av STASI-arkiven, där regeringen hela tiden varit emot men nu kallat till blocköverskridande förhandlingar efter helgen sedan det blivit tydligt att det finns en majoritet i riksdagen för att öppna upp den här informationen. Det har också gällt: - nedläggning av försäkringskassans kontor, där man släppte frågan när man insåg att man skulle gå bet i kammaren. Dessutom såg vi samma agerande från regeringen i frågan om: - ersättning till de vanvårdade barnen, som nu ser ut att få ersättning sedan vi deklarerat att vi tänker driva frågan och att det därmed finns en riksdagsmajoritet.

10 10 (Det faktum att vi haft ett direkt inflytande i den här frågan tycks dessutom ha nått fram till de berörda. Jag träffade många av dom vid Upprättelseceremonin i Stockholm tidigare den här veckan, och många uttryckte sin uppskattning över att vi inte släppt frågan när regeringen först meddelade att det inte skulle bli någon ersättning.) Den här taktiken säger ganska mycket. Man verkar ha förstått det problematiska i att, inför öppen ridå, förlora riksdagsomröstningar och man vill till varje pris undvika sådan publicitet. Detta ställer ännu högre krav på oss att kommunicera vad vi gör och vilket inflytande vi faktiskt har.

11 11 Socialkonservatism nytt principprogram Partivänner, Förändring. Framåt. Tillsammans. Reinfeldtintervjun i Sydsvenskan är talande på fler sätt, också när det gäller analysen av vår politik. Han säger: SD menar att det finns ett vi, och vi:et ska skyddas mot dom. Sedan hänvisar han till sin egen, som han uttrycker det, brokiga bakgrund och fortsätter: Det här försöket att mentalt få oss att acceptera att vi svenskar, i vårt lilla land, har bott här för oss själva och sen finns det ett dom som kommer utifrån det stämmer helt enkelt inte. Sverige präglas av att människor kommit hit och blandats. Det tycker jag är det vackra med Sverige.

12 12 Vad Fredrik Reinfeldt gör här, och som han själv tycks missa, är att exkludera alla svenskar som inte har samma brokiga bakgrund som han själv, som inte har ett lika starkt behov som han själv av att skilja ut sig, som inte i första hand bygger sin identitet kring ett basketlag i en invandrartät Stockholmsförort. Snacka om att dela in i vi och dom Givetvis är det så, att en hel del svenskar har sin bakgrund i andra länder och kulturer. Det måste inte göra någon vare sig mer eller mindre svensk. Det intressanta för oss är inte varifrån man ursprungligen kommer, vilken hudfärg man har eller vilken skostorlek som passar ens fötter. Svenskheten sitter inte i skinnet den sitter i dina värderingar och ditt beteende. Låt oss vara mycket tydliga med det!

13 13 Bredda och fördjupa Det här är ju en viktig och grundläggande sak i vår politik. Nation, nationell identitet, nationalism. Idén om att hålla ihop det svenska samhället genom en stark, gemensam identitet. Samhörighet på nationell grund. Jag har sedan jag tillträdde som partiordförande för drygt sex år sedan tjatat i i stort sett varenda tal om behovet av att bredda och fördjupa politiken. Nu är det viktigare än någonsin. Och nu sker det dessutom i ganska hög hastighet. Varje dag, i kommuner, i landsting och inte minst i riksdagen, ställs vi inför en rad frågor som vi förväntas ge svar på. Och vår position i svensk politik kräver att vi också levererar svar på de här frågor svar som är noga övervägda och som följer en röd tråd utifrån vår idémässiga bas. Jag menar att det är klokt att innan den sakpolitiska breddningen kommit för långt se över just denna idémässiga bas. Eller som min nya husgud, Nalle Puh, har uttryckt det: Innan du påbörjar en jakt är det klokt att fråga någon om vad du letar efter innan du börjar leta efter det.

14 14 Nu har vi ett nytt principprogram, som är både bredare och tydligare än det tidigare. Det är också ett program som, trots den debatt som förts, till sitt innehåll har en mycket stark förankring i partiet och som kan fungera som vägvisare i det fortsatta politiska arbetet på alla nivåer. Socialkonservatism Att vi numera officiellt kallar oss socialkonservativa innebär framför allt två saker: Vänster-höger För det första: Vi befäster vår mittenposition i svensk politik. Vi är VARE SIG höger eller vänster, eller om man så vill vi är BÅDE höger och vänster. Jag vet att det är svårt för många att ta i den faktum att man kan ha en sådan pragmatisk utgångspunkt, och att en sådan utgångspunkt där man lägger ideologiska skygglappar och särintressen åt sidan på många sätt kan gynna samhällsutvecklingen.

15 15 Vinster i välfärden Den debatt om vinster i välfärden som de senaste veckorna rasat i media är ganska talande för problematiken med ett utpräglat vänster-högerperspektiv. Det är sannolikt inte så att privat välfärd är bättre än kommunal, eller tvärtom för den delen, utan att båda kan vara bra och båda kan vara dåliga och att det handlar om att hitta en balans. En balans som går ut på att: - få bort de avarter vi sett prov på multinationella riskkapitalbolag som inte lever upp till grundläggande kvalitetskrav men som ändå plockar ut stora vinster och ägnar sig åt avancerad skatteplanering, med våra skattepengar - men samtidigt att vi tillvaratar kraften och engagemanget hos de goda, närmast idealistiska företagare som arbetar hårt utifrån en idé om hur man kan förbättra tillvaron för de som finns inom vården, skolan och omsorgen. De exemplen är många.

16 16 Jag har under mina resor i landet träffat människor som vittnar om just det. - Jag minns till exempel en MS-sjuk dam i 60-årsåldern, som berättade att hon, som hon uttryckte det, fått tillbaka sitt liv efter att ha bytt till privat driven omsorg i ett litet företag med stort kundinflytande, korta beslutsvägar och engagerad personal på alla nivåer. - Jag har besökt förskolor med olika sorters specialpedagogik och har slagits av vilka otroliga resultat man kan uppnå genom engagemang och en stark tro på den egna idén om vad som bäst gagnar barns utveckling. - Jag har sett äldreboenden med olika inriktningar. Ett som drevs i antroposofisk anda, där allt man upplever, allt man äter, allt man ser, allt man gör ska vara en del av samma helhet. Man gör allt för att undvika institutionskänslan boende och personal, äter och fikar tillsammans, man ägnar sig åt konst, musik och upplevelser av natur och mat, som tillagas från grunden. Idé och engagemang kan verkligen ge resultat. Det finns så många i det här landet som formligen bär välfärden på sina axlar, som gör fantastiska insatser, både inom offentliga och privata verksamheter. Det intressanta är inte vem som driver en verksamhet. Det intressanta är vad vi skattebetalare får ut i form av service och kvalitet. Här är vår utgångspunkt fri från både vänster och höger överlägsen!

17 17 Arbetsmarknadspolitik Ett annat sådant område är arbetsmarknadspolitiken, där de gamla partiernas strävan mot ideologisk konflikt gör att människor faktiskt kommer i kläm. Vi tror på den svenska modellen, som bygger på samförstånd inte på motsättningar. Vi tror på det som var rådande under folkhemstiden, att flit och företagsamhet ska premieras. Det ska löna sig att arbeta, det ska löna sig att utbilda sig, det ska löna sig att våga. Men det ska också vara möjligt att misslyckas. Den som av någon anledning inte har möjlighet att försörja sig själv ska fångas upp av samhällets skyddsnät. Den svenska arbetsmarknaden ska präglas av både rörlighet och trygghet. En politik som präglas av BÅDE vänster och höger.

18 18 Folkhemsparti Det andra som socialkonservatismen innebär hänger ihop med detta, att vi befäster vår roll som Sveriges folkhemsparti. Vi som hade nöjet att lyssna till Fredrik Reinfeldts tal vid moderatstämman för ungefär en månad sedan slogs av en sak: vårt påstående om att regeringen är visionslös bekräftades. Fredrik Reinfeldt gick till och med så långt så att han sågade hela tanken med att ens ha några visioner. Och visst, det är också ett sätt att dölja bristen på just visioner...

19 19 Partivänner, Vi har visioner! I somras fick jag, som bekant, möjlighet att tala i Almedalen under politikerveckan på Gotland. Det var ännu en milstolpe i partiets historia och ett av de yttersta bevisen på att Sverigedemokraterna nu är ett etablerat parti som är med och påverkar politiken. Många av er såg säkert sett talet, på plats eller TV, och ni vet vad jag uppehöll mig kring. Jag beskrev de politiska framgångar vi nått under året och jag förklarade också varför vi har agerat som vi gjort att vi, oavsett vad våra belackare säger om våra ambitioner om parlamentarisk oreda eller om populism att vi agerar utifrån just en vision om ett återupprättat folkhem. Jag fick lära mig, att Per-Albin citerar man inte ostraffat i första hand socialdemokratiska debattörer som tyckte att jag inkräktade på deras territorium genom att kapa en av deras ikoner. Framför allt ser jag det som ett uttryck för desperation. Man förstår vilken enorm sprängkraft som finns i vår vision om folkhemmet om det sammanhållna Sverige och då måste man angripa hela idén för att komma åt oss.

20 20 Till dom vill jag säga följande: Det är inte jag som inkräktar någonstans. Det är ni som har övergivit era gamla ideal. Det är ni som slängt visionen om Folkhemmet på sophögen, och ni kan inte gärna var arga på oss för att vi plockar upp den, dammar av den och tar den med oss in i 2000-talet Sverige. Tyck vad ni vill: Vi ska återupprätta folkhemmet!

21 21 Kriminalpolitik En annan viktig, avgörande del av folkhemstanken är tryggheten. Ett folkhemsparti är också ett parti för lag och ordning. Inför den här helgen finns ett förslag från partistyrelsen på kriminalpolitiskt inriktningsprogram. Det är ett program som innehåller många viktiga delar för att återupprätta tryggheten i samhället. Det finns en utbredd, upplevd otrygghet i det svenska samhället. Jag är medveten om att olika myndigheter brukar framhålla att den otryggheten i mångt och mycket är obefogad, men jag menar att det är av mindre betydelse. Om människor upplever otrygghet så beror det på någonting, och min övertygelse är att det till stora delar i grunden handlar det rättstänkande som präglar samhälle och lagstiftning och som i avgörande delar skiljer sig från den allmänna rättsuppfattningen. Kriminalpolitiken måste förändras i grunden i sina utgångspunkter.

22 22 Bockarna Bruse För en tid sedan läste jag i tidningen om hur en svensk barnteater låtit göra en nyuppsättning av den nordiska folksagan om Bockarna Bruse. Det som var nytt i den här uppsättningen var att det glupska trollet, som i originalsagan hotar och försöker äta upp bockarna Bruse, i den moderna varianten har gjorts om till en diskriminerad representant för en missförstådd minoritet. I slutet av teaterstycket framkommer det att även Askungens elaka styvsystrar och den mordiska vargen i Rödluvan är missförstådda offer, som nu kräver upprättelse efter att i århundraden ha blivit baktalade i våra sagoböcker. Man kan, och man bör, kanske skratta åt sådana saker, men jag menar att den här sortens exempel också blixtbelyser de normer och stämningar som har varit dominerande inom samhällseliten de senaste decennierna, inte minst inom kriminalpolitikens område. Förövare görs till offer medan de verkliga offren glöms bort...

23 23 Rocco Jensen Låt mig bara exemplifiera med ett aktuellt fall som har upprört mig särskilt mycket: En natt för 18 år sedan misshandlade och knivmördade Rocco Jensen sin före detta flickvän, Ann-Charlotte. Han var påverkad av rohypnol och alkohol när han började misshandla henne. Grannarna hörde hennes rop på hjälp och larmade polisen. När de kom befann sig Rocco Jensen på balkongen och det var tyst i lägenheten polisen vände tillbaka. Då gick han in och stack kniven i henne, och lät henne sedan förblöda på köksgolvet. I två timmar plågades Ann-Charlotte innan hon slutligen dog. Straffet blev livstid, men tingsrätten omvandlade så småningom domen till ett tidsbestämt straff. Rocco Jensen frigavs i december förra året, och bara ett par veckor senare åtalades han för narkotikabrott och brott mot knivlagen. Och så det allra värsta: Härom veckan åtalades han för en grov, mycket brutal våldtäkt på en 12-årig flicka i Stockholm. Våldtäkten skedde i somras, bara ett halvår efter det att han hade släppts från fängelset. Förövarnas intressen sätts främst, offren glöms bort

24 24 Mängd- och återfallsförbrytare Med risk för att låta tjatig (jag brukar återkomma till det här) MEN: - Hur många sådana här exempel finns det inte? Exempel på grova brottslingar, som, när de kommer ut från fängelset, begår nya, grova brott? Enligt Statistiska centralbyråns senaste siffror (från 2005) återfaller nästan var fjärde av de som lagförts för brott inom ett år. Inom tre år är det nära 40 procent som återfaller. Av de som dömts till fängelse som huvudpåföljd återfaller en bra bit över hälften. Statistiken visar också, att ju fler brott du har bakom dig, desto större är återfallsfrekvensen.

25 25 Åtgärder Genom vårt arbete i riksdagen och i det inriktningsprogram som partistyrelsen lagt fram för er den här helgen har vi en rad förslag för att komma åt mängd- och återfallsbrottslingarna. Det handlar framför allt om fem viktiga straffskärpningar: För det första: att höja straffskalorna för våldsbrott och att riktiga livstidsstraff införs livstidsstraff utan möjlighet till benådning För det andra: att döma mängdbrottslighet hårdare, att ta tag i systemet med mängdrabatt på brott. För vissa särskilt grova brott krävs ett totalt avskaffande av alla typer av mängdrabatter. För det tredje: att slopa systemet med frigivning efter 2/3 av tiden för personer som dömts för våldsbrott och narkotikabrott. Det är ett galet system som helt saknar förankring i den allmänna rättsuppfattningen. För det fjärde: att vi vill införa elektronisk fotboja vid frisläppande av personer som dömts för grova brott. Det ska tillämpas under en period som står i proportion till hur långt fängelsestraffet varit. För det femte: att principen om tredje gången gillt ska tillämpas för våldsbrott, sexualbrott och narkotikabrott som resulterar i fängelsedom. Tredje gången en gärningsman döms för sådana brott ska maxstraffet utdömas.

26 26 Partivänner, Det här är en avgörande trygghetsfråga. I vårt goda folkhem sätts samhället, brottsoffren och de laglydiga medborgarna i främsta rummet. Grova återfallsförbrytare sitter bakom lås och bom! Jag är medveten om att det krävs mer än hårdare straff för att verkligen komma åt brottsligheten på djupet, men det handlar i lika hög grad om att hålla grova brottslingar borta från gator och torg, så att vanligt, hederligt folk kan känna sig åtminstone något tryggare. Lika känd som invandring I förslaget till inriktningsprogram för kriminalpolitiken finns ett särskilt viktigt förslag, som jag lanserade redan i samband med mitt tal i Almedalen i somras och som jag nu hoppas att vi ska få ett rungande bifall för här idag. Det handlar om att det här, att brottsbekämpning och rätten för medborgarna att fritt kunna röra sig ute i samhället, utan rädsla för att bli utsatta för våld, vid sidan av invandringspolitiken, ska vara partiets mest prioriterade politiska område. När vi går till val 2014 ska vår kriminalpolitik vara lika känd för väljarna som vår invandringspolitik är idag!

27 27 Avslutning Partivänner, En av de allra första uppgifterna för den nya partistyrelsen blir att färdigställa den kommunikationsplan som vi jobbat med under det senaste året. Framför allt handlar det om att sätta upp mål och ambitioner på kort och lång sikt. Målsättningar Min bestämda uppfattning är att vi inte ska stirra oss blinda på siffror och procent, utan snarare sätta mer resultatinriktade mål resultatinriktade i den meningen att de ska ge en bild av vad vi ska uppnå i praktiken, som jag menar är viktigare än hur många procent man får i valen. Samtidigt blir det mer och mer uppenbart att det där hänger ihop, att om vi ska få ett betydande inflytande över samhällsutvecklingen, så måste vi skaffa oss det av egen kraft, genom att växa. Vi måste helt enkelt växa oss så stora att de andra partierna inte längre kan hålla oss utanför.

28 28 Vi ska inte nöja oss med att vara ett 5-6-procentsparti. Våra ambitioner måste vara betydligt högre än så. Jag är övertygad om att vi sett till vår idémässiga position och sett till den politik vi driver har potential att på sikt bli ett 30- procentsparti. Och ett viktigt, första steg på vägen dit är att etablera oss som landets tredje eller fjärde största parti. Det ska inte spela någon roll hur bra det ena eller det andra blocket presterar i valen. De ska ändå vara väl medvetna om att de inte kommer att kunna skapa sig egen majoritet och därmed utesluta oss från inflytande.

29 29 Partivänner, Vi har en stor och viktig uppgift framför oss. Vår kommunikation Även om det nya principprogrammet är mycket viktigt för partiets utveckling, så är det samtidigt viktigt att påpeka att det inte är nya ord eller nya uttryck som kommer att locka nya väljarskaror till vårt parti. Det nya principprogrammet har i det här sammanhanget mer av en indirekt betydelse. Det är en intern kompass eller karta, om man så vill som kommer att bidra till att utveckla partiets politik på alla nivåer samtidigt som det skapar bättre möjligheter för idédebatt. Stor direkt betydelse har det däremot hur vi kommunicerar vår politik till väljarna. Vi har egentligen aldrig haft en uttalad, grundläggande strategi i det arbetet, och det är någonting som vi nu alltså tänker ändra på genom arbetet med en plan för hur vi kommunicerar vår politik.

30 30 - Vi måste inse att det är ett stort problem för partiet att en betydande del av väljarkåren helt missförstått vårt budskap och helt ställer sig avvisande till oss. Detta håller naturligtvis inte om vi vill fortsätta att växa i takt med våra ambitioner. - Vi jag och alla ni andra måste helt enkelt reflektera mer över hur vi kommunicerar vår politik till väljarna. - Vi måste bli bättre på att lyfta fram våra åsikter även ur ett mjukare perspektiv, och där är förstås den sociala aspekten av socialkonservatismen ett viktigt verktyg. - Vi måste inse att vi inte bara talar till våra potentiella väljare i nästa val utan att vi också måste öka förtroendet för partiet hos den bredare massan. För det är där i den bredare massan bland väljare som idag inte kan tänka sig att rösta på oss, som många av våra framtida väljare finns. De väljare vi måste vinna för att nå vår långsiktiga ambition. Det här är en utmaning vi ska ta oss an med ett stort mått av ödmjukhet

31 31 Politisk ödmjukhet Det finns också anledning att se med ödmjukhet på den politiska utmaning vi står inför. Det är klart att man kan stå ett gäng i ett hörn, klappa varandra på ryggen och tycka att man har alldeles förträffliga åsikter utan att överhuvudtaget uppnå någonting. För ett stort parti är det en omöjlig utgångspunkt. Ett parti som vill ha ett reellt inflytande måste hela tiden vara beredd att samtala, att lyssna, att kompromissa, att omvärdera. Inte när det gäller de grundläggande värderingarna, förstås där finns inget utrymme för kompromisser men i sak. Åtminstone för mig är det viktigare att utvecklingen hela tiden rör sig i rätt riktning mot målet även om man inte når hela vägen fram med en gång än att jag ska stå med mina fantastiska åsikter i ett hörn och skrika för att någon överhuvudtaget ska lägga märke mig. Det är, menar jag, hur man väljer att gå in i den konflikten som skiljer det lilla, högt skrikande marginalpartiet från det stora, statsbärande partiet med verkligt inflytande över samhällsutvecklingen.

32 32 Partivänner, Så ser jag på våra utmaningar: Ödmjukhet, ansvar, långsiktighet. Det finns många som har förutfattade meningar om vad vi är för sorts parti och vilka ambitioner vi har. Det heter att vi vill ställa till oreda och röra om i grytan att vi söker kortsiktiga, mediala effekter. Vi ska inte medverka till att besanna sådana fördomar. Vi finns i svensk politik för att ta ansvar ta ansvar nu och i framtiden. Det visar vi den här helgen och det fortsätter vi att visa under resten av den här mandatperioden. Förändring. Framåt. Tillsammans.