Hållbarhetsredovisningens utformning och innehåll

Transkript

1 Jesper Olausson Jessica Brattén Fransson Hållbarhetsredovisningens utformning och innehåll En komparativ studie mellan tre branscher The configuration and content of sustainability reports A comparative study between three industries Företagsekonomi Examensarbete inom Civilekonomprogrammet (30hp) Termin: VT 2018 Handledare: Olle Sonesson

2

3 Förord Denna D-uppsats är upprättad vid Handelshögskolan på Karlstads universitet under vårterminen Båda författarna har tagit lika stort ansvar för uppsatsens innehåll under studiens gång. Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Olle Sonesson som har tagit sig tid när vi behövt hjälp och givit oss konstruktiv kritik. Vi vill även tacka våra studiekamrater och Markus Fellesson som har hjälpt oss att se vårt arbete ur ett annat perspektiv vid seminarietillfällena. Karlstads universitet, maj 2018 Jesper Olausson Jessica Brattén Fransson 3

4 Sammanfattning Hållbarhet är ett aktuellt ämne i dagens samhälle och nämns ofta i mediesammanhang. Planeten är överbefolkad, människor svälter och levnadsstandarden skiljer sig markant mellan jordens kontinenter. Även jordens resurser används i större mån än vad planeten klarar av och detta leder i sin tur till att miljön blir lidande. Detta har bidragit till att samhället idag har höga krav på hur företag arbetar kring hållbarhet. Intressenternas krav har i sin tur lett till att upprättande av hållbarhetsredovisningar har blivit allt vanligare. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur hållbarhetsredovisningar utformas i tre olika branscher i Sverige och jämföra dessa för att urskilja eventuella likheter och olikheter som kan finnas. Vidare kommer även alternativa förklaringar till likheterna och olikheterna framföras. Branscherna som har studerats är hemelektronikbranschen, klädbranschen och livsmedelsbranschen. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en djupgående analys av 15 företags hållbarhetsredovisningar gjorts. Sedan har dessa företag jämförts för att ha möjlighet att urskilja eventuella likheter och olikheter. Utifrån det empiriska materialet kan det utläsas att utformningen av de granskade rapporterna är olika till utseendet men att innehållet är relativt likt. Dock finns det ett fåtal skillnader i innehållet vilket kan bero på vilken miljö som respektive företag är aktiva i och vilka krav intressenterna har på ett företags hållbarhetsarbete. Likheter mellan branscherna och företagen kan förklaras med hjälp av legitimitetsteorin och den institutionella teorin. Företag vill uppnå legitimitet gentemot samhället i stort och det kan göras genom att efterlikna de företag som upprättar framgångsrika hållbarhetsrapporter. Studien är en kartläggning av hållbarhetsredovisningar i tre olika branscher där likheter och olikheter framhävs samt eventuella förklaringar till varför företag utformar sin hållbarhetsredovisning på de sätt de har gjort. Nyckelord: hållbarhetsredovisning, institutionell teori, legitimitetsteorin, intressentteorin, livsmedelsbranschen, hemelektronikbranschen, klädbranschen 4

5 Abstract Sustainability is an up-to-date issue and it s often mentioned in media. The planet is overpopulated, people are starving and the living conditions differ significantly between the continents. The resources of the earth are used to a greater extent than the planet is capable of. This has led to environmental problems and that the society has high demands of corporate social responsibility. Stakeholders requirements have led to the fact that the establishment of sustainability reports has become more common. The purpose of this thesis is to examine how sustainability reports are designed in three different industries in Sweden and compare them to distinguish any similarities or differences that may exist. Further, alternative explanations for the similarities and differences will be made. The industries that have been studied are the following: consumer electronics industry, clothing industry and food industry. In order to answer the study's purpose and questions, an in-depth analysis of 15 companies sustainability reports has been made. Then a comparison has been made between these companies and industries in order to determine if there are any similarities or differences. Based on the empirical material, the design of the reviewed reports is different in appearance but the content is relatively similar. However, there are also a few differences in the content and these may depend on the environment for which each company is active and what kind of requirements its stakeholders have on the company's sustainability work. Similarities between the industries and companies can be explained with the help of legitimacy theory and institutional theory. Companies want to achieve legitimacy towards the society and one way to do this is to imitate the companies that establish successful sustainability reports. The study is a mapping of sustainability reports in three different industries, highlighting similarities and differences, as well as possible reasons why companies design their sustainability report in the way they have done. Keywords: Sustainability report, institutional theory, legitimacy theory, stakeholder theory, food industry, clothing industry, consumer electronics industry 5

6 Förkortningslista EU - Europeiska unionen FAR - Föreningen Auktoriserade Revisorer FN - Förenta nationerna GRI - Global reporting initiative HM - Hennes & Mauritz SVT - Sveriges Television 6

7 Innehållsförteckning 1. Inledning Introduktion Problemformulering Syfte Frågeställningar Teoretisk referensram Hållbarhet Ekonomiska aspekter Miljöaspekter Sociala aspekter Intressentteorin Legitimitetsteorin Institutionell teori Metod Studiens forskningsmetod och design Studiens urval Studiens genomförande Studiens trovärdighet Empiri Hemelektronikbranschen Ekonomiska aspekter Miljöaspekter Sociala aspekter Övriga aspekter Klädbranschen Ekonomiska aspekter Miljöaspekter Sociala aspekter Övriga aspekter Livsmedelsbranschen Ekonomiska aspekter Miljöaspekter Sociala aspekter Övriga aspekter Analys Ekonomiska aspekter Miljöaspekter Sociala aspekter Sammanvägning och motiv Slutsats Studiens bidrag Förslag till forskning Referenslista

8 1. Inledning I detta kapitel presenteras en introduktion till uppsatsen. Avsnittet innehåller även följande delar: problemformulering, syfte och frågeställningar för studien Introduktion Hållbarhet är ett aktuellt ämne i dagens samhälle och nämns ofta i mediesammanhang (Amran & Ooi 2014). Planeten är överbefolkad, människor svälter och levnadsstandarden skiljer sig markant mellan jordens kontinenter. Även jordens resurser används i större mån än vad planeten klarar av och detta gör att miljön blir lidande (Sachs 2015). Detta bidrar till det faktum att hållbarhet ofta nämns och diskuteras i media och i sociala flöden vilket leder till att företag idag pressas av både dess intressenter och samhället i stort för att arbeta mer hållbart (Amran & Ooi 2014; Waddock et al. 2002). Det kan sägas att media har blivit ett verktyg som intressenter använder sig av för att pressa företagen att utföra ett mer hållbart arbete (Amran & Ooi 2014). Konsumenter har stora möjligheter att pressa företag med hjälp av deras köpkraft medan de personer som är tillgängliga på arbetsmarknaden kan utöva press genom att söka sig till hållbara företag som arbetsgivare. Företag viker sig ofta för detta tryck då det är viktigt för företag att möta samhällets efterfrågan för att lyckas hålla sig konkurrenskraftig på marknaden (Brønn & Vidaver-Cohen 2009; Davis 1973). Trycket från omgivningen kan få företag att anpassa sin strategi och sina visioner till att rikta in sig på ett mer hållbart arbetssätt (Waddock et al. 2002). Pressen från intressenter kan vara en bidragande faktor till att det börjar bli allt vanligare att upprätta hållbarhetsredovisningar. Företag utformar hållbarhetsredovisningar för att kunna visa upp det arbete de gör för ett mer hållbart samhälle för sina intressenter. Enligt Brønn och Vidaver-Cohen (2009) anser många forskare idag att det är behövligt att bolag visar att de har ett hållbart tankesätt för att utomstående ska acceptera deras sätt att bedriva sin organisation. För närvarande finns det ingen lag om att hållbarhetsredovisningens innehåll måste granskas av en utomstående part (FAR 2018). År 2017 upptogs dock ett EU-direktiv i Årsredovisningslagen som säger att en revisor ska kontrollera att en hållbarhetsredovisning är upprättad för de företag som är förpliktigade till det, men det finns inget krav på granskning av dess innehåll (FAR 2018). 8

9 Därmed är det svårt att veta om företag faktiskt genomför det arbete som de säger sig göra i deras hållbarhetsredovisning. Det innebär även att det kan finnas olikheter mellan olika företags hållbarhetsredovisningar. Företag väljer själva vad de tycker är mest väsentligt att ta med i sin hållbarhetsrapportering FAR 2018). Detta betyder att de har möjligheten att välja bort att skriva om sådant arbete de utför som anses mindre hållbart av omvärlden. Om ett företag arbetar hållbart och upprättar en hållbarhetsredovisning som gör intressenterna medvetna om deras strävan efter hållbarhet kan det leda till positiva rykten om företaget. Att ha ett bra rykte är något som företag strävar efter, då det kan leda till en utökad kundkrets som även är lojal vilket i längden leder till högre vinster (Davis 1973). Företag kan alltså tjäna på att upprätta hållbarhetsredovisningar genom att vinna acceptans i samhället vilket kan anses vara en strategi för långsiktig vinstmaximering (Davis 1973). Att sträva efter att arbeta hållbart är något som företag kan gynnas av utöver de positiva effekter som exempelvis ett bra rykte och konkurrenskraft (Brønn & Vidaver-Cohen 2009; Davis 1973). Enligt Waddock och Smith (2000) kan organisationer spara pengar genom sitt hållbarhetsarbete. De kostnader som hör ihop med hållbarhetsarbetet, såsom kostnaden för att upprätta en hållbarhetsredovisning, diskuteras ofta men kostnaderna för att driva ett företag på ett ohållbart sätt hamnar ofta i skymundan (Waddock & Smith 2000). Några exempel på kostnader som kan skäras ned på när företag agerar hållbart är kostnader för papper vid användning av elektroniska utskick och minskning av allmänt slöseri av material. Det kan även skäras ned på indirekta kostnader såsom förlust av kunder som inte vill konsumera ohållbara varor samt kostnader för nyanställningar eftersom tidigare anställda kanske slutat på grund av att de inte vill förknippas med ett företag som inte tar sitt ansvar (Waddock & Smith 2000). Allt detta tillsammans borde motivera organisationer till att arbeta hållbart i praktiken och inte bara i teorin eftersom de kan spara pengar på det i slutändan. Inom forskningen finns det ett stort antal sätt att definiera den hållbara utvecklingen (Isaksson et al. 2015). Tidigare forskare har konstruerat över 300 definitioner av termen hållbarhet vilket gör att företag kan uppfatta dess mening på olika sätt (Ciegis et al. 2009). Detta kan bidra till att sättet företag utformar sitt hållbarhetsarbete kan skilja sig stort. Den definition som kommer användas i denna studie är Elkingtons (1999) teori om att hållbarhet består av tre delar: ekonomi-, miljö- och sociala aspekter. Detta innebär att företag 9

10 behöver lägga ett balanserat fokus på alla tre dimensioner för att kunna agera mer hållbart. Även fast företag ofta upprättar hållbarhetsredovisningar med de tre hållbarhetspelarna finns det inga exakta formkrav om vad en hållbarhetsredovisning ska innehålla för ett företag som är verksamt i Sverige. Det finns dock riktlinjer och uppsatta mål för hållbarhet som många verkar följa. Riktlinjerna benämns GRI och är globala riktlinjer som ger stöd åt företag i deras strävan mot att redovisa i enlighet med de ekonomiska aspekterna, miljöaspekterna och de sociala aspekterna (GRI 2018). De uppsatta målen är FN:s globala mål för hållbarhet som företag jobbar med att uppfylla. Exempel på några av dessa mål är ingen hunger, jämställdhet samt anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt (FN 2018). Alla dessa delar som nämnts väcker ett intresse att studera hållbarhetsredovisningar och i nästkommande avsnitt kommer detta område problematiseras och mynna ut i studiens syfte och frågeställningar Problemformulering Som tidigare nämnts finns det inget krav i Sverige på att en oberoende part ska granska ett företags hållbarhetsredovisning. En revisor behöver endast stämma av att den har upprättats av de företag som har det som ett krav, men innehållet behöver inte kontrolleras (FAR 2018). Därför kan företag som vill, eller ska, upprätta en hållbarhetsrapport välja ut och även välja bort det innehåll som de själva anser är relevant eller irrelevant och utforma rapporten på det sätt som passar dem bäst. Detta kan leda till stor variation i företags sätt att utforma sina hållbarhetsrapporter. Som tidigare nämnts är begreppet hållbarhet svårdefinierat och kan därmed tolkas på olika sätt vilket också kan leda till variation i utformningen av hållbarhetsredovisningar eftersom företag och dess intressenter kan uppfatta innebörden av hållbarhet olika (Ciegis et al. 2009; Isaksson et al. 2015). Det finns även anledningar att tro att företags hållbarhetsredovisningar skulle kunna ha vissa likheter, fastän ett gemensamt formkrav inte finns. En av dessa skulle kunna vara att företag strävar efter att efterlikna andra företag som anses vara legitima av samhället (Dimaggio & Powell 1983). Ett företag kan uppnå legitimitet tack vare dess hållbarhetsredovisning och därmed är det rimligt att anta att andra företag försöker imitera det företag vars hållbarhetsredovisning är accepterad för att själva uppnå samma nivå av legitimitet. 10

11 Det finns inte särskilt många jämförande studier mellan företags hållbarhetsredovisningar sedan innan. Dock har författarna Szekely och Knirsch (2005) genomfört en studie där de jämför innehållet i tyska företags hållbarhetsredovisningar. Emellertid ligger fokus inte på en jämförelse mellan olika branscher. De nämner kortfattat hur deras granskade företag skiljer sig åt och även liknar varandra inom sin redovisning av de tre dimensionerna av hållbarhet. Författarna Szekely och Knirsch (2005) kommer fram till att det skiljer sig en del mellan de företag som de har granskat, såsom användningen av GRI och dimensionerna inom hållbarhet. Dock gjordes den här studien för 13 år sedan och det har hänt en del inom området sedan dess. Studien är också gjord på tyska företag vilket kan skilja sig från svenska företag som denna studie baseras på. Eftersom att det inte har hittats någon tidigare jämförande studie av hållbarhetsredovisningar baserad på företag och branscher som är aktiva i Sverige finns därmed en lucka i forskningen som denna studie är tänkt att fylla. Det skulle kunna vara av intresse för potentiella investerare och intressenter att det utförs en studie som undersöker om likheter samt olikheter finns och om dessa sträcker sig utöver branschgränser eller om företag tar efter andra företag inom samma sorts bransch. Varför detta kan vara av intresse för dessa parter är för att det skulle kunna vara till hjälp vid ett beslutsfattande Syfte Syftet med denna uppsats är följande: undersöka hur hållbarhetsredovisningar utformas i tre olika branscher i Sverige och jämföra dessa för att urskilja eventuella likheter och olikheter som kan finnas. Vidare kommer även alternativa förklaringar till likheterna och olikheterna framföras. 11

12 1.4. Frågeställningar För att besvara syftet har följande frågeställningar formulerats: Hur utformas hållbarhetsredovisningar inom hemelektronikbranschen, klädbranschen samt livsmedelsbranschen? Finns det likheter och/eller olikheter i hållbarhetsredovisningarna som ska undersökas: a) mellan företagen? b) mellan branscherna? Vad kan eventuella likheter och olikheter bero på? 12

13 2. Teoretisk referensram I denna del av uppsatsen framförs den teoretiska grunden med följande delar: hållbarhet, intressentteorin, legitimitetsteorin samt institutionell teori. Hållbarhet delas in i tre delar: ekonomiska aspekter, miljöaspekter och sociala aspekter Hållbarhet Som tidigare nämnts är hållbarhet en svårdefinierad term som har blivit mer aktuellt de senaste årtiondena. I denna uppsats kommer termen definieras med hjälp av Elkingtons (1999) teorier om triple bottom line som innehåller de tre dimensionerna: ekonomiska aspekter, miljöaspekter samt sociala aspekter. Tillsammans bildar dessa byggstenar begreppet hållbarhet (Elkington 1999; Sachs 2015). Denna uppdelning av begreppet görs för att det ska vara tydligt vad hållbarhet är och vilka delar termen innehåller. För att uppnå en godtagbar nivå av hållbarhet behöver företag ta ansvar inom alla dessa tre områden på ett balanserat sätt (Szekely & Knirsch 2005). Det räcker inte med att koncentrera sig på en eller två av aspekterna då alla tre behöver balanseras (Kaptein & Wempe 2002). Nedan kommer de tre aspekterna inom hållbarhet förklaras Ekonomiska aspekter Den första av de tre aspekterna inom hållbarhet som ska behandlas i denna uppsats är ekonomiska aspekter. Det är viktigt att balansera den ekonomiska delen av företaget med arbetet för ett hållbart samhälle (Elkington 1999). Den ekonomiska tillväxten måste balanseras med arbetet kring miljö och de sociala delarna. Om endast koncentration läggs på ekonomisk tillväxt finns risken för att jordens resurser tar slut och att framtida generationer förlorar sina möjligheter till liknande eller bättre levnadsstandard än nuvarande generation (Sachs 2015). I årsredovisningen brukar företag lägga mycket energi på denna del. Det kan bero på att företag behöver en tillväxt för att kunna överleva långsiktigt samt att det finns krav på att företag ska vara transparent gentemot samhället för att förhindra kriser och skandaler (Council on Business & Society 2013; Rodriguez-Dominguez et al. 2009). 13

14 Miljöaspekter Den andra av de tre aspekterna inom hållbarhet som ska behandlas i denna uppsats är miljöaspekter. Under denna kategori berörs sådant som har med miljö att göra och vad organisationer kan göra för att påverka och vara med och vända den pågående föroreningen av miljön (Sachs 2015). Det handlar om att kunna ta vara på den biologiska mångfalden samt att bevara det ekosystem som finns idag. Klimatet på denna jord har förändrats dramatiskt på de senaste århundradena på grund av industriella revolutionen samt stora tekniska förändringar i samhället (Sachs 2015). Därmed har det blivit viktigt för företagen att redovisa för utomstående att de tar hand om miljön och hur deras företag påverkar miljön Sociala aspekter Den sista av de tre aspekterna av hållbarhet som ska behandlas i denna uppsats är de sociala aspekterna. Under denna kategori berörs sådant som har att göra med sociala delar av samhället och vad organisationer kan göra för att arbeta mot ett mer rättvist och välmående samhälle. Detta berör organisationers närområden men även samhällen i andra kontinenter där det kan vara så att levnadsstandarden är betydligt sämre överlag (Sachs 2015). Några av de viktigaste områdena inom denna aspekt är att alla ska ha rätt till utbildning samt att motverka fattigdom och hunger i världen. Det handlar även om att de anställda ska behandlas på ett rättvist sätt vilket bland annat innebär jämställdhet på arbetsplatsen samt att de jobbar under bra arbetsförhållanden (Sachs 2015) Intressentteorin Intressentteorin är en teori kopplat till hållbarhet som berör hur och varför ett företag redovisar sin information på ett visst sätt (Gray et al. 1995). För att komma in på intressentteorin behöver först termen intressent definieras. Företag har många olika sorters intressenter och begreppet kan definieras som följande: any group or individual who can affect or are affected by the achievement of the organisation s objectives (Freeman 1984, s 46). Som tidigare nämnts har intressenterna till företagen stor påverkan på om och hur företagen utformar sina hållbarhetsredovisningar. Enligt Gray et al. (1995) innebär intressentteorin att företagen måste beakta intressenternas önskemål och behov när ett beslut ska fattas. Det måste finnas ett samspel mellan företagens intressenter och ledningen som styr företaget. 14

15 Gray et al. (1995) och Van der Laan Smith et al. (2005) förklarar att kommunikationen mellan företagen och intressenterna är viktig för att företaget ska kunna överleva långsiktigt. Ett av verktygen för kommunikationen är den finansiella och icke-finansiella informationen i årsredovisningarna (Van der Laan Smith et al. 2005). Därmed är det viktigt för företagen att kunna leverera en bra hållbarhetsredovisning utifrån intressenternas behov. Kaur och Lodhia (2018) förklarar att det är viktigt att involvera intressenterna i hållbarhetsarbetet och när hållbarhetsredovisningar ska skapas. Det är alltså viktigt att ta vara på intressenternas krav vad det gäller hållbarhetsredovisningar i de tre olika områdena: ekonomiska aspekter, miljöaspekter samt sociala aspekter. Enligt Kaur och Lodhia (2018) har intressentteorin haft stor påverkan på rapporteringsprocessen och hållbarhetsredovisningarna. Intressentteorin är en av de teorier som har bidragit till att företagen har tagit mer ansvar för de tre dimensionerna inom hållbarhet. Waddock et al. (2002) förklarar att det finns tryck från utomstående parter vad det gäller ansvaret för hållbarhet. Främst kommer trycket från primära och sekundära intressenter. Då företagen har olika primära och sekundära intressenter kan hållbarhetsredovisningar se olika ut för olika branscher. Forskarna framhåller att de intressenter som kan påverka mest är de primära intressenterna (Kaur & Lodhia 2018). Dock kan även sekundära och mindre intressenter påverka företagen med hjälp av media och sociala flöden (Amran & Ooi 2014). De primära intressenterna består av: ägare, anställda, kunder och leverantörer. De sekundära intressenterna består av: aktivister, regeringar, samhällen samt ickestatliga organisationer (Waddock et al. 2002). Intressenternas påverkan på hållbarhetsredovisningarna är ett relativt nytt fenomen och intressenterna använder media för att kunna sätta högre press på företagen att upprätta hållbarhetsredovisningar (Amran & Ooi 2014; Waddock et al. 2002). Genom att svara på intressenternas tryck kan företagen använda detta till sin fördel och differentiera sig gentemot andra företag som inte arbetar lika aktivt mot hållbarhet. Svarar företagen på trycket från intressenterna leder det också till nöjdare intressenter vilket är viktigt för ett långtidsperspektiv (McWilliams & Siegel 2001; Waddock et al. 2002). Då företagen har olika intressenter kommer trycket visa sig på olika sätt och därmed kan utformningen av hållbarhetsredovisningarna se olika ut. 15

16 2.3. Legitimitetsteorin Legitimitetsteorin har en stark koppling till varför företag använder sig av hållbarhetsredovisningar. Företagen legitimerar sig gentemot samhället och anses vara mer legitimt om de upprättar en hållbarhetsredovisning där de visar att de aktivt jobbar för de tre olika delområdena: ekonomiska aspekter, miljöaspekter samt sociala aspekter (Brown & Deegan 1998; Gray et al. 1995). Gray et al (1995) menar på att legitimitetsteorin har bidragit till trenden att företag ska ta hand om miljön, hälsa och säkerhet för arbetarna. Däremot menar O'Donovan (2002) att det är allmänt känt att företagets största syfte är att skapa så stor utdelning till aktieägarna som är möjligt. Dock har fokus på senare tid flyttats mer mot ett hållbart tänk och detta kan främst förklaras med hjälp av legitimitetsteorin (O Donovan 2002). Legitimitetsteorin kan definieras på följande sätt: Legitimacy is a generalized perception or assumption that the actions of an entity are desirable, proper, or appropriate within some socially constructed system of norms, values, beliefs, and definitions (Suchman 1995, s 574). Brown och Deegan (1998) beskriver att organisationerna kontinuerligt försöker arbeta mot att fungera i linje med samhällets värderingar och behov. Då hållbarhet har blivit ett omtalat ämne inom media har trycket blivit allt större från samhället. Det kan sägas att det finns ett socialt kontrakt mellan organisationen och de som blir berörda av organisationens beslut. Om företagen inte skulle upprätta hållbarhetsredovisningar och vara legitimt skulle det kunna straffas och i värsta fall leda till att ett företag inte kan överleva långsiktigt (Brown & Deegan 1998). Det är viktigt att företagen identifierar samhällets normer och värderingar. Över tid kan dessa förändras vilket är fallet med hållbarhet då det har blivit ett allt mer aktuellt ämne på senare år. Detta innebär att organisationer eller företag kommer att behöva ändra sitt beteende och i detta fall svara på samhällets krav på att agera mer hållbart. Om företag inte skulle göra detta kommer ett legitimitetsgap uppstå (Sethi 1978). 16

17 Figur 1. Illustration över legitimitetsgapet som kan uppstå mellan organisation och samhället (O Donovan 2002, s 347). I figur 1 illustreras legitimitetsgapet som kan uppstå mellan samhället och företagen (O Donovan 2002). Legitimitetsgapet är skillnaden mellan hur företaget agerar på en viss fråga (Z) gentemot vad samhället förväntar sig av hur dem ska agera (Y) (Sethi 1978). Om företaget agerar enligt samhällets normer och värderingar kommer området X att öka och därmed blir företaget mer legitimt. Det finns ett antal sätt att öka område X och ett av dem är att bidra till samhället med den hållbarhetsinformation de kräver (O Donovan 2002). Detta kan då företaget göra genom att upprätta en hållbarhetsredovisning som sedan publiceras för samhället. Om gapet mellan Y och Z skulle bli för stort kan det leda till att företaget förlorar sin legitimitet mot samhället och därmed kan det bli svårt att överleva i det långsiktiga perspektivet. Enligt Sethi (1978) kan ett gap uppkomma på två olika sätt: okänd information angående en organisation avslöjas för samhället eller att samhällets förväntningar förändras. För att minska gapet är det viktigt för företaget att besvara förväntningarna från samhället. I inledningen nämndes det att hållbarhet har blivit ett omtalat ämne med många avslöjanden om företagens brister inom hållbarhet i media. Detta gör att samhället och intressenter ställer högre krav på att företag ska redovisa sitt hållbarhetsarbete. Därmed är det viktigt att företagen upprättar hållbarhetsredovisningar för att kunna minska legitimitetsgapet. 17

18 2.4. Institutionell teori Institutionell teori är en av de teorier som förklarar varför företag agerar eller ser ut på samma vis. Under åren har företag blivit allt mer lika varandra då det är viktigt att kunna matcha de konkurrerande företagen och efterlikna deras strategi (Dimaggio & Powell 1983). En orsak till att företag efterliknar varandra är för att försöka bli lika framgångsrika som företagen de härmar. Det kan alltså finnas ett motiv att efterlikna de företags hållbarhetsredovisningar som är lyckade. Dimaggio och Powell (1983) nämner även att det är de större organisationerna som sätter normerna angående hur företag ska bete sig och sedan är det oftast de mindre företagen som efterliknar de större och framgångsrika företagen. Institutionell teori kan delas in i två huvudområden: Isomorfism och frikoppling. I denna studie kommer endast isomorfism behandlas. Isomorfism kan förklaras som den process där ett företag tvingas att efterlikna andra företag som är verksamma på samma marknader och miljöer (Dimaggio & Powell 1983). Carpenter och Feroz (2001) menar att det är denna process som driver företag att bli allt mer homogena. Isomorfism kan delas in i tre kategorier. Dessa kategorier är tvingande isomorfism, mimetisk isomorfism samt normativ isomorfism. Med tvingande isomorfism menas att företag ändrar deras sätt att arbeta på grund av press från deras viktigaste intressenter (Dimaggio & Powell 1983). Detta kan kopplas ihop med trycket från intressenter att agera hållbart och upprätta hållbarhetsredovisningar. Mimetisk isomorfism kan beskrivas som den process där företag försöker efterlikna andra företags positiva sidor för att uppnå legitimitet i samhället (Dimaggio & Powell 1983). Detta skulle kunna vara en förklaring till varför hållbarhetsredovisningar kan likna varandra, om det skulle framkomma i denna studie. Enligt Dimaggio och Powell (1983) är normativ isomorfism den process där företag pressas att följa normer, lagar och regler i samhället. Det skulle kunna sägas att det har blivit en norm bland företagen att upprätta en hållbarhetsredovisning vilket kan kopplas till normativ isomorfism. 18

19 3. Metod I detta kapitel förklaras studiens tillvägagångssätt såsom studiens forskningsmetod, forskningsdesign och urval. Det innehåller även en diskussion om studiens trovärdighet Studiens forskningsmetod och design Denna uppsats genomförs med en kvalitativ forskningsstrategi. Anledningen till att en kvalitativ strategi är vald och inte en kvantitativ strategi är att inget orsakssamband ska testas utan en djupgående analys av hållbarhetsredovisningar ska göras. Detta är i enlighet med Bryman och Bells (2013) beskrivning av kvalitativ forskningsstrategi. För att besvara studiens syfte och frågeställningar behövs en djupare analys av data göras, vilket lättast görs genom en kvalitativ forskningsmetod. Anledningen till att en djupgående analys behövs är att innehållet i ett flertal hållbarhetsredovisningar ska granskas. Genom analysen försöker vi skapa en förståelse till varför företag redovisar på det sätt som de gör i sina hållbarhetsredovisningar. I denna studie har en komparativ forskningsdesign valts för att kunna besvara frågeställningarna och syftet. Studien baseras på en jämförelse mellan tre branschers hållbarhetsredovisningar och om det finns några likheter och olikheter mellan dessa. Bryman och Bell (2013) beskriver en komparativ studie som en jämförande studie där en jämförelse sker mellan två eller fler fall, vilket stämmer överens med denna studie. Eftersom vårt syfte är att undersöka hur hållbarhetsredovisningar utformas i tre olika branscher i Sverige och jämföra dessa för att urskilja eventuella likheter och olikheter som kan finnas. Vidare kommer även alternativa förklaringar till likheterna och olikheterna framföras anser vi att en komparativ studie är nödvändig för att ha möjlighet att besvara detta Studiens urval Studien baseras på hållbarhetsredovisningar från tre olika branscher i Sverige. Dessa branscher är hemelektronik-, kläd- och livsmedelsbranschen. Hemelektronikbranschen valdes ut på grund av den stora mediebevakningen som nyligen pågick över användningen av barnarbete för att bryta kobolt som är ett ämne som är nödvändigt i produktion av elektronikvaror. Bland annat SVT (2016) bevakade detta. Klädbranschen valdes ut på grund av den stora påverkan textilproduktion har på miljön samt de avslöjanden som gjorts angående de bristfälliga arbetsförhållandena i branschens produktioner 19

20 (Naturskyddsföreningen 2017; Sveriges Natur 2017). Livsmedelsbranschen har valts ut för granskning då aktuella ämnen inom branschen såsom köttkonsumtion och matsvinn är termer som är aktuella för hållbarhetsdiskussionen i samhället (Livsmedelsverket 2018). Antalet företag som har studerats är totalt 15 stycken fördelat som följande: Hemelektronikbranschen: fem stycken Klädbranschen: fem stycken Livsmedelsbranschen: fem stycken Tabell 1 Översikt över företagen som ska studeras Hemelektronikbranschen Klädbranschen Livsmedelsbranschen Dustin Group AB Gina Tricot AB AB Anders Löfberg Electrolux AB Hennes & Mauritz AB Arla AB Ericsson AB Lindex AB Axfood AB Telenor Sverige AB NilsonGroup AB Findus AB Telia Company AB Åhléns AB Polarbröd AB Varför just tre branscher ska studeras är för att antalet anses vara tillräckligt för att kunna påvisa om likheter eller olikheter finns mellan eller inom branscherna och att dessa inte beror slumpen. Vid jämförande av endast två branscher skulle det kunna finnas en risk för generaliserande slutsatser som inte är sanna utan endast stämmer i jämförandet mellan just dessa två branscher. Fler än tre branscher valdes inte ut för genomförandet av denna studie eftersom det ansågs finnas en risk för förvirring när jämförelserna ska göras eftersom antalet är för stort. Ytterligare en anledning är att det kommer göras djupa analyser av hållbarhetsredovisningarna av de fem företagen som valts ut ur respektive bransch vilket gör att tiden för studiens genomförande inte räcker till för granskning av flera branscher än tre. Tidsbristen är även anledningen till att just fem och inte fler företag har granskats från varje bransch. Dock anser vi att fem företag ur varje bransch är tillräckligt för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. För att kunna genomföra en djupare analys på de svenska företagen och branscherna har stora företag valts ut. Stora företag definieras enligt Bolagsverket (2012) som företag som uppfyller minst två av dessa tre kriterier under de senaste två räkenskapsåren: antalet anställda överstiger 50 stycken, 20

21 balansomslutning uppgår till minst 40 miljoner kr eller en nettoomsättning som överstiger 80 miljoner kr. Ett företag som är noterat anses alltid som ett större företag och behöver inte nödvändigtvis uppfylla minst två av dessa krav (Bolagsverket 2012). Valet av stora företag har gjorts på grund av att det under processen upptäcktes att stora företag oftast har mer utförliga hållbarhetsredovisningar. Enligt Armand och Ooi (2014) har större företag mer ansvar för hållbarhet och anses därför vara företag som ska utföra hållbarhetsredovisningar. Dessa företag påverkar förmodligen de ekonomiska aspekterna, miljöaspekterna och de sociala aspekterna i samhället i större utsträckning än de mindre företagen. Enligt Waddock och Smith (2000) tillkommer det även kostnader vid hållbarhetsarbete samt upprättande av hållbarhetsrapporter vilket större företag har större möjlighet att klara av eftersom de kan dra nytta av skalfördelar. Detta gör att de har råd att lägga mer resurser på att utveckla sitt hållbarhetsarbete. Mindre och medelstora företag upprättar sällan hållbarhetsredovisningar och en orsak till detta kan vara brist på resurser (Armand & Ooi 2014). Därmed bör de större företagen förse intressenterna med mer hållbarhetsinformation än de mindre företagen. Företagen som ska granskas har valts ut eftersom de uppfyller kriterierna för denna undersökning, alltså att de är stora företag som är verksamma i Sverige. En annan anledning till att de företag som valts ut valdes är för att deras hållbarhetsredovisningar är separata från deras årsredovisningar. Urvalet är inte slumpmässigt. Enligt Bryman och Bell (2013) kan det bli svårare att göra korrekta generaliseringar av resultatet om urvalet inte är slumpmässigt. Anledningen till att ett icke-slumpmässigt urval ändå har tillämpats är för att selektivt kunna plocka ut stora företags hållbarhetsredovisningar för 2016 och som faller inom en av de tre branscher som ska studeras Studiens genomförande Som tidigare nämnts har data samlats in genom granskning av hållbarhetsredovisningar. Det som gjorts är att dokumenten har tolkats genom en kvalitativ innehållsanalys. Enligt Bryman och Bell (2013) kan en kvalitativ innehållsanalys förklaras som en analys där forskarna letar efter bakomliggande teman i materialet. I denna studie betyder det att hållbarhetsredovisningar har analyserats med bakomliggande teman vilket Bryman och Bell (2013) beskriver som en metod som kan användas vid analys av data. Eftersom fokus ligger på hållbarhet har dokumenten analyserats genom tre olika teman: ekonomiska aspekter, miljöaspekter samt sociala aspekter. Ett fjärde tema har lagts till för 21

22 att kunna dokumentera sådana fakta som är relevant men inte faller inom ramarna för de tre andra temana. Denna kategori kommer att kallas för övrigt. Detta tema kommer att underlätta granskningen men vi kommer inte lägga lika stor vikt på detta område vid analys av data utan området övrigt kommer att kombineras med de tre andra temana. Granskningen av hållbarhetsredovisningarna har genomförts på det sätt att båda författarna till denna studie har läst rapporterna tillsammans för att få samma uppfattning av materialet. Först läste vi dokumenten utifrån ett ekonomiskt perspektiv och valde ut koder och relevanta stycken som kan härledas till ekonomi. Detsamma gjordes ur ett socialt och ett miljöperspektiv. Övrigt plockades ut när något viktigt upptäcktes som inte passade in under den ekonomiska, miljö eller sociala kategorin. Anledningen till att detta tillvägagångssätt användes var för att inte missa viktig information vilket det skulle kunna finnas en risk för vid koncentration på alla teman samtidigt. När granskningen var klar lades de relevanta fokusområdena från företagen in i tabeller utifrån de tre temana: ekonomiska aspekter, miljöaspekter och sociala aspekter. Detta för att det skulle bli lättare att kunna se eventuella likheter och olikheter mellan företagen och branscherna. Dessa har även tagits med i empirin för att läsaren ska kunna få en överblick i vad företagen fokuserar på i sina hållbarhetsredovisningar. Genom att analysera de utvalda företagens hållbarhetsredovisningar med en kvalitativ innehållsanalys har en objektiv syn på hur företagen redovisar sitt hållbarhetsarbete skapats. Detta är samma bild som resten av samhället har tillgång till eftersom att det är publicerad information och inte information som företag uppger endast till berörda forskare vid exempelvis en intervju. Hade istället någon typ av intervjuform använts vid insamling av data hade respondenterna kunnat försöka förvränga det som företaget faktiskt publicerat. Det kan dock finnas en risk för att författarna av studien väger in egna åsikter i data som tas fram vid en innehållsanalys vilket kan påverka objektiviteten. För att minska risken för egna tolkningar har vi tagit fram och analyserat data tillsammans för att få en enhetlig bild av materialet. Hade data granskats var för sig finns det en risk för tunnelseende där egna åsikter vägs in. Förhoppningsvis har denna risk minskats genom att vi gemensamt har granskat och diskuterat innehållet av materialet. Som nämnts i tidigare stycke har data tagits fram genom att relevant information från hållbarhetsredovisningar har lagts in i tabeller utifrån vilket 22

23 tema det hör till. I denna studie har alltså kodning använts för att kunna få fram relevanta delar ur hållbarhetsredovisningarna. Kodning kan enligt Bryman och Bell (2013) beskrivas där det granskade materialet bryts ned, benämns och kategoriseras vilket har gjorts i denna studie. Kodningen har gjorts utifrån fyra olika teman: ekonomi-, miljö- och sociala aspekter samt en övrig kategori. I samband med granskning av hållbarhetsredovisningar har relevanta delar som hör till respektive tema plockats ut. Detta för att det ska vara möjligt att kunna se likheter och olikheter mellan företagen och branscherna. Analysen tog sin start i tabellerna som har upprättats. Med hjälp av dessa fanns möjligheten att utläsa vilka likheter och olikheter som finns mellan de olika företagen och branscherna. Sedan kopplades det empiriska materialet ihop med den teoretiska referensramen för att kunna besvara syftet och frågeställningarna för denna uppsats Studiens trovärdighet Graden av trovärdighet är viktigt för en studie. Om en studie inte anses vara trovärdig så kan inte studiens slutsatser bedömas som riktiga. Det är viktigt att klargöra vilka områden som kan anses som mindre trovärdiga och trovärdiga. Bryman och Bell (2013) nämner att detta kan klargöras med hjälp av begreppen reliabilitet och validitet. Reliabilitet och validitet skiljer sig om det är en kvantitativ eller kvalitativ studie som ska genomföras (Bryman & Bell 2013). Då denna studie är en kvalitativ studie kommer en anpassning av reliabilitet och validitet ske. De två olika begreppen reliabilitet och validitet kan inom kvalitativ forskning delas in i följande kategorier: extern reliabilitet, intern reliabilitet, intern validitet och extern validitet (Bryman & Bell 2013). Begreppen kommer att förklaras och relateras till studien i kommande stycken. Extern reliabilitet kan förklaras genom i hur stor grad undersökningen kan replikeras (Bryman & Bell 2013). I denna undersökning är den externa reliabilitet hög då det är relativt stor chans att få samma resultat vid en upprepning av studien eftersom granskningen sker från publicerade hållbarhetsredovisningar från år Om en framtida forskare skulle undersöka samma ämne skulle hen kunna få samma resultat eftersom den har möjlighet att utgå från exakt samma material. Om den framtida forskaren däremot hade granskat ett annat års hållbarhetsredovisningar kan hen få ut ett annat resultat. Genom att en noggrann beskrivning över studiens tillvägagångssätt finns med i uppsatsen gör det också lättare att replikera för framtida 23

24 forskare. Ett hot som skulle kunna bidra till att den externa reliabiliteten blir lägre är om framtida forskare har en annan syn på de tre olika aspekterna inom hållbarhet och definierar hållbarhet på ett annat sätt än denna studie. Intern reliabilitet kan förklaras genom att forskarna för uppsatsen har samma synsätt och kommit överens om hur innehållet i uppsatsen ska tolkas (Bryman & Bell 2013). Då vi granskade hållbarhetsredovisningar tillsammans kommer empirin och resultatet tolkas gemensamt och på samma sätt. Därmed är den interna reliabiliteten hög för denna uppsats. Om innehållet hade tolkats var för sig hade det kunnat leda till motsägelsefulla slutsatser samt att risken för att utlämna och missa delar av resultatet hade varit större vilket kan leda till felaktiga jämförelser. LeCompte och Goetz (1982) förklarar intern validitet genom att det ska finnas en god överensstämmelse mellan teoretiska idéer som forskaren utvecklar och forskarens observationer. Det är viktigt att säkerställa att det som ska mätas faktiskt är det som mäts. I denna studie har frågeställningarna och syftet besvarats vilket borde kunna tolkas som att det som skulle mätas faktiskt har mätts. Extern validitet handlar om huruvida studiens resultat kan generaliseras till andra situationer och sociala miljöer (Bryman & Bell 2013). Det kan bli svårt att generalisera resultatet av denna studie då det endast är ett fåtal företag ur varje bransch som granskas samt att företagen inte är slumpmässigt utvalda. Därmed är den externa validiteten relativt låg i denna studie. Dock ligger inte fokus på att generalisera resultatet när det gäller kvalitativ forskning vilket denna studie bygger på. Fokus har istället varit att få fram det djup i studien som behövs och då finns inte möjligheten att exempelvis slumpmässigt välja ut företag för att kunna generalisera resultatet. Den externa validiteten hade kunnat bli högre om urvalet från de olika branscherna varit större men det skulle blivit för tidskrävande. 24

25 4. Empiri I detta kapitel kommer resultatet för uppsatsen presenteras. Avsnittet delas in i tre avsnitt utifrån de tre utvalda branscherna: hemelektronikbranschen, klädbranschen och livsmedelsbranschen. Det empiriska materialet delas in i fyra kategorier: ekonomiska aspekter, miljöaspekter, sociala aspekter och övriga aspekter Hemelektronikbranschen Företagen som har studerats i denna bransch är Dustin, Electrolux, Ericsson, Telenor och Telia. För att få en överblick över likheter och olikheter kommer fokusområden inom ekonomi, miljö, socialt och övrigt lyftas ur hållbarhetsredovisningarna. Resultatet kommer att presenteras i tabeller för respektive område inom hållbarhet medan övrigt presenteras i löpande text eftersom det endast är ett stöd för författarna inför analysen Ekonomiska aspekter Tabell 2 Översikt ekonomiska aspekter - hemelektronikbranschen Företagsnamn Fokusområden Dustin Försäljning, kostnadseffektivitet, lönsamhet samt marknad & efterfrågan Electrolux Försäljning, kostnadseffektivitet, lönsamhet samt marknad & efterfrågan Ericsson Försäljning, investeringar samt marknad & efterfrågan Telenor Ekonomisk tillväxt, försäljning samt marknad & efterfrågan Telia Ekonomisk tillväxt, kostnadseffektivitet samt marknad & efterfrågan Efter granskningen av de fem företagen i hemelektronikbranschens hållbarhetsredovisningar har det framkommit att samtliga företag har fokuserat på marknad och efterfrågan. Dustin framhäver marknad och efterfrågan på följande sätt: Vi ser en ökande efterfrågan på mer avancerade tjänster i takt med att kraven på mobilitet och tillgänglighet växer. (Dustin 2016, s 2). Övriga fyra företag nämner kortfattat att de behöver följa efterfrågan på marknaden och följa trenderna då det är viktigt för att kunna överleva långsiktigt. 25

26 Dustin, Electrolux och Telia uppmärksammar vikten av kostnadseffektivitet inom företagen. De tre företagen skriver detta i kombination med minskad miljöpåverkan. Ett exempel är att Electrolux nämner hur deras arbete med återanvändning av plast i produktion har bidragit till stora kostnadsbesparingar senaste åren. De fem företagen inom denna bransch fokuserar på minst ett av följande fokusområden: försäljning, investeringar, lönsamhet och ekonomisk tillväxt. Dustin skriver att lönsamhet är en viktig komponent för verksamheten. Ericsson förklarar att försäljning och investeringar är viktiga delar för att kunna verka i det långsiktiga perspektivet. Electrolux och Telenor nämner i siffror om hur mycket deras försäljning uppgår till medan Telia fokuserar på deras BNP-tillväxt och hur de ska uppnå en hållbar tillväxt Miljöaspekter Tabell 3 Översikt miljöaspekter - hemelektronikbranschen Företagsnamn Fokusområden Dustin Cirkulärt flöde/återvinning, effektiv resursanvändning energieffektivisering samt koldioxidutsläpp Electrolux Cirkulärt flöde/återvinning, koldioxidutsläpp, effektiv resursanvändning, energieffektivisering, förbättrad vattenanvändning, hållbar produktutveckling, kemikalier samt transport Ericsson Cirkulärt flöde/återvinning, energieffektivisering, förbättrad vattenanvändning, koldioxidutsläpp samt transport Telenor Cirkulärt flöde/återvinning, effektiv resursanvändning, energieffektivisering samt koldioxidutsläpp Telia Effektiv resursanvändning, energieffektivisering, förbättrad vattenanvändning samt koldioxidutsläpp Av de fem granskade företagen skriver samtliga om koldioxidutsläpp och energieffektivisering i sina hållbarhetsredovisningar. När det gäller koldioxidutsläpp handlar det framförallt om deras försök att minska utsläpp så mycket som möjligt. Det anses även viktigt att spara energi för att kunna minska miljöpåverkan. Endast Electrolux och Ericsson fokuserar på transportmedel och hur det påverkar miljön. Electrolux förklarar att de försöker påverka transportmedel i hela värdekedjan medan Ericsson fokuserar på effektiv transportering av produkter för att kunna minska koldioxidutsläpp. 26

27 Effektiv resursanvändning och återvinning är något företagen inom hemelektronikbranschen fokuserar på. Alla företag förutom Telia skriver att ett cirkulärt flöde av resurser är viktigt. Dustin nämner i sin hållbarhetsredovisning: Tillämpningen av cirkulära lösningar och affärsmodeller blir allt vanligare i takt med att efterfrågan på begagnade produkter ökar. (Dustin 2016, s 6). Även de andra företagen skriver att de vill sluta cirkeln och återvinna mer material. I Dustins, Electrolux, Telenors och Telias hållbarhetsredovisningar står det att en effektiv resursanvändning och minskat avfall är viktigt. Electrolux går steget längre och fokuserar inte bara på effektiv resursanvändning utan också på hållbar produktutveckling. Ericsson, Electrolux samt Telia är de företag som berör vikten av effektiv vattenanvändning. De nämner att de inte vill använda mer vatten än nödvändigt i sin produktion men även att de vill utveckla exempelvis jordbruk för ett mer effektivt resursanvändande som inkluderar vattenanvändningen Sociala aspekter Tabell 4 Översikt sociala aspekter - hemelektronikbranschen Företagsnamn Fokusområden Dustin Anti-korruption, arbetsförhållanden/arbetsmiljö, barnarbete/slavarbete, datasäkerhet för alla, digitalisering, jämställdhet/jämlikhet samt mänskliga rättigheter Electrolux Anti-korruption, arbetsförhållanden/arbetsmiljö, barnarbete/slavarbete, digitalisering, infrastruktur, jämställdhet/jämlikhet, mänskliga rättigheter samt välgörenhet Ericsson Anti-korruption, arbetsförhållanden/arbetsmiljö, barnarbete/slavarbete, datasäkerhet för alla, digitalisering, infrastruktur, jämställdhet/jämlikhet, mänskliga rättigheter, välgörenhet samt yttrandefrihet Telenor Anti-korruption, arbetsförhållanden/arbetsmiljö, barnarbete/slavarbete, datasäkerhet för alla, digitalisering, infrastruktur, jämställdhet/jämlikhet, mänskliga rättigheter samt yttrandefrihet Telia Anti-korruption, arbetsförhållanden/arbetsmiljö datasäkerhet för alla, digitalisering, mänskliga rättigheter samt yttrandefrihet Inom hemelektronikbranschen fokuserar samtliga företag på mänskliga rättigheter, arbetsförhållanden/arbetsmiljö, anti-korruption samt digitalisering. 27

28 Företagen beskriver deras åsikter och tankar om mänskliga rättigheter för anställda hos producenter och leverantörer. De nämner att det är viktigt för dem att människor behandlas med respekt och i enlighet med deras uppförandekoder men inte särskilt mycket om vad de gör för att förbättra arbetarnas tillgång till dessa rättigheter. De skriver desto mer om arbetsförhållanden/arbetsmiljö som kan kopplas till mänskliga rättigheter. Som nämnts ovan har alla fem företagen beskrivit deras arbete och visioner om digitalisering. Företagen skriver att målet är att allt fler samhällen ska få tillgång till internet vilket bidrar till att fler samhällen blir öppna och uppkopplade med resten av världen. Detta menar de ska främja demokrati och yttrandefrihet. Detta kan även till viss del kopplas till anti-korruption som samtliga företag har nolltolerans till. Kopplat till tidigare stycke tar följande företag upp vikten av infrastruktur: Electrolux, Ericsson och Telenor. De menar att det behövs skapas mer hållbara städer med en bättre infrastruktur. Jämställdhet/jämlikhet och barnarbete/slavarbete är två områden samtliga företag förutom Telia fokuserar på. Dustin skriver följande: Vi har nolltolerans mot barnarbete, tvångsarbete och slavarbete (Dustin 2016, s 24). Företagen nämner att de tar barnarbete/slavarbete på stort allvar och försöker få bort detta i hela värdekedjan. Även datasäkerhet för alla nämns av fyra företag, alla förutom Electrolux. Stort fokus inom detta låg på att barnen ska kunna surfa säkert på datorn utan att behöva stöta på olämpligt material Övriga aspekter I kategorin övrigt har följande områden diskuterats: FN:s globala mål, GRIindex, hållbarhetsstrategier, intressentdialog samt uppförandekoder. Vid upprättandet av hållbarhetsredovisningarna har alla företag valt att använda sig av GRI-index och har även försökt koppla sina egna mål till FN:s globala mål. Därifrån har de skapat hållbarhetsstrategier. Alla förutom Telia har valt att uppnå sina mål vid år 2020 och Telia har valt år I hemelektronikbranschen finns det ett stort fokus på intressenterna. Samtliga företag som granskas i studien tar upp intressentdialog i sin hållbarhetsrapport. Företagen har genomfört en väsentlighetsanalys där de identifierar de aspekter inom hållbarhet som är mest relevanta. Sedan tar de beslut kring vilka aspekter som ska finnas med i redovisningen utefter deras intressenters intressen. Dustin beskriver detta som: För att fokusera på de områden som är mest 28