Jämställd tillväxt i Blekinge. handlingsplan

Transkript

1 - Jämställd tillväxt i Blekinge handlingsplan

2 Jämställd tillväxt i Blekinge, handlingsplan Region Blekinge Dnr: Version 1 inför AU /lisand8 2

3 Innehållsförteckning Bakgrund 4 Inledning 5 Begrepp som rör jämställdhet 5 Nationella jämställdhetsmål 6 Varför jämställdhet 6 Attraktiva Blekinge 8 Livskvalitet Arbetsliv Tillgänglighet Bilden av Blekinge Jämställdhetsintegrering av det regionala tillväxtansvaret 20 Metod för jämställdhetsöversyn 21 Återapportering 21 3

4 Bakgrund Regeringen gav 2010 Tillväxtverket i uppdrag att undersöka hur integrerat jämställdhetsperspektivet är i det regionala tillväxtarbetet. Rapporten Att välja jämställdhet visade på att jämställdhetsperspektivet inte är tillfredsställande och att mycket fortfarande finns att göra. Regeringen presenterade därför våren 2012 en handlingsplan med syfte att bidra till en mer jämställd regional tillväxt. För att uppnå jämställd regional tillväxt ska kvinnor och män ha samma förutsättningar att få inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser. Som en del i att uppfylla det målet har de tillväxtansvariga i länen i uppgift att ta fram och genomföra regionala handlingsplaner. Den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning ligger till grund för den regionala handlingsplanens inriktning med de fyra prioriteringarna: - Innovation och förnyelse - Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud - Tillgänglighet - Strategiskt gränsöverskridande samarbete Det övergripande målet med jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det regionala tillväxtarbetet ska i första hand bidra till att uppfylla de två första delmålen; - en jämn fördelning av makt och inflytande och - ekonomisk jämställdhet Målgrupper för handlingsplanen är aktörer som arbetar med det regionala tillväxtarbetet såsom företagsfrämjande aktörer, klusterorganisationer, inkubator, kommuner, länsstyrelsen, landsting, näringsliv och högskola. Syftet med den regionala handlingsplanen är att skapa en ökad strategisk och långsiktig förståelse av hur ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra planeringen och genomförandet av det regionala tillväxtarbetet och vilka vinster detta kan ge. För att jämställdhetsarbetet ska bli en naturlig del i vårt arbete i Blekinge så utgår handlingsplanen ifrån insatsområdena i vår Blekingestrategi Attraktiva Blekinge ; Livskvalité, Arbetsliv, Tillgänglighet och Bilden av Blekinge. 4

5 Inledning Var börjar och slutar ett jämställdhetsarbete? Vad behöver förändras och vad ska vara utgångspunkten för förändringen? Och vad innebär egentligen ett jämställdhetsperspektiv? Är det de nationella jämställdhetspolitiska målen som ska vara vägledande eller handlar det om att ha ett genusperspektiv på ordinarie verksamhetsmål? Eller kanske tvärtom? 1...bättre integration av kvinnor i den privata sektorn. 2 står det i OECD-rapporten som gjordes 2011 i Småland-Blekinge. Men att tänka tvärtom kanske är en bättre väg att gå? Bättre integration av män i den offentliga sektorn borde det kanske också stå i rapporten. I vår strävan efter jämställdhet borde vi kanske byta ut kvinna mot man i termer av anpassning. Till exempel i planering av representation till en paneldiskussion kan vi fråga oss vad kan mannen bidra med i den här situationen utifrån sina speciella erfarenheter eller vad har han för särskilda behov? Att flytta bort mannen som norm och låta även honom vara undantaget i diskussioner gör att vi kanske ser på frågorna annorlunda. Att tänka tvärtom kan vara en bra början. Det är strategiskt viktigt att koppla jämställdhetsfrågorna till prioriterade verksamhetsfrågor, brukar det heta. Men vad skulle hända om verksamheten istället skulle anpassa sig efter jämställdhetsaspekten? Begrepp som rör jämställdhet Jämlikhet Jämlikhet handlar om rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället. Det innebär att alla har lika värde oavsett kön, etnicitet, religion, social tillhörighet och så vidare. Jämställdhet är en del av begreppet jämlikhet. 3 Jämställdhet Jämställdhet förklarar maktförhållandet mellan män och kvinnor i samhället. Det innebär att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att forma samhället och sitt eget liv. Det förutsätter samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. 4 Genus Genus berättar hur människor blir kvinnor och män. Begreppet genus har vuxit fram ur kritiken av att mäns och kvinnors livsvillkor tidigare förklarats ur endast biologiska skillnader. Genus används för att beskriva det kulturella, sociala och historiskt föränderliga i att vara kvinna eller man. Det är en social konstruktion som förklarar våra förväntningar på män och kvinnor som vi har skapat genom myter, metaforer och berättelser. Begreppet synliggör också att skillnader mellan män och kvinnor i grunden ofta handlar om olika tillgång till makt. Mannen ses som norm och kvinnan är avvikare från den normen. 5 Hållbar tillväxt Hållbar tillväxt har tre dimensioner; ekonomi, miljö och social hållbarhet. Jämställdhet är en del av begreppet social hållbarhet. Det finns dock inget sätt att mäta om eller hur OECD Territorial Reviews Småland-Blekinge, 2012, Att välja jämställdhet, Tillväxtverket 2011, 15 4 Att välja jämställdhet, Tillväxtverket 2011,

6 jämställd en tillväxt är. 6 Nationella jämställdhetsmål Regeringens övergripande mål med jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det regionala tillväxtarbetet ska i första hand bidra till att uppfylla de två första delmålen; - en jämn fördelning av makt och inflytande, - ekonomisk jämställdhet, - en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet och - att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Jämställdhetspolitiken syftar dels till att motverka och förändra system som bevarar fördelningen av makt och resurser mellan könen på en samhällelig nivå, dels till att skapa förutsättningar för kvinnor och män att ha samma makt och möjlighet att påverka sin livssituation. 7 I regeringens skrivelse Strategiskt tillväxtarbete för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning står det också att jämställdhet ska ges ett starkt fokus i det regionala tillväxtarbetet. Jämställdhetsperspektivet lyfts fram som en förutsättning för hållbar tillväxt både i Sveriges nationella strategiska referensram för sammanhållningspolitiken och inom Europa 2020 med visionen om en smart och hållbar tillväxt för alla. De aktörer på regional nivå som ansvarar för tillväxtarbetet ansvarar även för att det ska genomföras med ett jämställdhetsperspektiv med inriktning på de fyra prioriteringarna: 8 - Innovation och förnyelse - Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud - Tillgänglighet - Strategiskt gränsöverskridande samarbete Varför jämställdhet? Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla områden i livet. Det är en mänsklig rättighet och en förutsättning för demokrati. Forskningen visar även att jämställdhet bidrar till ökad tillväxt, bättre hälsa och bättre kvalitet i verksamheten. 9 Beroende på hur jämställdhet definieras kan man se olika positiva effekter på tillväxten. Det som oftast studeras är deltagande i arbetskraften och inkomst, utbildning, egenmakt och deltagande i beslutsfattande positioner samt könssegregeringen på arbetsmarknaden och fördelningen av det obetalda arbetet. Det finns även flera index som visar att jämställdhet och ökad BNP samvarierar, ett av dem kallas Gender Equity Index som också visar att det finns ett starkt samband mellan ökad tillväxt och jämställdhet. Ett annat sätt att mäta sambandet mellan jämställdhet och tillväxt är att undersöka hur stor 6 Att välja jämställdhet, Tillväxtverket 2011, Regeringens handlingsplan för en jämställd regional tillväxt ,

7 tillväxtökning det skulle bli om arbetsmarknaden blev jämställd. Sveriges BNP-nivå har enligt en sådan mätning en tillväxtpotential på 21 procent. 16 procent handlar om ökat deltagande i arbetskraften, 43 procent om utjämnad lönenivå och 41 procent om utjämning av deltidsarbetet. 10 Det finns fyra områden som brukar lyftas fram i forskningen för att förklara hur jämställdhet kan påverka tillväxten positivt; Resursutnyttjande Då kvinnor och män har olika tillgång till utbildning läggs en grund för att inte utnyttja resurserna som finns i ett samhälle maximalt. Det ger även strukturella hinder som hindrar kvinnor och män från att röra sig på hela arbetsmarknaden. Könsstereotypa mönster leder till en stelhet då kvinnor och män förväntas arbeta inom olika sektorer. Män dominerar teknik- och industriarbeten medan kvinnor främst arbetar med vård och omsorg. Detta leder till att arbetsmarknaden fungerar sämre som resursfördelningsinstrument. 11 Demokrati Då kvinnor och män deltar i politiska val och politiskt valda församlingar lika mycket ökar jämställdheten och legitimiteten för de valda församlingarna. Demokratin stärks då samhällets institutioner blir mer stabila, vilket i sin tur bidrar till att skapa förutsättningar för ökad tillväxt. Ett samhälle som inte utesluter människor från tillgången på kapital, nätverk, institutioner och så vidare bidrar till ökad mångfald samt ökad tillit till och känsla av att vara delaktig i samhället. Den ökade tilliten och mångfalden i de sociala kontakterna ökar även möjligheterna till samverkan mellan företag och offentliga aktörer och därmed främjas dessutom den innovativa potentialen i samhället. 12 Attraktivitet Attraktivitet handlar om hur en plats kan konkurrera med andra platser om olika resurser, till exempel kompetens och arbetskraft. Idag är det inte bara tillgången på arbete som gör att människor flyttar utan även platsens attraktivitet. Det kan handla om öppenhet och tolerans, vilket är viktiga faktorer som möjliggör jämställdhet. Jämställdhet anses vara en viktig faktor för att en region ska kunna locka till sig både människor och kapital i högre utsträckning. 13 Innovation Genom att fördelningen av de innovations- och klusterfrämjande medlen blir mer jämställd, kan innovativa möjligheter utvecklas inom fler sektorer av arbetsmarknaden och därmed kan antalet innovationer öka. Mångfalden i sig kan också bidra till ett mer innovativt klimat, vilket i sin tur skapar förutsättningar för hållbar tillväxt och utveckling. Ökad jämställdhet i ledningsgrupper och styrelser i företag leder till en ökad grad av kreativitet och innovationsförmåga och på så sätt till ökad konkurrenskraft och sysselsättning Kvinnors företagande och den regionala intäktsbasen, 2012, kap 3 11 Att välja jämställdhet, Tillväxtverket 2011, Att välja jämställdhet, Tillväxtverket 2011, Att välja jämställdhet, Tillväxtverket 2011, Regeringens handlingsplan för en jämställd regional tillväxt

8 Attraktiva Blekinge Målet med Blekinges regionala strategi är ett attraktivare Blekinge där fler vill bo, driva företag och komma på besök. Hög tillgänglighet ger bättre förutsättningar för god livskvalité och stimulerande arbetsliv tillsammans med en attraktiv bild av Blekinge. Strategin Attraktiva Blekinge inkluderar därför insatsområdena Livskvalitet, Arbetsliv, Tillgänglighet och Bilden av Blekinge. I Attraktiva Blekinge står det även om horisontella perspektiv som är viktiga för alla ovan nämnda områden och som ska inkluderas i allt vi gör. Under rubriken Jämställdhet står det: Riksdagens mål för jämställdhet innebär att pojkar och flickor, kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det innebär att alla i Blekinge, oavsett kön, ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla områden i livet. Ett jämställt samhälle är en viktig framgångsfaktor för regional utveckling, tillväxt och attraktivitet. Ett samhälle som är jämställt kännetecknas av att vara inkluderande där både mäns och kvinnors förmågor tas till vara. Insatser i Blekingestrategin ska bidra till: - ge kvinnor och män samma rätt och möjlighet till makt och inflytande - ekonomisk jämställdhet - synliggöra kvinnors och mäns villkor Varje insatsområde i Attraktiva Blekinge har mål som siktar på vart Blekinge ska vara år Den här handlingsplanens upplägg är att beskriva insatsområdets nuläge ur ett jämställdhetsperspektiv och ge förslag till aktiviteter för att kunna uppnå målen i Attraktiva Blekinge med ett jämställdhetsperspektiv, med fokus på de tre insatserna beskrivna ovan. Under varje insatsområdes rubrik finns målet beskrivet. Livskvalitet - Attraktiv boendemiljö, samhällsservice och god folkhälsa - Öppenhet, tolerans och deltagande - Miljö och klimat Arbetsliv - Expansivt näringsliv - Starkt innovationsklimat - God kompetensförsörjning Attraktiva Blekinge Tillgänglighet - Transport, kommunikation och infrastruktur - Digital infrastruktur och tjänsteutbud Bilden av Blekinge - Bilden av Blekinge Blekingestrategin , Attraktiva Blekinges insatsområden inklusive underrubrik. Livskvalitet I Attraktiva Blekinge har vi förutsättningar att erbjuda goda livsvillkor där människor mår bra och utvecklas och upplever känslan av att leva ett gott liv. 15 För att kunna uppnå livskvalitet där människor på lika villkor kan utvecklas kan jämställdhet fungera som ett verktyg. Jämställdhet gör att humankapitalet används effektivare och fördjupar deltagandet i samhället. Saknas det däremot jämställdhet och 15 Attraktiva Blekinge, Blekingestrategin , remissutgåva januari 2013, 8 8

9 tolerans minskar öppenheten och deltagandet. Är kvinnors och mäns tillgång till utbildning och arbetsmarkand ojämlik är samhället inte heller jämställt. 16 För att kunna uppnå attraktiv boendemiljö, samhällsservice och god folkhälsa behöver samhället vara jämställt. Likaså innebär öppenhet och deltagande att alla på lika villkor får möjlighet att komma till tals och delta. Attraktiv boendemiljö, samhällsservice och god folkhälsa Mål: 2020 kännetecknas Blekinge av goda och tillgängliga boendemiljöer med god samhällsservice där människor mår bra. 17 Folkhälsan i Blekinge visar på ett samhälle som inte är jämställt där 66 procent av kvinnorna och 77 procent av männen säger att de har ett gott hälsotillstånd. Skillnaden är större i Blekinge jämfört med resten av landet. Männens fysiska hälsotillstånd har förbättrats sedan 2005 medan kvinnornas hälsa har försämrats. Specifikt för Blekinge visar det sig också att bland de som haft ekonomiska svårigheter är skillnaden stor mellan män och kvinnor, där 20 procent av kvinnorna jämfört med 43 procent av männen upplever ett bra fysiskt hälsotillstånd. 18 Folkhälsorapporten Tillsammans kan vi göra skillnad konstaterar att en av Blekinges utmaningar är att vi har en hälsa som är mindre jämställd och jämlik inom flera områden än rikets genomsnitt. Det är särskilt tydligt i kommuner som har en större andel invånare med lägre utbildning och inkomst. 19 För att kunna skapa goda och tillgängliga boendemiljöer och god samhällsservice måste kvinnor och män ha samma förutsättningar att få ihop ett fungerande vardagsliv. Det kan handla om att alla ska ha lika bra förutsättningar att ta sig till och från arbete, hämta och lämna barn på skola och förskola, handla, möjlighet till aktiviteter, möjlighet till ett boende för hela livet. Oavsett om man har bil, åker kollektivt eller går och cyklar. För den fysiska planeringen kan det ibland vara svårt att hantera att kvinnors och mäns villkor faktiskt inte är desamma, samtidigt som de bör och ofta förväntas vara desamma. Det ger en konflikt, där den fysiska planeringen måste ta hänsyn till olika livsmönster samtidigt som planeringen inte ska medverka till att befästa dem i framtiden. Det kräver att den fysiska planeringen är lyhörd för hur kvinnor och män vill leva både idag och i framtiden. Kvinnor och män har statistiskt sett olika vardagsliv och använder det fysiska rummet på skilda sätt. Kvinnor arbetar generellt sett närmare bostaden och har oftare än män deltidsarbete. Dessa olikheter leder till skilda behov och önskemål avseende utformningen av bebyggelsen. Ett sätt att underlätta vardagslivet är att knyta samman samhällets olika funktioner och skapa en blandad bebyggelse. 20 Jämställdhetsperspektivet finns med i Blekinge kommuners översiktsplaner, dock på en varierande nivå. Aktiviteter: - Under 2013 kommer flera aktörer i regionen tillsammans arbeta fram en folkhälsopolicy där jämställdhet kommer vara en viktig del för att uppnå en folkhälsa där både kvinnor och män mår bra. - Verka för att kommunernas översiktsplaner har ett jämställdhetsperspektiv. - Utbildning i jämställdhetsintegrering för kommunernas och landstingets politiker, chefer och tjänstemän. 16 Att välja jämställdhet, Tillväxtverket 2011, Attraktiva Blekinge, Blekingestrategin , remissutgåva januari 2013, 9 18 Tillsammans kan vi göra skillnad, Folkhälsorapport Blekinge 2011, Tillsammans kan vi göra skillnad, Folkhälsorapport Blekinge 2011,

10 Öppenhet och deltagande Mål: 2020 är Blekinge ett inkluderande samhälle präglat av öppenhet och deltagande med ett nyskapande kultur- och fritidsliv med bredd och kvalitet. 21 Öppenhet och tolerans är en förutsättning för ett jämställt samhälle. Områden där jämställdheten och toleransen är låg tenderar att driva bort människor. Det kan vara en orsak till varför många kvinnor flyttar från glesbygden till städer med utbud av både arbeten och kulturella aktiviteter. 22 Mäns och kvinnors deltagande i och inflytande över konstnärliga verksamheter varierar inom olika konstområden och genrer. Det finns därför behov av ett aktivt utvecklingsarbete för att uppnå jämställdhet mellan könen. Beroende på variationer mellan konstform och idrottgren måste insatserna se olika ut. Kulturdepartementets konstnärsnämnd sammanställde 2010 en rapport om konstnärers inkomster ur ett jämställdhetsperspektiv. Från mitten av 1970-talet till 1990-talet ökade andelen kvinnor inom de konstnärliga yrkesområdena för att därefter stabiliseras utgjordes yrkesgruppen av 46 procent kvinnor och 54 procent män. Fördelningen mellan könen varierar mellan konstområde. Områdena bild- och form, film, ord och text och teater har en jämn fördelning mellan kvinnor och män. Yrkeskategorierna musik och musikal är mansdominerade, 71 respektive 64 procent, medan dansområdet är kvinnodominerade, 70 procent av utövarna är kvinnor. Inom konstnärliga yrken utgjorde kvinnors medianlön 90 procent av männens medianlön. Andelen kvinnor som bedriver näringsverksamhet är större än i befolkningen generellt. Inom kulturområdets arbetsmarknad finns liknande generella mönster som på arbetsmarknadens i övrigt. Maktstrukturer i samhället påverkar rekrytering där kvinnor och män tenderar att rekrytera personer med liknande bakgrund och erfarenheter. Detta kan innebära en ojämn fördelning av kvinnor och män inom vissa områden. Det finns studier som visar att, liksom på andra områden inom arbetsmarknaden, informella nätverk i hög grad styr rekryteringsprocesserna inom scenkonstområdet. Beslutsprocesser som till exempel leder fram till repertoar och nyrekryteringar, tycks präglas av ett stort mått informellitet, vilket generellt sett förstärker mäns och därmed försvagar kvinnors tillgång till de arenor och de nätverk där beslut fattas. Det är viktigt att lyfta frågan om hur fördelningen ser ut vid nyrekryteringar och bokning av till exempel artister, koreografer, konstnärer och skådespelare. Det kan också handla om vilka konstnärers verk som finns representerade i samlingar. Kartläggningar har också uppmärksammat en snedfördelning de högre positioner inom länsorganisationerna, till exempel inom scenkonstområdet, där det är fler män än kvinnor som innehar chefspositioner. En annan viktig aspekt att belysa inom kultur- och fritidsområden är vilka berättelser som får synas i samhällsdebatten. Porträtteras både kvinnor och män och vilka uppfattningar om manligt och kvinnligt lyfts fram i utställningar och föreställningar? Det externa arbetet med jämställdhet och genus är minst lika viktigt som det interna arbetet inom kulturorganisationer. Studier på nationell nivå visar att antalet aktiva flickor och kvinnor inom idrotten har ökat de senaste åren samt att det går att se en markant ökning av andel kvinnor inom beslutsorgan. Liksom på kulturområdet varierar andel kvinnor och män. Kvinnodominerade idrotter är till exempel konståkning, gymnastik och ridsporter medan hockey, bandy och 21 Attraktiva Blekinge, Blekingestrategin , remissutgåva januari 2013, 9 22 Att välja jämställdhet, Tillväxtverket 2011,

11 biljard är exempel på mansdominerade idrotter. Fotboll är den idrottsgren med flest utövare varav ca 25 procent är kvinnor/flickor och 75 procent är män/pojkar. Kulturpolitiken i Blekinge ska arbeta för att Blekinges kulturliv ska vara jämlikt och jämställt och att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter att ta del av samhällets gemensamma resurser för att skapa kultur. Det ska också finnas möjlighet för alla att aktivt utöva kultur och utvecklas i sitt konstnärskap. Utgångspunkten är att jämställdhet inom kulturlivet bidrar till kvalitet och mångfald av kulturella uttryck. Aktiviteter: - Kompetensutveckling för de verksamheter som Region Blekinge är huvudmän för, såsom Musik i Blekinge och Länsbibliotek Sydost. - Jämställdhetsperspektiv vid bidragsfördelning vilket innebär krav på jämställdhetsplaner samt uppföljning av hur verksamheten uppfyller planen. - Könsuppdelad statistik i de regionala kulturverksamheterna i Blekinge kommer att rapporteras från och med Miljö och klimat Mål: 2020 har miljö och klimatarbetet både bevarat förutsättningarna för god livskvalitet och god förvaltning av natur- och kulturmiljöer. 23 Debatten om miljöförstöringen är intensiv men det är sällan det samtidigt talas om jämställdhet, att vi behöver den bakgrunden också för att skapa ett hållbart samhälle och nå även den sociala dimensionen av hållbarhet. Globalt lever kvinnor mer hållbart än män och avger ett mindre ekologiskt fotavtryck och orsakar mindre mängd klimatförändringar än män, visar forskningen. Ett ekologiskt fotavtryck är den markyta som krävs för att producera livsmedel och annan konsumtion, för att absorbera avfall och den yta som krävs för infrastruktur. 24 Planering kring transporter och boende etc är fortfarande manligt dominerade områden. Så länge kvinnor och män inte har samma möjlighet till inflytande och delaktighet så finns heller inga förutsättningar för en hållbar livsstil och konsumtion. Därför är det viktigt med kunskap om skillnader mellan män och kvinnor och deras erfarenheter när strategier, planer, mål och åtgärder planeras och beslutas. För att öka chansen till bättre planering är det därför viktigt med jämställd representation liksom vid beslutsfattande. Kvinnor och män borde ha samma möjlighet till inflytande och påverkan i arbetet med energi- och klimatanpassning. I Blekinge tas i skrivande stund en Klimat och Energistrategi fram. Strategin har fyra fokusområden; minskad energianvändning, förnybar energi, transporter samt engagera flera. Engagera flera innebär att fler ska bli delaktiga och bidra för att minska utsläpp av klimatpåverkande gaser. Det kommer att ske genom ökad kunskap och åtgärder som riktar sig till skola, industri, offntlig upphandling. Industrin står för den allra största delen av energianvändningen i Blekinge. Exempel på stora energianvändare i länet är massabruket Södra Cell Mörrum, ABB, Tarkett och Volvo. Trenden för Blekinge är att den totala energianvändningen är svagt ökande sedan år Användningen av elenergi har varit relativt konstant men visar på en svagt minskande trend 23 Attraktiva Blekinge, Blekingestrategin , remissutgåva januari 2013, 9 24 En studie om jämställdhet som förutsättning för hållbar utveckling, , Gerd Johnsson-Latham, 5 och 30 11

12 de senaste fem åren. Sedan år 1990 har användningen av förnybara bränslen i det närmaste fördubblats samtidigt som de icke förnybara bränslena minskat med 22 %. Transportsektorn står för den klart högsta användningen av icke förnybara bränslen, 94 % av sektorns energianvändning. Utsläppen orsakade av energiförsörjning har minskat med tiden medan utsläppen från transporterna är den enskilda sektor som bidrar mest till utsläppen. 25 Aktiviteter: - Se över Blekinges Klimat- och Energistrategin ur ett jämställdhetsperspektiv, med särskild tyngdpunkt vid åtgärdslistan, efter slutförd remissomgång. - Öka kvinnors delaktighet och medverkan, både i planering och vid beslut. - Uppmärksamma kvinnors och mäns tillgång till resurser i perspektiv av könsroller, i alla processer som rör ekologisk hållbarhet, klimatfrågor och investeringar. - Undersöka tillgången till regionalt könsuppdelad statistik som rör klimatfrågorna. Arbetsliv OECD Territorial Reviews genomförde 2011 en analys av Blekinge, tillsammans med Södra Småland, Kalmar och Jönköping, för att se hur regionerna kan stärka sin konkurrenskraft och tillväxt. Arbetsmarknaden i Småland-Blekinge är könssegregerad, 67 procent av arbetstillfällena inom privata sektorn innehas av män och inom den offentliga sektorn är mer än 75 procent av de anställda kvinnor. Den privata sektorn består oftast av traditionellt mansdominerade yrken. Dessutom är den geografiska fördelningen av mans- och kvinnodominerade yrken sned vilket kan ha betydelse för migrationen då det kan vara svårt för båda i en traditionell familj att hitta arbete. Jobben inom den offentliga sektorn tenderar att finnas i de större städerna och mindre kommuner erbjuder oftare jobb inom den privata sektorn. Men de traditionella yrkena förändras. Industrierna efterfrågar idag nya kvalifikationer såsom mer tekniska färdigheter och IT-kunskaper. OECD anser i sina analyser att ett av arbetsmarknadens problem i Blekinge är bristen på kvalificerad arbetskraft så att den lokala industrin kan bli konkurrenskraftig och då behövs ett dynamiskt utbud av högutbildad arbetskraft. Ett av tre förslag är att bättre integration av kvinnor i den privata sektorn behövs. 26 Dock har kvinnorna klarat sig bättre i den finansiella krisen då de till större del har sina arbeten i den offentliga sektorn, medan bara cirka 20 procent av männen i Blekinge är anställda inom den offentliga sektorn. 27 Kvinnors genomsnittliga lön är cirka procent av männens genomsnittliga lön i regionen. 28 Kvinnors genomsnittslöner i Blekinge, som en procentandel av mäns genomsnittslön: ,3 71,1 73,8 78,1 Källa: OECD Territorial Reviews Småland-Blekinge 2012 baserat på data från SCB Däremot har andelen kvinnor inom entreprenörs- och chefsroller ökat markant senaste åren och närmar sig 40 procent. Men cirka 90 procent av alla Vd:ar och ordförandena i Blekinge är män. 29 Mellan har ökningen av företag startade av kvinnor eller av kvinnor och män legat på cirka 7 procent i Blekinge Klimat- och energistrategi Blekinge 2013, OECD Territorial Reviews Småland-Blekinge, 2012, OECD Territorial Reviews Småland-Blekinge, 2012, OECD Territorial Reviews Småland-Blekinge, 2012, Kvinnors företagande och den regionala intäktsbasen, Kontigo AB 2012, kap OECD Territorial Reviews Småland-Blekinge, 2012, 72 12

13 För att upprätthålla en sund och dynamisk arbetsmarknad är det viktigt att ha en jämvikt även i ålder. Tyvärr flyttar många unga och särskilt unga välutbildade kvinnor ifrån regionen var det bara 46 procent som var kvar i regionen av de som tog studenten 2007/08. Totalt sett är det en ökning av nettoflyttningen i Blekinge, dock mindre antal kvinnor. För unga mellan är det till om med negativt antal för kvinnor. 31 Dessutom tyder vissa tecken på att nettoförlusten är större för regionen i fråga om humankapital än vad de faktiska siffrorna visar. Nettoflyttning efter kön Total befolkning Åldrarna Män Kvinnor Källa: OECD Territorial Reviews Småland-Blekinge 2012 baserat på data från SCB Expansivt näringsliv Mål: 2020 kännetecknas Blekinge av ett expansivt och konkurrenskraftigt näringsliv. Fokus på miljö- energi- och klimatfrågor är en drivkraft för utvecklingen. 32 En viktig del av det tillväxtinriktade arbetet i regionen som drivs och samordnas regionalt sker med fokus på att stärka intäktsbasen i regionen. Intäktsbasen utgörs av de företag med produkter och tjänster som säljs utanför länet. Utgångspunkten är att företagen i intäktsbasen utgör drivkraften för tillväxten och arbetsmarknaden i regionen. Växer intäktsbasen ökar behovet av lokal handel och service och skapar investeringar i till exempel byggnader och infrastruktur. Blekinge har cirka 350 företag i intäktsbasen och sysselsätter cirka personer, vilket är en tredjedel av de som arbetar. Dock består de anställda i intäktsbasen till 75 procent av män. 95 procent av alla Vd:ar och cirka 90 procent av styrelseordförandena är också män. 33 I intäktsbasen ingår exportföretag, företag med nationell marknad, turistföretag och turist/konferenshotell samt teknik- och kunskapsföretag som svarar för nyckelkompetens till verksamheter i intäktsbasen samt statlig verksamhet med nationellt ansvar och finansiering. Under 2012 gjordes en kartläggning och analys av det företagsfrämjande systemet i Blekinge utifrån ett jämställdhetsperspektiv, kallad Kvinnors företagande och den regionala intäktsbasen. 34 En av slutsatserna var att det företagsfrämjande systemet i Blekinge fungerar relativt bra. Men analysen visar också att det för vissa aktörer saknas kunskap och kompetens om jämställdhet. Aktörerna tycker att det saknas tid och resurser för ett bättre jämställdhetsarbete. Det framhålls också att aktörerna efterfrågar mer styrning från finansiärer, såsom Region Blekinge, angående jämställdhet. Eftersom endast 25 procent är kvinnor inom intäktsbasföretagen finns det en stor tillväxtpotential, dessutom är det en större procent kvinnor än män som uttrycker att de vill att deras företag ska växa i omsättning. Idag har 13 procent av kvinnor som driver företag i Blekinge en marknad utanför regionen. I den planerade satsningen i samverkansprojektet Framtidssatsning i Blekinge intäktsbas som består av sju delprojekt, ingår Kvinnors företagande, insatser för tillväxt som ett 31 OECD Territorial Reviews Småland-Blekinge, 2012, Attraktiva Blekinge, Blekingestrategin , remissutgåva januari 2013, Kvinnors företagande och den regionala intäktsbasen, Kontigo AB 2012, Kvinnors företagande och den regionala intäktsbasen, Kontigo AB

14 delprojekt. Projektet som helhet syftar till att stärka och utveckla små- och medelstora företag i Blekinges intäktsbas. De aktiviteter som ingår i delprojektet inriktar sig på att skapa en modell för att öka kvinnors företagande i intäktsbasen genom att identifiera företag, synliggöra och sprida goda exempel samt stötta företagen till att bli en del av intäktsbasen. Aktiviteter: - Synliggöra och sprida exempel av företag drivna av kvinnor i intäktsbasen för att skapa en bredare bild och förståelse av vad som kännetecknar ett företag i intäktsbasen. - Ta fram stöd för att implementera jämställdhetsintegrering av de företagsfrämjande aktörernas ordinarie verksamhet. Starkt innovationsklimat Mål: 2020 kännetecknas Blekinge av ett starkt innovationsklimat som involverar näringsliv, högskola, offentlig, ideell och kreativ sektor. Idéer lyfter och blir livskraftiga företag och organisationer. 35 Innovationsförmåga är att kunna omsätta kunskap, kompetens och idéer i nya lösningar för att möta behov och efterfrågan. 36 Flera olika faktorer kan påverka en regions innovationsförmåga. En ansats är att tillväxt skapas i en blandning av industriell förnyelseoch marknadsförmåga och förmågor som entreprenörskap, kreativitet, öppenhet och mångfald. Ett bra innovationsklimat kräver vissa grundförutsättningar där öppenhet, mångfald och tolerans ingår, men även utbildningsnivå och rörlighet på arbetsmarknaden. Detta förutsätter ett jämställt samhälle. 37 Insikten om omedvetna och outtalade föreställningar, exempelvis att en innovatör är en man och en innovation är en teknisk lösning, gör att det finns en större möjlighet att ta till vara på innovationspotentialen hos stora grupper av individer och branscher som tidigare förbisetts. 38 Ett starkt innovationsklimat är exempel på en förutsättning för att påverka och stärka intäktsbasen i regionen. Intäktsbasen måste hela tiden utvecklas och förnyas genom att nya företag och nya affärsidéer och innovationer utvecklas och genererar intäkter till regionen. En del av det handlar om stödet till entreprenörskap och innovationer och att det sker utifrån jämställdhetsintegrerade utgångspunkter. Studien Kvinnors företagande och den regionala intäktsbasen visar även på att det behövs initieras satsningar på nya branscher, särskilt där kvinnor i större utsträckning är verksamma som än så länge är en relativt outnyttjad resurs. Branscher såsom turism och besöksnäring, kreativa näringar och företagstjänster. 39 Reglab tillsammans med Kontigo och ett flertal regioner, där ibland Blekinge, har tagit fram en prototyp till ett innovationsindex som visar hur regionens förmågor står i relation till regionens innovationskapacitet. Indexet delas in i; grundförutsättningar, förmåga till förnyelse och marknadsförmåga. Nedan ses ett diagram för grundförutsättningarna för Blekinge. Där kan man utläsa att en av de största skillnaderna mellan Blekinge och Sveriges 35 Attraktiva Blekinge, Blekingestrategin , remissutgåva januari 2013, Den nationella innovationsstrategin, Regeringskansliet 2012, Kvinnors företagande och den regionala intäktsbasen, Kontigo AB 2012, kap Den nationella innovationsstrategin, Regeringskansliet 2012, Kvinnors företagande och den regionala intäktsbasen, Kontigo AB 2012, kap 14

15 genomsnitt handlar om fördelningen kvinnor och män på chefspositioner i näringslivet som är mer ojämn i Blekinge. Grundförutsättningar 10 största branschernas andel av syss. Förd kvin/män i chefspost En del av innovationsindex Andel sysselsatta inom kreativa klassen (% av dagbef) Andel utlandsfödda (% av dagbef.) Rörlighet på arbmarkn.(% dagbef som bytt arbgiv senaste Riket Blekinge 2010 Blekinge 2007 Blekinge 2004 Aktiviteter: - Stöd som ges till innovationsutveckling ska under ses över ur ett jämställdhetsperspektiv. - Ta fram fler könsuppdelade indikatorer till innovationsindex för att på ett bättre sätt kunna analysera jämställdheten i Blekinge. - Initiera satsningar på nya branscher eller branschknippen som är viktiga för utvecklingen och stärkandet av intäktsbasen på sikt och där kvinnor i större utsträckning är verksamma. Exempelvis turism och besöksnäring, kreativa näringar och företagstjänster. God kompetensförsörjning Mål: 2020 har näringslivet och de offentliga organisationerna god tillgång till kompetent arbetskraft samtidigt som många går vidare till högre utbildning och en hög andel av befolkningen är sysselsatt. 40 För Blekinge är det viktigt att arbetsgivare kan hitta rätt kompetens så att företagen kan utvecklas. Inom området teknik/industri är det extra viktigt då Blekinge har en hög andel företag i branschen men även att vård- skola och omsorg kan erbjuda god kvalitet genom bra tillgång på arbetskraft med rätt kompetens. För att upprätthålla detta krävs att fler väljer utbildning och yrken inom dessa sektorer. Kompetensförsörjning är en av regionens stora utmaningar. Prognoser om tillgång på arbetskraft visar att pensionsavgången kommer att öka med 5000 personer inom 10 viktiga yrkesområden, fram till 2019, samtidigt som arbetskraften beräknas minska. 41 Inom flera sektorer; vård- och omsorg samt teknik kommer det att vara brist på kompetens. 40 Attraktiva Blekinge, Blekingestrategin , remissutgåva januari 2013, Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge, 2012, 14 och 17 15

16 Gemensamt för alla bristområden är att de präglas av mycket traditionella studie- och yrkesval. Om inte rekryteringsbasen breddas finns risk för att välfärdssektorn vård, skola och omsorg inte kan utvecklas med hög kvalitet. Detta kan påverka länets attraktionskraft. Länets grundutbildning på gymnasial nivå inom vård och omsorg har under ett antal år minskat kraftigt medan vuxenutbildningen utbildat ett stort antal. Många insatser görs i kommuner, yrkeshögskolor och på högskolan för att få unga kvinnor att intressera sig för teknikyrket och för att få unga män att intressera sig för yrken inom vård och omsorg. Fördelningen av kvinnor/män/utbildningsnivå i Blekinge visar att det är fler män än kvinnor som har grundskoleexamen och gymnasieexamen, men på den eftergymnasiala nivån är det fler kvinnor än män i alla kommuner utom i Karlskrona. En tänkbar förklaring kan vara att det i Karlskrona finns en större andel högteknologiska företag och fortfarande utbildas det och anställs fler manliga civilingenjörer Utbildningsnivåer 2011 m k m k m k m k m k m k m k m k m k m k m k m k m k m k m k Grundskola, Gymnasium och eftergymnasial utbildning Olofström Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Källa: SCB Gällande gymnasieskolorna 2011 erbjöd 2 kommuner vård- och omsorgsprogram och andel kvinnor som påbörjade utbildningen var 86 procent. 4 kommuner startade teknikprogram och andel kvinnor som började var 4 procent, uppgifter saknas om en av kommunerna. För vuxenutbildningarna finns ingen samlad statistik. Det behövs underlag för hur det ser ut inom vuxenutbildningen inom vård-, omsorgs- och teknikutbildningar. 42 I Blekinge går det fler kvinnor än män på folkhögskolorna. Det gäller främst de långa kurserna som är gymnasiala och eftergymnasiala men även kortare kurser och uppdragsutbildningar. I Blekinge finns ingen sammanställd statistik från yrkeshögskolorna för män respektive kvinnor, dock på riksnivå. Antalet studerande kvinnor i riket ökade från år 2008 till år 2011 och antalet män ökade från till Andelen kvinnor minskade under denna tidsperiod från 55 till 51 procent. Andelen män ökade från 45 till 49 procent, vilket framförallt beror på att andelen män ökade från 75 till 80 procent inom de två stora utbildningsområdena Teknik och tillverkning och Samhällsbyggnad och byggteknik. Könsfördelningen var totalt sett jämn år Däremot hade de sex största utbildningsområdena en ojämn könsfördelning och tillsammans har dessa områden 81 procent av de studerande. 43 Andelen kvinnor var hög i utbildningar som Ekonomi, administration och försäljning med 70 procent, Hälso- och Statistiska Centralbyrån 16

17 sjukvård och socialt arbete med 88 procent samt Hotell, restaurang och turism med 75 procent. Medan andelen män var hög inom Teknik och tillverkning med 80 procent, Data/IT med 82 procent samt Samhällsbyggnad och byggteknik med 80 procent. 44 I Blekinge finns många olika utbildningar från teknik, hälsa och sjukvård till trädgård med mera. Varje arrangör skall rikta sin marknadsföring så att man når både män och kvinnor men vad gäller rekrytering är inte kvotering tillåtet hade Blekinge Tekniska högskola registrerade studenter och 44 procent var kvinnor. 60 procent av studenterna studerar inom teknikområdet. 45 BTH Antal studerande 2012 män 56% kvinnor 44% källa: BTH Aktiviteter: - Regionalt sammanställa könsuppdelad statistik angående vuxenutbildningarna. - Sammanställa vad som görs i länet för att få unga kvinnor att intressera sig för teknikyrken och för att få unga män att intressera sig för yrken inom vård och omsorg, för att lära av varandra och utveckla/förbättra metoder. - Lyfta fram goda exempel på män som valt traditionella kvinnodominerade yrken och vice versa. Tillgänglighet Transport, kommunikationer och infrastruktur Mål: 2020 har Blekinge ett attraktivt och hållbart transportsystem som utvecklas med utgångspunkt från invånarnas, arbetsmarknadens och besökarnas behov. 46 Erfarenhet, statistik och forskning visar att kvinnor och män har olika resmönster men planering är fortfarande ett manligt dominerat område. För att få ett bredare beslutsunderlag behövs både kvinnors och mäns erfarenheter tas till vara. Det finns ett nationellt transportpolitiskt mål som innebär att transportsystemet ska utformas så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män bör ha samma möjlighet att påverka dess tillkomst, utformning och förvaltning. 47 Det finns många viktiga frågor som berörs i Trafikförsörjningsprogrammet varav en är jämställdhet. Det finns sju delmål som ska leda till det övergripande målet om att resandet med kollektivtrafiken ska fördubblas till år 2030, i förhållande till Ett av dessa delmål är ökad kvalitet där jämställdhet främst nämns i samband med trygghetsarbetet. Jämställdheten finns alltså inte med som ett eget delmål idag. Andra 44 Myndigheten för yrkeshögskolan, Årsredovisning Attraktiva Blekinge, Blekingestrategin , remissutgåva januari 2013, Jämna steg, checklista för jämställdhet i fysisk planering, Boverket 2007, 14 17

18 frågor är till exempel hur fordonen är utrustade för barnfamiljer med plats för barnvagn med mera. Av det totala resande i Blekinge 2011 är 51 procent män, medan kvinnorna var i kraftig majoritet (61 procent) i övriga landet. Trygghet nämns på flera ställen i Trafikförsörjningsprogrammet och är en av grundkvaliteterna i trafiken som ligger bakom mål och riktlinjer. Till följd av detta finns krav på både hållplatser, fordon och service och investeringar har gjorts i trygghetsskapande åtgärder under många år. I Blekinge får trygghet och service högt betyg av resenärerna. I Länsplan för regional transportinfrastruktur för Blekinge finns jämställdhet nämnt i termer av att transportsystemet ska utformas med både kvinnors och mäns behov i åtanke. Dock bedömer Vägverket att kunskap saknas om jämställdhet i flera effektbedömningar. Aktiviteter: - Undersöka om jämställdhet kan bli ett eget delmål i Trafikförsörjningsprogrammet. - Utbildning i jämställdhetsintegrering för trafiknämnd och berörda tjänstemän i framtagande av styrande planer. - Tydliggöra/använda ett jämställdhetsperspektiv i revidering av kollektivtrafikplanen. - Tydliggöra/använda ett jämställdhetsperspektiv i revidering av länstransportplanen. Digital infrastruktur och tjänsteutbud Mål: 2020 utmärker sig Blekinge som ett samhälle där en stor del av befolkningen använder digitala tjänster. 48 Blekinges digitala agenda ReDa (Regional Digital Agenda) har till syfte att skapa möjligheter för samverkan inom digital samhällsutveckling, vilket ska ge ett helhetsgrepp om den digitala utvecklingen i Blekinge. Inom ReDA finns åtta arbetsgrupper som vardera är experter inom sitt område; digitalt innanförskap, etjänster, entreprenörskap, ehälsa, skola, kultur, infrastruktur och intelligenta transportsystem (ITS). För att säkerställa olika perspektiv beaktas finns även experter som ser till att tvärgående ämnen tas hänsyn till, där jämställdhet är ett. Vid bildandet av arbetsgrupperna har jämn könsfördelning eftersträvats. Ett Regionalt Centrum för e-samhälle kommer att skapas där syftet är att skapa möjligheter för uppstart av en regional nod för digital utveckling, Regionalt Centrum för e- Samhälle; CeSam Blekinge. CeSam Blekinge ska ses som en sammanhållande funktion och som ett paraply för all digital verksamhet och utveckling i Blekinge. Aktiviteter: - Utbildning inom jämställdhetsanalys ska genomföras för de verksamma inom CeSam. Detta för att öka medvetandet, kunskapen och därmed möjligheterna för ett jämställdhetsintegrerat arbete av Blekinges digitala utveckling. - Skuggning av beslutsfattare för att undersöka om jämställdhetsintegrering tillämpas. 48 Attraktiva Blekinge, Blekingestrategin , remissutgåva januari 2013, 13 18

19 Bilden av Blekinge Mål: 2020 förknippas Blekinge med hög livskvalitet och stimulerande arbetsliv grundat i Blekinges styrkor kreativitet och innovation, strategiskt läge och unik kust och skärgård. 49 Jämställdhet kan också bidra till ökad tillväxt genom att utveckla Blekinge till en mer attraktiv region att leva i för både kvinnor och män. För att kunna rekrytera människor med rätt kompetens är en jämställd miljö och attityd ett sätt att kunna attrahera fler. Då arbetsmarknaden förändras är det inte bara rätt jobb som styr vart man flyttar utan även områdets attraktivitet, där jämställdhet är en viktig faktor. Blekinge har dessutom ett strategiskt läge nära växande marknader runt Östersjön. Vi samarbetar med våra grannar inom områden som sjösäkerhet och hållbar utveckling, transport och kommunikation, innovation och förnyelse samt turism och kultur. Blekinge deltar även i gränsöverskridande politiskt samarbete genom vänorter och Euroregion Baltic vilket även inkluderar politiskt engagerade ungdomar. Det finns även ett regionalt samarbetsavtal med särskilt fokus på Kaliningradregionen, samarbeten inom skola och högre utbildning. Blekinge ingår i programområdena tillhörande Södra östersjöprogrammet och Östersjöprogrammet. Det finns i många olika sammanhang regionala möjligheter att påverka hur jämställdhetsarbete integreras i de program som rör territoriellt samarbete inför strukturfondsperioden Just nu pågår planering och förhandlingar inför nästa strukturfondsperiod vilka kommer att pågå till och med Genom att ta lärdom av tidigare genomförda projekt, utvärderingar och analys av programområdenas förutsättningar ges stora möjligheter till att utveckla projekt med fokus på jämställt arbete i ett gränsöverskridande perspektiv. Aktiviteter: - Se över Region Blekinges marknadsföring och presentationsmaterial ur ett jämställdhetsperspektiv under Region Blekinge ska med utgångspunkt från projekt, analyser och utvärderingar relaterade till strukturfondsperioden identifiera tillväxthämmande faktorer ur ett jämställdhetsperspektiv. - Region Blekinge ska i programskrivningar inför nästa strukturfondsperiod synliggöra och motverka de strukturella hinder som finns för tillväxt ur ett jämställdhetsperspektiv. - Stimulera gränsöverskridande projektsamverkan med fokus på jämställdhet ur ett tillväxtperspektiv. 49 Attraktiva Blekinge, Blekingestrategin , remissutgåva januari 2013,14 19

20 Jämställdhetsintegrering av det regionala tillväxtansvaret Mål: Att beslut tas med jämställdhetsperspektiv. Jämställdhetsintegrering är en politisk strategi för att uppnå ett jämställt samhälle. Det betyder att jämställdhetsarbetet ska vara en del av vardagsarbetet och en del i alla beslut som tas i en organisation. Jämställdhetsintegrering innebär (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. 50 Region Blekinge och Länsstyrelsen i Blekinge beslutar om bland annat Blekinges tillväxtmedel som ska stödja åtgärder för att skapa regional utvekling enligt de insatsområden som finns i det Regionala Tillväxtprogrammet och den kommande Blekingestrategin I förstudien Kvinnors företagande och den regionala intäktsbasen efterfrågas även finansiärerna som till exempel Region Blekinge att ta rollen som en mer aktiv kravställare vad gäller mål, arbetssätt och uppföljning ur ett jämställdhetsperspektiv. 51 Som exempel har det beviljats stöd av Länsstyrelsen i Blekinge under 2012 då 32 procent har gått till företag som drivs av en kvinna. Det är dock bara 24 procent av beviljade medel som gått till kvinnors företagande. (För tio år sedan var det 15 procent av stöden som gick till kvinnor och endast 5 procent av pengarna). Aktiviteter: - Utbildning av ledningsgrupp och regionstyrelse i genus och jämställdhet kopplat till beslutsfattande. - Analys av tillgänglig regional statistik. - Börja föra könsuppdelad statistik kring vem som får ta del av resurserna som Region Blekinge ansvarar för att fördela. - Erbjuda aktörer som söker regionala tillväxtmedel kompetens kring genus och regionalt tillväxtarbete. - Undersöka möjligheten för Region Blekinge att underteckna CEMR:s 52 deklaration för jämställdhet Kvinnors företagande och den regionala intäktsbasen 2012, Ett verktyg för regioner att integrera jämställdhetsperspektivet i det politiska beslutsfattandet och i den praktiska verksamheten. Europeisk deklaration om jämställdhet. 20

21 Metod för jämställdhetsöversyn För att kunna se över jämställdhetsperspektivet inom olika prioriteringarna kan R4-metoden användas. R1 syftar på Representation. Här kartläggs hur kvinnor och män representeras inom en organisations delar och på olika nivåer. Man svarar på frågan om hur många kvinnor och män som finns i en verksamhet/målgrupp. Svaren ska ge en uppfattning om könsfördelning på alla nivåer och alla delar (från beslutsfattare till brukare). R2 syftar på hur Resurser fördelas mellan kvinnor och män. Här svarar man på hur resurserna fördelas på kvinnor respektive män. Med resurser menas allt från tid till lokaler, pengar, insatser, etc. på en detaljerad nivå. R3 syftar på Realia, det vill säga varför representation och resurser fördelar sig som de gör. Här ser man vidare på en analys av varför resurser fördelas som de gör, och varför könsfördelningen ser ut som den gör. Frågorna som besvaras är vem som får vad och på vilka villkor. Här lyfts fram om en ojämställdhet kan bero på könsstereotypa uppfattningar och normbildningar. För att lyckas med analysen krävs en kunskap om jämställdhet och genus, även kopplat till verksamhetsområdet. R4 syftar på att genom en handlingsplan (och handlande) Realisera vad som ska åstadkommas genom att formulera nya mål och åtgärder. 53 Återrapportering Alla aktiviteter kommer att följas upp årligen hur de bidrar till att uppnå våra mål i Blekingestrategin Attraktiva Blekinge med ett jämställdhetsperspektiv. Återrapportering till Näringsdepartementet och regionstyrelsen, december 2013 och