Årsredovisning SAMMANFATTNING OCH SLUTSATS. 1.1 Sammanfattning medborgarperspektivet. Sida 1(87) Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Transkript

1 Sida 1(87) Årsredovisning 2011 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATS 1.1 Sammanfattning medborgarperspektivet Bra En nationell patientundersökning genomfördes våren Enkät skickades ut till patienter som besökt något av SUs mottagningar inom den somatiska, psykiatriska och barnsjukvården. Undersökningen visade att patienterna kände sig bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt. Resultatet redovisas som ett mått patientupplevd kvalitet (PUK-värde) som ger ett värde mellan 0 och 100. Ju högre värde desto bättre är patientens upplevelse. Resultatet var för barnmottagningarna 95, de psykiatriska mottagningarna 85, och för de somatiska mottagningarna 92. Under 2011 beslutades att samtliga verksamheter inom SU ska ingå i någon av sjukhusets kommande fem kontaktpunkter. Kontaktpunkterna har tre huvudsakliga arbetsuppgifter remisshantering, tidbokning samt att via telefon ta hand om patienters förfrågningar. Kontaktpunkter bidrar till en säkrare och snabbare hantering av vårdprocessen. SU deltog i SKL:s årliga nationella punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner (PPM-VRI). Prevalensen VRI i somatisk vård på SU var både vid vårens och höstens mätningar knappt 10 %, vilket var lägst i landet bland regionsjukhusen. Följsamheten till basala hygien- och klädregler är en av hörnstenarna för att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner (VRI). I december 2011 var följsamheten till basala hygienregler 94 % och följsamheten till klädregler 97 %, vilket var oförändrade höga nivå i jämförelse med föregående månad och samma period förra året. Antal registrerade avvikelser var under 2011, vilket var 5896 (drygt 30 %) fler än 2010 (13 562). Den positiva förändringen beror delvis på en ökning av typ av avvikelser som registreras, i enlighet med förändrade redovisningsrutiner. Risk- och händelseanalyser är viktiga verktyg för att förbättra patientsäkerheten. En riskanalys ska identifiera risker och leda till förebyggande åtgärder innan en negativ händelse inträffar. En händelseanalys är ett systematiskt arbetssätt att följa upp vad som förorsakat händelser eller incidenter när de har inträffat genomfördes 43 riskanalyser (27 under

2 Sida 2(87) 2010), respektive 165 händelseanalyser (107 under 2010). I december publicerade SKL Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2011, som är den sjätte rapporten av jämförelser mellan landsting. Antalet indikatorer som publiceras var 173 och de ökar för varje år. De resultat som publicerades 2011 gäller vård utförd 2010 och tidigare. I 2011 års publikation fanns redovisning av 61 indikatorer på sjukhusnivå där SU var representerade. I 50 % av dessa var sjukhusets resultat lika med eller bättre än genomsnittet för riket, vilket var målet i det balanserade styrkortet. 1.2 Sammanfattning verksamhetsperspektivet OK SUs totala utförda vård 2011 var 6,5 % över budget och 0,9 % högre än 2010 års utfall mätt enligt Västra Götalandsregionens sammanvägda produktionstal. Vården till patienter inom VGR var 1,2 % högre än föregående år. Det totala antalet patienter som väntat i mer än 90 dagar på förstabesök eller operation eller behandling var i december 2011 vilket var 528 (21 %) färre jämfört med december Antalet patienter som väntat mer än 90 dagar på förstabesök var 773 i december 2011, vilket var 427 (36 %) färre jämfört med december Måluppfyllelsen för förstabesök var 93 % i december 2011 vilket var högre än i december 2010 (83 %). Antalet patienter som väntat mer än 90 dagar på behandling (alla behandlingar) var i december 2011, vilket var 101 (8 %) fler jämfört med december Måluppfyllelsen var 78 % i december 2011 vilket var högre jämfört med december 2010 (74 %). För att regioner och landsting ska få ta del av regeringens s.k. kömiljard krävs att minst 70 % av regionens totala antal patienter varje månad får ett första besök respektive en behandling inom 60 dagar. Redovisning sker månadsvis. SU uppnådde fastställt mål avseende förstabesök då 80 % av patienterna fick ett förstabesök inom 60 dagar. 65 % av patienterna erhöll operation/behandling inom 60 dagar. Under 2011 besökte patienter någon av SU:s akutmottagningar på Sahlgrenska sjukhuset, Östra sjukhuset, Mölndals sjukhus eller Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. Det var (6 %) fler än Trots fler patienter var samtliga ledtider kortare 2011 än Tid till läkare var 253 minuter för 90 % av patienterna vilket var 46 minuter kortare än Tid till triage var 24 minuter för 90 % av patienterna, vilket var 2 minuter kortare än 2010 och total genomloppstid var 432 minuter för 90 % av

3 Sida 3(87) patienterna, 10 minuter kortare än Antalet sökande på akutmottagningarna inom SU var i december marginellt fler jämfört med november 2011 och 300 fler än i december Samtliga ledtider var kortare i december än i november. I jämförelse med december 2010 var både tid till triage och total genomloppstid något längre medan tid till läkare var 35 minuter kortare. Målet för tid till triage (TTT) 2011 är att 90 % av de sökande ska ha genomgått en första bedömning inom 10 minuter. 90 % av patienterna var i december bedömda inom 22 minuter vilket var en minut kortare än i november. I genomsnitt tog det åtta minuter (median fyra minuter) till en första bedömning. Tid till triage var tre minuter längre i december 2011 än i december Målet för tid till läkare (TTL) 2011 är att 90 % av patienterna ska ha träffat läkare inom 60 minuter. Tid till läkare var i december 242 minuter för 90:e percentilen, vilket var 9 minuter kortare än i november och 35 minuter kortare än i december I genomsnitt väntade patienterna 104 minuter på att få träffa läkare (median 63 minuter). Målet för total genomloppstid (TGT) 2011 är att 90 % av patienterna ska ha lämnat akuten inom 4 timmar. Den totala genomloppstiden var i december 7 timmar och 8 minuter för 90:e percentilen, vilket var 10 minuter kortare än i november och 18 minuter längre än i december I genomsnitt var den totala genomloppstiden 3 timmar och 29 minuter (median 2 timmar och 56 minuter). Sammanfattning FoUU-perspektivet Utveckling av forskningsstrategier och uppföljningsrutiner avseende forskningsinriktning och forskningsprojekt påbörjades på verksamhetsområdesnivå inom hela SU. Exempel på insatser som genomfördes i samarbete med Sahlgrenska akademin, och med syfte att säkerställa att forskning sker i enlighet med uppdrag, var tillsättningar av s.k. ST-forskarblock och AT-forskarblock, prova-på forskarmånader för AT-läkare och starta-upp bidrag till disputerade läkare. Under året tillsattes 40 AT-block varav 10 Forskar AT-block. Under 2011 tillhandahöll sjukhuset cirka verksamhetsförlagda utbildningsveckor på grund- och avancerad nivå. Beslut fattades om normtal för verksamhetsförlagd utbildning inom SU. Detta innebär att verksamheter förbundit sig att ta emot ett visst antal sjuksköterskor under utbildning per anställd sjuksköterska eller vårdplats.

4 Sida 4(87) Ett flertal strategiska utvecklingsprojekt genomfördes för att stärka forskningen inom primärvården, utveckla samarbetet med region Skåne inom hälsoekonomisk forskning, möjligheten att utnyttja den regionala projektdatabasen, samt införa styrtal inom klinisk forskning. Verksamheten vid sjukhusets HTA-centrum utvecklades positivt under Under året publicerades elva HTA-rapporter jämfört med sju under SU får gott betyg bland AT-läkarena och fick under 2011 en 7:e plats jämfört med 9:e plats 2010, och främst bland universitetssjukhusen, i den nationella AT-rankingen av 69 svenska sjukhus 1.3 Sammanfattning medarbetarperspektivet Bra I december var anställda vid sjukhuset, varav var timanställda. Det var totalt 71 färre än året innan. Antalet tillsvidare- och timanställda minskade med 154 respektive 80. Antalet månadsanställda ökade med 9 under 2011 jämfört med I oktober infördes anställningstopp i syfte att nå ekonomisk balans. Efter beslutet om anställningsstopp har antalet anställda minskat med cirka 120 månadsanställda. Antalet anställda har minskat med drygt 600 eller 3,6 % sedan december Till följd av det svåra rekryteringsläget inom vissa yrkeskategorier anlitade sjukhuset under 2011 bemanningsföretag till en kostnad av 82,4 mnkr, vilket var 18 mnkr mer än föregående år. De yrkeskategorier som hyrdes in genom bemanningsföretag var huvudsakligen läkare inom psykiatri, radiologi och obstetrik. Läkare motsvarade 75,5 mnkr (92 %) av kostnaden. Under hösten användes inga bemanningsläkare inom ortopedi och anestesi. Sjukfrånvaron inklusive sjukersättning var 5,53 % 2011 vilket var något högre än föregående år. Hela ökningen förklaras av ökning inom den långa sjukfrånvaron över 60 dagar, som ökade med 0,10 procentenheter medan den korta minskade med 0,04 procentenheter. Bland de flesta personalkategorierna ökade sjukfrånvaron något förutom bland läkarsekreterare och administrativ personal. Under 2011 hade arbetet med sjukfrånvaron fortsatt fokus på att minska långtidssjukfrånvaron. Tidiga åtgärder och gemensamt arbetssätt i rehabiliterings- och omställningsprocessen är viktiga delar i detta arbete. Jämix, ett index baserat på ett antal jämställdhetsindikatorer, används för att mäta graden av jämställdhet inom Västra Götalandsregionen. Jämix-resultatet var 103 poäng 2011 jämfört med 90 poäng 2010.

5 Sida 5(87) 1.4 Sammanfattning ekonomiperspektivet Bra Det ekonomiska resultatet 2011 var 10,5 mnkr bättre än budget. Utfallet var minus 137, 3 mnkr att jämföra med det budgeterade resultatet (inkl användning av eget kapital) om minus 147,8 mnkr. Resultatet för år 2010 var + 33,9 mnkr. Det betyder också att SU haft en ekonomi i balans tre år i rad. I budget 2011 beviljades användning av eget kapital om 15,0 mnkr för arbete med patientsäkerhet och produktionsstyrning. I juni beslutade regionstyrelsen, efter ansökan från SUs styrelse, att SU fick ianspråkta resterande 132,8 mnkr av det egna kapitalet för köp av vård för att klara vårdgarantin. Sjukhuset köpte vård samt utförde produktion i egenregi för att klara vårdgarantin för 231 mnkr, varav 133 mnkr finansierades med eget kapital. Eget kapital omfattande 15 mnkr användes för patientsäkerhet och produktionsstyrning enlighet med fastställd plan. Den samlade extra finansieringen för vårdgarantivård, köpt samt viss produktion i egen regi var 190,4 mnkr. Detta innebär att finansiering inom egen ram men utanför budget var 40,2 mnkr. 2. VERKSAMHETENS ÖVERGRIPANDE UPPDRAG Verksamhetsidé Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) finns till för patienterna och för att säkerställa hälsa och trygghet för boende och besökande i Västra Götalandsregionen. Vi finns även till för studerande och för att ta fram och implementera ny kunskap. Sahlgrenska Universitetssjukhusets uppdrag är att bedriva: vård forskning och utveckling utbildning Vi bedriver länssjukvård för Göteborgsområdet, regionsjukvård för Västra sjukvårdsregionen, rikssjukvård för hela riket samt viss planerad vård för utländska patienter. Vi har ett nära samarbete med Sahlgrenska akademin för framgångsrik forskning, utveckling och utbildning. Vision Sahlgrenska Universitetssjukhuset ska bidra till ett gott liv för invånarna i Västra Götaland för hälsa och trygghet i vardagen och för ett livskraftigt Västra Götaland. Det är alla verksamheters och alla medarbetares ansvar oavsett roll, uppgift, uppdrag att både se till den enskilda individens behov och till regioninvånarnas samlade behov. Vår vision är Sahlgrenska Universitetssjukhuset sjukvård, forskning, utveckling och utbildning med

6 Sida 6(87) högsta kvalitet Vårdens inriktning och omfattning 2011 Socialstyrelsens föreskrift om ledningssystem för kvalitet i hälso- och sjukvården ( God Vård, SOSFS 2011:09) är central i hela regionens hälso- och sjukvårdsarbete. SU ska på ett strukturerat sätt styra och leda verksamheten och bedriva god vård i enlighet med Socialstyrelsens föreskrift. I vårdöverens kommelsen med regionens hälso- och sjukvårdsnämnder för 2011 fastställs att hälso- och sjukvården vid SU ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och att patienter ska få vård i rimlig tid. Sjukhusets uppdrag är att: erbjuda länssjukvård till invånarna i delar av nämndområde 4, samt nämndområde 5, 7, 11 och 12. erbjuda regionsjukvård, dvs. högspecialiserad vård som samordnas med västra sjukvårds regionen som upptagningsområde. erbjuda rikssjukvård, dvs. högspecialiserad vård som samordnas med landet som upptagnings område. bedriva forskning, utbildning och utveckling. utgöra sista utpost i regionens hälso- och sjukvårdssystem. I vårdöverenskommelsen regleras vårdvolymer för patienter från Västra Götalandsregionen, specificeras gemensamma utvecklingsfrågor och konkreta förändringar i SUs uppdrag. En särskild plan för uppföljning av vårdöverenskommelsen 2011 har fastställts och redovisning sker i följande avsnitt. Utöver sjukhusets uppdrag enligt ovan erhåller sjukhuset även finansiering för ett antal särskilda uppdrag enligt regionfullmäktiges budget för 2011, från regionstyrelsen och från hälso- och sjukvårdsutskottet för vård av patienter i Västra Götalandsregionen. Uppdragen berör följande verksamheter: förstärkt vårdkedja psykossjuka, Hisingen utökad volym regional metadonvård genomförande av ägaruppdrag för hjärt- respektive strokesjukvården. utökad volym obesitaskirurgi valfrihetsvården rättspsykiatrisk vård Sjukhuset har även fått viss utökad finansiering för sjukhusanknuten hemsjukvård ordnat införande av läkemedel och metoder, år 2 befolkningsförändringar, strukturella obalanser och delningseffekter Övriga förändringsposter i vårdöverenskommelse 2011 berör bland annat ekonomiska effekter

7 Sida 7(87) av prioriteringsarbetet 2010 ändrad finansiering för AT-block och IT samt överföring av viss hjärtsjukvård till NU och SKaS. SU ansvarar sedan år 2010 för strålbehandlingsverksamheten som bedrivs vid Södra Älvsborgs sjukhus. 3. MEDBORGARPERSPEKTIVET Resultat och analyser redovisas i efterföljande rubriker och i bilagor. 3.2 Insatser för kommunikation Tillgången till skriftlig information riktad till patienter och närstående med annat modersmål än svenska är ett väsentligt förbättringsområde. I genomförda patientenkäter framkom att insatserna behöver öka för att förbättra informationen till patienterna både före, under och efter vårdtillfället. Under året påbörjades arbetet för standardisering av översatt informationsmaterial på olika språk. Arbetet fortsätter under Patientinformation Patientkallelser Under året pågick ett omfattande arbete för att förbättra brev och dokumentation till patienter, myndigheter och andra organisationer. Målsättningen är att dokumentens innehåll, språk och utseende ska vara enhetliga, och vara utformade så att regionens ebrev-tjänst kan användas. Arbetet är omfattande och beräknas pågå större delen av En SU-gemensam arbetsgrupp har i uppdrag att standardisera informationen på akutmottagningarna. Under hösten 2011 utvecklades en s.k. väntometer som informerar patienterna om hur många som väntar på läkare respektive väntar totalt. Personalen får via väntometern information om antal väntande till läkare och totalt inom respektive triagefärg. Patientinformation på andra språk Information görs tillgänglig för alla patienter och närstående genom att informationsmaterial tas fram på olika språk. Inom barnsjukvården har särskild webbaserad information tagits fram för barn och föräldrar och närstående (DUNDER). Under året infördes en ny rutin för att säkerställa att tolk är närvarande vid samtal och besök där detta behövs. Avvikelserapport ska skrivas om tolk saknas. Ett speciellt åtgärdsprogram för patienter som behöver tolk på An,/Op7IVA har startat under året. Tillgänglighet via webb och telefoni

8 Sida 8(87) Mina Vårdkontakter Den webbaserade tjänsten Mina Vårdkontakter finns på samtliga öppenvårdsmottagningar. För att uppmärksamma SUs medarbetare om fördelarna med webbtjänsten anordnades informationsmöten på Mölndal, Sahlgrenska och Östra. Områdessamordnarna bjöd in till en fördjupad information om tjänster och möjligheter med Mina Vårdkontakter. Ett nytt informationsmaterial riktat till patienter togs fram och samtliga affischer i mottagningarnas väntrum byttes ut. Statistiktjänsten fungerade inte tillfredsställande under större delen av 2011 men mer tillförlitliga uppgifter kunde levereras under årets senare del. Antalet ärenden uppgick till i genomsnitt 800 per månad gemensamt för alla öppenvårdsmottagningar med stor variation i vilken utsträckning patienterna använde tjänsten. Kontaktpunkter Kontaktpunkterna har huvudsakligen tre arbetsuppgifter: att via telefon ta hand om patienters ärenden; remisshantering och tidbokning. Dessa uppgifter bidrar till en effektivisering av vårdprocessen. Under 2011 beslutades att samtliga verksamheter inom SU ska ingå i någon av sjukhusets kommande fem kontaktpunkter. Beslutet innebar att nuvarande kontaktpunkter behöver genomföra vissa förändringsarbeten och i vissa fall slås samman och sammanslagning av kontaktpunkterna för ortopedi- och ögon påbörjades. Under 2011 genomfördes en teknisk och funktionell översyn av såväl ärendehanteringssystemet som telefonin för att kvalitetssäkra systemen för ett breddinförande. I beslutet ingår också en centraliserad verksamhet med en SU-gemensam adress för remisser till och inom sjukhuset. Arbete påbörjades inom psykiatri och på barnsjukhuset för att under 2012 etablera kontaktpunkter. Tidbokning på webben Förberedelser för att införa tidbokning på webben genomfördes under året. Verksamheten för Lungmedicin och allergologi kommer 2012 att vara pilotprojekt för tidbokning på webben, som utvecklas i samarbete med den regionala Vårdportalen. Pilotprojektet påbörjas våren Call-back Öppenvården inom verksamhetsområde reumatologi införde ett call-backsystem (TeleQ), en avancerad telefonsvararfunktion, under våren Före införandet av TeleQ uppgav 49 % av patienter eller anhöriga att man kom fram på telefon direkt och 59 % var nöjda med tillgängligheten. Utvärderingen tre månader efter införandet visade att uppgav 64 % att kom fram direkt på telefon och 84 % var nöjda med tillgängligheten. Endast två verksamheter inom sjukhuset använde TeleQ under Regionens inköpsorganisation är vidtalad att genomföra en ny upphandling så att systemet kan införas för alla verksamheter som inte är

9 Sida 9(87) anslutna till en kontaktpunkt. Frågetjänst I samarbete med den regionala Vårdportalen pågick ett utvecklingsarbete på Urologen för att utveckla en frågetjänst för patienter och medborgare på SUs externa hemsida. Vanliga frågor och svar ska finnas tillgängliga på verksamhetens hemsida. Nya frågor som inkommer tas om hand och svaret publiceras på hemsidan. Klagomålshantering Klagomålshanteringen är en viktig del av samspelet med patienter och närstående. Den bidrar till patienters och närståendes delaktighet och ger underlag för förbättringar. Troligen föreligger en underrapportering av klagomål, varför det är positivt om antalet avvikelser ökar. Inkomna klagomål registreras i det regiongemensamma avvikelsehanteringssystemet. Det har varit i bruk drygt ett år och har under tiden varit behäftat med en del startproblem, bl.a. har det varit svårt få ut statistik. Tillgänglig statistik visar att patientklagomål registrerades under 2011 (859 föregående år). Patientnämndens kansli i Göteborg tog 2011 emot 993 ärenden gällande SU (868 föregående år). Sjukhusets representanter förde en diskussion med patientnämndens kansli i Göteborg angående frågor och avvikelser av betydelse för patienterna. Träffarna har utmynnat i chefläkarkontakter med berörda verksamheter. Även verksamheterna själva träffade vid behov patientnämnderna för att bidra till arbetet med att minska antalet klagomål. 3.3 Jämställdhetsintegrering Jämställd och jämlik vård Tillgången till medicinsk behandling, en god omvårdnad, tilldelningen av vårdresurser, säkerhet, tillgänglighet till mottagningar och personalens bemötande av patienter ska vara jämlik. Diskriminering på grund av kön, etnisk bakgrund, religion, förmåga att kommunicera, härkomst, klass, sexuell tillhörighet eller ålder ska inte förekomma. Sjukvård som baseras på bästa tillgängliga kunskap, med tillgång till sjukhusgemensamma kunskapsunderlag innebär goda förutsättningar för att patienter får ett enhetligt och icke diskriminerande omhändertagande. Ett målmedvetet arbete för att säkra en kunskapsbaserad vård är därför en viktig åtgärd i arbetet för att göra vården jämlik. Sjukhuset deltar i regionala nätverk för kunskapsbaserad vård och jämlik vård och samarbetar med regionens Kunskapscentrum för jämställd vård. Spridning av verksamheternas förbättringsarbete inom kunskapsbaserad och jämlik vård sker

10 Sida 10(87) kontinuerligt, bland annat i samband med sjukhusets kvalitetsdagar. Vårdens resultat redovisas alltid fördelat per kön, vilket möjliggör analyser av resultaten med ett jämställdhetsperspektiv. Det är även möjligt att genomföra analyser av patienternas vårdutnyttjande i förhållande till geografiska parametrar (t.ex. bostadsort) genomförs för att säkerställa att lika vård erbjuds patienterna, oavsett upptagningsområde. Jämställd vård Inom olika verksamhetsområden pågick aktiviteter för att säkerställa att diskriminering på grund av kön inte förekommer. Exempel på dylika aktiviteter är: Analys av kvalitetsmått från kvalitetsregister uppdelat på kön. Härigenom kan könsskillnader analyseras avseende vård och behandling liksom skillnader i vård och behandling som erbjuds på olika enheter. Exempel på nya könsuppdelade mått 2011 är HbA1c hos pojkar och flickor med diabetes och väntetider på barnakuten. Könsspecifik patientinformation har gjorts mer ändamålsenlig, till exempel information relaterad till fertilitetsönskemål i samband med olika behandlingar för kvinnor och män. Jämställdhetsgrupper arbetar strategiskt med jämställdhetsfrågor och deltar bl.a. i diskussioner på APT. En särskild projektgrupp är drivande i jämställdhetsarbetet inom geriatrisk vård på Sahlgrenska sjukhuset. Flera verksamheter har samarbete med regionens Kunskapscentrum för jämställd vård för att driva riktade projekt för ökad jämställdhet, bl.a. inom strokesjukvården och rehabiliteringsmedicin. Vid akut- och olycksfallsmottagningen, Sahlgrenska har ett projekt initierats för att tillgodose behov av samtalsstöd hos kurator för unga patienter som råkat ut för trauma eftersom statistiken visar att denna grupp i liten omfattning tackar jag till erbjudande om samtalsstöd. En plan för jämställt omhändertagande av närstående utarbetades inom palliativa enheten. Genusperspektivet inom forskningsområdet All klinisk forskning som bedrivs inom sjukhuset ska beakta genusperspektivet såväl till forskningsinnehåll som utförande. Kvinnor och män ska erbjudas lika förutsättningar till forskning, både beträffande tjänstetillsättningar, och tilldelning av resurser för forskning. Under året tillsattes tio forskar-at-block till sju kvinnor respektive tremän. Fem AT-läkare beviljades prova-på månader, samtliga kvinnor. Tio forskar-st-block fördelades med sju kvinnor och tre män. Könsfördelningen motsvarar, åtminstone delvis, könsfördelningen bland studenterna. I årets ansökningsomgång för ALF-medel inkom 102 ansökningar varav 25 beviljades anslag. 8 av 36 kvinnor (22 %) och 17 av 66 män (26 %) beviljades anslag.

11 Sida 11(87) 3.4 Funktionshinder Bemötande av patienter med funktionshinder uppmärksammas kontinuerligt och regionens utbildningsmaterial Tänkte inte på det utgör här ett stöd i den lokala utbildningen. Inom ramen för regionens Arbetsmarknadsnodsprojekt genomfördes följande insatser: 28 praktikplatser för personer med funktionsnedsättning har tagits fram, varav 22 var aktuella vid årsskiftet 18 personer med funktionsnedsättning har praktiserat under 2011, totalt har 24 praktiserat sedan projektstarten 8 personer har fått anställning med lönebidrag under 2011, totalt har 12 personer fått sådan anställning sedan projektstarten. 3.5 Mångfald Besvaras genom avsnitt 3.3, 3.4 och Verksamheternas mål i medborgarperspektivet Patientperspektivet i SUs balanserade styrkort BSK-bilaga. Patientbemötande Patienter och anhöriga ska bemötas med värdighet och respekt. Ett bra patientbemötande utgör en del av sjukhusets värdegrund. Som ett led i arbetet med att förbättra patientbemötandet används metoden patient, anhörig i ledningsgrupp. Metoden innebär ett strukturerat samtal där en patient eller en anhörig får berätta om sina upplevelser av vården och bemötandet, med efterföljande diskussion och förslag på åtgärder. Under 2011 genomförde 66 % av verksamhetsområdena metodiken i ledningsgruppen. Metoden är mycket effektiv. Mötet med patient eller anhörig i ledningsgruppen upplevs som mycket kraftfull och leder alltid till konkreta förbättringar. Alla berörda verksamheter för även löpande en dialog med brukarorganisationer. Bemötandefrågor är i fokus för verksamhetsområdenas arbete med kvalitetsutveckling och patientsäkerhet. Sjukhusövergripande och verksamhetsnära utbildning gällande den nya patientsäkerhetslagen genomfördes under året, varvid bemötandefrågor och patienters delaktighet och rätt till information betonats. Sjukhusets utvecklingsarbete drivs utifrån ett samlat perspektiv som bygger på alla människors lika värde och rättigheter, och på principen om att jämlikt bemöta och behandla alla människor. Patienternas upplevelser av vården följs upp regelbundet. Patientens upplevelse av bemötandet utgör ett viktigt underlag i arbetet med jämlikhet, jämställdhet och mångfald.

12 Sida 12(87) Genomförda patientundersökningar visar att patienterna upplever sig väl bemötta såväl inom sluten som inom öppen vård, inklusive akutmottagningarna. I den nationella patientenkäten 2011 låg SU över riksgenomsnittet i patientnöjdhet avseende bemötande. Resultat av patientenkäten analyseras på varje vårdenhet och ligger där till grund för handlingsplaner och genomförande av förbättringsåtgärder. För mer detaljerad information, se följande avsnitt. Patientenkät öppenvård Under våren 2011 genomfördes en nationell patientundersökning. Cirka enkäter skickades ut till de patienter som besökt någon av SUs mottagningar inom den somatiska, psykiatriska och barnsjukvården. Patienterna ombads bedöma erfarenhet av bemötande, förtroende, delaktighet, information och tillgänglighet. Resultatet presenterades som ett mått patientupplevd kvalitet (PUK-värde), vilket är ett sammanfattande mått som ger ett värde mellan 0 och 100. Ju högre värde desto bättre är patientens upplevelse. Patienterna kände att de blev bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt. Värdet för denna fråga var för barnmottagningarna 95, de psykiatriska mottagningarna 85 och somatiska mottagningarna 92. Motsvarande värden för hela Västra Götaland och för Sverige redovisas i nedanstående tabell och diagram. Tabell 1: Resultat genomförd patientenkät avseende öppenvården, 2011 Barnmottagningar Psykiatriska Somatiska mottagningar mottagningar SU VGR Sverige Barnmottagningarna fick höga poäng även när det gällde förtroende för vårdpersonalen och många rekommenderade mottagningen till andra. Patienter som besökte psykiatriska mottagningar visade högt förtroende för sin behandlare. Lägre värde fick mottagningarnas tillgänglighet. Också de somatiska mottagningarna fick goda omdömen när det gäller förtroende för vårdpersonal. Lägst värde fick mottagningarna när det gäller tillgänglighet och delaktighet. Redovisning av resultat från den nationella patientenkätmätningen på mottagningar under år Se diagram 1 i Diagram- och bildbilaga. Patienternas erfarenheter av och synpunkter på vården är viktiga för förbättrings- och utvecklingsarbetet. I samband med att mätresultaten redovisades genomfördes workshops för personalen för att visa hur man kan arbeta med resultatet av enkäten. Därefter har handlingsplaner för att förbättra vården upprättats.

13 Sida 13(87) Patientenkät akutmottagning Under hösten 2010 skickades den nationella patientenkäten ut till drygt patienter som besökt någon av sjukhusets akutmottagningar. Resultatet redovisades under våren Resultatet presenterades, liksom för öppenvården, i form av ett mått för patientupplevd kvalitet (PUK-värde). Variabeln bemötande fick värdet 86. Variabeln förtroende för personalen fick värdet 83. Motsvarande värde för hela Västra Götaland var bemötande 88, förtroende 84 och för Sverige 88 respektive 85. Tabell 2: Resultat genomförd patientenkät avseende akutmottagningar 2011 Bemötande Förtroende SU VGR Sverige Resultaten om patienterna kunde rekommendera sjukhuset till andra låg på motsvarande nivåer. Enkätresultatet visar också att patienterna upplevde sig ha haft nytta av vården och känt förtroende för personalen. Väntetiden på akutmottagningen fick lägst värde i enkäten. Redovisning av jämförande resultat från den nationella patientenkätmätningen på akutmottagningar under åren 2009 och Se diagram 2 i Diagram- och bildbilaga. Svaren uppvisar ungefär samma mönster som 2010 års mätning. Frågor om bemötande, förtroende och viljan att rekommendera fick högst värde. Tre förbättringsområden identifierades: öka tillgängligheten, öka patienternas möjligheter till delaktighet och förbättra informationen. Akutmottagningarna arbetade med resultaten och upprättade handlingsplaner för att förbättra vården, bland annat för att förbättra patientinformationen. Jämlik vård Omfattande insatser genomförs löpande för att säkerställa jämlik vård, och att diskriminering inte förekommer. Exempel på insatser som genomfördes under 2011: Ökat användande av checklistor som säkerställer ett standardiserat och därmed jämlikt omhändertagande av patienter. Exempel på nya checklistor som införts under 2011 är checklista för information inför hemgång och checklista för direktinläggning på vårdavdelning. RETTS triageringsverktyg för akutmottagningar, ambulanssjukvård och vissa avdelningar då direktintag från ambulans görs, säkrar ett standardiserat och jämlikt initialt omhändertagande av akutsökande patienter. Likabehandlingsplaner för patienter används inom flera vårdenheter och utgör underlag för arbetet med att motverka diskriminering.

14 Sida 14(87) Analys av kvalitetsregister utifrån kommun-/stadsdelstillhörighet för att kartlägga skillnader relaterade till bostadsområde och geografiskt området. Gruppträning och etablering av kontaktnät för att motivera patienter till fortsatt träning efter behandlingsperioden med särskild inriktning på könsskillnader och skillnader i synsätt beroende på nationalitet. Anpassning av mottagningsverksamhet för barn inom enheter som huvudsakligen vårdar vuxna patienter. Diskussioner om arbetssätt och prioriteringar för att skapa ökad jämlikhet vilket bland annat lett till remissmöten med gemensam prioritering inom kuratorsverksamheten. SU fortsatte implementeringen av Handlingsplan om akut och omedelbart nödvändig vård för asylsökande och gömda flyktingar. Handlingsplanen uppdaterades under året. Personalutbildningar genomfördes efter behov och förfrågan vid samtliga tre sjukhus och för de flesta yrkeskategorier. Strategiskt läkemedelsarbete Inom samtliga berörda verksamhetsområden genomfördes en särskild insats som bidrog till att kostnadsutvecklingen avseende läkemedel var lägre på SU jämfört med övriga större sjukhus i regionen. SU:s strategiska råd för läkemedelsfrågor samordnar arbetet med läkemedel och arbetar efter en fastställd strategi, omfattande tio strategiska områden, som utgör ett stöd för decentralisering av läkemedelsansvaret. Delar av läkemedelsstrategin berör patientsäkerhet och omfattar insatser avseende rapportering av läkemedelsbiverkningar, utbildning i journalsystemets läkemedelsmodul och införande av läkemedelsberättelser och läkemedelsavstämning inom geriatrik och medicin. Under året utvecklades även läkemedelsförteckningen, en förteckning som syftar till att minska förekomsten av läkemedelsrelaterade problem och läkemedelsfel i vårdens övergångar. Ordnat införande av nya läkemedel genomförs enligt en tydlig process. Strategiska rådet för läkemedel samordnar nomineringar från SU och ansvarar för den vidare handläggningen. Rådet ansvarar också för uppföljning och analys av införandeprocessen. Uppföljning och analys av läkemedelsanvändningen sker regelbundet och bildar underlag för budgetarbetet avseende läkemedelskostnader. En ny organisation för läkemedelsförsörjning som etablerades för införande under I detta arbete byggdes bland annat vårdnära lager upp; ett nytt beställningssystem förbereddes och personal rekryterades till den nya försörjningsorganisationen. Under 2011 genomfördes särskilda kompetensutvecklingsinsatser kring läkemedel, bland annat i form av sjukhusgemensamma läkemedelsdagar, riktade utbildningsinsatser, information om REK-listan (lista över rekommenderade läkemedel i regionen) och utbildning av sjuksköterskor. Det strategiska rådet för läkemedel genomförde även löpande granskning av underlag till

15 Sida 15(87) regionala medicinska riktlinjer och rekommendationer, verkade för en ökad biverkningsrapportering och deltog i framtagandet av en ny regiongemensam rutin för läkemedelshantering. Kvalitetsutveckling Medicinsk kvalitetsuppföljning Den medicinska kvaliteten i vården följs kontinuerligt upp, framför allt genom medverkan i medicinska kvalitetsregister. SU deltar i alla de register som rekommenderas av Västra Götalandsregionen, därtill bidrar sjukhuset till etableringen och utvecklingen av ytterligare ett antal kvalitetsregister. I december publicerades Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet, som är den sjätte rapporten över jämförelse mellan landsting. Antalet indikatorer som publiceras var 173 och de ökar för varje år. Då indikatorer tillkommer och ändras är uppföljning av enskilda indikatorer över tid inte alltid möjlig. De resultat som publicerades 2011 gäller vård utförd 2010 och tidigare. I 2011 års publikation fanns redovisning av 61 indikatorer på sjukhusnivå där SU var representerade. I 50 % av dessa var sjukhusets resultat lika med eller bättre än genomsnittet för riket, vilket var målet i det balanserade styrkortet. Verksamhetsområdenas kvalitets- och patientsäkerhetsarbete och resultat i Öppna jämförelser följs kontinuerligt upp. För exempel på uppföljningens utformning, och mer detaljerad information, se bilagorna Kvalitetsindikatorer Öppna jämförelser och Kvalitetsinventering per område. Fortsatt utveckling av sjukhusets ledningssystem Sjukhuset insatser för förbättrad styrning och kontroll av verksamheten fortsatte, bland annat genom en utveckling av ledningssystemet. Under hösten 2011 initierades det så kallade rutinoch PM-projektet som ska bidra till en gallring av rutinbiblioteket. Projektet påbörjas i januari 2012 och är ett led i att utveckla ledningssystemet. Förberedelsearbetet omfattar bland annat deltagande i flera regionala nätverk kring dokumenthantering, som hanterar frågor om t.ex. utveckling av regiongemensamma mallar för dokument av olika slag och gemensamma metadata. Under året förbereddes implementeringen av ett nytt dokumenthanteringssystem, för att förbättra förvaringen och tillgängligheten till exempelvis styrdokument av olika slag. Under året genomfördes även en inventering och benchmarking av olika slags kvalitetsstandarder. Syftet är att utifrån översynen ta ställning till om redan tillgängliga standarder kan användas som grund för egenkontroll och internrevision. Ett omfattande arbete påbörjades för att leva upp till de krav som finns rörande informationssäkerhet. Sjukhusets kvalitetsdagar

16 Sida 16(87) Sjukhusets omfattande och goda kvalitetsarbete uppmärksammades på de årliga kvalitetsdagarna. Syftet är bl.a. att ge inspiration och stimulans till fortsatt förbättringsarbete. Till de fulltecknade kvalitetsdagarna anmäldes totalt 70 bidrag varav många presenterades med såväl poster och föredrag. Tre externa föreläsare föreläste om teamarbete, patientupplevelser och förbättringskultur. Varje föreläsning lockade cirka 400 personer vilket var en ökning från tidigare år. Projekt Åldersstigen vann kvalitetspriset. Bakom projektet står verksamhetsområdena geriatrik Sahlgrenska och ambulans och prehospital akutsjukvård. Projektet syftar till att främja att medicinskt stabila (avseende vitala funktioner) äldre patienter, som akut behöver sjukhusvård, direkt hänvisas till en vårdavdelning utan att först bedömas på akutmottagningen. Uppföljning av vårdöverenskommelsen 2011 Region- och rikssjukvård Transplantationssjukvård Tabell 9: Antalet transplantationer som genomfördes 2011 fördelat per organ, med uppgift om differens i jämförelse med basvolym. Resultat för patienter från Västra Götaland respektive andra region/landsting. Jämförelse med VG Ej VG Totalt Typ av Antal/Utfall Basvolym/ Differens Antal/Utfall Antal/Utfall Antal/Utfall Antal/Utfall Antal/Utfall organ Budget Basvolym Hjärta Lungor Njure Lever Övriga Delsumma Flerorgan Summa 130 Se not Se not Not: I basvolym för 2011 ingår ej prognos avseende flerorgan, varför totalsumma och differens ej redovisas då talen ej är jämförbara med utfallet. Förändringen av antalet utförda transplantationer de senaste åren framgår av nedanstående tabell. Tabell 10: Totala antalet transplantationer utförda vid SU Typ av 2008 patienter VGR Övriga

17 Sida 17(87) Summa Antalet transplantationer var något fler 2011 jämfört med Det var något fler externa transplantationer jämfört med Transplantationer avseende VGR patienter var i princip på samma nivå 2011 som Dock konstateras en väsentlig minskning av hjärttransplantationer (se nedan). Njurtransplantationer ökade 2011 jämfört med För transplantationer tillämpas från och med 2010 en särskild ersättningsmodell för patienter från Västra Götalandsregionen. Donationer Antalet donatorer i regionen ökade 2011 jämfört med 2010 och var det hittills högsta antal som omhändertagits. Tabell 11: Antalet donationer i Västra Götalandsregionen År Summa Under året kontaktades samtliga IVA-avdelningar i regionen, och ett nätverk mellan donationsansvariga utformades. World Transplant Games är en internationell tävling för transplanterade idrottare. Den juni 2011 hölls Word Transplant Games för artonde gången, och för första gången stod Sverige för värdskapet. Under tävlingsveckan anordnade SU föreläsningar för såväl allmänheten som för medarbetare på samtliga sjukhus vid upprepade tillfällen. För andra gången arrangerades en Donationsvecka i Sverige. Inom regionen förekom denna vecka olika aktiviteter för att öka allmänhetens ställningstagande för donation. En serie informationsartiklar publicerades på SUs hemsida. Vidare hölls föreläsningar där bland annat en levertransplanterad medarbetare deltog i en lunchföreläsning på Sahlgrenska sjukhuset. Länssjukvård Förlossningssjukvård Planeringstalet i vårdöverenskommelse 2011 var förlossningar, därtill förlöses vid sjukhuset årligen cirka kvinnor från andra landsting var antalet förlossningar 354 fler än planeringstalet. Bedömningen är att antalet förlossningar vid SU kommer att vara färre de närmaste åren. Tabell 12: Antalet förlossningar vid SU fördelat på patienter från Västra Götaland och övriga regioner och landsting Utfall Prognos

18 Sida 18(87) VGR Ej VGR Summa Hälsoundersökning med mammografi och klinisk mammografi Sjukhuset ansvarar för hälsoundersökningar för kvinnor i vissa delar av Göteborg. Antalet utförda hälsoundersökningar med mammografi 2011 var högre än föregående år (17,8 %). Volymökningen förklaras av att antalet kvinnor i åldergrupper 40 år och äldre har ökat. Deltagandefrekvensen var på samma nivå som 2010, dvs. 80 %. Kallelseintervallet 21 månader klarades. Andelen kvinnor som fick svar inom fastställd svarstid (2 veckor) var 97 %, vilket var en förbättring i förhållande till föregående år. Tabell 13: Hälsoundersökning med mammografi. Antal utförda screeningundersökningar 2010 och Grunduppdraget omfattar undersökningar per år. Indikator Undersökningar Andel undersökta (av kallade) 80 % 80 % Andel kvinnor som blir 100 % 100 % kallade inom fastställt kallelseintervall, 21 mån Andel kvinnor som får svar inom fastställd svarstid, två veckor 85 % 97 % Under perioden genomfördes något färre kliniska mammografiundersökningar jämfört med föregående år vilket förklaras av variationer i behov av undersökningar. Väntetider och svarstider (prio 1) förbättrades i förhållande till föregående år. Tabell 14: Klinisk mammografi. Produktionsuppgifter. Resultat för 2010 och Prio 1 m cytologi Prio 2 m cytologi Prio 3 Volymer 2011 Volymer Svarstider 2011 Svarstider dagar 5-7 dagar 7-14 dagar 3-7 dagar 3-7 dagar 3-7 dagar Väntetider 2011 Väntetider 2010 Prio 1 1-1,5 v 2-4 v Prio 2 2-2,5 v 5-6 v

19 Sida 19(87) Prio 3 2,5 mån 3 mån Not: Benämningen prio avser angelägenhetsgrad av undersökningar ur medicinskt perspektiv. Patientens fria vårdval SU tog över det ekonomiska ansvaret för patientens fria vårdval från och med 2011 och ersattes med totalt 57, 8 mnkr som ett s.k. riktat uppdrag avseende det fria vårdvalet. De verksamheter som i första hand berördes var psykiatri inkl BUP (53 %), ortopedi (28 %) respektive rehabiliteringsmedicinsk vård (8 %). Enligt överenskommelse har Vårdslussen på HSK Göteborg haft fortsatt ansvar för att administrera arbetet. SU har inte tagit över finansiering för administrationen. Avancerad sjukvård i hemmet Enheten för avancerad sjukvård i hemmet, ASIH startade sin verksamhet Enheten har medicinskt ansvar för patienter inskrivna i den kommunala avancerade hemsjukvården i Göteborgs stad, som från och med hösten 2011 är organiserade i fyra ASIH-team. Patientgruppen kan till största del beskrivas som svårt sjuka personer med en spridd tumörsjukdom med därtill komplexa besvärande symtom. Vårdformen är ett alternativ till sjukhusvård och möjliggör önskan hos den enskilde att vistas i sitt eget hem trots ett omfattande medicinskt vårdbehov. Under 2011 var 719 patienter inskrivna. Det första året har präglats av att klargöra gränsdragningsfrågor och vårdinnehåll. Verksamheten anslöts till Svenska Palliativregistret. Hälsofrämjande projekt Under 2011 fortsatte arbetet med att integrera det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i organisationen. SU har varit medlem i det nationella nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) i fyra år och deltar aktivt i lokala, regionala, nationella och internationella nätverk för att stärka rollen som hälsofrämjande sjukhus. Ett aktivt deltagande i hälsofrämjande nätverk sker kontinuerligt och är en viktig del, drivkraft och framgångsfaktor i det hälsofrämjande arbetet. SU deltar t.ex. aktivt i Nationella nätverket HFS och två nationella temagrupper som ingår i nätverket (fysisk aktivitet och matvanor) samt i det regionala processledarnätverket. SU deltog även i den internationella HPHkonferensen i Åbo, dels för att ta del av det internationella hälsofrämjande arbetet inom hälsooch sjukvården och också inför konferensen 2013 som kommer att vara i Göteborg. Följande fem projekt har genomförts under året: Fysisk aktivitet på recept (FaR): Implementeringen startade 2010 och har fortsatt enligt plan. Under 2011 skrevs totalt 399 recept ut (26 recept 2010). Sjukhusets deltog i ett regionalt nätverk för FaR på sjukhus som syftar till att sprida goda exempel, likställa dokumentation och skapa samsyn.

20 Sida 20(87) Rökfritt sjukhus: Insatser för att öka följsamheten till befintliga riktlinjer gjordes under året. Chefsansvaret har förtydligats, skyltning och placering av askkoppar har förbättrats samt informationen på hemsidan har förbättrats. Rökstopp i samband med operation: SU har tagit fram riktlinjer för rökstopp i samband med operation som gäller från 1 januari Föreläsningar för befolkningen: En repris på den uppskattade föreläsningen om artros genomfördes under våren i samarbete med Göteborgs stadsbibliotek. I samband med kvalitetsdagarna genomfördes en föreläsning om sömn i Stenhammarsalen. Under hösten genomfördes den årliga föreläsningsserien Verktyg för bättre hälsa med ett stort antal samt många nöjda åhörare. Friskvård: Förläsningar riktade till sjukhusets medarbetare genomfördes under året. Medarbetarna har möjlighet till träning i anslutning till sitt arbete. Möjlighet till friskvårdsbidrag finns samt en rad subventionerade träningsmöjligheter. Övergång från barn- till vuxensjukvården Arbete bedrevs för att underlätta barns övergång till vuxensjukvården. SU följer FN:s barnkonvention vad gäller definitionen av barn (tills de uppnår18 år), därmed behandlas patienter under 18 år som barn. Undantag från denna princip görs för patienter i åldersgruppen år, främst vid akuta kirurgiska och ortopediska sjukdomstillstånd då patienten hänvisas till akutmottagningarna för vuxna. Verksamheter inom vuxensjukvården med en stor andel barn som t.ex. plastikkirurgi har utformat sina lokaler och verksamhet för att även passa barn. En särskild enkät, baserad på FN:s barnkonvention används, och resultaten har lett till förbättringsarbeten. Under året har t.ex. ett nytt lekrum inretts på plastikkirurgens vårdavdelning. Rättspsykiatri En särskild uppföljning för den rättspsykiatriska vården redovisas enligt fastställd ordning till Hälso- och sjukvårdsutskottet. Uppföljningen följer en mall som gäller alla rättspsykiatriska verksamheter i VGR. Uppföljningen redovisas i årsredovisningens bilagor. Målrelaterad ersättning I vårdöverenskommelsen finns specificerat ett antal kvalitetsindikatorer med tillhörande måltal. Målrelaterad ersättning är kopplad till varje indikator. Uppföljning av måluppfyllelsen per indikator samt utfall av målrelaterad ersättning framgår av Bilaga: Målrelaterad ersättning enligt VÖK VERKSAMHETSPERSPEKTIVET Resultat och analyser redovisas i efterföljande rubriker och i bilagor.

21 Sida 21(87) 4.1 Regionfullmäktiges prioriterade mål i verksamhetsperspektivet Folkhälsoarbetet ska bedrivas i samverkan över organisatoriska och sektoriella gränser Ingen status Folkhälsokommittén och Hälso- och sjukvårdsnämnderna delar organisatoriskt ansvaret för regionen folkhälsoarbete. I vårdöverenskommelsen mellan Hälso- och sjukvårdsnämnderna och SU finns ett antal frågeområden kring folkhälsoarbetet, som sjukhuset skall beakta särskilt. Dessutom bidrar sjukhuset på olika sätt genom expertkunnande t.ex. vid utveckling av folkhälsoarbetet och spridning av erfarenheter. Sjukhuset bidrar också till utvecklingen av en mer hälsofrämjande sjukvård Ungas användning av alkohol, tobak och andra droger ska minska Huvudansvaret för detta mål ligger i huvudsak på folkhälsokommittén och hälso- och sjukvårdsnämnderna. SU är endast delvis berörda. Se avsnitt Ingen status Förekomsten av sexuellt överförbara sjukdomar bland unga ska minska Ingen status Huvudansvaret för detta mål ligger i huvudsak på folkhälsokommittén och hälso- och sjukvårdsnämnderna. SU är endast delvis berörda. Se avsnitt Antalet självskador och självmordsförsök ska minska Huvudansvaret för detta mål ligger i huvudsak på folkhälsokommittén och hälso- och sjukvårdsnämnderna. SU är endast delvis berörda. Se avsnitt Ingen status Andelen överviktiga och feta barn ska minska Huvudansvaret för detta mål ligger i huvudsak på folkhälsokommittén och hälso- och sjukvårdsnämnderna. SU är endast delvis berörda. Se avsnitt Ingen status Andelen äldre personer med fler än tio läkemedel ska minska SU följer regionens strategi och handlingsplan för äldre och läkemedel. Patienter som är äldre än 75 år eller med fler än 10 läkemedel och som skrivs ut till eget eller särskilt boende från medicin- eller geriatrikenheter (samtliga patienter) förses med läkemedelsberättelse där alla förändringar i Ingen status

22 Sida 22(87) medicineringen under ett slutenvårdstillfälle förklaras. Läkemedelsberättelsen kompletteras med aktuell läkemedelslista. I samband med vården görs en läkemedelsavstämning för att förebygga läkemedelsfel med särskilt fokus på äldre patienter med flera läkemedel. Rutinen är införd i ett flertal av sjukhusets verksamheter, och kommer införas i samtliga verksamheter Forskningsresurserna till Västra Götaland från nationella och europeiska forskningsprogram ska öka Ingen status SUs mål är att öka antalet beviljade ansökningar utgående från VGR om forskningsmedel från nationella och europeiska forskningsprogram. Dessa anslag administreras i stor utsträckning av Sahlgrenska akademin (SA) och överlag sker alla forskningsaktiviteter på SU i nära samarbete med akademin. Någon sammanställning över utfallet under 2011 finns ännu ej tillgänglig. Man kan dock konstatera att de under en lång följd av år skett en betydande ökning av anslagen till forskning vid SUoch SA. Sålunda ökade anslagen till SA från 0,7 miljarder 1995 till 1,3 miljarder 2009, i 2009 års priser. Under denna tid ökade anslagen från vetenskapsrådet, Vinnova och från utlandet mest. Trots detta är ökningen lägre än hos andra lärosäten. Vid Vetenskapsrådets utdelning 2011 inom medicin och hälsa var 13% av de beviljade ansökningarna från Göteborg, som även fick cirka 13% av de tilldelade medlen, vilket är en betydligt lägre andel än för Stockholm och även Skåne. Dessa siffror rör de medicinska universiteten men om man antar att proportionerna för universitetssjukhusen är liknande innebär det att SU har en positiv utveckling beträffande såväl nationella som internationella forskningsmedel men att vi tappar mark jämfört med andra universitetssjukhus i Sverige och att vi drar till oss en lägre andel forskningsmedel än vad som motsvarar vår andel av befolkningen Regionala utvecklingsinsatser ska bidra till fler jobb i Västra Götaland Regionutvecklingsnämnden ansvarar för uppföljning av detta mål. Ingen status Nyföretagandet ska öka, och vara jämt fördelat mellan kvinnor och män Regionutvecklingsnämnden ansvarar för uppföljning av detta mål. Ingen status SU har inte arbetat specifikt med detta mål under 2011, men deltog i regionens arbete rörande innovationer, klinisk forskning och industrisamarbete. Genom samverkan med innovationsrådet inom VGR introducerades s.k. innovationscoacher som skall utbilda och understödja sådan utveckling inom SUs verksamhetsområden.