Lokalt utvecklingsprogram Anneberg oktober 2015

Transkript

1 Lokalt utvecklingsprogram Anneberg oktober 2015

2 Bakgrund Nässjö kommun och dess utveckling påverkas av vad som händer i kommunens mindre tätorter och landsbygd. Det är därför viktigt att det finns en balans mellan kommundelarna. Kommundelarna som helhet, deras centrummiljöer och livet på orten blir alltmer viktiga faktorer för livskvalitet och utveckling. En levande och fungerande centrummiljö är avgörande för ortens och kommunens attraktivitet och en viktig faktor när det gäller att attrahera medborgare, företag och arbetskraft. Kommunfullmäktige har gett kommunledningskontoret i uppdrag att ta initiativ till ett framtagande av en strategi för ökad attraktivitet i kommunens småorter och landsbygd. Fullmäktige har avsatt kr för kommundelsutveckling av Anneberg. Projektets syfte Centrummiljön ska vara socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar. Inom ramen för framtagandet av en strategi för ökad attraktivitet i kommunens småorter och landsbygd vill vi starta en kraftfull och positiv omvandling av kommundelarnas centrummiljöer och kringliggande landsbygd. Projekten handlar om frågor som rör samhällets funktion och vad som kan stärka den samt: Få gemensamma mål Helhetsperspektiv kring centrumförnyelse Stärka kommundelens identitet och framtidstro Öka delaktigheten och ansvarstagandet för de som bor och verkar i kommundelen Skapa trivsammare centrummiljö i kommundelen Fysiska och mjuka åtgärder som främjar attraktionskraften Genom arbetet med centrummiljön inom ramen för arbetet med landsbygdsutveckling vill vi nå följande övergripande mål: Centrummiljön ska vara en mötesplats för alla människor oavsett kön, ålder och ursprung Centrummiljön ska upplevas som trygg och säker att vistas i under alla tider på dygnet Centrummiljön ska ha en god tillgänglighet för alla Centrummiljön ska upplevas som snygg, ren och trivsam Projektinnehåll En satsning på en kommundel och dess centrummiljö måste vara förankrad i en verksamhetsidé med strategier och mål på kort och lång sikt. Helhetssyn, gemensamma mål och samverkan ska genomsyra projektet där samverkan omfattar såväl olika parter inom de kommunala verksamheterna som samverkan med de berörda fastighetsägarna, handeln och andra näringsidkare. En viktig utgångspunkt är därför att få till stånd en stabil lokal utvecklingsgrupp som driver kommundelsfrågorna över tiden. För att bli framgångsrika måste det med andra ord finnas en bred uppslutning kring de åtgärder som föreslås. Vidare gäller det att komma igång med genomförandet och nå resultat så snart som möjligt så att engagerade medborgare känner att deras arbete gett resultat. Det krävs goda fysiska förutsättningar, en mångfald i innehållet och kompetenta samverkansorganisationer för att skapa en attraktiv centrummiljö. Ett lokalt utvecklingsprogram tas fram med hjälp av den lokala utvecklingsgruppen. Utvecklingsgruppen ska diskutera möjligheterna att utveckla orten och dess omnejd. Gruppen ska identifiera problem och ta fram realistiska åtgärdsförslag, både fysiska och mjuka åtgärder såsom marknadsföring, skötsel, organisatoriska åtgärder samt centrummiljöns innehåll/utbud av handel, aktiviteter och evenemang. En lokal utvecklingsgrupp kan innehålla olika typer av aktörer som tillexempel. industriförening, köpmannaförening, småföretagarförening, näringsidkare, lokala bankkontor, privata fastighetsägare, Svenska kyrkan, Jönköpings Länstrafik AB, Trafikverket och Nässjö kommun. 2

3 En nulägesbeskrivning av var vi befinner oss i dagsläget behöver göras. Denna kan innehålla inventering, analys, och beskrivning av centrummiljön ur en rad aspekter såsom verksamhetsmix, stråk- och platsstudier vad gäller fysisk miljö, skötsel och innehåll. Trygghets- och tillgänglighetsfrågorna kan behöva analyseras ytterligare för att se vilka insatser som krävs inom detta område. Hur man rör sig i orten som fotgängare, cyklist, bilist och kollektivtrafikresenär kan också behöva undersökas. Vi behöver också veta hur våra medborgare ser på orten eftersom detta är en viktig utgångspunkt för utvecklingsprogrammet. Invånarnas synpunkter kan samlas in genom enkäter, förslagslådor och öppna möten. Utifrån nulägesbeskrivningen och gemensamma diskussioner ska sedan kommunen, tillsammans med berörda intressenter, ta fram utvecklingsprogrammet med åtgärdsförslag för eventuell nödvändig fysisk upprustning, organisation och skötsel samt innehåll. Det som kan bli berört för fysisk utformning är centrummiljöns golv, tak, belysning och fast utrustning som papperskorgar, soffor, konst och övrig utsmyckning. Detta samordnas med det belysningsprogram och det gestaltningsprogram som är under framtagande i kommunen. Förutom estetisk känsla behöver hänsyn tas till trygghets- och tillgänglighetsaspekterna. När det gäller organisation och skötsel kan nulägesbeskrivningen lyfta fram de frågor som behöver stärkas ytterligare. Det kan handla om sanering av klotter och skadegörelse, skräp och allmänt underhåll. Det kan också handla om hur vi bäst hanterar och återställer ytor som t.ex. varit uppgrävda. Organisationen kan också handla om att få en helhetssyn angående öppettider, skyltning, uteserveringar, marknadsstånd etcetera. Utvärdering Människors uppfattning kring kommundelen är avgörande för dess utveckling. Det är därför viktigt att få del av deras synpunkter och hur de nyttjar kommundelen och dess centrummiljö. Genom att involvera ungdomar och studerande i detta arbete erhålls ett mervärde i att centrummiljön och dess möjligheter till utveckling uppmärksammas. Ett skolprojekt kan genomföras där elever tillexempel får utforma och genomföra en enkätundersökning bland sina jämnåriga skolkamrater. Arbetssätt och organisation Arbetet med centrummiljöerna i småorterna i Nässjö kommun ska ske i samverkan mellan berörda fastighetsägare, näringsidkare, föreningsrepresentanter och Nässjö kommun i en så kallad lokal utvecklingsgrupp. Konsulter kan komma att involveras för att ta fram inventering, nulägesbeskrivning, skisser och åtgärdsförslag. Större sammankomster behöver ske för att ge alla möjlighet att vara delaktiga i processen. Seminarier och workshops är exempel på möjliga verktyg. En samfinansiering är nödvändig om man ska uppnå ett optimalt resultat av arbetet. Även EU-finansiering via landsbygdsprogrammets LEADERmetod är aktuellt. Kommunens förvaltningsövergripande Centrumgrupp utgör styrgrupp och ska utse en projektgrupp som leder arbetet och driver det framåt. Centrumgruppen består av chefstjänstemän och nyckelpersoner från olika förvaltningar samt Nässjö Affärsverk AB och Nässjö Näringsliv AB. Projektgruppen träffas löpande under projekttiden och förbereder de frågor som ska behandlas i den lokala utvecklingsgruppen. Projektledaren ansvarar för att det lokala utvecklingsprogrammet sammanställs. 3

4 Geografisk omfattning Projektet omfattar Annebergs planeringsområde som består av Annebergs tätort och omkringliggande landsbygd. Projektet ska drivas i två geografiska nivåer där fysiska förslag omfattar främst tätorten medan övriga frågor kan omfatta hela planeringsområdet. Karta: Annebergs tätort Karta: Indelning planeringsområden, Nässjö kommun 4

5 Annebergs historia För att kunna bidra till en utveckling av en kommundel är det viktigt att förstå och känna till något om och förstå områdets historia. Detta avsnitt ger en liten inblick i områdets utveckling genom historien till dagens Anneberg som utvecklats under senare delen av 1800-talet och 1900-talet. I trakterna kring Anneberg har fynd gjorts som visar att trakten har varit bebodd sedan cirka år f.kr. Detta kan man med säkerhet säga då ett par stenverktyg, typiska för denna tid, har hittats i socknen. Med tiden blev det allt fler besök av dessa jägare. Om detta vittnar de 50-tal stenverktyg som man totalt har hittat. Majoriteten av dem tillhör den yngre delen av stenåldern som varade från cirka till år f. Kr. denna väg. Det uppgavs att vattnet bland annat skulle driva ett tröskverk vid det nedre fallet. Anneberg-Ormaryds järnväg När tändsticksfabriken anlades i Anneberg på 1860-talet var det stora problem med att transportera varor till och från fabriken. Närmaste järnvägsstation var från början Nässjö och dit ledde endast backiga och krokiga byvägar. Järnvägen till Nässjö blev klar 1864 då Södra stambanan från Malmö till Falköping invigdes. Vid denna tid fanns inget som hette Anneberg. Den forna gården Pilabo låg istället på den plats där Annebergs samhälle numera breder ut sig. I Vadstena klosters jordeböcker från 1400-talet redovisas en gård som hette Pipoboda eller Pipabodhe förmodligen samma ställe som senare kallas Pilabo. År 1502 noterades "Pipoboda øde vid Væro bro". Væro ström som nämns vid denna tid lär vara ett äldre namn på Svartån hade gården fått den egendomliga stavningen Perilleboda. Annebergs Tändsticksfabrik 1839 kom en ung volontär till husartorpet N:o 41 i Vässleda. Han hette August Kullberg och blev så småningom sergeant vid Smålands Husarer i Eksjö förvärvade han Stora Knapparps gård. Redan på ett tidigt stadium tycks han ha intresserat sig för den kvarn och det vattenfall som fanns på granngården Pilabos ägor. I Södra Vedbo härads dombok 1851 ber Kullberg få anmärkt att nedanför Pilabo kvarnar finns ytterligare vattenfall. För Pilabos del får ett dammfäste anläggas mellan kvarnen och häradsvägen och för Knapparps ett dammfäste 20 à 30 alnar nedom 5 De första tändstickorna som skulle ut och sprida ljus och värme fick alltså åka med oxforor eller efter häst till Nässjö. Banan mellan Nässjö och Eksjö öppnades i maj 1873 för allmän trafik och då blev tändstickstransporterna förlagda till Ormaryd. När Östra stambanan skulle dras genom bygden diskuterades livligt om det inte hade varit bättre om den gått från Flisby över Anneberg och söder ut i stället för

6 över Solberga. Den 2 november 1874 passerade emellertid första tåget Solberga station, och dit hade man bara 4 km från Anneberg. Bättre gick då förhandlingarna med Nässjö-Oskarshamns enskilda järnväg och stationen Ormaryd belägen 7 km från tändsticksfabriken. På försommaren 1907 stakades sträckningen för en smalspårig bana och den 29 mars 1909 skedde invigningen, då Anneberg-Ormaryds Järnväg (AOJ) öppnades för allmän trafik. Samtidigt fick stationen och samhället namnet Smålands Anneberg. Ett stickspår ledde från stationen ner till tändsticksfabriken, vilket var nödvändigt då mesta transporten utgjordes av aspvirke och färdiga tändsticksprodukter. Men även personer kunde åka med de tre dagliga förbindelserna till Ormaryd tur och retur. Spårvidden var endast 600 mm och det tog drygt 20 min för de små ångloksdragna tågen att avverka sträckan. Kreugerkraschen och nya industrier Världskrisen efter 1919 då det började bli svårt för Kreuger att skaffa kapital medförde en kraftig nedgång i produktionen vid Annebergs Tändsticksfabrik. Således arbetade man tidvis endast tre dagar varannan vecka. Mer information och bilder finns att hämta på Den 12 mars 1932 begick Ivar Kreuger självmord i Paris, ett pistolskott som också blev dråpslaget för Annebergsfabriken. Vid midsommar 1934 avskedades 200 arbetare och de återstående 200 fick gå vid årets slut. En 67-årig epok i det lilla smålandssamhället gick därmed i graven. Andra industrier ersatte snart tändsticksfabriken i dess lokaler. Silkesfabriken Astra drevs från 30-talet till en bit in på 50-talet då istället Svenska Vaxduksfabriken blev dominerande. Ur detta företag sprang sedan blivande Tarkett fram som tillverkade tapeter. Idag finns industriområdet kvar, men verksamheten där är mycket begränsad. En annan industri som däremot blomstrar är Flexator som bygger hus i sektioner. 6

7 SWOT-analys I projektets inledning bildades den lokala utvecklingsgruppen av representanter från intresserade organisationer i Anneberg. Vid uppstartsmötet genomfördes en s.k. SWOT-analys som tar upp de styrkor, svagheter, möjligheter och hot som finns i kommundelen. Styrkor Föreningslivet Naturområdena Elmeshultasjön och dammen Det geografiska läget Kommunikationerna Skolan Samhällsservicen Fritidsaktiviteterna Äldreomsorgen Lugnt och tryggt samhälle Gruppbostaden Skogsstugan Möjligheter Tomter till nybyggnation Utveckla grönområdena och dammen Utveckla befintligt serviceutbud Bättre samverkan Äldre- och gruppboendet Björkliden Lära känna de asylsökande Utveckla aktiviteter för barn och ungdomar Bättre kommunikationer Svagheter Pendlingsförbindelserna Minskat föreningsengagemang Dåligt underhållen infrastruktur Ingen vårdcentral Få ungdomsaktiviteter Få mötesplatser Få boendealternativ Ingen cykelväg till badplatsen Samarbete mellan samhället och Migrationsverket saknas Hot Försämrad service Brist på arbetstillfällen Nedläggning av befintliga verksamheter Inget för ungdomarna att göra Dåligt med lägenheter Hög medelålder bland föreningarna Dålig samverkan mellan föreningar 7

8 Nulägesbeskrivning Med sina dryga 800 invånare är Anneberg idag kommunens femte största tätort. Orten ligger i Nässjö kommuns nordsöstra del och med sin strategiska placering är avståndet till centralorten Nässjö samt Eksjö i grannkommunen cirka 15 km. Genom Anneberg passerar Eksjövägen/Solbergavägen (väg 959) som går mellan Solberga i nordväst och Eksjö i nordöst. Tätorten nås även söderifrån av Nässjövägen och Ormarydsvägen. Fysisk miljö Annebergs planeringsområde utgörs av tätorten med en klassisk svensk bostadsmiljö med blandad bebyggelse av småhus och flerfamiljshus. Tätorten domineras av småhus med småhusträdgårdar byggda under 1900-talet och småhusträdgårdar. Bostadsstiftelsen Annebergshus äger och förvaltar 57 lägenheter samt fyra lokaler i tätorten. Majoriteten av lägenheterna är byggda på 60-talet och ett tiotal är från slutet av 80-talet. Utanför tätorten utgörs planeringsområdet av utspridda lantbruksfastigheter och småhus. Enligt Postens uppgifter finns det år hushåll med postadress Anneberg. Av dessa är 79 procent (252) hushåll i småhus/villor medan 21 procent (66) är hushåll i flerbostadshus. Som ovan nämns sträcker sig genom kommundelens centrum i östvästlig riktning väg 959, vilken sträcker sig mellan Solberga och Eksjö. Vägen går igenom Anneberg och delar samhället i två delar. Sträckan som mellan Solberga och Anneberg trafikeras enligt Trafikverkets mätningar 2004 av fordon per årsmedeldygn. Under 2014 genomfördes ytterligare en trafikmätning vid korsnigen Gullarpsvägen och Eksjövägen och här passerar fordon per årsmedeldygn. Förutom att väg 959 sträcker sig ända bort till Eksjö passerar den även viktiga knutpunkter så som ortens badplats vid Elmeshultasjön och den anrika folkparken Pilaboparken. Från Anneberg söderut går väg 954, även kallad Ormarydsvägen. Vägen går förbi näridrottsplatsen och idrottsplatsen Granvalla som är några av tätortens viktigaste knutpunkter. Enligt Trafikverkets mätningar passerar här cirka 310 fordon per årsmedeldygn. Söder om Solbergavägen finns huvuddelen av den kommersiella och offentliga servicen. Gaturummet längs med den nordöstra delen av orten domineras av den före detta tändsticksfabriken. I nord-sydlig riktning slingar sig Svartån fram och söder om fabriken bildar den en stor damm. Vid dammen ansluter ett elljusspår som vintertid prepareras för längdskidåkning. Via småvägar passerar den pitoreska cykelleden Höglandstrampet orten. Andra viktiga områden för rekreation är Elmeshultasjön sydöst om Anneberg och Släthults bokskog, i folkmun kallad Bokdungen, som ligger mellan Anneberg och Ormaryd. Busshållsplatsen vid kiosken Kommunikationer Från Annebergs tätort går allmänna kommunikationer i form av buss längs med sträckan Nässjö-Anneberg-Eksjö. 14 dubbelturer går enligt ordinarie tidtabell måndag-fredag på denna sträcka. Restiden från Anneberg till Eksjö är cirka 20 minuter och till Nässjö kommer Annebergsborna på cirka 25 minuter. Bussarna går från 6-tiden på morgonen till 22-tiden på kvällen. Enligt ordinarie tidtabell erbjuder 8

9 helgtrafiken 7 dubbelturer på lördagar samt söndagar- och helgdagar. Det finns även bussförbindelse mellan Nässjö-Flisby-Annebebeg med 5 dubbelturer helgfria dagar. Med denna buss tar turen till Nässjö 55 minuter och till Flisby tar man sig från Anneberg på 15 minuter. Jönköpings länstrafik visar att under januari till mars 2015 valde cirka personer bussen som transportmedel från Anneberg. Detta innebär cirka 450 resande per dag med buss. Naturmiljö Kommundelen har en omväxlande natur och kuperad terräng med berg, mossar, sjöar och åar. Djur- och fågellivet är rikligt och kan studeras både i tätorten och på landsbygden. Ett exempel på naturområde är Svartåmaden, ett värdefullt våtmarkskomplex med en area på 103 hektar söder om Anneberg. Kommundelen erbjuder även vackra strövområden genom bland annat Pilabodammen, samt flera sjöar och vattendrag så som Svartån och Vässledsjön med sitt rika fågelliv. Befolkning Befolkningen i kommundelen har de senaste 10 åren minskat för att därefter runt 2013 återigen öka bodde det personer i Annebergs planeringsområde som utgörs av tätort och omkringliggande landsbygd. Den 31 december 2014 var invånarantalet Befolkningsmängden följer även samma mönster i tätorten där befolkningen minskat från 874 personer år 2004 till 856 invånare den 31 december Fördelningen mellan män och kvinnor är jämn. Kommundelen följer överlag åldersfördelningen i Nässjö Kommun. Procentuellt skiljer sig åldersfördelningen åt med enbart en procent upp eller ner beroende på åldersgrupp jämfört med kommunen i helhet. Medelåldern i Annebergs planeringsområde är 41,8 år medan Nässjö kommun har en medelålder på 42,5 år. Andelen gifta/sambo med barn 0-17 år och ensamstående mammor med barn utgör ungefär samma andel av befolkningen i Anneberg som kommunen i övrigt. Det som skiljer sig åt är att Anneberg har en något högre andel ensamstående pappor med barn än kommunen i övrigt. Nässjö kommun har en större andel (5 procent) ensamstående utan barn jämfört med planeringsområdet. I diagrammet på nästa sida visas hur befolkningen den sista december 2014 var åldersfördelad i Annebergs planeringsområde i förhållande till kommunen som helhet. Svartåns centralt placerade Pilabodamm är ett naturskönt område i Anneberg 9

10 Utbildningsnivå Annebergs planeringsområde hade i december 2013 enbart en procents lägre utbildningsnivå än övriga Nässjö kommun. Andelen med eftergymnasial utbildning i Anneberg var 26 procent procent medan kommunens andel var 27 procent. Kommundelens män hade samma utbildningsnivå som i övriga Nässjö kommun, nämligen 22 procent. Kvinnorna i kommundelen hade däremot lägre eftergymnasial utbildningsnivå, 29 procent, än kvinnorna i Nässjö kommun som låg på 33 procent. I såväl planeringsområdet som kommunen i helhet tenderar kvinnorna att ha eftergymnasial utbildning i större utsträckning än männen. I den av Nässjö kommun framtagna befolkningsprognos från 2013 förutsågs en minskning av antalet invånare i Annebergs tätort och planeringsområde fram till Men befolkningen ökat mer än förväntat och redan under 2014 visade prognosen vara fel. Istället förväntas invånarantalet i såväl Nässjö kommun som Annebergs planeringsområde att öka framöver. Ohälsa Ohälsotalet för personer i arbetsför ålder år var 2013 något högre i Annebergs planeringsområde än i Nässjö kommun som helhet. Detta gällde dock enbart för kvinnor. Kvinnorna i planeringsområdet har ett högre ohälsotal än i kommunen medan ohälsotalet bland männen var högre i Nässjö kommun än i planeringsrådet. Ohälsotal är det samlat antal dagar med sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning och rehabiliteringspenning. Både i planeringsområdet och i kommunen som helhet har kvinnor ett betydligt högre ohälsotal än männen. Enligt siffrorna från Statistiska Centralbyrån var skillnaden mellan antalet kvinnor och män inte stor men kvinnor har betydligt fler ohälsodagar än männen därav blir skillnaden i ohälsotalet mellan kvinnor och män stor. 10

11 Arbetsmarknad och hushållens ekonomi Anneberg är ett dynamiskt samhälle med stark historia inom tillverkningsindustrin. Den gamla tändsticksfabriken var under åren en stor arbetsgivare och det var runt fabriken som samhället växte fram. Under följande industriperiod tillverkades istället vaxdukar och så småningom tapeter. Verksamheten flyttade från fabriken på 2000-talet. I dagens Anneberg finns bland annat basen för det rikstäckande företaget Flexator som bygger husmoduler. I Anneberg har företaget cirka 140 anställda. I Anneberg finns även flera mindre företag så som cykelaffär, elektriker, rörläggare, fotograf, grävfirma och livsmedelsaffär fanns det drygt 284 arbetstillfällen i Annebergs planeringsområde. 110 personer både bodde och arbetade i Annebergsområdet. 174 personer pendlade in till området för att arbeta. Av inpendlarna kom hälften från övriga delar i Nässjö kommun medan andra hälften pendlade in över kommungränsen. Bland pendlarna var de som pendlade över kommungränsen främst män, medan de som pendlade inom kommunen främst kvinnor. Bland männen arbetade hälften med hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning medan hos kvinnorna arbetade hälften som arbetade inom service- omsorg och försäljningsbranschen. Den disponibla medelinkomsten var 2013 lägre i Anneberg än i Nässjö kommun som helhet. Medianinkomsten var däremot högre än kommunen i övrigt. Den disponibla inkomsten är den summa som återstår för konsumtion och sparande sedan man från förvärvs- och kapitalinkomst dragit ifrån slutlig skatt och lagt till skattefria ersättningar och bidrag. Disponibel inkomst är det inkomstbegrepp som bäst speglar köpkraft och levnadsstandard. Anneberg hade även högre medel- och medianvärde beträffande arbetsinkomst än kommunen. Arbetsinkomst består av inkomst av tjänst och näringsverksamhet som anknyter till arbetet. Fabriken, som bland annat inhyst tillverkning av vinyltapeter och vaxdukar, var tidigare en stor arbetsgivare i Anneberg. Annebergs planeringsområde hade 2013 högre andel förvärvsarbetande befolkning än Nässjö kommun som helhet. Såväl män som kvinnor hade högre andel förvärvsarbetande i åldern år. Bland männen var siffran i planeringsområdet 84 procent jämfört med Nässjö kommuns 81 procent. Bland kvinnorna förvärvsarbetade 80 procent i planeringonsområdet medan i kommunen var siffran 76 procent. 11

12 Service Medborgarkontoret hjälper och guidar medborgarna i samhällsfrågor. Här inryms också ortens bibliotek. Kommundelen har två förskolor och en grundskola med F-6-elever beslutade kommunfullmäktige hur skolan ska utvecklas. Detta beslut medför bland annat att barnen i Flisby och Solberga hädanefter kommer att gå i skolan i Anneberg. Skolverksamheten ökar därmed i Anneberg och skolan byggs därmed till. I anslutning till Annebergsskolan finns ett fritidshem, Trollhuset, som är öppen mellan kl I Anneberg finns ett boende inom ramen för äldreomsorgens verksamhet, Björkliden. Bland övrig service finns bland annat pizzeria, frisör och dagligvarubutik. Fritid Anneberg har ett aktivt föreningsliv med bland annat frisksportklubb, hembygdsförening, PRO, Missionskyrkan, Svenska kyrkan, fiskeförening, samhällsförening, och Pilaboparken. Vid Ormarydsvägen finns en näridrottsplats där såväl gamla som unga kan mötas. I sydöstra delen av tätorten finns det runt Pilabodammen ett grön- och strövområde för friluftsliv med elljusspår. Öster om orten vid Elmeshultasjön finns den kommunala badplatsen. I södra Anneberg finns Granvalla idrottsplats med bland annat fotbolls- och tennisbanor. I anslutning till skolan finns även en sporthall. Pizzerian i Anneberg. Granvalla IP har såväl fotbolls- som tennisbanor. 12

13 Medborgarinflytande Enkätundersökning För att få underlag till utvecklingsprogrammet genomfördes en enkätundersökning under senhösten Syftet med enkätundersökningen är att undersöka vilken attityd invånarna i Annebergs planeringsområde har till kommundelen. Undersökningen har inte fokuserat på den kommunala verksamheten utan på Anneberg som helhet. Undersökningen genomfördes under fem veckors tid under november till december 2014 med hjälp av en webbenkät. De personer som har velat besvara enkäten skriftligen har haft möjlighet till det. Ett missivbrev med information om undersökningen, webbadress där enkäten funnits att besvara skickades ut till 500 slumpvis valda personer över 18 år i Annebergs planeringsområde. Ett påminnelsebrev gick ut till samtliga respondenter. Svarsfrekvensen blev 34 procent (170 svar). 51 procent av de svarande var kvinnor. Största svarsgrupp var personer i åldern år (24 %). Bland de svarande var 25 procent 65 år och äldre medan 20 procent var mellan år. 80 procent av de svarande bodde i Annebergs tätort. Fysiska miljön En klar majoritet (74 %) av de svarande var mycket eller ganska nöjda med byggnaderna i Anneberg. 21 procent av de svarande inte särskilt eller inte alls nöjda med byggnaderna och det är främst fallfärdiga hus och skräpiga tomter som lyfts fram. Även en majoritet (68 %) av de svarande var mycket eller ganska nöjda med belysningen i Anneberg medan en dryg fjärdedel (27 %) svarade att de inte är särskilt eller inte alls nöjda med belysningen. Majoriteten (74 %) av de svarande är inte särskilt eller inte alls nöjda med Annebergs gång- och cykelbanor. Gång- och cykelbana mellan Solberga och Eksjö förbi badplatsen vid Elmeshultasjön efterfrågas samt bättre underhåll av trottoarerna inne i samhället och sänkt hastighet på Solbergavägen. Däremot är drygt hälften (51 %) av dem som svarade på enkäten mycket eller ganska nöjda med Annebergs gator och vägar. Synpunkter som lyfts fram är behov av asfaltering och åtgärder mot gropar i gator och trottoarer. De svarande var delade i två läger när det kom till hur nöjd man är med trafiksäkerheten i Anneberg. 48 procent av respondenterna var mycket eller ganska nöjda med trafiksäkerheten medan lika många (48 %) var däremot inte särskilt eller inte alls nöjda med trafiksäkerheten. Fler övergångsställen och hastighetsdämpande åtgärder efterfrågas längs med Solbergavägens som är den stora genomfartsleden genom Anneberg. 13

14 Underhåll och skötsel 39 procent av de svarande tycker att underhåll och skötsel av grön- och strövområden är mycket bra eller bra. Det är även 39 procent av de svarande som tycker att underhåll och skötseln av grön- och strövområdena fungerar tillfredsställande. När det kommer till underhåll och skötsel av gång-och cykelvägar svarar 32 procent av respondenterna att underhållet är tillfredsställande medan 42 procent anser den vara dålig eller mycket dåligt skött. Endast 12 procent anser att underhåll och skötsel av gång- och cykelvägar sköts bra. Ingen av de svarande anser att det sköts mycket bra. Natur samt grön- och strövområden Hälften (52 %) av de svarande är nöjda med Annebergs landskap och natur. Tillsammans med dem som är mycket nöjda utgör dessa 97 procent av de svarande. Förbättringsområden som främst lyfts fram är behovet av rensning i och runt dammen. 49 procent i undersökningen tycker att gator och vägar underhålls tillfredsställande. 27 procent tycker däremot att det sköts dåligt eller mycket dåligt och enbart 19 procent tycker att gator och vägar sköts bra. Även här är det ingen som anser att underhållet sköts mycket bra. En majoritet (59 %) av de svarande är ganska nöjda med Annebergs grön- och strövområden. Dessutom anger 29 procent av respondenterna att de är mycket nöjda. Även här nämns området runt den centralt belägna Pilabodammen där belysning, sittmöjligheter och underhåll av gångstigen behöver förbättras. Likaså anser flera att elljusspåret är i behov av bättre underhåll och fler picknickplatser efterfrågas. 14

15 Boendemiljö 38 procent av respondenterna är ganska eller mycket nöjda med utbudet av boendealternativ i Anneberg. Hela 41 procent är inte särskilt eller inte alls nöjda med boendealternativen. Här valde även en stor andel (23 %) att kryssa i svarsalternativet vet ej. Fler lägenheter, framförallt seniorlägenheter samt ett missnöje med att Migrationsverket hyr alla lediga lägenheter lyfts fram som förbättringsområden. Vanor och mötesplatser 21 procent av de svarande handlar dagligen eller flera gånger per vecka i Anneberg. Av de svarande är det 28 procent som någon gång i veckan handlar på orten medan hela 30 procent uppger att de sällan eller aldrig gör sina inköp på orten. 45 procent av respondenterna deltar sällan eller aldrig i en förenings- eller kyrklig aktivitet medan 19 procent deltar någon gång per månad. 35 procent uppger att de deltar från någon gång i veckan upp till dagligen. Trygg- och säkerhet En dryg majoritet (74 %) av respondenterna känner sig ganska eller mycket trygga och säkra under kvälls- och nattetid i Anneberg. De som inte känner sig särskilt, eller inte alls trygga utgörs av 22 procent av respondenterna. Ökad närvaro i samhället av polis, bättre upplysta gångoch cykelvägar ta bort flyktingboendet och ökad trafiksäkerhet efterfrågas. Hela 76 procent svarar att de motionerar eller promenerar i Anneberg från någon gång i veckan upp till dagligen. 13 procent tar sällan eller aldrig en promenad eller motionerar i Anneberg. När det gäller det sociala livet hälsar 59 procent på hos någon vid något tillfälle per vecka eller dagligen. 19 procent uppger att de sällan eller aldrig hälsar på hos någon i Anneberg. 15

16 51 procent av de svarande handlar sällan eller aldrig matvaror i Anneberg, medan 18 procent gör det någon gång i månaden. 21 procent gör det någon gång i veckan och enbart 8 procent handlar matvaror dagligen i Anneberg. 77 procent uppger att de någon gång i veckan/flera gånger i veckan handlar matvaror i Nässjö medan 55 procent svarar att de åker lika ofta till Eksjö för sina matvaruinköp. Till Jönköping åker 48 procent någon gång per månad medan 47 procent sällan eller aldrig åker till Jönköping. Hela 82 procent åker sällan eller aldrig till Aneby och 79 procent svarar att de sällan eller aldrig handlar någon annanstans utöver de angivna orterna. 16

17 Då medelåldern bland de svarande var hög är det 33 procent som uppger att de inte arbetar. Av de som arbetar är Nässjö orten dit flest beger sig (22 %) och ytterligare 11 procent svarar att de arbetar i en annan del av Nässjö kommun. 16 procent har sin arbetsplats i Eksjö kommun. 13 procent av respondenterna arbetar i Anneberg. På frågan var de naturliga samlingspunkterna i Anneberg är där invånarna möts och växlar några ord blev svaren att dessa mötesplatser är i och utanför affären, macken, Granvalla IP, idrottshallen, Missionskyrkan och medborgarkontoret/biblioteket. Flera personer svarar även att de inte vet var de naturliga samlingspunkterna är. Bilen är det dominerande färdsättet när man förflyttar sig från Annebergs tätort. 41 procent av respondenterna kör dagligen bil själv och 64 procent svarar att de sällan eller aldrig samåker. 70 respektive 81 procent svarar att de sällan eller aldrig åker buss eller annat färdsätt. 10 procent tar bussen flera gånger i veckan upp till dagligen. Fritidsutbud Merparten (71 %) av respondenterna är inte särskilt eller inte alls nöjda med utbudet av affärer, kaféer eller restauranger i Anneberg. 47 procent är däremot mycket eller ganska nöjda med det utbud av aktiviteter som Anneberg har att erbjuda. 35 procent är däremot inte särskilt eller inte alls nöjda med utbudet av aktiviteter. Hela 19 procent svarade att det inte vet på denna fråga. Barn- och ungdomsaktiviteter efterfrågas och speciellt nämns samlingsplats för ungdomar. 17

18 Summering Vad gäller helhetsintrycket av Anneberg tycker närmare hälften (44 %) av de medverkande i enkätundersökningen att det är tillfredsställande. Något fler (49 %) tycker att helhetsintrycket är bra eller mycket bra. För 8 procent av de svarande är helhetsintrycket dåligt. Flest argument för att bo i eller flytta till Anneberg rör boendemiljön och läget. Det trygga och lugna livet och närheten till naturen framhålls som goda argument. Många framhäver även fördelen med Annebergs läge mittemellan Nässjö och Eksjö och de låga huspriserna som argument för att bo i Anneberg. Även närheten till barnormsorg, skola och fritidsaktiviteter framhålls av barnfamiljerna som stora fördelar. Närheten till skolan och barnomsorg uppskattas av de boende. Kritiken mot att bo i eller flytta till Anneberg rör främst litet kommersiellt serviceutbud, så som affärer, kaféer, nöjen, vårdcentral samt bilberoendet. Bristen på lägenheter och en inflyttning av invandrare och flyktingar lyfts också fram som negativt i enkätundersökningen. Viktiga insatser för att göra Anneberg till en attraktivare plats anses i första hand vara bevara och öka utbud av kommersiell service med bland annat affär och bensinmack samt satsningar på den fysiska miljön i form av bättre skötsel och underhåll av fastigheter, vägar, gator och grönområden. Även satsningar på en cykelväg till Elmeshultabadet och fler mötesplatser framhålls som viktiga. 18

19 Tre viktigaste insatserna för att göra Anneberg till en attraktivare plats Nedan listas olika synpunkter som förekommer frekvent i den avslutande öppna frågan i enkätundersökningen där respondenten beskriver vilka tre insatser som är viktigast för Annebergs attraktivitet. Dessutom redovisas hur många synpunkter som kan härledas till olika fokusområden.12 vanligaste kategorierna. Bilden nedan är ett så kallat moln som belyser de flest förekommande ord i denna fråga. De ord som förekommer mest frekvent i enkätundersökningen är störst i molnet. Skötsel och underhåll av fastigheter, vägar, gator och grönområden (34 st). - Försöka städa upp såväl kommunala som privata ytor. - Bättre underhåll av gator, trottoarer och belysning. - Vissa områden i samhället ser för gräsliga ut, behöver städas upp, hus behöver rivas. - Riva 38 samt ta bort allt annat skräp. - Rusta upp idrottsplatsen Granvalla. - Bättre snöröjning. - Att få ner hastigheten på trafiken, speciellt på gatorna runt skola/förskola. Gång- och cykelvägar (31 st). - Cykelväg mellan Eksjö-Anneberg-Solberga-Nässjö. - Cykelväg till N.Solberga Kyrka och Elmeshultbadet. - Bättre vägar, höjd hastighet in till både Eksjö Nässjö samt cykelväg till Elmeshultbadet. Fler mötesplatser, t.ex. café, fritidsgård (30 st). - En eluppvärmd sittbänk utanför affären för att skapa en god samtalsmiljö och vara varm om rumpan. - Mer gemenskap. - Stötta föreningarna som driver asylkafeét för att förbättra integrationen i samhället. - Fritidsgård öppen några kvällar i veckan. - Ett café. Bevara och utveckla macken och affären (41 st). - Stöd så att vi kan få behålla affären. - Bättre dagvaruhandel, affär. - Behålla macken, möjlighet att tanka. - Ett attraktivt centrum med bättre servicebutik, fik, post och dylikt. - Behålla pizzeria och frisör. Bättre bussförbindelser (21 st). - Bättre bussförbindelser (senare på kvällen, tätare turer). - Bättre förbindelser på helger till Nässjö, Eksjö på kvällar. - Busskur vid hållplats Björkliden Solbergväg. Distriktsmottagning/vårdcentral/provtagning (21 st). - Låt distriktssköterska mottagningen bemannas igen!. - Provtagning på Björkliden från Nässjö. 19

20 - Läkarstation någon dag i veckan Färre/inga invandrare eller flyktingar (18 st). - Begränsa flyktingmottagandet - Ta bort flyktingboendet. - Begränsa antalet asylsökande till rimlig nivå så det finns en chans att dom kan integreras. - Få kontroll på flykting tillförseln dvs. blanda inte olika nationaliteter för det blir mycket "osäkert" & våra barn känner sig otrygga ut på kvällarna. Grönområde och lekpark (15 st). - För att göra Anneberg attraktivare, så kan det befintliga grönområdet i Centrum göras vackrare och med fler möjligeter att sitta. - Mer vårdade grönområden med familjeaktiviteter. - Lite roligare lekplats. Inte mycket nytt sen mina barn var små. Lite bord o soffor så vi vuxna kan sitta ta en fika eller annat. - Rusta upp elljusspåret och natur runt dammen. Fler arbetstillfällen och företag (14 st). - Mer jobbmöjligheter. - Fler arbetsgivare. - Bevara de arbetsplatser som finns och försök locka fler att etablera sig. Behålla Björkliden (13 st). - Äldreboendet SKALL vara kvar. Fler lägenheter (12 st). - Boendealternativ för alla åldrar. - Hyreslägenheter. - Bygg mer enplanslägenheter. Barnomsorg och skola (12 st). - skolan vidareutvecklas. - Barnomsorg på orten, inte för stora barngrupper. - Skolan behöver all hjälp den kan få i och med fler elever. Förslagslåda Under december 2014 har en förslagslåda varit placerad på medborgarkontoret i Anneberg. Förslagslådan har marknadsförts genom bland annat affischer på olika platser i samhället så som anslagstavlan på medborgarkontoret samt allmänna anslagstavlor. Syftet med förslagslådan var att ge den breda allmänheten att lämna in synpunkter och åtgärdsförslag för att göra området mer attraktivt. 1 person valde att lämna in åtgärdsförslag som redovisas nedan. Cykelbana mellan Solberga och Anneberg med ev. förlängning till Elmeshultabadet Uppstartsmöte Den 17 november 2014 anordnade ett så kallat uppstartsmöte för allmänheten. Ungefär 40 Annebergsbor valde att delta. Syftet med detta möte var att ge den breda allmänheten möjlighet att lämna in synpunkter och åtgärdsförslag för att göra området mer attraktivt. Nedan redovisas de synpunkter och åtgärdsförslag vi fick in genom detta möte. Gång- och cykelväg till badplatsen vid Elemshultasjön Gång och cykelväg från Solberga till badplatsen och Eksjö VA- till Pilaboparken Gör Pilabodammen till badplats igen (tidigare funnits en plaskdam här) Rusta upp elljusspåret och nya belysningsstolpar Lekplats med mer utbud av lekredskap Mer aktiviteter vid näridrottsplatsen, t.ex. boulebana Flytta sopcontainrarna Ordna vattenposten vid näridrottsplatsen till rätt sida om vägen 20

21 Fontän med mycket färger i dammen Nya elstolpar runt dammen Distriktsköterska Bättre samarbete mellan Annebergsstiftelsen och Migrationsverket Kultur i samlingssalen så som dans, mat, språk, foto etc. Studiecirklar Tändsticksmuseet Lyfta upp historien kring tändsticksfabriken Hembygdsgården- läsa och mysa i brasans ljus Bankomat Bättre belysning i hela samhället Bättre underhåll av gator och trottoarer Hundrastplats Bevara Björkliden Ungdomsverksamhet Skolprojekt Under våren 2012 medverkade elever i årskurs 3 och 6 på Annebergs skola genom att lämna sina synpunkter på Anneberg. Detta var en del i projektet Barn och ungas platser i Nässjö kommun. Arbetet var en del i att försöka hitta nya sätt att arbeta med att tydliggöra närmiljöns betydelse för barn och ungdomar. Undersökningens syfte är att ge kunskap om vilka platser som är viktiga för barn och unga och varför. Eleverna i tredje klass ritade och beskrev en plats de tycker om och en de inte tycker om i Anneberg. Tjänstemän från samhällsplaneringskontoret och kommunledningskontoret var sedan ute och träffade barnen och pratade med dem om deras platser. Eleverna i årskurs 6 fick en kartenkät där de fått markera de platser de tycker om och inte tycker om, träffar kompisar, brukar vara utomhus och deras gång- och cykelväg till skolan. De fick även svara på ett antal frågor i anslutning till de markeringar som de gjort på kartan. Totalt deltog 30 elever i undersökningen. Nedan redovisas övningen. 21 Lekplatsen mittemot skolan är en populär mötesplats för eleverna. Favoritplatser Favoritplatserna i Anneberg är skolgården och lekplatsen bredvid skolan, flera av de svarande lyfter även fram idrottsplatsen och fotbollsplanen som viktig. Pizzerian och affären nämner andra som viktiga platser. Otrevliga platser Svaren på vilka platser som eleverna ogillar varierar mycket. Flera har dock angivit att de känner sig otrygga vid Svartån för att de är rädda att ramla i. Utemiljön På frågan var man brukar vara utomhus på fritiden samt vad man gör där svarade de festa eleverna att de är på favoritplatser de märkt ut på tidigare fråga. Här svarar de att de brukar spela fotboll och träffa kompisar och går runt och pratar mest. Några köper även godis i affären och äter pizza.

22 Det bästa med Anneberg Eleverna fick frågan vad är det bästa med Anneberg?. Flest kommentarer fick fotbollsplanen. Många tycker även om att det är ett lugnt och skönt mindre samhälle där man hittar. Det sämsta med Anneberg Enligt barnen är det sämsta med Anneberg att det finns för lite att göra och inga roliga ställen att vara på. Om du var politiker, vad skulle du då ändra på i Anneberg Barnen fick avslutningsvis frågan om du var politiker, vad skulle du ändra på i Anneberg?. Här svarade de att de i så fall skulle få hit mer affärer, utveckla fotbollsplanen och göra så det finns mer att göra i Anneberg. 22

23 Trygghetsvandring I mars 2015 genomfördes en trygghetsvandring i Anneberg. Arrangemanget marknadsfördes via kommunens hemsida, samhällsföreningens Facebook-sida samt affischer på olika platser runtom i Anneberg där många människor rör sig. Cirka 15 personer från Anneberg och 6 tjänstemän från berörda kommunala förvaltningar och räddningstjänsten deltog i trygghetsvandringen. Deltagarna delades in i två gruppen som gick den förutbestämda vandringsrutten från två håll. Rutten som sträckte sig genom tätorten var cirka 4 kilometer lång. Syftet med trygghetsvandringar är att människor kommer samman, har det trevligt och pratar om hur centrummiljön kan förbättras utifrån otrygghet. De kan även inspirera till ytterligare engagemang och delaktighet. En inbjudande ort säger välkommen till alla och ger stor plats för mänskliga möten. Vi vill att orten bjuder ut oss så att vi kan träffas på torget, vandra hem i sommarnatten och cykla till vänner i en annan del av samhället. Trottoarer Trygghetsvandrarna riktade mycket kritik åt de många trottoarer runt om i samhället som är i behov av upprustning. Busshållsplatserna Skyltning bör ses över då några hållplatser endast har skyltning i ena riktningen. Önskemål kom upp om väderskydd på båda sidor om vägarna, inte bara i ena körriktningen. Västra långgatan Här finns ett antal korsningar som upplevs som farliga då sikten är skyms av grönska. Många bilister missar även att högerregeln gäller längs med denna väg. Trygghetsvandringen har resulterat i en slutrapport som behandlar de problem som framförts och hur dessa kan åtgärdas och vem som är ansvarig för respektive område. Rapporten ska användas i det fortsatta arbetet. Nedan presenteras beskrivningar/problem av olika platser som var utmärkta som målpunkter på de olika sträckorna. Belysning Överlag upplevs Anneberg mörkt. Under trygghetsvandringen inkom många synpunkter rörande gatubelysningen som uppfattas avge ett svagt och gulaktigt sken som inte lyser upp ordentligt. Flera gatuljus var dessutom trasiga eller blinkade. Snöröjning Det inkom flera klagomål på snöröjningen. Många upplever det problematiskt att trottoarer ofta plogas innan själva körbanan vara snön åter igen läggs upp på trottoaren. Många upplever genomfartsleden Solbergavägen som otrygg. Solbergavägen Här saknas säkra övergångsställen för framförallt skolbarn. Många barn bor på norra sidan om Solbergavägen och behöver dagligen korsa denna 23

24 genomfartsled. Även önskemål om säkrare övergångar till- och från busshållsplatserna dök upp. En annan problematik är att många bilister som passerar genom samhället ignorerar hastighetsgränsen på 40km/h. Korsningen Sobergavägen-Järnvägsgatan-Vässledavägen upplever många vara farlig då bilister struntar i stopplikten och kör rätt ut på huvudleden. Sikten i denna korsning kan även vara dålig och stoppskylten sitter för långt från korsningen. De heldragna stopplinjerna är dessutom bortnötta. Trottoaren på fabrikssidan om Solbergavägen vägen är i dåligt skick och såväl staket som häck hänger över trottoaren. Fabrikens entré upplevs som mycket mörk. Det enda gångpassagen längs med vägen har fortfarande en trottoarkant kvar som försvårar för personer med rullator och rullstol att ta sig mellan Björkliden och affären. Vässledavägen förbi Björkliden Trots gatubelysning upplevs gatan som mörk då lamporna sprider ljuset dåligt och är placerade högt upp. Området på motsatt sida om Björkliden upplevs som mörk, utan social kontroll. Parkeringen på denna sida är i dåligt skick då marken saknar beläggning, ogräs växer fritt och järnstaketet står snett. Missionsgatan Denna gata ringar in en ovårdad gräsyta med mycket hundbajs. Trottoaren är övervuxen av ogräs och gräs och är dåligt belyst nattetid. Trottoaren på Missionsgatan upp mot Missionskyrkan. Dalgatan och Danielsgatan Även här behöver trottoarerna rustas upp. Gatorna innehåller ett par ovårdade tomter samt ett vanskött hus som i folkmun kallas 12:an. Fastigheten har tidigare varit bostadslägenheter till den intilliggande fabriken. Skogsdungen intill återvinningsstationen används som parkering och är dåligt belyst. Återvinningsstationen Belysningen vid återvinningsstationen fungerar inte alltid. Man har upplevet problem med barn som klättar in i konteinrarna för att leta pant. Det har tidigare funnits blomsterrabatter i parkområdet intill återvinningsstationen och Solbergavägen. Dessa är nu uppgrävda och invånarna frågar sig om nya växter ska planteras eller ej. Parkområdet upplevs även mörk kvällstid. 24

25 Affären och torget Fler parksoffor behövs vid affären och att miljön behöver bli trevligare/mysigare. Invånarna önskar även att parksofforna kommer på plats tidigare på våren. Marken är inte återställd efter Annebergshus grävarbete och vägen från Solbergavägen upp till affären upplevs som mörk. Dammen Nattetid är området kring dammen kolsvart. Belysning runt dammen och vid grillplatsen önskas. Invånarna önskar även fler sittbänkar och bord samt att områdets växtlighet ses över och gallras ur något. Sommarhalvåret upplevs fåglarnas spillning vara ett problem. Ormarydsvägen Vid snöröjning läggs snön upp på den sida om vägen där trottoaren är, inte på sidan mot skogen där trottoar saknas. Invånarna önskar att snön istället läggs upp på denna sida om vägen. En annan problematik är att bilister ofta håller högre hastighet än tillåtet. Korsningen mellan Ormarydsvägen och Pilabogtan upplevs som mycket farlig då vägen är bred med dåligt sikt och bilister håller höga hastigheter. Vintertid läggs plogad snö upp i korsningen vilket försvårar sikten. Näridrottsplatsen Det är svårt att spola is på näridrottsplatsen då vattenposten är på motsatt sida vägen. Vattenposten läcker dessutom och gör Ormarydsvägen till isgata vintertid. Man önskar ett eluttag vid näridrottsplatsen som fungerar även när gatubelysningen inte är tänd. Idag är det ström i uttaget enbart när gatubelysningen är igång. En skylt med instruktioner hur man tänder belysnigen vid näridrottsplatsen bör finnas. 25 Det väl använda gångstråket längs med Järnvägsgatan går förbi Granvalla IP. Järnvägsgatan Järnvägsgatan är ett väl använt gångstråk för såväl barn som hundägare men det saknar helt belysning. Kvällstid är här bäcksvart. Det är även igenvuxet och markbeläggningen behöver förbättras. Även en hundlatrin önskas hit. Många tippar sitt trädgårdsavfall här. Skolgården längsmed Parkgränd och sporthallen Skolområdet uppfattas som skräpigt och att naturen fått ta över. Fler nedfallna grenar på skolområdet som även saknar belysning. Det är även mörkt i området vid sporthallen. Bäckgatan Det är mörkt på avlämnings- och hämtplatsen för skolan. Även förskolan bakom medborgarkontoret har en mörk gård och entré. Lamporna här avger mycket lite ljus. Parkeringen bakom medborgarkontoret upplevs även det som ett mörkt område.

26 Förslag på åtgärder Detta avsnitt i det lokala utvecklingsprogrammet ska, utifrån de synpunkter som kommit in till projektet via de olika använda metoderna, presentera förslag på åtgärder som är av vikt för en fortsatt utveckling av Annebergs planeringsområde. Den lokala utvecklingsgruppen har analyserat, bearbetat och prioriterat de inkomna synpunkter som allmänheten kunnat spela in genom medborgardialog i olika former. Åtgärdsförslagen kommer att delas in i fysiska, mjuka och organisatoriska åtgärder på kort och lång sikt. Åtgärderna som presenteras i detta dokument bedöms vara de mest realistiska förslagen och av stor angelägenhet. Utvecklingsprogrammets samtliga förslag på åtgärder kommer inte att inrymmas inom projektets budget och det har inte heller varit utgångspunkten. Ambitionen har istället varit att belysa de frågor som är av vikt för kommundelens attraktivitet och utveckling. Programmet ska kunna användas även efter projektets slut som ett levande dokument i det fortsatta arbetet med att utveckla Annebergs planeringsområde. Utifrån utvecklingsprogrammets ska den lokala utvecklingsgruppen och den kommunala Centrumgruppen i samråd upprätta en prioriteringsordning. Syfte Utvecklingsprogrammets övergripande syfte för att utveckla Annebergs planeringsområde är att främja en aktiv fritid genom hälsofrämjande åtgärder för gammal som ung. Vidare ska programmet: stärka Annebergs identitet i såväl Nässjö kommun som utanför kommunens gränser skapa en framtidstro och ambitioner att utveckla kommundelen hos verksamma i området behålla och helst utveckla områdets befintliga privata och offentliga service skapa livfulla, trivsamma och trygga mötesplatser för Annebergs invånare och besökare samordna och utveckla marknadsföringen av Anneberg 26 Fysiska åtgärder på kort sikt De fysiska förslag på kort sikt som bedöms vara mest realistiska och av störst vikt för områdets attraktivitet har delats in under rubrikerna grönområden, fritidsmiljön, belysning och trafikåtgärder. Några av dessa åtgärder beskrivs under dessa rubriker i fyra kartor nedan på sidor Nedan presenteras åtgärdsförslagen i punktform: Fysiska åtgärder på kort sikt: Rusta upp Pilabodammen + belysning VA-till Pilaboparken Vattenpost och el till näridrottsplatsen för bland annat isspolning vintertid Utveckla/förbättra lekplatsen Rusta upp och belysa GC-vägen vid tennisplanen/järnvägsgatan Rusta upp elljusspåret runt Pilabodammen Centralt placerad anslagstavla med belysning Försköna centrum Gångpassager och ökad trafiksäkerhet längs med Solbergavägen Förbättra underhåll av gator och trottoarer Fysiska åtgärder på lång sikt: Cykelväg mellan Solberga och Eksjö via Elmeshultasjön Sänka hastigheten på Solbergavägen Bättre belysning i samhället och vid återvinningsstationen Organisatoriska åtgärder på kort sikt: Utveckla användandet av näridrottsplatsen Utveckla samarbetet mellan föreningarna och Pilaboparken Utveckla/etablera en kontakt med fabriken Organisatoriska åtgärder på lång sikt: Stödja affären och macken så att dessa bevaras