SLUTRAPPORT. Projekt Hivskola. År Åsa Nordberg Projektledare Kunskapsnätverket hiv/sti Norr
|
|
- Amanda Lundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SLUTRAPPORT Projekt Hivskola År Åsa Nordberg Projektledare Kunskapsnätverket hiv/sti Norr
2 Innehållsförteckning Sammanfattning Kort presentation av projektägaren: Kunskapsnätverket hiv/sti Norr Bakgrund Projektorganisation 4 4. Projektbudget Mål Målgrupp / Preventionsgrupp Urval Metod / planering 5 9. Aktiviteter och resultat Hivskolan Konferens för unga vuxna hivpositiva Temadagar Temadagar Utvärdering Deltagande vid Hivskolan Temadagar Temadagar Diskussion Slutsats. 10 Bilaga A: Program för temadagar Bilaga B: Program för temadagar Bilaga C: Enkätmall för utvärdering av temadagar. 2
3 Sammanfattning Kunskapsnätverket hiv/sti Norr har under perioden bedrivit ett projekt där det långsiktiga målet varit ökad livskvalitet hos de barn, ungdomar och unga vuxna som lever med hiv och bor i norra Sverige. Projektmålet har varit att dessa barn, ungdomar och unga vuxna genom dialog, information/utbildning samt genom nya/utvidgade nätverk bättre kan hantera sina liv med hiv. Delmål har varit stärkt självkänsla, ökad kunskap om hiv samt minskad upplevd stigma hos målgruppen. Dessutom ökad kunskap om sexualitet, graviditet, föräldraskap, och om smittskyddslagen hos de vuxna. Hivpositiva barn och ungdomar har deltagit vid Hivskolan som anordnas i Stockholm och fått ökade kunskaper om sin infektion samt fått möta andra i samma situation för erfarenhetsutbyte. Temadagar har vid två tillfällen anordnats för unga vuxna hivpositiva. Dagarna har innehållit föreläsningar om sexualitet, graviditet, föräldraskap, fakta/medicinskt om hiv, smittskyddslagen, hur hiv påverkar olika organ i kroppen och sexualiteten och vad man kan göra för att minska påverkan från infektionen. Dessutom gruppdiskussion, tillfällen för frågor och personlig rådgivning samt sociala aktiviteter. Tolkar har använts. För utvärdering har skriftliga enkäter delats ut i samband med temadagarna. Deltagarna har även fått komma med muntliga synpunkter. Kuratorer och läkare som arbetar med hivpositiva barn, ungdomar och unga vuxna har lämnat korta rapporter. Målet för projektet har uppfyllts. Hivpositiva barn som deltagit vid Hivskolan har fått ökad kunskap om sin infektion och möjlighet att träffa andra i samma situation, självkänslan har stärkts. De har blivit mer aktiva, öppna och har fått en ökad livsglädje och optimism. Unga vuxna som deltagit vid temadagarna har fått ökade kunskaper, fått mod, framtidshopp och en känsla av att inte vara ensam med sin hivsituation. Några av deltagarna har fortsatt att ha kontakt. Tre har deltagit på läger och konferenser efter temadagarna. Yngre hivpositiva blir äldre och kommer in i de aktuella åldrarna och nya personer flyttar till norra regionen. Det tar tid att motivera de unga patienterna på grund av rädslor. Viktig information går lättare in i en lugn och trygg miljö. De får träffa andra i samma situation för erfarenhetsutbyte. Risken för smittspridning minskar pga. mer kunskaper som förvärvats genom dialog, information samt genom nytt/utvidgat nätverk. Det är därför angeläget att så länge behov finns satsa på anordnande av temadagar för unga vuxna hivpositiva samt finansiera hivpositiva barns resor till Hivskolan. 1. Kort presentation av projektägaren: Kunskapsnätverket hiv/sti Norr Kunskapsnätverket hiv/sti Norr bildades 2009 och innefattar de fyra nordligaste landstingen, dvs. landstingen i Jämtland, Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland. Kunskapsnätverket arbetar hälsofrämjande och förebyggande inom området sexuell hälsa. Nätverket består av en styrgrupp med en representant från varje landsting samt ytterligare fyra representanter och några ersättare från respektive landsting. Dessutom har nätverket anställda projektledare. Verksamheten bedrivs med statligt ekonomiskt stöd via Folkhälsomyndigheten (fd. Smittskyddsinstitutet). 2. Bakgrund I Stockholm anordnas årligen Hivskolan för barn och ungdomar i åldrarna år. Det är Nationellt Kunskaps- och Resurscentrum för barn och unga med hivinfektion som är arrangör. Hivskolan är en utbildningsverksamhet och en mötesplats. Barnen och ungdomarna får där en möjlighet att i åldersindelade grupper lära sig om hiv och dela erfarenheter med varandra. Programmet innehåller både utbildning och lek, information, samtal, film och andra aktiviteter som berör ämnet att vara ung och leva med hiv. Deltagarna 3
4 får träffa andra unga, byta erfarenheter och knyta nya kontakter. Vistelsen är gratis för deltagarna, men inte resan. Man erbjuder inte tolkning. Kostnader för medföljande förälder bekostas inte av Hivskolan. Hivpositiva barn och ungdomar i de aktuella åldrarna, och som bor i norra Sverige, behöver få träffa andra barn och ungdomar i samma situation och få lära sig mer om sin sjukdom. Inom den befintliga Hivskolan i Stockholm är det inte möjligt att delta med tolk. Några av barnen från norr åker till Hivskolan, men fler skulle kunna delta. Lång resväg och tolkbehov utgör ett hinder för deltagande. Kunskapsnätverket hiv/sti Norr ville därför, i samverkan med Nationellt Kunskaps- och Resurscentrum, anordna en årlig specialutformad Hivskola med tolk i norra regionen. 3. Projektorganisation Projektorganisation har varit Kunskapsnätverket hiv/sti Norr, som innefattar de fyra nordligaste landstingen. Nätverket består av en styrgrupp med en representant från varje landsting samt ytterligare fyra personer och några ersättare från respektive landsting. Arbetsgruppen för projektet har förutom projektledaren bestått av kuratorer från de fyra nordligaste landstingen, en från varje. Kuratorerna arbetar med vuxna hivpositiva patienter. Kontakt har även hållits med de kuratorer i landstingen som arbetar med hivpositiva barn. Projektledaren har haft sin fysiska placering i Luleå. Arbetsgruppen har haft drygt tjugo möten för planering, uppföljning och utvärdering, i de flesta fall via telefon. 4. Projektbudget I rapporten redovisas inte projektbudget. Det kan däremot nämnas att projektmedel gått till lön för projektledare (25%), administrativa kostnader, omkostnader i samband med planeringsmöten och temadagar (resor, lokal, kost och logi, föreläsararvode, tolkarvode samt ersättning för vikarie. 5. Mål Projektets långsiktiga mål har varit ökad livskvalitet hos de barn, ungdomar och unga vuxna som lever med hiv och bor i norra Sverige. Projektmålet har varit att barn, ungdomar och unga vuxna i norra Sverige genom dialog, information/utbildning samt genom nya/utvidgade nätverk bättre kan hantera sina liv med hiv. Delmål har varit stärkt självkänsla, ökad kunskap om hiv samt minskad upplevd stigma hos barn, ungdomar och unga vuxna med hiv som bor i norra Sverige. Dessutom ökad kunskap om sexualitet, graviditet och föräldraskap samt om smittskyddslagen hos de unga vuxna. De unga hivpositiva ska ha blivit motiverade till att våga delta vid andra riktade aktiviteter som anordnas inom Sverige. 4
5 6. Målgrupp / Preventionsgrupp Projektets målgrupp/preventionsgrupp har varit barn, ungdomar och unga vuxna med hiv som bor i Jämtland, Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland. 7.Urval Kuratorer i de fyra länen som arbetar med hivpositiva barn, ungdomar och unga vuxna har informerat sina patienter i de aktuella åldrarna om Hivskolan respektive temadagarna, och försökt att uppmuntra till deltagande. Inbjudan har skett både muntligen och skriftligen. De som deltagit är sådana personer som varit intresserade, vågat och haft möjlighet att delta. Anmälan har skett via kuratorerna. 8. Metod / planering Under våren 2011 gjordes en kartläggning för att ta reda på hur många hivpositiva barn i åldrarna år som fanns i de fyra norrlänen. Kontakt togs med kuratorer på barnklinikerna i Jämtland, Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland. Då det inte blev aktuellt att anordna en Hivskola i norr så tog projektledaren kontakt med kuratorer som arbetar med vuxna hivpositiva i de fyra norrlänen. En kartläggning över unga vuxna hivpositiva (18-29 år) i norrlänen gjordes. Kuratorerna och projektledaren bildade en arbetsgrupp. Tillsammans med kuratorerna planerade projektledaren datum, plats och programinnehåll för temadagarna. Teman valdes utifrån de hivpositivas förslag och behov (enligt kuratorerna). Föreläsare valdes utifrån kompetens och erfarenhet av att möta hivpositiva. Projektledare ansvarade för bokning av resor, kost och logi m.m. Platserna för temadagarna valdes med tanke på en viss avskildhet och att det var lugna, fridfulla miljöer med fin natur. Vid det första tillfället valdes tidpunkten med tanke på sommarlov. Dessvärre krockade det då med sommarjobb. Vid andra tillfället valdes därför en tidpunkt då det inte var semestertid. Eftersom både deltagare och även personal vid temadagarna i Sundsvall upplevde att det blev för kort tid så förlängdes temadagarna året därpå till nästan två heldagar, med två övernattningar. Ett informationsblad gällande temadagarna skrevs och översattes till engelska. Kuratorerna informerade om temadagarna till sina unga vuxna patienter och delade ut bladet. Därefter kontaktades de hivpositiva angående eventuell anmälan. Muntliga påminnelser gjordes. En skriftlig enkät för utvärdering delades ut till deltagarna i samband med temadagarna. I den avslutande gruppdiskussionen fick deltagarna även möjlighet att muntligen komma med synpunkter. Kuratorerna har haft kontakt med deltagarna efter temadagarna och i några fall har det talats om upplevelser under och efter temadagarna. 9. Aktiviteter och resultat 9.1. Hivskolan Som tidigare nämndes ville Kunskapsnätverket hiv/sti Norr undersöka om det var möjligt att i samarbete med Nationellt Kunskaps- och Resurscentrum för barn och unga med hivinfektion anordna årliga träffar, en 5
6 specialutformad Hivskola med tolkningsmöjligheter, i norra Sverige för barn och ungdomar i de aktuella åldrarna. En kartläggning gjordes under våren 2011 över antalet barn i åldrarna år i de fyra nordligaste länen, och den visade på få barn (8 stycken) i spridda åldrar. Det skulle inte vara ekonomiskt försvarbart att anordna en Hivskola i norra Sverige. Därför beslutades det att lägga denna plan på is. De barn som var i de aktuella åldrarna under de tre åren erbjöds dock att delta vid Hivskolan i Stockholm, med resan finansierad av projektet. En viss kontakt med Hivskolan har funnits. Under 2011 finansierade projektet två hivpositiva barns (samt en medföljande förälders) resor från Norrbotten till Hivskolan. Ytterligare ett barn ville åka, men fick ingen vuxen med sig och fick då stanna hemma. Även under 2012 åkte två hivpositiva barn (samt en medföljande förälder) till Hivskolan i Stockholm, med resorna finansierade av projektet. Under 2013 finansierade inte projektet några barns resor till Hivskolan Konferens för unga vuxna hivpositiva Då även unga vuxna hivpositiva i de norra länen har behov av att få träffa andra i samma situation, stärka självkänslan och lära sig mer om sin sjukdom så undersöktes möjligheten att anordna en specialutformad konferens i norr, liknande den som Nationellt Kunskaps- och Resurscentrum för barn och unga med hivinfektion anordnar i Stockholm för unga vuxna. En kartläggning gjordes, som visade att det fanns drygt 20 personer inom de aktuella åldrarna (18-26 år). Alla dessa skulle sannolikt inte delta på grund av arbete, studier, rädsla och ohälsa. Arbetsgruppen föreslog därför att Kunskapsnätverket skulle satsa på anordnande av några mindre konferenser i Norrland - temadagar i lägerform (1,5 dag med övernattning) - och med ett norrlandsperspektiv. De som är osäkra skulle kanske våga komma när det inte är så många deltagare och kortare tid, och temadagarna skulle kunna utgöra ett komplement till den konferens som anordnas i Stockholm. Det föreslogs också att åldergränsen skulle höjas till 29 år eftersom det finns ett behov av ökad kunskap även bland dem som är över 26 år. Genom höjd åldersgräns skulle dessutom målgruppsunderlaget utökas till ungefär det dubbla. Eftersom några av de hivpositiva har barn och kanske inte skulle kunna ordna med barnvakt så skulle de erbjudas barnpassning i samband med temadagarna. Även tolkning skulle erbjudas eftersom många inte förstår svenska. Förslaget presenterades för styrgruppen som ansåg det vara bra och bad arbetsgruppen gå vidare med framtagandet av projektplan och budget. Även övriga i nätverket ställde sig positiva till förslaget. Några av de unga vuxna hivpositiva tillfrågades om de var intresserade av att delta om temadagar anordnades i norra Sverige. De var intresserade och gav även tips på teman. När det gäller samverkan med Nationellt Kunskaps- och Resurscentrum för barn och unga med hivinfektion så blev det ingen samverkan gällande insatser för unga vuxna. I dialogen med Kunskapsnätverkets styrgrupp var den ansvariga för konferenserna för unga vuxna hivpositiva hos Kunskaps- och Resurscentrum positiv till samverkan, men när projektet påbörjades och nätverkets projektledare tog kontakt med samma person så fanns inte längre samma intresse för samverkan. Projektledaren upplevde att Kunskapsnätverkets planer på att anordna aktivitet för unga vuxna av den ansvariga på Kunskaps- och Resurscentrum sågs som konkurrerande verksamhet i stället för som ett komplement till Kunskaps- och Resurscentrums konferenser i Stockholm. 6
7 Eftersom det inte fanns möjlighet att anordna temadagar under projektets första år så erbjöds unga vuxna år att delta vid konferensen för unga vuxna som anordnades i Stockholm, med resa finansierad av projektet. Ingen nappade. Däremot åkte två unga vuxna hivpositiva till konferensen med sina resor finansierade genom ett annat projekt. Ytterligare två unga vuxna uttryckte till sin kurator att de ville åka till konferensen, men det var inte möjligt på grund av språkproblem Temadagar 2012 Projektledaren har tillsammans med de övriga i arbetsgruppen tagit fram förslag, organiserat och genomfört temadagar. Detta har skett i samråd med styrgruppen. Nätverksgruppen har hållits informerade och haft möjlighet att påverka projektets innehåll. Den juni 2012 anordnades temadagar på Norra berget i Sundsvall. Åtta personer var anmälda att delta, men två avanmälde sig i sista stund. Ingen från Jämtland deltog. De som deltog var två män och en kvinna från Norrbotten, en man från Västerbotten samt en kvinna och en man från Västernorrland. Samtliga var av utländsk härkomst. Sexualpedagogerna Tina Nevin och Håkan Nevall föreläste om sexualitet, graviditet och föräldraskap. Deltagarna fick sedan möjlighet att diskutera och ställa frågor. Några fick personlig rådgivning. Infektionsläkaren Örjan Andersson föreläste om hiv. Därefter blev det en mycket aktiv gruppdiskussion och frågestund. En engelsk tolk användes under föreläsningarna. Programmet innehöll även sociala aktiviteter. Personal som ansvarade för dagarna var projektledaren och kuratorn från Västernorrland. En sjuksköterska från Infektionsmottagningen vid Sundsvalls sjukhus var med och hjälpte till den första dagen Temadagarna 2013 Den maj 2013 anordnades temadagar strax utanför Umeå på Strömbäcks folkhögskola. Elva personer var anmälda att delta, men två avanmälde sig sent och en person uteblev. Även denna gång deltog ingen från Jämtland. De som deltog var en man och en kvinna från Norrbotten, två kvinnor och en man från Västerbotten samt en man och två kvinnor från Västernorrland. Samtliga var av utländsk härkomst. Hans Nilsson från Hiv-Sverige föreläste om hur hiv påverkar olika organ i kroppen och sexlivet, och vad man kan göra för att minska påverkan från infektionen. Smittskyddsläkare Stephan Stenmark föreläste om hiv och om Smittskyddslagen. Vid både Hans och Stephans föreläsningar kom oerhört många frågor av varierande slag. Det gavs möjlighet att samtala med Hans Nilsson som kunde dela med sig av egna erfarenheter av att leva med hiv. En engelsk respektive rysk tolk användes under föreläsningarna. Den ryska tolken var även med under den övriga tiden eftersom den rysktalande personen knappt kunde någon svenska och ingen engelska. Personal som ansvarade för dagarna var, förutom projektledaren, även kuratorerna från Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland. 10. Utvärdering Deltagande vid Hivskolan Enligt rapport från Hivskolan genom en barnkurator vid Sunderby sjukhus har ett av de barn som deltog i Hivskolan under 2011 blivit mer aktiv, är mycket intresserad av fakta om sjukdomen, lyssnar intensivt och suger åt sig information. Eftersom det fortfarande finns kunskapsluckor så behöver barnet delta fler gånger vid Hivskolan för att lära sig mer. I en rapport från en barnläkare vid Sunderby sjukhus framgår att Hivskolan och deras verksamhet generellt upplevs som mycket bra av barnen och deras föräldrar och även av personalen inom barnsjukvården. Det man ser på ungdomarna som deltagit, och det dom beskriver är stärkt självkänsla, mer öppenhet, livsglädje 7
8 och optimism. Läkaren är övertygad om att Hivskolan har en avgörande betydelse för dessa ungdomars goda hälsa, kunskaper om hiv och förmåga att leva med infektionen. Ungdomarna har dessutom fått vänner som de fortsätter att hålla kontakten med via Internet. Eftersom Hivskolan är ett viktigt stöd, både för de hivpositiva ungdomarna och för personalen vid Barn- och ungdomsmottagningen så kommer de även fortsättningsvis att rekommendera att ungdomar åker till Hivskolan. En förutsättning för att ungdomar ska få chansen att besöka Hivskolan är att det går att ordna med finansiering till deras resor Temadagar 2012 Deltagarna besvarade ett antal frågor i en skriftlig enkät som delades ut i slutet av temadagarna Under den avslutande gruppdiskussionen fick de även möjlighet att muntligen komma med sina synpunkter. Samtliga deltagare tyckte att temadagarna som helhet var mycket bra. Att de fick träffa andra i samma situation uppskattades mycket. Någon uttryckte: Jag har fått se att jag inte är ensam som har hiv. Deltagarna uppskattade även att de fick nya kunskaper om sexualitet, graviditet, föräldraskap och hiv. Några kommenterade att de lärt sig om hur man skyddar sig själv och andra, att man måste ha kondom vid sex. Det fanns också kommentarer om att man nu fått veta att man kan bli förälder trots att man har hiv. Även nya kunskaper kring medicineringen nämndes, att man måste ta medicinerna varje dag. Det som deltagarna var mindre nöjda med var att det var få deltagare och att det var för kort tid. En av deltagarna insåg att hans engelska kunskaper inte var tillräckliga och hade behövt tolk på sitt modersmål. Några kände sig otrygga då tolken bodde på orten. De önskade att man haft en tolk från ett annat län. Efter temadagarna har några av kuratorerna rapporterat att deras patienter vid samtal uttryckt att de är mycket nöjda med temadagarna. En av kuratorerna informerade om att hennes patient som deltog har uttryckt att han mår så otroligt mycket bättre nu. Han har börjat ta tag i studierna igen och fått ny mental kraft av att höra att även han en dag kan bilda familj. Han har också haft telefonkontakt med några av de andra deltagarna. En av deltagarna har efter temadagarna besökt konferensen för unga vuxna i Stockholm. Personen har varit på tidigare konferenser, så det var inte första gången. De övriga deltagarna kunde inte svenska, så därför var det inte aktuellt för dem att åka till konferensen Temadagar 2013 En sammanställning av enkätsvaren visar att samtliga deltagare tyckte att temadagarna som helhet var mycket bra. Att de fått träffa andra och lärt sig något nytt uppskattades. Någon uttryckte: Det var mycket bra för mig, eftersom jag fick mycket information om min situation som jag aldrig fått på sjukhuset. Hans Nilssons föreläsning om hiv och kroppen uppskattades, men också att deltagarna fick möjlighet att träffa en person som levt länge med hiv. En av deltagarna uttryckte: Det var mycket bra för mig. Att se personer som herr Hans Nilsson ger mig mer mod. Någon av deltagarna tyckte att vissa frågor var svåra att förstå. Att deltagarna fick möjlighet att ställa många frågor till Stephan Stenmark uppskattades mycket. Någon av deltagarna skrev att det bästa med temadagarna var: att man får mer kunskaper och att man vet att man inte är ensam. Det uttrycktes också att: Det är mycket viktigt för alla människor som lever med hiv att få delta. De förbättringsförslag som kom från deltagarna var främst att de ville få mer tid med Stephan Stenmark. De hade också önskat att det anordnades gemensamma sociala aktiviteter såsom filmkväll eller lekar. Flera deltagare tyckte att temadagarna borde vara fler, och inte bara en gång om året. De ansåg också att det är viktigt att motivera fler att våga delta. De önskade också att man har mer än en tolk om det är många med samma språk. Deltagarna delade även med sig av sina personliga upplevelser. Någon sa att: Jag har ingen att prata med hemma om min situation, men här fick jag möjlighet till detta. Tre av deltagarna har efter temadagarna deltagit vid Noaks Arks veckoslutsläger i Luleå för hivpositiva i olika åldrar från Norrbotten och Västerbotten. För två av dem var det första gången. Ingen av deltagarna har 8
9 deltagit på konferensen i Stockholm. En av ovan nämnda personer har även deltagit vid en konferens för hivpositiva kvinnor som anordnades i Umeå av Posithiva Gruppen. Detta visar att modet stärkts. En av kuratorerna rapporterade att hon i samtal med patienter som deltagit vid temadagarna fått höra att det upplevdes som skönt att få komma iväg några dagar till ett fint ställe och träffa personer i samma situation. Någon tyckte att samtalen med en av föreläsarna var en stark upplevelse, eftersom mycket som sagts i hemlandet inte stämde. När man tror att livet inte ska bli så långt och får veta att man i stort sett kan leva ett vanligt liv med vissa restriktioner och även kan skaffa barn så kändes det stort. En av deltagarna sa att hon kände till mycket av det som sades, men det var ändå bra att få höra igen och få ytterligare bekräftelse. Mycket avdramatiserades och informationen framfördes på ett förståeligt sätt. 11. Diskussion Det finns relativt få hivpositiva barn i de fyra nordligaste länen. Av olika skäl har få av dem deltagit på Hivskolan, men för de barn/ungdomar som deltagit har det haft en stor betydelse för deras goda hälsa, kunskaper om hiv och förmåga att leva med infektionen. Det är inte alla unga vuxna hivpositiva i de fyra nordligaste länen som velat, vågat, orkat eller haft möjlighet att komma till temadagarna. De som kommit har uttryckt att temadagarna har betytt oerhört mycket för dem. De har fått ett framtidshopp. Det har varit och är en utmaning att motivera barn, ungdomar och unga vuxna som lever med hiv till att vilja och våga delta vid Hivskolan respektive temadagarna. När det gäller temadagarna så har kuratorerna både muntligen och skriftligen försökt att inbjuda och uppmuntra till deltagande. Några av de som anmält sig har i sista stund backat ur. Rädslan har tagit över. Föreläsarna upplevde att de unga vuxna var mycket intresserade, kunskapstörstiga och kom med massor av frågor. De hade stort behov av att få höra andras åsikter och att delta i diskussioner. Det visar på ett betydande behov av mer kunskaper och erfarenhetsutbyte. En annan utmaning har varit språket. Föreläsningarna har skett på svenska. Det har erbjudits tolkning. I ett fall överskattade en av deltagare sina engelska-kunskaper, vilket medförde att personen tyvärr inte förstod allt som sades. Detta framkom inte förrän i slutet. Inför nästkommande temadagar gjordes därför en noggrannare kontroll av deltagarnas språkkunskaper. Att hitta närvarotolkar som både har vissa förkunskaper, är bra på att tolka, men också passar in i sammanhanget är inte alltid så lätt. Vid det första tillfället anlitades en tolk från en tolkförmedling, med goda rekommendationer. Tolken ansågs av några föreläsare inte vara tillräckligt bra och några av deltagarna kände en osäkerhet för att tolken bodde på orten. Detta framkom i slutet av sista dagen. Vid det andra tillfället användes dels en tolk från en tolkförmedling, dels en frilansande tolk. Den ena var, för en i arbetsgruppen, välbekant och den andra var okänd. Dessa tolkar uppskattades helt och hållet av samtliga, trots att det var första gången som den ena tolken gjorde en konferenstolkning, och trots att de bodde på samma orter som några av deltagarna. Vid temadagarna 2013 framkom bland deltagare att det var lite svårt att kommunicera med alla när det inte var föreläsning, om inte tolk fanns till hands, eftersom det fanns deltagare som var helt beroende av tolk och inte kunde engelska. Trots språkförbistringar så umgicks deltagarna och hade det trevligt tillsammans. 9
10 12. Slutsats Projektets mål har uppfyllts. Barn från norra Sverige har deltagit vid Hivskolan. De har fått mer kunskap om hiv och fått träffa andra barn i samma situation, stärkt sin självkänsla och fått en större livsglädje och optimism. Hivskolan har även utgjort ett stöd för de läkare och kuratorer som möter barnen. Unga vuxna som deltagit vid temadagarna har uttryckt att de fått ökad kunskap om hiv, om hur man skyddar sig själv och andra (säkrare sex), om medicinering (bland annat att man måste ta medicin varje dag) samt om sexualitet, graviditet och föräldraskap. De har fått uppleva att de inte är ensamma med sin sjukdom. En deltagare har uttryckt att han fått mod. Enligt en kurator har en annan av deltagarna tagit tag i sitt liv och fått ny mental kraft efter temadagarna. Några har efter temadagarna deltagit vid läger i Luleå. Det kan konstateras att det finns flera skäl till att man bör fortsätta satsa så länge behov finns på att anordna temadagar. Yngre hivpositiva blir äldre och kommer in i de aktuella åldrarna, och nya personer flyttar till norra regionen. Det tar tid att motivera de unga patienterna pga. rädslor (för några kan det ta flera år innan de vågar komma). De unga får tid att, i en lugn och avslappnad miljö, ställa frågor och höra hur andra tänker. De får en bekräftelse att deras frågor inte är dumma. De hinner landa och bara får vara i en öppen och trygg miljö. Många i gruppen kommer från andra länder och är i många avseenden en utsatt målgrupp. Viktig information går lättare in i en lugn miljö. De får träffa andra i samma situation för att diskutera. Risken för smittspridning minskar pga. mer kunskaper som har förvärvats genom dialog, information samt genom nytt/utvidgat nätverk. En person som varit med flera gånger kan vara ett stöd för andra. Även liknande skäl finns till varför man bör satsa ytterligare på att erbjuda barn att åka till Hivskolan. Vill slutligen framföra ett tack till deltagarna i arbetsgruppen samt till Smittskyddsinstitutet och andra som på olika sätt möjliggjort genomförandet av projektet! 10
SLUTRAPPORT. Projekt: Hälsosamtal asylsökande. År 2011-2013. Åsa Nordberg Projektledare Kunskapsnätverket hiv/sti Norr
SLUTRAPPORT Projekt: Hälsosamtal asylsökande År 2011-2013 Åsa Nordberg Projektledare Kunskapsnätverket hiv/sti Norr Innehållsförteckning Sammanfattning 3 1. Kort presentation av projektägaren: Kunskapsnätverket
Läs merUtvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009
Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Hur tycker Du att föreläsningarna har varit under dagarna? Mycket värdefulla 21 Värdefulla 11 Mindre värdefulla 0 Värdelösa 0 Saknas ifyllt
Läs merFamiljecentraler Brukarundersökning 2010
Familjecentraler Brukarundersökning 2010 Dnr 2/7 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Genomförande... 3 Resultat... 4 Stöd från personal... 4 Frågor... 4 Råd och stöd... 4 Olika delar samlade i samma lokal...
Läs merMSM-enkäten Norrland Sammanställning av preliminära resultat för de fyra norrlänen Källa: MSM-enkäten 2013 2014
MSM-enkäten Sammanställning av preliminära resultat för de fyra norrlänen Källa: MSM-enkäten 2013 2014 Ansvarig: Kunskapsnätverket hiv/sti Norr Handläggare: Maria Lindgren 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING MSM-enkäten
Läs merUppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion
Läs merUtvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet?
Utvärdering Hur är du med dagen som helhet? miss B. 2 4 12,1 C. 3 19 57,6 10 30,3 Total 33 100 97,1% (33/34) Bra ordnat trots sista-minuten-återbud Familjeverkstaden blev inställd pga sjukdom Det blev
Läs merVänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04
Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de
Läs merReserapport efter utbytesstudier i Italien HT 2012 Lisa SSK
Reserapport efter utbytesstudier i Italien HT 2012 Lisa SSK 1. Vilket program läser du på? Sjuksköterskeprogrammet på hälsouniversitetet, Linköpings universitet, campus Norrköping. 2. Vilket universitet,
Läs merReserapport Kenya VT 2013 Johan SSK
Reserapport Kenya VT 2013 Johan SSK Vilket program läser du på? Sjuksköterskeprogrammet Vilket universitet,stad och land åkte du till? Moi University, Eldoret och Kenya Vilken termin åkte du och hur länge
Läs merEnkätundersökning oktober 2008 Ungdomsmottagningen
SOCIALFÖRVALTNINGEN Datum Forskning och utveckling 2008-11-20 Vår beteckning Vår handläggare Ert datum Er beteckning Ola Nordqvist 1 (7) Enkätundersökning oktober 2008 Ungdomsmottagningen Bakgrund Ungdomsmottagningar,
Läs merUngdomars åsikter om Ungdomsmottagningar. April 2013. Therese Persson Barnrättspraktikant
Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar April 13 Therese Persson Barnrättspraktikant Inledning Utifrån en motion från Henrietta Serrate (S) har Folkhälsoutskottet och Hälso- och sjukvårdsberedningen fått
Läs merUtvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 09/10
Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 9/ Grundskolor Ungdomsmottagningen Lönnen gör inför varje ny termin ett utskick till 19 grundskolor där vi erbjuder deras elever (i
Läs merUtvärdering 2014 målsman
Utvärdering 2014 målsman 209 deltagare Kändes det tryggt att lämna era barn på lägret? (%) 100 80 60 40 20 0 100 0 Ja Nej Varför/varför inte? - Mycket väl anordnat och bra information. - Seriöst! Utförlig
Läs merDiabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator
Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet
Läs merAttityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg
Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Kalmar 29 oktober 2013 Marianne Winqvist Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Gruppintervjuer Boendestöd: tre grupper, 4+4+5
Läs merRättspsykiatrisk omvårdnadskonferens
Rättspsykiatrisk omvårdnadskonferens Stockholm 15 16 november 2007 Utvärdering Motsvarade konferensen 1-10 dina förväntningar? 0 ---------------------------------------------/-------- ------------10 Sammanfattning
Läs merHiv idag är inte som hiv igår - världsaidsdagen 2015 Tips på filmer, lektioner och hemsidor.
Hiv idag är inte som hiv igår - världsaidsdagen 2015 Tips på filmer, lektioner och hemsidor. Hiv idag är inte som hiv igår. Det är mottot för Folkhälsomyndighetens hivkampanj. Hiv idag är verkligen inte
Läs merVälkommen till kurator
Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för
Läs merBrukarundersökningar 2015 BIM/Gruppverksamhet Barn-Tonår och Familjerådgivningen
sida 1 (8) Brukarundersökningar 2015 BIM/Gruppverksamhet Barn-Tonår och Familjerådgivningen sida 2 (8) sida 3 (8) Inledning Att genomföra brukarundersökningar för att följa upp brukares upplevda kvalitet
Läs merUndersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd
Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-03 Annika Sköld 08-440 14 21 Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets
Läs merARBETSKOPIA
Vad tycker du om barnsjukvården? Denna enkät innehåller frågor om dina och ditt barns erfarenheter från den avdelning eller motsvarande som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som varit
Läs merNATIONELLA LÄGER FÖR UNGA ANHÖRIGA MED EN DEMENSSJUK FÖRÄLDER
NATIONELLA LÄGER FÖR UNGA ANHÖRIGA MED EN DEMENSSJUK FÖRÄLDER Stöd och nya kontakter Varje sommar sedan 2011 hålls anhörigläger utanför Avesta i Dalarna för barn och ungdomar som har en demenssjuk förälder.
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett
Läs merVET MAN INTE MYCKET OM HIV, DÅ DÖMER MAN
VET MAN INTE MYCKET OM HIV, DÅ DÖMER MAN Kalle Norwald Kurator och utbildningsledare, Enheten för sexuell hälsa Sösam, Södersjukhuset Auktoriserad sexologisk rådgivare (NACS) Masteruppsats i sexologi Fått
Läs merNATIONELLT LÄGER FÖR UNGA ANHÖRIGA MED EN DEMENSSJUK FÖRÄLDER
NATIONELLT LÄGER FÖR UNGA ANHÖRIGA MED EN DEMENSSJUK FÖRÄLDER Stöd och nya kontakter Varje sommar sedan 2011 hålls anhörigläger i Dalarna för barn och ungdomar som har en demenssjuk förälder. Här får de
Läs merHälsofrämjande förstärkta hembesök
Hälsofrämjande förstärkta hembesök Modellområde Vänersborg Psynkprojekt SKL. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare, VG regionen Karin Zandèn Distriktsköterska BVC Vargön Hypotes Hälsofrämjande arbete
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merÖvning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merBRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN
FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs merDiversa kompetensutveckling för lika möjligheter
Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning
Läs merBarn med hivinfektion
Personen på bilden har inget samband med texten i broschyren. Barn med hivinfektion Information till vårdnadshavare och anhöriga Den här broschyren är riktad till vårdnadshavare och anhöriga till barn
Läs merVad är hiv? Hiv är ett virus som förstör kroppens immunförsvar. Det betyder att du lättare kan få sjukdomar om du har hiv.
Vad är hiv? I den här broschyren får du information om hiv. Informationen är både till dig som har hiv och till dig som inte har hiv. Den är också till dig som inte vet om du har hiv. Hiv är ett virus
Läs merUTVÄRDERING Läsåret 2013/2014
UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 Österängs öppna förskola Läsåret 2013/2014 sida 1 UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA
Läs merMötesplatser för anhöriga Program hösten 2015
NÄTVERK FÖR ANHÖRIGA Mötesplatser för anhöriga Program hösten 2015 taby.se/anhorigstod NÄTVERK HÖSTEN FÖR ANHÖRIGA 2015 Mötesplatser för anhöriga Täby kommun ordnar mötesplatser där du som anhörig får
Läs mer3OM218. Examinator. Monica Christianson. 58% (14 av 24 möjliga personer) Muntlig utvärdering 2013-05 06
Institutionen för omvårdnad Sammanställning [2013-06-13] [OM 218vt13] Sid 1 (1) Kursutvärdering Kursnamn och poäng Kvinno- och familjehälsa I, 7,5 hp Kurs inom program (ange program)/fristående Barnmorskeprogrammet,
Läs merSLUTRAPPORT. Matlagningskurser
SID 1 (6) Beslutad av styrgrupp 2012-02-29 SLUTRAPPORT Matlagningskurser Projektägare: Iréne Kallin, förvaltningschef Omvårdnadsförvaltningen Solna stad Projektledare: Sara Vigebo, verksamhetsutvecklare/dietist
Läs merKulturell vistelse i BERLIN 17-22.4.2016 Presentation och utvärdering
Kulturell vistelse i BERLIN 17-22.4.2016 Presentation och utvärdering - Film >> - Presentationer - Utvärdering - Kommentarer 18 frågor 11 frågor 5.3.2013 A. RESAN a. utveckla min kommunikationsförmåga
Läs merPARTNER-studien. Det är en europeisk studie som kommer att omfatta cirka 950 manliga homosexuella par.
Deltagarinformation och informerat samtycke för den HIV-negativa partnern PARTNER-studien PARTNER-studien är en studie som riktar sig till par där: (i) den ena partnern är HIV-positiv och den andra är
Läs merNationell Patientenkät Nationell Barn Slutenvård Sammanfattande rapport Specialiserad vård Gävleborg
Nationell Patientenkät Nationell Barn Slutenvård Sammanfattande rapport Specialiserad vård Gävleborg Undersökningsperiod 0 Vår Ansvarig projektledare Jenny Roxenius Om Nationell Patientenkät Nationella
Läs merStatistik Utvärdering Workshop, Puzzelprojektet 6/11 på Brigaden i Linköping
Fråga Respondenter Antal svar Fördelning % 1) Hur upplevde DU dagen i helhet? 38 38. 3 5 5 13,2 4 16 16 42,1 5 17 17 44,7 2a) Hur upplevde du inledning framförd av Jan Cederborg och Ann-Margret Månsson
Läs merbarnhemmet i muang mai tisdag 24 maj - måndag 30 maj
barnhemmet i muang mai tisdag 24 maj - måndag 30 maj Veckan har varit lugn men den har bestått av många Hej då och många Hej. Veckan har i stort sett varit lugn. Vi har kommit in i våra nya rutiner, som
Läs merUNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.
UNGDOMSENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av ungdomar som deltagit i någon av Terapikoloniers sommarverksamheter 2013. Enkäter skickas efter avslutad sommarperiod på Terapikolonier
Läs merENKÄTSAMMANSTÄLLNING: FÖRÄLDRAR MED BARN
ENKÄTSAMMANSTÄLLNING: FÖRÄLDRAR MED BARN Utvärderingsenkäter skickas efter avslutad period på Terapikolonier ut till deltagare, vårdnadshavare och remitterande behandlare. Samtliga synpunkter som framkommer
Läs merDu kan stötta ditt barn
Du kan stötta ditt barn Råd och stöd till barn och föräldrar inför undersökningar och behandlingar vid sjukhusbesöket Författare: Personal inom olika yrkeskategorier på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus,
Läs merNär mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Läs merStor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler
Författare: Kajsa Althén och Fredrik Petterson Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler Vid en rundringning till 28 vårdcentraler i tre städer i Sverige uppvisar många en stor okunnighet
Läs merRESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa:
RESAN År 6 I år 6 är målet att du ska kunna kommunicera på mycket enkel franska. För att nå målet lär du dig ord och uttryck inom många olika områden, t.ex. familjen, djur, frukter, klockan, sporter och
Läs mer- om barn till missbrukare VERKSAMHETSBERÄTTELSE
- om barn till missbrukare VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 1 3 1. BARN TILL MISSBRUKARE Det finns cirka 2 miljoner barn i Sverige. Enligt Folkhälsomyndigheten (tidigare Statens Folkhälsoinstitut) lever omkring
Läs merPå Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta
Reserapport efter utbytesstudier - Sara-Li LÄK T 8 - Liverpool 1. Vilket program läser du på? Läkarprogrammet 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? University of Liverpool, Storbritannien,
Läs merMENTORSKAPS- PROGRAMMET 1/14
FÖRETAGSINFORMATION OCH ANSÖKAN MENTORSKAPS- PROGRAMMET CANCER ÄR MER ÄN BARA EN SJUKDOM. CANCER KAN VARA OSÄKERHET PÅ SIG SJÄLV OCH SIN FRAMTID, PÅ SINA VÄRDERINGAR OCH SINA DRÖMMAR. CANCER VÄNDER UPP
Läs merBarn och ungdomar med hiv
Smittskyddsläkaren Barn och ungdomar med hiv Riktlinjer för barnomsorg och skola Förlagan till detta dokument kommer från Smittskyddsenheten i Stockholms läns landsting 2 (5) Barn och ungdomar med hiv
Läs merPARTNER-studien. Du har bjudits in för att delta i den här studien eftersom du är den HIV-negativa partnern i förhållandet.
Deltagarinformation och informerat samtycke för den HIV-negativa partnern PARTNER-studien PARTNER-studien är en studie som riktar sig till par där: (i) den ena partnern är HIV-positiv och den andra är
Läs merUppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014
Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen
Läs merKvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig
Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall
Läs merUtvärdering inspirationsträff #2 Fokus: Göra skillnad tillsammans
Ungas sätt att göra skillnad Utvärdering inspirationsträff #2 Fokus: Göra skillnad tillsammans Den 18-19 maj 2013 anordnade Nytänk den andra av de 4 inspirationsträffar som projektet kommer att hålla under
Läs merGenomförandet av mätningen 2015
Genomförandet av mätningen 015 I sammanställningen redovisas resultaten från den enkät som genomfördes vid Socialförvaltningens Vuxensektion under 015. Enkäten utförs årligen. Enkäten riktades till alla
Läs merEskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007
Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007 Firat Nemrud Projekt ledaren Kurdiska föreningen i Eskilstuna Ali Karimi Projektledaren Kurdiska föreningen i Eskilstun SLUTRAPPORT OM PROJEKTET
Läs merBarns och ungdomars engagemang
Barns och ungdomars engagemang Delaktighet definieras av WHO som en persons engagemang i sin livssituation. I projektet har vi undersökt hur barn och ungdomar med betydande funktionshinder är engagerade
Läs merSTÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet
STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter
Läs merSlutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer
Föreningen Kulturstorm Rådhusesplanaden 10-12 903 28 Umeå Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer 1. Projektbeskrivning Idén med projektet är att introducera internet på ett lekfullt
Läs merFråga, lyssna, var intresserad
Fråga, lyssna, var intresserad Så här tänker personer som bor på LSS-boenden kring hur personalen bemöter dem när det handlar om sexualitet, kärlek och relationer. Sammanfattning på lättläst Författare:
Läs merENKÄTSAMMANSTÄLLNING: FÖRÄLDRAR MED BARN
ENKÄTSAMMANSTÄLLNING: FÖRÄLDRAR MED BARN Utvärderingsenkäter skickas efter avslutad period på Terapikolonier ut till deltagare, vårdnadshavare och remitterande behandlare. Enkätsammanställningen används
Läs merEnkätsvar 2014. Fler kvinnor
Enkätsvar 4 Enkäsvaren vid undersökning på Kyrkans Familjerådgivning i Stockholm och Haninge våren 4.. Män 62 47% Kvinnor 7 53% Summa: 32 Fler kvinnor 53% 47% 2. Ensam 26 Flest par Par Familj 5 32 8 6
Läs merDoulan fick mig att våga föda igen
Allt fler par och ensamstående gravida väljer att ha med en doula under sin förlossning. En doula är en kvinna som har erfarenhet av barnafödande och som finns med under en förlossning enbart med uppgift
Läs merSlutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.
Projektledare 2007-08-31 Cecilia Ek Lena Hellsten Robert Karlsson Lednings- och styrgrupp Märta Vagge Kristina Rönnkvist Madeleine Jonsson Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Syfte Syftet med projektet
Läs merRiksmöte 2010. 19-21 november - Nässjö
Riksmöte 2010 19-21 november - Nässjö Varför du borde delta: - Du får makt på årets största och viktigaste möte inom spelhobbyn. - Du får lära känna massor av intressanta människor som har samma intressen
Läs merInledning. ömsesidig respekt Inledning
Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.
Läs merBarns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11
Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Lina Ax och Elin Andén Barn- och fritidsprogrammet åk 3 Teknikum
Läs merLägesrapport 2013. 7.1.1 Tillgänglighet första linjen STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 7.
STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 Lägesrapport 2013 7.1 BARN OCH UNGA 7.1.1 Tillgänglighet första linjen Mätning första linjen, ett förslag till uppföljning inför år 2014 Med
Läs merNärvarande: Ann Nilsson, Veronica Larsson, Lennart Hillberg, Helene Westerlund, Emma Svensson och Karin Johansson.
Minnesanteckning SUF möte 7 februari 2013 Närvarande: Ann Nilsson, Veronica Larsson, Lennart Hillberg, Helene Westerlund, Emma Svensson och Karin Johansson. Genomgång av minnesanteckningarna från SUF mötet
Läs merDeltagarinformation och informerat samtycke för den HIV-positiva partnern. PARTNER-studien
Deltagarinformation och informerat samtycke för den HIV-positiva partnern PARTNER-studien PARTNER-studien är en studie som riktar sig till par där: (i) den ena partnern är HIV-positiv och den andra är
Läs mer- om barn till missbrukare. Verksamhetsberättelse
- om barn till missbrukare Verksamhetsberättelse 2 0 1 2 innehåll 1. barn till missbrukare 2. i skuggan av flaskan 3. Medlemsföretag 4. synlighet 5. kunskap 6. personlighet 7. pixxi.se 8. Verktygslådan
Läs merHälsa och Livskvalitets Självhjälpsgrupper i Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg
Hälsa och Livskvalitets Självhjälpsgrupper i Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg 2007-06-01 2008-05-31 Slutrapport 2008-08-14 Eva Dickfors von Knorring Kerstin Björklind 1 Slutrapport Hälsa och Livskvalitets
Läs merFöräldramöten Daltorpsskolan och Dalsjöskolan, vårterminen 1999
Sammanställning av utvärderingar från Föräldramöten och, vårterminen 1999 Inledning På uppdrag av hälso- och sjukvårdens folkhälsoenhet i Borås, har nio föräldramöten genomförts på försök under vårterminen
Läs merResultat av SBFs kundundersökning 2013
Resultat av SBFs kundundersökning 2013 Vår auktorisation genom Sveriges Begravningsbyråers Förbund (SBF) innebär bland annat att vi ska genomföra regelbundna kundundersökningar. Nedan kan ni läsa svaren
Läs merTilla ggsrapport fo r barn och unga
Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad
Läs merbarnhemmet i muang mai söndag28 januari - onsdag 28 februari
barnhemmet i muang mai söndag28 januari - onsdag 28 februari Det har gått en hel månad sedan sist, vi ber om ursäkt för detta. Tiden har bara flugit iväg då det är lite mer jobb med 46 barn än med, som
Läs merSyfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.
1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning
Läs merProcessutvärderingen 3 september 2011
Processutvärderingen 3 september 2011 Målet är att 75 % av alla ska ha tagit del av kompetensutvecklingsinsatser när Carpe är slut. Hur ser det ut ungefär hos oss? Vi har inte utgått från någon procentsats.
Läs merEtt nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar
Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från
Läs mer1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.
Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att
Läs merKvalitetsdokument 2013/2014
Kvalitetsdokument 2013/2014 Anita Haglunds Familjedaghem Pedagogisk omsorg Anita Haglunds Familjedaghem är en liten verksamhet som jag sedan hösten 2013 driver på en avdelning på Prästkragen som jag hyr
Läs merBARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING
BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning
Läs merJenny Magnusson, sekr. Stöd & Process Emma Rauf-Otworowski, sekr. Stöd & Process. Ulla Andersson (HSO)
Kommunala handikapprådet 2014-05-27 1 Plats och tid ande Messingen, Dahlén Tisdagen den 27 maj 2014, klockan 13:00-15.00 Ledamöter: Maria Fälth (KD) ordf. Kristina Klempt (FP) Lena Kanström (M) Bengt-Erik
Läs merLikabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!
Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,
Läs merSex på internet. Kristian Daneback. www.gu.se
Sex på internet Kristian Daneback Aktiviteter man ägnar sig åt på internet, fördelat efter kön i åldersgruppen 18-24 år (2009) Kvinnor (%) Män (%) Läser erotiska texter 41 42 Tittar på pornografi 35 88
Läs merAtt leva med Inkontinens
Att leva med Inkontinens Att leva med inkontinens Det är viktigt att söka hjälp och inte lida i det tysta Under lång tid bar Kerstin Järneberg på en hemlighet. Till sist tog hon mod till sig och sökte
Läs merPROFESSIONELLT & PERSONLIGT
PROFESSIONELLT & PERSONLIGT ETT UTBYTE FÖR ATT GAGNA, INSPIRERA & FÖRKOVRA DEN SMÅSKALIGA TURISMEN ETT SAMARBETEMELLAN LEADER MITTSKÅNE & LEADER ÅLAND INNEHÅLL PROFESSIONELLT & PERSONLIGT... 1 Projektidé...
Läs merÅrsberättelse 2013-2014
Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna
Läs merUNGA ANHÖRIGA MED EN DEMENSSJUK FÖRÄLDER
2O18 NATIONELLA LÄGER FÖR UNGA ANHÖRIGA MED EN DEMENSSJUK FÖRÄLDER Ystad/Skåne: 29 jun 2 jul (7 17 år), Avesta/Dalarna: 17 2O aug (18 3O år), Örnsköldsvik/Västernorrland 24 27 aug (18 3O år) LÄGER FÖR
Läs merDiabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes
Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar INITIALT ERBJUDANDE OM STÖD UPPREPAT ERBJUDANDE OM STÖD från förälder
Läs merBarns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården
Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas
Läs merPROJEKTPLAN
2011-12-31 PROJEKTPLAN Bakgrund Socialstyrelsen har fastställt Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Huvudansvaret för implementeringen av de nationella riktlinjerna vilar på huvudmän
Läs merHur upplevde eleverna sin Prao?
PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-
Läs merUtbildningsprocessen
Utbildningsprocessen Planering av utbildning Innehåll i utbildningen Under ett möte med vårdnära service arbetsgrupp informerar utbildningsansvarig att det ska skräddarsys en utbildning till vårdnäraservice
Läs merVad är hiv? Men hiv och aids är inte samma sak. Mediciner gör att du som har hiv kan leva ett långt liv och må bra.
Vad är hiv? I den här broschyren får du information om hiv. Informationen är både till dig som har hiv och till dig som inte har hiv. Den är också till dig som inte vet om du har hiv. Du kan få eller ge
Läs merUTVÄRDERING Läsåret 2012/2013
UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger
Läs mer