Parentesen. november 2015 nr 8. Pargasiternas infoblad.

Transkript

1 Parentesen november 2015 nr 8 Pargasiternas infoblad De bästa och vackraste sakerna i hela världen, kan du varken röra vid eller se - det är saker du måste känna i ditt hjärta. Redaktör för detta nummer: Stina Engblom Colliander 1

2 Profilen Mikael Reuter, född 1943 Var växte du upp och när flyttade du till Pargas? Jag har vuxit upp, gått i skola, studerat och arbetat i Helsingfors, men jag har tillbringat alla mitt livs somrar och delvis också annan fritid i Pargas, så Pargasdialekten (som jag kom i kontakt med via grannarna) var mitt första främmande språk. Efter pensioneringen 2008 började jag bo allt mer på sommarvillan i Pargas, och 2012 mantalsskrev jag mig äntligen här. Var bor du och hur ser din familj ut? Jag bor på Undala, en röd trävilla med vita knutar från 1930-talet, i norra Sildala invid Djupsundet. Området gränsar mot Lofsdal, där vår släkt har haft sitt sommarviste i över tvåhundra år och där det sommartid vistas upp till ett hundratal släktingar och ingifta. Själv är jag änkling, men har sällskap av delsbon Jatta Laineenkare, känd av många som tidigare planläggningschef i staden. Min son Jonatan med hustru och två döttrar bor numera i Skräbböle, och min dotter Andrea i Stockholm. Dina åtaganden? Jag har varit föreningsaktiv hela mitt vuxna liv, med början från skolungdomsförbundet och studentkåren. Också via mitt yrke och mitt jobb hade jag en hel del förtroendeuppdrag, inte minst i det nordiska språksamarbetet. Efter pensioneringen har det blivit glesare med uppdrag, så nu är det främst Pargasiterna som gäller, även om jag fortfarande deltar aktivt i t.ex. Hugo Bergroth-sällskapets verksamhet. Och så reser jag omkring en hel del och talar om min bok Så här ska det låta. Om finlandssvenska och språkriktighet som kom ut för ett år sedan. En positiv egenskap som du har? Jag är tämligen social och gillar att umgås med vänner och bekanta. En negativ egenskap som du har? Jag tenderar ibland att vara envis och försöka bestämma över andra i onödan. Vilka är dina talanger? Om vi bortser från det som hänför sig till min utbildning och mitt yrke så kan jag kanske säga att jag för att vara humanist är hyfsat bra på att hantera en motorsåg. 2

3 Har du några hobbyer? Släktforskning och fotografering, båda i anspråkslös skala. Din favoritbok och din favoritmusik? Det går inte att utse en favoritbok bland alla böcker man läst, men får jag välja det senaste årets favorit så är det en ganska udda bok som jag råkade plocka fram ur bokhyllan genom ett plötsligt infall: Finland i ord och bild, skriven av min farfars bror Odo Morannal Reuter kring sekelskiftet Den är präglad av den tidens tänkesätt och indirekt av den ryska förtryckspolitiken, samtidigt som de ca 500 sidorna ger en fascinerande bild av de olika delarna av den tidens Finland, både det fysiska landskapet, folket och kulturen. Musik är inte riktigt min grej, eftersom jag är omusikalisk eller tondurak som man säger på Åland. Visst lyssnar jag gärna till klassisk musik, men mest gillar jag snapsvisor... Din favoritblomma och älsklingsfärg? Blåklocka och ljusbrunt som vassen om hösten. Ett resmål du vill återvända till? Malta (på förekommen anledning). En människa du beundrar? Lars Huldén. Vad gillar du med Pargas? Jag gillar det personliga bemötande man får och den känsla av närhet man har i kontakten med både privata företagare, myndigheter och hälsovård. Och självfallet gillar jag att praktiskt taget allt fungerar på svenska utan problem. Dessutom har vi ju världens finaste skärgård. Ditt livsmotto? Lagom. Mikael Reuters huvudbefattningar: Assistent i nordisk filologi vid Helsingfors universitet Extraordinarie forskare vid Forskningscentralen för de inhemska språken, byrån för svenska språket, ; specialforskare med särskilt ansvar för myndigheternas svenska Byråchef vid Forskningscentralen för de inhemska språken, byrån för svenska språket (sedan en organisationsreform 1994 föreståndare för svenska avdelningen vid forskningscentralen) Han har skrivit böcker och andra publikationer i riklig mängd och fått en hel del priser och utmärkelser! 3

4 PARGAS SVENSKA PENSIONÄRER r.f. Styrelsens sammansättning och funktionärer 2015 Styrelsen Ordförande Jan-Erik Bergquist Vice ordförande och kassör Olle Anckar Sekreterare Vivan Norring-Nyström Övriga ledamöter Pirkko Lehtonen Robi Lindblad Bjarne Nylund Kari Penttinen Marianne Saanila Christina Stolpe Funktionärer: Medlemssekreterare Christina Stolpe Pressombud Bjarne Nylund Teknikansvarig Kari Penttinen Fotograf/Klippboken Robi Lindblad Reseledare Asta Lindholm, Rauni Schleutker Parentesens redaktion Stina Engblom Colliander Mikael Reuter Marianne Saanila (se ovan) Webbansvarig Lilly Hollstén Webbredaktör Gusse Laurén Medlem av SPF:s arbetsutskott: Kristina von Weissenberg IT-stödperson: Pentti Nyström, , Föreningens webbadress 4

5 Smågrupper Måndagar kl Bowling i bowlinghallen enligt deltagarlista Måndagar kl Bridge i Seniorboendets klubblokal på Vapparvägen Tisdagar kl Bowling (nybörjare) i bowlinghallen enligt deltagarlista Tisdagar kl Boccia på bollplanen vid yrkesskolan Fredagar kl Bowling i bowlinghallen enligt deltagarlista Fredagar kl Vattengympa i Folkhälsans hus Musik och Trädgård enligt separata kallelser från gruppledarna Kontaktpersoner Boccia Estrid Enlund Bowling Bo Åkerholm Bridge Jan-Erik Bergquist Da Capo Kurt Långbacka Encore Olle Anckar Trädgård Pirkko Lehtonen Vattengympa Olle Anckar Arrangörsgrupperna och gruppledarna för PSP:s månadsträffar 1. Olle Anckar p.anckar@parnet.fi 2. Mårten Malmlund marten.malmlund@parnet.fi 3. indragen 4. Birgitta Bröckl birgitta.brockl@gmail.com 5. Rainer Wahtera rainer.wahtera@gmail.com 6. Rose-Marie Lindroos rose.marie48@hotmail.fi 6. Kurt Lindroos kurt.lindroos475@hotmail.fi 7. Stina Engblom Colliander stina202@parnet.fi 8. Riitta Seppä seppa.arto@gmail.com 9. Christina Stolpe christina.stolpe@pp.inet.fi 10. Jörgen Hollstén jorgen.hollsten@parnet.fi 11. Bo och Doris Åkerholm bo.akerholm@parnet.fi doris.akerholm@parnet.fi *************************************************************************************** Har du bilder eller berättelser som du vill publicera i Parentesen? Vi tar gärna emot material för kommande nummer av Parentesen. Minnen från gamla dagar, berättelser, roliga historier, dikter, foton från både dåtid och nutid. Kontakta redaktörerna: Stina, Marianne, Mikael. OBS! OBS! Exemplar av Parentesen kan avhämtas på Booklet, Strandvägen 16 A 5

6 ÄLDRE RÅDET. Jag har i höst haft möjlighet att delta i två mycket givande seminarier, där Äldrerådet och dess uppgifter har legat i fokus. Det första var i Helsingfors, arrangerad av Kommunalförbundet. Det hade rubriken Vem vårdar vem. Där talades bland annat om mitt favoritämne ETIK I VÅRDEN. Vi fick också höra hur Närpes och Borgå utvecklat sina äldreråd. Svenska pensionärsförbundets seminarium i Karis var också utmärkt och där fick Grankulla presentera sitt äldreråd. Vi hade naturligtvis också grupparbeten och eftersom jag var rapportör i en av grupperna har jag valt att nedan publicera vår rapport, där mycket av mina egna erfarenheter finns nertecknade: Det är viktigt att äldrerådet skapar sig status och en stark position inom stad eller kommun. Bra att skaffa sig ändamålsenliga nätverk och kanaler för kommunikation med politiker och tjänstemän, där man poängterar och upprepar rådets lagstadgade uppgifter. Att tillhöra arbetsgrupper ger påverkningsmöjligheter. Studiebesök på olika vårdinrättningar ger kuskaper och insyn. Tillräckligt många möten och inbjudna gäster till dessa möten, med vilka fruktbara dialoger förs, är nödvändiga. Inbjudna är t.ex. ordföranden för nämnderna och stadsstyrelsen, de ledande tjänstemännen, hemvårdsledarna, tekniska funktionärer, representanter för olika organisationer, tredje sektorn samt handikapprådet. Det är också skäl att utnyttja massmedia. Ge regelbunden information genom inforuta och genom att skriva insändare då det gäller intressefrågor som berör och oroar de äldre. Samarbetet och dialogen med pensionärsföreningarna skall vara fortgående. Det är äldrerådet, pensionärsförbundet och pensionärsföreningarna som skall föra de gamlas talan. I dag är vi pensionärer och seniorer aktiva och självständiga, men den dag vi blir dementa eller rörelsehindrade är vi utsatta och vårdbehövande och skall i vår tur få stöd. Det är därför viktigt att vi håller oss underrättade om de gamlas behov och önskningar. Trygghet, närservice och delaktighet borde vara envars rättighet. I dag bor många ensamma och gamla människor hemma och mår mycket dåligt. De borde få ett hem där de får den trygghet och gemenskap de behöver. Många vårdplatser försvann utan att behovet av serviceboenden hann tillgodoses. Här måste äldrerådet trycka på. 6

7 Äldrerådet kan också föreslå eller vara med och utarbeta enkäter till olika vårdbehövande och genom dem ta reda på deras välbefinnande. Likaså är det viktigt att personalen mår bra. Vi vet alla att hemvården i vårt land är i kris och politikerna måste fås att inse att resurserna är för knappa. Etik i vården är också något äldrerådet kan påverka genom att påminna om fortbildningens och handledningens stora betydelse. I den flyktingvåg som i dag anländer till vårt land finns god potential för människor som kan hjälpa till inom vården. Hos många av dem finns en omsorg om och respekt för de gamla som vi ibland saknar. Då det gäller äldrerådets uppgifter är det av vikt att initiativ och förslag är enkla och konkreta substansfrågor som går att åtgärda. Dessa åtgärder skall utgå från alla sektorer inom kommunen; vårdformer, fastigheter, boendeformer, trafik och färdtjänst och kulturevenemang - där också tredje sektorn kan vara aktiv. Äldrerådets mest effektiva styrmedel är att se till att alla dessa sektorer inser att de i allt som berör äldre människors liv och välbefinnande är skyldiga att anhålla om rådets utlåtande. Stina Engblom Colliander ordförande för äldrerådet äldrerådet i Pargas 7

8 PARGASITERNAS HÄNDELSEKALENDER HÖSTEN /11 Månadsträff med valmöte kl på Brandkårshuset, grupp 2 23/11 Lillajulskryssning (se nedan) 25/11 Förbundets höstmöte i Tammerfors 3 /12 OBS! konstgruppen sammanträder första gången den i Seniorboendet Vapparvägen 9 kl Gruppledare är Maria Reuter, " om vad vi ser då vi tittar på konst". 8/12 Styrelsemöte på Vepovägen 3 kl /12 Pargasiternas julfest på Brandkårshuset kl 12.00, grupp 4 Reseledarna har ordet. Lillajulskryssning från Åbo måndagen den 23 november kl OBS! Nu med Tallink Siljas Baltic Princess Tillbaka tisdagen den 24 november kl Pris för kryssningen 23 24/11 på Baltic Princess är: 2 personer i A-hytt 71 euro/person 1 person i A-hytt 88 euro/person För busstransport Pargas t/r 8 euro. Betalning på Astas konto senast I priset ingår: resan i en 1 2 personers A-hytt välkomstskål frukost på morgonen 24/11 program i konferensutrymme, gemensam samling och workshoppar julbuffélunch kaffe med tilltugg En uppiggande rekreationsdag med festprogram och workshoppar: bingo, seniordans, IT-drop in, filmvisning, föreläsningar, vinprovning (kostar extra, anmäl!), skojarbröderna, Carola Antskog intervjuar m.m. Sista anmälningsdag är 21/10. Kom ihåg att hela födelsedatumet behövs, t.ex

9 Trollflöjten torsdag på ÅST kl Fallåker komedin She Loves Me Kärlek i luften lördag 19 mars 2015 kl. 16. Biljetter 25,50 + buss. Anmälan senast Malta Anmälningar tas emot ännu första veckan i januari ifall det finns plats- - Luolamies, komedi med Martti Suosalo, torsdag kl på Domino / Turun kaupungin teatteri. Om inte annat meddelas startar bussen alltid från busstationen och kör Kalkvägen. Anmälan är alltid bindande. Res och ha roligt! Frågor? Kontakta oss. Vid månadsträffen tar vi emot anmälningar kl Resegruppen: Asta Lindholm Rauni Schleutker / lindastae@gmail.com / rauni.schleutker@elisanet.fi ***************************************************************** foto: Ann-Mari Lindholm 9

10 Pargas Svenska Pensionärers hemliga resa den 15 oktober 2015 kl Med Johanssons buss mot Åbo-hållet reser vi pensionärer i väg och många var gissningarna om resmålet, men ingen 10:a för målet var ganska svårt. Vi hade första pausen på Kallenmäki, där vi drack kaffe och sedan for vi till Sagu kyrka som är väldigt lik Pargas kyrka. Tillbaka i bussen fortsatte rutten mot Kimito. Vi åkte förbi Kimito kyrka som också skulle ha varit värd en liten paus, men det tar tid att tömma en buss med pensionärer för ett stopp så vår färd fortsatte mot Bjärno och Kalliolaakson Linna som var ett vackert slott mitt i ödemarken, planerat och uppfört av paret Ann och Olavi Mattsson. I deras vackra matsal åt vi en kraftig köttgryta som var sammansatt av olika sorters kött, vi drack också kaffe och åt hembakat bröd. Stället hade publicerats i ÅU den och i Turun Sanomat den Över infarten var det byggt en mur som påminde om kinesiska muren med torn i vardera ändan. I ena tornet fanns en bröllopssvit och i det andra en butik som sålde av gårdens produkter och kläder designade av värdinnan. Eftersom jag inte förberedde mig på att skriva text till mina bilder så hoppas jag att ni fått en liten uppfattning av resan. Vi tackar Asta och Rauni för den lyckade utfärden. Om någon vill läsa mera så gå in på Ann-Mari Lindholm Foto: Ann-Mari Lindholm 10

11 En god gärning för svenska språket. Alla vi som tar emot medicinstuderande i våra hem gör en god gärning för det svenska språket. I tio år har vi haft denna möjlighet och jag kommer ihåg då deras eldsjäl till svensk lärare tog kontakt med mig. Då liksom nu hade läkarstuderandena en ENDA svensk kurs under hela sin utbildning. Denna eldsjäl förstod vikten av praktisk övning och föreslog detta system. Och eftersom vi alla vill bli vårdade på svenska så ställer vi naturligtvis upp. I alla dessa år har jag årligen suttit och druckit kaffe med ett par trevliga ungdomar som intervjuat mig om hela min sjukhistoria och mitt nuvarande hälsotillstånd, mina levnadsvanor i form av mat och motion och mina erfarenheter av vården. På svenska! Ibland har det gått knaggligt och ibland har det gått helt flytande. Nästan alltid har besöket fortsatt med allmänt prat om vården och läkarens roll. Läkarstuderandena ogillar inträdesvillkoren som är alltför teoretiskt inriktade och likaså tycker de att praktiktiden kunde börja tidigare. Som det nu är har de cirka tre år teoriundervisning innan de får börja praktisera. På deras fråga vad jag tycker skall utmärka en god läkare, brukar jag svara: Social förmåga, empati, stort människointresse och skicklighet i att ställa diagnoser. Att inte ha ögonkontakt med patienten, att stirra på datorn och skriva ut ett recept räcker inte. En läkare skall också inse att patienten är expert på sig själv och ha en givande samverkan med henne/honom. Varje gång jag haft ett besök av dessa unga studerande och önskat dem allt gott i framtiden känner jag mig upplyft. Inte minst på grund av det stora intresse de allra flesta visar för vårt svenska språk En annan som också flitigt tagit emot läkarstuderande är Ruth Johansson. I många år har hon haft dessa besök och på samma sätt svarat på deras intervjufrågor. Ofta blir diskussionerna långa och ofta får hon vid sidan av sin sjukhistoria också berätta om sitt liv. De unga vill gärna höra om tiderna under och efter kriget och Ruth beskriver en tid som besökarna har föga kunskaper om. Att det uppskattas får vi bevis på genom det brev här nedan som två av studerandena skrev till henne efter besöket i oktober. 11

12 Pensionärsintervju Vi träffade Ruth Johansson den 13 oktober 2015 från kl till Hon bor i egen bostad i ett flervåningshus och hade sin son på plats i intervju. Vi beslut på väg dit att välja rubrik och innehåll för vår intervju om det hon vill helst prata om. Den här ansats tyckte vi bästa eftersom vi trodde att det skulle vara roligaste för henne och då vi behöver inte samla och handla konfidentiell patientinformation eftersom det kan vara lite problematisk. Ruth är 88 år gammal fru, men hon var skarp och hennes minne var helt verksam. Hon hade haft medicinstudenter komma till henne för nästan 10 år. Hon hade en lista på alla som hade kommit. hon frågade oss om vi kände dem, men många av dem hade redan blev färdigt. Ruth berättar; När vinterkriget bröt ut i 1939 hon var 12årig flicka och hennes pappa var inkallad till fronten. Skolan också stängde och hon med hennes mamma måste klara sig med jordbruk och kreatur. Även familjens häst Noppe var inkallad. som minne hade Ruth Noppes militärpass som hon visade oss. Det var exceptionell kall vinter och temperatur sjönk till -40 C. Många dagliga livsmedel och varor var på kort och man måste lära sig tillverka och använda olika surrogater. Man också kunde se hur allvarlig period de var det fanns inga fester, åtminstone inte öppna. Även om man inte firade var det vanlig att träffa släktingar och granne och deras hjälp var viktig denna annorlunda tid. Under kriget lärde människor sig att hjälpa varandra. Människor från Karelen evakuerades. Ruth bekymrade sig över nuvarande tillstånd med flyktingarna. Det ser ut som finländarna har glömt att det också hände i vårt föregående. I sina texter för Pargas pensionärtidning har hon berättat om livet under kriget. Hon uppläste en dikt om julfirande på Pargas dialekt. Vi kunde inte förstå allt men vi hörde att dt lät annorlunda. Ruth tänker att det är viktigt att berätta om kriget och historia för ungdomar. Människor glömmer vad som hände. Lyckligtvis har vi åldringar som Ruth som försöker förmedla visdom om förgången tid! Taija Heikkinen och Joonatan Palmu, medicine studerande Jag blir väldigt glad när jag läser detta brev och upplever deras stora intresse för vårt svenska språk. Det visar hur positivt de upplevt besöket hos Ruth och hur bra de har förstått det hon berättat. Det finns blivande läkare, med vilka vi i framtiden kan tala vårt modersmål. Stina Engblom Colliander 12

13 Läsarnas insända sidor: Att åldras Ingenting är som förr. Allting är längre bort när man går. Och det ser ut som om dom gör trapporna mycket högre än förr. Och har ni lagt märke till vad små bokstäverna i tidningen blivit. Det är ingen vits heller att be någon läsa högt, alla talar så tyst numera så man knappast hör vad de säger. Och fy så trånga kjolarna blivit, särskilt runt livet och höfterna. Till och med folk har förändrat sig. De unga är yngre än jag var i deras ålder och folk i min ålder är mycket äldre. Jag stötte på en gammal skolkamrat för en tid sedan, hon hade blivit så gammal att hon inte kände igen mig. Och när jag såg mig i spegeln i morse, då upptäckte jag att de inte ens gör så bra speglar som dom gjorde förr. K.J kloka och enkla skäl att träna! Regelbunden träning i måttliga doser är biverkningsfritt. Träning angriper grundorsaken till våra vällevnadssjukdomar i stället för att lindra symtomen. Det är aldrig för sent och man är aldrig för gammal för att börja träna. Prognosen för ett friskare liv förbättras oavsett utgångsläget. Livskvalitet och välbefinnande ökar med träning. Både blodtryck och högt kolesterol sjunker när vi tränar. En halvtimmes daglig fysisk aktivitet är bättre än ett pass i veckan; vanlig träning som en rask promenad, trädgårdsarbete, lek med barn eller barnbarn och att gå i trappor i stället för att ta hissen, är minst lika bra som svettiga gymnastikpass eller milslång löpning. Och på tal om resor! En bön för turister Himmelske fader, se i nåd till oss ödmjuka trogna tjänare i turismens hägn, som är dömda att beresa denna jord, köpa suvenirer, knäppa bilder, skicka vykort och tvätta underkläder på hotellrum. Giv oss i dag din vägledning i valet av hotell. Vi ber att telefonen fungerar, att personalen förstår vårt tungomål och att det inte ligger krav från våra barn som anser det nödvändigt att avboka resan. 13

14 Led oss till goda restauranger, där vinet ingår i måltidens pris. Giv oss förstånd att ge korrekta drickspengar i en valuta som vi inte begriper oss på. Låt den lokala befolkningen hålla av oss för vår egen skull och inte för vad vi kan bidra till deras levnadsstandard med. Giv oss styrka till att besöka museerna, domkyrkorna och slotten och se till oss i nåd om vi skulle hitta på att droppa ett historiskt monument och i stället ta en lur efter maten, ty vårt kött är svagt. Käre Gud, avhåll våra hustrur från att gå i butiker och göra fynd som de inte har användning för eller råd till. Inled dem inte i frestelse för de vet inte alltid vad de gör. Och när vår resa är förbi, hjälp oss att finna någon som vill se våra bilder och filmer och höra om våra upplevelser på det att vårt strävsamma liv som resenärer inte skall ha varit förgäves. Insänt till tidskriften Solkusten av signaturen Marius. Hemkomst Att komma hem. Att öppna ytterdörren och ställa resväskan i sin tambur... Hur underbart det känns, man vet ej förr än man gjort en liten resa tur- retur. Är det en doft? Är det en kännspak dager som finns här och ingen annanstans? Att dammet lagt sig tätt i lätta lager, just nu man ser med största tolerans. Att posten ligger som en uddig driva, att mormorsklockan ouppdragen står betyder intet. Mot den ljuva lyckan då vid egen spis man står. Marita Att bli gammal Mina ögon är trötta och blicken skum. Jag känner mig gammal och lite dum. För jag har ingen dator och ingen bil och jag förstår mig inte ens på en mobil. Jag kan inte skicka något sms. nej egentligen har jag inte en enda finess. Men vad gör väl det, jag ser solen lysa. jag har mat för dan och behöver inte frysa. Nej jag är lycklig och nöjd ändå. Allt här på jorden kan man ju inte förstå. 80-åriga Kajsa 14

15 15

16 16