Idrottsförvaltningen föreslår att idrottsnämnden beslutar att

Transkript

1 IDROTTSFÖRVALTNINGEN SID 1 (12) Handläggare: Kjell Olofon Telefon: Åke Roxberger Telefon: Till Idrottnämnden Nr 16 Dnr 121/154/07 Förlag till långiktig inveteringplan FÖRSLAG TILL BESLUT Idrottförvaltningen förelår att idrottnämnden belutar att 1 godkänna förvaltningen förlag till långiktig inveteringplan 2 godkänna fortatt inriktning av arbetet med idrottnämnden uppdrag utifrån genomfört rådlag 3 ane krivelen från Stockholm Gotland Boxningförbund om kampportarena bevarad med detta tjäntutlåtande 4 ane nämnden uppdrag till förvaltningen utifrån idrottpolitikt program om att adminitrera och verka för ett regionalt amarbetorgan i idrottfrågor om påbörjat 5 ane krivelen från fp, m och kd om erfarenheter från rådlaget till delar bevarad med detta tjänteutlåtande 6 överlämna tjänteutlåtandet för kännedom till Stockholm Idrottförbund och amtliga pecialditriktförbund Inger Båvner UTLÅTANDE Åke Roxberger Ärendet beredning Ärendet har berett av förvaltningen arbetgrupp för långiktig inveteringutveckling under ledning av planeringavdelningen, och i amråd med förvaltningchefen tab och amtliga avdelningar. Bakgrund.

2 SID 2 (12) Förvaltningen bildade i november 2005 en arbetgrupp betående av repreentanter för planeringavdelningen, driftavdelningen, adminitrativa avdelningen och förvaltningchefen tab, med uppdrag att hitta bra argument och nyckeltal för hur idrottfrågorna på ett naturligt ätt kall ingå i amhällplaneringen. Utgångpunkt är det idrottpolitika programmet, förvaltningen fritidvaneunderökningar, anläggningutbudet fördelat geografikt i Stockholm och kartläggning av tillgången på idrottmark i taden om Intitutet för Kommunal Ekonomi, Stockholm Univeritet, gjort på uppdrag av förvaltningen. Staddelnämndindelningen är vald om geografik indelning för anläggningutbudet för att de fleta mätningar och grundmaterial gällande, befolkningiffror, fritidvanor, ocio-ekonomika förhållanden m.m. utgår ifrån dea. Ett förlag till långiktigt inveteringprogram preenterade idrottnämnden den 13 mar Idrottnämnden belutade då att i huvudak godkänna förvaltningen förlag, amt att ge förvaltningen i uppdrag att efter amråd med Stockholm idrottrörele återkomma till nämnden med ett lutgiltigt förlag. Protokollutdrag och tjänteutlåtande bifoga i bilaga 1. Ett rådlag i enlighet med nämnden uppdrag genomförde den 24 maj I rådlaget deltog repreentanter för Stockholm idrottförbund och pecialditriktförbund, amt repreentanter för nämnden och förvaltningen. Rådlaget ledde av utomtående konulter. Vid idrottnämnden ammanträde den 19 juni 2007 lade majoriteten en krivele till nämnden med erfarenheter från rådlaget. Inriktningen var att tärka föreningarna ekonomi och deltagande. Bland annat formulerade en inriktning om kulle innebära att föreningarna i törre utträckning kulle ta över driften av de anläggningar där man bedriver verkamhet eller ta över de kringverkamheter om finn på anläggningarna, kapandet av ett one top hop där föreningarna får hjälp med de formella tegen att ta över driften, en bättre regional amverkan för främt mindre idrotter, kapandet av fler idrottcentrum där flera olika idrotter kan bedriva, amt en trategi för hur Stockholm föreningliv bättre kan ta del av projektbidrag från EU. Skrivelen bifoga i bilaga 2. Idrottnämnden har i krivele på nämnden ammanträde den 21 mar uppdragit till förvaltningen att adminitrera och verka för ett regionalt amarbetorgan i idrottfrågor. Skrivelen bifoga i bilaga 3. Stockholm Gotland Boxningförbund har i krivele av den 3 juni 2007 till idrottnämnden gjort en framtällan om kapandet av en kampportarena i Stockholm. Skrivelen bifoga i bilaga 4. Sammanfattning Ett nytt idrottpolitikt program har antagit av idrottnämnden. Programmet innehåller en viion för idrotten möjligheter i Stockholm, ett antal långiktiga mål för nämnden

3 SID 3 (12) verkamhet och trategier för att uppnå målen. Det handlar om att kapa förutättningar för ett aktivt idrottande i taden där det gäller jämtälldhet i atningarna och god tillgänglighet för alla grupper, och där föreningarna har inflytande över drift och kötel av anläggningarna. Idrotten ka ingå om en del i det goda amhället. Det är uppenbart att det idag behöv ett antal tydliga trategier för att uppnå målen. Anläggningituationen är ådan att den behöver en tydligt utformad trategi för framtiden. Men vilka anläggningar kall bygga? Handlar det om anläggningar för den traditionella tävlingidrotten eller når vi fler om vi bygger nya frikvårdanläggningar? En annan ituation idag är att många äldre tonåringar och framförallt flickor inte idrottar eller motionerar. Ett ytterligare tecken är att grupper med ämre ekonomi idrottar eller motionerar i avevärt mindre utträckning än andra. Häla tenderar därmed att bli en klafråga. Vilka är då trategierna för att nå dea grupper? Det idrottpolitika programmet äger, bland annat i avnittet viion för idrottnämnden, att idrott och motion är en av de met utbredda mänkliga aktiviteterna. Den har tor betydele för vårt fyika och pykika välbefinnande. Idrott, motion, friluftliv och lek pelar en viktig roll i de fleta männikor liv och bidrar till ett rikare ocialt liv och en förbättrad folkhäla. Vidare äg, i det framtida Stockholm har alla tockholmare kunkap om att idrott och motion är viktiga faktorer för en bättre livkvalitet. I det framtida Stockholm kall idrott kunna utöva året runt utan begränningar eller ekonomika retriktioner. Det betyder bland annat att idrotter inte ka begräna till ärkilda äonger Det betona ockå i avnittet trategi för idrottnämnden att nämnden/förvaltningen aktivt kall bidra till att mark och ytor för idrott, motion, lek och rekreation avätt i den fyika planeringen. Staden bör ockå genom markupplåtele eller driftamverkan underlätta för byggande och drift av privata idrottanläggningar där detta löer behov om taden uttryckt. Överiktplanen är taden dokument innehållande långiktiga planer för planering och byggande av en hållbar tad. Varje kommun är kyldig att upprätta en överiktplan. Överiktplanen e över vart femte år och revidera vart tionde år. I vår tad led det arbetet av tadbyggnadkontoret. Stockholm är en huvudtad om expanderar kraftigt vad gäller arbetmarknad och befolkningtillväxt. Det medför att behovet av amhällervice ökar. Här rym frågor om långiktigt behov av idrottytor och olika idrottanläggningar, evenemang av olika lag och regionala frågor. Det har från och till dikuterat om att ta fram en planeringnorm för idrottytor i nya botadområden eller om töd i förtätning av äldre taddelar. Utgångpunkten i byggandet av idrottanläggningar har hitorikt och i huvudak även idag varit knutet till byggandet av nya kolor. Behovet av idrottanläggningar har alltå i förta hand kopplat

4 SID 4 (12) till kolorna möjligheter att upprätthålla idrottlektioner. Samtidigt har anläggningarna fyllt en funktion för idrottklubbarna i taden. Standarden har i huvudak varit en gymnatikal/porthall och en bollplan kopplad till repektive kola, och en amlande idrottplat för att täcka behovet för flera kolor i närliggande taddelar. Samtidigt har idrottrörelen genom opinionbildning lyckat få fram kommunala inveteringar i olika pecialanläggningar om ihallar, bandybanor, friidrotthallar, pecialanläggningar för gymnatik, ridanläggningar, kontgräplaner, tävlinganläggningar i övrigt för olika porter och även törre idrottanläggningar för publika evenemang. De itnämnda ofta i amband med genomförandet av någon törre internationell tävling om VM eller EM. Alla dea anläggningar har amtidigt blivit en tillgång även för kolorna och enkilda utövare. Vad om lutligen avgör vilka inveteringar om genomför är mycket komplext. Ibland är det de tarkate röterna inom idrottrörelen om är met tongivande, ibland ett folkhäloperpektiv, men oftat traditionen. Idrotten om amhällektor har dock i allt högre utträckning fått en ökad kunkap om vilka om är idrottaktiva eller paiva, och vilka önkemål om atningar om finn i olika ungdomgrupper, och vilka atningar om främt gynnar ett folkhäloperpektiv. Samtidigt har de kommunala politika organen alltmer ytematikt amlat ig till att formulera viioner och långiktiga mål för idrottatningarna. Sammantaget kapar detta allt bättre förutättningar för att idrottfrågorna ka få en mer framkjuten plat i tadplanering och amhällutveckling. De met pektakulära idrottatningarna är fortfarande byggandet av törre publika idrottanläggningar för taden elitklubbar inom främt fotboll och ihockey. Det är ockå de frågorna om mamedialt får tört utrymme på både portidor och i kommunalreportagen. De frågor om är viktiga för elitidrotten och för kulturuppleveler, taden image och även turimen lever enligt förvaltningen ett eget liv vid idan av den långiktiga inveteringutvecklingen om idrottnämnden tar ett anvar för. Det är ockå rimligt att dea inveteringar inordna centralt i taden planering, amtidigt om de inte får utgöra ett hinder för atningar på breddidrotten. Den tora atningen på barn och ungdom, atningen för en poitiv fritid och för folkhäla måte dock än tydligare lyfta in i tadplaneringen. Förvaltningen tror inte på en fattälld planeringnorm. Det är ett trubbigt intrument tällt mot behovet av olika typer av idrottytor och idrottanläggningar, exiterande utbud i närliggande taddelar, och ungdomar fritidvanor och önkemål. Däremot måte idrottfrågorna i planeringen av nya botadområden och förtätningen av äldre taddelar finna repreenterade av idrottförvaltningen, kolorna och idrottrörelen. Ung Livtil Vilka är de törta idrotterna i Stockholm? (Forkningenheten inom Idrottförvaltningen, 2006).

5 SID 5 (12) Sammantaget flickor och pojkar i mellantadiet, högtadiet och gymnaiet är de törta idrotterna följande: Samtliga Flickor Pojkar 1 Fotboll 1 Ridning 1 Fotboll 2 Baket 2 Fotboll 2 Innebandy Innebandy 3 Baket 3 Baket Ridning 4 Gymnatik Ihockey 5 Tenni Simning Tenni Tenni 6 Budo Golf Vilken typ av idrottanläggningar vill ungdomar att vi ka ata på? (ammantaget mellantadiet, högtadiet,gymnaiet) Ur rapporten Blomdahl/Elofon, Vilka idrottanläggningar vill ungdomar i Stockholm att det ka ata på? 1 Simhall / Äventyrbad 2 Gym 3 Sporthall för bollporter 4 Fotbollplan 5 Bowlinghall 6 Skidbacke 7 Klättervägg 8 Utomhubad 9 Lokal för aerobic, dan 10 Baketplan utomhu Simhall/äventyrbad kommer högt för flickor på alla tadier. För pojkar är det imhall/äventyrbad i mellantadiet, men porthall i högtadiet och fotbollplan i gymnaiet om hamnar övert på önkelitan. Rådlaget med Stockholm idrottrörele Idrottnämnden majoritet har i krivele till nämnden lyft fram erfarenheter från rådlaget om genomförde den 24 maj 2007 och där det fann en tor upplutning från Stockholm Idrottförbund och pecialditriktförbund i Stockholm. De lutater nämnden dragit i krivelen är i tor utträckning att taden ka verka för att tärka idrottföreningarna och det ideella arbetet för den breda idrotten och elitidrotten i Stockholm. Det är ockå viktigt att idrottlivet kan utgöra en av de främta källorna för folkhäloarbetet i Stockholm och även utgöra en allt törre tillväxtektor för Stockholm ekonomi. I krivelen från nämndmajoriteten vill man ätta igång arbetet med att finna nya åtgärder om gör det möjligt för idrottföreningarna i Stockholm att tärka in ekonomika

6 SID 6 (12) jälvtändighet och bärkraft, och finna former för att inveteringreurerna använd å effektivt om möjligt. Idrottförvaltningen fick med krivele i uppdrag att underöka förutättningarna för exempelvi följande åtgärder: 1 De ekonomika kringaktiviteterna om finn på anläggningar och arenor driv i förta hand av de föreningar om nyttjar anläggningarna. Det bör finna med redan i planeringfaen för nya anläggningar och vid ombyggnation. Det gäller även föreningarna behov av klubblokaler. 2 Fler anläggningar driv helt av de föreningar om använder dem. Hjälp till föreningarna med de formella tegen i form av one top hop. 3 Regional amverkan kring inveteringar. 4 Större idrottinveteringar gör i form av idrottcentrum där flera idrotter och föreningar är verkamma. 5 Förvaltningen har en trategi för hur Stockholm föreningliv bättre kan ta del av projektbidrag från EU. Reultatet av rådlaget På rådlaget framkom i övrigt en hel del idéer kring bättre amverkan mellan taden och idrottrörelen och behov för olika idrotter. Reultatet av rådlaget kommer att preentera i ärkild dokumentation under höten. Följande är ett axplock av punkter om i lutändan av rådlaget formulerade av deltagarna: a. Ökad kreativitet med olika kvalitetnivåer i byggandet. b. Mindre publikhallar ( åkådare för exempelvi tävlingdan) c. Flexibla idrottanläggningar för inomhuidrotter (dan, fäktning, judo, brottning, tyngdlyftning m.fl.) d. Bättre amverkan med föreningar/förbund för gemenam finaniering ( ta fram en modell för detta) e. Bättre amverkan mellan olika idrotter för ett ökat nyttjande av anläggningarna f. Bättre amverkan med Stockholm Idrottförbund( remiintan, formaliera amverkan kring inveteringprogrammet) g. Tillgodoe de må idrotterna med en egen anläggning (kontåkning, dan m.fl.) h. Ta fram modell för regional amverkan Förvaltningen ynpunkter Utifrån idrottpolitikt program, forkningreultat och redoviade utredningar amt uppdrag om lagt i idrottnämnden och kriveler till nämnden förelår förvaltningen att idrottnämnden belutar om en inriktning för en långiktig inveteringplan om innehåller bland annat följande delar. Tillgänglighet utifrån fyik tillgänglighet och bemötande. Målet är att alla anläggningar ka vara tillgängliga för alla, även för de med olika funktionhinder enat år 2010.

7 SID 7 (12) Tillgängligheten förbättra årligen genom ärkilda medel om finn avatta i en central budget för ökad tillgänglighet i taden. Idag avätt ca 10 mkr årligen för förbättringar i och kring idrottanläggningar. Deutom ökar tillgängligheten genom nya idrottanläggningar där tillgängligheten redan från början bygg in i anläggningen. Förutom detta genomför en atning om yftar till en bättre förtåele för olika funktionhinder och ett bättre bemötande av dea grupper. Det ker genom riktade utbildninginater varje år och i bautbildningen. Tillgänglighet utifrån äong och öppettider. Målet i programmet är att alla ka kunna idrotta i olika idrottklubbar utifrån ina intreen året runt utan begränningar eller ekonomika retriktioner. En beräkning bör göra utifrån att alla idrotter har äong året runt. Vad kotar en ådan förändring. Vilka är idag gynnade? Varför ka inte alla idrotter liktälla? Via idrotter om gynna kanke ka få amma villkor om övriga? I Stockholm finn 67 Specialditriktförbund inom Rikidrottförbundet. Alla dea kan inte bedriva verkamhet fullt ut. Det finn exempelvi ingen curlinghall i Stockholm, ingen velodrom för rundbanecykling ingen ärkild kontåkninghall och ingen ärkilt anpaad lokal för danporten. Annar kunde man i OS-projektet (anökan om att få arrangera OS 2004) kontatera att Stockholm och tockholmregionen var välföredd med breddidrottanläggningar. Ska vi ge alla idrotter förutättningar för att göra alla idrotter till året runt idrotter måte vi dock ata på bland annat curlinghall, bandyhall, fotbollhallar, kidtunnel och ärkilda hallar anpaade för olika idrotter. Alternativet är bland annat att e idrotten i ett regionalt perpektiv och att idrotterna ka kunna tillgodoe inom ditriktet/länet. Även i ett regionalt perpektiv måte dock detta e i ett långiktigt framtidcenario. Ska alla idrotter bli året runt idrotter kommer energikotnaderna att öka. Peronalbemanningen måte öka och därmed peronalkotnaderna. Även underhållkotnaderna kommer att öka med en ökad förlitning. Idrottförvaltningen roll i folkhäloarbetet. Målet är att likaå de om inte vill delta i föreningaktivitet ka kunna vara aktiva och att de fyikt inaktiva ka aktivera. Ska vi ata på gymnaieungdomen om i mint utträckning är aktiva och om i mint utträckning nå av föreninglivet? Vilket anvar har vi för de äldre, exempelvi penionärgruppen om kanke är i tört behov av fyik aktivitet för att hålla ig frika och pigga och där jukvårdkotnaderna kunde hålla nere? Det är ockå viktigt att det pontana idrottande generellt är möjligt att utöva i hela taden. Staden utbud av im- och idrotthallar är en viktig del i det pontana idrottande. Badandet har ökat kraftigt under de enate åren, inte mint med de nya äventyrbaden. Det är ockå angeläget att det finn ett antal fria tider i hallarna där även andra aktörer än

8 SID 8 (12) idrottföreningarna kan få utrymme. Det kan gälla pontant idrottande eller aktivitet exempelvi i regi av fältverkamheten. Lekparkerna om finn i hela taden byggde ockå om en möjlighet för lek och idrott. De utgör än idag en viktig reur för det pontana idrottandet i taddelarna. De komplettera idag med pecifika atningar om Kulananläggningar vilka ockå möjliggör genom ekonomika bidrag från Handlaget/Idrottlyftet. Idrottförvaltningen har här haft en förmedlande roll och en expertroll. Jämtälldhet i idrottatningarna. Det har de enate åren kett en tor atning på ridport om totalt ett är den törta idrotten för flickor i taden. Samtidigt innebär inveteringarna i kontgrä att ockå flickor får en kvalitethöjning i itt idrottande då fotboll är den nät törta idrotten för flickor. Det har i fälttudier och utredning av tidfördelning på taden idrottanläggningar ockå kontaterat att flicklagen generellt ett inte är migynnade jämfört med pojklagen. Frågan är ockå enligt förvaltningen hur jämtälldhetperpektivet ka kunna kombinera med ett ocio-ekonomikt perpektiv. Om vi ka nå de mint aktiva grupperna är det ockå de med mint ekonomika reurer vi ka ikta in o på. Flickor dominerar i individuell idrott, ridning, gymnatik, aerobic, dan. Pojkar dominerar i fotboll, innebandy, ihockey, golf, lagidrott och gym. Perpektivet bör bli att alla ka ha möjlighet att utöva itt fritidintree allmänt och pecifikt inom idrottområdet. Staden måte ata på att tillgodoe alla olika typer av intreen å att flickor och pojkar får lika tor del av de offentliga reurerna utifrån det intree om finn för idrottande. Ser man fritiden i ett helhetperpektiv får man en annan bild av jämtälldhetituationen om även kulturområdet och den öppna fritidverkamheten om fritidgårdar väg in. Då blir det en mer balanerad bild ur ett jämtälldhetperpektiv. Regionalt amarbete. I viionen i idrottpolitika programmet finn att tödet till idrotten ka prägla av ett regionalt ynätt med amarbete över kommungränerna. Det har i huvudak gällt frågor där verkamheten upplevt om miljötörande, exempelvi kytte och olika motorporter. Regional amordning i övrigt har prövat de enate åren när det gällt en regional kontåkninganläggning och bidrag till handikappidrotten. Dea projekt har dock inte fullföljt. Förvaltningen tror att regionalt amarbete förutätter regional amfinaniering, eller bilaterala löningar där två eller fler inblandade kommunerna har en tydlig nytta av amarbetet. Större evenemangprojekt, om planerna på ett OS 2004 i Stockholm, viar på att ett regionalt amarbete kan utveckla. Det fordra dock något mycket konkret och ett tydligt egenintree för att åtadkomma detta regionala amarbete. Förvaltningen har i uppdrag av idrottnämnden att preentera förlag till en regional parlamentarik arbetgrupp för idrottfrågor. Detta har utrett i amarbete med Stockholm Idrottförbund. Kommunförbundet Stockholm län tyrele har redan tidigare belutat att idrottfrågor kan lyfta till tyrelen, dock har ingen ärkild grupp bildat. Föreningen Stortockholm kultur- och fritidchefer har amtidigt i belutet pekat

9 SID 9 (12) ut om ett lämpligt beredningorgan för regionala idrottfrågor. Förvaltningen för idag en dialog med kanliet på Stockholm Idrottförbund om framtida hantering av frågan. Det finn enligt förvaltningen redan idag möjlighet att lyfta konkreta idrottprojekt till en regional nivå. Dea frågor bör även kunna dikutera i den amverkan om ka genomföra mellan Stockholm Idrottförbund och idrottnämnden. Stärka föreningarna ekonomi och deltagande I nämnden uppdrag till förvaltningen utifrån rådlaget med Stockholm idrottrörele ingick att på olika ätt tärka föreningarna möjligheter att öka ina intäkter i amband med in verkamhet och att e till att föreningarna får ett törre anvar att driva de anläggningar där man är verkamma. Förvaltningen kommer i planeringfaen av nya anläggningar och vid törre ombyggnationer analyera möjligheterna till att föreningarna får anvar ockå för tilltänkta kommeriella ytor, om erveringar eller konferenutrymmen, i anläggningen. När det gäller att kapa klubblokaler bör ockå detta pröva vid varje nybygge där förvaltningen dock aner att finanieringen av klubblokalerna på något ätt bör lägga på föreningarna. Förvaltningen er det om taden uppgift att i förta hand kapa verkamhetlokaler. Förvaltningen har dock vid några tillfällen medverkat till att klubblokaler har byggt. Detta har då finanierat antingen av föreningen direkt i inveteringen ( exempel Grimta IP) eller genom marknadmäig hyra ( exempel Zinkendamm IP).Om klubblokaler i anläggningen möjliggör andra driftlöningar för anläggningarna kan dock även dea lokaler väga in om en verkamhetinvetering. Vad gäller ett ökat driftanvar från föreningar finn idag en belutad utmaningrätt för föreningar om vill ta över driften. Denna rätt möjliggör för alla intreerade föreningar att deltaga i en verkamhetupphandling tillamman med andra intreenter och taden egen driftorganiation. Förvaltningen kommer ockå att återkomma till nämnden med förlag på hur ett one top hop kan organiera och genomföra. Den planerade träffen med idrottföreningarna/förbund kan vara ett förta teg att få intreenterna var på hur en ådan one top hop kulle kunna lägga upp och vilka frågetällningar om idrottrörelen er om viktigt att få med. Vad gäller uppdraget om att ta fram en trategi för hur Stockholm föreningliv bättre kan ta del av projektbidrag från EU kommer förvaltningen att enare i höt preentera ett ärende till nämnden efter överläggningar med internationella avdelningen EU-enhet och Stockholm Idrottförbund.

10 SID 10 (12) Förlag på framtida anläggninginveteringar Förvaltningen förelår utifrån befintligt anläggningutbud, politika belut utifrån idrottpolitikt program med flera belut i idrottnämnden och med olika bakgrundfaktorer om kommer fram i enkätunderökningen Ung Livtil och IKE - tudien att det ker inveteringar i följande typer av idrottanläggningar. Prioriteringen av atningar bör utgå från den prioritering förvaltningen formulerat i ärendet Underlag till budget 2008 och inriktning för 2009 och 2010 för idrottnämnden, om preenterade nämnden den 17 april Där redoviar förvaltningen pågående och belutade projekt amt planeringprojekt utifrån normal nivå amt över normal nivå. + Fortatt atning på ridanläggningar där förutom en invetering i någon ny anläggning ockå ge möjlighet till moderniering av befintliga. + Satning på porthallar för bollporter och anlutninglokaler för fäktning, brottning, budo,dan, bowling, kytte m.fl. mindre idrotter, eller andra gruppaktiviteter. Det planera idag för ett flertal nya idrotthallar i taden. I flera fall borde man kunna lägga lokaler i anlutning till de törre hallarna på amma ätt om det planerade för den förelagna idrotthallen i Stadhagen där danen enligt det förlaget kulle fått ett centrum för in port. Det kan ockå planera för verkamhet i källarplan under hallarna för exempelvi ungdomkytte. +Fortatt atning på kontgräplaner. + Satning på ytterligare någon im- och idrotthall. Eventuellt tillbyggnader med familjeoch rekreationbad till några befintliga im- och idrotthallar. Deutom verkamhetutveckling på befintliga anläggningar med barnäventyrbad och lokaler för frikvård. + Satning på ytterligare någon ihall och renovering och moderniering av befintliga ihallar.profilering av någon av ihallarna till en kontåkninghall. Placering av en curlinghall i anlutning till någon befintlig ihall. + Satning på ytterligare några fotbollhallar liknande hallen på Spånga idrottplat, dv. med jumannamått (40m x 60 m). + Speciell atning på innertaden om idag är kraftigt underförörjt på både hallar och idrottplater/bollplaner. Detta bör ke i amband med de nya törre botadprojekten på Nordvätra Kungholmen och Värtan/Hjorthagen. + Byggande av ytterligare en friidrotthall med placering i Väterort + Utveckling av anläggningutbudet på Järvafältet + Satning på fler törre portfält liknande Skarpnäckfältet. Det bör bland annat

11 SID 11 (12) genomföra på Gubbängfältet. + Satning på idrottcentrum där flera idrotter och föreningar har verkamhet. Det innebär bland annat att atningarna koncentrera till bättre bemannade och mer lättövervakade anläggningar. + Satning på en flexibel kampportarena med en åkådarkapacitet på åkådarplater. Anläggningen ka både utgöra en träning- och tävlinganläggning där olika kampporter på ett enkelt ätt kan duka anläggningen för in port. + Satning på pontanidrottytor. Staddelnämnderna har anvar för inveteringar i pontanidrottytor.till tor del finn idag lek- och pontanidrottytor knutet till befintliga lekplater/parklekar och grundkolor. Motionlingorna finn ockå om en tillgång för motionerandet. Det är vitkigt att dea är plater om upplev om trygga med bland annat god belyning Fortatta inveteringar i pontanidrottytor kan likom de enate åren äkert ke i amverkan med idrottrörelen och till vi del genom ärkilda inveteringmedel (idrottlyftet) om fördela ut från Rikidrottförbundet. Idrottförvaltningen kommer att medverka i den utträckning förvaltningen ynpunkter efterfråga, och i de fall det kan ke inveteringar på eller i anlutning till befintliga idrottytor. Planeringnorm för idrottytor Förvaltningen har ammanfattningvi redoviat att det inom den kommunala ektorn pågått dikuioner om att ta fram en planeringnorm för idrottytor vid planering av nya botadområden eller förtätning av äldre taddelar. Hitorikt ett är det planeringen av nya kolor om i förta hand fått tyra inveteringen i nya idrottanläggningar. Längre tillbaka i hitorien var det ockå militären behov om tyrde inveteringviljan i idrottytor. I hitorik nutid är det ockå idrottrörelen om påverkat tyrningen av idrottinveteringar parallellt med kolan behov. Det har tidigt ockå funnit ett folkhäloperpektiv på byggande av badanläggningar. Badanläggningar betraktade länge om hygienanläggningar och var inte knutna till idrottande, om flertalet är idag. Dock kan nämna att imklubbar tillhör de äldta idrottföreningarna i landet. I nutid har idrottrörelen ockå en tark enkild påverkan på kommunerna atningar i pecialidrottanläggningar. Utan idrottrörelen uttalade ambitioner och vilja kulle med törta annolikhet inte pecialanläggningar om en friidrotthall eller en fotbollhall komma till. Standarden vid byggande av nya idrottanläggningar har om agt i tor utträckning knutit till kolan behov. Det har byggt en gymnatikal eller idrotthall och en bollplan kopplad till repektive kola. Detta har edan kompletterat med en mer centralt belägen idrottplat, eller en im- och idrotthall med ett törre upptagningområde för både kolor, föreningar och allmänhet.

12 SID 12 (12) Det är enligt förvaltningen oerhört komplicerat att fattälla en planeringnorm för idrottytor generellt. Del måte man utgå från vilka anläggningar om finn i närområdet eller i ett törre geografikt område, del är en idrottyta i en idrotthall inte jämförbar med en idrottyta på ett portfält. I huvudak måte man enligt förvaltningen e till att den förvaltning om är anvarig för idrottfrågor finn med i planeringproceen och får delta i utformningen av nya botadområden och förtätning utifrån in djupa kunkap om ituationen för idrottande i taden. Det finn dock redan idag ett embryo till en planeringnorm för idrottytor. En del i en norm är att kommunfullmäktige fattällt att idrottytor om ta i anpråk vid exploatering ka erätta av mint likvärdig idrottyta i närområdet. Det ka alltå ke en kompenation om innebär att man uppnår en bättre eller mint likvärdig kvalitet för idrottandet i området. En annan del i en norm är att kommunfullmäktige belutat att det i framtiden inte ka bygga mindre gymnatikalar i anlutning till kolor utan att alla nya idrotthallar om bygg i taden ka ha fulltora mått, dv. pelmått på 20m x 40m. Det betyder att de fleta inomhuidrotter kan få möjlighet att utöva i de nya hallarna. Det är enligt förvaltningen möjligt att man kan komplettera dea belut med delar om tärker planeringen av idrottytor i framtiden utan att man formulerar en planeringnorm. Det viktigate är dock att idrottfrågorna och idrottförvaltningen redan från början finn med i den långiktiga tadplaneringen. SLUT