Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott

Transkript

1 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott Utvärdering av frukostsatsning (BUN ) Beslut Arbetsutskottet noterar informationen. Ärendebeskrivning Sedan januari 2017 har de kommunala skolorna och Vallentuna gymnasium serverat frukost till elever från åk 6 och högre årskurser. Projektet initierades efter en analys av måltidsenkäten där ca 40% av de som svarat av åk 8 eleverna svarade att de inte åt frukost på morgonen. Frukost på morgonen är en viktig del för att ge kroppen energi efter en lång nattfasta och en förutsättning för att orka vara engagerad och tillgodogöra sig undervisningen i skolan på förmiddagen. Goda frukostvanor är en del av att ha bra måltidsvanor vilket är en viktig parameter för att långt och friskt liv. Projektet utvärderades i maj 2017 och visade positiva upplevda effekter på koncentration och studiero. Barn och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden gav förvaltningen i uppdrag att redovisa ytterligare en utvärdering av projektet våren Förvaltningen har nu tagit fram denna utvärdering som presenteras i bilaga. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse, , Utvärdering av frukostsatsning 2. Utvärdering frukostsatsning Expedieras till Akten Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 132

2 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING DNR BUN CHARLOTTE MUNTZING SID 1/1 AVDELNINGSCHEF FÖR KOST, MILJÖ OCH FOLKHÄLSA BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Utvärdering av frukostsatsning Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden noterar informationen. Ärendet i korthet Sedan januari 2017 har de kommunala skolorna och Vallentuna gymnasium serverat frukost till elever från åk 6 och högre årskurser. Projektet initierades efter en analys av måltidsenkäten där ca 40% av de som svarat av åk 8 eleverna svarade att de inte åt frukost på morgonen. Frukost på morgonen är en viktig del för att ge kroppen energi efter en lång nattfasta och en förutsättning för att orka vara engagerad och tillgodogöra sig undervisningen i skolan på förmiddagen. Goda frukostvanor är en del av att ha bra måltidsvanor vilket är en viktig parameter för att långt och friskt liv. Projektet utvärderades i maj 2017 och visade positiva upplevda effekter på koncentration och studiero. Barn och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden gav förvaltningen i uppdrag att redovisa ytterligare en utvärdering av projektet våren Förvaltningen har nu tagit fram denna utvärdering som presenteras i bilaga. Handlingar 1. Tjänsteskrivelse, , Utvärdering av frukostsatsning 2. Utvärdering frukostsatsning Henrik Lennermark Utbildningschef Ska expedieras till Akten VALLENTUNA TFN FAX

3 Utvärdering frukostsatsning Bakgrund Sedan januari 2017 har de kommunala grundskolorna och Vallentuna gymnasium serverat frukost till elever från årskurs 6 och uppåt. Projektet initierades efter en analys av måltidsenkäten där cirka 40% av de svarande eleverna i årskurs 8 uppgivit att de inte åt frukost på morgonen. Frukost på morgonen är en viktig del för att ge kroppen energi efter en lång nattfasta och en förutsättning för att orka vara engagerad och tillgodogöra sig undervisningen i skolan på förmiddagen. Goda frukostvanor är en del av att ha bra måltidsvanor, vilket är en viktig parameter för ett långt och friskt liv. Efter den första utvärderingen i maj 2017 beslutades i Barn och ungdomsnämnden och i utbildningsnämnden att projektet skulle fortsätta ett år till för att utvärderas i slutet av vårterminen Utvärderingen i maj 2017 visade att både elever och lärare upplevde en ökad studiero med lugnare lektioner och ökad koncentration. Ökad trivsel och gemenskap och större möjligheter till bättre relationer mellan elever och personal var andra positiva upplevelser av projektet. Projektet beräknades kosta kr för 2017 vilket är kr över budget. Beslut fattades då i huvudmannaledningsgruppen att standardisera frukostutbudet till en smörgås med dryck och frukt eller grönsak för att det ska bli lika för alla elever och en möjlighet att hålla budget. Inför utvärderingen i maj 2018 kommer meritvärdet för höstterminen 2016 jämföras med höstterminen Frukost kan inte som enskild insats kopplas till ökad studieprestation, men kan definitivt ses som en bidragande orsak till framgång. Elevernas närvarostatistik för 2016 och 2017 jämförs också för att bedöma om närvaron i skolan ökat under projekttiden. Detta för att se om frukostserveringen kan påverka närvaron i skolan. Syfte Projektets huvudsyfte är att belysa vikten av frukost och goda måltidsvanor och är också tänkt att bidra till ökad studiero och trygghet i skolan. Syftet är att med frukostenergi öka möjligheten för elever att ta till sig undervisningen på förmiddagen, skapa en lugnare start i skolan, erbjuda en trygg social miljö i matsalen och förhoppningsvis leder detta till förbättrade resultat i betygen. Förhoppningen är också att personalen får bättre kontakt med äldre elever om de kommer på morgonen, när inte lika många elever är på plats. Projektets genomförande 2015 års måltidsenkät visar att 59% av eleverna i årskurs 8 äter frukost hemma i veckorna (av 199 enkätsvar av 300 inskrivna elever). 15 % äter aldrig frukost under veckodagarna. Måltidsverksamheten i Vallentuna kommun serverar dagligen frukost för fritidsbarn kl 7-8, samt att några skolor erbjuder tillfälle att köpa frukost vid klockan Frukostprojektet innebar att frukostservering utökades och inkluderade årskurs 6 och högre årskurser. Projektets utformning anpassades efter skolans behov och kökets möjlighet och eleverna bjöds in via elevråden och klasslärare att ge sina synpunkter på projektet. Vissa elevråd fick frågan om frukostprojektet och utifrån svaren organiserades frukost på respektive enhet. Olika förutsättningar 134

4 har gett olika serveringar. Tid, antal sittplatser, skolskjuts, organisatoriska förutsättningar på respektive skolenhet, schemaplanering. Avgränsning: Kostenheten dukar fram frukosten och skolan bidrar med pedagogisk frukostpersonal som stöttar eleverna samt bidrar till en genomtänkt lokal för en stämningsfull måltidsupplevelse. Serveringstider Skola Frukostservering åk6-9 samt gymnasiet vt 2017 Bällstaberg Ekeby ,Fre Gustav Vasa Hammarbacken Före skolstart Hjälmsta Karby Karlberg Före skolstart Kårsta Lovisedal Ormsta Gymnasiet Enligt Elevhälsovården är senare frukostservering, vid klockan 9, bra för de av de elever som inte klarar av att äta frukost tidigt på morgonen. De kan ha börjat bli hungriga först vid den tiden. Risken att äta för lite av skollunchen bör beaktas. Att äta frukost medför en ökad möjlighet att få in en god måltidsordning; frukost, lunch och middag till skillnad från om frukosten helt hoppas över. Serveringstiderna kan ha justerats under projekttiden för att följa skolans planering. 135

5 Antal elever som omfattas av frukostsatsningen, genomsnitt antal ätande/dag för 2017 och 2018 Totalt inskrivna elever vt-17 Elever åk 6-9 vt-17 Antal ätande vt-17 Totalt inskrivna elever vt-18 Elever åk 6-9 vt-18 Antal ätande vt-18 Hammarbacken Hjälmsta Ekeby Ormsta Gustav Vasa Karlberg Karby Kårsta Lovisedal Bällstaberg Gymnasiet Summa Utbudet i frukostserveringen: För att locka eleverna till frukostserveringen och följa elevernas önskan om vad som skulle serveras till frukost blev uppstarten en varierad frukostbuffé. Exempel på vad som serverats är frukt, olika sorters bröd med Bregott och olika pålägg som kalkon, skinka, leverpastej och ost och grönsaker, ägg och kaviar, färdiga klämmor eller Wasa sandwich, yoghurt/fil och olika varianter av müsli, gröt, te och mjölk. På några enheter har kaffe serverats. Efter en utvärdering i huvudmannaledningsgruppen i maj 2017 där kostnaden för projektet redovisats och uppskattats till kronor beslutades att inför höstterminen 2017 standardisera frukosten till smörgås med pålägg, grönsaker och frukt samt dryck för att möjliggöra att hålla budget (500000kr) och att alla får likadant utbud. De färdiga klämmorna och Wasa sandwich utgick då vi vill minska engångsmaterialet och onödiga tillsatser i maten. Utvärdering av projektet Intervjuer: I utvärderingen av projektet svarade rektor, lärare, elever och måltidspersonal på intervjufrågor. Resultatet av dessa intervjuer finns redovisat under rubrik Intervjufrågor vid utvärdering; samlat resultat Enkätresultat måltidsenkäten ht

6 2015 års måltidsenkät visar att 59% av eleverna i årskurs 8 äter frukost hemma i veckorna (av 199 enkätsvar av 300 inskrivna elever). 15 % äter aldrig frukost under veckodagarna. Måltidsenkäten 2017 av de elever i åk 8 som svarade på enkäten gav följande resultat på samma fråga: Hur ofta äter du vanligtvis frukost hemma på vardagarna? 1% 18% 53% 14% Aldrig 1-2 vardagar/vecka 3-4 vardagar/vecka Jag äter alltid frukost hemma på vardagar Inget svar 14% 67% svarar att de äter frukost hemma i veckorna. 18% svarar att de aldrig äter frukost hemma. Enkäten kompletterades med en fråga om skolfrukost och en fråga om upplevd koncentration och studiefokus. Resultaten är svar från de elever i åk 8 som svarade p enkäten. hur ofta äter du vanligtvis frukost i skolan på vardagar? upplever du att du kan koncentrera dig bättre i skolan när du ätit frukost? 9% Hur ofta äter du vanligtvis frukost i skolan? 8% 8% 50% Aldrig 1-2 vardagar/vecka 3-4 vardagar/vecka Jag äter alltid frukost i skolan på vardagar Inget svar 25% 75% svarar att de inte äter frukosten i frukostprojektet alls, eller bara någon enstaka dag i veckan. 17% äter frukost flera dagar i veckan. 137

7 Upplever du att du kan koncentrera dig bättre i skolan när du har ätit frukost? 11% 15% 31% Alltid Nästan alltid Nästan aldrig Aldrig 43% Flertalet upplever att de kan koncentrerar sig i skolan när de ätit frukost. Betygsresultat Tabellen nedan visar jämförelse i meritvärde för åk 6-9 och hösttermin 2016 och hösttermin Meritvärde Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 HT-16 HT-17 För elever i åk 7-9 har meritvärdet ökat under projekttiden. Resultat I utvärderingen av om frukostprojektet levt upp till sitt syfte har genomsnittsantal gäster och studieresultat, för att se om frukost kan varit med och påverkat till en positiv ökning. Syftet med att bidra till ökad upplevd studiero samt bättre kontakt med kostenhetens personal har framkommit genom intervjusvar om uppskattad upplevelse. 138

8 Förhoppningsvis kan projektet leda till förbättrade måluppfyllelse i skolan. Jämförelsen mellan meritvärdet höstterminen 2016 och höstterminen 2017 visar att meritvärdet ökat för åk 7-9. Statistik för skolfrånvaro för 2016 år saknas och det går därför inte att jämföra 2016 med Det går därför inte att koppla ihop frukostprojektet i någon slutsats om skolfrånvaro. Slutsats: Utifrån svaren på intervjufrågorna från lärare, elever och rektorer om frukostprojektet har projektet bidragit till att öka möjligheten för elever att ta till sig undervisning en på förmiddagen dvs upplevd studiero. De upplever sig själva och upplevs av lärare som mer koncentrerade med mindre fokus på hunger under lektionstid. Den sociala samvaron i frukostmatsalen har på flera ställen skapat en lugnare start i skolan. Måltidspersonalens upplevelse är att de fått en bättre kontakt med skolans elever då frukostserveringen är en lugnare stund med mer tid för att prata med varandra. Denna kontakt har visat sig hålla i sig under lunchserveringen också vilket medför en bättre stämning i matsalen. Detta gäller för de elever som kommer och äter frukost i skolmatsalen. Jämförelsen mellan meritvärdet höstterminen 2016 och höstterminen 2017 visar att meritvärdet ökat för åk 7-9. En förhoppning med projektet var att det skulle bidra till ökad måluppfyllelse. Det går inte att härleda resultat av det ökade meritvärdet för åk 7-9 till en enskild satsning. Flera åtgärder och satsningar påverkar elevers möjlighet till studiero och prestation. Det går inte heller att utesluta att frukostsatsningen har haft påverkan. Intresset för frukostprojektet har varit stort i media och på sociala medier, där majoriteten av inläggen varit positiva till satsningen. Projektet finns omnämnt i kommunens folkhälsoredovisning som antas av kommunstyrelsen i år. Utmaningar i projektet: Utmaning finns i att skapa en bra organisation tillsammans med skolans personal i serveringen tex schemaläggning. Rektors uppfattning att projektet inte nådde ut till de elever vi hoppats på är viktigt att beakta, dock finns inte statistik att jämföra med för frånvaro i skolan mellan åren 2016 och 2017 så inga siffror finns som visar om skolnärvaro ökat eller minskat under projekttiden. Intervjufrågor vid utvärdering; samlat resultat Exempel på återkoppling från skolan och eleverna inför projektstart där elever fick påverka utformningen : Vissa får betala för något man inte får något för, vad händer när/om vi tar bort denna frukost, osäkert utslag För att de ska vilja komma och äta frukost vill de ha mycket olika saker att välja på och gärna lugn bakgrundsmusik. De tycker att frukosten ska vara öppen mellan Saker som de vill ska finnas är: Bröd (vanligt mjukt, hårt och rostbröd), fil, yoghurt, mjölk, te, varm choklad, olika sorters juicer, smoothies, ägg, bacon, äggröra, prinskorv, leverpastej, marmelad, gurka, tomat, frukt, paprika, avokado, marmelad och nutella. Bra idé för de som inte hinner äta frukost. Det beror på vad det är för frukost om folk vill äta eller inte. Vi tror att elever som inte äter frukost kommer, men om det blir ett fel kanske ingen vill komma. Exempelvis hår i maten. 139

9 Det kan bli dyrt. Yoghurt är viktigast, hellre än juice, mjölk. Inte affischer, på klassråden kan det informeras. Tiderna kan vara bra att ha uppsatta. Det är möjligt att människor som äter frukost hemma kanske äter i skolan istället. Då sparar man tid hemma. Fler skulle vara piggare på lektionerna. Många föräldrar tror nog också att det är bra med frukost. Grundidén är bra, men kommer kanske inte fungera jättebra. Detta eftersom folk kommer troligtvis inte gå upp tidigare för att äta frukost. Resultat av utvärdering maj Rektors uppfattning Vi märker att eleverna orkar fokusera bättre fram till lunch. Önskemål att även åk 5 får äta frukost. Vill helst inte ha färdiga smörgås i förpackning. Bra att ha frukosten första rasten, då når vi alla elever. Hur kan detta finansieras? För de elever som varit på plats har detta varit bra. Vi nådde inte de elever jag hoppats på. Tiden för servering har nog betydelse. Flest äter nog vid 9-tiden. Vi hoppas att detta permanentas. Blir det en fortsättning får vi planera för det i schemat. Eleverna upplevs ha mer energi till undervisningen på förmiddagarna. Serveringstid från klockan 9 är perfekt för de elever som endast ätit något litet eller ingenting alls hemma. 2/3 av eleverna äter frukost endast i skolan. Eleverna önskar ett mer varierat utbud av vad som serveras, inte bara vara frukost utan också något mer mysig och tilltalande. Eleverna känner att de kan koncentrera sig bätre på lektionerna nu när de inte känner hunger inför lunch. Elevers uppfattning Goda mackor, gott när de är varma Gladare i klassen när folk är mätta Dålig variation, Vill ha juice, oboy, yoghurt och ägg Jag har fått mer energi och sitter inte och är hungrig ända fram till lunch Jag hinner äta frukost för det gör jag inte hemma Jag äter frukost hemma men det är skönt med mellis på förmiddagen Bra sak för annars äter jag inte frukost och blir trött och hungrig fram till lunch Det har blivit lugnare på morgonen. Jag stressar inte hemma samtidigt som jag hinner äta frukost Mer energi till lektionerna Ont om tid Jag har kunnat fokusera bättre på lektionerna Jag tycker det är bättre på lektionerna Måltidspersonalens uppfattning: Vi har fått bättre kontakt med eleverna vilket är mycket positivt Det har varit superbra och har fått en bra dialog med eleverna. Det har tagit mycket tid från matlagningen och skapat stress. Ger frukosten förbättrade studieresultat? 140

10 Det blir stökigt och smuligt på borden inför lunch. Femmorna behöver också äta frukost. Vi hoppas att få fortsätta nästa termin. Vi hade behövt mer hjälp från skolan. Vi har organiserat om oss i köket. Det behöver vara rättvist, nu finns elever i åk 6 inskrivna på fritids och betalar för frukost. Det har varit uppskattat av eleverna. De har haft en plats att gå till och samlas för en lugn stund. Resultat av utvärdering maj 2018 rektors uppfattning: det är bra att frukosten finns för att bidra till hälsa och sociala aspekter eleverna är nöjda önskar mer variation med müsli och yoghurt vill gärna att frukostprojektet fortsätter och blir permanent. Elevers uppfattning: Många elever upplever att det ger skillnad då de kan koncentrera sig mer under lektionstiden nu när de inte sitter på lektionen och är hungrig. Det finns de elever i åk6 och åk7 som upplever att de inte blir mätta på den frukost som ges då de inte får ta tills de blir mätta. Dessa elever upplever inte att det blir någon skillnad. När det gäller vilken tid frukosten på skolan ska vara tycker eleverna att det inte ska ligga före skoltid då de inte kommer att komma och äta innan de börjar skolan. Tiden bör alltså vara någon gång mellan Jättebra initiativ, lite mer varierat innehåll som det var när vi började Superbra, för nu slipper jag äta frukost hemma Jättebra start på dagen och få äta frukost utan massa stök och höga ljud Önskar mer variation, annars kanon Godare frukost än hemma Wow jag ska äta frukost varje dag när jag lämnar mina barn om det är så här bra, Kanske lite lyxigare nån gång typ äggröra eller juice Bra att vi får lära känna personalen bättre Lärares uppfattning: Det märks att eleverna som äter frukost får en mjukare start på förstalektionen En lärare tycker eleverna presterar bättre Mycket positivt och uppskattat Tycker det är bra Eleverna säger att de är mer koncentrerade, jag kan inte säga om det är någon skillnad. alla elever vet om satsningen och använder den i den grad de kan. det är så mycket annat som påverkar för hur klassen fungerar gällande arbetsro, svårt att isolera frukostens påverkan är positiv till satsningen, det är rimligt. effekten är svår att mäta men man får utgå från att den är positiv. Måltidspersonalens uppfattning: Vi får jätte bra hjälp av de lärare som äter frukost och köpmellis med barnen. Vi har också haft ett möte med de berörda kring frukost. Genom Matsalskampen så har det framkommit att det är de äldre barnen som slänger mest och jag har informerat detta och har 141

11 framfört att frukosten bör ligga tidigare än vad den gör nu. Lärarna ska försöka titta på detta inför en ny schemaläggning 142