Några aktörer utanför svenska mineralnäringen

Transkript

1 Några aktörer utanför svenska mineralnäringen Samerådet är en samisk medlemsorganisation i fyra länder. På et möte i Murmansk under våren 2013 kräver Samerådet totalt stopp för gruvetableringar i Sápmi. Strategin är at skapa prejudicerande domar vid start av gruvor för at skapa tyngd i senare förhandlingar. Sametinget (här citat ur policy) arbetar utifrån sit livsmiljöprogram Eallinbiras med en gruv- och mineralpolicy som säger at samiska samhällsfrågor, som rennäringsfrågorna, ska ha utrymme. Policyns portalstycke om räten at värna är: Alla naturresurser över och under jord inom samernas traditionella landområden, tillhör samerna. Deta tydliggörs bl.a. i Urfolksdeklarationens artikel nr 26. Sametinget menar i sin policy at staten fråntar samerna rät till et avgörande inflytande över hur mineralresurserna ska hanteras. Sametinget vill ha beslutanderät om exploateringar och menar at samiska rätigheter och intressen inte tillgodoses med dagens lagstifning. Finland (referens i strategin) I vårt grannland finns VISION 2050: Finland är en global föregångare inom hållbart utnytjande av mineraler, och mineralområdet är en av stötepelarna i vår samhällsekonomi. Vidare at: Ekoefektiv gruvdrif utvecklar miljövänliga och resursefektiva mineralanrikningsmetoder, främjar nytjande och återvinning av mineralsektorns avfall och utvecklar geovetenskapliga tillvägagångssät för at lösa miljöfrågor i samband med gruvor. Naturskyddsföreningen skriver på sin hemsida at: Naturskyddsföreningen är sedan decennier Sveriges mest inflytelserika miljöorganisation. Vi påverkar politiker, jagar miljöbovar och påverkar lagstifningen. Vi säter rampljuset på brinnande miljöfrågor genom rapporter, kampanjer, böcker, debater, konferenser och et intensivt pressarbete. Föreningen påverkar frekvent genom at avge remissvar, vilka ofa uppmärksammas i media. Kulturinslag 2: En blind leder en blind. Målning av flamländaren Pieter Breugel, , i en serie beskrivningar av bönders liv i en ikonoklastisk tid präglad av stora svårigheter at få utrycka vilja, tro och självvald livsstil.

2 Allmän översikt, funderingar och tyckande som Mineralstrategin ger I Strategin sägs at En grön tillväxt utan tillgång till råvaror för grön teknologi är otänkbar. Sverige är en ledande mineralnation och mineralnäringen har stor betydelse. Eferfrågan på mineraler under de närmaste tio åren bedöms hög. Strategin säger at eferfrågan kvarstår efer det och at näringen skapar tillväxt och inflytning i delar av landet som länge haf en nedåtgående befolkningsutveckling. Gruvnäringens expansion visar på den starka koppling som finns mellan stad och land i Sverige. Utvinningen av mineral har präglat den svenska historien /.../ under 4000 år. Inför 2013 finns 16 aktiva malmgruvor. SGU tror at det finns 30 sådana år 2030 och då totalt ca 50 gruvor i Sverige. Prognosen förutsäter at samtliga av bearbetningstillstånden blir en aktiv gruva. Den svenska gruv- och mineralindustrin sysselsate 2010 nära personer och näringen har stor betydelse för den svenska exporten. Näringens andel av svensk varuexport har ökat stadigt sedan 1998 och 2011 uppgick andelen till 12 procent. I absoluta tal handlar det om at gruv- och mineralindustrin levererar exportprodukter till et värde av drygt 145 miljarder kronor.

3 Gruv- och mineralnäringens andel av BNP har ökat under 2000-talet och uppgick 2010 till 0,85 procent. I fasta priser motsvarade andelen drygt 30 miljarder kronor. Sverige ligger bland top 10 av 93 länder vad gäller investeringsklimat för prospektering och verksamhet. Sverige, Finland, Irland och olika områden i USA och Kanada är bäst. EU:s tillväxtstrategi Europa 2020 pekar ut fyra områden: Smart tillväxt Tillväxt för alla Hållbar tillväxt Ekonomisk styrning Under dessa områden finns sju undergrupper som handlar om struktur, efektivitet och hållbarhet. EU har uppmanat medlemsländerna at utarbeta nationella mineralstrategier. Det svenska ramverket I Sverige finns koncessions- och markägarmineral. I båda fallen bestämmer Bergmästaren över prospektering och bearbetning. I det senare fallet upplåts marken genom et avtal mellan markägare och den som är utvinnare. Vilka mineralmässiga tillgångar som finns i berget beskrivs enligt regelverk, se ex vis jorc.org. Undersökningstillstånd ger ensamrät at se vad som finns. En i lag reglerad arbetsplan måste finnas och andra regler följas. Exploatören följer en vald reglerad form, har kvalificerad personal och en certifierad standard för sin redovisning till Bergsstaten, som tar deta som sit underlag för sannolikt minimivärde. Bearbetningstillstånd ger Bergmästaren om fyndigheten har sådana kvaliteter at den är ekonomiskt lönsam at bryta och at fyndighetens geografiska läge är lämpligt med hänsyn till hushållningsprinciperna. Det ska framhållas at även exploatörens kompetens och lämplighet bedöms och vägs. Bergmästaren fastställer också på vilka grunder, (av Bergmästaren bedömt värde av utvinningen), utvinnaren ska betala 1,5 promille till markägaren och 0,5 promille till staten. Miljöbalken talar om försiktighetsmåt och en hållbar utveckling för nuvarande och kommande generationer. Strategin beskriver at miljöbalken talar om hushållning, at till exempel Sametinget ansvarar för information om områden av riksintresse för rennäringen samt at riksintresseanspråk inte är juridiskt bindande förrän de aktualiseras inom ramen för en tillståndsprövning. Om et område är av riksintresse för flera oförenliga ändamål ska företräde ges åt det eller de ändamål som på lämpligaste sät främjar en långsiktig hushållning. När gruvverksamhet prövas gäller tillståndet såväl vid drif som vid eferbehandling. Det sägs också i strategin at det är en kommunal angelägenhet at planlägga användningen av mark och vaten. Kommunernas översiktsplaner ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vatenområden ska användas [...]. Planen ska utformas med hänsyn vad som gäller nationellt och regionalt samt till sådant som har betydelse för at skapa en hållbar utveckling. I strategins avsnit om visioner sägs: Syfet med den svenska mineralstrategin är at Sverige genom at använda sina styrkeområden ska kunna anta utmaningar och ta tillvara de möjligheter som ges så at vi fortsäter utvecklas som EU:s ledande gruvnation. I strategin pekas på at gruvområden ska återställas så at nya natur- eller kulturvärden uppstår efer at verksamheten har upphört. Strategin talar också om vad som borde gälla efer at verksamheten upphört: Hållbar utveckling ska vara företagsdriven men regeringen uppmuntrar företagen at följa OECD:s riktlinjer för multinationella företag, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rätigheter samt FN:s Global Compact. Strategin antyder värdet av et bredare fokus än endast mineraler. Strategin talar om behov av efektivisering och återvinning. Här sägs at återvinning är en energiefektiv råvarukälla och påpekar at det kan minska näringens belastning på miljön. Hit kopplas begrepp som Ur ban Mining staden som framtidens gruva.

4 Strategin vill främja användningen av krossberg som ballast istället för at nytja den ändliga resursen na turgrus. För at kunna göra deta föreslås at et system utvecklas för at få et grepp om mängder, kvalite ter och tillgångar. Strategin berätar om at EU och flera enskilda länder har lagt ned resurser på at kartlägga kritiska råvaror. Strategin talar också om regeringens åtgärder för at stärka atraktiviteten: 'Atraktionskraf Sverige' är en arena för at främja atraktiva livs- och boendemiljöer. Samhällets aktörer och det civila samhället bjuds in för at diskutera förutsätningar och verktyg. Et verktyg som tas upp i strategin är nyligen förändrade beslut om kreditgarantier för bygge av bostäder runt mineralutvinning. Det innebär at staten och inte aktören tar risken för aktörens verksamhet. Strategin säger: Genom beslutet kan staten medverka till lån för bostadsbyggande även i delar av landet där bostadens marknadsvärde är lägre än byggkostnaderna. [...] Svårigheterna med at bygga bostäder på de svaga bostadsmarknaderna i gruvkommunerna kombinerat med bostadsbrist och inflytningstryck är problem som tyder på at yterligare åtgärder kan behövas för at stärka gruvkommunernas möjligheter at bygga nya bostäder. Staten subventionerar här således vad Allvill-lagstifningen förbjuder kommunerna at göra. Tillväxtverket har också fåt i uppdrag at i samarbete med Naturvårdsverket ta fram en handbok för kommuner som står inför stora gruvetableringar eller expansioner av befintliga gruv- och täktverksamheter. Handboken ska belysa vilka åtgärder som behöver vidtas av kommunen samt fungera som hjälp för kommunen i dialogen med exploatören. Handboken ska även belysa hur processen kan komma at hanteras och därmed kunna skapa en gemensam målbild med exploatören. I samma anda berätar planen om den så kallade Malmbergsgruppen (bildad 2005) som exempel på hur den nationella nivån kan agera facilitator (samordnare och pådrivare) för gruvnäringen. Strategin tar gång på gång upp at det är många inblandade i samband med mineralutvinning. Utifrån deta förs följande resonemang: Processen från verksamhetsidé till utvinning av malm och mineral omgärdas av avvägningar och prövningar enligt en rad bestämmelser. Det gäller såväl frågor om fysisk planering som om bearbetningskoncession och miljöprövning. Även om regelsystemen i sig är förutsägbara behöver en rad komplicerade överväganden ske i det enskilda fallet. När verksamhetsutövaren och myndigheterna har olika uppfatning om vilket beslutsunderlag som krävs riskeras beslutsprocesserna bli långa med omfatande kompleteringskrav. Denna problematik är svår at lagstifa bort. I stället visar erfarenheten at den stora potentialen at skapa snabbare och mindre konfliktfylld prövning ligger i en utvecklad kommunikation mellan verksamhetsutövare och myndigheter. Samverkan behöver ske såväl proaktivt i samhällsplaneringen som i det enskilda fallet. Utifrån deta motiveras införandet av et nationellt forum let av Näringsministern. Forumets syfe är at identifiera kompleterande målbilder för at nå strategins målbilder och vision. För at korta handläggningstiderna har regeringen tillfört 25 miljoner kronor till Mark- och Miljödomsto larna samt flera tiotals miljoner kronor till länsstyrelserna. SGU har fåt i uppgif at i nära samverkan med Naturvårdsverket ta fram en branschspecifik vägledning för prövning av gruvverksamhet. Deta uppdrag ska redovisas till Regeringskansliet i slutet av maj I Norrboten har länsstyrelsen fåt i uppdrag at driva et pilotprojekt om hur en översiktligt plan kan utarbetas i syfe at stödja kommunerna i deras arbete med sina detaljplaner. Här anvisas en modern projektmetod: Nytan av en sådan ansats ska utvärderas inom ramen för uppdraget. Strategin resonerar sen vidare: En förutsätning för at gruv- och mineralnäringen ska kunna expandera i den takt som möjliggörs genom dagens starka eferfrågan på metall och mineral är at företagen har tillgång till kompetent arbetskraf. Tecken finns på at behov av kompetent arbetskraf kommer at finnas inom en stor bredd av yrkeskategorier. Näringen tillsammans med relevanta aktörer på lokal och regional nivå behöver arbeta tillsammans för at förtydliga behovsbilden utifrån lokala förutsätningar. Näringens atraktivitet bland framtida arbetskraf bör förbätras för at därigenom öka intresset och tillströmningen till relevanta utbildningar. Angående forskningsläget sägs at: utveckling. Svensk gruvteknisk forskning ligger i framkant och deltar i flera stora internationella forskningsprojekt.

5 Vad gäller utbildning ställer strategin hopp till yrkesprogram och utbildningar som initieras direkt av näringen själv. En poäng som tas upp är at sådan studiesatsningar lokaliseras på berörda orter. Strategin understryker at det finns möjlighet för huvudmän inom skolan at själva profilera sina utbildningar inom ramen för de nationella programmen. Det berätas at mellan åren har utbildningsområdet Teknik och Tillverkning haf den största ökningen av antalet studerande. Strategin säter stort värde på et fungerande system för kapitalförsörjning för mineralnäringen. Exportkreditnämnden och Svensk Exportkredit främjar företagens möjlighet till export genom at tillhandahålla konkurrenskrafiga finansieringslösningar. I strategin sägs vidare at: Genom at garantera dessa afärer skapas möjligheter för företagen at täcka sina risker, erbjuda exportfinansieringslösningar och därmed öka sin export. Staten ska enligt strategin på et kraffullt sät ge goda villkor, ta på sig kapitalrisker, fungera som borgenär inför kommersiella banker samt sammantaget fungera som likvidhanterare utifrån mineralnäringens villkor. Det formuleras i strategin så at staten ser at möjligheterna till direkta investeringar i gruvnäringen i vissa fall [är] begränsade efersom investeringar av deta slag är kapitalintensiva samt karaktäriseras av långa ledtider. Det nya statliga stöd- och riskkapitalbolaget Inlandsinnovation AB får utökade möjligheter även utanför stödområde A. Bolagets medel är 2 miljarder. Deta begränsar möjligheterna för bolaget at agera i större projekt. Däremot, fastslår strategin, är det möjligt för bolaget at finansiera prospekteringsverksamhet, under förutsätning at bolaget bedömer den ekonomiska risken försvarbar. Med passning till kommunerna säger strategin at: De statliga finansieringsaktörerna kan främja gruvetableringen genom at medverka till at finansiera olika typer av verksamheter kring etableringen av nya gruvor. Det kan dels utgöras av stödindustrier för at förse gruvnäringen med efterfrågade varor och tjänster och dels av grundläggande servicenäringar för at göra det atraktivt för människor at bo och leva i anslutning till gruvan, likväl som övrigt näringsliv för at få en totalt set väl fungerande arbetsmarknad. I det fortsata arbetet med strategin vill regeringen har inspel. Dessa samlas och finns tillgängliga på adressen regeringen.se/mis och det hålls också dialogmöten för områden som är speciellt värdefulla at fördjupa sig i. Näringsministerns tidigare nämnda forum ska också löpande utvärdera och årligen redovisa hur strategin implementeras. Bilderna på denna sida fotograferade (med tillåtelse) ur Maria Westerbergs bok Vildhjärta en kär lek mellan människa och skog. Köp boken.!