Så utvecklar vi samverkan

Transkript

1 1 Så utvecklar vi samverkan Hotell Dalsland april 2013 Dag 1 Medverkande Styrelse Beredning och handläggare i Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng Inledning Fakta Socsam var en försökslagstiftning där 6 försöksområden i Sverige arbetade finansiellt integrerat med försäkringskassan, hälso och sjukvården och socialtjänsten. Den verksamheten resulterade 2004 i Lagen om Finansiell Samordning (2003 /1210) /lag/ htm. Propositionen Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet 2002/03:132 som låg till grund för den nya lagen beskriver två huvuduppgifter 1. Stödja samverkan mellan samverkansparterna och 2. finansiera insatser som ligger inom de samverkande parternas samlade ansvarsområde eller i gränslandet mellan dem i syfta att återställa eller öka den enskildes funktions- och arbetsförmåga. Johan Jonsson har arbetat med samverkan de senaste 20 åren. Först som ansvarig för Socsam försöket som chef för DELTA på Hisingen och sedan som Folkhälsochef i Västra Götalandsregionen och då följt den nya samordningsförbunden nära. (Bild Britta Hassel) Johan betonar att Samordningsförbunden är på riktigt, en PERMANENT verksamhet. Det är en världsunik konstruktion som vi ska vara stolta över och ta väl hand om. Inget annat land har finansiell samordning mellan statliga och kommunala/landsting organisationer. Lagen om finansiell samordning kom till på grund av de alltför breda gliporna i välfärdssystemet. Samordningsförbundens uppgift är att myndigheter och vårdgivare går ihop och tillsammans bygger välfärdssystemet. Förbunden ska bygga bryggor, fylla i glappen, se till individen. Samordningsförbund finns i nästan alla kommuner. Grunden är att samarbete måste utvecklas från lokala villkor, förutsättningar och historia. Det handlar också om medborgarperspektivet, både som skattebetalare och brukare av offentliga tjänster. Det handlar om vad som gemensamt ska finansieras och tillhandahållas och därmed också ytterst om demokrati. Motiven till samverkan är att underlätta arbete över myndighetsgränserna, gemensamt med den enskildes behov i fokus. Syftet är att göra en snabbare, samordnad och mer heltäckande planering utifrån individuella behov och undvika att människor skickas vidare från myndighet till myndighet som svarte Petter Tanken med dessa dagar är att vi gemensamt ska hitta trådar att utveckla samverkan. En mängd nya rapporter har senaste tiden ramlat ner ; Inspektionen för socialförsäkringen ISF Maxtid i

2 sjukförsäkringen, Ungdomsstyrelsen Fokus 12 Levnadsvillkor för unga med funktionsnedsättning, Statskontoret Kommunernas och arbetsförmedlingens insatser för personer med ekonomiskt bistånd, m.fl. Samtliga betonar vikten av samarbete och samverkan och visar ibland också på de brister som finns och förbättringsområden. Vi kommer gemensamt utforska Vad är arbetslivsinriktad rehabilitering Vad gör vi redan, Hur tror vi det kan se ut om 3 år och vad kan vara ett första steg dit? Bilder av ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING En massa post-it lappar som kan sammanfatts i tre huvudgrupper 2 INDIVIDEN Engagemang Rimliga utmaningar livskvalite Trygghet Mening Sammanhang självkänsla tillit Individen i centrum hälsa Framtidstro möjlighet att lyckas se resurser Motivation, stärka hjälpa, lära PROCESSEN Utveckla deltagarens resurser Möta individen där hon är Coachning för att våga pröva utveckla eller fastställa arbetsförmåga Långsiktighet Skapa möjligheter samarbete se utifrån olika perspektiv vad som är möjligt stegförflytta mål, delmål utifrån individen Upptäckas Motiveras Engageras Mål, delmål Genomföra Justera mål Uppföljning jobb, studier pension

3 RESURSER 3 Omvärlds kunskap Bistånd Individuell plan boendestöd daglig verksamhet Kartläggning utredningar tidiga insatser af utbildning Stöd att få vardags rutiner samtal coachning vägledning Friskvård fysisk träning lokal samhällets samlade resurser medicinsk rehab kognitiva hjälpm prakti k arbetsträning Individuella aktiviteter, lösningar trots hinder Arbets Förmåge bedömning Rehabilitering som tar utgångspunkt i individens situation och förutsättningar i syfte att stärka individen i dess strävan att etablera sig på arbetsmarknaden, Det är också första steget i processen som syftar till att hitta hållbara lösningar för individens delaktighet i samhället. Förutsätter en strukturell samverkan! Arbetslivsinriktad rehabilitering är samarbete mellan olika myndigheter med syftet att samordna och stödja människor i deras väg till arbete och bättre hälsa (en av post-it lapparna) VAD gör vi redan Gemensam kartläggning mellan AF Göran Eriksson och FK Jan Renhage Gemensam kartläggning initieras av Fk eller av Af när det gäller personer med behov av samordnade insatser. Tidigare fanns regler som att man skulle klara 10 tim arbete men nu gäller individens behov. Det kan starta hur tidigt som helst och på låg nivå och avslutas så snart syftet är uppnått med åtgärden. Det bygger på en frivillighet från deltagaren. De som är på väg att utförsäkras, sjuka som är i jobb eller är arbetslösa /utvecklingsgarantin är några i målgruppen. Inget krav finns att man har en SGI. Hälso och sjukvården ska involveras och i den mån arbetsgivare eller socialtjänst finns med så ska även de involveras i processen. Gemensam kartläggning är i första hand en metod. Handläggarna träffas 15 min innan och går igenom vad det hela handlar om, under 1 timme träffar man personen och gör tillsammans en kartläggning hur läget ser ut och vilken plan man ska ha framåt, efter det sammanställer handläggarna ca 15 min efter mötet sina intryck. Dessa möten kan behöva upprepas ett antal gånger och även involvera andra aktörer innan man når en gemensam plan med individen. Planen följs sedan genom uppföljningsmöten. Planen handlar om arbetsförberedande insatser eller arbetsträning I Åmål Bengtsfors Dals-Ed (även Säffle och Årjäng) finns särskilda handläggare på AF som har detta uppdrag. På försäkringskassan har alla handläggare uppdraget att föreslå en gemensam kartläggning så snart de ser ett behov.. Ca 60% blir kvar i insatser på arbetsförmedlingen. Resten återgår till försäkringen alternativt till kommunen. Insatser finns företrädesvis i Säffle och består av upphandlade kompletterande aktörer hos arbetsförmedlingen. Men det kan också vara insatser som individen själv vill göra lokalt.

4 Unga med funktionshinder FK Stefan Krawczynski 4 Stefan arbetar med detta i Trollhättan, Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed. (I Säffle och Årjäng har Lillemor Hallström detta uppdrag ) Uppdraget består i dels att hantera ansökningarna för aktivitetsersättning samt att samordna aktiviteter under tiden för ersättningen. När han startade i september 2012 fanns ca 120 ärenden fördelade till hans tjänst. Sedan dess har det ökat med ytterligare ca 65 ärenden. Stefan har inte gått igenom alla ärenden ännu utan tar dem i den ordningen som nyansökan inkommer eller att tidigare beviljad ersättning ska förlängas med ansökan ny period. Det finns således ett stort antal ungdomar som redan har ersättning och ska ha hjälp med aktiviteter liksom helt nya ärenden som ökar på antalet ytterligare. Särgymnasierna fyller hela tiden på med fler ungdomar men gruppen som går vanlig skola är kanske den allra största gruppen som ökar och där många gånger situationen är mycket komplex. Lika dant ser det ut för de övriga kollegorna inom Fk som arbetar med unga med aktivitetsersättning. Gruppen unga med aktivitetsersättning växer hela tiden. Den omfattar flest personer med olika psykiskas funktionshinder;psykoser, bipolär, Asperger, autism, personlighetsstörning, schizofreni, begåvningshandikapp, depressioner, ångesttillstånd, social fobi, självskadebeteenden mm. Endast en mindre del har enbart fysiska handikapp. Många har troligen en förmåga till arbete, helt eller delvis, och kommer inte få beviljat en permanent sjukersättning vid 30 år. Det betyder att det är ett mycket viktigt arbete att få igång de flesta i aktivitet och i tanken på vad de kan och vill göra, och i ett nästa steg, hitta arbetsgivare och ordna med anpassning av arbetsplatsen för dem som behöver det. Alternativet, passivitet, riskerar att betyda långvarigt beroende av socialtjänsten och dålig livskvalitet. Stefan arbetar i dag med 1-2 arbetsförmedlare i Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, med särskolor, den dagliga verksamheten, sjukvårdande instanser, kommunernas olika verksamheter bla AME och med Finsam för de som har en längre väg att gå och som behöver mycket stöd att klara av praktik. Finsam har inte arbetat med särskilt många med aktivitetsersättning när de låg spridda på alla handläggare i Fk. Nu när Stefan blev ansvarig för samverkan så kommer han använda Finsam i högre utsträckning för att försöka få igång aktivitet. Vi kan redan nu se ett behov av fler coacher för att möta det stora behovet för de unga. Många gånger är de insatser som arbetsförmedlingen har för nära arbetslivet och där individen behöver prepareras innan. En bra start kan vara att hitta en fritidsaktivitet som individen kan få medel från Fk att bekosta men som man kanske behöver stöd att komma igång med. Kan också vara frukostmöten och aktiviteter som coacherna kan förfoga över. Efter 8 månaders arbete ser man en klar trend att antalet ungdomar ökar konstant och att resursbrister finns på flera håll hos samverkande myndigheter men också rätt sorts aktiviteter som ska fungera i en uppstartsprocess. Kopplingen till arbetsgivarna måste stärkas upp och bli en del i samverkan. Greppet är taget i dalslandkommunerna i norr och vi är på god väg att skapa en bra fungerande samverkan kring målgruppen men det är viktigt att backa upp med resurser om inte arbetet ska stagnera eller gå tillbaks. Samarbete AF-UC/Ame/IFO pågår hela tiden Ofta med gemensamma möten var 14 dag eller kring enskilda individer som har insatser på utvecklingscenter/ arbetsmarknadsenheten ESF projekt Arena Ungdom, Vi kan vi vill vi gör, Sigrid

5 5 På GÅNG SIP = Samordnad Individuell Plan Ska upprättas för alla som behöver det Kvalitetsteam kommer bildas med vc, psykiatrin och socialtjänsten. Målgrupp är bl.a de med psykisk sjukdom som behöver insatser från både kommunen och landsting/region. Även AF och FK kommer kopplas på när man ser att en arbetslivsinriktad rehabilitering är möjlig att påbörja. Fakta socialstyrelsen I länet ska finnas överenskommelser om samverkan kring personer barn, unga och vuxna med psykisk funktionsnedsättning. Av överenskommelserna ska framgå vilka målgrupper som omfattas, gemensamma mål för landstingens och kommunernas verksamheter, rutiner för samarbete kring enskilda personer med psykisk funktionsnedsättning och hur individuella planer ska upprättas, ansvarsfördelningen på områden där gemensamma insatser krävs samt former för hur tvister mellan parterna ska lösas. Den 1 januari 2010 infördes en lagstadgad skyldighet i både HSL (3 f ) och SoL (2 kap. 7 ) som innebär att huvudmännen tillsammans ska upprätta en samordnad individuell plan när den enskilde har behov av insatser från båda huvudmännen. Planen gäller både barn och vuxna. Skyldigheten är inte heller tänkt att begränsas enbart till personer med stora och omfattande behov. Syftet är att säkerställa samarbetet mellan huvudmännen så att enskildas samlade behov av hälso- och sjukvård och socialtjänst tillgodoses. Av rutinen ska det framgå att planen innehåller: vilka insatser som behövs, vilka insatser respektive huvudman ska svara för, vilka åtgärder som vidtas av någon annan än landstinget och kommunen, och vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen. Kommentar (Ulrica Sandzen) Trots att vi har stora myndigheter med många gemensamma åtgärder så är ändå bilden den att vi har ganska lite insatser att ta till och att de är ojämnt spridda. De upphandlade kompletterande aktörer som AF har finns centrerade i första hand till Säffle och för individer med svårigheter kan det vara för långt steg att ta sig med bussar 7-10 mil varje dag för att delta. Även psykiatrins möjligheter till gruppbehandling eller multimodala behandlingar kan vara svåra att klara för vår målgrupp som ofta just har problem med att passa tider, åka bussar. Många gånger har de varit föremål för insatser i många år och har svag motivation eller låg egen initiativförmåga. De hemmaplanslösningar som kan ordnas involverar för det mesta de insatser som arbetsförmedlingen kan skapa lokalt,(sius, AF rehab, fördjupad arbetsträning, praktik mm) arbetsmarknadsenheter eller socialtjänst, socialpsykiatri. Vårdcentralerna och deras möjligheter till KBT, fysisk rehabilitering, kontakter med läkare och medicinering är också viktiga. Kommunala Vuxenutbildningen är också en viktig möjlighet för många även om de flesta har erfarenheter av misslyckanden med sig från skoltiden. Kontakter med det lokala näringslivet för att hitta vägar ut till ett verkligt arbete är mycket viktiga annars riskerar rehabiliteringen att stanna i det och att individen får börja om gång på gång. befolkning resurser befolkning resurser befolkning resurser

6 6 De allra flesta behöver bara en myndighet. Och har bara behov av en liten resurs under kort tid, t.ex. när du är sjukskriven. En liten grupp har mer omfattande behov och behöver stora stödinsatser under längre tid och från flera av våra myndigheter. Vårt gemensamma uppdrag är att identifiera vilka det är, hitta bra samverkan för att ge detta stöd, arbeta för att hitta bättre gemensamma metoder för att stötta de som har arbetsförmåga tillbaka till arbete och självförsörjning. GRUPPARBETE SAMVERKAN SOM VI VILL DEN SKA SE UT om 3 år? Aktiviteter Gemensam Benämning Väl förankrat hos deltagare och verksamheter Prioritering från alla parter(kunskap) Individanpassade utmaningar Fler former av sysselsättningar Väl förankrade i näringslivet Flexibelt arbetssätt (lagar och regler-individens behov) tillgängliga insatser Fler aktörer inom handläggargruppen Läkare, lss, habilitering, arbetsliv Tydlighet/medvetenhet inom organisationerna Inre arbete: Vardera organisation/part arbetar mer aktiv med deltagaren Finsam under ett och samma tak: inga gränser men tydlig rollfördelningsom ej påverkar individen Samverka med skolan; sociala delar, tidiga insatser ej fullg betyg Vården psykiatrin som större part i samverkan HÅLLBAR ORGANISERING FÖR SAMVERKAN

7 7 VAD ÄR ETT NÄSTA STEG Förstärka på coachsidan Prata om samverkan inom handläggargruppen Tid för reflexion Bygga vidare på arbetsgivarsidan Utveckla samarbetet mellan resp organisation Utveckla deltagandet inom handläggargruppen; tre aktörer eller mer Prata om Vad är samverkan? Behov av ytterligare coach; Åmål arbetsmarknaden nyckelpersoner Utveckla daglig verksamhet mot arbetsmarknad knyta företag närmare skola- barnomsorg hållbar organisering för samverkan samverkanskostym för individnytta Alla vårdgivare finns med i handläggargruppen Tydliga uppdrag Samordna kartläggningarna "Deltagare" Gemensam plattform Rehab eller sysselsättning? AF eller FK? Underlag inte bara från läkare utan andra professioners kunskap skall också tas tillvara och ha mandat. Flerpartsmöte - rätt insats med en gång, snabbt! Samordning FÖR individen Trygg plattform för tillväxt FINSAM KÄNT I SAMHÄLLET Johan Jonsson Hur vill vi utveckla samverkan? Vart kan vi stå om 3 år? En tanke; Vart var vi för tre år sedan? Kunde vi då se en bild av var vi är i dag?? Var det på agendan att bygga en permanent form för samarbete? eller var vi mer projektinriktade? Hur ser kittet emellan oss ut? Hur ser kittet ut inne i våra organisationer mellan olika avdelningar, professioner? Finsam är en yta som har möjlighet att lösa problem som vi bär på i våra organisationer och som vi inte kan lösa själva. Johan minns en läkare en gång som han träffade på väg till ett samverkansmöte med en patient som tyngde, tveksam till om det skulle vara någon nytta. I mötet med samverkansgruppen fick en lättad läkare stöd och hjälp till sin patient. Chefer som leder samverkan och ordinarie uppdrag behöver stå på båda benen samtidigt. De behöver vara kunniga inom området samverkan och ha kraft att förklara och förankra arbetssättet bland de kollegor som arbetar på det traditionella sättet. Handläggare behöver känna stöd i att få arbeta i samarbete med andra. Det måste finnas en legitimitet för båda uppdragen. Fortfarande finns

8 risken i våra organisationer för en misstänksamhet kring vad dom gör på fk. Samverkan måste bygga på tillit och kunskap om varandras uppdrag. 8 TACK OCH AVSLUT För denna gången En droppe droppad i livets älv Har ingen kraft att flyta själv. Det ställs ett krav på varenda droppe; Hjälp till att hålla de andra oppe Tage Danielsson

9 9 DAG 2 styrelse och beredningsgrupp TANKAR om gårdagen sätta in åtgärder tidigt längre ner i åldrarna, följa familjen Hur säkrar vi individens delaktighet? Transparans och vilka roller alla har. Kompetensutv Värdegrund gemensamt Förankring i den egna organisationen GK och Finsam två parallella spår. Går de koppla ihop? Coacher bra, mittemellan myndigheterna permanentas? Sälja in Finsam i Vården - den enskilde medarbetare tänker behandling. Viktigt tänka VAD KAN VI BIDRA MED Göra Finsam känt och tryggt. Inget man tvingas in i. Trepartsamtal med rätt personer, enkelt, snabbt hållbarhet: hitta grupperingar av medarbetare som kan samarbeta långsiktigt Vilka ska samarbeta? Förtydliga! FINSAMKOSTYM Där vi tänker individ utan att "försvara" sin organisation. Stötta den man möter. Bättre förankrat hos chefer - tid till reflexion Hållbarhet-sårbarhet Af har stått för hållbarhet sen -90talet och hållit i gruppen Mycket samverkan sker ju mellan 2 parter. Vad ska Finsam fokusera på? bredare samverkan De mest komplexa insatserna behöver ske i samverkan Helena Öfverström tankar utifrån intervjuer i Åmål Helena har intervjuat både chefer och medarbetare i ÅMÅL. Intervjuerna har fungerat så att Helena har försökt få alla att prata så mycket som möjligt om samverkan och det egna uppdraget och hur det fungerar. Samverkan sker på så många plan hela tiden Helena ser att den finsamgrupp som finns i Åmål har kommit långt i sitt arbete De har skapat ett arbets och förhållningssätt kring hur man kan jobba ihop. Det är helt lokalt och helt utifrån de som sitter i gruppen. Hur hittar de målgruppen? Det finns vissa kriterier som behov av två myndigheter men annars bygger det på en förtrogenhetskunskap - Hur förmedlar man det till kollegor? Man beskriver att det har funnits en oro att någon myndighet skulle ta över samverkans utrymmet. Men att man nu jobbat fram en gemensam erfarenhet. De som man väljer att samarbeta kring har komplexa behov.

10 Helena kan se några utvecklingslinjer just nu: 10 Gemensamt förhållningssätt Kontaktnät - lätta att aktivera Utbildningsplattformar (kanske få tillgång till varandras utbildningar) Lokala kunskapsbanker Kollegial handledning Det hela landar i frågan Hur mycket hemmaorganisationen är villig att satsa? Samverkan tar tid och kostar. Det behövs STRUKTUR OCH PROCESSER Korta tankar från ROTEN ; Samverkande team kan vara en utveckling Finsam jobbar med de som vi i våra hemmaorganisationer inte når resultat med, där vi fastnar. Tillsammans är mer möjligt. Det som tillsynes verkar omöjligt kan fungera bra och tvärsom. Hantverkare, Gesäller, Mästare De vi behöver jobba med behöver Mästare. Kan vi jobba tidigare ihop? Kompetensförstärka och inte vänta tills det gått över styr? Det finns alltid de som också behöver sena insatser. Alla går inte nå tidigt. Det handlar en del om rätt timing om att personen är där Johan Jonsson Samverkan skapar skarpare gränser och tydlighet i våra ordinarie uppdrag när vi tvingas definiera våra ansvarsgränser än när alla försöker ensamma men ingen kan. Samverkan kräver en tillit till SYSTEMEN som är organiserade för att hjälpa individer och till min egen förmåga och andras förmåga. Det ökar TILLITEN till Välfärden och är en viktig del av Demokratin. Det måste finnas INCITAMENTSSTRUKTURER för samverkan. Det måste löna sig. Det finns i varje förvaltning tydliga incitament vad som lönar sig, vilka mål som ska uppnås med vilka medel. Vi måste skapa samma tydlighet i samverkan. Det är lättare att prioritera det som ger tydliga resultat och därför blir det extra viktigt att formulera tydliga mål i samverkan. Styrelsen uppdrag är att sätta de mål som behövs. Det blir svårt att hävda Samverkan utan resultat. Samverkan samlar inte poäng i CV t Det borde vara tvärsom - att det är de som har mest erfarenhet som kan avancera till samverkan som ofta kräver mest kompetens och kvalifikationer. Samverkanskostymen - Hur ser den ut? Vad är bra för organisationen? Vad är bra för individen? Det kanske inte alltid sammanfaller? Viktigt att tänka tanken VAD KAN VI BIDRA MED? Det handlar om att ta små steg tillsammans med individen. Styrelsen har ansvar att ta fram vad man ska satsa sina medel på. Det finns inget krav att man ska fördela medlen på något viss sätt utan i princip satsar styrelsen där man finner det mest angeläget. Beredningsgruppen blir i det arbetet en viktig del i att alla beslut har bra underlag. Uppdraget i styrelsen är att jobba för att förbättra Samordningen mellan myndigheterna och att finansiera insatser för individer för att täcka glipor i systemen. För att sitta i Styrelsen är man utvald av fullmäktige som politiker och av verksamhetschefer i de statliga myndigheterna. Men när ledamoten sedan sitter i styrelsen så byter man roll; tar med sig sina erfarenheter och kunskaper från den organisation som man utsetts från MEN representerar Samordningsförbundet och det uppdrag

11 som man har där. Det skulle kunna betyda att man fattar beslut som är bra för samverkan men kanske inte lika bra för den egna ursprungliga organisationen. 11 Är detta SAMVERKANSKOSTYMER? Bild installation av Kaarina Kaikkonen VAD HÄNDER NU?

12 Säffle samlar ihop chefer i samverkan för att förtydliga mandat och legitimitet. Ansvarig AME, AF, IFO, Psyk 12 Ny inbjudan till primärvården att delta i beredningen Åmål kommer arbeta med att utveckla begreppet "ungdomscentral" och vad som kan ingå i en sådan Fortsatta diskussioner i Beredningsgrupp 29/5 utifrån denna dokumentation Ansvarig tjm Ansvarig IFO + Skolförvaltningen inbjuden ansv tjm finsam ansvarig beredningsgruppen Förändring av insatser ansvarig beredningsgruppen beslutsunderlag styrelse 19/6 uppföljning av denna dag i början av oktober med handläggare ansvarig beredningsgrupp och ansv tjm Fortsatt diskussion kring verksamhetsplan 2014 Samverkansplattform och samverkanskostym förslag från utredare Helena Öfverström i augusti/sept beslut senast november 2013