Ansökan. Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. Diarienummer 2017/ Uppgifter om projektet

Transkript

1 Sid 1(17) Ansökan Uppgifter om projektet Namn på projektet Trappstegsmodellen Startdatum Kontaktperson för projektet jose hernandez Slutdatum Telefonnummer E-post Behörig företrädare Telefonnummer Kontaktperson ekonomi E-post Telefonnummer Utdelningsadress Besöksadress Martti Järviniemi Viktoria Valtersson Solgårdsgatan Tranemo Solgårdsgatan Tranemo Organisation Organisationsnamn Organisationsnummer Organisationsform Antal anställda Telefonnummer e-post Webbplats Utdelningsadress BankGiro Behörig företrädare för organisationen Omsorgssektionen Tranemo kommun Primärkommunala verksamheter Fler än joseroberto.hernandez@tranemo.se Tranemo kommun Tranemo Martti Järviniemi d.pro v.1 Arbetsställe/enhet som ansvarar för projektet CFAR-nummer Namn på arbetsställe/enhet Utdelningsadress Besöksadress Uppgifter om utlysningen Namnet på utlysningen och diarienumret Daglig sysselsättning, omsorgssektionen Solgårdsgatan Tranemo Solgårdsgatan Tranemo Ökade övergångar till arbete och studier : 2017/00322

2 Sid 2(17) Programområde Specifikt mål Programområde 2 - Ökade övergångar till arbete 2.1 Kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden ska komma i arbete, utbildning eller närmare arbetsmarknaden. Projektet ska huvudsakligen bedrivas i Norra mellansverige Småland och öarna Övre norrland Östra mellansverige Västsverige Mellersta norrland Stockholm Sydsverige Deltagare Totalt antal deltagare i projektet 26 Antal kvinnor 14 Antal män 12 Ålder på deltagare Deltagare i projektet Anställda Unga (15-24 år) Företagare Nyanlända invandrare Verksamma inom ideell sektor Långtidsarbetslösa Har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Är eller har varit sjukskrivna och har behov av stöd för återgång i arbete Är utanför arbetsmarknaden (mer än 12 månader) Långtidsarbetslösa ej anmälda på AF Beskrivning Beskrivning av projektets genomförande för att nå förväntade resultat och effekter Jämställdhets- och tillgänglighetsperspektivet samt icke diskriminering ska säkras i varje del av ansökan - En jämställdhets- och tillgänglighetsanalys ingår i projektets problemanalys - Mål och indikatorer har jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv - Aktiviteterna främjar jämställdhet och tillgänglighet i enlighet med analys, mål, och indikatorer - Projektet följer upp att jämställdhets- och tillgänglighetsmålen nås och om inte åtgärdar detta I samtliga frågor i ansökan ska perspektiven ovan beaktas. Kom också ihåg att beakta de krav som ställs i utlysningen när du besvarar samtliga frågor i ansökan. Bakgrund Beskriv bakgrund till projektidén. Kommunerna är skyldiga att erbjuda sysselsättning. En person med psykiska eller fysiska funktionsnedsättningar kan beviljas sådan enligt socialtjänstlagen (SoL), eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Sysselsättning eller dagliga aktiviteter kan utformas på olika sätt och anpassas till olika individers behov. Projektidén till Trappstegen grundar sig på förstudien/utvecklingsprojektet Arbetsmarknadsinriktade insatser för personer med beslut om daglig verksamhet som Tranemo kommun drev med stöd från FoUS (Forskning och utveckling, Sjuhärad välfärd) under perioden maj 2015 november Förstudien/utvecklingsprojektet refereras fortsättningsvis till förstudien i texten.

3 Sid 3(17) Förstudiens målgrupp var personer med funktionsnedsättning som beviljats daglig sysselsättning enligt LSS eller enligt SoL, men som hade andra behov än traditionell dagverksamhet. Denna målgruppen hade ökat lokalt under 2014 och Syftet med förstudien var att minska avståndet från daglig verksamhet till arbetsmarknaden och skapa en känsla av meningsfullhet och tillfredställelse hos individen samt öka antalet personer som fick extern sysselsättning och därmed möjlighet till lönearbete. I förstudien deltog representanter från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Tranemo och Svenljungas gemensamma arbetsmarknadsenhet, Limmareds arbetscenter (LIMAC - socialt företag), socialtjänsten, personal och chefer från daglig sysselsättning, daglig verksamhet, privata arbetsgivare och brukare. Sammanfattning av förstudiens resultat: Bedömningen är att Samhalls högre krav på arbetsförmåga samt högre inträdeskrav från arbetsmarknaden generellt och de prioriteringar Arbetsförmedlingen och kommunens arbetsmarknadsenhet gjort, har lett till att målgruppen ökat lokalt. De personer som inte nått upp till arbetsmarknadsenhetens krav erbjöds istället daglig verksamhet som sysselsättning. Tranemo kommun hade vid tidpunkten för förstudien inga andra alternativ att erbjuda och situationen ser likadan ut idag. Resultatet av bristen på alternativ ledde till att några brukare i förstudien inte ville vistas på daglig verksamhet. De ansåg att de inte passade in där. Brukarna såg sig själva som för duktiga och att verksamheten inte var på riktigt. Dessa brukare valde att stå utan sysselsättning och har på så sätt fallit mellan stolarna. Sammantaget har förstudien visat att det finns ett behov av ett nytt arbetssätt. Målet är att kunna erbjuda rätt sysselsättning, på rätt nivå till rätt person. Daglig verksamhet: Intentionerna med daglig verksamhet är enligt Socialstyrelsen att rusta personer för arbetslivet. Nationellt fungerar denna insats enligt Socialstyrelsen som en inlåsningseffekt och barriär mot arbetslivet. Tranemo kommun är inget undantag. Förhållningssättet om att stötta personer med funktionsnedsättning att nå egen försörjning har inte funnits. Idag tillgodoser kommunens dagliga verksamhet de behov personer har som står långt ifrån arbetsmarknaden. Däremot saknas verksamhet som passar den målgrupp ansökan avser. Socialstyrelsen beskriver vidare att 40 procent av personerna inom daglig verksamhet skulle kunna gå till förvärvsarbete med rätt stöd. Det finns alltså en utvecklingspotential inom området. I förstudien deltog 27 personer som bedömts kunna komma ut i extern sysselsättning med rätt stöd. Det motsvarar ca 45 procent av det totala antalet deltagare i daglig verksamhet. Utav av de 27 personerna har 8 stycken extern sysselsättning idag. Detta visar på att andra insatser och mer tid behövs för att uppnå Socialstyrelsen rekommendation. Vad visade förstudien? Förstudien visade på att: 1. När sysselsättningen inte fungerade blev individen ofta hemmasittande och hamnade i en negativ spiral av psykisk ohälsa och utanförskap. En känsla av vanmakt uppstod hos individen som tärde på självkänslan. För Tranemo kommun fick det konsekvensen att användandet av kommunala insatser såsom daglig verksamhet, boendestöd och hemsjukvård ökade. 2. Brukarna upplevde visserligen att den dagliga verksamheten bröt deras sociala isolering, men den gav dem inget ekonomiskt incitament, till skillnad mot vad ett förvärvsarbete skulle kunna göra. Målgruppen upplevde att den lilla dagersättningen som kommun gav var ett kvitto på att arbetet man utförde inte var värdefullt. Ersättningen som betalades ut kom således att motverka individernas tänkta upplevelse av tillfredsställelse. Istället för att växa som individer upplevde brukarna att arbetet på daglig verksamhet blev ett stigma och en begränsning i möjligheten att leva ett liv som alla andra. 3. Brukarna upplevde en oförståelse av deras behov och funktionsnedsättning på externa arbetsplatser. Detta innebär avsaknad av både trygghet och förhoppningar om att kunna erhålla ett lönearbete. Så föddes trappstegsmodellen Utifrån resultatet av förstudien växte en vision och en modell fram om hur Tranemo kommun i framtiden vill arbeta med målgruppen. Modellen är skapad utifrån den lilla kommunens behov och förutsättningar. Visionen för modellen är att matcha målgruppens behov med arbetsgivarnas önskemål och på så sätt öka antalet personer som kommer ut i extern sysselsättning och som därmed får möjlighet till lönearbete. Modellen fick namnet trappstegsmodellen. Trappstegsmodellen bygger på att brukarna upplever att steget från daglig verksamhet till arbetsmarknaden är högt och att den behöver planas ut. Trappstegsmodellen ska också möta arbetsgivarnas upplevelse av att brukarna är dåligt rustade inför arbetslivet och ge brukarna förberedande insatser innan de tillträder arbetsmarknaden. Med trappstegsmodellen vill vi utmana och bryta upp den traditionella utformningen av daglig verksamhet. Se bild 1. I nuvarande arbetssätt finns en praktiksamordnare till stöd för deltagarna mellan daglig sysselsättning och arbetslivet. I det nya arbetssättet (vår tänkta framtid. se bild 1) ersätts praktiksamordnaren av aktiviteter i två eller flera steg; som innebär ett

4 Sid 4(17) aktivitetscenter och ett tätare samarbete med kommunens arbetsmarknadsenhet. Med fokus på aktivitet istället för en samordning av praktik blir brukarens process mot ett arbete inte lika personbunden som tidigare. Här hamnar arbetsmodellen i fokus istället för enskild personal, vilket är den problematik som annars uppstår i den lilla kommunen. Det är möjligt att nå extern sysselsättning: Att nå extern sysselsättning var ett av förstudiens tre syften. Det visade sig att de brukare som fick den möjligheten upplevde ett ökat självförtroende och självkänsla. Det resultatet berodde på dåvarande arbetssätt med en praktiksamordnare och var i hög grad personrelaterat. Den delen vill vi komma ifrån. Den lilla kommunens styrka med ett fåtal personal med hög brukarkännedom kan också vara en hög risk för kompetensförslut när personalen väljer att byta arbete. Den organisatoriska kunskapen kring målgruppen och arbetsmarknadens är fortfarande begränsad i kommunen. Detta ser vi att Trappstegsmodellen kan förändra. Vidare gav arbetet med förstudien en positiv attitydförändring hos de arbetsgivare som tog emot personer med funktionsnedsättning. I dag har därför två personer ur målgruppen varsin utvecklingsanställning. Denna attitydförändring vill vi lyfta som en del i arbetet med icke-diskriminering. Trappstegsmodellens olika delar behöver bearbetas mer och testas. Avsaknaden av rätt sysselsättningsmodell kombinerat med låg arbetslöshet har bidragit till att Tranemo kommuns brukarantal inom daglig sysselsättning och daglig verksamhet har ökat med 44 procent sedan år Och ökningen fortsätter att vara konstant. Om vi jämför Tranemo kommun med andra landsbygdskommuner i samma storlek har Tranemo ett större brukarantal placerade inom kommunal daglig sysselsättning/daglig verksamhet. Tranemo kommun behöver därför stöd i att både bromsa och möta denna utveckling. Vilka genusmönster har konstaterats i förstudien? Inom daglig verksamhet/sysselsättning finns idag cirka 60 personer inskrivna. Av dessa bedöms 26 stycken ha möjlighet att nå en extern sysselsättning. 13 personer har beslut enligt LSS och 13 personer har beslut enligt SoL. Fördelningen är jämn mellan kvinnor och män. Se tabell 1. I dag är 5 personer helt utan sysselsättning. Men det förekommer också att personer med sysselsättning i perioder väljer att avstå den, eftersom de inte trivs eller upplever att verksamheten är meningsfull. Antalet beslut enligt SoL förväntas öka i och med arbetsmarknadens krav. Det i sin tur ger oss en föraning om att antalet som helt står utan sysselsättning också kommer att öka, eftersom man upplever att man inte passar in någonstans. Många av arbetstillfällena i Tranemo kommun finns inom tillverkningsindustrin, något som historiskt sett har gynnat männen. Förstudien visar dock det motsatta, att det är männen som har större svårigheter att möta arbetsmarknadens krav jämfört med kvinnorna. De motsätter sig också i större utsträckning deltagande på daglig sysselsättning, daglig verksamhet till skillnad mot kvinnorna. Förstudien har kunnat visa att när männen väl når extern sysselsättning har de större svårigheter jämfört med kvinnorna att behålla sin anställning. Vi vill förstå varför det är på detta sätt, så att vi kan förebygga och ge jämlika chanser till att få och behålla en extern sysselsättning. Vad vill vi göra nu? Sammantaget har förstudien visat att det finns ett behov av ett nytt arbetssätt för att möta målgruppen som fortsätter att öka i antal. Vi söker nu projektmedel för att kunna genomföra Trappstegsmodellen. Med Trappstegsmodellen vill vi verka för att personer med funktionsnedsättning ska ha en ökad möjlighet att närma sig arbetsmarknaden utifrån en daglig aktivitet, som mer är anpassad utifrån personernas egna styrkor och behov. Utmaningen för Tranemo kommuns är att minska avståndet mellan daglig verksamhet och arbetsmarknaden. Vi vill bidra till ett samhälle där samtliga människor erbjuds stöd på ett jämlikt sätt. Beskriv projektets problemanalys kopplad till de regionala/nationella utmaningar som finns i utlysningen. Är arbete en rättighet? Enligt artikel 9 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska medlemsstaterna identifiera och undanröja hinder för tillgänglighet, bland annat på arbetsplatser. Artikel 27 handlar om arbete och sysselsättning och att diskriminering ska vara förbjudet i lag. Det innebär att arbetsgivaren aldrig kan neka anställning enbart på grund av att den sökande har en funktionsnedsättning. Rekryteringsprocessen ska vara öppen för alla, arbetsmiljön ska vara anpassad och arbetsvillkoren ska vara rättvisa. Grundtanken med Trappstegsmodellen är att skapa möjligheter för målgruppen att komma ut på andra arbetsplatser än daglig sysselsättning och daglig verksamhet. Samtidigt visar förstudien att den trygghet som deltagarna är i behov av i dagsläget inte kan erbjudas på externa arbetsplatser. Det är både en tillgänglighets - och en diskrimineringsproblematik. Koppling till utlysningen: Förstudien till ansökan visar på behov av insatser som främjar övergångar till arbete, genom att hjälpa personer som står långt från arbetsmarknaden att utvecklas så att de lättare kan få anställning, enligt programområde 2 i utlysningen.

5 Sid 5(17) Förstudien har visat följande problemanalys: Steget från daglig sysselsättning och daglig verksamhet till den reguljära arbetsmarknaden är för stort. Nuvarande utformning av daglig sysselsättning och daglig verksamhet i Tranemo kommun tillmötesgår inte det behov som ansökans målgruppen har. Befintliga verksamheter är inte rustade för att möta dessa personer. Verksamheterna tänker inte i ett vidare perspektiv, vilket hindrar målgruppen från att närma sig arbetsmarknaden. Det steget behöver planas ut genom att verksamheternas innehåll och utformning ses över. Trots att Tranemo kommun har bland den lägsta arbetslösheten i Sverige har deltagarna ur ansökans målgrupp svårt att komma ut på arbetsmarknaden, eftersom Tranemo kommun saknar en tydlig modell för sysselsättning. Detta i sin tur bidrar till en otydlig väg till sysselsättning både för brukare och personal. I de fall en brukare fått en praktikplats har det varit svårt för brukaren att få den omvandlad till ett lönearbete. Här behöver Tranemo kommun arbeta intensivare med att förbereda ansökans målgrupp för att matcha arbetsgivarnas krav på kompetens. Ett strukturellt hinder som kan motarbeta brukarnas inträde på arbetsmarknaden är att gymnasiesärskolan inte berättigar till högre utbildning. Det innebär att de oftast hamnar på daglig verksamhet. Därav har vi inte tagit med möjligheten till högre studier, eftersom vi ser att arbetsvägen har störst potential för projektets målgrupp att bli självförsörjande. Nationell statistik beskriver att 24% av dem som gått ut gymnasiesärskolan mellan varken arbetar, studerar eller har insatsen daglig verksamhet (Arvidsson 2016). Det finns ett idag ett mörkertal av personer som inte vill ta del av Tranemo kommuns sysselsättnings insatser, eftersom verksamheterna inte lockar. Detta resulterar i att de istället blir sysslolösa, förhoppningen är att fånga upp dessa personer. Vilka relevanta erfarenheter/kunskaper finns det inom området? Enligt den internationella genusforskningen finns det vissa hinder som står i vägen för kvinnorna in i arbetslivet. Dessa hinder är bland annat de traditionella könsrollerna och de lägre ställda förväntningarna på kvinnan. I jämförelse med Tranemo kommuns statistik, är det av intresse att undersöka varför vi inte följer mönstret. Beror det på verksamhetens arbets- eller förhållningssätt, könsstereotypa roller, sociala förutsättningar, näringslivets inriktning lokalt, kunskapsnivå, tidigare studieinriktning? I Tranemo kommun är det männen som har svårigheter med att nå arbetslivet. För att stärka målgruppens rättigheter har Tranemo kommun implementerat en värdegrund för personalen på Funktionen för funktionsnedsättning och socialt stöd. Förhållningssätt är att se det unika och individuella i varje individ och inte kategorisera eller gruppera människor utifrån kön, religiös tillhörighet eller politisk bakgrund. Omsorgssektionen som helhet arbetar utifrån en verksamhetsidé som talar om att vi som arbetar här är till för de som bor i Tranemo kommun, vi anser att alla har lika värde och vi ska vara ett komplement till individens egna resurser för att nå en förändring. Tranemo kommun har en övergripande värdegrund som säger att vår verksamhet ska vara tillgänglig för alla invånare. Samtliga dessa delar ska genomsyra projektets organisation. Tyvärr överensstämmer inte kommunens förhållningssätt, men det synsätt som finns på arbetsmarknaden. Tranemo kommun behöver därför finna incitament för hur arbetsgivarna ska sänka trösklarna in i näringslivet. I de befintliga verksamheterna finns det kunskap inom KASAM. Personalen arbetar med att göra de olika arbetsmomenten begripliga, hanterbara och meningsfulla. Detta kan vi i fortsättningen kvalitetssäkra, i och med att flertalet i arbetsgruppen utbildar sig till stödpedagoger. Inom organisationen finns det även kunskap om Supported Employment (SE) och Individual Palcement and Support (IPS). I dag finns dock en problematik i att dessa resurser inte används på rätt sätt. Det beror på att insatserna inte är tillräckligt koordinerade i dagsläget. Den svenska och internationella forskningen påstår att ett villkor för att målgruppen ska etablera sig på arbetsmarknaden är att erbjuda individanpassat stöd utifrån brukarens behov, önskemål och förutsättningar. Vidare säger forskningsöversikten att stödet bör vara långvarigt och att det ska finnas synergier mellan brukarens olika insatser och att dessa bör ske parallellt med varandra. De menar att stödet inte ska ges enbart för att främja etableringen på arbetsmarknaden utan även efter att arbetsdagen är slut för att på så sätt kunna erhålla en helhetsbild av brukaren. Detta ska i sin tur ge en helhetsbild om brukarens förmågor som kan sättas i relation till hur arbetsplatsen fungerar (Arvidsson, 2016). En förutsättning för detta menar Arvidsson (2016) är att myndigheterna samspelar med varandra. Vidare säger forskningsöversikten att arbetsgivarna är positivt inställda till att erbjuda målgruppen praktikplatser, dock mindre benägna till att erbjuda ett lönearbete (Arvidsson, 2016). Arbetsgivarna kan tänka sig att anställa personer med funktionsnedsättning om andra arbetsplatser kan föregå med goda exempel, eftersom de vill försäkra sig om att det fungerar. Avslutningsvis poängterar Arvidsson (2016) att arbetsgivarna önskar en öppenhet och tydlighet om brukarnas funktionsnedsättning. Föreningen Attention har i rapporten "Vi kan och vill arbeta En undersökning om hur anställda med Aspergers syndrom ser på sina jobb, sin arbetsmiljö och sina behov" uttryckt behov av riktade insatser till arbetsmarknadens parter, chefer och handledare där man uppmanar till att Arbetsförmedlingen ska få i uppdrag att informera och utbilda arbetsgivare, fackliga företrädare och

6 Sid 6(17) stödpersonal så att alla får en förståelse för de möjligheter och svårigheter som en AS-diagnos innebär samt vilka stödformer som finns när man anställer personer med funktionsnedsättning. Vidare vill man verka för fler anpassade arbetsplatser; där kraven på social kompetens inte ses som viktigare än möjligheten att få arbetsuppgifter utförda, där ramar, uppgifter och förutsättningar är tydliga så att så att anställda med AS-diagnos kan arbeta i en välstrukturerad, trygg, anpassad, förstående och stressfri miljö där olikheter bejakas. Några röster från föreningens Attentions medlemmar: Låt mig få slippa fikaraster, få jobba med att lösa uppgifter och få saker gjorda, slippa vara social utan någon mening och slippa bli sedd som elak bara för att man inte hittar några bra saker att säga när man ska prata bara för att prata. För att ytterligare beskriva de erfarenheter och kunskaper som finns inom området hänvisas till förstudien Arbetsmarknadsinriktade insatser för personer med beslut om daglig verksamhet (2017) av José Hernandez, som skickas med som bilaga till ansökan. Menu Beskriv analys, planering och genomförande samt vad projektets syfte och mål i de olika faserna? Projektet Trappstegsmodellen är kopplat till programområde 2 "Öka övergångarna till arbete". Det är även projektets övergripande mål - att öppna upp för ett nytt sätt att nå arbetsmarknaden. Socialfondsprogrammet beskriver tre delmål för programområde 2 varav detta projekt tangerar delmål 2.1 Kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden ska komma i arbete, utbildning eller närmare arbetsmarknaden". Analys: Förstudiens problemanalys, som även ligger till grund för detta projekt, har genererat kunskap om brukarnas behov och uppfattning om stödfunktionerna samt organisationens brister. Förstudien påvisar att det som behöver initieras är en fördjupad analys av stegens olika innehåll i Trappstegsmodellen. Till detta finns ett behov av att genomföra en kvalitativ undersökning med de företag som idag har brukare i sin verksamhet. Vad är det som gör att brukarna är kvar? Hur har man anpassat arbetsplatsen? Vad är det som gör att det funkar för dessa individer? Planering: Planeringen av detta projekt utgår ifrån förstudiens resultat. Med den kunskapen som bas tror vi att förutsättningarna finns för att projektet ska nå hög måluppfyllelse. Fokus i projektet kommer att vara att utveckla Trappstegsmodellen och att bryta könssegregerade arbetsroller genom att bredda yrkesvalen för kvinnor och män. Att få testa och utvärdera Trappstegsmodellen ser vi som en nyckelfaktor för att få till en framtida lyckad implementering av projektet i de ordinarie verksamheterna. Att tänka utanför stereotypa roller och i stället fokusera på individens förmåga är ett av projektets viktigaste mål. Vi är människor först. Projektledaren för projektet kommer att vara densamma som i förstudien. Det innebär att det finns en förkunskap om kommunens organisation, aktuella brukare och Tranemo kommuns arbetsmarknad. Projektledaren kommer att tillsammans med områdeschefen för daglig sysselsättning enligt LSS/SoL att rekrytera personal till projektgruppen. Utöver detta ska projektledaren ansvara för och säkerställa att projektplanen hålls, förvalta aktivitetsplanen, leda och fördela arbetet i projektet samt informera om projektet och rapportera till styrgruppen. Som stöd kommer omsorgssektionens verksamhetsutvecklare att stötta projektledaren i informationsfrågor. Den samverkan som etablerades via förstudien behöver återuppbyggas. Samverkan kommer att vara grunden för en ny projektorganisation. Projektorganisationens uppgift blir att föra projektet framåt mot uppsatta mål. Det kommer att upprättas en styr- och en projektgrupp samt en referensgrupp. Styrgruppen kommer att bestå av funktion-, sektion-, och områdeschefen för omsorgsektionen samt funktionschef för myndighetsfunktionen, Tranemo kommun. Deras uppdrag blir att stödja projektgrupperna säkerställa att den har kontroll och att projektet kommer att nå målet. De ska kontinuerligt hålla sig informerade om projektets utveckling och ta beslut om förändringar i projektet. Projektgruppen består av projektpersonal, brukare och arbetsgivare som ska genomföra uppgifter/aktiviteter och sprida informationen på respektive arbetsplatser. Referensgruppen består av brukarorganisationer och arbetsgivare vilka ska vara rådgivande och sprida projektets resultat i sina organisationer. Genomförande: Grundprincipen i projektet är att stöd och insatser ska utgå från brukarens egna kompetens och förmåga. Verksamheten ska ha ett holistiskt perspektiv för att på så sätt rusta brukarna till att närma sig arbetsmarknaden. Samtidigt är det viktigt att arbetsgivarna och samhället i stort får en ökad förståelse för personer med funktionsnedsättning. Vi kommer därför att genomföra en informationsinsats där brukarnas presenteras som en potential för samhällets utveckling. Sammantaget ställer detta krav på god samverkan mellan kommunen, företagen och civilsamhället. Arbetsgivarna ska stödjas och vägledas i hur brukarens

7 Sid 7(17) arbetsplats kan anpassas. I förstudien deltog tre privata arbetsgivare som samtliga erbjöd praktikplatser. Genom att sprida deras erfarenheter hoppas vi nå ut till fler företag i kommunen. En ökning av antalet arbetsgivare är en förutsättning för att kunna erbjuda en större variation på arbetsuppgifter. Självklart ska Tranemo kommun föregå med gott exempel. Tillsammans med Arbetsförmedlingen, näringslivet och ideella organisationer ska vi skapa de bästa fysiska, sociala och psykologiska förutsättningarna för att brukarna ska nå ett lönearbete. Den andra fasen i arbetet är att möjliggöra att arbetsgivarna tar ett socialt ansvar. De olika stegen i Trappstegsmodellen: Att daglig verksamhet finns som första steg i modellen är för att brukarna varierar i sin funktion- och aktivitetsförmåga. Detta innebär att det kan vara några brukare som väljer att börja på det första steget. Efter att brukaren känner sig redo kan den börja på nästa steg som är Aktivitetscenter. Aktivitetscenter ska fungera som ett mellansteg mellan daglig verksamhet och arbetsmarknadsenheten. Det som praktiksamordnaren har gjort för att uppnå förstudiens syfte är lobbyarbete, att uppmuntra brukarna att tro på sina förmågor, att utgå från brukarnas styrkor, täta uppföljningar och handledning med både arbetsgivarna och brukarna. Denna metod ska vara ett av arbetssätten på aktivitetscenter. Under handledningen på arbetsplatserna har praktiksamordnaren lagt stor vikt vid att personalgrupperna ska förstå innebörden av brukarens behov i förhållande till miljön. Detta för att arbetsplatserna ska få ökad förståelse och kunskap om brukarens funktionsnedsättning och utifrån det anpassa arbetsplatsen. I förstudien framkom att den befintliga dagliga verksamheten utformades av personalen. Brukarna inkluderades inte i det arbetet. Ambitionen med aktivitetscenter är att göra det motsatta; en verksamhet skapad av brukarna, för brukarna. Detta är första steget mot att bryta upp den traditionella synen på daglig verksamhet. För att nå ambitionen med aktivitetscentret behövs ett tydligt samarbete med andra såsom sociala stödteamet, LSS- och SoLhandläggaren, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och hälso- och sjukvården. Målsättningen i samverkan är ett holistiskt perspektiv på individen. Samtidigt är det viktigt att tydliggöra de olika aktörernas gränser i arbetet med målgruppen och hur de kan överlappa varandra. Tillsammans ska vi täcka deras livsperspektiv. När brukarna känner sig redo ska de kunna ta nästa steg till arbetsmarknadsenheten. Därefter ska brukarna vara redo att komma ut på extern sysselsättning med möjlighet till lönearbete. Med flexibla, men sammanhållna arbetsuppgifter anpassade till brukarna och med möjligheten att testa dessa på externa platser är vår förhoppning att ge brukarna en ökad självkänsla, en meningsfull vardag och närma sig målet om en anställning. Med aktiviteter tydliggörs också karriärstegen för målgruppen och steget till arbetsmarknaden planas ut. På samma sätt bromsar de olika stegen fallen från arbetslivet. Vidare får personalen ett verktyg där de kan följa brukarens utveckling. Vi tror att en meningsfull sysselsättning grundas i att brukarna kan förstå för vems skull arbetet utförs och att det hen gör påverkar någon annans liv. Tranemo Kommun skulle exempelvis kunna profilera sig i att arbeta med fler odlingsprojekt och hållbarhetsinitiativ med utgångspunkt från kommuns vision Lev livet på den gröna sidan. Här kan till exempel brukarna vara initiativtagare och genomförare med stöd och handledning av personalen. I detta får personalen en bakgrundsroll och brukarna fattar alla beslut från idé till avslut. Enligt Socialstyrelsen finns ett antal premisser som är av vikt för att flexibiliteten ska fungera. Dessa idéer kommer också att genomsyra Trappstegsmodellen och är följande: Ingen av verksamheterna är diagnosbaserad, utan människor blandas med varandra. Detta innebär att målgruppen kan utökas. Låg tröskel dvs. kraven på aktivitet går från att bara vara till de som utför ett vanligt arbete. Detta innebär att det är brukarna som bestämmer verksamhetens innehåll. Brukarna har möjlighet att arbeta i grupp och individuellt. Trappstegsmodellen ska vara en individanpassad insats med en flexibel och sammanhållen kedja av insatser, se bild 2. Den ska rusta deltagaren att få och behålla en anställning, eller annat som gör att brukaren avskrivs från att vara sysslolös, till exempel arbete eller studier. Beskriv målgrupp, samverkanspartner och intressenter och hur projektet kommer att involvera dessa i analys- och planeringsfas och genomförandefas. Målgruppen för projektet är personer som har beslut om daglig verksamhet, men som har andra behov än traditionella daglig sysselsättning och dagliga verksamheter. Spridningen är stor inom målgruppen. Personerna kan ha psykisk och/eller fysisk funktionsnedsättning och i många fall har detta lett till en psykisk ohälsa. Även deras ekonomiska förutsättningar är olika, några har aktivitetsersättning, andra har ekonomiskt bistånd och några är långtidsarbetslösa.

8 Sid 8(17) Brukarna har ofta låg självkänsla, känner nedstämdhet, saknar utbildning och vara rädda för att misslyckas. De kan ha svårigheter med social interaktion och med att skapa struktur. De är ofta stresskänsliga. Detta bidrar till att de har svårigheter att tillägna sig samhällets information om sina rättigheter och skyldigheter och hamnar därför utanför samhället. I förstudien deltog målgruppen aktivt i projektets olika delar. Detsamma kommer att gälla i detta projekt. Syftet är att främja delaktighet och ha ett inifrån- och utperspektiv. Brukarna uppskattade medverkan i förstudien, eftersom de fick kontinuerlig information om hur projektet utvecklades. Brukarna upplevde att de i förstudien kunde påverka sin egen livssituation. I utvecklandet av Trappstegsmodellen vill vi fortsätta främja detta arbetssätt. Förstudien lyckades uppnå ett tydligt resultat, som delvis kan förklaras av att det var brukare, arbetsgivare och anställda som genomförde arbetet tillsammans. Samma arbetssätt kommer att användas i utvecklandet av Trappstegsmodellen. Brukare, anställda och arbetsgivare kommer att utgöra en tydlig del av projektorganisationen. Vi ser att vi är starkare tillsammans. Det ökar engagemanget och delaktigheten och skapar förutsättningar för att kunskap, erfarenhet och insikter ska kunna utbytas. Utgångsläget kommer att vara ett horisontellt perspektiv vilket innebär att alla i projektgruppen bidrar med kunskap och idéer utifrån sina förutsättningar och yrkesroller. Ledningens engagemang, läs föregående fråga. Samverkanspartners och intressenter i projektet är arbetsgivare, Försäkringskassan, Socialtjänsten, Arbetsförmedlingen, Sociala stödteamet LSS- och psykiatrihandläggare och personal på daglig verksamhet. Att ha en bredd av samverkanspartners bör ge Tranemo kommun en kompetensbank för att tillvarata de frågor som uppstår utifrån brukarens situation. Tillsammans kan vi belysa behovet ur olika synvinklar. Vår organisations olika yrkesroller kan ofta fungera begränsande genom till synes otydliga och godtyckliga ansvarsgränsdragningar. Genom ökad kunskap om varandras roller och kunskaper ökar vi också organisationens flexibilitet och förmåga att i varje given situation kunna ta brukarens perspektiv och möta framtida utmaningar. Läs även frågan Beskriv hur projektets verksamhet och metod kommer att leda till förväntade resultat och effekter. Vilka är mottagare av projektresultat? Om målgrupp från programområde 2 planeras delta i projektet, beskriv hur detta ska planeras och genomföras. Hur ska anställda och ledning engageras i analys och planeringsarbetet? Riskanalys Analysera tänkbara risker i projektverksamheten som kan leda till att önskade resultat och effekter inte uppnås. Beskriv vad ni tänker göra om projektet inte når avsedda resultat och effekter eller inte når jämställdhet-, och tillgänglighetsmålet. Risk Åtgärd Avsaknad av rätt kompetens i personalgruppen Inventera personalens kompetens, därefter anpassa fortbildningen i förhållande till projektets mål och syfte. Se utanför kommunens gränser om kompetensen saknas i kommunen. Brukarna når inte ett lönearbete Vara flexibla i arbetssättet och anpassa insatsen därefter. Arbeta uppmuntrande med brukarna. Arbetsgivarna Skulle inte de ta ett socialt ansvar ska kommunen sätta incitament exempelvis vid upphandling Nyckelpersoner slutar Ha en projektorganisation med tydliga arbetsuppgifter där uppgiften är det centrala. Insatsen ska garantera snabba resultat Ha en tydlig implementerings-, och fortsättningsplan efter projektets slut. Jämställdhet-, och tillgänglighetsmålet Jämställdhet-, och tillgänglighetsmålet kommer att vara en röd trå under hela projektet. Är antal steg tillräckliga i Trappstegsmodellen Verksamheten ska vara flexibel och individuell, vilket ökar möjligheten att erbjuda stöd utifrån brukarens behov och önskemål. Samhällets syn på daglig verksamhet (brukarna har i förstudien Samhällsinformation uttryckt att omgivningen anser att daglig verksamhet inte är ett riktigt jobb.) Brukarna vill inte vara en del av arbetsmodellen Ha en bred och varierande sysselsättning som är framtagen tillsammans med brukaren och är anpassad efter hens förutsättningar

9 Sid 9(17) Mål Förväntande resultat och effekter av projektet. I utlysningen finns angivet vilka förväntade effekter projekten ska uppnå. Vilka resultat, det vill säga förändring på individ-, organisation och projektnivå krävs för att uppnå effekterna? Förväntad effekt på individnivå: En förväntad effekt på individnivå är att projektet ska bidra till en mer individuellt anpassad och meningsfull sysselsättning. Trappstegsmodellen ska bidra till minskad stress och psykisk ohälsa och istället främja gemenskap och livsglädje för varje brukare. Sysselsättningen ska vara grundpelare och trygghet för den psykiska hälsan, vilket i sin tur bidrar till att minska övriga kommunala- och regionala insatser. För att uppnå den förväntade effekten krävs att de personalresurser som tillsätts har rätt och bred kompetens. Idag är det undersköterskor som arbetar med målgruppen. Hos dem är kunskapen hög gällande vård, men bristande när det gäller aktivering och psykisk ohälsa. Vi ser därför ett behov av att anställa en aktiverings- eller stödpedagog och arbetsterapeut som har rätt kompetens för att nå ut till målgruppen. Det krävs även att berörd personal har förmåga att föra över projektets idé till näringslivet på ett professionellt sätt. Genom att skapa förståelse för en meningsfull sysselsättning kan näringslivet även förstå den samhällsekonomiska vinsten. Förväntad effekt organisatoriskt: Att vara en liten landsbygdskommun innebär svårigheter vad gäller att individuellt anpassa den kommunala sysselsättningen då brukarantalet och behovet varierar i hög grad. Genom att erbjuda en mer individuellt anpassad verksamhet med integrerade arbetsmoment i näringslivet, kan vi som organisation investera långsiktigt. Projektet förväntas även låsa upp den inlåsningseffekt som finns för deltagare på daglig verksamhet där brukarna inte vågar ta klivet ut mot extern sysselsättning. Trappstegsmodellen förväntas komplettera de brister som finns i nuvarande sysselsättningsmodell och för att möta ökningen av antalet beslut enligt LSS/SoL. Effekterna av projektet förväntas vara en utökning av utbudet, samt en kvalitetssäkring inom kommunal verksamhet. En annan viktig effekt för den lilla kommunen är att minska beroendet av enskilda individer/personal för att bedriva kvalitativ verksamhet. Istället kan modellen det centrala i arbetet och bär sig själv. Förväntad effekt på projektnivå: Projektet bygger på att samtliga i projektgrupperna ska känna sig delaktiga och engagerade så syfte och mål nås med ett jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv. Att alla i projektet arbetar normkritiskt är en förutsättning för att kunna erbjuda lika service till alla oavsett kön. Förstudien visar på att personalen redan idag arbetar utifrån ett jämställt förhållningssätt. Vi ska fortsätta att främja det medvetna förhållningssättet. Detta innebär att projektets personal kommer att erhålla fördjupad kompetens inom ämnet. Som stöd för se vilken förändring på individ-, organisation och projektnivå som skett har vi fastställt ett antal mål. Jämställdhetsmål för personal: Mål Att erhålla en fördjupad kunskap om jämställdhet. Indikatorer 100 procent av projektdeltagarna ska ha erhållit ökad jämställdhetskompetens. Metod Kompetensutveckling halvårsvis och enkäter som verktyg för att följa upp att målet nås. Jämställdhetsmål för brukare Mål Att målgruppen erhåller ett jämställt bemötande. Indikatorer Ingen ska uppleva någon skillnad i bemötande oavsett kön. Metod Enkäter och intervjuer som verktyg för att följa upp att målet nås. Tillgänglighetsmål brukare Mål Brukaren upplever en känsla av att daglig verksamhet är anpassad efter hens behov och förutsättningar. Indikatorer - 90 procent av brukarna ska uppleva att de känner sig delaktiga i verksamhetens utformning vilket i sin tur leder till brukaren finner sina behov och förutsättningar tillgodosedda. Metod - Enkäter och intervjuer som verktyg för att följa upp att målet nås. Icke diskrimineringsmål Mål Projektet ska främja det erhållna stödet inte ska påverkas av vare sig kön, ursprung eller sexuell läggning. Indikatorer 100 procent av projektmedarbetarna ska arbeta utifrån lagstiftningen.

10 Sid 10(17) Metod Kompetensutveckling halvårsvis samt enkäter som verktyg för att följa upp att målet nås. Brukarmål allmänt Mål Att de har närmat sig arbetsmarknaden och känner en förhöjd självkänsla och delaktighet i samhällslivet. Indikatorer Samtliga deltagare ska under projekttiden ha förflyttat sig minst ett steg i Trappstegsmodellen. 50 procent av brukarna ska ha fått en extern praktikplats och 20 procent av dessa ska ha fått ett lönearbete. 100 procent av brukarna ska ha fått en förhöjd självkänsla. Metod Enkät och intervjuer som verktyg för att följa upp att målet nås. Personalmål allmänt Mål Kunskap om arbetsmarknadsfrågor. Indikatorer 100 procent av medarbetarna ska veta hur arbetsmarknaden fungerar. Metod Enkät och intervjuer som verktyg för att följa upp att målet nås. Projektmål Övergripande Att personer med funktionsnedsättning, psykisk ohälsa samt långtidsarbetslösa ska kunna komma ut i arbetslivet och bli självförsörjande. Delmål Brukarna ska ha en förhöjd självkänsla och ökad delaktighet samt att stegen till arbetsmarknaden förtydligas och kortas ner. Metod Utvärderingen av projektets olika delmål kommer att tydligt påvisa projektmålets utfall. Beskriv hur projektets verksamhet och metod kommer att leda till förväntade resultat och effekter. Vilka är mottagare av projektresultat? Ange metod och tidplan. Som tidigare nämnts pekar förstudien på att målgruppen för den dagliga verksamheten utökats samtidigt som arbetsmarkandes krav har höjts. För Tranemo kommun är det därför viktigt att verksamheten utvecklas i en takt som kan möta behoven från kommunens invånare. Genom att skapa en känsla av meningsfullhet i en tillåtande och intresseväckande miljö ska deltagarna få förutsättningar att utvecklas i sin egen takt och inom de intresseområden de har. Fokus i arbetet ligger på brukarnas styrkor, önskemål och potentiella utvecklingsområden. Deltagarna är delaktiga i utformningen av verksamheternas innehåll och kan på så sätt styra inriktningen. Detta behöver samtidigt mötas av en verksamhet som kan agera flexibelt. En viktig faktor i projektet är att vända på behovsanalysen, för vems skull? I projektet ska vi därför ställa oss frågan; Vad behöver samhället ha hjälp med och hur kan brukarna bidra? Genom att sträva efter så kallade win-win-situationer med arbetsuppgifter/aktiviteter som gynnar samhället och som utvecklar och stärker brukaren kan mervärde skapas. De största behoven i små kommuner finns oftast inom skola och omsorg. Utförda insatser här skulle kunna ge ett oerhört stort medmänskligt värde. Det kan handla om att ordna konserter, temadagar eller fikastunder med utgångspunkt i det enkla nära mötet mellan människor. Vi lär oss av varandras olikheter och brukarna utvecklas av lagom stora utmaningar. Enligt Regionala handlingsplanen för Europeiska socialfonden i Väst Sverige (2015), Socialstyrelsen och förstudien av Hernandez (2017) har det konstaterats att när en person finns i ett socialt sammanhang blir hens liv mer begripligt. Därför är det av vikt att brukarna är en del av ett sammanhang och inte blir hemmasittande. Trappstegsmodellens olika steg ska fungera som mål på kort och lång sikt för att brukarna skall kunna följa sin egen utveckling och arbetskarriär. Detta innebär att varje lösning måste vara individuell, eftersom projektets målgrupp är heterogen. Sammanfattningsvis är brukarnas styrkor och behov utgångsläget i projektet. Med Trappstegsmodellen hoppas Tranemo kommun kunna koppla deltagarnas intressen och styrkor gentemot näringslivet i större utsträckning än idag. Samverkan med näringslivet skapar en större arena för brukarna att utvecklas på och är egentligen den enda vägen mot ett lönearbete. Näringslivet: En premiss för att målgruppen ska erhålla en möjlighet till att bli självförsörjande är att näringslivet vill ta ett socialt ansvar och kan bortse från brukarens funktionsnedsättning. För att underlätta mottagandet av brukare för arbetsgivarna kommer det att finnas möjlighet att erhålla arbetsplatsanpassning och handledning. Samtidigt kan de olika bidragsersättningarna från Arbetsförmedlingen vara anledning till att brukare anställs. Att näringslivet är en del av projektorganisationen är en förutsättning för att i ett vidare perspektiv förstå varandra behov. Detta kan i sin tur öka förståelsen för målgruppen och därmed bidra till att projektets mål uppnås. Personal: Projektpersonalen kommer att få en fördjupad kunskap om hur verksamheten kan anpassas utifrån brukarnas önskemål och behov och på så sätt matcha brukarna mot arbetslivet. Projektpersonalen ska även sprida den erhållna kunskapen till

11 Sid 11(17) dagverksamheterna för att hjälpa till med kunskapsutveckling. För att kvalitetssäkra projektet kommer personalen att ha adekvat utbildning utifrån sina arbetsuppgifter. Utöver detta är det av vikt att de håller sig medvetna om omvärlden till exempel genom fortbildning och omvärldsbevakning, eftersom det med stor sannolikhet är en avgörande faktor för att projektet ska få goda resultat. Tranemo kommun Det är viktigt att förtydliga att syftet med projektet inte är att undersöka möjligheten till en samhällsekonomisk vinst om en brukare får ett lönearbete. Projektet tar upp vad som behövs prioriteras i Tranemo kommun oavsett besparingskrav. Istället kan en samlad satsning från Tranemo kommun i det långa loppet innebära en förändring för brukarna, men även vara en fördel för kommunen då denna målgrupp är en helt outnyttjad resurs i arbetslivet. Det kan ändå antas att vinsten för samhället är stor med tanke på att brukarna med ett LSS-beslut och därmed livslång stödinsats istället får egen försörjning. Sammantaget innebär detta att projektet styrs av brukarnas behov snarare än ekonomi. Mottagare av projektresultatet är: Tranemo kommun, eftersom projektets resultat kommer att ligga till grund för den fortsatta utvecklingen av daglig verksamhet. Brukarna för att uppnå en känsla av meningsfullhet och välbefinnande som kan främja inträde till arbetsmarknaden. Näringslivet för att det ska få förutsättningar att anpassa arbetsplatser till projektets målgrupp. Samhället i stort, eftersom ett av målen är att skapa aktiviteter som baseras på grundtanken om win-win. Tidsplan med start februari 2018: Februari: Analysfas och förankring av projektet Mars april: Planering av Trappstegsmodellen Maj: Verksamheten startar Under projektet får projektpersonal fortbildning i relation till projektets mål och syfte, exempelvis Supported Employment och IPS. Halvårsvis: Initiera företagsträffar Halvårsvis: Uppföljning av projektet (innehållet i de olika stegen) Halvårsvis: Kompetensutveckling inom jämställdhet, icke diskriminering och psykisk ohälsa Årsvis: Informationsmöte med kommunens politiker År 3: slutkonferens, efter projektets utvärdering. Projektet har behov av att pågå under tre år. Förändringsprocessen förväntas bli utdragen, eftersom det är stora strukturer som behöver ses över. Deltagarnas utvecklingsförmåga bygger på att förändringen inte stressas fram. Beskriv hur ni kommer att följa upp projektets resultat och effekter. Projektets resultat och effekter kommer att följas upp genom kontinuerliga möten med styrgruppen och de olika projektgrupperna (brukare, arbetsgivare och personal). Arbetssättet styrs av projektets tids-, och arbetsplan samt dess mål och syfte. En gång i halvåret kommer uppföljning av metodutveckling att ske av en extern part. Vi kommer själva att följa upp deltagarantalet och hur länge varje person befinner sig i varje steg i modellen, deras sammanlagda tid i projektet, om de återkommer och hur och vart de gått vidare efter insatserna. All rapportering ska redogöra för hur jämställhetsarbetet fortgår och analys av tillgänglighetsperspektiv ska alltid ingå. Deluppföljningarna ska ligga till grund för den fortsatta planeringen och metodutveckling i projektet. Projektdeltagarna ska ha kunskap om projektets olika delar och vad som förväntas av dem. Med delaktighet och tydlighet skapas förståelse och engagemang i arbetet med projektet. Kommunal uppföljning: Tranemo kommun följer årligen upp det kvalitets- och utvecklingsarbetet som genomförs i kommunen i en patientsäkerhets- och kvalitetsberättelse. Vidare jobbar kommunen med systematisk kvalitetsuppföljning genom att aktiviteter kopplas till kommunens övergripande kvalitets- och resultatmål. I det ingår att göra en analys av resultatet. Projektet kommer att ingå i detta arbetssätt. Varje enhet redovisar i kommunens årsredovisning hur de under året arbetet med aktiviteter för att förbättra kommunens resultat. Tranemo kommun har antagit CEMR-deklarationen och har en handlingsplan för hur jämställdhetsperspektivet ska vara en naturlig del i det politiska beslutsfattandet och praktisk verksamhet. Extern uppföljning: För att säkerställa projektets resultat är ambitionen att fördjupa samarbetet med utbildaren för stödpedagoger i Borås stad. I dagsläget är det ett flertal av deras studenter som gör utvecklingsarbete på olika platser i omsorgssektionen i Tranemo kommun. Vi ser att en fortsatt samverkan med dem skulle ge en god extern genomlysning av projektet. Detta projekt är helt i linje med deras utbildning. Beskriv hur ni kommer att utvärdera projektets resultat och effekter. Ange tidplan och form för avrapportering.

12 Sid 12(17) Utvärderingen ska vara i relation till projektets syfte och mål. Utvärderingen skall göras av en extern part, för att få en neutral bild av projektets resultat. Resultatet kommer att delges på ett sådant sätt att brukarna kan tillgodogöra sig den kunskapen på sina egna villkor. Slutrapporten skrivs av personer som utvärderar projektet i dess avslutningsfas. Utvärderingen avgör om projektet kommer att implementeras i de ordinarie verksamheterna och spridas till andra grannkommuner. Enligt förstudiens erfarenhet kommer styrgruppen tillsammans med den projektansvarige att ha täta uppföljningsmöten. Utöver detta kommer utvärderaren i sin tur följa upp projektet enligt följande: Kvartalsvis: Rapportera till hela projektets organisation, Halvårsvis: Skriva en delrapport Vid projektets slut skriva en utvärdering. Integrerat arbete Hur kommer projektet att arbeta med tematisk fördjupning? Hur kommer projektet att arbeta med Hållbar utveckling (Ekologiskt)? En del av de aktiviteter som genomförs kan komma att kopplas till hållbar utveckling, exempelvis odlarprojekt. En annan aktivitet kan vara att utbilda miljöinspiratörer, men även att utveckla pågående verksamheter såsom insamling och sortering av värmeljuskoppar mot socialt företagande. Transnationellt samarbete Gemensamt ramverk Östersjösamarbete Andra former för transnationellt samarbete Resursplanering Vilka aktiviteter i projektet ska finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden? Vilka fysiska, personella och finansiella resurser krävs för att utföra projektets verksamhet och aktiviteter samt hur ni kommer att tidrapportera dessa? Ange även tid och aktivitetsplan. Fysiska resurser Lokal Transportmedel för personalen Inventarier inklusive kontorsmaterial och kommunikationsmedel Hjälpmedel till brukarna i verksamheterna Representation Personella resurser: De uppgifter styrgruppen och personalgruppen i daglig verksamhet normalt utför anses vara i linje med projektets innehåll. 1 projektledare, heltidstjänst (100 %). Projektledaren har huvudansvaret för att länka samman projektgrupperna, delegera arbetsuppgifter och att rapportera till styrgruppen. Projektledaren kommer att följa projektets tidsram med uppföljning och budgetarbete gentemot ESF. Det åligger också projektledaren att arbeta med samverkan och att marknadsföra projektet till arbetsgivare. Detta kommer att ske genom arbetsgivarträffar. Projektledaren kommer således att ha ansvar för administration och personal. 1 stödpedagog/aktiveringspedagog, heltidstjänst (100 %). Stödpedagogen ska stödja, motivera och följa upp individernas utveckling. Stödpedagogen ska handleda målgruppen och skapa möjligheter för praktik genom samverkan med arbetsgivarna. I arbetet ingår också att hjälpa arbetsgivarna att matcha/anpassa arbetsmiljön utifrån individernas behov. Stödpedagogen ska också utvärdera och implementera nya arbetssätt. 1 arbetsterapeut, heltidstjänst (100%). Arbetsterapeut ska säkerställa personens utveckling samt behov via arbetsbedömning. Arbetsterapeut ska ge förslag och möjligheter till anpassning av arbetsplatser i förhållande till brukarens behov. I kontakt med arbetsgivarna ska arbetsterapeuten stödja dem i det dagliga arbetet med brukarna. 1 ekonom, ca 1 % av heltid för att på ett korrekt sätt följa upp och redovisa projektets ekonomi. 1 kommunikatör ca 2 % av heltid för att stödja projektorganisationen med att sprida information om projektet och dess resultat. I arbetet ingår att ta fram informationsmaterial för olika informationskanaler och att uppdatera och hålla informationen aktuell.

13 Sid 13(17) 1 projektstöd, ca 10 % av heltid. Administrativt och konsultativt stöd till projektledare för att kompetenssäkra projektet. Initiala stödinsatser, ca 5 % av heltid. Hjälp inför och med rekrytering av personal, planering av utbildningsinsatser etc. Utbildningsinsatser Extern utvärderare ESF-rådets mallar kommer att användas till tidrapportering. Tid-, och aktivitetsplan Moment 1, tidsåtgång 1 månad Kartläggning av samverkanspartnerna och förankring av projektet. Etablera en baseline Rekrytering av personal Moment 2, tidsåtgång 2 månader Nätverkande och samsynsetablering (återuppbygga samverkan från förstudien) Omvärldsbevakning Ta fram informationsmaterial Moment 3, 2 år och 9 månader Genomförande, men kontinuerlig uppföljning och resultatrapportering Summering och påbörja utvärdering Moment 4, efter projektet, 4 månader. Utvärdering Spridning av projektets resultat och förhoppningsvis en implementering av arbetet i ordinarie verksamhet. Förstudien visade att en förutsättning för att bibehålla projektorganisationens engagemang och intresse är täta möten med ett tydligt syfte. Projektgrupperna kommer att ha möte månadsvis det första halva året och därefter varannan månad. För att säkerställa projektets kvalitet kommer styrgruppen under det första året ha möte månadsvis och därefter varannan månad. Referensgruppsträffar kommer att ske halvårsvis för att informera om projektets frammarsch och för att inhämta input till projektet. Utvärdering av projektet kommer att ske halvårsvis så att utveckling sker och så att resultatet förmedlas medan projektet är levande. Slututvärderingen kan delges i olika etapper. Beskriv projektpersonalens kompetens för att genomföra och administrera projektet? Projektledaren ansvarade för förstudien som ligger till grund för projektet. Det innebär att förkunskapen om projektets mål och syfte är mycket god. Som stöd för att kompetenssäkra projektet är kommunens verksamhetsutvecklare/socialt ansvariga samordnare och MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) kopplade till projektet. Stöd kommer att finnas av kommunens ekonom. Vidare finns nödvändig kunskap i kommunen om projektredovisning. Kunskap om olika funktionsnedsättning och hur man arbetar förebyggande och aktivt med jämställdhet och tillgänglighet. Det är aspekter som genomsyrar Tranemo kommuns dagliga arbete. Projektet kommer att arbeta aktivt med dessa frågor, som en röd tråd, eftersom det är i linje med kommunens arbete. För att säkerställa dessa aspekter kommer en konsult att anlitas. Jämställdhet samt tillgänglighet kommer att vara en stående punkt i projektets dagordning och en utgångspunkt i arbetet med projektet. Vilka kompetenser kommer att upphandlas externt? En utvärderare kommer att upphandlas i enligt med ESF:s projektredovisning. I redovisningen kommer stor vikt att läggas på jämställdhet och tillgänglighet. En konsult som säkerställer att projektets arbete sker med utgångspunkt från jämställdhet och tillgänglighet. Föreläsningar om diverse funktionsnedsättningar som är i relation till projektets behov. Hur säkerställer projektet att jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens finns hos projektpersonalen och samverkanspartner? Förutom svaret från de två frågorna ovan, har Tranemo kommun implementerat en värdegrund för hela Funktionen för funktionsnedsättning och socialt stöd. Detta arbetet är levande och är en viktig barometer i kommunen kvalitetsuppföljning.

14 Sid 14(17) Vidare har kommunen antagit CEMR-deklarationen för jämställdhet och ett implementeringsarbete pågår kring den som kommer att påverka projektet. Vilka resurser behövs för uppföljning och utvärdering? En styrgrupp som ser till de övergripande frågorna, men ger även projektet styrning vid behov. Utvärderare ska följa tids- och arbetsplanen. Till detta krävs att hen har tillgång till nödvändig information. Referensgrupper ska erbjuda kunskap utifrån sitt perspektiv samt påminna projektet om dess riktning. Hur säkerställer projektet att utvärderaren har jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens så att dessa perspektiv finns med i utvärderingens alla delar? Utvärderare kommer att upphandlas med det ovannämnda kriterier för att säkerställa jämställdhet- samt tillgänglighetskompetens. Vilka resurser i projektet är kopplade till projektets verksamhet som finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden Statsstöd Har stödsökande och någon eller några av stödmottagarna i detta projekt, vilken/vilka bedriver en ekonomisk verksamhet, mottagit statsstöd i enlighet med artiklarna i EUF-fördraget eller stöd av mindre betydelse under innevarande och de två närmast föregående beskattningsåren. Ja Nej Nej, Vi är en myndighet Typ av stöd Finansiär Summa Annan finansiering Har annan finansiering i form av offentligt stöd/eu-stöd, utöver de som redovisas i denna ansökan, mottagits eller kommer att mottas för detta projekts ansökta kostnader? Ja Nej Typ av stöd Finansiär Summa Kommer projektet generera intäkter? Ja Nej Beskriv vilken typ av intäkter som projektet att generera: Upphandling och kostnadseffektivitet Lyder stödsökande under LoU, lagen om offentlig upphandling? Vi är en upphandlande myndighet och följer LOU Annat Beskriv Hur kommer projektet att säkra att upphandling av varor och tjänster konkurrensutsätts så att kostnadseffektivitet uppnås? Moms i projektet Är stödsökande skyldig att redovisa moms för projektets kostnader? Ja Nej Diversifierad Medfinansiering Beskriv hur projektet kommer att medfinansieras. Ange hur medfinansieringen säkerställts hos medfinansiärerna. Vid medfinansiering från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska CFAR nummer anges. Lista över medfinansiärer

15 Sid 15(17) Kompetensutveckling Lista över organisationer vars anställda och ideellt engagerade ska delta i kompetensutvecklingsinsatser Samverkansaktörer Lista över samverkansaktörer som inte har deltagare med i projektet. Sammanfattning av projektet på svenska De brukare som väljer att vara hemma hamnar i ett utanförskap och blir isolerade från omgivningen. Förstudien har visat att återgången till sysselsättning blir mer utdragen. Detta innebär att de socioekonomiska klyftorna kvarstår, eftersom brukarna befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden. Tranemo kommun har under det senast två åren gjort insatser för att bryta detta utanförskap och stärka kopplingen mellan kommunens verksamheter och arbetslivet. Detta projekt är en sådan ansträngning och har sin grund i förstudien som resulterade i en Trappstegsmodell. Förhoppningarna med Trappstegsmodellen är att främja Tranemo kommuns arbetet med att både erbjuda meningsfull sysselsättning, alternativ till de befintliga verksamheterna samt ökade möjlighet till egen försörjning. Sammanfattning av projektet på engelska People in need of social services who choose to stay at home easily end up alienated and isolated from the rest of society. A pilot study has indicated that the return to employment for these people tends to be delayed. This means that the socio-economic gap remains, since the individuals in question are already far removed from the job market. The municipality of Tranemo has for the last two years tried to counteract these tendencies and strengthen the relation between the work of the municipality and the job market. This project is an additional effort in the same vein and it has its foundation in the pilot study which resulted in a working method we call the stair step model. The expectation of this model is to promote the work of the municipality with respect to offering meaningful employment, alternatives to already existing activities, and increase the possibility of self-sufficiency. Budgetöversikt Resurser i projektet Belopp Kostnader socialfonden kr Kostnader av regionalfondskaraktär (ERUF) Summa kostnader kr Avgår kontant medfinansiering kr ESF-stöd kr Offentligt bidrag i annat än pengar Offentligt finansierad ersättning till deltagare Offentliga kontanta medel tillförda projektet Offentliga kontanta medel från projektägaren kr Privata bidrag i annat än pengar Privata kontanta medel tillförda projektet Privata kontanta medel från projektägaren Summa offentlig och privat medfinansiering kr Summa total finansiering kr ESF-stöd % Budgeterad medfinansiering från projektet % Krav på medfinansiering från projektet enligt utlysningen: %

16 Sid 16(17) Kostnader Kostnader socialfonden (Analys- och planeringsfas) Personal Externa tjänster Resor och logi Ungas mobilitet Utrustning och materiel Indirekta kostnader Intäkter Kostnader socialfonden (Genomförandefas) Personal Externa tjänster Resor och logi Ungas mobilitet Utrustning och materiel Indirekta kostnader Intäkter Kostnader regionalfondskaraktär Personal Externa tjänster Lokaler och administration Resor och logi Investeringar och utrustning Indirekta kostnader Intäkter kr kr kr kr Offentlig medfinansiering Offentligt bidrag i annat än pengar Personal Externa tjänster Resor och logi Utrustning och materiel Ungas mobilitet Offentligt finansierad ersättning till deltagare Deltagarersättning Etableringsersättning Offentliga kontanta medel tillförda projektet Kontanta offentliga medel Offentliga kontanta medel från projektägaren Egeninsats Privat medfinansiering Privata bidrag i annat än pengar Personal kr kr

17 Sid 17(17) Externa tjänster Resor och logi Utrustning och materiel Ungas mobilitet Privata kontanta medel tillförda projektet Kontanta privata medel Privata kontanta medel från projektägaren Egeninsats Egeninsats enligt gruppundantagsförordning