Ordföranden samt Ingmar Sige. Viktor Prytz. Ordförande... Anders Treschow. Justerande... Ingmar Sige

Transkript

1 1 (21) FALKENBERGS KOMMUN Barn- och utbildningsnämnden NÄRVARANDE PROTOKOLL Sammanträdesdatum Sammanträdestid Ledamöter Ersättare Tjänstemän Anders Treschow (m), ordf. Ing-Marie Börjesson (c) Majvor Wallin (s) Ann-Margret Kristensson (c) Kjell Johansson (ap) Marcelle Farjallah (s) Eva Agbrant (m) Kerstin Angel (c) Dahn Persson (s) Ingmar Sige (kd) Kristina Hallberg (v) Mats-Uno Svensson (c) Tjg. Christina Pedersen (s) Tjg. Per Johansson (c) Tjg. Karl-Erik Åberg (ap) Anita Stuhre (spi) Lars Hammarberg, förvaltningschef Viktor Prytz, nämndsekreterare Anita Gidén, ekonomi- och planeringschef Fredrik Höper, utvecklingschef Johan Roos, gymnasiechef (Information 1 & 98) Lennart Lundberg, rektor Skogstorp ( 99) Torgny Sonestam, rektor Gymnasiet ( 99) Paragrafer Justering Ordföranden samt Ingmar Sige Underskrifter Sekreterare... Viktor Prytz Ordförande... Anders Treschow Justerande... Ingmar Sige Protokollet justerat och anslaget Underskrift... Viktor Prytz

2 2 (21) Information 1. Vision för Falkenbergs gymnasieskola Gymnasiechefen informerar om visionen för Falkenbergs gymnasieskola och vuxenutbildning i samverkan. Visionen kommer att presenteras för beslut i början av n BUN 91 Motion om inrättande av ett integrationsråd (mp-motion) Dnr /601 att i ärendet framföra följande: Barn- och utbildningsnämnden anser att integrationsfrågorna är viktiga för att alla barnen skall ha samma möjlighet att nå målen i utbildningen. I skolan är det av stor vikt att alla elever känner sig välkomna och som en del av verksamheten. Ett integrationsråd kan bidra till att förbättra möjligheterna för barn och föräldrar att integreras i samhället och skolan. Barn- och utbildningsnämnden ställer sig därför positivt till inrättandet av ett integrationsråd. Motionären anser att det ska inrättas ett råd för integration i Falkenberg. I rådet föreslås att företrädare för invandrarorganisationer, näringsliv, fackliga organisationer, politiska partier, kommunen med skola, omsorg, kultur, fritid och kommunstyrelsen samt företrädare för landstinget ska ingå. Rådet ska fokusera på hur integrationen av människor med annat ursprung ska kunna förbättras. Övervägande Integration är en viktig fråga i dagens samhälle. Området innefattar bl.a. hur barn, elever och föräldrar med invandrarbakgrund välkomnas och integreras i barnomsorg och skola. Alla barn och ungdomar i Sverige har samma rätt till utbildning oavsett bakgrund. Det har dock visat sig att elever med invandrar bakgrund har svårare att uppnå målen i skolan. En förbättrad integration kan förbättra barn och elevers förutsättningar i skolan och därmed hjälpa dem att uppnå målen. Expediering Kanslienheten BUN 92 Motion om satsning på Falkenberg Gymnasieskola Dnr /612 att i ärendet framföra följande: Barn- och utbildningsnämnden avser att besluta om en övergripande vision för utvecklingen av Falkenbergs Gymnasieskolan under februari Denna kom-

3 3 (21) mer därefter att lämnas till kommunstyrelsen. Visionen kommer att uppfylla intentionen som avses i motionen. Därmed anser nämnden motionen besvarad. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige ska besluta följande: att ett lokalprogram för Falkenbergs gymnasieskola tas fram före årsskiftet 2006/2007 att BUN får i uppdrag att ta fram en pedagogisk utvecklingsplan som syftar till att fler elever ska lyckas med sina studier och att fler elever kan gå vidare till högre studier att BUN presenterar förslag till långsiktiga regionala avtal om vilka utbildningar som ska ges i Falkenbergs Gymnasieskola och vilka utbildningar som blir föremål för regional samverkan att en ekonomisk kalkyl presenteras i samband med lokalprogrammet och den pedagogiska utvecklingsplanen framförs Under hösten 2006 har barn- och utbildningsnämnden, förvaltningen och Falkenbergs Gymnasieskola arbetat med att utveckla en omfattande vision för Falkenbergs Gymnasieskola. Visionen behandlar flera aspekter av gymnasieskolan. Den inkluderar bl.a. organiseringen av skolan, utbildningar och profiler samt lokalfrågor. I arbetet förekommer täta kontakter med intressenter inom kommunen i form av näringsliv och kommunrepresentanter. Barnkonsekvensanalys Nej Ekonomiska konsekvenser Nej Kanslienheten Gymnasieskolan BUN 93 Motion angående möjligheter för tidigare öppnande av förskolor Dnr /609 att i ärendet framföra följande: Varje förskola och fritidshem har redan idag möjlighet att frångå fastlagda öppettider för att tillgodose föräldrars önskemål och behov av omsorgstid i förhållande till deras arbetstider. Motion har inkommit gällande ökat öppethållande på förskolor för att tillgodose familjer med arbetstider som börjar klockan Förskolor och fritidshem i Falkenberg har i uppdrag att ha öppet mellan kl och Om behovet av öppettider är mindre än dessa tolv timmar har varje enhet möjlighet att öppna senare

4 4 (21) respektive att stänga tidigare på dagen. Vid behov finns också möjlighet att öppna tidigare respektive stänga senare. För de familjer som är i behov av kvälls- och nattomsorg erbjuds barnomsorg på kommunens nattöppna förskola. Kanslienheten Samtliga förskolor BUN 94 Effektivisering av förskolornas kök Dnr /622 Barn- och utbildningsförvaltningen beslutar att lägga ner tillagningen vid Skrea förskola (FOK-stugan) och Skansgårdens förskola att förvaltningen får i uppdrag att analysera och konsekvensbeskriva ett bibehållande av tillagningen vid Glommens förskola, Morups förskola. Tröingebergs förskola och Regnbågens förskola, att behålla tillagningen på Kompisens förskola, Fredens förskola, Solhagens förskola och Furubackens förskola. att investera kr i Solhagens, Ängens, Hällinge och Vitklöverns kök så att lokalerna kan bli godkända. Arbetsutskottet konstaterar att det inte finns något beslut om att varje enhet skall ha eget tillagningskök och kommer därmed i fortsättningen behandla varje enskilt ärende i köksfrågor därefter. Barn och utbildningsnämnden har beslutat att kostnaderna för produktion av måltider skall minska bl.a genom att antalet tillagningskök skall minskas. Den nya livsmedelslagen ställer krav på utformning och utrustning av lokalerna som dessa i nuläget i vissa fall inte kan svara upp mot. Miljö och hälsoskyddskontoret kräver att Barn och utbildningsnämnden senast den 1 december 2006 redovisar hur problemen med de kök som i nuläget inte uppfyller lagens krav skall lösas. Fram till och med den sista december 2005 var förskolor med en och två avdelningar undantagna från livsmedelslagen. Det innebär att dessa förskolors kök inte är byggda enligt de krav som lagen i dag kräver. Kostnaden för att producera en måltid i förskolan är ofta betydligt högre än i skolan. Utredning Små enheter har högre produktionskostnad än stora på grund av kända ekonomiska faktorer. Förskolornas kök har dessutom olika förutsättningar på grund av flera olika faktorer som tex Några förskolor serverar frukt på förmiddagarna Personalen bjuds på kaffe inom vissa områden Vissa kök har kostnad för telefon/data/fax andra inte 15-timmarsbarnen får ibland äta lunch och ibland inte

5 Dessa faktorer bidrar till att livsmedelskostnaden skiftar från förskola till förskola. 5 (21) De flesta tillagningsköken har i dag ingen ledig kapacitet. Köken är byggda för att laga mat åt den enhet de tillhör. Några skolor lagar redan idag mat till närliggande förskolor. På så sätt utnyttjas den kapacitet som frigjorts i och med att antalet skolbarn minskat. Ledig kapacitet finns just nu på några skolor utanför tätorten: Ljungbyskolan 130 portioner Årstadskolan 70 portioner Långavekaskolan 90 portioner Vinbergsskolan 40 portioner Okomeskolan 40 portioner Det är från dessa skolor som maten kan transporteras. Överväganden Det är endast smärre ändringar som behöver göras på Solhagens, Vitklöverns, Hällinge och Ängens förskola. Förskolor med en avdelning samt Tröingebergs förskola kräver om och utbyggnad för att de skall bli godkända. De förskolor som inte byggs om kan få mat från följande kök: - Tröingeberg och Regnbågen från Ljungbyskolan - Skrea från Årstadskolan - Skansgården från Slöingeskolan - Glommen och Morups förskola från Långavekaskolan. Viss ökning av personalen vid tillagningsköken kommer att behövas. Det finns ytterligare effektiviseringar att göra om tillagningen läggs ner även vid Hällinge, Ängen och Vitklöverns förskolor. Barnkonsekvensanalys Är genomförd och bifogas Ekonomiska konsekvenser Beräknad besparing ca kr/år Investeringskostnad för att få köken i Hällinge, Solhagen, Ängen och Vitklöverns kök godkända har beräknats till kr Ytterligare effektiviseringar som är möjliga. Beräknad besparing ca kr/år Investeringskostnad för att få Solhagens kök godkänt är beräknad till kr Inkomna handlingar Den 12 december lämnades ett brev till barn- och utbildningsnämnden med anledning av ärendet. I brevet framförs protester mot nedläggningen av köket i Skrea förskola från föräldrarna. Brevet läses upp för ledamöterna under mötet. Samtliga förskolekök BILAGOR

6 BUN 95 6 (21) Skrivelse föräldrar Tullbroområdet gällande år 6 Dnr att avslå föräldrarnas begäran att år 5 eleverna på Fajansskolan, Hjortsbergsskolan, Hertingskolan och Schubergstorpsskolan skall gå även det sjätte skolåret på nämnda skolor från läsåret 2007/08 och inte på Tullbroskolan, som nu är fallet. att uppdra åt barn- och utbildningsförvaltningen att i samarbete med Tullbroområdets skolledare och lokala styrelse ta fram en handlingsplan för att förbättra den inre arbetsmiljön på Tullbroskolan att uppdra åt barn- och utbildningsförvaltningen att med utgångspunkt från utvecklingen av NyTånga vidare utreda frågan om att skapa en ytterligare 0-9 skola i kommunen Föräldraskrivelse har inkommit till BUN där föräldrar att 0-5 skolorna på området skall bli 0-6 skolor från läsåret 2007/08. Se bifogad skrivelse. Föräldrarna anför bl.a. att Tullbroskolan inte är dimensionerad för det stora antal elever som genomgår sin utbildning där i dag från skolår 6 till skolår 9. Elevutrymmen är minimala och många incidenter och konflikter blir konsekvensen av trångboddheten på skolan. Genom att låta skolår 6 eleverna vara kvar på 0-5 skolorna skulle det skapas en bättre arbets- och inlärningsmiljö för eleverna, enligt skrivelsen. Tullbroområdets rektorer och de lokala styrelserna på Tullbroskolan, Hjortsbergsskolan och Fajansskolan har fått uppdraget att göra en konsekvensanalys av en eventuell förändring. Hjortsbergsskolans styrelse är den enda instans som tillstyrker föräldrarnas önskemål. Barn- och utbildningsnämnden vill i sammanhanget även framhålla de goda utbildningsresultaten som Tullbroskolans elever i årskurs nio visar i jämförelse med riket. Barnkonsekvensanalys Genomförd se bilaga Tullbroskolan Tullbroskolans lokala styrelse Hertingskolans föräldraförening Hjortbergsskolans föräldraförening Schubergstorpsskolans föräldraförening Tullbroskolans föräldraförening BILAGA BUN 96 Integration av skolbibliotek och folkbibliotek Dnr /633; /633; /633

7 7 (21) att ställa sig positiva till rapporten och ge barn- och utbildningsförvaltningen uppdraget att genomföra förändringen (förutom Köinge bibliotek/okomeskolan) och utveckla verksamheten i enlighet med vision och mål i rapporten. att förvaltningen får i uppdrag att ytterligare utreda förändringen Köinge bibliotek och Okomeskolan med hänsyn till att eleverna ska kunna nå biblioteket utan att korsa vägen. Integration av skol- och folkbibliotek - Vinbergs föräldraförening inkom med en skrivelse till BUN angående resurser till biblioteksverksamhet ( ) - Bun:s au fattade beslut om utredning Au 115 dnr /633. ( ) - Bun beslutade i frågan Bun 2 dnr /633. ( ) Ingrid Sennerdahl K o F och Fredrik Höper BUF fick utredningsuppdraget och har tillsammans med en referensgrupp tagit fram rapporten. Rapporten har föregåtts av en bred diskussion med verksamhetsföreträdare från folk- och skolbibliotek samt rektorer. Se bilagor. Barnkonsekvensanalys Nej Ekonomiska konsekvenser Kostnadsneutral utvecklingsprocess Skolbiblioteken Kultur- och fritidsförvaltningen BUN 97 Verksamhetsberättelse med kvalitetsredovisning år 2006 Dnr /600 att anta verksamhetsberättelsen med kvalitetsredovisningen 2006 som sin i de delar som är klara Barn- och utbildningsnämnden har att ta ställning till den av förvaltningen sammanställda verksamhetsberättelsen med kvalitetsredovisning för En årlig verksamhetsberättelse upprättas för varje skolområde i förskola/grundskolan, gymnasieskola/vuxenutbildning, Rodret (stöd- och utredningsenheten för Falkenbergs förskolor och skolor samt resursskolorna) samt Kulturskolan. Områdets verksamhetsberättelse grundar sig på skolornas kvalitetsredovisningar och målsättningar i nämndens verksamhetsplan. Mål, resultat samt åtgärder för vidareutveckling redovisas i förvaltningens verksamhetsberättelse för följande fyra perspektiv i enlighet med kommunens direktiv:

8 8 (21) 1. Verksamhetsperspektiv 2. Medborgarperspektiv 3. Miljöperspektiv 4. Personalperspektiv I senare skede kommer även ekonomiperspektivet samt statistik och nyckeltal att redovisas. BILAGA BUN 98 Gymnasieskolans studieutbud årskurs 1 läsåret 07/08 Dnr /612 att godkänna bilagda förslag till program och inriktningar för årskurs 1 läsåret 2007/08 att anmäla SM programmet med idrottsinriktning, Barn- och fritidsprogrammets inriktning pedagogiskt arbete med profil Montessori, Handels- och administrationsprogrammets inriktning Handel och service med profil Gekås Ullared samt Butik och försäljning samt Samhällsvetenskapsprogrammets inriktningar med profil Kina och Östeuropa till det regionala samverkansavtalets bilaga 1. Barn- och utbildningsnämnden har som styrelse för gymnasieskolan i uppdrag att fastslå årskurs 1 utbildningsutbud inför läsåret 2007/08. Föreslaget utbildningsutbud för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan finns i bilagd handling. t var uppe för beslut i barn- och utbildningsnämnden den 18 oktober 2006 med drogs tillbaka p.g.a. regeringens beslut att stoppa gymnasiereformen 2007/08. Liggande förslag är i jämförelse med tidigare förslag anpassat efter hur gymnasieskolans regelverk ser ut i dag och tar därmed inte hänsyn till de förändringar som gymnasiereformen skulle ha inneburit. Falkenbergs gymnasieskola BILAGA BUN 99 Gymnasiesärskolan Dnr /617 att hemställa hos Varbergs kommun att få anstånd med överflyttningen av elever på gymnasiesärskolan inom det individuella programmet under minst två läsår att förvaltningen får i uppdrag att undersöka flexibla lösningar i den mån sådana efterfrågas och är möjliga

9 9 (21) Barn- och utbildningsnämnden har att ta ställning om när eleverna på gymnasiesärskolans individuella program ska börja i Falkenberg. Den 6 april 2005 beslutade barn- och utbildningsnämnden att i princip starta gymnasiesärskola i Falkenberg med både specialutformat och individuellt program. Nämnden avsåg att verksamheten skulle starta läsåret 2006/07. Gymnasiesärskolan omfattar två delar: - gymnasiesärskolas individuella program - gymnasiesärskola inom ramen för ett par nationella program (specialutformat program) Inför hösten 2007 har Falkenbergs gymnasieskola möjlighet att ta emot elever i gymnasiesärskolan inom ramen för ett par nationella program däremot har vi ännu ingen lösning i lokalfrågan för det individuella programmet. Detta beror på att Falkenbergs gymnasieskola står inför en omfattande förändring vad gäller dess lokaler. Inom kort kommer en vision för gymnasieskolans framtida utformning att presenteras. Först därefter är det möjligt att planera för de ombyggnationer som behöver ske. Tillfälliga paviljonger vid gymnasieskolan är inte lämpligt dels med hänsyn till kostnaderna och dels p.g.a. att de kommer att blockera de framtida om- och nybyggnationerna. Därmed föreslås nämnden hemställa hos Varbergs kommun att få anstånd med överflyttningen av elever på gymnasiesärskolan inom det individuella programmet under två läsår. Barn- och utbildningsnämnden i Varberg Torgny Sonestam Lennart Lundberg BUN 100 Beställning av paviljong till Hertingsskolan. Dnr /291 att uppdra åt kommunkansliet att för Barn- och utbildningsnämndens räkning upphandla en paviljong för att förstärka centralortens förskolelokaler. att hos kommunstyrelsen hemställa att investeringskostnaden finansieras av de avsatta medlen för två avdelningar förskola i centrum. att tillfälliga förskolelokaler under första halvåret 2007 finansieras inom Barn- och utbildningsnämndens ekonomiska ram Beställning av en paviljong i syfte att kunna uppfylla målsättningen om att placera samtliga barn i barnomsorgskön. Paviljongen skall innehålla två avdelningar och placeras på Hertingsskolans område. Barn- och utbildningsförvaltningen ser att behovet av paviljongen finns över en längre tid och att den, vid minskat behov av förskoleplatser i centralorten, kommer att komma till användning annorstädes. Av den anledningen är ett köp mer ekonomiskt fördelaktigt än hyresalternativet. Vi har idag ett akut problem med barn som skall placeras i förskola i januari. Tångaområdet har 20 barn i kö och Tullbro har 40. Söderområdet har idag cirka 20 barn i kö som kommer att place-

10 10 (21) ras i paviljongen vid FOK-stugan och i och med det är samtliga platser på förskolorna i söder återigen tagna. Samtidigt börjar en ny kö att ta form. Även Montessoriförskolan har kö i centrum. Den här är dock svårare att tolka eftersom flertalet av dessa barn antagligen även står i kö för en plats i den kommunala förskolan. Stiftelsen Falkenbergs Montessoriskolor har tidigare ansökt om att få möjligheten att utöka förskolan Kastanjen med en avdelning, vilket de även beviljades. På grund av gällande detaljplan för området ser det dock svårt ut att att lyckas med detta. Det kan däremot vara möjligt med en mindre utökning av en avdelning med kanske 10 barn. Barn- och utbildningsförvaltningen skall tillsammans med Kommunkansliets byggavdelning undersöka denna möjlighet. Tidsperspektivet gör att det ändå inte kommer att lösa något förrän om tidigast ett par år. Barn- och utbildningsförvaltningen har undersökt ett flertal olika lokalalternativ med avsikt att inhysa en tillfällig förskola i dem. Av alternativen är det vandrarhemmet vid Skrea camping och Scoutstugan vid Vallarna som kan anses lämpliga. Miljö- och hälsa har kontrollerat båda lokalerna och godkänt dem som tillfälliga förskolelokaler förutsatt att vi gör vissa akustikanpassningar och att vi inte nyttjar dem mer än ett halvår. Med hjälp av dessa kan 60 barn placeras fram till sommaren. Vandrarhemmet är bokat från och midsommar så då måste förskolan vara ute ur lokalerna. Scoutstugan kommer att nyttjas av Tångaområdet och vandrarhemmet främst av Tullbro men med en möjlighet för Söderområdet att kunna placera några barn där. Kommunkansliet Hertingsskolan BUN 101 Beställning av paviljong till Skogstorpsskolan Dnr /291 Barn- och utbildningsnämnden besluta att uppdra åt kommunkansliet att för Barn- och utbildningsnämndens räkning hyra en paviljong som lokalförstärkning för Skogstorpsskolan till och med vårterminen 2009 att föreslå kommunkansliet att i samband med ovan nämnda hyresförhandling undersöka möjligheten att skriva option om att köpa paviljongen efter att hyrestiden har löpt ut med fastställt återköpsvärde att etableringskostnaden och den ökade hyreskostnaden finansieras inom Barn- och utbildningsnämndens ekonomiska ram/investeringsbudget att uppdra åt Barn- och utbildningsförvaltningen att uppdatera underlaget för skolornas lokalutnyttjande Beställning av en paviljong för att klara av elevtrycket på Skogstorpsskolan. Paviljongen skall innehålla tre klassrum och tas i bruk vid starten av höstterminen Skogstorpsskolan har redan idag ett stort tryck på sina lokaler och elevantalsprognoserna visar att trycket kommer att bli ännu större under de närmaste åren. Enligt prognosen kommer behovet av paviljongen finnas fram till och med vårterminen Höstterminen 2009 kommer elevantalet på skolan, enligt prognosen, att sjunka. Utöver nämnda anledning har Skogstorpsskolan dess-

11 11 (21) utom ett extra stort tryck på sina lokaler på grund av den omfattande modersmålsundervisningen som bedrivs där som en följd av deras stora andel av elever med invandrarbakgrund. Barn- och utbildningsförvaltningen har tidigare genomfört en utredning som uppvisat sjunkande elevantal för Skogstorpsskolan. En följd av detta blev att nämnden beslutade att Långåsskolan och Falkagård skulle införlivas i Skogstorpsskolans upptagningsområde. Det har nu visat sig att underlaget till tidigare beslut var otillräckligt på grund av att befolkningsprognosen inte tog hänsyn till inflyttning. Med detta som bakgrund, tillsammans med det faktum att nybyggnationen är stor inom Skogstorpsskolans upptagningsområde är det av stor vikt att elevantalsutvecklingen i området bevakas noggrant. Barn- och utbildningsförvaltningen bör återigen se över det samlade lokalbehovet för våra skolor. Kommunkansliet Skogstorpsskolan BUN 102 Budget 2007 Dnr /601 att gymnasieverksamheten tillförs tkr, finansiering sker inom given budgetram i enlighet med liggande förslag att ramen för grundskoleverksamheten tillförs tkr för finansiering av de små grundskolorna, finansiering sker inom given budgetram i enlighet med liggande förslag, att uppdra åt förvaltningen att senast under februari inkomma med förslag över hur ramminskningen för fältverksamhet ska ske, att uppdra åt förvaltningen att senast under februari inkomma med förslag över hur den del av modersmålsundervisningen som inte tagits i drift ska användas samt att i övrigt anta liggande internbudgetförslag att rektorsområdenas över- respektive underskott nollställs vid 2006-års utgång Barn- och utbildningsnämnden har att besluta om nämndens internbudget för Budgeten i sin helhet Se bilaga Yrkanden Dahn Persson (s) yrkar avslag på samtliga att-satser, förutom den fjärde och sjätte att-satsen, till förmån för Socialdemokraternas förslag presenterat den 30 november Ordförande ställer proposition på varje att-sats för sig mot yrkandet på avslag. Ordföranden finns att nämnden beslutar enligt liggande förslag på samtliga att-satser. BILAGA

12 12 (21) BUN 103 Lokal styrelse Fajans förskola/skola Dnr /627 att godkänna den föreslagna styrelsen för Fajans förskola/skola Den lokala styrelsen på Fajans förskola/skola har nominerat följande ledamöter till styrelsen för 2007: Peter Dygården Föräldrarepresentant, ordförande Marie-Louise Nilsson Föräldrarepresentant Chatrine Andersson Föräldrarepresentant Maria Godée Föräldrarepresentant Agneta Bengtsson Föräldrarepresentant Madeleine Christensen Föräldrarepresentant Göran Svensson Föräldrarepresentant Ulrika Boressén Föräldrarepresentant Lena Thomander Personalrepresentant, rektor Inger Oldaeus Personalrepresentant Pia Jensen Personalrepresentant Eva Andersson Personalrepresentant Ann-Kristin Glans Personalrepresentant Ninni Gustavsson Personalrepresentant Enligt förordning (1996:605) om försöksverksamhet med lokala styrelser inom grundskolan och den obligatoriska särskolan får en kommun enligt bestämmelserna i 7 kap kommunallagen (1991:900) om självförvaltningsorgan inrätta lokala styrelser i grundskolan och den obligatoriska särskolan. Barn- och utbildningsnämnden har beslutat om lokala riktlinjer för de lokala styrelserna. I de lokala riktlinjerna framgår att varje styrelse ska nominera sina ledamöter för godkännande i nämnden. Vid förändringar i styrelsen ska de lokala styrelserna anmäla detta till nämnden för nytt godkännande. Barnkonsekvensanalys Nej Ekonomiska konsekvenser Nej Fajansskolan Lokala styrelsen Fajans förskola/skola

13 13 (21) BUN 104 Lokal styrelse Hjortsbergsskolan Dnr /627 Arbetsutskottet föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta att godkänna den föreslagna styrelsen för Hjortsbergsskolan Den lokala styrelsen på Hjortsbergsskola har nominerat följande ledamöter till styrelsen för 2007: Ordinarie ledamöter Ingela Jönsson Ordförande Peter Unosson Vice ordförande Linda Andersson Michael Svensson Kristina Lundin Ersättare Magnus Helgesson Ingvar Karlsson 2007 Personalrepresentanter Anna Kullberg Ordinarie Solveig Forssell Barbro Axelsson Eva-Lisa Högfeldt Ersättare Lennart Lundberg Rektor Elevrepresentanter Armina Huric Ht 2006 Max Boestam Ht 2006 Enligt förordning (1996:605) om försöksverksamhet med lokala styrelser inom grundskolan och den obligatoriska särskolan får en kommun enligt bestämmelserna i 7 kap kommunallagen (1991:900) om självförvaltningsorgan inrätta lokala styrelser i grundskolan och den obligatoriska särskolan. Barn- och utbildningsnämnden har beslutat om lokala riktlinjer för de lokala styrelserna. I de lokala riktlinjerna framgår att varje styrelse ska nominera sina ledamöter för godkännande i nämnden. Vid förändringar i styrelsen ska de lokala styrelserna anmäla detta till nämnden för nytt godkännande. Barnkonsekvensanalys Nej Ekonomiska konsekvenser Nej Hjortbergsskolan Hjortbergsskolans lokala styrelse

14 14 (21) BUN 105 Avtal om samverkan för gymnasieskolan i Halland Dnr /603 Barn- och utbildningsnämnden yttra sig enligt följande till kommunfullmäktige: att godkänna upprättat förslag till huvudavtal inklusive bilaga 1 om samverkan för gymnasieskolan i Halland (se bilaga) Barn och utbildningsnämnden har att yttra sig till kommunfullmäktige om det föreslagna avtalet om samverkan för gymnasieskolan i Halland från Region Halland. t behandlades i barn- och utbildningsnämnden den 24 maj Därefter har regeringen beslutat att dra tillbaka gymnasiereformen med förändringar som var planerad att gälla från och med höstterminen 2007 En politiskt sammansatt styrgrupp bestående av representanter för Hallands kommuner och Region Halland har utarbetat ett förslag till samverkansavtal för gymnasieskolan i Halland. Förslaget är uppbyggt som ett huvudavtal kompletterat med en bilaga. Bilagan reglerar vilka utbildningar som blir föremål för så kallat fritt sök. Kommunfullmäktige i Hallands kommuner och Regionfullmäktige ges möjlighet att ta ställning till det upprättade förslaget. Falkenbergs gymnasieskola BILAGA BUN 106 Nytt resursfördelningssystem inom grundskola och fritidshem Dnr /611 att införa föreslagna resursfördelningssystem inom grundskola och fritidshem från 1/ Barn- och utbildningsnämnden har uppdragit åt förvaltningen att göra en översyn av dagens resursfördelningssystem med syfte att finna en modell som bättre fördelar resurserna. Dagens resursfördelningssystem i grundskolan har använts i över 10 år. Mycket har hänt sedan dess.

15 Projektgruppen beslöt på ett tidigt skede att följande skulle bli projektets idé 15 (21) Elever i Falkenberg ska ha samma möjlighet att lyckas oavsett i vilken grundskola de går Hur gick vi tillväga? Den fråga projektgruppen ställde var; Kan vi finna ett fungerande system där resurserna fördelas med hänsyn till elevstrukturen men där fördelningen är neutral till skolornas arbetsformer och resultat både pedagogiskt och ekonomiskt? Vi studerade flera olika modeller men fastnade för en. Det fanns en modell som flera kommuner tagit fram i samarbete med Stockholms Stads utrednings- och statistikkontor (USK) USK har utarbetat ett system som med hjälp av logistisk regression kan finna de kombinationer av socioekonomiska variabler som har de starkaste sambanden med elevernas studieresultat. Logistisk regression Regressionsanalys är en metod som används för att studera samband mellan en beroende variabel och ett antal oberoende variabler som kan antas påverka beroendevariabeln. Vilka olika oberoende variablar ville vi studera? Det visste vi inte, men vad vi ville veta var om det fanns något samband mellan eleverna som går ut grundskolan med minst icke godkänt i två ämnen? fanns något samband mellan eleverna som inte är behöriga till nationellt program på gymnasiet? Vilka oberoende variabler finns? Studier har visat att vanligtvis utgörs de oberoende variablerna av kategorier t.ex. man/kvinna, invandrad/ej invandrad, uppbär ekonomiskt bistånd/uppbär inte ekonomiskt bistånd. Med hjälp av logistisk regression man kan bilda oddskvoter för att jämföra alternativ med varandra. Vad menas med oddskvoter? För varje variabel väljer man ut ett referensalternativ som får oddskvoten 1. Om man t.ex. har oddskvoten 1,2 för pojkar att inte uppnå behörighet till nationella program innebär det en förhöjd risk för pojkar jämfört med flickor (som då utgör referensalternativet) att inte uppnå gymnasiebehörighet.

16 16 (21) Hur framarbetades grundmaterialet? Projektgruppen överlämnade ett datamaterial till SCB i form av individuppgifter för de senaste fem årgångar av elever som gått ut årskurs 9, totalt elever (dessa avidentifierades innan de sändes till USK) Filen till USK innehöll uppgifter om skola och examensår, två resultatvariabler (icke godkänd i minst två ämnen samt inte behörig till nationellt program på gymnasiet) och ett antal variabler som beskrev den socioekonomiska bakgrunden (dessa togs fram av SCB) Hur gick modellarbetet till? För att hitta en bra modell med signifikanta samband genomförde USK ett stort antal regressionskörningar. Många variabler och många variabelvärden studerades för att se vilka av dessa som var relevanta. När variablerna kombineras i minskar några variablers och variabelvärdens betydelse bl. a. för att de samvarierar med en annan variabel i modellen. Dessa togs inte med i den slutliga modellen. Vad kan kunde utläsas i materialet om eleverna som har icke godkänt i fler än ett ämne alternativt ej är behörig till nationellt program på gymnasiet? Fler pojkar än flickor har Icke godkänt i fler än ett ämne alt Ej behöriga till nationellt program Svårigheterna ökar om eleverna är relativt nyinvandrade Ju lägre utbildningsnivå föräldrarna har desto svårare har eleverna att uppnå godkänt i alla ämnen alt ej behörig till nationellt program Det är svårare för elever att få tillfredsställande studieresultat om de bor i hushåll som har ekonomiskt bistånd än i hushåll som inte har ekonomiskt bistånd. Bland eleverna som bor med bara en vårdnadshavare är andelen med sämre studieresultat större än bland elever som bor med båda vårdnadshavare. Sämst lyckas de elever som inte bor med någon av sina vårdnadshavare, dvs är fosterhemsplacerade Skiljer sig Falkenbergs material mot övriga kommuner som använt sig av USK:s modell? Nej, det finns en god samstämmighet. Beskrivning av oddskvoter som är relevanta på Falkenbergs elevers skolresultat Oberoende variabler: Modell 1 Beroende variabel: Icke godkänt i minst två ämnen Modell 2 Beroende variabel: Ej behörig till nationella gymnasieprogram Kön: Pojkar 1,88 1,70 Flickor 1,00 1,00 Invandring: För 0-2 år sedan 6,36 14,49 För 3-6 år sedan Ej signifikant 2,32 Svensk bakgrund eller 1,00 1,00 för mer än 6 år sedan (referens) Högsta utbildning för fadern och modern: Förgymnasial utbild- 4,04 4,60

17 ning Gymnasial utbildning 1,97 2,16 Eftergymnasial utbildning 1,00 1,00 (referens) Ekonomiskt bistånd Modern och/eller fadern 4,23 3,91 har ekonomiskt bistånd Varken modern 1,00 1,00 och/eller fadern har ekonomiskt bistånd (referens) Familj Bor med båda vårdnadshavarna 1,00 1,00 (referens) Bor med en vårdnadshavare 2,52 1,85 Bor inte med någon vårdnadshavare 5,12 3,72 17 (21) Som materialet visar fanns det en god samstämmighet i de flesta oddskvoter för båda beroendevariablerna förutom invandrad för 0-2 år sedan. Här var oddskvoten mycket högre för Ej behörig till nationellt program. Detta kan förklaras av att det för behörighet till nationellt program krävs godkänt i Svenska vilket kan vara svårt att erhålla för en nyinvandrad elev. Hur fortsatte arbetet? Projektgruppen hade också sänt ett annat register som sänts först till SCB för att komplettetras med oberoende socioekonomiska variabler, därefter sändes detta register vidare avidentifierat till USK. Detta register omfattade samtliga elever i Falkenbergs grundskolor läsåret 2005/2006. Filen innehöll samma socioekonomiska variabler som filen över eleverna i årskurs 9. Nu räknade USK fram ett förväntat antal elever med behov av mer resurser i varje grundskola och gjorde därefter en bedömning av resursbehovet per område. Resultatet redovisades som ett index per skola/område Redovisning av index per område Tullbro 84 Tånga 113 Söder 92 Ullared 98 Skogstorp 123 Indexet visar att Tullbro, Söder och Ullared ligger under index 100. Detta innebär att de områdenas elever har större förutsättningar än eleverna i Tånga och Skogstorp att lämna grundskolan med godtagbara studieresultat. Enligt ett resursfördelningssystem som bygger på socioekonomiska faktorer innebär detta att Tånga och Skogstorp behöver erhålla mer resurser än övriga tre områden för att uppnå samma goda studieresultat.

18 Redovisning av index per skola Skola Index Apelskolan 103 Fageredsskolan 80 Fajansskolan 122 Fbg:s Montessoriskola 62 Hertingskolan 75 Hjortsbergsskolan 69 Ljungbyskolan 105 Långavekaskolan 72 Långåsskolan 116 Möllevägsskolan 169 Okomeskolan 96 Schubergstorpsskolan 95 Skogstorpsskolan 130 Slöingeskolan 85 Söderskolan 89 Tullbroskolan 82 Tångaskolan 130 Vessigebroskolan 112 Vinbergsskolan 75 Älvseredsskolan 92 Ätranskolan 99 Årstadskolan (21) Vilka resurser bör ingå i den nya resursfördelningsmodellen? Projektgruppen övergick nu till att diskutera vilka resurser som bör ingå i fördelningsmodellen. Gruppen kom fram till att följande resurser skulle fördelas enligt resursfördelningsmodellen; Elev- och skolbidraget Riktad resurs (bland annat dagens socioekonomiska fördelning) Specialpedagoger Speciell språksatsning Barn i behov av särskilt stöd, grundskolan Statsbidrag som ligger utanför elev/skolbidraget SVA Modersmål Idag fördelas allt utom modersmål ut till områdena. Anledningen till att projektgruppen anser att modersmål bör ingå är att oddskvoterna visar att invandrade har svårare att uppnå godtagbara studieresultat utan extraresurser. Då index är uträknat utifrån oddskvoterna måste därför modersmålsresurserna ingå i modellen, annars finns risk att invandrartäta skolor kompenseras dubbelt. En sammanhållen budget för modersmålsundervisningen är dock det mest optimala då tjänsterna är verksamma över ett flertal skolor. Projektgruppens lösning till detta är att den ekonomiska ersättningen läggs till resursfördelningssystemet och att varje skola sedan betalar sin andel av modersmålsundervisningen till ett gemensamt modersmålsobjekt.

19 19 (21) Resursfördelning mellan de yngre och äldre barnen I dagens resursfördelningssystem finns en resursskillnad mellan de yngre och de äldre barnen där de äldre barnen, år 6-9, erhåller en högre elevpeng per barn. Projektgruppen lämnar förslaget att det inte ska vara någon skillnad i den generella resursfördelningen per elev. Detta motiveras med att de yngre eleverna behöver mer tid för att uppnå målen. Genom att låta lärartätheten var densamma för de yngre och äldre eleverna får de yngre barnen en bättre grund att stå på samtidigt som 6-9-skolorna får något att bygga vidare på. Vad ska ligga utanför modellen? Medel för slumpmässiga variationer bör ligga utanför modellen. En slumpmässig variation är t ex en funktionshindrad elev, denna elev kan börja på vilken skola som helst. Att då fördela ut resurser generellt kan innebära ett en specifik elev inte får det stöd som hon/han behöver för att klara sin skoldag. En särskild arbetsgrupp bör bildas för att beräkna resursbehovet samt typ av resurstillskott. I normalfallet har resurstillskottet utgjorts av elevassistenter. Det finns ingen som säger att det ska vara så, en smärre ombyggnation eller installation av personhiss kan innebära eleven klarar sin skoldag utan personellt stöd. Hur stor andel av resurserna ska fördelas via index? Projektgruppen gör bedömningen att 20% bör fördelas via index, resterande del fördelas med en fast summa per elev. Skulle 100% fördelas utifrån index innebär detta att allt för stort fokus läggs på de elever som inte klarar godtagbara resultat i skola alternativt inte är behörig till nationellt program på gymnasiet. I dag fördelas ca 11% av de totala resurserna inkl modersmål utifrån en icke generell fördelning. Vad är styrkan med en resursfördelningsmodell som bygger på socioekonomiska faktorer? Den största styrkan är att modellen inte kan upplevas som orättvis. Man kan givetvis tycka vad man vill om själva modellen men man kan inte ifrågasätta dess resultat då modellen vilar på vetenskaplig grund Dock måste modellen räknas om kontinuerligt för att inte mista legitimitet. Beräkning av oberoende variabler behöver troligen inte göras mer än vart tredje år. För att dagens oberoende variablerna ska minska i betydelse krävs att skolorna ges möjlighet att ge varje elev de resurser de behöver för att klara sin skoldag och det tar nog ca tre år innan sådan resultat kan påvisas. Däremot måste index räknas om varje år eftersom elever avslutar sin utbildning och nya tillkommer. Dessa elevers socioekonomiska bakgrund kan påverka skolans/områdets index. Resursfördelningsmodell för fritidshemmen För fritidshemmen föreslår projektgruppen en kombinerad resursfördelningsmodell. Skolor med få barn inskrivna i fritidshemsverksamheten har svårare att klara sin ekonomi än de större skolorna. I skolor med många barn inskrivna på fritidshemmen finns möjlighet att samordna öppning/stängning. Utifrån detta resonemang föreslår projektgruppen att alla fritidshem ska ha en grundbemanning på 2,5 årsarbetare. Denna bemanning gäller upp till 25 barn. Därefter sker en successiv upptrappning av resurserna. I resursfördelningssystemet finns också en uppdelning mellan de mindre- och de större barnen. Dessutom tydliggörs fördelningen mellan fritidshemmens resurser mot skola och fritidshem. Fritidshemmens budget ska vara sammanhållen men då resurserna mellan klockan 08 och 14 vanligtvis befinner sig i skolverksamheten bör detta också bli tydligt.

20 För att få en uppfattning om de totala resurserna på ett fritidshem kan detta sammanfattas på följande sätt. 60% av budgeten går mot fritidshemmen 40% av budgeten går mot skolverksamhet 20 (21) Grundbemanning upp till 25 barn Rörlig del för barn 6-9 år Rörlig del för barn år Material, livsmedel och kostpersonal 2,5 årsarbetare (motsvarar 10 barn/årsarbetare) 13 barn/årsarbetare 16 barn/årsarbetare kronor/barn Ingen fördelning med hjälp av index inom fritidshemmen Då inte alla barnen på en skola har fritidshemsplats går det inte att fördela några resurser via index. Barnkonsekvensanalys Genom att fördela resurserna via socioekonomiska data ges större möjlighet att alla elever får det stöd hon/han behöver. Ekonomiska konsekvenser Förslaget ligger inom den ekonomiska ramen för nuvarande resursfördelningssystem. Rektorerna BUN 107 Meddelanden Meddelanden för perioden har delgivits barn och utbildningsnämnden. att anteckna till protokollet att meddelandena har kommit barn- och utbildningsnämnden till känna. BUN 108 Övrigt - Kjell Johansson (ap) ber om kommentar angående Kammarrättens dom gällande avsteg från de generella skolskjutsreglerna. Förvaltningschefen redogör för ärendet och följderna av beslutet. - Ordföranden tackar förvaltningen och politikerna för ett trevligt samarbete den gångna mandatperioden. Han ser med tillförsikt fram emot den kommande nämnden - Dahn Persson (s) tackar ordföranden för den gångna mandatperioden och uttrycker ett stort tack på nämndens vägnar.

21 21 (21) - Förvaltningschefen uttrycker sitt tack till nämnden för dess förmåga att besluta i stort och smått samtidigt som det har varit högt i tak och god stämning. Ett särskilt tack framförs till Eva Agbrant, Ing-Marie Börjesson, Gerry Norberg och Anders Treschow. - Kerstin Angel (c) framför sitt tack och uttrycker sina förhoppningar inför den nya nämnden.