KALLELSE TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE

Transkript

1 KALLELSE TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE Ordinarie ledamöter kallas till sammanträde med Kommunfullmäktige, Tisdagen den 21 juni 2016 kl i Aktiviteten, Lindesberg Arena Ledamot som är förhindrad att delta, bör själv kalla sin personlige ersättare. OBS! Tänk på våra allergiker och använd inte starkt doftande sprayer, parfymer eller rakvatten! Bengt Storbacka Ordförande Ida Frödén Sekreterare Föredragningslista Nr. Ärende Dnr 1. Val av justerare 2. Information om asyl- och flyktingmottagandet 3. Utdebitering för år /230 AKK 4. Mål och budget /115 AKK 5. Samhällsbyggnad i Bergslagen 2014/90 AKK 6. Revidering av reglemente för socialnämnden 2016/237 AKK 7. Revidering av reglementen för tillväxtförvaltningens stipendier 8. Revidering av bestämmelser om ersättning till kommunalt förtroendevalda 2016/173 AKK 2016/218 AKK 9. Utbetalning av kommunalt partistöd /125 AKK 10. Granskning av årsredovisning samt revisionsberättelse från lekmannarevisionen och de sakkunniga för Samordningsförbundet i Norra Örebro län, SOFINT /213 AKK

2 11. Årsredovisning för Samordningsförbundet i Norra Örebro län, SOFINT Delrapport från målområdesberedningen för attraktivitet och infrastruktur 13. Delrapport från målområdesberedningen för demokrati, integration och internationella kontakter 14. Svar på motion från Susanne Karlsson (C) och Jenny Larsson (C) om sänkt hastighet för hela Brodalen från Brotorpsskolan till Lindeskolan 15. Svar på motion från Mats Seijboldt (SD) om att Lindesbergs kommun ska införa ett civilkuragepris 16. Interpellation till kommunstyrelsens ordförande om översyn av infrastruktur och trafiksituationen i Brodalsområdet 2016/214 AKK 2015/497 AKK 2015/462 AKK 2015/510 AKK 2015/428 AKK 2016/209 AKK 17. Avgift för trygghetslarm 2016/236 AKK 18. Allmänhetens frågestund 19. Meddelanden

3 1. Val av justerare Arnold Bengtsson (S) och Jan Hansson (M) föreslås till justerare med Moa Fohlin (S) och Agneta Nilsdotter (MP) som ersättare. Justering sker tisdagen den 28 juni på kommunsekreterarens rum. OBS! Protokollsutdragen från kommunstyrelsen kommer att kompletteras vid ett extra utskick då protokollet inte hade justerats vid utskicket till kommunfullmäktige. Sida 3 av 35 3

4 2. Information om asyl- och flyktingmottagandet Kommunchef Christer Lenke och socialchef Madde Gustavsson informerar om asyl- och flyktingmottagandet. Sida 4 av 35 4

5 3. Utdebitering för år 2017 Förslag till beslut Utdebitering för år 2017 fastställs till 22:30 per skattekrona. Ärendebeskrivning Lindesbergs kommuns utdebitering för år 2016 fastställdes av kommunfullmäktige i november 2015 till 22:30 kronor per skattekrona. Budgetförslaget innebär en oförändrad skattesats Kommunstyrelsen beslutade den 7 juni 100 att förelå kommunfullmäktige besluta: Utdebitering för år 2017 fastställs till 22:30 per skattekrona Handlingar Förslag till utdebitering för år 2017.pdf (inkluderad nedan) Sida 5 av 35 5

6 6

7 4. Mål och budget Förslag till beslut 1. Nämndernas budgetramar 2017 och VP för driftbudget antas enligt kommunstyrelsen förslag från den 7 juni Nämndmål och indikatorer antas. 3. Finansiellt mål - Verksamhetens nettokostnader får inte överstiga 98 procent av skatter, utjämning och generella statsbidrag under planperioden De av kommunfullmäktige beslutade budgetramarna ska hållas. Om en situation uppstår under löpande år så att mål och ekonomiska ramar inte överensstämmer, så gäller den ekonomiska ramen för nämnden tills annat beslut fattas av kommunstyrelse/kommunfullmäktige. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen har beslutat om en tidigarelagd mål- och budgetprocess för år 2016, där mål och budget ska antas av kommunfullmäktige i juni. Kommunstyrelsens mål- och budgetberedning började med en analysdag den 19 februari Syftet med dagen var att utgöra underlag för den kommande planeringsprocessen. Förvaltningschefer, VD i de kommunala bolagen och förbundschef för BKT presenterade en analys av vad som hänt under år 2015 och vilka slutsatser man kan dra av det för att använda i planeringen framöver. Vid mål- och budgetseminariet den 7 mars 2016 presenterades övriga planeringsförutsättningar som inte varit kända tidigare, såsom ny befolkningsprognos som visar på volymförändringar för nämnderna, ekonomiska förutsättningar (skatteunderlag mm), omvärldsanalys, samt Lindesberg i jämförelse med andra (utvalda nyckeltal som beskriver både kostnader, volymer och verksamhetsresultat från samtliga verksamheter för att mål- och budgetberedningen ska få en övergripande bild av hur samtliga verksamheter ligger till jämfört med andra). Förvaltningscheferna och förbundschef för BKT beskrev utmaningarna som finns i verksamheterna framöver. Sida 6 av 35 7

8 Kommunstyrelsen beslutade den 22 mars 2016 att den tidigare beslutade verksamhetsplanen för 2016 gäller som nämndernas preliminära budgetramar. Utifrån beslutet om preliminära budgetramar den 22 mars 2016 har respektive nämnd beslutat om konsekvensbeskrivningar som fokuserar på effekten för verksamheten av de givna ramarna. Det vill säga vad konsekvensen blir utifrån de givna ramarna av att inte kunna uppfylla målen. Nämnderna har tagit fram förslag till nämndmål utifrån den reviderade utvecklingsstrategin som antogs av kommunfullmäktige den 24 maj Vid mål- och budgetseminariet den 30 maj 2016 presenterade förvaltningscheferna och förbundschef för BKT nämndernas konsekvensbeskrivningar och på vilket sätt de givna ramarna påverkar uppdraget och måluppfyllelsen. Dessa konsekvensbeskrivningar, tillsammans med de planeringsförutsättningar som presenterades vid måloch budgetseminariet i mars och analysdagen, ligger till grund för mål- och budgetberedningens förslag till nämndernas budgetramar som ska beslutas av kommunstyrelsen den 7 juni och kommunfullmäktige den 21 juni. Mål- och budgetberedningens beslutade den 30 maj 2016 att mål- och budgetberedningens förslag till nämndernas budgetramar 2017 och VP för driftbudget, samt nämndmål överlämnas till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för antagande. De föreslagna ramminskningarna för socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden år tas bort. Kommunstyrelsen föreslås ge följande uppdrag: Samtliga verksamheter får i uppdrag att effektivisera verksamheterna och arbeta med kvalitetshöjande åtgärder, samt att arbeta med att stärka ledarskapet som ska leda till kompetenshöjning. Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att två gånger under år 2017 redovisa till kommunstyrelsen hur nämnden ska nå ökad måluppfyllelse i grundskolan. Kommunchefen får i uppdrag att analysera behovet av arbetsmarknadsåtgärder för planperioden och föreslå åtgärder utifrån riktade nationella insatser. Socialnämnden får i uppdrag att återkomma till kommunstyrelsen med andra boendealternativ när man vet de faktiska kostnaderna. Sida 7 av 35 8

9 Kommunstyrelsen tilldelas projektmedel som är öronmärkta för att Bergslagens miljö- och byggnämnd ska minska handläggningstiderna. Nämnden ska redovisa till kommunstyrelsen vilka åtgärder som görs. Kommunstyrelsen tilldelas en pott för förebyggande arbeten som nämnderna får söka pengar från. Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna överlämnade ett budgetförslag den 3 juni Ekonomienheten har den 7 juni 2016 lämnat ett reviderat budgetdokument efter kommunstyrelsens sammanträde. Kommunstyrelsen beslutade den 7 juni 2016 att föreslå kommunfullmäktige besluta: 1. Nämndernas budgetramar 2017 och VP för driftbudget antas enligt kommunstyrelsen förslag från den 7 juni Nämndmål och indikatorer antas. 3. Finansiellt mål - Verksamhetens nettokostnader får inte överstiga 98 procent av skatter, utjämning och generella statsbidrag under planperioden De av kommunfullmäktige beslutade budgetramarna ska hållas. Om en situation uppstår under löpande år så att mål och ekonomiska ramar inte överensstämmer, så gäller den ekonomiska ramen för nämnden tills annat beslut fattas av kommunstyrelse/kommunfullmäktige. Under förutsättning av kommunfullmäktiges beslut lämnar kommunstyrelsen följande uppdrag: Samtliga verksamheter får i uppdrag att effektivisera verksamheterna och arbeta med kvalitetshöjande åtgärder, samt att arbeta med att stärka ledarskapet som ska leda till kompetenshöjning. Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att två gånger under år 2017 redovisa till kommunstyrelsen hur nämnden ska nå ökad måluppfyllelse i grundskolan. Sida 8 av 35 9

10 Kommunchefen får i uppdrag att analysera behovet av arbetsmarknadsåtgärder för planperioden och föreslå åtgärder utifrån riktade nationella insatser. Socialnämnden får i uppdrag att återkomma till kommunstyrelsen med andra boendealternativ när man vet de faktiska kostnaderna. Kommunstyrelsen tilldelas projektmedel som är öronmärkta för att Bergslagens miljö- och byggnämnd ska minska handläggningstiderna. Nämnden ska redovisa till kommunstyrelsen vilka åtgärder som görs. Kommunstyrelsen tilldelas en pott för förebyggande arbeten som nämnderna får söka pengar från. Ekonomienheten har den 7 juni 2016 lämnat ett reviderat budgetdokument efter kommunstyrelsens sammanträde för antagande Handlingar Mal och budget version pdf (inkluderad nedan) Budget2017ochvp18-19 M_KD_L.pdf (inkluderad nedan) Tidplan budgetdebatt 2016.pdf (inkluderad nedan) Sida 9 av 35 10

11 Mål och budget Kommunfullmäktige 11

12 Innehållsförteckning 1 Majoritetsföreträdarna har ordet Planeringsförutsättningar Inledning Omvärld Ekonomiska förutsättningar Fem år i sammandrag Befolkningsprognos Organisation Styrmodell God ekonomisk hushållning Kommunfullmäktiges mål Våra verksamheter Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Tillväxtutskottet Utskottet för stöd och strategi Bergslagens miljö- och byggnämnd Våra räkenskaper

13 1 Majoritetsföreträdarna har ordet Vi tror på Lindesbergs kommun och fortsätter satsa på utvecklingen av kommunen. Lindesberg Bergslagens själ! Att ha ordning och reda på ekonomin är en förutsättning för att vi ska växa och kunna utvecklas. I budgetförslaget har nämndernas ramar förstärkts med 44,6 Mnkr 2017, 40,5 Mnkr 2018 och 28,8 Mnkr Förstärkningarna består av extra statsbidrag för flyktingmottagandet, politisk satsning och en del av välfärdsmiljarderna Vi tar bort sparbetinget från skolan på 5 Mnkr 2017 samt 5 Mnkr för Målet är att måluppfyllelsen i skolan ska öka! Alla våra barn och ungdomar ska ges förutsättningar att klara skolan det är vårt ansvar. Och vår största prioritering! Vi tillför medel för att öka bemanningen i förskolorna. Socialförvaltningen behöver inte spara 4 Mnkr vilket gör att man kan fortsätta arbeta med utveckling av verksamheterna. Vi tillför medel för att kunna effektivisera genom nyckelfrihemtjänst, e-hälsa och schemaläggningssystem samt ser till att våra medarbetare får arbetskläder. Samtidigt ser vi att det går att effektivisera och arbeta med kvalitetshöjande åtgärder, det blir vårt uppdrag att se till att vi använder våra skattekronor på det mest effektiva sätt, och får ut så mycket som möjligt. Att stärka ledarskapet och att kompetens höja våra medarbetare är ett måste för att klara framtidens utmaningar. Att fortsätta arbeta med högre sysselsättningsgrad och validering är ett måste! Ska vi säkerställa att vi får behålla våra medarbetare samt kunna rekrytera inför farmtiden måste vi vara en attraktiv arbetsgivare. Att få ut fler i arbete, sysselsättning eller studier är en förutsättning för att vi ska lyckas därför satsar vi på en fortsättning på Komijobb och på en utveckling av Masugnen vårt lärcentra. Att alla ungdomar ska få ett feriearbete är också en viktig satsning, detta är första ingången till ett arbete senare i livet. Vi tillför projektmedel till KS för att nämnderna ska kunna söka. Det förebyggande arbetet behöver förstärkas och utvecklas, bygglovsärenden ska behandlas snabbare, målet är att kön ska arbetas bort och våra handläggningstider ska minimeras. Irja Gustavsson Kommunstyrelsens Ordförande Socialdemokraterna Jonas Kleber Vice ordförande kommunstyrelsen Centerpartiet. 13

14 2 Planeringsförutsättningar 2.1 Inledning Mål och budget är inte bara ett dokument som fastställer de ekonomiska ramarna för verksamheterna. Det är även ett verktyg för planering, uppföljning och kontroll av verksamheten. I mål och budget fastställs nivån för verksamheterna samt vilken kvalitet kommunen ska erbjuda medborgarna. Som utgångspunkt för hur verksamheten ska utvecklas har kommunfullmäktige antagit Vision 2025 Utvecklingsstrategi Omvärld Kommunens ekonomi och den lokala välfärden är till stor del beroende av olika omvärldsfaktorer. Ekonomin påverkas även av vilka ambitionsnivåer på service som kommunen själv ställer upp för de olika verksamheterna och hur effektivt vi organiserar vår produktion av service. Den svenska ekonomin utvecklades synnerligen starkt 2015 och BNP växte med omkring 4 procent. I år och nästa år beräknar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att tillväxten blir något lägre och BNP väntas växa med runt 3 procent. Den svenska ekonomin utvecklas mycket starkt trots relativ svag internationell tillväxt. Det hänger samman med en fortsatt mycket stark utveckling av inhemsk efterfrågan. Investeringarna, inte minst byggnadsinvesteringarna, växer snabbt. I år växer också den offentliga konsumtionen rejält till följd av den omfattande flyktinginvandringen. En fortsatt stark utveckling av inhemsk efterfrågan gör att sysselsättningen och därmed också skattunderlaget växer snabbt. Skatteunderlaget ökar i år och nästa år med drygt 2 procent i reala termer, vilket är ungefär dubbelt så snabbt som normalt. Tillsammans med ett betydande statligt tillskott får kommunerna och landstingen en tillfällig lindring i sin ekonomi. En svagare utveckling 2018 och 2019 ger betydande problem för kommunsektorn att finansiera sin verksamhet. Det finns därför behov av resurstillskott till kommuner och landsting och därmed en stor risk för kraftiga kommunala skattehöjningar åren Det finns även skäl att se över den statliga bidragsgivningen till kommunsektorn. SKL har bland annat påtalat att de många riktade statsbidragen driver på kostnaderna och att generella statsbidrag därför är att föredra. Stora demografiska förändringar åren innebär en stor påfrestning för kommuner och landsting, såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt. Antalet invånare i Sverige väntas öka med cirka , varav utlandsfödda svarar för 70 procent. Samtidigt sker en snabb ökning av antalet äldre och antalet barn i skolåldern. Trycket uppåt på kostnaderna väntas därför vara påfallande starkt under perioden. Det finns stora osäkerheter kring det fortsatta flyktingmottagandet. En helt avgörande faktor på sikt är i vilken takt de nyanlända kommer i arbete. En snabbare väg till jobb kräver stora utbildningsinsatser, ett nytänkande när det gäller utbildning, arbetsmarknad och bostadsfrågor samt en god samverkan mellan alla inblandade. En ökning av ekonomiskt bistånd förväntas i kommunerna på grund av det ökade flyktingmottagandet. Även bostadsbristen har blivit en fråga för hela landet, även i områden som tidigare snarare kännetecknats av ett överskott av bostäder. Det ställs stora krav på vård, omsorg och skola och på personalen för att klara av den ökade efterfrågan. Främst inom socialtjänsten och skolan saknas det personal. Behoven inom vuxenutbildning kommer öka framöver. (Källa: SKL:s ekonomirapport april 2016) Städer, tätorter och landsbygd i en region är idag på många sätt funktionellt sammanlänkade med varandra. Lindesbergs kommun tillhör Örebroregionen och Örebro lokala arbetsmarknad. Bra pendlingsmöjligheter är därför viktigt för kommunen och fler pendlar ut från kommunen än in, fastän inpendlingen har ökat under de senaste åren medan utpendlingen har varit relativt konstant. De vanligaste 14

15 kommunerna att pendla ut till från Lindesberg är Örebro, Ljusnarsberg, Arboga och Nora medan det är vanligast att invånare från Örebro, Nora och Ljusnarsberg pendlar in till kommunen. Lindesbergs kommun räknas till gruppen varuproducerande kommuner, fastän tillverkningsindustrins klara dominans har minskat under de senaste decennierna. (Källa: SCB) Liksom i riket, har arbetslösheten minskat mellan år 2013 och 2014 i region Örebro och i Lindesbergs kommun. Under år 2015 låg den på ungefär samma nivå som året innan, 9,8 procent. Det är dock stora skillnader mellan olika grupper. Ungdomar i Lindesbergs kommun hade en arbetslöshet på 18 procent år Både ungdomsarbetslösheten och den totala arbetslösheten ligger över region Örebros nivåer. Arbetslösheten för utrikes födda ligger år 2015 på 38 procent i Lindesbergs kommun, vilket är väsentligt högre än regionens siffror på 27,1 procent. (Källa: Arbetsförmedlingen) 2.3 Ekonomiska förutsättningar Budgetförutsättningar Verksamhetsplan är underlag för fördelning av ramar till nämnderna. Beräkning av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning följer SKL:s prognos för april månad 2016 med en egen befolkningsprognos och egen bedömning. fördelas till nämnderna då resultatet av löneförhandlingarna är slutförda. Pensionsberäkningen grundas på uppgifter ifrån KPA, december 2015 med en femårig prognos. I budgetförslaget har nämndernas ramar förstärkts med 44,6 Mnkr 2017, 40,5 Mnkr 2018 och 28,8 Mnkr Förstärkningen består av extra statsbidrag för flyktingmottagande, politisk satsning och del av välfärdsmiljarderna. Resultatutveckling och balanskrav Kommunallagen fastställer att kommunen för ett räkenskapsår måste redovisa högre intäkter än kostnader, balanskrav. För att säkra det egna kapitalet och bygga upp medel för investeringar måste resultatet inte bara vara i balans utan det krävs positiva resultat. För 2017 är det budgeterade resultatet 19,2 Mnkr, för ,5 Mnkr och för ,6 Mnkr. Nettokostnadernas andel av skatter och bidrag är 98,55 % 2017, 97,61 % 2018 och 98,78% Avstämning balanskrav 2017 Årets resultat enligt resultaträkningen 19,2 Mnkr Avgår realisationsvinst 0 Mnkr Årets resultat efter balanskravsjusteringar 19,2 Mnkr. Kostnader för ökade personalkostnader har budgeterats i en central pott som kommer att 15

16 2.4 Fem år i sammandrag Antal invånare 31/12 Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 VP 2018 VP Kommunalskatt, kr 22,30 22,30 22,30 22,30 22,30 Skatteintäkter, generella statsbidrag, mnkr Verksamhetens nettokostnader, mnkr Nettokostnader inklusive finansnetto i procent Årets resultat, mnkr 1 273, , , , , , , , , ,5 93,25 99,08 98,55 97,61 98,78 86,5 11,2 19,2 33,5 16,6 Eget kapital, mnkr 549,8 561,0 580,2 613,7 630,3 Personalkostnader, mnkr 919,0 923,0 951,0 979, ,0 16

17 2.5 Befolkningsprognos Befolkningsutvecklingen har en avgörande betydelse för kommunens utveckling och framtid. En befolkningstillväxt möjliggör för ökade intäkter som kan ge en fortsatt hög samhällsservice, samt ökar efterfrågan på bostäder, infrastruktur och service vilket i sin tur gynnar det lokala näringslivet. På nationell nivå har det skett en rekordstor folkökning under de två senaste åren och befolkningen ökade i åtta av tio kommuner år Störst ökning hade storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö. I likhet med de senaste åren beror folkökningen främst på en hög invandring, men även på ett födelseöverskott. Även i Lindesbergs kommun har befolkningen under de senaste åren ökat tack vare ett positivt invandringsöverskott. Dock ser vi att majoriteten av de nyinvandrade flyttar vidare till en annan kommun i Sverige inom tre år. Detta bidrar till att det är fler som väljer att flytta från kommunen till en annan kommun i Sverige, än det är som väljer att flytta in till kommunen från annan kommun i Sverige. Kommunen har dessutom ett födelseunderskott. Den åldersmässiga sammansättningen visar att kommunen kommer att ha en ökande andel äldre och yngre de kommande åren medan andelen i arbetsför ålder bedöms minska, eller inte öka i samma utsträckning. Färre personer kommer därmed att behöva försörja fler. En kommande utmaning för Lindesbergs kommun är att underlätta för nya invånare att komma i sysselsättning. Framöver medför prognosen även utmaningar i form av bostäder, samt anpassning av skollokaler och boende för äldre. 17

18 2.6 Organisation Lindesbergs kommun har tre nämnder utöver kommunstyrelsen. Förutom socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden finns Bergslagens miljö- och byggnämnd som är ett samarbete med kommunerna Nora, Ljusnarsberg och Hällefors. Under kommunstyrelsen finns två utskott med tillhörande förvaltningar. Tillväxtutskottet ansvarar för områdena arbetsmarknad, kultur och fritid, näringsliv och turism. Utskottet för stöd och strategi ansvarar för områdena kansli, ekonomi, personal, IT/tele, måltid, miljö, folkhälsa, information/kommunikation samt risk och säkerhet. Kommunen är medlem i kommunalförbunden Nerikes Brandkår, samt i Bergslagens kommunalteknik som ansvarar för de tekniska verksamheterna. Kommunen ingår även i överförmyndarnämnden tillsammans med övriga tre kommuner i norra Örebro län. I bolagskoncernen är Linde Stadshus AB moderbolag och ägs till 100 procent av Lindesbergs kommun. Linde Stadshus AB styr, samordnar och tar fram strategiska planer för koncernen. Moderbolaget är direkt underställt kommunfullmäktige och kommunstyrelsen har uppsiktsplikt över samtliga helägda bolag. Dotterbolagen formeras i tre verksamhetsområden: fastigheter, energi och upplevelser. 2.7 Styrmodell Kommunfullmäktige beslutade i maj 2016 om en ny Vision 2025, Utvecklingsstrategi , där kommunens långsiktiga inriktning anges: "Lindesbergs kommun ska genom nydanande insatser, byggda på tradition och erfarenhet, vara det naturliga valet för näringsliv och boende i Bergslagen och angränsande delar av Mälardalen. Lindesberg - Bergslagens själ". Lindesbergs kommun har en modell för mål- och resultatstyrning som utgår från att kommunfullmäktige i utvecklingsstrategin har antagit totalt 10 inriktningsmål som syftar till att förverkliga visionen. Inriktningsmålen är fördelade till nämnderna och den kommunala bolagskoncernen som därefter bryts ner till nämndmål/bolagsmål av nämnderna/bolagen. Verksamheterna inom nämndens förvaltning bryter sedan vid behov ner nämndernas mål till verksamhetsmål och kopplar aktiviteter till målen. Indikatorer som utvärderar måluppfyllelsen finns på olika nivåer. Styrmodellen ska se till att det finns en tydlig koppling mellan de politiskt fastställda målen och de aktiviteter som genomförs i verksamheterna. Det ska finnas en röd tråd från vision till enhetsnivå som visar på hur all verksamhet arbetar för att uppnå visionen. Nämnder och verksamheter/enheter ska varje år planera för hur de ska bidra till att uppfylla fullmäktiges inriktningsmål genom att årligen fastställa en verksamhetsplan. De kommunala bolagen fastställer en affärsplan. I arbetet med att ständigt förbättra verksamheten är analysen i uppföljningen viktig för att kunna prioritera vad som behöver göras framöver för att uppfylla målen. Även den interna kontrollen är en väsentlig del av styrningen och utvecklingen av verksamheten. Kommunstyrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter. Kommunstyrelsen bereder även förslagen till kommunfullmäktige och har därmed ansvaret för att göra en helhetsbedömning för kommunen, där alla behov vägs samman mot de ekonomiska resurserna. 18

19 Kommunstyrelsen har uppsiktsplikt över övriga nämnder, kommunala bolag och kommunalförbund enligt Kommunallagen och ansvarar också för att den interna kontrollen fungerar i kommunen. 2.8 God ekonomisk hushållning Enligt Kommunallagen ska kommunen i sin budget fastställa mål och riktlinjer för verksamheten, samt finansiella mål med betydelse för god ekonomisk hushållning. 2.9 Kommunfullmäktiges mål Finansiella mål behövs för att betona att ekonomin är en begränsning för i vilken omfattning verksamheten kan bedrivas. Balanskravet ska vara uppfyllt, vilket innebär att kostnaderna inte får överstiga intäkterna. De finansiella målen ska bidra till att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Verksamhetsmålen ska bidra till att verksamheten bedrivs på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Inriktningsmål Indikatorer Målvärde Medborgarna upplever bra kommunal service med kvalitet. Lindesberg kommun är en attraktiv arbetsgivare I Lindesbergs kommun finns ett kultur- och föreningsliv för alla Lindesbergs kommun är attraktiv för nya och befintliga företag Andel av de som skickar in en enkel fråga via e-post som får svar inom två arbetsdagar (%) Andel av de som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar på en enkel fråga (%) Andel av de som via telefon ställt en enkel fråga som uppfattar att de fått ett gott bemötande (%) Kommunens webbinformation till medborgarna (Informationsindex, %) 92 % 55 % 99 % 80 % NKL (Nöjd-kund-Lindesberg, %) 85 % Andel tillsvidareanställda med heltidsanställning (%) Andel medarbetare med tillsvidareanställning (%) 65 % 84 % Sjukfrånvaro hos medarbetare (%) 5 % Resultat i medarbetarenkätens fråga om uppföljning och utvärdering av enhetens mål (poäng av 5, avser både kommun och koncern) Resultat i medarbetarenkätens fråga om att se fram emot att gå till arbetet (poäng av 5, avser både kommun och koncern) Antal besök i kommunens bibliotek inklusive bokbussen (antal/invånare) Andel deltagande barn i kultur i skolan och i förskolan (vissa årskurser erbjuds årligen), (andel av förskolebarn och elever i åk F-9) Fördelning av andelen deltagartillfällen för pojkar och flickor (aktivitetsbidrag), (andelen pojkar visas) Nöjd-Kund-Index i SKL-undersökningen Insikt (index av 100) Företagsklimat enligt Svenskt Näringslivs enkätdel (ranking av 290 kommuner) 4 4,2 11,4 st 21 % 56 % 65 Placering

20 Inriktningsmål Indikatorer Målvärde Lindesbergs kommun är attraktiv för invånare, turister och andra besökare. Medborgarna upplever att de är delaktiga i kommunens verksamheter Lindesbergs kommun har en hållbar ekologisk utveckling Barn och unga ges en bra och trygg start i livet Medborgarna har tillgång till utbildning som ger goda möjligheter till egen försörjning Medborgarna ges förutsättningar för ett hälsosamt liv och tryggt åldrande Antal nystartade företag (antal per 1000 invånare). Planlagd och oexploaterad industrimark som ständigt finns tillgänglig per år nära de mest efterfrågande orterna (antal ha) Antal avstyckade och klara villatomter som finns tillgängliga per år främst i de mest efterfrågade orterna Antal planlagda tomter för flerbostadshus som finns tillgängliga per år främst i de mest efterfrågande områdena Antal invånare Antal gästnätter (tusental) Antal besökare på utvalda turistmål i kommunen (tusental) Antal nya lägenheter och småhus främst i de mest efterfrågade orterna Nöjd-Inflytande-Index från medborgarundersökningen (index av 100) Antal medborgardialoger (antal ärenden i KS/KF) 4 st 10 ha 20 st 2 st st 90 t st 300 t st 50 st 4 st NIL (Nöjd-Inflytande-Lindesberg, %) 70 % Andel ekologiska livsmedel (%) 32 % Koldioxidutsläpp för kommunens tjänsteresor (ton CO2) Energianvändning i kommunens lokaler, inklusive verksamhetsel (kwh/m2) Antal resor med kollektivtrafik (kommunen geografiskt, tusental) Barnfattigdomsindex, andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll (%) Upplevd trivsel och trygghet i grundskolan (%) Andel elever i åk 9 som är behöriga till ett yrkesprogram (%) Andel gymnasieelever på studieförberedande program med grundläggande behörighet till universitet och högskola (%) Andel ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning (%) Andel individer som fått arbete sex månader efter avslutad yrkesutbildning inom kommunens vuxenutbildning (%) 426 ton 170 kwh/m2 870 t st 16 % 100 % 100 % 80 % 65 % 75 % Andel med eftergymnasial utbildning (%) 28 % Kommunfullmäktige, Mål och budget (27) 20

21 Inriktningsmål Indikatorer Målvärde Verksamhetens nettokostnader får inte överstiga 98 procent av skatter, utjämning och generella statsbidrag Oförändrad skattesats under planeringsperioden 3 Våra verksamheter Upplevd tillgång till GC-vägar, möjligheter att utöva fritidsintressen, tillgång till parker, grönområden och natur, trygghet att vistas utomhus på kvällar och nätter (medborgarundersökning, index av 100) Upplevd trygghet i äldreomsorgen (%) 91 % Väntetid till särskilt boende från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum (antal dagar) 98 % 22,30 kr 80 dgr 3.1 Barn- och utbildningsnämnden Förutsättningar och framtida utmaningar Inom förskolan kommer behövas enheter med fler än 4 avdelningar (förskolor med fler avdelningar) att behöva göras så att några av de provisoriska förskolelokalerna kan avvecklas. Att öka barngruppernas storlek och minska personaltätheten ytterligare motverkar de nya riktlinjerna som skolverket kommit med, därför behövs satsningar på både fler förskoleavdelningar och mer personal i Lindesbergs kommun. Inom grundskolan behövs ett arbete med att fortsätta att effektivisera verksamheten för ett högre barn/elevantal. Detta kan ske genom bland annat strukturella förändringar, genom att se över antalet skolenheter och kostnader för gemensamma funktioner. Inom grundskolan är undervisningskostnaderna per elev inte särskilt höga i jämförelse med andra kommuner. Antalet elever i grundskolan har ökat med cirka 100 elever mellan åren (april). Att med given budget inte få kompensation för volymökning är en besparing / effektivisering. Lindeskolan har under flera år lyckats att minska sina kostnader på olika sätt, men visar fortfarande underskott mot budget. Det är inte möjligt att spara mer i Lindeskolan organisation. Gymnasieskolan visade ett överskott av interkommunal ersättning 2015, vilket betyder att fler (utifrån) studerande väljer Lindeskolan. Kommuner får statsbidrag för nyanländas skolgång via schablonersättning och riktat statsbidrag för asylsökande barn/elever. Dessa båda statsbidrag har ökat från 2015 till 2016 och Lindesberg har ett högt mottagande av både nyanlända och asylsökande elever. Ett förslag inför 2017 finns där förvaltningen ytterligare förbättrar lika villkor genom att administrativt rekvirera dessa bidrag centralt och styra med budget per barn och elev i större omfattning än tidigare. Det handlar om ett grundbelopp som kompletteras med extra resurs för exempelvis tilläggsbelopp för modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål. Fördelning av dessa statsbidrag bör ses över och ingå i budgetprocessen för Kommunfullmäktige, Mål och budget (27) 21

22 Asylsökande och nyanländas skolgång Staten har fördelat 10 mdr till kommunerna för bland annat ökat behov i samtliga skolverksamheter utifrån många asylsökande, barn utan vårdnadshavare och nyanlända under Stora behov finns främst inom elevhälsan, tillfälliga lokaler, och modersmålsundervisning och studiehandledning till asylsökande/nyanlända elever. Bidraget som ges till elevhälsan 2016 måste också ges 2017 och 2018 för att vi ska kunna säkerställa alla asylsökande och nyanländas elevhälsa. Behovet av lokaler är akut i främst centrala Lindesberg innan Björkhagaskolan är utbyggd 2018 och den nya satsningen vid Brotorpskolan/nya 7-9 skolan är klar hösten Därför behövs tillfälliga lokaler för både undervisning, administration och elevhälsa, mm. Enligt skollagen ska särskilt stöd ges till elever som har behov av studiehandledning på modersmålet för att eleven ska kunna uppnå goda studieresultat. Skolinspektionen har i föreläggande påpekat detta för Lindesbergs kommun och även för några andra kommuner i Örebro län. Det regionala samarbetet mellan Region Örebro och 12 kommuner i länet har initierat ett samverkas projekt för att samarbeta med utveckling av fjärrundervisning, av både modersmålsundervisning och studiehandledning. Inriktningsmål Nämndens mål Indikatorer Målvärde Medborgarna upplever bra kommunal service med kvalitet. Lindesberg kommun är en attraktiv arbetsgivare Barn och elever i Lindesberg är nöjda med sin förskola och skola. Barn- och utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare. Andel vårdnadshavare som uppger att de är nöjda med sitt barns förskola. Andel vårdnadshavare till grundskoleelever åk. F-3 som uppger att de är nöjda med sitt barns skola. Andel grundskoleelever åk. 4-9 som uppger att de är nöjda med sin skola. Andel gymnasieelever som uppger att de är nöjda med sin skola. Andel tillsvidareanställda med heltidsanställning (%). Andel medarbetare med en tillsvidareanställning (%). Sjukfrånvaro hos medarbetare (%). Resultat i medarbetarenkätens fråga om uppföljning och utvärdering av enhetens mål (poäng av 5, avser både kommun och koncern). Resultat i medarbetarenkätens fråga om att se fram emot att gå till arbetet (poäng av 5, avser både kommun och koncern). 5 % Kommunfullmäktige, Mål och budget (27) 22

23 Inriktningsmål Nämndens mål Indikatorer Målvärde I Lindesbergs kommun finns ett kultur- och föreningsliv för alla Medborgarna upplever att de är delaktiga i kommunens verksamheter Lindesbergs kommun har en hållbar ekologisk utveckling Barn och unga ges en bra och trygg start i livet Medborgarna har tillgång till utbildning som ger goda möjligheter till egen försörjning Barn- och utbildningsförvaltningen ger barn och elever möjlighet att delta i kulturverksamhet. Eleverna i Lindesberg upplever att de är delaktiga i skolans verksamhet. Barn- och utbildningsförvaltningen har en hållbar ekologisk utveckling. Barn och unga ges en bra och trygg start i livet. Barn och elever i Lindesberg har tillgång till utbildning som ger goda möjligheter till egen försörjning. Personalomsättning. Andel deltagande barn i kultur i skolan och i förskolan (vissa årskurser erbjuds årligen), (andel av förskolebarn och elever i åk F-9) Andel grundskoleelever som uppger att deras lärare tar hänsyn till deras åsikter. Andel gymnasieelever som uppger att de är delaktiga i skolans verksamhet. Koldioxidutsläpp för barnoch utbildningsförvaltningens tjänsteresor (ton CO2). Energianvändning i barn- och utbildningsförvaltningens lokaler, inklusive verksamhetsel (kwh/m2). Upplevd trivsel och trygghet i förskolan. Upplevd trivsel och trygghet i fritidshemmet. Upplevd trivsel och trygghet i grundskolans åk F-3. Upplevd trivsel och trygghet i gymnasieskolan. Upplevd trivsel och trygghet i grundskolan (%) Andel barn i förskola som utvecklar sådan språkförståelse och språklig medvetenhet att de är förberedda för läs-och skrivinlärning vid skolstarten. Andel elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen. Genomsnittligt meritvärde elever i åk. 9 (16 ämnen). Andel gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år. - Kommunfullmäktige, Mål och budget (27) 23

24 Inriktningsmål Nämndens mål Indikatorer Målvärde Andel elever i gymnasiesärskolan som når uppsatta kunskapsmål. Andel elever i åk 9 som är behöriga till ett yrkesprogram (%) Andel gymnasieelever på studieförberedande program med grundläggande behörighet till universitet och högskola (%) 3.2 Socialnämnden Förutsättningar och framtida utmaningar Socialnämnden kommer att ställas inför tuffa utmaningar i budget år 2017 och VP Kommunstyrelsen har tidigare aviserat ramminskning på ytterligare 4 mkr för socialnämnden. Enligt information vid beredande kommunstyrelse meddelades att socialnämndens ramminskning på 4 mkr utgår för år År 2016 fick socialnämnden en ramminskning på 4 mkr som lades på försörjningsstöds budget. Vid april månads prognos ser socialförvaltningen ett underskott på årsbasis på 0.7 mkr på försörjningsstöd Socialnämnden måste satsa på förebyggande arbete för att på långsikt förhindra kostnadsökningar inom förvaltningens samtliga verksamhetsområden. Verksamheten Vård och Omsorg måste fortsätta arbetet kring heltidstjänster, alla som önskar ska ges möjlighet att arbeta heltid. Fortsätta arbetet att reducera delade turer och förhindra ensamarbete. Satsa på kompetenshöjning av personal är ett viktigt område för att stärka kvalitén inom Vård och Omsorg samt att stärka ledarskapet för enhetschefer. Hemtjänsten ökar kraftigt i antal beviljade insatser hos enskilda i ordinärt boende. Behov av bostäder för ungdomar i kommunen behöver ses över. Fortsatt finansiering till verksamheten från schablonersättning är en förutsättning för att vi även fortsättningsvis ska kvalitetssäkra verksamheten med fler socialsekreterare och viss del av försörjningsstödet. Kommunfullmäktige, Mål och budget (27) 24

25 Inriktningsmål Nämndens mål Indikatorer Målvärde Medborgarna upplever bra kommunal service med kvalitet. Enskilda inom socialnämndens verksamheter upplever bra kommunal service med kvalitet. Andel nöjda enskilda (andel som svarat något av de två högsta alternativen av en femgradig skala) inom hemtjänst (%) Andel nöjda enskilda (andel som svarat något av de två högsta alternativen av en femgradig skala) inom särskilt boende (%) Andel av de som skickar in en enkel fråga via e-post som får svar inom två arbetsdagar (%) Andel av de som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar på en enkel fråga (%) Andel av de som via telefon ställt en enkel fråga som uppfattar att de får ett gott bemötande (%) Kommunens webbinformation till medborgarna (informationsindex, %) 92 % 55 % 99 % 80 % Socialnämndens verksamheter har personal med rätt kompetens för sitt arbete. Andel socialsekreterare med socionomexamen inom ekonomiskt bistånd. Andel undersköterskor inom Funktionsstöd. Andelen stödassistenter/skötare inom Funktionsstöd. Andelen personliga assistenter inom Funktionsstöd. Andel enskilda i särskilt boende och ordinärt boende som beviljats hemtjänst med annat modersmål än svenska som erbjuds kontaktperson som talar modersmålet. Antal sjuksköterskor med förskrivningsrätt. Antal dygn för utskrivningsklara patienter. Kommunfullmäktige, Mål och budget (27) 25

26 Inriktningsmål Nämndens mål Indikatorer Målvärde Lindesberg kommun är en attraktiv arbetsgivare Medborgarna upplever att de är delaktiga i kommunens verksamheter Lindesbergs kommun har en hållbar ekologisk utveckling Socialnämndens verksamheter arbetar resursereffektivt för att uppnå kvalitet. Socialnämndens verksamheter är attraktiva arbetsgivare. Den enskilde upplever delaktighet i socialnämndens verksamheter. Socialnämndens verksamheter har en hållbar ekologisk utveckling. Antal konsulentstödda familjehem. Andel externa placeringar inom Funktionsstöd. Personalomsättningen inom yrkesgruppen sjuksköterskor. Personalomsättningen inom yrkesgruppen socialsekreterare. Andel tillsvidareanställda med heltidsanställning (%) Andel medarbetare med en tillsvidareanställning (%) Sjukfrånvaro hos medarbetare (%) Resultat i medarbetarenkätens fråga om uppföljning och utvärdering av enhetens mål (poäng av 5, avser både kommun och koncern) Resultat i medarbetarenkätens fråga om att se fram emot att gå till arbetet (poäng av 5, avser både kommun och koncern) Antal genomförda slingor enligt delaktighetsmodellen inom Funktionsstöd. Andel personer inom Funktionsstöd med aktuell genomförandeplan. Andel personer inom Vård och Omsorg med aktuell genomförandeplan. Andel personer inom Individ och Familj med aktuell genomförandeplan. Antal medborgardialoger. Brukarbedömning - Inflytande och tillräckligt med tid (andel i % som svarat något av de två högsta alternativen av en femgradig skala) Koldioxidutsläpp för hemtjänstens resor. 65 % 84 % 5 % 4 % 4,2 % 70 % Kommunfullmäktige, Mål och budget (27) 26

27 Inriktningsmål Nämndens mål Indikatorer Målvärde Barn och unga ges en bra och trygg start i livet Medborgarna ges förutsättningar för ett hälsosamt liv och tryggt åldrande Barn och unga ges en bra och trygg start i livet. Behovet av boende för ensamkommande barn ska tillgodoses i Lindesbergs kommun. Medborgarna ges förutsättningar för ett hälsosamt liv och tryggt åldrande. Behovet av boendeformer inom Funktionsstöds verksamhetsområde ska tillgodoses i Lindesbergs kommun. Behovet av boendeformer inom Vård och Omsorgs verksamhetsområde ska tillgodoses i Lindesbergs kommun. Andel barnutredningar där barnets delaktighet är dokumenterad. Medelvärde för utredningstid i antal dagar från påbörjad utredning till avslutad utredning inom barn och ungdom 0-20 år. Barnfattigdomsindex, andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll (%) Andel externa HVBplaceringar. Andel dubbelbeläggningar på kommunens HVB-platser. Andel över 16 års ålder med permanent uppehållstillstånd som får möjlighet att få plats på stegvis boende. En öppen verksamhet för personer med psykisk ohälsa och missbruk finns i Lindesbergs kommun. Väntetid i antal dagar (medelvärde) från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till LSSboende. Andel externa placeringar inom Funktionsstöd. Väntetid i antal dagar (medelvärde) från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende. Upplevd trygghet i äldreomsorgen (%) 16 % Kommunfullmäktige, Mål och budget (27) 27

28 3.3 Tillväxtutskottet Förutsättningar och framtida utmaningar Den största utmaningen för förvaltningen ligger i att hålla en bra balans inom den lagstyrda utbildningsverksamheten där vi har en skyldighet att erbjuda platser motsvarande efterfrågan och i vissa fall inom angiven tid. Att kommande år ha en beredskap på att efterfrågan på vuxenutbildning kan öka. Inom arbetsmarknadsenheten finns en stor utmaning när det gäller matchningen av de som står längst från arbetsmarknaden och som i vissa fall kanske inte är mogna för våra insatser. Antalet fysiska besök på våra bibliotek har det senaste året ökat kraftigt. Det största skälet till det stora och ökande antalet besök är den stora mängden asylsökande och nyanlända i Lindesbergs kommun. De söker sig till biblioteket, dels för att det är en mötesplats och en plats för lärande, dels för att de inte har någon annanstans att ta vägen. Ska antalet besökare kunna öka innebär det att andra delar av bibliotekslagen får stå tillbaka, ex. medieplan, läsfrämjande verksamhet för barn och ungdom. När det gäller näringslivsarbetet så måste vi arbeta ännu mer tillsammans för att höja kvaliteten på vår service till företagen, det är viktigt att vi är en kommun utåt. Inriktningsmål Nämndens mål Indikatorer Målvärde Medborgarna upplever bra kommunal service med kvalitet. Medborgarna upplever ett gott bemötande, tydlighet och tillgänglighet i kontakter med Tillväxtförvaltningens verksamheter. Andel av de som varit i kontakt (fysiskt besök) med oss uppfattar att de fått ett gott bemötande. Andel av de som besökt våra webbsidor upplever sidorna som tydliga % I Lindesbergs kommun finns ett kultur- och föreningsliv för alla Allmänkulturen verkar för att skapa och stärka ett brett kulturliv. Barn och unga prioriteras. Antal konstformer som erbjuds under året. 5 Museiverksamheten och arkivet gör kulturarvet tillgängligt. Antal förfrågningar till arkivet. Antal besökare på arkivets webbsida Biblioteken är en mötesplats för alla, med särskilt fokus på läsfrämjande verksamhet för barn och unga. Andel publika aktiviteter anordnade av kommunens folkbibliotek med barn och unga som målgrupp. Tillväxtförvaltningen verkar för att andelen deltagartillfällen som får lokalt aktivitetsstöd ökar Andel deltagartillfällen som lokalt aktivitetsstöd Fördelning av andelen deltagartillfällen för pojkar och flickor (aktivitetsbidrag), (andelen pojkar visas) 56 % Kommunfullmäktige, Mål och budget (27) 28

29 Inriktningsmål Nämndens mål Indikatorer Målvärde Lindesbergs kommun är attraktiv för nya och befintliga företag Lindesbergs kommun är attraktiv för invånare, turister och andra besökare. Medborgarna upplever att de är delaktiga i kommunens verksamheter Tillväxtförvaltningen verkar för att näringslivsklimatet är ett kommungemensamt ansvar i samverkan. Tillväxtförvaltningen verkar för att erbjuda våra besökare en innehållsrik vistelse i Lindesbergs kommun Tillväxtförvaltningen verkar för att Lindesbergs kommun är synligt i form av marknadsföring. Tillväxtförvaltningen utvecklar webbaserade former för att utöka medborgardialoger, utifrån kommunens policy. Antal besök i kommunens bibliotek inklusive bokbussen (antal/invånare) 11,4 st Antal företagsbesök. 120 Nöjd-Kund-Index i SKLundersökningen Insikt (index av 100) Företagsklimat enligt Svenskt Näringslivs enkätdel (ranking av 290 kommuner) Antal nystartade företag (antal per 1000 invånare). Planlagd och oexploaterad industrimark som ständigt finns tillgänglig per år nära de mest efterfrågande orterna (antal ha) Antal avstyckade och klara villatomter som finns tillgängliga per år främst i de mest efterfrågade orterna Antal planlagda tomter för flerbostadshus som finns tillgängliga per år främst i de mest efterfrågande områdena Antal idrottsarrangemang som stöttas med syfte att få besökarna att upptäcka Lindesbergs kommun Antal tillfällen Turistbyrån medverkar vid arrangemang anordnade i kommunen Antal marknadsföringskampanjer under året. Antal gästnätter (tusental) Antal besökare på utvalda turistmål i kommunen (tusental) Antal nya lägenheter och småhus främst i de mest efterfrågade orterna Antal webbaserade medborgardialoger. 65 Placering st Kommunfullmäktige, Mål och budget (27) 29

30 Inriktningsmål Nämndens mål Indikatorer Målvärde Lindesbergs kommun har en hållbar ekologisk utveckling Tillväxtförvaltningen ska medvetandegöra perspektivet det hållbara samhället i våra verksamheter Andelen personal inom Tillväxt som nyttjar motionstimmen regelbundet. Antal föreläsningar med perspektiv hållbart samhälle, riktat till deltagare och personal. 65 % 2 Medborgarna har tillgång till utbildning som ger goda möjligheter till egen försörjning Tillväxtförvaltningen erbjuder yrkesutbildningar utifrån arbetsmarknadens behov. Antal tillfällen vi deltar i etablerade nätverk. Antal anordnade kompetensråd 5 4 Tillväxtförvaltningen verkar aktivt för att minska ungdomsarbetslösheten. Antal DUA-placeringar under året. Antal kommunala ferieplatser Andel individer som fått arbete sex månader efter avslutad yrkesutbildning inom kommunens vuxenutbildning (%) Medborgarna ges förutsättningar för ett hälsosamt liv och tryggt åldrande Tillvätförvaltningen erbjuder eftergymnasiala utbildningar på distans. Tillväxtförvaltningen verkar för att utöka kommunens GC-vägar. Antal eftergymnasiala utbildningar på distans. Antal meter (kommunala) GC-vägar under året Kommunfullmäktige, Mål och budget (27) 30

31 3.4 Utskottet för stöd och strategi Förutsättningar och framtida utmaningar Kommunledningskontorets främsta uppdrag är att vara stödverksamhet till kärnverksamheterna som arbetar direkt mot medborgarna. I denna roll ingår att ha en omvärldsbevakning och se till att kommunen anpassar sig till aktuell lagstiftning och andra förändringar inom ansvarsområdena för att kvalitetssäkra arbetet. Det innebär i praktiken ofta att kommunledningskontoret får ökade kostnader för att kunna stödja verksamheterna på ett bra sätt som leder till att tid och resurser effektiviseras i kärnverksamheterna. Under de närmaste åren har följande utmaningar identifierats: Ny IT-plattform, från Novell till Microsoft. EU:s dataskyddsreform som innebär förändringar i arbetssätt i hela kommunen kopplat till personuppgifter och datasäkerhet. Informationssäkerhet som kommunen behöver arbeta med på en kommunövergripande nivå. Kvalitetssäkring av persondata i lönesystemet kan effektivisera arbete i andra system och bidra till att EU:s dataskyddsreform följs. Nyrekrytering av PA-konsult som aktiv arbetsmiljöavlastning för rektorer och förskolechefer. Integrationskoordinator som ska stimulera, engagera, stödja och samordna det civila samhället i aktiviteter för nyanlända personer. Nytt system för inköp och e- handel för att kvalitetssäkra att inköp i verksamheterna sker mot ramavtal och minskar tidsåtgång för beställningar i verksamheterna. Kostnader för kommunövergripande försäkringar samt kostnader för medlemsavgift i SKL har ökat kraftigt under de senaste åren. Fiberutbyggnad för att stärka chansen att nå upp till målet om 90 procent fiberanslutning på landsbygden i Lindesbergs kommun. Utifrån utveckling och effektivisering av nämndadministrationen kommer utskicken av kallelser och handlingar till delar av kommunens nämnder, utskott och kommunfullmäktige göras elektroniskt genom surfplattor. Utbildning för förtroendevalda vid början av mandatperioden Inriktningsmål Nämndens mål Indikatorer Målvärde Medborgarna upplever bra kommunal service med kvalitet. Möjligheten för medborgarna att nå kommunens verksamheter via telefon för att få svar på en enkel fråga ska öka Andel av de som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar på en enkel fråga 55 % Lindesberg kommun är en attraktiv arbetsgivare Kommunledningskontoret är en attraktiv arbetsgivare Andel tillsvidareanställda med heltidsanställning 65 % Andel medarbetare med en tillsvidareanställning 84 % Sjukfrånvaro hos medarbetare 5 % Kommunfullmäktige, Mål och budget (27) 31

32 Inriktningsmål Nämndens mål Indikatorer Målvärde Medborgarna upplever att de är delaktiga i kommunens verksamheter Lindesbergs kommun har en hållbar ekologisk utveckling Cheferna upplever bra stöd från kommunledningskontorets stödverksamheter Kommunledningskontoret möjliggör för kommunikation och dialog med medborgarna Kommunledningskontoret ska främja att hållbara ekologiska alternativ utvecklas och används Resultat i medarbetarenkätens fråga om uppföljning och utvärdering av enhetens mål Resultat i medarbetarenkätens fråga om att se fram emot att gå till arbetet Resultat i kommunledningskontorets serviceenkät Antal matråd med elever och enskilda inom vård och omsorg Nöjd-Inflytande-Index från SCB:s medborgarundersökning Antal medborgardialoger (antal ärenden i KS/KF där medborgardialoger används) Andel ekologiska livsmedel (%) Koldioxidutsläpp för kommunens tjänsteresor 4 4,2 4, % Matsvinnet ska minska. 4 % Kommunfullmäktige, Mål och budget (27) 32

33 3.5 Bergslagens miljö- och byggnämnd Förutsättningar och framtida utmaningar Samhällsutvecklingen i nämndens fyra samverkanskommuner och framförallt Lindesberg ser väldigt ljus ut. Byggnationen har kommit igång och det kommer fler privata exploatörer som vill satsa i Lindesberg. Befolkningen ökar och med de allt bättre kommunikationerna finns det möjlighet att få den kvalificerade arbetskraft till Lindesberg, som vi kommer att behöva framöver för att fortsätta växa. Den här utvecklingen kräver att nämnden ligger långt framme med detaljplaner för både villatomter, industri- mark och planer för att bygga lägenheter och bostadsrätter. Det krävs också att planeringen för framtida förskolor, skolor och äldreboenden påbörjas tillsammans med berörda instanser i kommunen. Bergslagens miljö- och byggförvaltning (BMB) har en stor utmaning framför sig, med den expansiva framtid som är påbörjad. Det är en positiv utveckling som innebär att förvaltningen under flera år kommer ha en stor ärendemängd och då också många roliga uppdrag. För att klara av den här ökningen måste förvaltningen redan nu förbereda sig med att anpassa och effektivisera verksamheten och införa hjälpmedel i form av e-tjänster. Anpassningen måste bestå i att det finns tillräckligt med personal som har rätt utbildning och är introducerade i alla system på BMB. Effektiviseringen pågår och innebär att processer, rutiner och mallar ses över. Det kan låta oviktigt men är otroligt viktigt för att arbetet på förvaltningen ska fungera och att det ska vara lätt att komma in i arbetet som ny. När det gäller e-tjänster är det en service till medborgarna och en hjälp för förvaltningen, då alla uppgifter som behövs kommer in i systemen direkt. Kan dialogen därefter skötas digitalt till stor del, är det också en stor vinst för att vara effektiva. En stor utmaning som alltid är att utföra uppdraget som myndighet på ett rättssäkert sätt och samtidigt ge råd, stöd och service. Om alla de organisationer/verksamheter som berörs i det här arbetet samverkar, kommer nämndens uppdrag att upplevas på ett positivt sätt för medborgare i Lindesberg kommun. Nämndmål BMB påbörjade ett arbete tillsammans med samtliga medlemskommuner under våren 2016 om att arbeta fram nämndmål som alla medlemskommuner kan ställa sig bakom. Med anledning av det arbetet kommer BMB:s nämndmål för år 2017 att kompletteras och fastställas under hösten Kommunfullmäktige, Mål och budget (27) 33

34 4 Våra räkenskaper Budgetramar Nämnd Budget 2015 Budget 2016 VP 2017 VP 2018 VP 2019 Revisionen 0,8 0,9 0,9 0,9 0,9 Ram enligt VP 0,8 0,9 0,9 0,9 0,9 Kommunstyrelsen totalt 213,1 229,8 234,9 225,9 220,8 Politisk satsning varav Kommunstyrelsen 1,0 11,0 2,0 Ram enligt VP 1,0 Förebyggande åtgärder 3,0 Arbetsmarknadsåtgärder 1,0 KS oförutsedda 5,0 Feriearbete 1,0 1,0 1,0 Projekt handläggningstider BMB 1,0 1,0 varav Tillväxt 90,7 89,4 85,8 85,1 85,1 Ram enligt VP 90,7 86,8 84,1 84,1 84,1 Extra statsbidrag flyktingmottagande ,6 0,7 Kom i jobb 1,0 1,0 1,0 varav Stöd och strategi 58,7 66,2 67,7 70,1 65,4 Ram enligt VP 58,7 65,0 62,2 62,7 62,7 Extra statsbidrag flyktingmottagande ,2 0,7 0,7 Ny IT-plattform 2,0 1,7 1,7 Kvalitetssäkring, persondata 0,3 Integrationskoordinator 0,7 E-handel/inköp 0,5 0,5 0,5 SKL/försäkring 0,5 0,5 0,5 Fiberutbyggnad 4,0 Lantmäteri/stadsnätskostnader 0,8 Kommunfullmäktige, Mål och budget (27) 34

35 Nämnd Budget 2015 Budget 2016 VP 2017 VP 2018 VP 2019 varav Bergslagens kommunalteknik 38,5 44,1 41,3 39,0 39,0 Ram enligt VP 38,5 37,8 37,8 37,8 37,8 Extra statsbidrag flyktingmottagande ,3 2,3 Verksamhetsförändringar 1,2 1,2 1,2 varav VA/Renhållning 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ram enligt VP 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav Räddningstjänst 23,2 26,9 26,9 27,5 28,1 Ram enligt VP 23,2 26,9 26,9 26,9 Utökat medlemsbidrag 0,6 1,2 varav Överförmyndarverksamhet 26,9 1,9 2,3 2,3 2,3 2,3 Ram enligt VP 1,9 2,3 2,3 2,3 2,3 Barn- och utbildningsnämnd 544,7 571,5 569,4 566,5 560,5 Ram enligt VP 544,7 556,0 552,4 547,5 547,5 Extra statsbidrag för flyktingmottagande ,5 9,0 6,0 Politisk satsning 5,0 10,0 10,0 Förskola 3,0 3,0 3,0 Socialnämnd 462,2 471,1 473,6 477,6 477,6 Ram enligt VP 462,2 468,6 467,8 467,8 467,8 Extra statsbidrag för flykting mottagande Politisk satsning 4,0 4,0 4,0 E-hälsa/nyckelfri hemtjänst 0,5 0,5 0,5 Arbetskläder 0,3 0,3 0,3 System för schemaläggning 1,0 1,0 1,0 Nytt LSS boende 4,0 4,0 2,5 Kommunfullmäktige, Mål och budget (27) 35

36 Nämnd Budget 2015 Budget 2016 VP 2017 VP 2018 VP 2019 Bergslagens miljö- och byggnämnd 12,0 12,5 12,7 12,9 12,9 Ram enligt VP 12,0 12,5 12,6 12,8 12,8 Politisk satsning Ökad administration 0,1 0,1 0,1 Summa nämnder/verksamheter 1 232, , , , ,7 Finansförvaltning 1 247, , , , ,3 Ram enligt VP 1 247, , , , ,3 Extra statsbidrag flyktingmottagande Reviderad finansbudget lönepott och pension Helårseffekt hyra ny skola -5,0 Ny skatteprognos, april 20,0 30,0 40,0 Välfärdsmiljoner 35,0 35,0 29,0 28,1-27,0 Resultat 14,4 11,2 19,2 33,5 16,6 Resultaträkning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 VP 2018 VP ,9 406,7 383,5 383,1 382, , , , , ,5 Avskrivning -14,5-18,9-20,5-20,6-19,8 Verksamhetens nettokostnad , , , , ,5 Skatteintäkter 966, , , , ,7 Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader 306,8 328,5 332,4 319,6 313,6 2,3 4,3 4,3 4,3 4,3-1,8-5,5-5,5-5,5-5,5 Summa 1 274, , , , ,1 Årets resultat 86,5 11,2 19,2 33,5 16,6 Kommunfullmäktige, Mål och budget (27) 36

37 Kommunfullmäktige, Mål och budget (27) 37

38 38

39 39

40 40

41 41

42 42

43 43

44 44

45 Tidplan för ärendet Mål och budget vid kommunfullmäktige den 2 juni ) Partirunda KS ordförande (S) C V Oppositionsråd (M) FP KD MP SD 10 min 10 min 5 min 10 min 5 min 5 min 5 min 5 min 2) Fortsatt debatt Inlägg Replik 3) Beslutsomgång Samliga ledamöter Berörd ledamot/parti 3 min 1 min Eventuella ändringsförslag ska även lämnas skriftligt till presidiet. 45

46 5. Samhällsbyggnad i Bergslagen Förslag till beslut Förbundsordningen för kommunalförbundet Samhällsbyggnad Bergslagen antas att gälla från om med Reviderat arvodesreglemente, förtroendevalda, Bergslagens kommunalteknik, antas att gälla från och med l Samverkansavtal rörande gemensam politisk nämnd och förvaltning för de kommunala bygg- och miljöverksamheterna i Hällefors, Lindesbergs, Ljusnarsbergs och Nora kommuner antas att gälla från och med Reglemente för Samhällsbyggnadsnämnden Bergslagen antas att gälla från och med Ärendebeskrivning Kommuncheferna i KNÖL (Kommunerna i Norra Örebro län) har tillsammans med förbundschefen för Bergslagens kommunalteknik (BKT) och förvaltningschefen för Bergslagens Miljö- och byggförvaltning (BMB) utarbetat förslag till projektdirektiv för utredning av befintlig samverkan inom organisationerna BKT och BMB samt att utreda nya samverkansområden. Utredningen genomfördes som projekt under 2014 med extern projektledare med finansiering fördelat utifrån befolkningsantal. Kommunstyrelsen beslutade den 25 mars 2015 att anta projektdirektiv Samverkan i Bergslagen. Utredningen av befintliga och nya verksamhetsområden inom kommunerna i norra Örebro län presenterades på den gemensamma konferensen för kommunerna i norra Örebro län den 20 mars Efter en presentation och diskussioner i mindre grupper föreslog kommunstyrelsernas ordförande följande: Sida 10 av 35 46

47 Utredningen remitterades till partierna i respektive kommun med möjlighet att lämna synpunkter senast den 30 april Vid KNÖL-mötet (kommunstyrelseordförande och kommunchefer) den 12 juni diskuteras förslag till fortsatt process. Ärendet remitterades till Socialdemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Moderaterna, Miljöpartiet, Kristdemokraterna, Folkpartiet och Sverigedemokraterna för yttrande med svar senast Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet, Folkpartiet och Moderaterna har inkommit med remissvar till kanslienheten. Kommunchefen sammanfattar partiernas synpunkter i en tjänsteskrivelse daterad den 26 maj Kommunstyrelsen beslutade den 15 juni 2015 att överlämna partiernas synpunkter till det fortsatta arbetet tillsammans med de övriga kommunerna i norra Örebro län. Kommunchef Christer Lenke inkom med en tjänsteskrivelse den 17 december 2015, där det framkommer att kommuncheferna i kommunerna i norra Örebro län utifrån utredningen om Samhällsbyggnad Bergslagens och partiernas synpunkter har utarbetat förslag till förändringar. Kommunstyrelsen i respektive kommun föreslås besluta: Att uppdra till kommunchefen att i samverkan med övriga kommunchefer i norra Örebro län i enlighet med förslaget Samverkan i Bergslagen-förslag till förändring och förnyelse till april månad 2016: Revidera Förbundsordningen för Bergslagens kommunalteknik Sida 11 av 35 47

48 Revidera samverkansavtal rörande gemensam politisk nämnd för de kommunala bygg- och miljöverksamheterna Revidera Reglemente för Bergslagens miljö- och byggförvaltning Att anta Strategi för att införa gemensamma administrationssystem, enligt bilaga 2 i förslaget Samverkan i Bergslagen-förslag till förändring och förnyelse. Kommunstyrelsen beslutade den 16 februari 2016 att uppdra till kommunchefen att i samverkan med övriga kommunchefer i norra Örebro län i enlighet med förslaget Samverkan i Bergslagen-förslag till förändring och förnyelse till april månad 2016: Revidera Förbundsordningen för Bergslagens kommunalteknik Revidera samverkansavtal rörande gemensam politisk nämnd för de kommunala bygg- och miljöverksamheterna Revidera Reglemente för Bergslagens miljö- och byggförvaltning Redovisa ekonomisk analys och utvärdering av förslaget för att ta med i den fortsatta processen Ta med utlåtande från Sveriges Kommuner och Landsting gällande myndighetsutövning och utförare inom samma beslutsorgan i utredningen. Kommunchefen inkom med en tjänsteskrivelse den 18 maj 2016 där det framkommer att kommuncheferna i norra Örebro län utifrån kommunstyrelsebeslut i kommunerna reviderat förbundsordning för kommunalförbundet, samverkansavtal för gemensam nämnd och förvaltning inom bygg- och miljöområdet samt reglemente för gemensamma nämnden. Vidare redovisas ekonomiska konsekvenser i samband med övergången till Samhällsbyggnad Bergslagen för de befintliga organisationerna samt yttrande över drift och tillstånd inom samma organisation (jävssituation). Då Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) inte haft möjlighet att åta sig uppdraget har den upphandlade advokatfirman Oebergs konsulterats. Sida 12 av 35 48

49 Kommunstyrelsen föreslås föreslå kommunfullmäktige besluta: Förbundsordningen för kommunalförbundet Samhällsbyggnad Bergslagen antas att gälla från om med Reviderat arvodesreglemente, förtroendevalda, Bergslagens kommunalteknik, antas att gälla från och med l Samverkansavtal rörande gemensam politisk nämnd och förvaltning för de kommunala bygg- och miljöverksamheterna i Hällefors, Lindesbergs, Ljusnarsbergs och Nora kommuner antas att gälla från och med Reglemente för Samhällsbyggnadsnämnden Bergslagen antas att gälla från och med Kommunstyrelsen beslutade den 7 juni att föreslå att kommunfullmäktige beslutar: Förbundsordningen för kommunalförbundet Samhällsbyggnad Bergslagen antas att gälla från om med Reviderat arvodesreglemente, förtroendevalda, Bergslagens kommunalteknik, antas att gälla från och med l Samverkansavtal rörande gemensam politisk nämnd och förvaltning för de kommunala bygg- och miljöverksamheterna i Hällefors, Lindesbergs, Ljusnarsbergs och Nora kommuner antas att gälla från och med Reglemente för Samhällsbyggnadsnämnden Bergslagen antas att gälla från och med Handlingar Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad Bergslagen (1).pdf (inkluderad nedan) Samhällsbyggnad 2017 reviderad.pdf (inkluderad nedan) Sida 13 av 35 49

50 p Dnr 2014/90 50

51 51

52 52

53 53

54 54

55 55

56 56

57 57

58 58

59 59

60 60

61 61

62 62

63 63

64 64

65 65

66 66

67 67

68 68

69 69

70 70

71 71

72 72

73 73

74 74

75 75

76 76

77 77

78 78

79 79

80 80

81 81

82 82

83 83

84 84

85 85

86 86

87 87

88 88

89 89

90 90

91 91

92 92

93 93

94 94

95 95

96 96

97 p Dnr 2016/8 97

98 98

99 99

100 100

101 101

102 102

103 103

104 104

105 105

106 106

107 107

108 108

109 109

110 110

111 111

112 112

113 113

114 114

115 115

116 116

117 117

118 118

119 119

120 120

121 121

122 122

123 123

124 124

125 125

126 126

127 127

128 128

129 129

130 130

131 131

132 132

133 133

134 134

135 135

136 136

137 137

138 138

139 139

140 140

141 141

142 142

143 143

144 6. Revidering av reglemente för socialnämden Förslag till beslut Socialnämndens reglemente revideras enligt förslag daterat den 1 juni Följande ansvarsområden upphör att gälla för socialnämnden : Alkohollagen Tobakslagen Tillsyn och avgifter för receptfria läkemedel (LHR) Ärendebeskrivning I och med beslut om att Bergslagens miljö- och byggnämnd övertar ärenden gällande alkohollagen, tobakslagen och tillsyn och avgifter för receptfria läkemedel (LHR) från och med den 1 januari 2017 behöver socialnämndens reglemente revideras utifrån denna förändring, och de områdena lyfts bort från reglementet i 2 delegering från kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen beslutade den 7 juni att föreslå att kommunfullmäktige beslutar: Socialnämndens reglemente revideras enligt förslag daterat den 1 juni Följande ansvarsområden upphör att gälla för socialnämnden : Alkohollagen Tobakslagen Tillsyn och avgifter för receptfria läkemedel (LHR) Sida 14 av

145 6.1. Handlingar Rev Reglemente socialnämnden pdf (inkluderad nedan) Sida 15 av

146 LINDESBERGS KOMMUN Författningssamling REGLEMENTE FÖR SOCIALNÄMNDEN Antagen av KF 103/2015 Reviderad av KF 232/2015 Gäller fr o m 1 januari Socialnämndens verksamhet Nämnden fullgör kommunens uppgifter inom socialtjänsten och vad som i lag sägs om Socialnämnd, den kommunala hälso- och sjukvården inom socialtjänsten liksom insatser för personer med funktionsnedsättning. Uppgifter angående familjerådgivning handhas av landstinget enligt avtal. 2 Delegering från Kommunfullmäktige Socialnämnden ska dessutom handlägga ärenden och andra uppgifter angående: - Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade - Alkohollagen - Tobakslagen - Remissinstans för lotteriinspektionen gällande spelautomater - Taxor och avgifter inom verksamhetsområdet, så som hemtjänst och hälsooch sjukvård - Avskrivning av fordringar som uppkommit från taxor inom verksamhetsområdet - Rättslig tvist inom området - Anhängiggörande av fråga inom socialtjänsten hos annan myndighet; samt - Övriga frågor där författning anger Socialnämnd som behörig kommunal instans med undantag för vad som sägs i 1. - Tillsyn och avgifter för receptfria läkemedel (LHR) - Verksamhet för ensamkommande barn 3 Personalfrågor Socialnämnden är anställningsmyndighet för nämndens personal, med undantag för förvaltningschef som anställs av Kommunstyrelsen. 4 Information Socialnämnden ska lämna allmänheten råd och upplysningar i frågor som rör nämndens ansvarsområde. Nämnden ska också samverka med intresseorganisationer och i förekommande fall anta reglemente för samverkansformer inom Socialnämndens verksamhetsområde. 5 Personregister Socialnämnden är ansvarig för de register som nämnden för i sin verksamhet och för de arkiv nämnden förfogar över. 6 Ansvar för verksamheten Socialnämnden ska inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt, de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning samt bestämmelser i detta reglemente. Socialnämnden ska också se till att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. 7 Rapporteringsskyldighet 146

147 Socialnämnden ska årsvis, såvida inte annat bestäms, redovisa till fullmäktige hur nämnden har fullgjort sitt verksamhetsuppdrag. 8 Sammansättning Socialnämnden består av 11 ledamöter och 11 ersättare. 9 Ersättarnas tjänstgöring Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i detsamma ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Om inte ersättarna väljs proportionellt ska ersättarna tjänstgöra enligt den av fullmäktige mellan dem bestämda ordningen. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i ordningen. En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. 10 Yttranderätt En vid sammanträdet närvarande men icke tjänstgörande ersättare har rätt att deltaga i överläggningarna, men har inte rätt att deltaga i besluten eller få sin mening antecknad i protokollet. Personalföreträdare till det antal personalorganet beslutar kan delta i nämndens handläggning av ärenden som ej är av myndighetsutövande karaktär. 11 Inkallande av ersättare En ledamot som är förhindrad att deltaga i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde ska själv kalla sin personlige ersättare. Om detta inte är möjligt ska han snarast anmäla detta till Socialnämndens sekreterare eller någon annan anställd på kanslienheten som kallar ersättare enligt 9 ovan. 12 Ersättare för ordföranden Om varken ordföranden eller vice ordföranden kan deltaga i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde fullgör den till tjänsteår mest erfarne ledamoten, ålderspresidenten, ordförandens uppgifter. Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid som ledamot, ska den äldste av dem vara ålderspresident. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får Socialnämnden besluta om att utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. 13 Sammanträdena 147

148 Tidpunkt Socialnämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. Kallelse Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. Kallelsen och föredragningslista ska på ett lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare senast fyra (4) dagar före sammanträdet. Detsamma gäller efter särskild anmälan annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. De handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska utsändas efter ordning som nämnden beslutar. Ledamot eller ersättare är skyldig att förvara sekretesskyddade handlingar på ett betryggande sätt samt att själv ansvara för förstörande av sådan handling. Justering Protokollet justeras av ordförande och en ledamot. Socialnämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt innan justering sker. Reservation Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt innan protokollet justeras. Delgivning Delgivning sker av kanslienheten utsedd person. 14 Utskott Inom Socialnämnden ska finnas de utskott nämnden finner lämpligt. Ett utskott ska bestå av 5 ledamöter och 5 ersättare och kan väljas för kortare period än mandatperioden. Ersättare tjänstgör enligt samma turordning som nämnden. Utskotten väljs av nämnden vars ordförande och vice ordförande alltid ska ingå i respektive utskott. Vad som ovan sagts om ordföranden i nämnden gäller också i utskott. Ersättare ska närvara vid utskottets sammanträden endast om ledamot är förhindrad att tjänstgöra. Ledamot, som är förhindrad att tjänstgöra, kallar själv sin ersättare. Utskottet sammanträder på dag och tid som varje utskott bestämmer. Sammanträden ska också hållas när ordföranden anser att det behövs eller när minst 2 ledamöter begär det. Ordföranden eller socialchefen överlämnar ärenden till utskottet. 148

149 15 Undertecknande av handlingar Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av Socialnämnden eller ett utskott ska undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne av vice ordförande och kontrasigneras av socialchefen. 149

150 7. Revidering av reglementen för tillväxtförvaltningens stipendier Förslag till beslut Reglemente för kulturstipendium, föreningsledarstipendium, byggnadsvårdsstipendium och årets eldsjäl upphävs. Det uppdras åt tillväxtutskottet att se över nya reglementen och stipendier. Ärendebeskrivning I samband med beslut om utdelning av kulturstipendium för år 2016 beslutade tillväxtutskottet den 3 maj 2016 att föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att upphäva reglemente för kulturstipendium, föreningsledarstipendium, byggnadsvårdsstipendium och årets eldsjäl, samt uppdra åt tillväxtutskottet att se över nya reglementen och stipendier. Kommunstyrelsen beslutade den 7 juni 101 att föreslå att kommunfullmäktige beslutar: Reglemente för kulturstipendium, föreningsledarstipendium, byggnadsvårdsstipendium och årets eldsjäl upphävs. Det uppdras åt tillväxtutskottet att se över nya reglementen och stipendier Handlingar Tu 72 revidering av stipendium.pdf (inkluderad nedan) Reglemente kulturstipendium.pdf (inkluderad nedan) Reglemente byggnadsvårdsstipendium i Lindesbergs kommun pdf (inkluderad nedan) Årets eldsjäl pdf (inkluderad nedan) Reglemente föreningsledarstipendium.pdf (inkluderad nedan) Sida 16 av

151 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Tillväxtutskottet TU 72 Dnr. 2016/173 Kulturstipendium 2016 Beslut Tillväxtutskottet beslutar vem som ska tilldelas kulturstipendium för år Tillväxtutskottet föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att upphäva reglemente för kulturstipendium, föreningsledarstipendium, byggnadsvårdsstipendium och årets eldsjäl, samt uppdra åt tillväxtutskottet att se över nya reglementen och stipendier. Ärendebeskrivning I år har ingen ansökt eller blivit nominerad till Byggnadsvårdsstipendiet men fyra har ansökt eller blivit nominerade till Kulturstipendiet. De fyra är. De kulturområden som täcks är litteratur, dans, musik och teater. Ledamöternas förslag till beslut Irja Gustavsson (S), Pär-Ove Lindqvist (M) och Per Söderlund (SD) föreslår samma kandidat att tilldelas kulturstipendium för år Ordförande Irja Gustavsson (S) föreslår att tillväxtutskottet ska föreslå att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att upphäva reglemente för kulturstipendium, föreningsledarstipendium, byggnadsvårdsstipendium och årets eldsjäl, samt uppdra åt tillväxtutskottet att se över nya reglementen och stipendier. Meddelas för åtgärd: Tillväxtförvaltningen Justerande Utdragsbestyrkande 151

152 LINDESBERGS KOMMUN Författningssamling REGLEMENTE FÖR KULTURSTIPENDIUM Antagen av Kf 238/2014 Gäller fr.o.m Lindesbergs kommuns kulturstipendium utdelas som belöning eller stöd för arbete inom kulturområdet. 2 Kommunstyrelsens tillväxtutskott ska vara stipendienämnd. 3 Kulturstipendiet kan utdelas, dels till person som är bosatt eller född i, eller har särskild anknytning, till Lindesbergs kommun., dels till föreningar eller organisationer som främjar kommunens kulturliv. Utskottet bör eftersträva lika fördelning mellan könen. 4 Den årliga stipendiesumman uppgår till belopp som kommunfullmäktige anvisar. Stipendiet kan ej utgå till samma mottagare mer än en gång. 5 Det åligger tillväxtutskottet att genom annonser i lokalpressen och på annat lämpligt sätt sprida kännedom om och ledigförklara stipendiet, senast två månader före beslut i ärendet. 6 Motiverat förslag till stipendiat eller ansökan om stipendium ska vara tillväxtutskottet tillhanda inom av utskottet fastställd tid. 7 Stipendieutdelningen äger rum på Nationaldagen den 6 juni. 8 Beslut om ändring av reglementet ska fattas av kommunfullmäktige. 152

153 LINDESBERGS KOMMUN Författningssamling REGLEMENTE FÖR BYGGNADSVÅRDSSTIPENDIUM FÖR LINDESBERGS KOMMUN Antaget av Kf Reviderad av Kf Lindesbergs kommuns byggnadsvårdsstipendium delas ut som belöning för insatser i syfte att bevara historiskt värdefull byggnadskultur i Bergslagen 2 Stipendiet skall delas ut till person (-er) i Lindesbergs kommun som pietetsfullt restaurerar och återställer hus eller byggnader till sina ursprungliga skick 3 Den årliga stipendiesumman uppgår till belopp som anvisas av kommunfullmäktige. Stipendiet kan ej utgå till samma person mer än en gång 4 Tillväxtutskottet skall vara stipendienämnd. Stadsarkitekten vid Bergslagens Miljö- och Byggnämnd (BMB) deltar i juryarbetet 5 Det åligger tillväxtutskottet att genom annonser i lokalpressen och på annat sätt sprida kännedom om och ledigförklara stipendiet senast två månader före beslut i ärendet 6 Motiverat förslag till stipendiat eller ansökan om stipendium skall vara tillväxtutskottet tillhanda inom föreskriven tid 7 Stipendieutdelningen äger rum i samband med Nationaldagen den 6 juni 8 Beslut om ändring av reglementet skall fattas av kommunfullmäktige

154 LINDESBERGS KOMMUN Författningssamling REGLEMENTE FÖR STIPENDIUM FÖR ÅRETS ELDSJÄL Antaget av KF Reviderad av KF Lindesbergs kommuns stipendium till Årets eldsjäl utdelad som belöning, stöd eller uppmuntran till en person eller grupp av personer som genom sitt ideella engagemang har bidragit till lokal utveckling inom kultur- och fritidsområdet samt varit inspiratör och förebild för andra. 2 Stipendiet till Årets eldsjäl skall utdelas till person eller personer som är, eller har varit verksamma i Lindesbergs kommun. Utskottet bör eftersträva en jämn könsfördelning. 3 Stipendiesumman uppgår till kronor. Stipendiet delas ut vart annat år och ej samma år som Föreningsledarstipendiet. Stipendiet kan ej utgå till samma personer eller grupp av personer mer än en gång. 4 Lindesbergs tillväxtutskott skall vara stipendienämnd. 5 Det ligger kultur- och fritidsnämnden att genom annonser i lokalpressen och på annat lämpligt sätt sprida kännedom om och ledigförklara stipendiet senast två månader före beslut i ärendet. 6 Motiverat förslag till stipendiat eller ansökan om stipendium skall vara tillväxtutskottet tillhanda inom av utskottet fastställd tid. Mottagare av utmärkelsen måste nomineras av annan person än stipendiaten. 7 Stipendieutdelningen äger rum i på Nationaldagen den 6 juni 8 Beslut om ändring av reglementet skall fattas av kommunfullmäktige. 154

155 LINDESBERGS KOMMUN Författningssamling REGLEMENTE FÖR FÖRENINGSLEDARSTIPENDIUM Antagen av Kf 239/2014 Gäller fr.o.m Lindesbergs kommuns föreningsledarstipendium utdelas som belöning, stöd eller uppmuntran för arbete inom föreningslivet, främst bland barn och ungdom. 2 Kommunstyrelsens tillväxtutskott ska vara stipendienämnd. 3 Föreningsledarstipendiet ska utdelas till person eller personer som är, eller har varit verksam inom föreningslivet i Lindesbergs kommun. Utskottet bör eftersträva lika mellan könen. 4 Den årliga stipendiesumman uppgår kronor Stipendiet delas ut vart annat år och ej samma år som stipendiet till Årets eldsjäl. Stipendiet kan ej utgå till samma person mer än en gång. 5 Det åligger tillväxtutskottet att genom annonser i lokalpressen och på annat lämpligt sätt sprida kännedom om och ledigförklara stipendiet senast två månader före beslut i ärendet. 6 Motiverat förslag till stipendiat eller ansökan om stipendium ska vara tillväxtutskottet tillhanda inom av utskottet fastställd tid. 7 Stipendieutdelningen äger rum på Nationaldagen den 6 juni. 8 Beslut om ändring av reglementet ska fattas av kommunfullmäktige. 155

156 8. Revidering av Bestämmelser om ersättning till kommunalt förtroendevalda Förslag till beslut 1. Revidering av Bestämmelser om ersättning till kommunalt förtroendevalda antas enligt förslag daterat den 19 maj De nya bestämmelserna gäller från och med 1 augusti Ärendebeskrivning Lindesbergs kommun har idag ingen rutin för hur förlorad arbetsförtjänst för egna företagare ska styrkas, utan ersättning betalas ut utan att egna företagare behöver påvisa inkomstbortfall. Vid delårsuppföljningen av internkontrollplaner 2015 upptäcktes brister i uppföljning av förlorad arbetsförtjänst för egna företagare, och risk för att kommunen betalar ut felaktig ersättning påvisades. I och med det fastställdes det att kanslienheten skulle ta fram åtgärder för verifiering av förlorad arbetsförtjänst för egna företagare och fria yrkesutövare. I Lindesbergs kommuns ersättningsbestämmelser för kommunalt förtroendevalda har det sedan de antogs första gången av kommunfullmäktige 105/92 stått i 14 att den förtroendevalde ska styrka sina förluster eller kostnader för att få ersättning. För kommunanställda och förtroendevalda som har andra arbetsgivare har Lindesbergs kommun en tydlig rutin för hur den förtroendevalde ska begära ersättning. Efter varje sammanträde ska den förtroendevalde för att få ersättning lämna in en blankett till sekreteraren, undertecknad av arbetsgivaren som även har räknat ut inkomstbortfallet. För egna företagare har det däremot saknats en rutin för detta, och alla egna företagare som har begärt ersättning för förlorad arbetsinkomst har fått ett generellt schablonbelopp utbetalt, utan att behöva påvisa att inkomstbortfall faktiskt har skett. Vid utbetalning av schablonersättning för förlorad arbetsinkomst behöver den förtroendevalde idag inte styrka någon verklig förlorad arbetsinkomst. För att följa Sida 17 av

157 intentionerna i kommunallagen och ta bort risken att kommunen gör felaktiga utbetalningar bör kommunen fastställa i ersättningsbestämmelserna hur förlorad arbetsförtjänst för egna företagare och fria yrkesutövare ska styrkas. Kommunsekreteraren inkom tillsammans med kommunstyrelsens ordförande med en tjänsteskrivelse daterad den 19 maj 2016 där kommunstyrelsen föreslås föreslå kommunfullmäktige besluta: Revidering av Bestämmelser om ersättning till kommunalt förtroendevalda antas enligt förslag daterat den 19 maj De nya bestämmelserna gäller från och med 1 augusti Kommunstyrelsen beslutade den 7 juni att föreslå att kommunfullmäktige beslutar: Revidering av Bestämmelser om ersättning till kommunalt förtroendevalda antas enligt förslag daterat den 19 maj De nya bestämmelserna gäller från och med 1 augusti Handlingar Tjänsteskrivelse revidering arvodesbestämmelser.pdf (inkluderad nedan) Revidering av arvodesbestämmelser 2016.pdf (inkluderad nedan) Sida 18 av

158 158

159 159

160 160

161 1 LINDESBERGS KOMMUN Författningssamling BESTÄMMELSER OM ERSÄTTNING TILL KOMMUNALT FÖRTROENDEVALDA Antagen av kommunfullmäktige , reviderad av kommunfullmäktige Redaktionellt reviderat Dessa bestämmelser ersätter tidigare bestämmelser om ersättning till kommunalt förtroendevalda samt särskild bestämmelse om ersättning till hel- och deltidsengagerade förtroendemän. INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Förtroendeuppdrag som omfattas av bestämmelserna 2 Ersättningsberättigade sammanträden m. m. ERSÄTTNING FÖR FÖRLORAD ARBETSINKOMST SAMT FÖRLORADE PENSIONS- OCH SEMESTERFÖRMÅNER 3 Ersättning för förlorad arbetsinkomst 3a Ersättning för förlorad arbetslöshetsersättning och föräldraförsäkring 4 Förlorad pensionsförmån 5 Förlorad semesterförmån 6 Särskilda arbetsförhållanden m. m. ARVODEN M.M. 7 Årsarvode m.m. (Hel- och deltidsengagerade förtroendevalda) 8 Begränsat arvode/ordförandearvoden m.m. 9 Arvoden för sammanträden m.m. 10 Kommunal pension ERSÄTTNING FÖR KOSTNADER 11 Resekostnader 12 Förtroendevald med funktionsnedsättning särskilda kostnader 13 Övriga kostnader GEMENSAMMA BESTÄMMELSER 14 Hur man begär ersättning 15 Yrkande om ersättning 16 Tolkning av bestämmelser 17 Utbetalning 18 Utveckling BILAGA - ERSÄTTNINGSBESTÄMMELSER ÅR 2015 Bilaga till 3/3a Bilaga till 4 Bilaga till 5 Bilaga till 7 Bilaga till 8 Bilaga till 9 161

162 2 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Förtroendeuppdrag som omfattas av bestämmelserna Dessa bestämmelser gäller för förtroendevalda som avses i 4 kap 1 kommunallagen (1991:900). Med förtroendevalda avses i denna lag ledamöter och ersättare i fullmäktige, nämnder (inkl. kommunstyrelsen) och fullmäktigeberedningar samt revisorer och revisorsersättare. För förtroendevald som fullgör uppdrag på heltid eller på minst 40 procent av heltid gäller endast 7 samt Ersättningsberättigade sammanträden m. m. Tjänstgörande ledamöter, närvarande ersättare och andra förtroendevalda som medgetts närvarorätt har rätt till ersättning enligt vad som närmare anges i 3-6, 9 och för: a. sammanträde med kommunfullmäktige, fullmäktigeberedning, kommunstyrelsen och övriga nämnder, nämndutskott liksom revisorernas sammanträde, b. sammanträden med utredningskommittéer, projektgrupper och arbetsgrupper, c. konferens, informationsmöte, studiebesök, uppdrag som kontaktperson, studieresa, kurs eller liknande som rör kommunal angelägenhet och som har ett direkt samband med det kommunala förtroendeuppdraget, För protokollsjustering utbetalas inte arvode (däremot kan reseersättning och ersättning för förlorad arbetsinkomst utbetalas för protokollsjustering). d. förhandling eller förberedelse (inläsning av underlag, diskussion med tjänsteman, etc) inför förhandling med personalorganisation eller annan motpart till kommunen, e. överläggning med företrädare för annat kommunalt organ än det den förtroendevalde själv tillhör, f. sammankomst med kommunalt samrådsorgan/intressentsammansatt organ, g. överläggning med förvaltningschef eller annan anställd vid det kommunala organ den förtroendevalde själv tillhör, h. besiktning eller inspektion, i. överläggning med utomstående myndighet eller organisation, j. fullgörande av granskningsuppgift inom ramen för ett revisionsuppdrag. För ersättning enligt punkterna b j krävs särskilt uppdrag. Sådant uppdrag lämnas av vederbörande styrelse/nämnd, arbetsutskott eller ordförande. Beslut kan fattas efter uppdragets genomförande. Ordförande eller motsvarande ska genomföra granskningsattest innan utbetalning sker av ersättning enligt punkterna b j. För ersättning för sammanträde enligt punkt a används underlag för utbetalning av arvode eller motsvarande som attesteras av ordförande och sekreterare eller motsvarande. 162

163 3 Vid deltagande i partigruppsmöte utbetalas inte arvode för sammanträden m.m. enligt 9. Förtroendevald som enligt 8 får begränsat arvode enligt till dessa bestämmelser fogad förteckning undantas från rätt till ersättning enligt punkterna g och h i denna paragraf. ERSÄTTNING FÖR FÖRLORAD ARBETSINKOMST SAMT FÖRLORADE PENSIONS- OCH SEMESTERFÖRMÅNER 3 Ersättning för förlorad arbetsinkomst Förtroendevalda har rätt till ersättning för styrkt förlorad arbetsinkomst och styrkt förlorad semesterförmån med högst det belopp per sammanträdes-/förrättningstimme som fullmäktige beslutat enligt bilaga. För partigruppsmöte begränsas denna ersättning till maximalt 2 timmar/möte. Kommunanställda förtroendevalda får med hänvisning till AB 30 mom. 2 bibehållen lön istället för ersättning för förlorad arbetsinkomst. Närvarande men inte tjänstgörande ersättare får ersättning för styrkt förlorad arbetsförtjänst och styrkt förlorad semesterförmån enligt samma grunder som ovan. Detta gäller inte ersättare i kommunfullmäktige som bevistar fullmäktiges sammanträden. Förtroendevald som kan visa att arbetsinkomst förlorats men inte till vilket belopp har rätt till en schablonersättning beräknad på grundval av den senaste fastställda sjukpenninggrundande inkomsten. Med arbetsinkomst avses kontant lön eller inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet. En förutsättning för att ersättning ska kunna betalas är att den förtroendevalde kan påvisa att uppdraget har lett till förlorad arbetsinkomst. Den som är passiv ägare till jordbruksfastighet eller till företag kan inte i något fall anses förlora arbetsinkomst från fastigheten eller rörelsen genom ett kommunalt förtroendeuppdrag. 3a Ersättning för förlorad arbetslöshetsersättning och föräldraförsäkring Förtroendevalda har rätt till styrkt förlorad arbetslöshetsersättning med belopp per sammanträdes-/förrättningstimme som fullmäktige beslutat enligt bilaga. Förtroendevald, som p.g.a. sina kommunala uppdrag går miste om arbetslöshetsersättning eller ersättning för föräldrapenning har rätt till ersättning för styrkta förluster. Den som förlorar förmåner från arbetslöshetsförsäkring eller föräldraförsäkring ska lämna intyg från utbetalaren som visar vilken tid som förlusten avser och vilket belopp som har förlorats. Med ersättning från arbetslöshetskassa jämställs andra arbetsmarknadspolitiska stödreformer som avser att avsätta arbetsinkomst, till exempel utbildningsbidrag. 4 Förlorad pensionsförmån Förtroendevalda har rätt till ersättning för förlorad pensionsförmån med den procent av utbetald ersättning för förlorad arbetsförtjänst som fullmäktige beslutat enligt bilaga. 5 Förlorad semesterförmån Förtroendevalda har rätt till styrkt förlorad semesterförmån med högst det belopp fullmäktige beslutat enligt bilaga. 163

164 4 6 Särskilda arbetsförhållanden m. m. Rätten till ersättning enligt ovan omfattar nödvändig ledighet för förtroendevalda med speciella arbetstider eller särskilda arbetsförhållanden i övrigt, när det inte kan anses skäligt att de förtroendevalda fullgör sina ordinarie arbetsuppgifter i direkt anslutning till sammanträdet eller motsvarande. Rätten till ersättning enligt ovan omfattar tid för resa till och från sammanträdet eller motsvarande och tid för praktiska förberedelser i anslutning till sammanträdet eller motsvarande. Förtroendevald har inte rätt till ersättning för styrkt förlorad arbetsinkomst eller för styrkta förlorade pensions- eller semesterförmåner om schablonersättning tidigare utbetalats för den förlorade inkomsten eller de förlorade förmånerna. ARVODEN M.M. 7 Årsarvode m.m. (Hel- och deltidsengagerade förtroendevalda) Förtroendevalda som fullgör uppdrag på heltid eller på minst 40 % av heltid har rätt till årsarvode med belopp per kalendermånad som fullmäktige beslutat enligt bilaga. Deltidsengagerad förtroendevald får ersättning för uppdrag förlagd utanför sin arvoderade tid. Oppositionsrådsuppdraget är knutet till kommunstyrelsen. Den förtroendevalda har rätt till ledighet utan att arvodet reduceras, om ledigheten förläggs så att uppdraget ändå kan utföras. Vid frånvaro som innebär att uppdraget inte kan fullgöras, minskas arvodet i motsvarande mån om antingen ersättare tas in eller om den förtroendevalde själv meddelar att frånvaron ska innebära avdrag. Reducering av arvodet ska alltid ske vid frånvaro som överstiger 2 månader. För arvoderad förtroendevald som även innehar en anställning i kommunen, behandlas arvode och anställning separat. Grupplivförsäkring tecknas enligt KFA Villkor för förtroendemän. 8 Begränsat arvode/ordförandearvoden mm. Förtroendevalda som fullgör sina uppdrag på mindre än 40 procent av heltid har rätt till begränsat arvode i den utsträckning som fullmäktige beslutat enligt bilaga. Avgår förtroendevald, som får begränsat arvode, under tjänstgöringsperioden fördelas arvodet mellan honom och den som inträder i hans ställe, i förhållande till den tid, varunder var och en av dem innehaft uppdraget. Om förtroendevald med begränsat arvode på grund av sjukdom eller annars är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag för tid, som överstiger två månader, ska arvodet minskas i motsvarande mån. 9 Arvoden för sammanträden m.m. Förtroendevalda, som inte är hel- eller deltidsengagerade, har rätt till grundarvode jämte timarvode med belopp och på sätt som fullmäktige beslutat enligt bilaga. Vid sammanträde med kommunfullmäktige och kommunstyrelsen betalas ersättning med fast belopp och dessutom tillkommer grundarvode som fullmäktige beslutat enligt bilaga. Hel och deltidsengagerade förtroendevalda får dock endast ersättning för sammanträden med kom- 164

165 5 munfullmäktige (Se 7). Förtroendevalda, som under samma dag deltar i flera sammanträden eller motsvarande, har inte rätt till arvoden med ett högre sammanlagt belopp än det som fullmäktige beslutat enligt bilaga. Undantag från åttatimmarsregeln gäller för fullmäktigemöten. Närvarande men inte tjänstgörande suppleant får halv ersättning enligt samma grunder som ovan. Detta gäller inte ersättare i kommunfullmäktige som bevistar fullmäktiges sammanträden. 10 Kommunal pension För hel- och deltidsengagerade förtroendevalda gäller av kommunfullmäktige särskilt antaget pensionsreglemente - PRF-KL. För samtliga förtroendevalda gäller av kommunfullmäktige särskilt antagna bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda OPF-KL (KF 116/2014). 1 ERSÄTTNING FÖR KOSTNADER 11 Resekostnader Ersättning för resekostnader till och från sammanträde, protokollsjustering eller motsvarande betalas enligt de grunder, som fastställts för kommunens arbetstagare i det kommunala reseavtalet, om avståndet från den förtroendevaldes fasta bostad eller hans arbetsplats till sammanträdesplatsen överstiger 10 km tur och retur. Reseersättning betalas även till ersättare i kommunfullmäktige som är närvarande vid fullmäktiges sammanträde. Ersättning för resekostnader och traktamente vid sammanträde eller motsvarande utom kommunen utbetalas enligt de grunder, som fastställts för kommunens arbetstagare i det kommunala reseavtalet. 12 Förtroendevalds med funktionsnedsättnings särskilda kostnader Ersättning utbetalas till förtroendevald med funktionsnedsättning för de särskilda kostnader som uppkommit till följd av deltagande vid sammanträden eller motsvarande och som inte ersätts på annat sätt. Häri ingår kostnader för ex ledsagare, resor, tolk, hjälp med inläsning av handlingar och liknande. 13 Övriga kostnader För andra kostnader än som avses i 11-12, exempelvis för barntillsyn eller för vård och tillsyn av funktionsnedsättning eller svårt sjuk, som uppstår på grund av deltagande i sammanträde eller förrättning, betalas ersättning för styrkta kostnader, om den förtroendevalde kan visa att särskilda skäl förelegat för dessa kostnader. Ersättning betalas inte om den förtroendevalde haft rimliga möjligheter att genom omdisponering av arbete eller på annat sätt kunnat förhindra att kostnaderna uppkom. 1 Pensionsbestämmelserna är utformade för att kunna tillämpas på förtroendevalda som nytillträder ett eller flera uppdrag efter valet 2014 eller på förtroendevald som i tidigare uppdrag inte omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevald. Bestämmelserna om omställningsstöd gäller inte för förtroendevald som i tidigare uppdrag omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevalda. 165

166 6 GEMENSAMMA BESTÄMMELSER 14 Hur man begär ersättning För att få ersättning enligt 3, 5-6 och ska den förtroendevalda styrka sina förluster eller kostnader. Förluster eller kostnader ska anmälas till fullmäktiges eller nämndens sekreterare eller till annan som utsetts att ta emot dem. Arvode enligt 7-9 betalas ut utan föregående anmälan. 15 Yrkande om ersättning Hur man begär ersättning Yrkande Begäran om ersättning för förlorad arbetsinkomst ska framställas lämnas till kanslienheten senast inom ett år från dagen för sammanträde eller motsvarande till vilken förlusten hänför sig gäller. Yrkande Begäran om ersättning för förlorad pensionsförmån ska framställas lämnas till kanslienheten i samband med och senast inom två år från pensionstillfället. Yrkande Begäran om ersättning för förlorad semesterförmån ska framställas lämnas till kanslienheten senast inom två år från dagen för sammanträde eller motsvarande till vilken förlusten hänför sig gäller. Yrkande Begäran om andra ersättningar enligt dessa bestämmelser ska framställas lämnas till kanslienheten senast inom ett år från dagen för sammanträde eller motsvarande till vilken kostnaden hänför sig gäller. 16 Tolkning av bestämmelser Frågor om tolkning och tillämpning av dessa bestämmelser avgörs av kommunstyrelsen. 17 Utbetalning Årsarvoden och begränsade arvoden betalas ut med en tolftedel per månad. Övriga ekonomiska förmåner betalas ut en gång per månad. 18 Utveckling Arvodena uppräknas från och med den 1 januari varje år (med början år 2000) med procentsats motsvarande ett genomsnitt av löneutvecklingen för kommunens anställda ett år tidigare. Det innebär att till exempel från 1 januari 2015 höjs arvodena med det procentuella genomsnittet på löneökningarna för kommunens anställda under

167 7 Bilaga till "Bestämmelser om ersättning till kommunalt förtroendevalda". ERSÄTTNINGSBESTÄMMELSER ÅR 2016 Bilaga till 3/3 a. Gäller från och med Uppgiftsskyldighet Den förtroendevalde måste kunna påvisa inkomstbortfall. Den förtroendevalde måste kunna visa att verklig förlust av sådana förmåner som uppkommer för att kunna begära rätten till ersättning. Det är viktigt att betona att ersättning för förlorad arbetsinkomst förutsätter att den förtroendevalde verkligen fått ett löneavdrag eller en inkomstförlust på grund av uppdraget. En förtroendevald som medvetet lämnar felaktiga uppgifter gör sig skyldig till brottslig handling. Förlorad arbetsinkomst eller arbetslöshetsersättning 1. Ersättningsbeloppet för förlorad arbetsinkomst utgår med faktiskt styrkt förlorad arbetsinkomst, inkl. i förekommande fall semesterförmån, med maximalt 259 kronor/timme eller kronor/dag. Verifierat belopp, inkl. i förekommande fall semesterförmån, maximalt 259 kronor/tim. eller kronor/dag. Anmärkning: Verifiering av förlorad arbetsförtjänst ska ske genom att den förtroendevalde fortlöpande per månad eller per sammanträde/förrättning genom intyg från arbetsgivare styrker för vilken tid och med vilket belopp som löneavdrag har gjorts. Utbetalning av ersättning för förlorad arbetsförtjänst sker då utifrån detta underlag. 2. För förtroendevald som kan visa att arbetsinkomst förlorats men inte till vilket belopp, har rätt till schablonersättning per dag eller timme beräknat enligt följande: Ersättning utgår per dag med: Aktuell sjukpenninggrundande inkomst (SGI) delat med 260 dagar. Ersättning utgår per timme med: Aktuell sjukpenninggrundande inkomst (SGI) / 260 dagar delat med 8 timmar Maxbelopp för ersättning för förlorad arbetsinkomst är 259 kronor/timme eller kronor/dag. Anmärkning: Inkomstbortfall för egna företagare och uppdragstagare Vid bedömningen av inkomstbortfall för egna företagare ska den hos Försäkringskassan registrerade sjukpenninggrundande inkomsten av annat förvärvsarbete vara vägledande. Vid beräkning av dagbeloppet delas årsinkomsten med 260, vilket är antalet arbetsdagar under ett år. Inkomsten per timme får man genom att dividera dagbeloppet med 8. Förtroendevald som är egen företagare ska på särskilt intyg lämna uppgifter om beräknad årsinkomst. De lämnade uppgifterna ska styrkas med intyg från Försäkringskassan om registrerad inkomst av annat förvärvsarbete. Den förtroendevalde är också skyldig att lämna de uppgifter i övrigt om sin rörelse och omständigheterna kring inkomstförlusten som beslutsattestanten anser sig behöva för att bedöma skäligheten i yrkandet. Sådana uppgifter 167

168 kan gälla aktuell inkomst av näringsverksamhet, varaktigheten av verksamheten, behov av att anlita ersättare, inskränkning i öppethållandetider, avstående av uppdrag med mera. Egna företagare, vilka driver sin verksamhet i fåmansföretag 2, kan vara såväl ensamföretagare till ett aktiebolag, som dess ende anställde. Företagaren får då själv bestämma och intyga sitt löneavdrag i anställningen. Skulle uppgifterna i intygen från arbetsgivaren ifrågasättas, exempelvis vid en juridisk process, har vederbörande bevisbördan för att uppgifterna i intyget är korrekta. Anmärkning: Schablonberäknat belopp kan endast komma ifråga för egna företagare och yrkesutövare som konstnärer, författare, frilansjournalister m.fl. Den som förlorar förmåner från arbetslöshetsförsäkring och föräldraförsäkring ska lämna intyg från utbetalaren, som visar vilken tid förlusten avser och vilket belopp som har förlorats. Med ersättning från arbetslöshetskassa jämställs andra arbetsmarknadspolitiska stödformer, som avser att ersätta arbetsinkomst, t.ex. utbildningsbidrag. 2. Schablonberäknat belopp: 199 kronor/tim Inklusive + 12% förlorad semesterförmån 8 Bilaga till 4 Ersättning för förlorad pensionsförmån utbetalas med automatik med 4,5 procent av det belopp som utbetalas i ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Enligt beslut Kf 70/2011. Bilaga till 5 Förlorad semesterförmån Inberäknad i ersättning för förlorad arbetsinkomst enligt ovan. Bilaga till 7 Årsarvode m.m. (Hel- och deltidsengagerade förtroendevalda) Kommunstyrelsens ordförande som är heltidsengagerad förtroendeman får arvode per månad med kronor. Övriga förtroendemän får för engagemang på heltid ett arvode per månad med kronor. Deltidsengagerade förtroendemän uppbär motsvarande ersättning i förhållande till tjänstgöringsgraden. Heltidsarvodet inkluderar alla ersättningar uppdraget omfattar. Ordförandearvoden ingår i heltidsuppdraget. Sammanträden med kommunstyrelsens utskott anses ingå i uppdraget för minst halvtidsengagerade förtroendemän. Sammanträdes-/förrättningsersättning utbetalas endast för deltagande i kommunfullmäktiges sammanträden eller då förtroendeman som av fullmäktige vald ledamot deltar i annan nämnd eller beredning än den vari han är ordförande och sammanträdet är förlagt till annan tid än 2 Enligt huvudregeln är ett fåmansföretag ett aktiebolag eller en ekonomisk förening där fyra eller färre delägare äger aktier som motsvarar mer än hälften av rösterna i företaget. Källa: Skatteverket. 168

169 9 kontorsarbetstiden eller - för deltidsengagerad förtroendeman - den tid som är avsatt för uppdraget. Med annan nämnd avses också direktion i kommunalförbund. Sammanträdes-/förrättningsersättning i övrigt kan inte utbetalas till heltidsengagerad förtroendeman. Deltidsengagerad förtroendeman får ersättning för uppdrag förlagt utanför sin arvoderade tid. Bilaga till 8 Begränsade arvoden 1. Till ordförande i nedanstående organ betalas årsarvode enligt nedan om vederbörande inte får ersättning som minst halvtidsengagerad förtroendevald: Kommunfullmäktige Kommunrevisionen Bergslagens miljö- och byggnämnd Valnämnden, valår Valnämnden, inte valår Valberedning Bilaga till 9 Arvode för sammanträden m. m. 1. Timarvode 152 kronor/tim Grundarvode Arvode för 1:a sammanträdestimmen Arvode för varje halvtimme utöver 1:a sammanträdestimmen 1 x timarvodet 1 x timarvodet 0,5 timarvodet 2. Fast belopp Arvode för sammanträde med kommunfullmäktige och kommunstyrelsen, 420 kronor/sammanträde. Grundarvode enligt ovan tillkommer. 3. Maximerat arvode per dag Fullmäktigemöten undantas från 8-timmarsregeln belopp motsvarande 8 x timarvodet (1 216 kr/dag) 169

170 9. Utbetalning av kommunalt partistöd 2016 Ärendebeskrivning Från och med 1 februari 2014 har nya regler för partistöd i kommunallagen trätt i kraft, dessa ska gälla från och med Utifrån detta beslutade kommunfullmäktige 161/2014 att anta nya riktlinjer för kommunalt partistöd i Lindesbergs kommun. I kommunens riktlinjer för partistöd samt i kommunallagens 1 kap 12 står det att beslut om att betala ut partistöd ska fattas av fullmäktige minst en gång per år. Det står även att har redovisning och granskningsrapport inte lämnats in till kommunstyrelsen senast den 31 maj utbetalas inget stöd för nästkommande år. Alla partier som är representerade i kommunfullmäktige har lämnat in redovisning och granskningsrapport för Väljer kommunfullmäktige att godkänna redovisning och granskning ska partistöd för 2017 betalas ut enligt följande: Centerpartiet kr Liberalerna kr Kristdemokraterna kr Miljöpartiet kr Moderaterna kr Socialdemokraterna kr Sverigedemokraterna kr Vänsterpartiet kr Sida 19 av

171 Kommunstyrelsen beslutade den 7 juni föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Kommunstyrelsen överlämnar partiernas redovisningar av användning av partistöd 2015 till kommunfullmäktige och föreslår att kommunfullmäktige ska besluta att alla partier ska skicka med sin ekonomiska redovisning, verksamhetsberättelse, och revisionsberättese varje år tillsammans med redovisningen inför nästa års utbetalning Handlingar Tjänsteskrivelse partistöd.pdf (inkluderad nedan) Redovisning av kommunalt partistöd, Moderaterna.pdf (inkluderad nedan) Redovisning av kommunalt partistöd, V.pdf (inkluderad nedan) Redovisning av kommunalt partistöd, K.pdf (inkluderad nedan) Redovisning av kommunalt partistöd, C.pdf (inkluderad nedan) Redovisning av kommunalt partistöd, MP.pdf (inkluderad nedan) Redovisning av kommunalt partistöd, S.pdf (inkluderad nedan) Redovisning av kommunalt partistöd, Liberalerna.pdf (inkluderad nedan) Redovisning av partistöd - Sverigedemokraterna.pdf (inkluderad nedan) Riktlinjer för partistöd KF pdf (inkluderad nedan) Sida 20 av

172 172

173 173

174 174

175 175

176 176

177 177

178 178

179 179

180 180

181 181

182 182

183 183

184 184

185 185

186 186

187 187

188 188

189 189

190 190

191 191

192 192

193 193

194 194

195 195

196 196

197 197

198 198

199 199

200 200

201 201

202 202

203 203

204 204

205 205

206 206

207 207

208 208

209 209

210 210

211 211

212 212

213 213

214 214

215 Riktlinjer för kommunalt partistöd i Lindesbergs kommun Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner 215

216 Fastställt av: Kommunfullmäktige 161/2014 Datum: För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige För eventuell uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Kommunfullmäktige Dokumentet gäller för: Samtliga partier i kommunfullmäktige Dokumentet gäller till och med: tillsvidare 216

217 I kommunallagen (1991:900) finns de grundläggande bestämmelserna om kommunalt partistöd. I Lindesbergs kommun ska följande gälla utöver dessa. 1 Rätt till partistöd Det lokala partistödet i Lindesbergs kommun utgår till partier som är representerade i enlighet med vad som föreskrivs i 2 kap. 9 andra stycket kommunallagen: [ ] Partistöd får ges till de politiska partier som är representerade i fullmäktige. Ett parti är representerat om det har fått mandat i fullmäktige för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen (2005:837) [ ] 2 Grundstöd och mandatstöd Partistödet består av ett grundstöd, som uppgår till 40 % av prisbasbeloppet ett mandatstöd, som uppgår till 30 % av prisbasbeloppet 3 Fördelning av partistöd Vid fördelning av partistöd tas endast hänsyn till mandat för vilken en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap vallagen (2005:837). Upphör ett parti att vara representerat under ett verksamhetsår ska partistödet utbetalas året ut efter det att representationen upphört 4 Redovisning och granskning Det parti som tar emot partistöd ska årligen lämna in en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i Kommunallagen 2 kap. 9 första stycket: [ ] Kommuner och landsting får ge ekonomiskt bidrag och annat stöd till politiska partier för att stärka deras ställning i den kommunala demokratin (partistöd) [ ] Ett granskningsintyg ska bifogas med redovisningen. 5 Årlig utbetalning Partistödet betalas årligen ut i förskott, senast 1 september. Har redovisning och granskningsrapport enligt 2 kap. 11 andra stycket kommunallagen inte lämnats in till kommunstyrelsen senast 31 maj utbetalas inget stöd för nästkommande år: [ ] Redovisningen ska avse perioden 1 januari 31 december och ges in till fullmäktige senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång. En av mottagaren utsedd särskild granskare ska granska om redovisningen ger en rättvisande bild av hur mottagaren har använt partistödet. Granskarens rapport över granskningen ska bifogas redovisningen [ ] 217

218 10. Granskning av årsredovisning samt revisionsberättelse från lekmannarevisionen och de sakkunniga för Samordningsförbundet i Norra Örebro län, SOFINT 2015 Förslag till beslut Förbundsstyrelsen beviljas ansvarsfrihet för den tid revisionen avser. Ärendebeskrivning Revisorerna i Samordningsförbundet i Norra Örebro län inkom den 16 mars 2016 med revisionsberättelse för förbundet för år Samordningsförbundet i norra Örebro län, Sofint, inrättades år 2006 med stöd av Lagen om finansiell samordning (SFS 2003:1210). Förbundets ändamål är att i norra delen av Örebro län svara för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. De åtgärder som får finansieras genom den finansiella samordningen ska ligga inom de samverkande parternas samlade ansvarsområde och syfta till att återställa eller öka den enskildes funktions- och arbetsförmåga. Medlemmarna utgörs av de fyra kommunerna i norra delen av Örebro län, Örebro läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Handlingar Granskning årsredovisning revisionsberättelse 2015 SOFINT.pdf (inkluderad nedan) Sida 21 av

219 219

220 220

221 221

222 222

223 223

224 224

225 225

226 226

227 227

228 228

229 229

230 230

231 11. Årsredovisning för Samordningsförbundet i Norra Örebro län, SOFINT 2015 Förslag till beslut Förbundets årsredovisning för år 2015 godkänns. Ärendebeskrivning Revisorerna i Samordningsförbundet i Norra Örebro län (SOFINT) inkom den 18 maj 2016 med årsredovisning för förbundets verksamhet år Samordningsförbundet i norra Örebro län, Sofint, inrättades år 2006 med stöd av Lagen om finansiell samordning (SFS 2003:1210). Förbundets ändamål är att i norra delen av Örebro län svara för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. De åtgärder som får finansieras genom den finansiella samordningen ska ligga inom de samverkande parternas samlade ansvarsområde och syfta till att återställa eller öka den enskildes funktions- och arbetsförmåga. Medlemmarna utgörs av de fyra kommunerna i norra delen av Örebro län, Örebro läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Handlingar Årsredovisning 2015, Undertecknad_1 SOFINT(1) Copy.pdf (inkluderad nedan) Sida 22 av

232 p Dnr 2016/

233 233

234 234

235 235

236 236

237 237

238 238

239 239

240 240

241 241

242 242

243 243

244 244

245 245

246 246

247 247

248 248

249 249

250 250

251 251

252 252

253 253

254 12. Delrapport från målområdesberedningen för attraktivitet och infrastruktur Förslag till beslut Kommunfullmäktige tackar för informationen och lägger delrapporten till handlingarna. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige valde den 19 maj och 97 ledamöter till målområdesberedningen för attraktivitet och infrastruktur samt målområdesberedning för demokrati, integration och internationella kontakter. Målområdesberedningen för attraktivitet och infrastruktur ska arbeta utifrån frågeställningarna: Vad är attraktivt boende? Vart bör attraktiva boenden planeras och byggas? Målområdesberedning för demokrati, integration och internationella kontakter ska arbeta utifrån frågeställningen Vad vill du kunna påverka som kommuninvånare? Kommunfullmäktige beslutade den 19 april 2016 att målområdesberedningarna ska lämna en delrapport till kommunfullmäktige i juni 2016 (direkt till beslutande kommunstyrelse i juni) och en slutrapport vid kommunfullmäktige i oktober 2016 (direkt till beslutande kommunstyrelse i september). Målområdesberedningen för attraktivitet och infrastruktur inkom med delrapport den 31 maj Kommunstyrelsen beslutade den 7 juni 114: Sida 23 av

255 Delrapporten från målområdesberedningen för attraktivt boende och infrastruktur överlämnas till kommunfullmäktige Handlingar Målområdesberedningen för Attraktivitet och Infrastruktur, delrapport pdf (inkluderad nedan) Bilaga enkät målområdesberedning för attraktivitet och infrastruktur.pdf (inkluderad nedan) Sida 24 av

256 p Dnr 2015/497 Delrapport från målområdesberedningen för Attraktivitet och Infrastruktur Beredningsledare: Christina Pettersson ( C ) Övriga Ledamöter: Daniel Andersson ( S ) Ulla Lundqvist ( S ) Bo Stenberg ( S ) Viktoria Johansson ( S ) Ulf Axelsson ( V ) Mats Seijbolt ( SD ) Kenneth Danielsson ( SD ) Tomas Klockars ( M ) Christian Kokvik ( M ) Inger Griberg ( MP ) Tjänstemannastöd: Isabella Lohse BMB Jesper Almlöf Tillväxtförvaltningen Roger Sixtensson FALAB/LIBO Beredningen har avgränsat frågeställningen för att utröna vad attraktivt boende innebär för de tillfrågade, inte fokusera på fysisk placering i kommunen. Syftet är inte att presentera några förslag till medborgarna utan att ställa öppna frågor och lyssna in synpunkter. Dialogformen som valdes är enkätform (se bilaga) med utgångspunkt från den enkät som användes till Lindesberg stads FÖP. Frågorna anpassades till att gälla Lindesbergs kommun oavsett ort. Enkäten är webbaserad och har kompletterats med uppsökande verksamhet vid strategiska platser och föreningsmöten där även utskrivna enkäter har delats ut. Webbenkäten har funnits på kommunens hemsida och informationsmail om dess existens har gått ut till ett stort antal föreningar. Intresset har varit stort i samband med den uppsökande verksamheten men antalet inkomna svar ligger lägre än det mål beredningsgruppen initialt hade. Den uppsökande verksamheten har fokuserat på mindre orter och beredningen anser att FÖP-arbetet som genomförts i Lindesberg stad och kommer att genomföras i Frövi är tillräckligt underlag för dessa orter. Planerna att även informera på skolorna har inte tagits emot med stort intresse från skolverksamheterna. Enkäterna skall sammanställas av kommunens webbsamordnare efter det att medborgardialogen har avslutats. Resultatet utgör underlaget för en slutrapport i september Resultatet från dialogen kan utnyttjas i framtida bostadsförsörjningsplaner, revideringar av översiktsplaner och inriktningsmål. Lindesberg

257 Enkät från beredningen för attraktivitet och infrastruktur Kommunfullmäktige i Lindesbergs kommun har tillsatt en målområdesberedning för attraktivitet och infrastruktur. Ledamöterna i beredningen är valda på samma sätt som till nämnder och styrelser, vilket innebär att det finns sex partier representerade i vår beredning. Vi har fått till uppgift att försöka svara på frågorna Vad är attraktivt boende? Vart bör attraktiva boenden planeras och byggas? Vi har kommit överens om att med en enkät tillfråga boende i norra och södra kommundelarna i ett antal frågor om boende, arbete och kommunikationer. Varför har vi valt dessa delar av kommunen? Boende i Lindesberg med omnejd hade möjlighet svara på ett stort antal frågor i den fördjupade översiktsplaneringen för Lindesberg (FÖP) år Politiker informerade och visade upp kartor över staden och synpunkter kunde lämnas skriftligen. Fröviborna kommer att tillfrågas i en FÖP för Frövi under Av den anledningen har vi valt att ställa nedanstående frågor främst till boende i norra respektive södra kommundelen. Vi kommer att dels lägga ut frågeformuläret på Lindesbergs kommuns hemsida, dels bjuda in oss till möten med olika föreningar föra att få fler att bidra med sina åsikter. Medborgardialog Resultatet av dessa enkäter och samtal kan komma att finnas med som underlag för olika kommunala beslut i framtiden. 257

258 258

259 259

260 260

261 13. Delrapport från målområdesberedningen för demokrati, integration och internationella kontakter Beslut Kommunfullmäktige tackar för informationen och lägger delrapporten till handlingarna. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige valde den 19 maj och 97 ledamöter till målområdesberedningen för attraktivitet och infrastruktur samt målområdesberedning för demokrati, integration och internationella kontakter. Målområdesberedningen för attraktivitet och infrastruktur ska arbeta utifrån frågeställningarna: Vad är attraktivt boende? Vart bör attraktiva boenden planeras och byggas? Målområdesberedning för demokrati, integration och internationella kontakter ska arbeta utifrån frågeställningen Vad vill du kunna påverka som kommuninvånare? Kommunfullmäktige beslutade den 19 april 2016 att målområdesberedningarna ska lämna en delrapport till kommunfullmäktige i juni 2016 (direkt till beslutande kommunstyrelse i juni) och en slutrapport vid kommunfullmäktige i oktober 2016 (direkt till beslutande kommunstyrelse i september). Målområdesberedningen för attraktivitet och infrastruktur inkom med delrapport den 31 maj Kommunstyrelsen beslutade den 7 juni 114: Sida 25 av

262 Delrapporten från målområdesberedningen för attraktivt boende och infrastruktur överlämnas till kommunfullmäktige Handlingar Delrapport målområdesberedning demokrati integration internationella kontakter.pdf (inkluderad nedan) Sida 26 av

263 263

264 264

265 14. Svar på motion från Susanne Karlsson (C) och Jenny Larsson (C) om sänkt hastighet för hela Brodalen från Brotorpsskolan till Lindeskolan Förslag till beslut Motionen besvaras med yttrande från Bergslagens miljö- och byggnämnd daterat den 7 april En utredning med underlag och förslag till åtgärder kommer att presenteras för kommunstyrelsen under Ärendebeskrivning Susanne Karlsson (C) och Jenny Larsson (C) inkom den 18 november med en motion angående sänkt hastighet på Brodalen. Då området består till stor del av barnfamiljer samt att det är många gatukorsningar i området föreslår de att hastighetsbegränsningen i Brodalsområdet ska uppgå till 30 km/tim. Kommunfullmäktige beslutade den 24 november 2015 att remittera motionen till kommunstyrelsen. Motionen remitterades den 4 december 2015 till Bergslagens miljö- och byggnämnd för yttrande. Bergslagens miljö- och byggnämnd inkom med yttrande den 7 april 2016 där det framkommer att trafikenheten genomför en utredning av trafiksituationen inom Brodalsområdet, när det nu pågående projektet med gång- och cykelväg från Lindeskolan och Brotorpsskolan är avslutat. Med utredningen som underlag återkommer Bergslagens miljö- och byggförvaltning till kommunstyrelsen med förslag till åtgärder under Sida 27 av

266 Kommunstyrelsen beslutade den 7 juni att föreslå att kommunfullmäktige beslutar: Motionen besvaras med yttrande från Bergslagens miljö- och byggnämnd daterat den 7 april En utredning med underlag och förslag till åtgärder kommer att presenteras för kommunstyrelsen under Handlingar Motion (C) sänkt hastighet Brodalen.pdf (inkluderad nedan) BMB 46 svarmotion sänkt hastighet Brodalen(1).pdf (inkluderad nedan) Sida 28 av

267 267

268

269 15. Svar på motion från Mats Seijboldt (SD) om att Lindesbergs kommun ska införa ett civilkuragepris Förslag till beslut Motionen avslås. Ärendebeskrivning Mats Seijboldt (SD) föreslår i en motion inkommen till kanslienheten den 18 september 2015 att Lindesbergs kommun ska inrätta och årligen dela ut ett civilkuragepris. Kommunfullmäktige beslutade den 22 september 2015 att remittera motionen till kommunstyrelsen. Förvaltningschef för Tillväxtförvaltningen Merit Israelsson inkom med en tjänsteskrivelse daterad den 9 mars 2016, där det framkommer att inrätta nya priser är ett långsiktigt åtagande som kräver en omfattande arbetsinsats varje år, minst när det gäller det administrativa arbetet i form av nominerings- och beslutsprocesser. Det bör också finnas en eller flera naturliga ceremonier där priser delas ut för att de personer som kommer ifråga ska få så mycket uppmärksamhet som möjligt. Inom Lindesbergs kommun finns det med största sannolikhet ett antal priser som delas ut varje år utan någon som helst samordning. I dagsläget genomför förvaltningen en översyn främst av stipendier. Samma sak bör ske gällande priser innan beslut tas om införandet av nya priser. Kommunstyrelsen beslutade den 7 juni att föreslå att kommunfullmäktige beslutar: Motionen avslås. Sida 29 av

270 Kommunstyrelsen uppdrar till kommunchefen att se över alla kommunens priser Handlingar Motion från SD civilkuragepris.pdf (inkluderad nedan) Svar på motion om civilkuragepris.pdf (inkluderad nedan) Sida 30 av

271 271

272 272

273 273

274 16. Avgift för trygghetslarm Ärendebeskrivning Man står inför ett teknikskifte i samband med att det analoga telefonnätet kommer att släckas ner, i Lindesberg kommer detta att ske för knappt 1000 abonnenter den sista november Det innebär att förvaltningen måste hitta nya säkra tekniska lösningar för insatsen trygghetslarm, och som tidigare tagits beslut om i socialnämnden så kommer Lindesberg att införa digitala IP-larm via GSM. Enligt 8 kap 2 SoL (Socialtjänstlagen) får kommunen ta ut en skälig avgift för sociala tjänster enligt grunder som kommunen bestämmer. Avgiften får dock inte överstiga kommunens självkostnader. Nuvarande avgift 217 kronor för trygghetslarm har varit densamma i många år. Vid beräkning av trygghetslarm ingår flera delar, den kostnaden som markant skiljer sig åt är leasingkostnaden för utrustning: analoga larm 60 kronor per månad/ digitala larm 198 kronor per månad. Förvaltningens kostnader för leasing höjs med 138 kronor per månad och larm. Som tidigare tillkommer personalkostnad för installation, byte av utrustning, larmmottagning samt övrig administration kring trygghetslarmen. Samt personalkostnad för besök när larm skett, restid, leasingkostnader för bilar och lokalkostnader. Socialnämnden beslutade den 19 maj 2016 att föreslå att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta enligt socialförvaltningens förslag: Sida 31 av

275 Att höja avgiften för tjänsten trygghetslarm för den enskilde till 350 kronor/månad. Samt att socialnämnden, om kommunfullmäktige beslutar att höja avgiften för trygghetslarm, genomför en uppföljning omfattande de som är över 80 år och som har trygghetslarm utan biståndsbeslut jämfört med innan höjning. Kommunstyrelsen beslutade den 7 juni 112 att återremittera ärendet till socialnämnden. Ärendet planeras att behandlas i socialnämnden den 16 juni och kommunstyrelsen den 20 juni Handlingar SN 105 avgift för trygghetslarm.pdf (inkluderad nedan) Sida 32 av

276 276

277 277

278 17. Interpellation till kommunstyrelsens ordförande om översyn av infrastruktur och trafiksituationen i Brodalsområdet Förslag till beslut Interpellationen får ställas och besvaras. Ärendebeskrivning Pär-Ove Lindqvist (M) inkom med en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Irja Gustavsson (S) den 17 maj 2016 om översyn av infrastruktur och trafiksituationen i Brodalsområdet. Irja Gustavsson (S) inkom den 8 juni 2016 med svar på interpellationen Handlingar Interpellationssvar Irja Gustavsson (S) angående trafiksituationen Brodalsområdet.pdf (inkluderad nedan) Interpellation (M) trafiksituation brodalsområdet.pdf (inkluderad nedan) Sida 33 av

279 279

280 280

281 18. Allmänhetens frågestund Kommer att genomföras kl Sida 34 av

282 19. Meddelanden Handlingar Meddelandelista pdf (inkluderad nedan) Protokoll för inspektion av Bergslagens överförmyndarnämnd som innefattar kommunerna Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora 1 april 2016 Copy.pdf (inkluderad nedan) Rapport KKiK 2015.pdf (inkluderad nedan) Revisionsrapport Granskning av barnkonventionen.pdf (inkluderad nedan) Revisionsrapport Intern kontroll avseende hantering av bensinkort - svar senast 1oktober.pdf (inkluderad nedan) Sida 35 av

283 MEDDELANDEN (händelser) Kommunfullmäktige Sida 1 (1) Lindesbergs kommun Kansliavdelningen Riktning Hid Besl.inst Info Ärendemening Diarienr Sammtr.dat Notering Handläggare In KF Protokoll för inspektion av Bergslagens överförmyndarnämnd som innefattar kommunerna Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora 1 april 2016, Länsstyrelsen i Dalarnas län Inspektion av Bergslagens överförmyndarnämnd som innefattar kommunerna Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora 2016/223 AKK In KF Revisionsrapport Granskning av barnkonventionen - svar senast 1 oktober, Revisorerna Lindesbergs kommun Revisionsrapport Granskning av barnkonventionen 2016/231 AKK In KF Rapport Kommunens kvalitet i korthet, KKiK - En jämförelse av resultat för Askersund, Degerfors, Hallsberg, Kumla, Karlskoga, Laxå, Lekeberg, Lindesberg, Ljusnarsberg och Örebro, Kommunledningskontor Kommunens kvalitet i korthet, KKiK 2015 servicemätning via telefon och e-post 2015/573 AKK In KF Revisionsrapport Intern kontroll Revisionsrapport Intern kontroll 2016/241 AKK avseende hantering av bensinkort - svar senast 1oktober, Revisorerna Lindesbergs kommun avseende hantering av bensinkort Gunilla Sandgren Winess Bardeli Datasystem :14 Antal:4 HAMED 283

284 284

285 285

286 286

287 287

288 288

289 289

290 Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) 2015 p Dnr 2015/573 En jämförelse av resultat för Askersund, Degerfors, Hallsberg, Kumla, Karlskoga, Laxå, Lekeberg, Lindesberg, Ljusnarsberg och Örebro Datum

291 Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av kommunens projektledare: Askersund: Katarina Höglund Hallsberg: Lena Dibbern Kumla: Caroline Foglé Karlskoga: Åsa Holmberg Laxå: Annica Kindborg Lekeberg: Katrin Trolander Lindesberg: Malin Sjöberg Ljusnarsberg: Anders Andersson Örebro: Susanne Högling 2 291

292 Innehå llsfö rteckning Sammanfattning... 4 Bakgrund och inledning... 6 Rapporten... 6 Måtten... 7 Metod och avgränsning... 8 Kommunerna i nätverket: Jämförelser i region Örebro... 9 Kommentar Delaktighet och kommunens information Resultat Kommentar Kommentar Skola och utbildning Förskolan Resultat Kommentar Grundskolan Resultat Gymnasieskolan Resultat Kommentar Äldreomsorg Kommentar Hemtjänst Resultat Kommentar Kommentar

293 Såmmånfåttning Tio av regionens tolv kommuner har för fjärde året sammanställt sina värden i en regionrapport utifrån SKL-jämförelsen Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK). Det gemensamma jämförelsearbetet görs på uppdrag av kommuncheferna. Sammanställningen har arbetats fram i nätverket av kommunrepresentanter utifrån KKiK-sammanställningen för Rapporten inleds med redovisning av väsentliga bakgrundsfakta om våra kommuner. Inom tre verksamhetsområden, delaktighet och kommunens information, skola och utbildning samt äldreomsorg görs därefter jämförelser av totalt 20 mått. Måtten redovisas i olika diagram och omfattar samtliga deltagande regionkommuners enskilda värden. I stapeldiagrammen anges också genomsnittsvärde för de 10 deltagande kommunerna i regionen samt lägsta respektive högsta värde för riksjämförelsen av KKiK. I punktdiagrammen anges i stället för högsta och lägsta värdet genomsnittsvärde för KKiK. En målsättning med sammanställningen är att kunna ge en samlad bild av respektive verksamhet och därför har nätverket valt att jämföra kostnader, kvalitet och nöjdhet. Här följer en kort sammanfattning av resultaten 2015 för regionens kommuner. Kommunernas genomsnitt fortsätter att ligga på en lägre nivå för båda faktorerna inom delaktighet och information än det samlade genomsnittet för KKiK-kommunerna. I snitt är det lika många som erhåller förskoleplats på det önskade datumet i region Örebro som medelvärdet för alla inom KKiK, men väntetiden är tre dagar längre för regionen. När det gäller kvalitet och kostnader inom grundskolan visar regionens kommuner fler låga värden än höga i relation till KKiK-kommunernas samlade resultat. Däremot visar en jämförelse av utvecklingen mot förra året att regionens kommuner har fler resultat som tillhör de 25 procent bästa och färre resultat tillhör de 25 procent sämsta inom KKiK-resultaten. Region Örebro ligger fortsatt något lägre i kostnad per betygspoäng i grundskolan. Samtidigt får regionens kommuner ut mindre för pengarna utifrån andel behöriga till gymnasieskolan än KKiKkommunerna. Däremot fullföljer i stort sett samma andel elever gymnasiet inom 4 år som samtliga KKiK-kommuner. Väntetiden för plats i särskilt boende har gått från att vara på samma nivå som KKiK totalt år 2014 till att vara genomsnittligt högre och skillnaderna är stora mellan våra kommuner. I serviceutbudet inom särskilt boende är det åtta av kommunerna som överstiger ett utbud som motsvarar 50 procent av maxpoängen för indikatorerna. Regiongemensamma drag i serviceutbudet är i likhet med tidigare år att det är sämre med organiserade och gemensamma aktiviteter såväl helger som vardagar. Däremot finns det fulla utbudet inom områdena kvälls-/nattmål, nattvila och uppstigning på morgonen inom nästan alla regionens kommuner. Sambandet mellan nöjdhetsgrad bland de som bor på särskilt boende och kostnad per brukare visar på att regionens resultat ligger un- 293

294 der medelkostnaden per brukare än KKiK i stort och har något sämre nöjdhetsgrad. Jämförelsen visar inget samband mellan höga kostnader och hög nöjdhetsgrad. Medelvärdet för regionens serviceutbud inom hemtjänsten är ungefär detsamma som för samtliga KKiK-kommuner. Det finns ett svagt samband mellan hög nöjdhetsgrad bland hemtjänsttagarna och hög kostnad per brukare. I regionen är nöjdhetsgraden ungefär densamma som för alla KKiK-kommuner, medan kostnaden är högre

295 Båkgrund öch inledning Det finns ett stort behov hos förtroendevalda att kunna kommunicera med kommuninvånarna kring hur effektivt skattemedlen används och vilka verksamhetsresultat som uppnås startade SKL tillsammans med ett antal kommunstyrelseordförande ett arbete för att ta fram olika mått på kommunens verksamhet som ska visa hur effektivt skattemedlen används. Detta var ursprunget till att Kommunernas kvalitet i korthet (KKiK) startade. Idag är 234 av Sveriges 290 kommuner anslutna till KKiK. Redovisningen i KKiK har bidragit till att allt fler kommuner presenterar och redovisar kommunens kvalitet på servicen. Olika dialogforum skapas där invånarna ges möjlighet att ta del av resultat och göra jämförelser med liknande verksamheter eller andra kommuner. Information i årsredovisningar och verksamhetsberättelser, som tidigare främst formats utifrån lagstiftningens krav på den ekonomiska redovisningen, börjar allt mer innehålla beskrivningar över hur förtroendevalda genomför de uppdrag de erhållit från medborgarna. Resultaten i KKiK är en informationskälla som kan ligga till grund för dialogen med kommuninvånarna kring vad som uppnås. En styrka med måtten i KKiK är jämförbarheten. Det ger kommunerna möjlighet att i sin styrning och uppföljning använda måtten för att tydliggöra mål och att verifiera måluppfyllelse. Möjligheterna är också stora för att hitta och lära av de kommuner som når de bästa resultaten inom olika områden. Några nyckelfrågor är: Vad visar resultaten? Hur/vad gör de kommuner som lyckas väl? Nätverket Jämförelser i region Örebro består av kommunerna; Askersund, Degerfors, Hallsberg, Karlskoga, Kumla, Laxå, Lekeberg, Lindesberg, Ljusnarsberg och Örebro. Rapporten Syftet med rapporten är att ur ett medborgarperspektiv ge faktaunderlag, tips och erfarenheter som kan förbättra kvaliteten i nätverkskommunernas verksamheter. Med hjälp av rapporten ska man kunna bedöma kvaliteten på arbetet i den egna kommunen och sätta den i förhållande till kostnaderna samt kunna jämföra med andra kommuners resultatbild. Goda exempel kan lyftas fram och bli en inspirationskälla för andra. Måtten i Kommunens Kvalitet i Korthet är indelade i fem olika områden tillgänglighet, trygghetsaspekter, delaktighet och information, effektivitet och kommunen som samhällsbyggare. Nätverket Jämförelser i region Örebro har gjort ett urval av KKiK:s mått. I rapporten presenteras dessa under olika verksamhetsrubriker istället för de fem områdena i KKiK

296 Måtten Resultat De deltagande kommunernas resultat från mätningen presenteras för jämförelse. Det görs ofta i form av en tabell eller graf för att underlätta tolkningen av resultatet. Kommentar En kort kommentar lämnas i samband med de presenterade resultaten. Kommentaren syftar både till att sammanfatta och att lyfta eventuella avvikelser. Kommentaren innehåller inte någon analys, det ansvaret överlämnas till varje kommun

297 Metöd öch åvgrå nsning Nätverket Jämförelser i region Örebro har valt ut 20 stycken mått från Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) och jämfört resultaten. Alla kommunerna mäter inte alla mått i KKiK. En viktig urvalsgrund har därför varit att alla nätverkskommuner eller huvuddelen av nätverkskommunerna mäter måtten som ingår i jämförelsen. En annan viktig faktor för urvalet har varit att kunna ge en så komplett bild som möjligt av en verksamhet. Nätverket har valt att jämföra kostnader, kvalitet och nöjdhet. Följande KKiK-mått ingår i jämförelsen: Delaktighet och kommunens information Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? Skola och utbildning förskola, grundskola och gymnasieskola Hur stor andel av de som har erbjudits plats inom förskolans verksamhet har fått plats på önskat placeringsdatum? Hur lång är väntetiden i snitt för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskolans verksamhet på önskat placeringsdatum? Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan? Vilket resultat når elever i åk 3 i kommunen i de nationella proven? Vilket resultat når elever i åk 6 i kommunen i de nationella proven? Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet Kostnad per betygspoäng (meritvärde) Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 5 respektive 8 Andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen i kommunen Kostnad för de elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram Äldreomsorg särskilt boende och hemtjänst Hur lång är väntetiden i snitt för att få plats på ett särskilt boende från ansökan till erbjudande om plats? Andel brukare som är ganska eller mycket nöjda med sitt särskilda boende Vad kostar en plats i kommunens särskilda boende? Vilka kvalitetsaspekter finns inom särskilt boende? Vilket omsorgs- och serviceutbud har hemtjänsten finansierad av kommunen? Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen? Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst 8 297

298 Kömmunernå i nå tverket: Jå mfö relser i regiön Ö rebrö För att lättare kunna tolka kommunernas olika resultat är det värdefullt att förstå något av de olika förutsättningar som råder i respektive kommun. Vi har därför valt att börja rapporten med några bakgrundsfakta. Tabell 1. Bakgrundsfakta för Askersund, Degerfors, Hallsberg, Karlskoga, Kumla, Laxå, Lekeberg, Lindesberg, Ljusnarsberg och Örebro kommun Mått Degerfors Askersund Hallsberg Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Örebro Antal invånare, tot Befolkningsutveckling i (%) ,7-5,4 +1,3 +0,3 +8,6-7,8 +5,8 +1,4-7,3 +12,9 Kommunens medelålder ,1 45,9 43,2 43,9 40,3 46,9 41,7 43,4 47,1 39,7 Invånare 65+, andel (%) , tot. 27,6 26,7 22,8 24,3 19,3 28,2 21,4 23,9 27,8 18,1 Invånare 85+, andel (%) , tot. 3,1 3,2 2,9 3,4 2,5 4,3 2,5 3,1 3,1 2,5 Invånare 0-19 år, andel (%) ,1 19,9 22,1 21,6 25,8 19,7 24,7 22,3 18,5 23,5 31 tot. Skattesats i kommunen ,95 22,30 21,05 22,00 20,80 22,18 21,43 22,30 21,05 20,85 Barn 1-5 år inskrivna i förskola och pedagogisk 82,2 88,8 88,7 87,7 89,0 82,4 82,8 88,0 81,4 87,0 omsorg, andel (%), 2014 Barn 7-15 år inskrivna i grundskola, andel (%), Gymnasiefrekvens, (%), , ,8 95,4 92,8 95,6 91,4 85,7 93,7 Källa: SCB och Kommun- och landstingsdatabasen (KOLADA) 1 Antal elever i grundskola som är folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser kalenderår och beräknas som medelvärdet av antal elever 15 oktober innevarande och närmast föregående år. 2 Antal elever inskrivna i gymnasieskolan den 15/10 dividerat med antal invånare år i kommunen den 15/

299 Kommentar Örebro är den största kommunen och Ljusnarsberg är den minsta. Till skillnad mot föregående år har även Hallsberg, Karlskoga och Lindesberg haft en positiv befolkningsutveckling under den senaste tioårsperioden, utöver Kumla, Lekeberg och Örebro. De kommuner som har minskat mest under tidsperioden är Laxå och Ljusnarsberg. Högst medelålder har invånarna i Ljusnarsberg och Laxå medan invånarna i Kumla och Örebro har lägst medelålder, vilket även syns på andelen invånare över 65 och 85, samt Laxå har störst andel invånare över 85 år och Kumla har störst andel invånare mellan 0-19 år. I jämförelsen är det Degerfors och Lindesberg som har högst kommunalskatt och Kumla och Örebro som har lägst. Andelen barn inskrivna i förskola och pedagogisk omsorg är störst i Kumla, Degerfors och Hallsberg samt lägst i Ljusnarsberg och Askersund. I grundskolan är andelen inskrivna barn högst i Laxå och Hallsberg. Gymnasiefrekvensen, som visar den procentuella mängden av ungdomar som går i gymnasieskolan, är högst i Hallsberg och Degerfors samt lägst i Ljusnarsberg och Lindesberg

300 Delåktighet öch kömmunens införmåtiön Tillgång till information är en demokratisk fråga och medborgardialoger handlar till stor del om att skapa tillit och förståelse för det demokratiska system som styr kommunerna. Medborgarna befinner sig i stor grad på nätet, därför är det viktigt att kommunerna kan förmedla information till medborgarna på ett bra sätt och webben har till stor del blivit huvudkällan för medborgarna när de söker information kring kommunala frågor. Utvecklingen av medborgarnas delaktighet och engagemang har också blivit en viktigare fråga utifrån att kommunernas verksamhet ständigt utsätts för stora utmaningar där prioriteringar är nödvändiga. Undersökningar av den typ som ligger till grund för jämförelserna ger ett tydligt kvitto på om kommunen jobbar på rätt sätt och samtidigt ges konkreta tips på vad som kan göra bättre. Nätverket har undersökt och jämfört följande två mått inom området delaktighet och kommunens information Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? Syftet med måttet är att kunna visa en samlad bild av starka och svaga sidor av kommunens informationsgivning på kommunens webbplats till medborgarna. Metoden innebär att en extern mätning sker av kommunens webbsida som resulterar i ett informationsindex. Informationsindexet består av ca 250 frågor inom 12 olika verksamhetsområden där varje områdes svar kan ge maximalt 100 procent. Varje fråga kan ge tre poäng för helt uppfylld, 1 poäng för delvis uppfylld och 0 poäng där information inte har gått att finna. Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? Syftet med måttet är att kunna visa en samlad bild av kommunens satsning på att skapa olika former av kommunikation och dialog med medborgarna. För att kunna ge en bild av detta har ett medborgarindex konstruerats utifrån ett stort antal aktiviteter för medborgarkontakter

301 Resultat Diagram 1. Informationsindex för kommunens webbplats Högsta KKiK Lägsta KKiK Medelvärde regionen Kommentar Örebro kommun utmärker sig med ett väldigt bra resultat men även Karlskogas webbsida får ett bra betyg, bäst av alla deltagande KKiK kommuner är Helsingborg med 96. Alla kommuner ligger på samma eller en bättre nivå jämfört med KKiK medelvärdet 2015 för alla kommuner har ökat från 78 till 80 och medelvärdet för regionen har ökat från 76 till 77. Det är bara Örebro och Karlskoga som ligger över KKIK medelvärde 2015 så alla kommuner behöver jobba ytterligare med sin webbinformation

302 Diagram 2. Delaktighetsindex Högsta KKiK Lägsta KKiK Medelvärde regionen Kommentar Karlskoga är fortfarande bäst i regionen, men även Lindesberg har ett bra resultat med en stor ökning sedan förra året. Upplands Väsby har bäst resultat på 93 av alla deltagande KKiK kommuner. Kumla är den kommun som tappar mest, och Hallsberg har sämst resultat i regionen på 22, Laxå saknar resultat för 2015, övriga kommuner ökar eller håller samma nivå som KKiK medel har höjts till 55 jämfört med 53 år Medel av regionens deltagande kommuner ligger på 47, vilket är en ökning sedan I båda de utvalda måtten för information och delaktighet ligger medel för regionens deltagande kommuner under det totala medlet för KKiK

303 Skölå öch utbildning Skolan är grunden för Örebroregionens framtida kompetensförsörjning, för hela samhällets utveckling och inte minst för enskilda individers möjlighet till ett bra liv. Barn och unga ska få en gedigen grundutbildning som lockar till kunskapsfördjupning och fritt från könstraditionellt tänkande. Kunskapslyft för barn och unga är ett av dåvarande Regionförbundet Örebros fyra prioriterade utvecklingsområden inom Örebroregionens utvecklingsstrategi (RUS). Utvecklingsstrategins inriktningsmål är: Alla elever i grundskolan avslutar sina studier med minst godkänt betyg i alla ämnen. Alla gymnasieelever avslutar sina studier med minst godkänt betyg. Fler än hälften av gymnasieeleverna påbörjar en eftergymnasial utbildning inom tre år. Skolan ansvarar bland annat för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Kunskaper och färdigheter ska också ge en grund för fortsatt utbildning. Vilka resultat eleverna presterar i våra skolor är därför av största vikt, inte bara för den enskilde individen, läraren och skolan, utan också för hela samhället

304 Förskolan Förskolans uppdrag är att lägga grund för det livslånga lärandet i en verksamhet som är rolig, trygg och lärorik. Verksamheten ska bygga på samverkan mellan hem och förskola, barnens delaktighet samt dokumentation för en god pedagogisk verksamhet. Nätverket har undersökt och jämfört följande tre mått inom förskolan. Hur stor andel av de som erbjudits plats inom förskolans verksamhet har fått plats på önskat placeringsdatum? Syftet med måttet är att få kunskap om kommunens förmåga att planera tillgång till förskolans platser i förhållande till behov. Måttet redovisar andelen som har erbjudits plats på önskat datum. Första kommande vardag räknas som önskat placeringsdatum. Mätperioden är januari-juni Hur lång är väntetiden i snitt för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskolans verksamhet på önskat placeringsdatum? Syftet med måttet är att ge kunskap om kommunens förmåga att planera tillgång till platser i förhållande till behov. Måttet redovisas som antalet dagar mellan önskat placeringsdatum och faktiskt erbjudet datum. Måttet redovisas i genomsnittligt antal dagar. Mätperioden är januarijuni Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan? Syftet med måttet är att ge kunskap om kommunens kostnader för förskolans verksamhet i samtlig regi. Kostnaden per inskrivet barn: Bruttokostnad minus intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för förskola, dividerat med genomsnittligt antal inskrivna barn i förskola vid mätning 15 oktober föregående och innevarande år. Avser samtlig regi

305 Resultat I diagrammen visas resultatet för både 2013, 2014 och 2015 för regionens kommuner. Askersund, Hallsberg, Ljusnarsberg och Örebro deltog inte i alla mätningar varför vissa resultat inte redovisats i diagrammen. Medelvärde för regionen såväl som högsta och lägsta värdet i KKiK avser Medelvärde regionen Högsta KKiK Lägsta KKiK Diagram 3. Andel av de som erbjudits plats inom förskolans verksamhet har fått plats på önskat placeringsdatum. Medelvärde för KKiK är 65 procent som får plats på önskat datum, medelvärdet i regionen är på samma värde 65 procent. Askersund, Hallsberg, Ljusnarsberg och Örebro saknar uppgifter för För 2014 och 2015 är måluppfyllelsen 100 procent för Örebro och Ljusnarsberg

306 Askersund Degerfors Hallsberg Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Örebro Medelvärde regionen Längst KKiK Kortast KKiK Diagram 4. Väntetid i antal dagar för de som inte får plats på önskat datum Medelvärde för KKiK är 23 dagars väntetid, väntetiden i region Örebro är i genomsnitt 26 dagar. I Örebro och Ljusnarsberg har alla barn erbjudits plats under 2014 och 2015, i mätningen för 2013 saknas uppgift

307 Askersund Degerfors Hallsberg Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Örebro Medelvärde regionen högsta KKiK lägsta KKiK Diagram 5. Kostnad per inskrivet barn i förskolan, 2014 Medelvärde för KKiK är kr per inskrivet barn. I region Örebro är genomsnittet något lägre: kr per inskrivet barn. Kommentar Andel barn som får plats på förskola på önskat datum varierar mellan kommunerna. I genomsnitt får 65 procent plats på det önskade datumet. Örebro och Ljusnarsberg är de enda kommunerna som erbjuder alla barn en plats på önskat datum under 2014 och 2015, för 2013 saknas det uppgift. Askersund har kraftigt minskat andelen av barn som fått plats på önskat datum mellan 2014 och 2015, i Lekeberg har andelen ökat sedan hade Karlskoga den längsta väntetiden för de barn som inte fått plats på önskat datum med 67 dagar. Kumla är den kommun som minskat väntetiden allra mest mellan 2014 och 2015, i Lekeberg och Askersund har väntetiden ökat mest för samma jämförelseår. Alla kommuner placerar sig under den högsta väntetiden i riket som är 90 dagar. Avvikelserna för kostnaden per inskrivet barn mellan kommunerna är relativt små. Kumla har den lägsta kostnaden och Lekeberg den högsta. Den största ökningen mellan 2013 och 2014 står Lekeberg för, Hallsberg har sänkt sina kostnader mellan samma jämförelseår. Regionens medelkostnad är i nivå med rikssnittet

308 Grundskolan Skola och utbildning är en högt prioriterad fråga i länets samtliga kommuner. Alla kommuner har fastställt mål för grundskoleverksamheten. Några kommuner formulerar övergripande mål för verksamheten medan andra formulerar visioner. Nätverket har undersökt och jämfört följande mått inom grundskolan: Vilket resultat når elever i åk 3 i kommunen i de nationella proven? (andel godkända) Syftet med måttet är att ge kunskap om vilket resultat kommunens elever i årskurs 3 når i ämnena svenska och matematik. Måttet visar andelen elever som uppnått Skolverkets fastställda kravnivåer (godkänd). Resultatet grundar sig på elevernas resultat på de nationella proven i år 3. Mätperiod: våren Vilket resultat når elever i åk 6 i kommunen i de nationella proven? (andel med minst betyget E) Syftet med måttet är att ge kunskap om vilket resultat kommunens elever i årskurs 6 når i ämnena svenska, engelska och matematik. Måttet visar andelen elever som uppnått minst betyget E. Resultatet grundar sig på elevernas resultat på de nationella proven i år 6. Mätperiod: våren Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet Syftet med måttet är att ge kunskap om kommunens resultat inom grundskolan. Måttet visar främst hur väl kommunens skolor klarar sitt uppdrag i förhållande till de nationella målen. Mätperiod: våren Kostnad per betygspoäng (meritvärde) Syftet med måttet är att ge kunskap om kommunens kostnadseffektivitet inom grundskolan. Måttet visar hur effektivt kommunen använder resurserna i skolarbetet, d.v.s. vad vi får ut av medborgarnas satsade resurser i förhållande till uppnådda resultat. Här ställs kostnaderna (exklusive lokalkostnader) i förhållande till resultaten. Mätperiod: Kostnader 2014, resultat våren Elevernas syn på skolan och undervisningen i årskurs 5 respektive 8 Syftet med måttet är att få en bild av hur eleverna i årskurs 5 respektive 8 uppfattar skolan och dess undervisning. Respektive mått är ett sammanvägt resultat av sju områden trygghet, lust att lära, inflytande, kunskap om målen, stöd och hjälp, återkoppling och förväntningar. Mätperiod:

309 Resultat Diagram 6. Kvalitet och kostnader inom grundskolan Elevernas resultat i de nationella proven åk 3 Elevernas resultat i de nationella proven åk 6 Elevens syn på skolan och undervisning åk 5 Elevens syn på skolan och undervisning åk 8 Behöriga till gymnasiskolan Hur effektiva kommunens grundskolor är Andel godkända Andel godkända Andel positiva Andel positiva Andel behöriga Kostnad per betygspoäng Askersund ,2 474 Degerfors ,6 427 Hallsberg ,7 324 Karlskoga ,3 349 Kumla ,4 310 Laxå ,3 346 Lekeberg ,1 344 Lindesberg ,5 402 Ljusnarsberg Örebro ,6 354 Medelvärde ,3 369,5 Sämsta värde KKiK Bästa värde KKiK ,7 258 Förklaring till färgerna 25 % sämsta 50 % kring mitten 25 % bästa

310 Diagram 7. Andel behöriga till gymnasieskolan och kostnad per betygspoäng i årskurs Askersund Degerfors Lindesberg Ljusnarsberg Kostnad per betygspoäng Karlskoga Laxå Medelvärde Örebro Kumla Hallsberg Lekeberg ,0 77,0 79,0 81,0 83,0 85,0 87,0 89,0 91,0 93,0 95,0 Andel behöriga elever till gymnasieprogram Kommentar Den första matrisen ovan visar nätverkskommunernas resultat inom grundskoleområdet och hur det placerar sig i förhållande till övriga KKiK-kommuner. Nätverkskommunernas resultat inom grundskoleområdet varierar från lågt till högt. Sammantaget är de låga värdena fler än de höga medan majoriteten finns i mittenskiktet. Lekebergs resultat visar att fyra av måttens resultat ligger i topp och med ett mått bland de sämre i KKiK-mätningen. Ljusnarsberg, Kumla och Askersund har tre mått där resultaten är bland de lägsta i mätningen. Om vi jämför regionens utveckling från förra året med övriga KKiK-kommuners finns en förbättring genom att fler resultat tillhör de 25 procent bästa och färre resultat tillhör de 25 procent sämsta. Bland årets resultat är 20 resultat röda jämfört med 23 förra året. De gröna resultaten har ökat från sju till nio. Generellt i landet ligger resultaten för de nationella proven i årskurs 3 betydligt lägre än i årskurs 6. Resulten i KKiK-mätningen i årskurs 3 varierar mellan 24 procent till 100 procent godkända. Samma trend återfinns hos nätverkskommunerna. Lekeberg, med 77 procent godkända elever i årskurs 3, är den enda kommunen som placerar sig bland de 25 procent bästa. Laxå, Lindesberg och Ljusnarsberg återfinns bland kommunerna med sämst resultat. Laxå och Lekeberg presterar båda goda resultat för de nationella proven i årskurs 6 där Laxå har 96 procent godkända elever och Lekeberg 99. Lägst bland nätverkskommunerna ligger Askersund, Degerfors och Lindesberg med ca 76 procent behöriga till gymnasieskolan. Endast Lekeberg tillhör de 25 procent bästa kommunerna med 93,1 procent behöriga till gymnasieskolan

311 Elevernas syn på skolan och undervisningen i årskurs 5 är i samtliga kommuner till större del positiva än resultatet för samma frågeställning i årskurs 8 med undantag för Laxå. Där har eleverna i årskurs 8 en mer positiv syn på skolan och undervisning än deras yngre skolkamrater. Eleverna i årskurs 8 i Laxå och Degerfors är mest positiva till skolan och undervisningen bland nätverkskommunerna. De ligger också bland de 25 procent som har högsta andel positiva svar inom KKiK. Diagram 7 visar hur nätverkskommunernas kostnad per betygspoäng förhåller sig till andelen behöriga till gymnasieskolan. Lekeberg, har precis som förra året, högst andel behöriga elever till gymnasieskolan i länet. Samtidigt har Lekeberg bland de lägsta kostnaderna per betygspoäng. Askersund har länets högsta kostnad per betygspoäng och en relativt låg andel som är behöriga till gymnasieskolan

312 Gymnåsieskölån Flera av kommunerna i nätverket har gemensam gymnasieverksamhet. Askersund har tillsammans med Laxå och Hallsberg ett gymnasieförbund - Sydnärkes utbildningsförbund - med säte i Hallsberg. Karlskoga och Degerfors har gemensam gymnasienämnd med verksamhet på båda orterna men där nämnden organisatoriskt hör hemma i Karlskoga kommun. Ljusnarsbergs kommun har ett avtal med Lindesbergs kommun vad gäller gymnasieutbildning och majoriteten av eleverna från Ljusnarsbergs kommun har sin gymnasieutbildning i Lindesberg. Nätverket har beslutat att använda två mått för att mäta gymnasieskolans verksamhet, ett resultatmått och ett effektivitetsmått. Resultatmåttet består av att mäta antalet elever som fullföljer ett gymnasieprogram inom 4 år inklusive IV-program. Resultatet visar på i vilken grad gymnasieskolorna klarar av sitt uppdrag i förhållande till de nationella målen. Effektivitetsmåttet visar kostnad för de elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram. Syftet med måttet är att ge kunskap om hur effektiva de gymnasieutbildningar som kommunens elever tar del av är

313 Resultat Diagram 8. Andel (%) elever som fullföljer gymnasiet inom 4 år (inklusive IV-programmet) Medelvärde för KKiK är att 78,6 procent fullföljer gymnasiet inom 4 år. Medelvärdet för kommunerna i regionen är något högre, 78,9 procent Askersund Degerfors Hallsberg Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Örebro Medelvärde regionen Lägsta KKiK Högsta KKiK

314 Diagram 9. Kostnad för de elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram Askersund Degerfors Hallsberg Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Örebro Medelvärde regionen Lägsta KKiK Högsta KKiK Kommentar Varje extra år som eleverna går i gymnasieskolan är en stor kostnadsdrivare, varför ambitionen är att alla elever ska klara gymnasiet på maximalt fyra år. Detta lyckas gymnasieeleverna folkbokförda i Askersund och Laxå bäst med, sämst lyckas elever folkbokförda i Ljusnarsberg och Degerfors. Bäst förbättring visar eleverna i Askersund där andelen ökar över 11 procentenheter. Syftet med måttet Kostnad för de elever som inte genomför ett gymnasieprogram är att ge kunskap om hur effektiva de gymnasieutbildningar som kommunens elever tar del av är. Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Utvecklingsnyckeltal är i allmänhet nyckeltal som beskriver kvalitet. Utvecklingsnyckeltal innebär att det är ett nyckeltal som kanske inte tagits fram så länge, eller där kvalitetsgranskningen inte är säkrad, eller där det inte finns en planerad årlig produktion av data. Detta specifika nyckeltal är framtaget genom att kostnaden i kronor per elev multiplicerats med andelen (kvoten) elever som ej fullföljer ett gymnasieprogram inom 4 år (inkl IV). Avser elever folkbokförda i kommunen. Målet är att ha en så låg kostnad som möjligt. Lägst kostnad bland regionens kommuner har Askersund, Lekeberg och Laxå. Högst kostnad har Ljusnarsberg och Degerfors. Snittet för riket är kr medan snittet för region Örebro är kr

315 Ä ldreömsörg Socialtjänstlagen anger att socialtjänstens verksamhet som rör omsorg om äldre, ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Vidare ska socialnämnden i en kommun verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Särskilt boende i denna redovisning definieras som individuellt behovsprövat boende som ges med stöd av Socialtjänstlagen för personer som är 65 år eller äldre. Hemtjänsten är en omfattande och väsentlig verksamhet i stödet till de äldre i hemmet. Innehållet i hemtjänsten har med tiden förändrats samtidigt som behoven hos de äldre har förändrats och måste också ses utifrån den äldres perspektiv. Hemtjänstens insatser styrs i utifrån av gällande lagstiftning och då främst Socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade samt hälso- och sjukvårdslagen. Så rskilt böende Det är kommunens ansvar att inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor. Nätverket har undersökt och jämfört följande mått inom särskilt boende: Hur lång är väntetiden i snitt (dagar) i respektive kommun för att få plats på ett särskilt boende från ansökan till erbjudande av plats? Jämförelse mellan åren 2013, 2014 och 2015 har skett. Måttet syftar till att ge kunskap om kommunernas förmåga att planera tillgång till platser i förhållande till behov. Måttet visar genomsnittlig väntetid i dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum avseende särskilt boende inom äldreomsorgen. Vad kostar en plats i respektive kommuns särskilda boende? Syftet med måttet är att bedöma den enskilda kommunens kostnad jämfört med andra kommuners kostnad för särskilt boende samt kostnaden gentemot önskvärd kvalitet. Andel brukare som är ganska eller mycket nöjda med sitt särskilda boende Andel brukare som är ganska eller mycket nöjda med sitt särskilda boende Syftet med måttet är att få vetskap om hur brukarna, det vill säga de boende i särskilt boende, i respektive kommun värderar sitt boende. Måttet grundar sig på Socialstyrelsens nationella bru

316 karundersökning inom äldreomsorgen och avser andelen som svarat Mycket nöjd eller Ganska nöjd på frågan Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med ditt äldreboende? Vilka kvalitetsaspekter finns inom särskilt boende? Syftet med måttet är att ge kunskap om kommunernas serviceutbud utifrån ett antal indikatorer (avlidna som hade någon närvarande vid dödsögonblicket, erbjudande av daglig utevistelse, dagligt erbjudande av tid utifrån egna önskemål, möjlighet till internetuppkoppling i det egna rummet, servering av kvälls-/nattmål, rätt att själv välja tid för nattvila, rätt att själv välja tid för uppstigning på morgonen, erbjudande av organiserade och gemensamma aktiviteter vardagar och helger, erbjudande om sammanboende med make/maka samt erbjudande till närstående till eftersamtal) som har stor betydelse för de äldre inom särskilt boende. Resultaten är andel i procent. Resultat Diagram 10. Väntetid till särskilt boende Lägsta KKiK Högsta KKiK Medelvärde regionen

317 Diagram 11. Andel brukare (procent) som är ganska eller mycket nöjda med sitt särskilda boende/ Kostnad per brukare Kumla Kostnad per brukare Askersund Hallsberg Medel KKiK Karlskoga Medelvärde regionen Degerfors Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Andel nöjda brukare Siffrorna avser 2014 då kostnaden för 2015 ännu inte är redovisad i Kolada. Örebro och Laxå kommun har ingen redovisad kostnad per brukare i Kolada och är därför inte redovisad i diagram

318 Diagram 12. Vilket serviceutbud finns inom särskilt boende Askersund Degerfors Hallsberg Kumla Karlskoga Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Örebro Medel Avlidna som hade någon närvarande vid dödsögonblicket Boendeplatser i säbo där den äldre erbjuds daglig utevistelse Boendeplatser i säbo där den äldre erbjuds tid utifrån sina egna önskemål dagligen Boendeplatser i säboe där den äldre har möjlighet till internetuppkoppling i det egna rummet/lägenheten Boendeplatser i särskilt boende där den äldre serveras kvälls-/nattmål Boendeplatser i säbo där den äldre själv kan välja tid för nattvila Boendeplatser i säbo där den äldre själv kan välja tid för uppstigning på morgonen Boendeplatser i säbo som erbjuder minst en organiserad och gemensam aktivitet per dag under helgen Boendeplatser i säbo som erbjuder minst två organiserade och gemensamma aktiviteter under vardagar Boendeplatser i säbo som erbjuder sammanboende för make/maka Närstående till avlidna som erbjudits ett eftersamtal Andel av maxpoäng: Förklaring till färgssättning 25 % sämsta 50 % kring mitten 25 % bästa Kommentar Diagram 10. Väntetid särskilt boende I årets redovisning görs en jämförelse mellan år 2013, 2014 och Lägsta KKiK, högsta KKiK och medelvärde regionen avser 2015 års siffror. Bland de kommuner som deltar i KKiK är lägsta rapporterade värdet 4 dagar och den längsta väntetiden 178 dagar, medelvärdet är 57 dagar. Utifrån det sistnämnda är det bara Karlskoga, Laxå och Ljusnarsberg som understiger detta antal dagar. Snittväntetiden för regionen är 80 dagar. Karlskoga och Lekeberg har minskat väntetiden varje år under perioden Ljusnarsberg har en liknande statistik med skillnaden att det var lika lång väntetid mellan och minskade till

319 I Askersund, Degerfors, Lindesberg och Örebro har väntetiden ökat varje år under perioden Degerfors och Kumla uppvisar en kraftig ökning mellan 2014 och Diagram 11. Andel brukare (procent) som är ganska eller mycket nöjda med sitt särskilda boende/ Kostnad per brukare Regionen ligger under medelkostnaden per brukare KKiK och har något sämre nöjdhetsgrad. Kumla har högst kostnad för särskilt boende och Ljusnarsberg lägst, övriga kommuner i regionen ligger i spannet 700 tkr-800 tkr. Snittkostnaden i regionen är 762 tkr. Askersund har minst nöjda brukare och Lekeberg har nöjdast. Nöjdhetsindex ligger från 69 till 93 och snittet för region Örebro är 82. Bland de redovisade kommunerna kan ses att det inte går att dra slutsatsen att mer ekonomiska resurser per automatik innebär en större tillfredställelse bland de boende. Diagram 12. Vilket serviceutbud finns inom särskilt boende Samtliga deltagande kommuner i region Örebro serverar kvälls-/nattmål. De flesta kommuner låter den äldre själv välja tid för nattvila och uppstigning på morgonen. Bästa resultat sammantaget uppnår Lekeberg och Örebro. Lägst resultat har Askersund och Kumla. Nästan alla kommuner i region Örebro har rapporterat att de anordnar få organiserade och gemensamma aktiviteter under vardagar och helger. Slutsats Väsentligt med resultaten i diagrammen är att avgöra vilken eller vilka indikatorer som den enskilda kommunen anser vara av värde att satsa på för att uppnå en högre kvalitet, det är en subjektiv bedömningsfråga om samtliga presenterade indikatorer har samma tyngd

320 Hemtjå nst Det är ett ansvar för varje kommuns socialtjänst att besluta om vilka insatser som respektive individ är i behov av utifrån gällande lagstiftning. Vilket omsorgs- och serviceutbud har hemtjänsten finansierad av kommunen? Målet med måttet är att ge kännedom om omsorgs- och serviceutbud i hemtjänst som är finansierad av kommunen och vilka prioriteringar som har gjorts. Resultatet sammanställs av respektive kommun utifrån de lokala riktlinjer för hemtjänsten som finns i kommunen. Redovisningen avser Där resultaten redovisas med en siffra, anges under respektive variabel förekommande svarsalternativ. Resultatet är utifrån egna uppgifter från kommunerna. Omsorgs- och serviceutbud inom hemtjänsten, andel av maxpoäng Denna indikator är en sammanvägning av samtliga utbudsformer som redovisats i föregående indikator. Samtliga värden räknas samman där ja-svar ger ett poäng och ett nej-svar ger noll poäng. Maximala antalet poäng uppgår då till 33. Det antal poäng som respektive kommun uppnår relateras till det maximala antalet poäng i form av en procentsats. Redovisningen avser 2013, 2014 och Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst Måttet syftar till att få en uppfattning om hur brukarna värderar sin hemtjänst. Undersökningen genomförs årligen av Socialstyrelsen och resultatet redovisas i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) Öppna Jämförelser. Här har brukarna haft möjlighet att svara på hur nöjd man är med olika delar av hemtjänsten, med måtten Mycket nöjd eller Ganska nöjd. De som har svarat Ingen åsikt har räknats bort. Redovisningen avser 2013, 2014 och Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen? I diagram 16 anges kostnaden per brukare inom hemtjänsten som kronor i snitt per brukare. Brukarantalet hämtas från Socialstyrelsens invidvidstatistik och avser ett genomsnitt av alla månader på året. Brukare som har trygghetslarm och matdistribution som enda insats samt brukare med mindre än två timmars hemtjänst per månad har tagits bort. Kostnaden är bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för hemtjänst. Kostnaden avser all regi. Källor till statistiken är SCB och Socialstyrelsens individstatistik

321 I diagram 17 görs sambandsredovisning mellan kostnaden per brukare 2014 och hur nöjda brukarna är med hemtjänsten Resultat Diagram 13. Omsorgs- och serviceutbud hemtjänsten 2015 Askersund Degerfors Hallsberg Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Örebro Hemtjänsttagaren erbjuds att välja man eller kvinna för personlig hygien, Ja Ja Ja Nej Ja Nej Nej Nej Ja Ja Hemtjänsttagaren erbjuds att välja tid för insats, Ja Nej Ja Ja Ja Ja - Ja Ja Ja Hemtjänsttagaren erbjuds dagligvaruinköp, (>En gång/vecka=3/ En gång/vecka=2/ <En gång/vecka=1/ Ingår inte=0) Hemtjänsttagaren erbjuds dusch två gånger eller mer per vecka, Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Hemtjänsttagaren erbjuds enklare matlagning i bostaden Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Hemtjänsttagaren erbjuds ledsagarservice, (>En gång/månad=3/ En gång/månad=2/ <En gång/månad=1 / Ingår inte=0) Hemtjänsttagaren erbjuds möjligheten att följa med vid dagligvaruinköp, Ja Nej Nej Nej Nej Nej Ja Ja Nej Nej Hemtjänsttagaren erbjuds promenader, (>En gång/vecka=3/ En gång/vecka=2/ <En gång/vecka=1/ Ingår inte=0) Invånare 65 + erbjuds service som t.ex. gräsklippning, snöskottning eller fixartjänst, (Ja=2/ Någon=1/ Ingen=0) Hemtjänsttagaren erbjuds städning, frekvens (En gång i veckan=3/ Varannan vecka=2/ Var tredje vecka=1/ Ingår inte=0) Hemtjänsttagaren erbjuds städning, omfattning (>Två r.o.k.)=3/ Två r.o.k.=2/ Ett r.o.k.=1/ Ingår inte=0) Hemtjänsttagaren erbjuds tvätt, frekvens (En gång i veckan=3/ Varannan vecka=2/ Var tredje vecka eller mer sällan=1/ Ingår inte=0) Hemtjänsttagaren erbjuds vid behov trygghetsringning/telefonservice, Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Hemtjänsttagaren erbjuds välja personal som talar hemtjänsttagarens språk, Nej Nej Nej Nej Nej Nej - Nej Nej Ja Invånare 65+ år erbjuds social dagverksamhet, (Vardag+helg=2/ Vardag=1/ Ingår inte=0) Invånare 65+ år med demenssjukdom erbjuds biståndsbedömd dagverksamhet vid behov, (Vardag+helg=2/ Vardag=1/ Ingår inte=0) Invånare 65+ år med syn- och hörselskada erbjuds stöd och rådgivning vid behov, Ja Nej Nej Ja Nej Ja Ja Nej Nej Ja

322 Kommentar Omsorgs- och serviceutbudet inom hemtjänsten är på flera områden lika mellan regionens kommuner. Samtliga kommuner erbjuder enklare matlagning i bostaden, städning var tredje vecka och biståndsbedömd dagverksamhet vid behov vardagar för personer 65 år och äldre med demenssjukdom. Alla kommuner (av de svarande) utom en eller två erbjuder hemtjänsttagaren att välja tid för insats, dusch två gånger eller mer i veckan, erbjuder städning omfattande två rum och kök och erbjuder vid behov trygghetsringning/telefonservice. De största differenserna mellan kommunerna finns vad gäller val av man eller kvinna för personlig hygien, sex kommuner erbjuder detta, ledsagarservice där sex kommuner erbjuder detta mer än en gång i månaden, tvättfrekvens där fyra kommuner erbjuder tvätt en gång i veckan medan tre kommuner erbjuder var tredje vecka eller mer sällan samt stöd och rådgivning vid behov för personer 65 år och äldre som erbjuds i fem kommuner. Utmärkande resultat är att Örebro är den enda kommun i regionen där hemtjänsttagaren erbjuds personal som pratar hemtjänsttagarens språk (avser ej svenska), ett resultat vilket antas bero på Örebros relativa storlek gentemot övriga kommuner i regionen. Vad som mer kan konstateras är att hemtjänsttagaren inte kan välja tid för insats i Degerfors, ej erbjuds dusch två gånger eller mer i veckan i Laxå, erbjudande om ledsagarservice ingår inte i Karlskoga, erbjudande om promenader finns inte i Hallsberg och det erbjuds inte trygghetsringning/telefonservice vid behov i Degerfors. Variationerna mellan kommunerna vad gäller omsorgs- och serviceutbudet får antas utgöra skillnaderna i prioriteringarna av utbud. Diagram 14. Omsorgs- och serviceutbud inom hemtjänsten, andel (%) av maxpoäng Medelvärde regionen Lägsta KKiK Högsta KKiK

323 Diagram 15. Andel (%) brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst Askersund Degerfors Hallsberg Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Örebro Medelvärde regionen Lägsta KKiK Högsta KKiK Diagram 16 Kostnad i kronor per brukare inom hemtjänsten, äldreomsorgen Medelvärde regionen Lägsta KKiK Högsta KKiK

324 Diagram 17. Samband mellan kostnad i tusen kronor per brukare 2014 och hur nöjda brukarna är med hemtjänsten Ljusnarsberg 450 Kostnad hemtjänst äldreomsorg, tkr/brukare Kumla Hallsberg Karlskoga Örebro Medelvärde KKiK Degerfors Lindesberg Lekeberg Medelvärde regionen Askersund Laxå Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst 2015 Kommentar Diagram 14, andel av maxpoäng vad gäller omsorgs- och serviceutbud inom hemtjänsten visar att Örebro haft den största andelen samtliga redovisade tre år, dock har andelen sjunkit, mest dramatiskt mellan 2014 och 2015, andelen minskade från 91 procent till 74 procent. Ett annat noterbart resultat är Askersunds, andelen har ökat från 52 procent 2014 till 70 procent Degerfors har två år i rad en andel på drygt 50 procent, vilket ska relateras till 2013 då andelen var 36 procent. Kumla har de senaste två åren en andel på cirka 50 procent mot 70 procent 2013 medan Laxå 2013 hade andelen 52 procent mot cirka 70 procent 2014 och Intressant är att differenserna mellan regionens kommuner har minskat, 2013 var skillnaden mellan lägsta och högsta andelen 58 procentenheter, 36 respektive 94 procent, mot att 2015 vara 24 procentenheter, lägst andel 52 procent, högst andel 76 procent. Regionens medelvärde 2015 är 62 procent mot medelvärde i KKiK som är 65 procent, det vill säga regionens resultat överensstämmer med övriga kommuner i riket. Diagram 15, andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst, visar dels ungefär samma resultat för respektive kommun i regionen de tre åren som redovisas, dels en likhet i resultaten mellan kommunerna i regionen. Tre kommuners resultat ska kommenteras. Askersund har ökat andelen ganska/mycket nöjda brukare från 2013 till 2015 med åtta procentenheter (från 86 till 94 procent) och Ljusnarsberg med 14 procentenheter (från 73 till 87 procent). Motsats riktning kan ses för Lekeberg, en minskning mellan 2013 och 2015 med åtta procentenheter, från 100 procent till 92 procent. Det senare dock ett resultat enligt såväl regionens som rikets medelvärde För övrigt utmärker sig inte regionen gentemot riket

325 Diagram 16, kostnad per brukare inom hemtjänsten, är ytterst intressant men vanskligt mått. Här är inrapportering av kostnader av avgörande betydelse och det kan vara tveksamt om samtliga kommuner i riket rapporterar in lika. På riksnivå är skillnaden mellan den lägsta och högsta kostnaden per brukare kronor, lägst kronor och högst kronor. Det är dock en mindre skillnad än både 2012 och I regionen är skillnaden 2014 mellan kommunerna kronor, Ljusnarsbergs kostnad är kronor per brukare mot Hallsbergs kostnad som är kronor. För flera kommuner skiljer sig kostnaden per brukare mellan åren betydligt. Ökade kostnader per brukare mellan 2012 och 2014 på över kronor har Ljusnarsberg ( kronor), Karlskoga ( kronor), Lekeberg ( kronor) och Kumla ( kronor). Den mest enhetliga kostnadsbilden över de redovisade åren har Hallsberg och Örebro, där den senare minskat kostnaden per brukare mellan 2012 och 2014 med kronor. I förhållande till riket är medelvärdet högre i regionen, medelvärde i riket är kronor per brukare medan det i regionen är kronor, en skillnad alltså på kronor. Diagram 17 är ett linjediagram av diagram 15 och 16 gällande år 2014 beträffande kostnaderna och 2015 beträffande andelen brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst. Den breda och generella slutsatsen som ska dras av detta linjediagram är att det förefaller finnas ett svagt samband mellan kostnad per brukare och andelen ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst. Ljusnarsberg, som 2014 har regionens högsta kostnad per brukare, kronor, har en andel ganska/mycket nöjda brukare 2015 på 87 procent medan den kommun med lägst kostnad per brukare 2014, Hallsberg med kronor, har en andel ganska/mycket nöjda brukare 2015 med 88 procent. Detta kan även åskådliggöras med att Kumla och Hallsberg har lika stor andel ganska/mycket nöjda brukare 2015, 88 procent, medan kostnaden per brukare 2014 är kronor i Kumla mot kronor i Hallsberg. Motsvarande relation finns mellan Lekeberg och Lindesberg. Av de tre kommuner som har störst andel ganska/mycket nöjda brukare 2015, Laxå, Askersund och Lindesberg, har de två sistnämnda en kostnad per brukare 2014 som är låga ur ett regionperspektiv och understiger betydligt regionens medelvärde medan Laxå har en kostnad per brukare 2014 som är enligt regionens medelvärde

326 37 326

327 KKiK

328 328

329 329

330 330

331 331

332 332

333 333

334 334

335 335

336 336

337 337

338 338

339 339

340 340

341 341

342 342

343 343

344 344

345 345

346 346

347 347

348 348

349 349

350 350

351 351

352 352

353 353

354 354

355 355

356 356

357 357

358 358

359 359