Hjärnan, lärande och utagerande beteenden

Transkript

1 handledaär psykolog, och DAVID EDFELT med fokus på barn funkre och utbildareneuropsy kiatriska med svårigheter ungdomar inlärnings ättningar, beteenden. Han tionsneds kapande tsoch problems Karolinsk a universite på log och med har arbetat som skolpsyko sjukhuset, på Specialpe dagogiska t. ing s universite undervisn vid Stockholm institutionen UTMANINGAR I FÖRSKOLAN men kan till förskollärare och förskolechefer, yrke. Boken vänder sig främst barn i sitt och andra som möter yngre också inspirera föräldrar och arbetar med DAVID EDFELT är psykolog bland annat vid handledning och utbildning, vid Stockholms Specialpedagogiska Institutionen bakgrund i arbetet med Universitet. Han har en inlärningssvårigheter barn och ungdomar med inom och neuropsykiatrisk problematik och vid Karolinska och skola, barnpsykiatri Universitetssjukhuset. provivus.se Elevhälsa DAVID EDFELT annat och ns styrdokument. upplaga har utökats, bland Denna andra och reviderade ett bemötande. Nu finns också med ett avsnitt om lågaffektivt sig i. olika områden att fördjupa studiematerial utifrån åtta Handledning, utbildning & utveckling David Edfelt Anna Sjölund Cajsa Jahn Malin Reuterswärd Förskoletidningen DAVID EDFELT UTMANINGAR I FÖRSKOLAN ATT FÖREBYGGA PROBLEMSKAPAN DE BETEENDEN DAVID EDFELT UTMANINGAR I FÖRSKOLAN SKAPANDE BETEENDE ligger bakom Provivus som till flera böckdavid driver n och är författare vägen till Tipsbanke FortHjärna i n er, däribland och utveckling (Gothia barns lärande bildning, 2017). rar med föräld vasamverkan samverkan med vårdnadsha är Lågaffektivtande erbjuda en ingång ikring bemötande lågaffektivt skrifter: David Edfelt, leg psykolog Cajsa Jahn Malin Reuterswärd ATT FÖREBYGGA PROBLEM 2019 rutiner i n vardagliga situationer och För många barn innebär barn är rätt Nyckeln till att hjälpa dessa mycket stora utmaningar. för kunskap hos pedagogerna. utifrån en ökad förståelse Boken ger råd om hur n, systematiskt för att som utmanar, kan arbeta det alltid barnen och de situationer tillvaro. Budskapet är att skapa en positiv och utvecklande beteende men också lösningar. med finns skäl till ett problemskapande och reflektioner efter möten Utifrån sina egna erfarenheter författaren med sig och vårdpersonal delar barn, föräldrar, pedagoger i forskning Samtidigt är boken förankrad av konkreta idéer och tips. UTMANINGAR I FÖRSKOLAN Hjärnan, lärande och utagerande beteenden er, men kan till förskollärare och förskolechef Boken vänder sig främst barn i sitt yrke. och andra som möter yngre också inspirera föräldrar och arbetar med DAVID EDFELT är psykolog bland annat vid handledning och utbildning, vid Stockholms Specialpedagogiska Institutionen bakgrund i arbetet med en har Han Universitet. inlärningssvårigheter barn och ungdomar med inom och neuropsykiatrisk problematik i och vid Karolinska och skola, barnpsykiatr Universitetssjukhuset. David Edfelt Anna Sjölund DAVID EDFELT rutiner i n vardagliga situationer och För många barn innebär barn är rätt Nyckeln till att hjälpa dessa mycket stora utmaningar.. för kunskap hos pedagogerna utifrån en ökad förståelse Boken ger råd om hur n, systematiskt för att som utmanar, kan arbeta det alltid barnen och de situationer tillvaro. Budskapet är att utvecklande och positiv en skapa lösningar. ande beteende men också finns skäl till ett problemskap efter möten med reflektioner och Utifrån sina egna erfarenheter författaren med sig och vårdpersonal delar barn, föräldrar, pedagoger i forskning förankrad boken är Samtidigt av konkreta idéer och tips. t. annat och ns styrdokumen upplaga har utökats, bland Denna andra och reviderade ett bemötande. Nu finns också med ett avsnitt om lågaffektivt sig i. olika områden att fördjupa studiematerial utifrån åtta Tydliggörande pedagogik i n bemö ramen Kan lågaffektivt för det. Den teoretiska ion med stress och kaos. talar ra en situat re? Mycket om att hante större än frågan Ibland er som skaver. blir relation att resultatet om att ar. ofta rollen även krasch förhoppning personal har ger har en levhälsans nen. Samskolan. Vissa pedago sexperter på och lösa situatio arbetet som samtal ska ta över upp, genufrån elevhälsan eller bygger inte skiljas isning Många har, heter i läruppdraget bra att underv är tidigt kan per och erfaren ndets, mår så pass ina kunska klassrummet relationsskapa med att eleven lsa börjar i isk att nå samtalets och Elevhä med akadem är möjlig. i arbetet någon får har sällan utgångspunkt ningar och t men många konst. Lärare alltjämt en r att förvänt när Det innebä det svåra samtale Samtidigt kan öras i g mål. r tydligg skolnin skolans erfarenhet. snabbt behöve stöd. för att med åren gedigenblick vara nödvändig arbetets gång sans er i önskar elevhäl åendes upplev ger alen utomst en pedago person vårdutmaningar eter och deras hantera de elever i svårigh beteende med skolans ande i arbetet ingar Utman vara av r med stöter på utman nadshavare. dshavare kan När elever t att de reagera med vårdna inte ovanlig på situatio ar som prosamverkan fokuserar vardag är det ingen uppfatt då har Denna artikel risk för sprickbildsom omgivn g många slag. beteenden g vuxenvärlden finns en påtagli och skola och där Den hållnin re ner där det blematiska. vårdnadshava problemskapande nde. barn och ning mellan blir avgöra relation till t till elevens reaktion i förmaingar. En vanlig skälet är relatera a tillsägelser, med utman skor är att en vardag är att använd som männi beteende i ar. Tanken ungdomar hen önskar, precis dem negativa tillrättavisning innan och till Pedagoger ger ningar tänka a eleven att problem som en När det generellt, att det ska påverk möjligt finner ett annat sätt. mer att göra på så snart som kring elever lite och i r ner ta upplevelser handla situatio ibland att utmanande ar kan vuxna allvarligt en är det lätt lösning. Vid inte funger eller ta ett skapande beteend de lägen finns skälla ut eleven med problem en. genom att uppstår. I stressa ligt väl dennes beteend starka känslor tas utan att en tillräck samtal om ofta ser vi risken att beslut har gjorts. Alltför analys genomförd TEXT: DAVID EDFELT E 8 Elevhälsa Tydliggörande pedagogik i n N Psykolo g David Edfelt lyfter utma i försk ninga PSYKOLOGEN: olan. r PERMA ett stöd i vardagen Med hjälp av fem faktorer kan vi skapa situationer som fungerar och ger glädje för alla barn. tioner är essentiella för oss människor. Genom att välja ett barn Att höra ihop med någon som ofta annan är hamnar i utmaningar och avgörande, till exempel fylla i de sien eller flera tuationer som ger positiva kamrater i en lek, men känslor, ensjälvklart också gagemang, goda relationer, med de vuxna som finns mening och i barnets en upplevelse av att uppnå vardag. Vardagen behöver något, blir vi även vara mer fokuserade på det meningsfull. De allra yngsta som skapar välbarnen mående. Skriv sedan hur har en nyfikenhet på omgivningen ni ska göra för som att öka dessa situationer, räcker långt och nyfikenheten hur ofta det Det finns många sätt att är viktig ta sig an situaska ske och hur ni ska dokumentera att behålla även uppåt tioner där barn återkommande det åren. hela. Låt gärna pappret hamnar i vara ett levande utmaningar. Under 1990-talet dokument fokuseradär ni För fyller barn är det meningsfullt i nya saker alltefde flera forskare på välmående att leka tersom. Genom att göra och ökad och göra saker med andra, mer av det som livskvalitet hos personer som en del av med funktions- en gemenskap. fungerar och ger glädje kan vi bli bättre Samtidigt kan vi se att nedsättningar. De sällar sig till en grupp på att skapa bra situationer. många barn med autism som ibland samsas under inte drivs av begreppet just den sociala gemenskapen positiv psykologi. Den på samma amerikanska På Förskoletidningen.se sätt som de flesta andra hittar du en psykologen Martin Seligman barn gör. De har PERMA-skiss. ville förstå också rätt att må bra i en vad som skapar välmående som och varför bygger på att vi lär genom vissa människor inte utvecklar socialisation. Referens psykiska Sista bokstaven i PERMA problem, till exempel depression. Chipumbu Havelius, A. (red) står för att (2016). Lågaffektivt Hans uppnå något, vilket för bemötande. Lund: Studentlitteratur. arbete dockade väl med barn i n den utveckling kan handla om alla de små som under början av 2010-talet mål som nås landade dagligen: fylla sand i en i lågaffektivt bemötande hink och vända med fokus på till ett torn, skapa en målning att minska lidande och eller duka negativa känslor. bordet inför lunchen. Seligman beskrev fem faktorer som Ett arbetssätt som med kännetecknar människor fördel kan som är lyckliprövas av pedagoger bygger ga, vilket inom den positiva på PERpsykologin MA-modellen. Skriv en ses som synonymt med lista med 20 begreppet välrutor (5 kolumner och mående. Beskrivningen 4 rader). Ovanför ger begreppet var och en av de fem kolumnerna PERMA som står för Positiva skrivs känslor, ett av begreppen i PERMA Engagemang, Relationer, (Positiva Mening och känslor, Engagemang, Att uppnå något. Relationer, Mening och Att uppnå något). Positiva känslor handlar På varje rad om att uppunder respektive begrepp leva glädje och kärlek men skrivs: Vilka även tillit. situationer? Hur kan vi Engagemang handlar om öka dem? Hur att bli uppsluofta? Hur kan vi dokumentera? kad av något som ger njutning. Vi kan se barn som i leken är helt uppslukade av det de gör. De är inne i ett flow där det DAVID EDFELT. Leg. psykolog, handledare, ena leder till det andra föreläsare och författare som leder vidare till Utmaningar i n och Hjärna i n till det tredje utan upphakningar. (Gothia RelaFortbildning, 2015 TEXT: DAVID EDFELT resp. 2017). provivus.se. FÖRSKOLETIDNINGEN 6/ provivus.se!3!4

2 Pedagogik Psykologi Neuropsykologi Neurovetenskap Kunskap Förhållningssätt Stöd & behandling Generella kunskaper En bra lösning i stunden Bygger på Analys Bygger på Specifika kunskaper Förväntningar på barnen Välja Ta inihahv Leka med andra Springa, hoppa och ha kul Lyssna och vara fokuserad Turtagning Klara av övergångar Ta lagom med mat Vara rädd om saker Inte slåss Förstå talat språk Vänta Anpassa sig Hll förändringar Plocka upp eoer sig Komma Hll ro i vilan Följa instrukhoner Acceptera ruhner & regler Komma på vad man har lust med Tåla lite frustrahon

3 Lek och samspel Läsa av andra och förstå deras intenhoner Bromsa sig, vara uppmärksam på andra Föreställa sig saker i huvudet Komma överens, ge och ta Hantera mycket informahon samhdigt Ändra sig smidigt Anpassa sin egen idé Hll andras Bild: Helena Shutrick Lyssna Hörsel Vara fokuserad Vara shlla Intresseväckande Engagerad RelaHon Förståelse Ljud Språk Ljus Tolka social kommunikahon Syre Turtagning Innehåll Bild: Helena Shutrick ExekuHva funkhoner!11 Organisera Planera Prioritera Hämma impulser Kontrollera affekter (känslor) suppfa\ning Arbetsminne mm!12

4 Problem med självstyrningen Svårt a\ bromsa och tänka eoer innan handlingar a\ välja a\ hantera övergångar och förändringar a\ kontrollera sin uppmärksamhet a\ styra si\ eget beteende eoer regler och överenskommelser a\ sä\a upp mål och gå i riktning mot målet I vilka situa7oner ser vi a9 dessa svårigheter kan ställa 7ll det?!13 Bild: Helena Shutrick!14 Bild: Helena Shutrick

5 Individens fungerande Beteende och handlingar i vardagen Olika funk7oner Minne, koncentrahon, styrningsfunkhoner etc Miljö Hjärnans struktur och uppbyggnad Neuropsykologi Neurologi Bild: Helena Shutrick

6 Man ska inte säga inte Posi7v omformulering Förändra tre meningar som innehåller ordet inte så a9 de formuleras i posi7va ordalag!23!24

7 Kan inte Kan med hjälp Kan!25 Ansvar Pedagogen 100% ansvarig 100 % Ansvarsprincipen Den som tar ansvar kan påverka Bernard Weiner 0 % Ålder

8 För föräldrar LågaffekHvt bemötande Hantera Utvärdera Förändra Fokus på krissituahoner Ex. förskoleboken: 17 principer 38 exempel Serie med böcker!29 Barn som kan uppföra sig gör det!30 Moralutveckling Uppföra sig Stress Intresse EmpaH Gilla Flexibilitet/acceptans Anpassa Svag Hantera Beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén, modell under arbete!32

9 Affekter r a t t i PosiHva NegaHva Glädje Intresse m S Neutral Förvåning Bild: Helena Shutrick Man måste ha självkontroll för att kunna samarbeta Avsmak Avsky Ilska Ledsnad Rädsla Skam Dela med dig av en händelse där du påverkat barnets beteende genom dina affekter Affektreglering Ingen vill förlora självkontrollen. Vi vill inte: Uppleva stark stress och oro Slåss Sparka Bitas Kasta saker Skada oss själva!36

10 Affektreglering Affektkurva vid utbrott Därför utvecklar vi lösningar och strategier för a\ behålla kontrollen: Kastar saker, slåss, sparkas, bits, slår sig själv, rymmer Vägra Ta lång Hd på sig Springa iväg Skrika Affektutlösare Kaos Ingen självkontroll Självkontroll Spo\a Skällsord Ljuga Hota!37 Affektkurva vid utbrott Affektkurva vid utbrott Kaos Ingen självkontroll Ingen självkontroll Affektutlösare Självkontroll Affektutlösare Självkontroll

11 Affektkurva vid utbrott Affektkurva vid utbrott Ingen självkontroll Kaos Ingen självkontroll Affektutlösare Självkontroll Affektutlösare Självkontroll Vardag Upptrappning Kaos Nedtrappning Vardag Affektutlösare Vardag/steget före Olika skäl Hll affektutbro\: Kan inte Vet inte vad som krävs av mig Är ännu inte beredd Har inte förstå\ Tänkte göra något annat Taskig kommentar/handling från kamrat Vad gör vi för a\ undvika stress och utbro\? Struktur och ruhner Anpassningar såsom a\ berä\a innan, påminna, tydliggörande pedagogik Uppmärksamhet Hll barnet Miljön - ljudnivå, rummets karaktär Grupper i gruppen Pröva innan, Hllsammans med vuxen Vuxennärvaro i övergången Röstläge!43!44

12 Upptrappning Vad bidrar Hll affektökning? Ilska Ögonkontakt Minskad distans Beröring A\ vara ovan någon i höjd, H\a ner Spända muskler Motstånd/motrörelser Upptrappning Vad kan vi göra för a\ undvika e\ utbro\? Behålla vårt lugn Avleda Byta personal Kompromissa Ge valmöjlighet A\ det gör ont!45!46 Kaos Nedtrappning Vad göra för a\ minska e\ utbro\s intensitet och längd? Själv behålla si\ lugn Vänta Få undan andra Undvik beröring och spända muskler Om du måste ta tag så följ i barnets rörelse och släpp eoer e\ tag. VikHgt a\ tänka på: Lugn. Skapa trygghet i situahonen. Vänta ut, ev avled vidare Ha koll men gör annat - återgå Hll vardagssysslor När vi närmar oss vardagsfasen igen: prata lugnt, sä\a ord på barnets känslor Minska skuld- och skamkänslor!47!48

13 Vardag igen Kollegorna: Utvärdera Hllsammans med kollegorna varför det blev svårt för barnet. Använd utvärderingsfrågorna. Med barnet: Använd: vad, hur, när men ej varför. Undvik uppfostrande och moraliserande. Ritprata. Var nyfiken. Minska skuld & skam Om möjligt tala om strategier för framhden, t ex reträ\plats en inne och en ute, be vuxen om hjälp (men kom ihåg a\ det kan vara svårt a\ lyckas i affekt) Utvärdera!49!50 Affektkurva vid utbrott Affekt- utlösare Ingen självkontroll Självkontroll!51 Vardag Kaos Upptrappning Nedtrappning Vardag

14 Affektkurva vid utbrott Affektutlösare Upptrappning Kaos Ingen självkontroll Självkontroll Utvärdering av kaohska situahoner Utdrag från Beteendeproblem i n av Bo Hejlskov Elvén och David Edfelt För att utvärdera en situation som gått fel är det viktigt att ta reda på vad som hände i var och en av modellens fem faser. Det gör vi genom att personalgruppen sätter sig tillsammans och ställer sig frågor i förhållande till varje fas. Här kommer några exempel på frågor att titta på.!54 Vardagsfasen Upptrappningsfasen 1 Vad hände innan situationen utvecklades? Vem sa vad? Vad förväntade vi att barnet kunde? Varför kunde barnet inte det? Kan barnet det ibland? Vad var det då som skiljde denna situation från en där hen kan? Fanns det tillräckliga strukturer för att hjälpa barnet att kunna det vi förväntade oss? Var vårt beteende den utlösande faktorn för barnets affektökning? Hur kan vi se till att situationen inte inträffar igen? Hur försökte barnet lösa situationen? Var barnets strategier egentligen okej? Det kan vara att springa sin väg eller att säga nej till något hen inte kan överblicka. Fick barnet möjlighet att samla sig och behålla kontrollen? Använde vi oss av lösningar som skapade problem för barnet, som hen i sin tur var tvungen att hitta lösningar på? Ökade vi kraven på barnet i upptrappningsfasen? Använde vi oss av några strategier för att hjälpa barnet att behålla självkontrollen i upptrappningsfasen (som att skapa avstånd, undvika ögonkontakt, vända sidan till)?!55!56

15 Upptrappningsfasen 2 Använde vi i stället ett kroppsspråk och röstläge som minskade barnets möjligheter för att behålla kontrollen (markerat och insisterande kroppsspråk, direkt och krävande ögonkontakt, gick närmare, ökade röstvolymen)? Använde vi oss av avledande strategier, som att få barnet att tänka på annat, för att aktivt hjälpa barnet att behålla självkontrollen? Hade det kunnat vara möjligt att använda någon annan strategi i stunden: kompromiss eller att byta personal? Kaosfasen Var det en farlig situation? Om det var en farlig situation: Avbröt vi den på ett kort och effektivt sätt utan att öka konfliktnivån? Om det inte var en farlig situation: Kunde vi hålla oss ifrån att ingripa? Sett i backspegeln, ökade vi kaoset eller minskade vi kaoset? Förlängde eller förkortade vi situationen?!57!58 Nedtrappningsfasen Fick barnet nödvändig plats och lugn och ro så att hen kunde lugna sig på ett bra sätt? Gjorde vi något som fick situationen att eskalera igen (som att tillrättavisa, försöka fostra, visa på negativa konsekvenser av beteendet eller att ställa nya krav innan barnet var redo)? Sade vi något som fick barnet att snabbare kunna lugna sig (som att säga sådant som minskar skuld och skam) Tillbaka i vardagsfasen Vilka strukturer måste förändras för att det inte ska hända igen? Har vi en handlingsplan som vi tror kommer att fungera om samma situation uppstår igen? Det finns flera sätt att utvärdera, men denna modellen har den stora fördelen att vi utvärderar på vad vi själva gjorde, och det är det viktigaste. Frågorna till sista fasen handlar främst om hur vi ska förändra.!59!60

16 SystemaHskt arbetssä\ Välj något att arbeta med Förändra Utvärdera insatsen Inhämta kunskaper Vad hände? Hur gick det? Vad har vi lärt oss? Samtal: pedagog - barn/andra Observation Systematiskt inhämta information Pröva insatsen Analysera och förstå Hålla sig till planen Diskutera och jämföra Planera insatsen Vad? När? Hur? Vem/vilka? Hur länge? När utvärdera?!61 David Edfelt, leg psykolog Aktiviteter, barn, Aktiviteter, barn, David Edfelt Anna Sjölund Cajsa Jahn Malin Reuterswärd Aktiviteter, barn, hemma mamma pappa lekpark hemma hemma mamma sandlåda cykla sparkcykel leka inne mamma pappa lekpark sandlåda cykla sparkcykel leka inne lego måla spela spel plocka undan läsa titta på TV sparkcykel leka inne lego måla spela spel plocka undan läsa titta på TV dator dator surfplatta laga mat läsa titta på TV dator dator baka tv-spel borsta tänderna tvätta håret bada frukt kompis leka Aktiviteter, barn, baka tv-spel Tydliggörande pedagogik i n tv-spel kompis leka kompis leka simhallen bada, simhall borsta tänderna surfplatta bada fotboll ishockey åka skridskor rida hemma mamma pappa simhallen lekpark bada, simhall ishockey åka skridskor handla klippa håret sjukhuset leka inne lego doktor måla tandläkare handla simhallen bada, simhall bibliotek doktor tandläkare resa bort hälsa på bio läsa titta på TV dator cirkus doktor tandläkare resa bort hälsa på cirkus djurpark fredagsmys lördagsgodis!63 klippa håret cirkus djurpark fredagsmys tv-spel lördagsgodis Vad? Var? Med vem? När? Hur länge? Varför? Sedan? måla spela spel plocka undan dator surfplatta laga mat borsta tänderna tvätta håret bada frukt fotboll hemma ishockey åka skridskor rida cykla handla klippa håret sjukhuset plocka hälsaundan på bio popcorn lego dator sandlåda bibliotek spela spel resa bort leka TISDAG ONSDAG TORSDAG FREDAG popcorn Diskutera en situa7on där det skulle vara bra a9 använda TYDLIGGÖRANDE PEDAGOGIK? dator djurpark surfplatta fredagsmys laga mat lördagsgodis fest kalas Pictos: ARASAAC ( Ik en Ko symbols ( Mulberry ( Sclera ( Printed by Picto-Selector ( bio fest popcorn borsta tänderna kalas fest tvätta håret!64 bada frukt åka skridskor rida kalas Pictos: ARASAAC ( Ik en Ko symbols ( Mulberry ( Sclera ( Printed by Picto-Selector ( kompis MÅNDAG sjukhuset Pictos: ARASAAC ( Ik en Ko symbols ( Mulberry ( Sclera ( Printed by Picto-Selector ( baka hemma cykla rida bibliotek sandlåda frukt sparkcykel lekpark laga mat tvätta håret fotboll pappa hemma hemma baka ONSDAG fotboll ishockey

17 Vilka svårigheter med exekuhva förmågor och färdigheter ser vi hos oss? Hur ska vi göra för a\ få syn på dessa? Hur kan vi förbä\ra i stunden för barnet/barnen?!67 Är de krav vi ställer på barnens förmåga Hll självstyrning rimlig? Har vissa barn ibland/ooa överkrav? Vilka situahoner handlar det främst om? Vad ser vi för beteenden kopplade Hll överkraven?!68

18 Vad har vi för sä\ a\ ta reda på/förstå var barnets proximala utvecklingszon (kan med hjälp) är för respekhve förmåga/ färdighet?!69 Vilka förväntningar har vi på barnen i olika situahoner? I vilka situahoner ser vi a\ barn har överkrav? Vilka beteenden är kopplade Hll överkraven? Hur kan vi göra för a\ anpassa?!70 Diskutera ansvarsprincipen Hi\a situahoner där ni har försökt eller försöker bli av med ansvaret. Pratar ni mer om vissa barns hemsituahon än andras? Finns det vissa barn som ni hela Hden beskriver med ord som envis? Finns det barn som ni tycker borde gå i en annan? Diskutera principerna: Man måste ha självkontroll för a\ samarbeta. Ingen vill förlora självkontrollen. Hi\a situahoner där det som ni anser är beteendeproblem egentligen är barnens strategier för a\ behålla självkontrollen. Vad betyder det för er?!71!72

19 Diskutera affektsmi\a I vilka situahoner smi\ar vi barnen med våra affekter (ilska, oro/stress, gråt, avsmak, rädsla, glädje, entusiasm). Hi\a situahoner där barnens affekter smi\at er så a\ ni förlorade överblicken och förmågan a\ hålla ihop situahonen. Vilka strategier kan vara möjliga för a\ skydda er från den risken? Vilka strategier kan vi använda mer för a\ minska risken för stress/kaos? Exv: vara lugn, avledning, kompromiss, byte av personal mm.!73!74 Hur kan vi prata med barn eoer utbro\ och kaohska situahoner? Vad ska vi säga för a\ minska skuld och skam? Hur kan vi utveckla våra metoder: ritprata, använda djur eller sig själv och rollspela situahoner.!75