KVALITETSRAPPORT 2 GRUNDSKOLAN 1-9

Transkript

1 KVALITETSRAPPORT 2 Normer och värdet Trivsel och trygghet Elevers ansvar och inflytande GRUNDSKOLAN 1-9 När du tittar på dina i Robertsfors Kommun ROBERTSFORS KOMMUN november 16 Hilda Vidmark, kvalitetsutvecklare/rektor

2 INNEHÅLL 1 Normer och värden Trivsel och trygghet Trygghetseenkät åk Trygghetsenkät åk Främjande och förebyggande arbete Åtgärder mot kränkande behandling Elevers ansvar och inflytande Elevråd Sammanfattning analys och utvecklingsområden Normer och Värden Trivsel och Trygghet Ansvar och Inflytande Utvecklingsområden/Aktiviteter... 14

3 på dina 1 Normer och värden Samtliga skolor arbetar med normer och värden på olika sätt i den ordinarie undervisningen och i mötet mellan elever och professionella på skolan. Arbetet genomsyrar den dagliga verksamheten och kan därför vara svårt att mäta effekterna av. I skolornas kvalitetsarbete utvärderar lärarna arbetet med normer och värden både övergripande för skolan som helhet samt ämnes/årskursvis. De mål som lyfts fram av samtliga skolenheter med undervisning för årskurserna 1-6 är att varje elev respekterar andra människors egenvärde samt att varje elev tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling. I övrigt har prioriterade områden varierat för 1-6-skolorna, exempelvis har vissa har lagt mer fokus målet om att eleverna ska visa respekt för och omsorg för miljön, medan andra har lagt mer tid på arbetet med mänskliga rättigheter och demokrati. På Tundalsskolan åk 7-9 har målen att varje elev ska respektera andra människors egenvärde och kan leva sig in i och förstå andra människors situation prioriterats på ett övergripande plan, men inom ramen för ämnesundervisningen arbetar skolan för övriga mål avseende normer och värden, såsom att varje elev ska kunna använda kunskaper om demokrati och mänskliga rättigheter för att själva ta ställning i etiska frågor och att eleverna ska värna om närmiljön och miljön i stort. De uppföljningar som gjorts på skolorna visar att upplevelsen är att de aktiviteter som görs har effekt, men att arbetet med normer och värden inte lyckas fullt ut i det avseendet att målet för skolan är att varje elev ska nå de mål som finns i läroplanen avseende normer och värden. 2 Trivsel och trygghet Trivseln och tryggheten på Robertsfors kommuns skolor kartläggs i oktober varje år via en enkät. Utöver detta ställs frågor om trivsel och trygghet på utvecklingssamtal två gånger per år för alla elever. 2.1 TRYGGHETSEENKÄT ÅK 1-3 Eleverna i klass 1-3 svarade i oktober 16 på en enkät i pappersform som kurator delat ut på lektionstid. Eleverna har fått höra påståenden eller frågor, alternativt läst själva, och har därefter kryssat i bilder som ska motsvara deras känslouttryck. Enkätresultaten sammanställs av barn- och utbildningssektorns verksamhetssekreterare och bearbetas sedan vidare på respektive skolenhet. 231 av 241 elever i åk 1-3 har svarat på enkäten vilket motsvarar 96 %. Av de som svarat på enkäten är 51 % flickor 49 % pojkar. Svarande per skola (antal) 1 Antal elever Antal svar Enkäten genomfördes under lektionstid vilket gett en hög svarsfrekvens på samtliga enheter. 2

4 Hur känner du dig när du tänker på att vara i skolan? Det är lika många flickor som pojkar som svarat att de känner sig ledsna när de tänker på att vara i skolan. På alla skolor utom Åkullsjöns skola är det högre andel flickor som svarat att de känner sig glada när de tänker på skolan. Hur känner du dig när du tänker på lektionerna? Även här har högre andel av flickorna svarat att de känner sig glada. Det är totalt nio elever som svarat att de känner sig ledsna när de tänker på lektionerna. Av dessa nio är sex pojkar och tre flickor. 3

5 Hur känner du dig när du tänker på klasskamraterna? Det finns inga påtagliga skillnader mellan könen avseende andelen som känner sig glada när de tänker på klasskamraterna. De få elever som svarat att de känner sig ledsna är flickor Hur känner du dig när du tänker på rasterna? En väldigt hög andel av eleverna känner sig glada när de tänker på rasterna. En pojke ledsen i Bygdeå, tre flickor och två pojkar Jennings. Högre andel glada pojkar på Nyby, Byg, medan högre andel av flickorna var glada på Djäkneboda och Jennings. Sammantaget kan inga signifikanta könsskillnader konstateras. 4

6 Hur känner du dig när du tänker på idrotten Fem elever, två flickor och tre pojkar, har svarat att de känner sig ledsna när de tänker på idrotten. Sett på samtliga svaranden är högre andel av flickorna glada när de tänker på idrotten Hur känner du dig när du tänker på omklädningsrummet? Denna fråga är den fråga som flest elever markerat ledsen på. Totalt är det 33 elever som markerat ledsen mun. Av dessa 33 elever är 18 pojkar och femton flickor. 5

7 Hur känner du dig när du tänker på matsalen? De flesta elever känner sig glada när de tänker på matsalen. Sett på helheten finns inga större skillnader mellan könen, men på Jenningsskolan är högre andel av pojkaran glada när de tänker på matsalen och på Nyby högre andel flickor. Det är lika många flickor som pojkar som svarat att de är ledsna när de tänker på matsalen Hur känner du dig när du tänker på att läsa högt? Här ser vi att det på samtliga skolor finns elever som svarat att de känner sig ledsna när de tänker på att läsa högt. 19 pojkar och 14 flickor, vilket utgör 17 % av pojkarna och 12 % av flickorna, har svarat att de känner sig ledsna. 6

8 Hur känner du dig när du går/åker bil/buss till och från skolan? Någon eller några elever på varje skola känner sig ledsna i samband med att de tar sig till respektive från skolan. Sist i enkäten finns tre frågor som rör kränkningar där eleverna kan svara ja eller nej. Dessa frågor var nya 16. Elevernas svar redovisas i tabellen nedan: Andel ja- respektive nejsvar på 1-3-skolorna i Robertsfors kommun Bygdeå skola Djäkneboda Jennings Nyby Åkullsjön Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Vet du om det finns något barn som blir retat på skolan? 35 % 65 % 15 % 85 % 43 % 57 % 35 % 65 % 15 % 85 % Blir du själv retad? Har du blivit illa behandlad av någon vuxen på skolan? 19 % 81 % 15 % 85 % 34 % 66 % 19 % 81 % 15 % 85 % 15 % 85 % 25 % 75 % 7 % 93 % 8 % 92 % 8 % 92 % 7

9 2.2 TRYGGHETSENKÄT ÅK 4-9 Eleverna i åk 4-6 svarade digitalt på enkäten under lektionstid. Resultaten har sammanställts av barn- och utbildningssektorns verksamhetssekreterare och bearbetats på respektive enhet. Antal svar per skola 15 Antal elever 5 Antal svar Bygdeå 4-6 Nyby 4-6 Tundal 4-6 Tundal 7-9 Totalt svarade 357 elever av 8. I årskurserna 4-6 var det 175 elever som svarade på enkäten och i årskurserna 7-9 var det 182 elever. 89 av eleverna i 4-6 var flickor och 86 pojkar. I årskurserna 7-9 var 82 elever flickor och pojkar. Svarsfrekvensen var totalt 88 %. Enkäten har totalt 15 frågor. Elva av dessa är påstående som eleverna får ta ställning till huruvida de stämmer helt och hållet, stämmer till stor del, stämmer ganska dåligt eller stämmer inte alls. De sista fyra frågorna rör kränkningar och dessa frågor kan eleverna svara ja eller nej på. Svaren redovisas i tabellen nedan. Bygdeå 4-6 Nyby 4-6 Tundal 4-6 Tundal 7-9 Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Är du utsatt för mobbing eller annan kränkande behandling? Vet du någon eller några som blir mobbade eller kränkta? Utsätter du någon för mobbing eller kränkningar Mobbar eller kränker någon vuxen dig på skolan? 11 % 89 % 15 % 85 % 8 % 92 % 8 % 92 % 27 % 73 % 12 % 88 % 14 % 86 % 5 % 95 % 2 % 98 % % % % % 1 % 99 % % % 5 % 95 % 3 % 97 % 6 % 94 % 8

10 Tabell 2: Sammanställning trygghetsenkät och 16 Andel som svarat att påståendet stämmer helt och hållet eller ganska bra (%) Bygdeå Nybyskolan Tundalsskolan 4-6 Tundalsskolan Jag trivs i skolan Jag känner mig trygg i skolan Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer Mina lärare förväntar sig att jag når kunskapskraven i alla ämnen Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det Jag vet hur det går för mig i skolarbetet Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena Jag har någon/några kamrater i skolan På lektionerna tycker jag att det är lagom ljudnivå Jag trivs med mina lärare

11 På Tundalsskolan 7-9 har resultaten på de flesta frågor inte förändrats mer än ett par procentenheter jämfört med föregående år. Trivseln skattas något lägre än föregående år, och flickorna skattat trivseln lägre än pojkarna. Eleverna i åk 7-9har dock i högre grad än förra året instämt i påståendena Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena och Jag vet hur det går för mig i skolarbetet. Nybyskolan har försämrade resultat i enkäten jämfört med föregående år och har på många påståenden den lägsta andelen elever som instämmer. Den analys av resultatet som gjorts på enhetsnivå visade att det framför allt är i årskurs fyra där trivsel och trygghet skattas lägre än i andra årskurser. De fördjupade intervjuer som har gjorts med eleverna visar på att det varit svårt att hantera övergången från klass tre till klass fyra. Samtliga intervjuade elever menar att de trivs med sina lärare och med sina klasskamrater, men att de hellre vill leka än att vara i skolan och att de inte känner sig helt trygga med äldre skolkamrater. En uppföljande enkät kommer att göras i denna årskurs i februari för att se om de insatser som pågår ger resultat. Även Bygdeå skola har i flera avseenden försämrade resultatet jämfört med fjolåret i trivselenkäten, men inte i samma utsträckning som Nybyskolan. Dock har resultaten förbättrats avseende Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena samt Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer. De påståenden som elever i högst utsträckning uttryckt instämmande i är att de har några kamrater i skolan, att lärarna hjälper dem med skolarbetet om de behöver det och att de trivs med sina lärare. Med undantag för Nybyskolan har också en hög andel av eleverna instämt i påståendet att de trivs i skolan. De påståenden som eleverna i minst utsträckning instämt i är att skolarbetet gör dem så nyfikna att de för lust att lära sig mer och att det är lagom ljudnivå på lektionerna. Noterbart är att eleverna på samtliga 4-6-skolor i jämförelse med 15 instämt i mindre utsträckning i påståendet att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter. Här kan lärdomar dras av åk 7-9 som under läsåret 15/16 arbetade med att tydligt berätta för eleverna när de hade inflytande för att uppmärksamma eleverna på att de faktiskt får vara med och bestämma i undervisningen. Skillnader i svaren mellan könen märks framför allt vad det gäller upplevelsen av att bli kränkt/mobbad av vuxna. Här är det fler pojkar och högre andel av pojkarna som svarat ja. Trots detta finns inga markanta skillnader mellan könen avseende trivsel. Gällande trygghet så är det flickorna som i högre utsträckning svarat att de känner sig otrygga i skolan på samtliga skolenheter utom Bygdeå. Särskilt i årskurserna 7-9 syns tydligt att flickorna har skattat sin trygghet lägre än pojkarna. 2.3 FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE På skolorna genomförs en rad olika aktiviteter för att främja trivsel och motverka otrygghet. Alla enheter lyfter dock fram att det dagliga arbetet med normer och värden i samvaron på skolan är det mest centrala för att skapa en trygg och tillåtande skolmiljö. Samtliga skolenheter har någon slags årskursöverskridande samarbeten där elever exempelvis läser för yngre, redovisar för andra klasser eller genomför andra aktiviteter tillsammans. Syftet med de årskursöverskridande samarbetena är att stärka gemenskapen och låta eleverna bli varandras 1

12 läranderesurser. Samtliga skolenheter uttrycker att de årskursöverskridande samarbeten haft en positiv effekt på trygghet och trivsel. Många av skolorna beskriver också positiva effekter av särskilda insatser för att främja trivsel och trygghet, exempelvis: Nybyskolan inleder läsåret med en värdegrundsvecka för att så snart som möjligt ge trygghet åt eleverna. Jenningsskolan genomför en hälsovecka för att lägga extra fokus på det vi människor behöver för en god hälsa. Tundalsskolan 4-6 startar läsåret med en kamratdag för att skapa trygghet och arbeta med gruppkänslan. På Tundalsskolan har även trygghetsteamet en lektion om mobbning i årskurs 4. I åk 5 och 6 håller Trygghetsteamet lektioner om sociala medier. Alla elever på Tundalsskolan läser ämnet livskunskap under ett antal veckor i årskurs fem och hela läsåret i årskurs sju och åtta. I livskunskapen koncentrerar sig undervisningen på gruppstärkande aktivetet och självkännedom, men berör även motivation, empati, värderingar och attityder. På övriga skolenheter har man valt att integrera dessa frågor i ämnesundervisningen. I början av läsåret går lärarna igenom likabehandlingsplanen med samtliga klasser och rektor beslutar i samråd med personal och elever om ordningsregler. Samtliga skolenheter har likabehandlingsplaner som reviderats och aktualiserats under 16. Nybyskolan, Åkullsjöns skola och Tundalsskolan har ordningsregler som tagits fram tillsammans med elever och beslutats av rektor i enlighet med Skollagens femte kapitels femte paragraf. Alla skolor lyfter fram vuxennärvaro som en viktig förebyggande åtgärd. På samtliga f-6 enheter finns rastvakter och i åk 7-9 finns två fritidsledare som finns i elevrummet och som rör sig på skolan. Tack vare ett utbytesprojekt som Robertsfors kommuns information- och utvecklingsavdelning ansvarar för finns från och med november 16 även två volontärer på Tundalsskolan 7-9 som har hand om ett kafé i forum som är ett område som många högstadieelever vistas i på raster och håltimmar. Vuxnas bemötande av elever har stor betydelse för trivseln och tryggheten på skolorna. Samtliga likabehandlingsplaner lyfter fram vikten av vuxna som goda förebilder som ger tydliga tillsägelser vid olämpligt beteende. Den trygghetsenkät som genomförts visar att det finns elever som upplevt kränkningar från vuxnas sida. Delar av skolans personal har gått utbildning i lågaffektivt bemötande och vissa personalgrupper har även fått handledning av skolspykolog i syfte att stärka ett positivt bemötande där gränssättandet blir tydligt men aldrig kränkande. 2.4 ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 15/16 utarbetades en ny rutin för anmälan till huvudman samt för utredning av upplevda kränkningar. Huvudmannen har även under hösten 16 reviderat den konsekvenstrappa som tidigare använts som är ett stöd för skolenheterna i arbetet med trygghet och studiero. Den vanligaste åtgärden för att komma tillrätta med kränkande behandling på skolenheterna har varit samtal med inblandade elever och information till vårdnadshavare. I vissa fall har även skriftliga 11

13 varningar utdelats och i ett fall har en elev tillfälligt omplacerats till annan skolenhet. Det är svårt att dra någon säker slutsats om effektiviteten i skriftliga varningar och omplaceringar, men i vissa fall har rektorerna konstaterat att skriftliga varningar haft effekt. 3 Elevers ansvar och inflytande I samtliga skolenheters övergripande utvärderingar lyfts fram att eleverna har möjlighet att påverka undervisningen på olika sätt och mer med stigande ålder. Elever har inflytande över arbetsformer, examinationsformer och fördjupningsområden. Tundalsskolan 7-9 har arbetat särskilt med att tydliggöra för eleverna när de har inflytande, för att tydliggöra för eleverna som uttryckt att de upplevde låg grad av inflytande på vilket sätt de faktiskt är med och bestämmer i skolan. 3.1 ELEVRÅD På samtliga skolor finns klassråd och elevråd där eleverna får förutsättningar att få kunskap om demokratins principer och ges möjlighet att arbeta i demokratiska former. Protokollen från elevrådens möten publiceras på Schoolsoft och sparas även på Robertsfors kommuns server. Antalet möten varierar mellan skolenheterna och redovisas i tabellen nedan. Åkullsjöns skolas elevråd startade hösttermin 16. Skolenhet Antal protokollförda möten lå 15/16 Bygdeå skola 2 Djäkneboda skola 2 Jenningsskolan 2 Tundalsskolan Tundalsskolan Nybyskolan 3 Exempel på konkreta resultat av elevrådens arbete är: Bås i duscharna monterat, insynsskydd till omklädningsrum installerat och duschdraperier på gång på Nybyskolan Förändringar i omklädningsrummen på Tundalsskolan Kafé och myshörna i Forum på Tundalsskolan 7-9 Mysläsdag och skoldisco på Jenningsskolan Dekoration av trappuppgång Tundalsskolan 7-9 Innebandyturnering på Tundalsskolan 7-9 Det mest aktiva elevrådet finns i åk Sammanfattning analys och utvecklingsområden 4.1 NORMER OCH VÄRDEN Samtliga skolor arbetar aktivt med normer och värden utifrån de mål som finns i läroplanen. De utvärderingar som gjorts på skolnivå visar dock att arbetet inte alltid utgått ifrån en analys av nuläget i förhållande till läroplanens mål inom området med normer och värden och att inte alltid en medveten prioritering av mål gjorts. Detta pekar på ett behov av att stärka det systematiska kvalitetsarbetet med normer och värden. 12

14 4.2 TRIVSEL OCH TRYGGHET Den trygghetsenkät som genomfördes i oktober 16 visar att eleverna från åk 4 och uppåt mindre utsträckning än föregående år svarat att de trivs på skolan och att de känner sig trygga på skolan. Det finns också elever på alla skolor som upplever sig mobbade eller utsatta för kränkande behandling. Därmed finns behov av att stärka det främjande och förebyggande arbetet på skolorna. Elevhälsans med dess bredd av kompetenser har här en viktig funktion att fylla och behöver ta en aktivare del i skolornas arbete med att främja och förebygga likabehandling. En hög andel av eleverna i åk 4-9, kring 9 % på samtliga skolor, har svarat att de trivs med sina lärare. I åk 1-3 är det 25 elever som svarat ja på frågan om det finns någon vuxen på skolan som behandlat dem illa. I åk 4-9 är det sexton elever varav elva i årskurserna 7-9 som svarat att det finns någon vuxen på skolan som mobbar eller kränker dem. Även om detta är en låg andel av eleverna, så tyder ändå resultatet på att det finns ett behov av att stärka kompetensen avseende bemötande och hanterande av konfliktfyllda situationer. Elevhälsan kan även här fylla en viktig funktion med särskild kompetens inom lågaffektivt bemötande. Samtidigt som pojkarna i högre utsträckning i trygghetsenkäten svarat ja på frågan om det finns någon vuxen som kränker eller mobbar, har flickorna i lägre utsträckning instämt i påståendet att de känner sig trygga i skolan. Detta tillsammans med de skillnader i resultat mellan könen som finns avseende betyg stärker den bild som redan finns av att det finns ett behov av ett arbete med genus och normkritik i skolorna i Robertsfors. 4.3 ANSVAR OCH INFLYTANDE Elevrådsarbetet på enheterna har varit fungerande. Det är mycket positivt att eleverna kan se konkreta resultat av de beslut som fattas i elevrådet och detta är något för varje skola att sträva efter. En förutsättning för att kunna ta ansvar på ett bra sätt är att vara informerad. Schoolsoft är ett verktyg som kan och bör användas för att ge eleverna förutsättningar att ta ansvar genom att delge planering, uppgifter och prov samt ge eleverna skriftlig återkoppling på lärandet. Användandet av Schoolsoft har ökat på samtliga skolenheter, men fortfarande finns kvalitativa skillnader i vilken information som finns tillgängliga för elever på Schoolsoft både inom skolor och mellan skolor. Rektorerna har gått ut med en gemensam policy kring vilken information som ska finnas på Schoolsoft, där vissa skillnader beroende på elevernas ålder finns. Denna policy bör kompletteras med samtal i arbetslagen på vilket sätt Schoolsoft kan stärka skolans arbete med att varje elev ska ta ett personligt ansvar för sina studier. En viktig förutsättning för att eleverna ska kunna ta ansvar och vara delaktiga i undervisningen är ett formativt förhållningssätt. Ett formativt förhållningssätt gör eleverna delaktiga i undervisningsprocessen genom att: 1) målen tydliggörs 2) elevernas kunskaper i förhållande till målen tydliggörs 3) hur eleven kan göra för att komma vidare tydliggörs (framåtsyftande återkoppling) 4) eleverna ges förutsättningar att och uppmuntras till att stödja varandras lärande och 5) att eleven ges förutsättningar att och uppmuntras att bedöma sitt eget lärande. En undervisning med stora inslag av formativ bedömning ger alltså eleverna både ansvar och inflytande. Dessutom finns starkt forskningsstöd för att formativa arbetsprocesser leder till bättre kunskapsresultat hos eleverna. Därför är en satsning på ökad kompetens inom formativ bedömning både en satsning för ökade kunskaper och för ökat ansvar och inflytande för eleverna. 13

15 4.4 UTVECKLINGSOMRÅDEN/AKTIVITETER Fortsatt fokus på systematiskt kvalitetsarbete och implementering av den rutin för systematiskt kvalitetsarbete som arbetades fram under läsåret 15/16 utifrån att arbetet med normer och värden inte helt utgår ifrån l en analys av de behov som finns utifrån målen i läroplanen avseende normer och värden. Med stöd av Skolverket genom Samverkan för bästa skola genomförs en översyn av elevhälsans organisation och arbetssätt. Ett syfte med detta är att elevhälsan i större utsträckning än idag ska arbeta främjande och förebyggande. Från och med vårterminen 17 förstärks elevhälsan med en heltidstjänst kurator som delvis finansieras med statsbidrag. Denna förstärkning ger bättre förutsättningar för främjande och förebyggande likabehandlingsarbete. Under läsåret pågår två utbildningsinsatser via SPSM riktad i första hand mot elevassistenter. Ena utbildningen handlar om neuropsykiatriska funktionshinder och hur vi bäst bemöter och stöttar elever med denna problematik. Den andra utbildningen, ICDP, handlar om relations- och resursorienterat förhållningssätt och vägledande samspel för att stimulera och utveckla ett positivt samspel både mellan vuxna och elever och sinsemellan elever. Fortsatt samarbete med skolpsykologerna för att sprida kunskap bland medarbetarna om lågaffektivt bemötande som handlar om att skapa en lugn pedagogisk miljö med positiva förväntningar. Rektorernas lektionsbesök under läsåret 16/17 fokuserar (bland annat) på bemötande gentemot pojkar och flickor. Under läsåret kommer skolans ledningsgrupp i dialog med arbetslagen att diskutera hur vi kan arbeta vidare med genus och normkritik framöver utifrån att skillnader både avseende trygghet, kränkningar och studieresultat kan konstateras. Arbete med genus och normkritik ingår också i den åtgärdsplan som tagits fram i samband med Samverkan för bästa skola för att höja pojkars kunskapsresultat. Rektorerna kommer att fortsätta med dialogen på arbetsplatserna om Schoolsoft och den möjlighet till ökat ansvarstagande hos eleverna som väl avvägd information där ger. En bedömningsutbildning genomförs för lärare i åk 4-9 med starkt fokus på formativt förhållningssätt. Detta genomförs med stöd av Skolverket i Samverkan för bästa skola. Förväntad effekt av utbildningen är inte enbart höjda kunskapsresultat, utan också att eleverna upplever en högre grad av delaktighet och inflytande i sin utbildning. 14