Riskstudie. För medlemskommunerna Burlöv, Eslöv, Kävlinge, Lund och Malmö

Transkript

1 Riskstudie Handlingsprogram för skydd mot olyckor som kan leda till räddningsinsats för Räddningstjänsten Syd, , V4.2, fastställd av direktionen För medlemskommunerna Burlöv, Eslöv, Kävlinge, Lund och Malmö

2 Innehåll Inledning Insatsfrekvens och fördelning... 3 Återkommande standardiserade översikter... 3 Prioriterade insatser... 5 Övergripande statistik och larmfrekvensanalys Utryckningarnas omfattning och varaktighet... 9 Detaljöversikt händelsetyper Geografisk spridning av insatser Potentiella kriser och katastrofer Metod Resultat Farlig verksamhet och Sevesoanläggningar Övergripande tankemodell Metod Resultat Demografi och samhällsutveckling Demografisk utveckling generellt Olyckors demografiska fördelning Summering, diskussion

3 Inledning Denna riskstudie utgör en del i Räddningstjänsten Syds handlingsprogram utifrån Lag (2003:778) om skydd mot olyckor och förbundets uppdrag från medlemskommunerna. Dokumentet svarar på frågan vad är problemet? för att förhindra olyckor och genomföra effektiva insatser. Övriga delar i förbundets handlingsprogram är handlingsprogrammets ramdokument (vad vill vi uppnå?) samt Skydd och förmåga (vad och hur ska vi göra?). Riskstudien är framtagen för att beskriva de risker som finns i förbundets område och bildar ett underlag till förbundets framtida utveckling och måluppfyllelse. Den kan även användas som stöd för planering av förbundets olika verksamheter. Förbundets analysgrupp har varit ansvarig för framtagandet men arbetet har även involverat andra medarbetare i förbundet samt representanter för medlemskommunerna. 2

4 1. Insatsfrekvens och fördelning I detta kapitel redovisas Räddningstjänsten Syds insatser åren ur olika perspektiv med fokus på frekvens och fördelning. Materialet kan direkt utgöra stöd för flera av de utvecklingsinsatser som planeras under perioden för Handlingsprogrammet Det bör även ses som inspiration till vad som är möjligt att göra, dock behövs djupare analyser inför varje enskild utvecklingsinsats som beskrivs i dokumentet Skydd och förmåga. Återkommande standardiserade översikter Frekvensolyckornas utfall i tid och rum förutsätter en kontinuerlig uppföljning och analys. En massiv statistikrapportering i ett enskilt dokument blir snabbt föråldrad och den presenterade informationen minskar i värde över tiden. Fokus har därför legat på att arbeta fram enkla underlag för en sådan systematik och kontinuitet i uppföljningen av olycksutvecklingen i Räddningstjänsten Syds område. För att underlätta en systematisk uppföljning av data från insatsrapporteringssystemet har rapporten Uppföljning Räddningstjänsten Syd tagits fram. Ambitionen har varit att få en så tydlig bild som möjligt av en periods insatsstatistik, samtidigt som uppföljning av effektmål och produktionsmål underlättas. Rapporten fungerar nu både som veckorapport för inre befäl och för produktionsuppföljning i olika tidsupplösning, såväl för förbundet som för enskilda distrikt/medlemskommuner. På följande sida visas en kopia av rapporten för hela förbundet år

5 Rapporten följer upp ett antal effektmål och produktionsmål direkt och underlättar uppföljningen av andra. En manuell kontroll av olycksrapporter med omkomna behöver göras för att ekludera förmodade suicid, det vill säga dödsfall som ej är orsakat av en olycka. I övrigt stämmer, för olika uppföljningar, siffror över skadade vid olyckor som föranleder räddningsinsats inom medlemskommunerna. Framkomsttiderna följs upp som andel larm när mindre än 10 (respektive 20) minuter löper från att räddningstjänsten blir larmad till ankomst på olycksplats. Detta görs både för samtliga olyckor samt för de prioriterade insatskategorierna (se eget delkapitel nedan). Bränder särredovisas avseende skolor antal totalt respektive anlagda, och bostäder antal totalt respektive antal anlagda, samt andel då spridning utanför startutrymme ej förekom. Detta är i linje med uppföljning av specifika produktionsmål. 4

6 Generellt för rutan Ärenden per händelsetyp gäller att vänsterkolumnen innehåller samtliga larm som Räddningstjänsten Syd blivit larmad till, medan högerkolumnen (fetstil) omfattar larm inom medlemskommunernas geografiska område 1. Eftersom rapporten används för förbundsövergripande uppföljning ges det möjlighet att manuellt ange eftersökt tidsperiod. För distriktsspecifik uppföljning behöver även stationsområde (ett eller flera) anges medan kommunspecifik uppföljning fordrar att olyckskommun anges 2. Prioriterade insatser Beroende på olyckans natur kan det vara av större eller mindre vikt att vara framme så fort som möjligt. Livräddning förekommer oftast inom olyckskategorierna: Brand i byggnad. Trafikolycka. Drunkning/tillbud. Nödställd person. Sjukvårdslarm. Dessa händelsetyper, fortsättningsvis benämnda prioriterade insatser, utgjorde 98% av händelserna med skadade eller omkomna under åren Att lyfta fram en del av insatserna som högprioriterade de där risken för omedelbar fara för hälsa, liv och stora egendomsvärden är störst ger möjligheter för mer effektiv och målinriktad beredskapsproduktion, verksamhetsutveckling och uppföljning. 1 Ur rapporten går att utläsa att 180 larm var utanför medlemskommunernas geografiska område 2010 medan endast 106 larm tillskrevs andra stationsområden. Detta förklaras av att några av Räddningstjänsten Syds stationsområden sträcker sig in i icke-medlemskommuner. 2 För tillfället (maj 2011) måste urvalet innehålla minst en bostadsbrand för att rapporten skall kunna köras, men detta bör kunna åtgärdas inom kort. 5

7 Följande diagram visar den genomsnittliga utryckningsfrekvensen per timme för Räddningstjänsten Syd åren , både för samtliga insatser och för prioriterade insatser. Totalt utgjorde de prioriterade händelsetyperna 35 % av larmen under perioden Övergripande statistik och larmfrekvensanalys Under åren genomförde Räddningstjänsten Syd i genomsnitt drygt utryckningar per år. Dessa fördelades enligt diagrammet nedan: 224; 4% 307; 5% 605; 10% 393; 7% 1001; 17% 1546; 26% 723; 12% Automatlarm, ej brand/gas Övrigt onödigt larm Brand ej i byggnad Trafikolycka Brand i byggnad Sjukvårdslarm Övrig insats Övrig olycka 1113; 19% 6

8 Automatlarm stod för drygt en fjärdedel av utryckningarna under perioden, och tillsammans med Övriga onödiga larm (förmodade larm och falsklarm) var 38 % av utryckningarna där inte fanns något hjälpbehov. Av olyckorna var Brand ej i byggnad vanligast (19 %), följt av Trafikolyckor (17 %) och Brand i byggnad (10 %). Genomsnittlig fördelning över året visas i stapeldiagrammet nedan Övrig olycka Övrig insats Sjukvårdslarm Brand i byggnad Trafikolycka Brand ej i byggnad Övrigt onödigt larm Automatlarm, ej brand/gas Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Variationen över året är inte särskilt stor. En utdragen frekvenstopp kan dock sägas sträcka sig över sommarhalvåret (april till september), medan en mer koncentrerad topp återfinns kring jul (december till januari). Sommartoppen kan till viss del tillskrivas en förhöjd frekvens av Brand ej i byggnad, medan december till januari-toppen har en del av sin förklaring i ett ökat antal byggnadsbränder. Automatlarm och Övriga onödiga larm varierar något över året medan trafikolyckorna nästan helt saknar variation i detta avseende. 7

9 Genomsnittlig fördelning över dygnet visas i följande stapeldiagram. 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 Övrig insats Övrig olycka Sjukvårdslarm Brand i byggnad Trafikolycka Brand ej i byggnad Övrigt onödigt larm Automatlarm, ej brand/gas 0,00 Över dygnet finns en tydlig variation med ökat antal (över 0,8 larm i timmen) mellan kl 13 och 21 och som kulminerar mellan kl 16 och 17, då trafikolyckor har en tydlig frekvenstopp. Lugnast är det mellan kl 03 och 07 på morgonen (under 0,4 larm i timmen). Brand ej i byggnad ligger lågt på förmiddagen för att väa under eftermiddagen och kulminera mellan kl 22 och 23. Detta är den vanligaste insatstypen från kl 20 på kvällen till 05 på morgonen. Brand i byggnad följer ett liknande mönster över dygnet men på en lägre skala. Automatlarm kulminerar mellan kl 10 och 12 på förmiddagen och är den vanligaste insatstypen från kl 05 på morgonen till 20 på kvällen, förutom mellan kl 16 och 18 då flest trafikolyckor sker. Trafikolyckorna har även en mindre frekvenstopp under morgonrusningen mellan kl 07 och 09 men inte i samma omfattning som automatlarmen. 8

10 Utryckningarnas omfattning och varaktighet De flesta utryckningar varar i storleksordningen en timme medan sällsynta stora händelser kan ta dygn att hantera. Registreringen av tider möjliggör inte eakta analyser. Tiden för larm till räddningstjänst registreras i samtliga fall medan tiden när sista fordon lämnar skadeplatsen registrerades vid 85 % av utryckningarna under perioden Tabellen nedan visar den genomsnittliga tiden från larm till räddningstjänst tills sista fordon lämnar skadeplatsen för olika händelsetyper. Där framgår även hur många fordon som i genomsnitt larmades till respektive händelsetyp samt antal händelser per år under perioden Tid per larm* Antal fordon per larm Antal händelser per år Brand i byggnad 01:44:38 02:22:41 01:25:54 01:24:17 01:48:20 3,5 605 Övrig insats 01:29:39 01:41:36 01:39:39 01:09:10 01:36:54 1,2 224 Övrig olycka 00:59:15 00:49:48 01:03:03 00:55:06 01:05:34 1,7 307 Trafikolycka 00:49:06 00:44:15 00:39:41 00:59:01 00:42:23 2, Brand ej i byggnad 00:40:17 00:33:20 00:30:37 00:40:04 00:47:09 1, Automatlarm, ej brand/gas 00:40:11 00:33:18 00:28:42 00:29:57 01:20:23 1, Sjukvårdslarm 00:27:36 00:29:38 00:26:07 00:28:30 00:27:02 1,1 393 Övrigt onödigt larm 00:26:15 00:28:08 00:24:08 00:24:43 00:27:39 2,1 723 Samtliga händelsetyper 00:53:51 01:01:56 00:41:28 00:49:07 01:04:12 2, *Tid per larm är generellt en underskattning, eftersom körtid hem till station och efterarbete inte ingår här. Underskattningen begränsas av att samtliga fordon dock inte lämnar skadeplatsen samtidigt, eempelvis i samband med större händelser. 9

11 Detaljöversikt händelsetyper Nedan redovisas antalet utryckningar per år och händelsetyp, för förbundet totalt samt fördelat efter kommun. Räddningstjänsten Syds samtliga utryckningar: Automatlarm, ej brand/gas Brand ej i byggnad Trafikolycka Övrigt onödigt larm Brand i byggnad Sjukvårdslarm Övrig insats Utsläpp av farligt ämne Övrig olycka Översvämning Nödställd person Drunkning-/tillbud Summa utryckningar Malmö Lund Eslöv Automatlarm, ej brand/gas Brand ej i byggnad Trafikolycka Övrigt onödigt larm Brand i byggnad Sjukvårdslarm Övrig insats Utsläpp av farligt ämne Övrig olycka Översvämning Nödställd person Drunkning-/tillbud Summa utryckningar Kävlinge Burlöv Angränsande kommuner Automatlarm, ej brand/gas Brand ej i byggnad Trafikolycka Övrigt onödigt larm Brand i byggnad Sjukvårdslarm Övrig insats Utsläpp av farligt ämne Övrig olycka Översvämning Nödställd person Drunkning-/tillbud Summa utryckningar

12 Geografisk spridning av insatser Följande kartbilder visar den geografiska spridningen av våra vanligaste insatstyper (till larm med föreliggande hjälpbehov) perioden Heltidsstationerna är markerade som svarta rektanglar och de operativa deltidsstationerna som blå rektanglar. Räddningsvärnen i Marieholm och Rosengård är ej markerade. Brand i byggnad, : 11

13 Brand ej i byggnad, : Gemensamt för brandkategorierna är att tyngdpunkten ligger väldigt tydligt i de större tätorterna. Resterande insatser sprider sig i nästan lika stor utsträckning stra utanför förbundet som inom dess gränser. I detta sammanhang är det intressant att se i vilken grad utryckningarna definierar områdets konturer. I nästa bild visas Brand i byggnad till vänster och Brand ej i byggnad till höger utan någon bakgrundskarta: 12

14 Bilderna visar hur bränderna har ritat vårt område de senaste fyra åren. I detta sammanhang utgör emellertid trafikolyckorna en även mer distinkt pensel, eftersom trafiklederna framträder tydligt. De följande bilderna visar trafikolyckorna, först med bakgrundskartan och sedan utan. 13

15 Det kan hävdas att förbundsgränserna i princip saknar betydelse när det gäller utryckningar till trafikolyckor. Sjukvårdslarmen är i detta avseende av helt annan karaktär, vilket följande bild visar. 14

16 Det är endast distrikt Löddeköpinge som regelbundet åker på larm i Lomma kommun. I övrigt har vi under de gångna fyra åren endast åkt på fyra sjukvårdslarm utanför förbundsgränsen. Detta har även med avtal att göra, men kan upplevas iögonfallande i jämförelse med trafikolyckorna. 15

17 Slutligen får samtliga insatser (i närområdet) som Räddningstjänsten Syd har åkt på åren måla upp bilden nedan. 16

18 2. Potentiella kriser och katastrofer Nedanstående avsnitt redovisar en inventering och värdering av de potentiella kriser som bedöms kunna ske inom det geografiska verksamhetsområdet. Målsättningen har varit att inventera potentiella kriser utifrån medlemskommunernas och andra myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) samt värdera indikatorer på effektiv förmåga vid kriser och lämna förslag till beslut kring utvecklingsområden. Figur 1. Inom kris- och katastrofhanteringsområdet finns flera olika definitioner på snarlika händelser. Katastrof, stor olycka och allvarlig händelse 3 kan bland annat definieras enligt nedan: Katastrof Allvarlig händelse där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det akuta behovet. Belastningen är så hög att normala kvalitetskrav trots lämpliga åtgärder inte längre kan upprätthållas. Stor olycka Allvarlig händelse där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det akuta behovet. Genom omfördelning av resurser och förändrad teknik är det möjligt att upprätthålla normala kvalitetskrav. Allvarlig händelse Händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt. Allvarlig händelse används här som ett samlingsbegrepp inom hälso- och 3 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:13) om fredstida katastrofmedicinsk beredskap och planläggning inför höjd beredskap

19 sjukvård, hälsoskydd, smittskydd och socialtjänst för olika typer av händelser inklusive risk för eller hot om sådana. Som eempel på allvarliga händelser kan nämnas transportolyckor, eplosioner, bränder, utbrott av allvarlig smitta, spridning av farliga ämnen, infrastrukturstörning och väpnat angrepp samt psykosocial påverkan på samhället som en följd av traumatiska händelser. Allvarliga händelser kan i vissa fall få konsekvenser som innebär tillämpning av Lag (2002:833) om etraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting. Allvarliga händelser kan undantagsvis utgöra en svår påfrestning på samhället i fred. Vidare i denna skrivning har kris använts som ett samlingsbegrepp för katastrof, stor olycka och allvarlig händelse enligt nedanstående definitioner. Kris Med kris 4 anses en så stor påfrestning på samhället att ansvarig kommun, myndighet eller motsvarande tvingas frångå normala fredstida rutiner för eempelvis ledning, informationsspridning och resursfördelning vid hantering av situationen. För Räddningstjänsten Syds sektorsansvar karakteriseras även händelsen av följande: Stor geografisk spridning. Lång utsträckning i tid. Tvärsektoriell påverkan flera kommuner, myndigheter eller aktörer är berörda och flera. sektorsansvar (legalt stöd) är involverade i krishanteringen. Stora ekonomiska värden är förstörda eller påverkade direkt eller indirekt. Metod Som utgångspunkt för att identifiera potentiella kriser har risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) från Räddningstjänsten Syds fem medlemskommuner, Region Skåne och Länsstyrelsen i Skåne län använts. Arbetet har genomförts i tre steg: Steg 1 Identifiering och kategorisering av potentiella kriser från respektive RSA. Steg 2 Komplettering och förtydligande utifrån Räddningstjänsten Syds områdesansvar. Steg 3 Bedömning och värdering av nuvarande förmåga samt utvecklingsområden. Steg 1 - Identifiering av potentiella kriser I sammanställningen nedan har samma ord för de olika olyckstyperna använts som i respektive RSA. Resultatet av arbetet har kommunicerats med samtliga fem medlemskommuner och med direktionen för Räddningstjänsten Syd. 4 Statens offentliga utredningar (SOU), SOU 2003:11, Betänkande av Utredning om samordning av informationsförsörjning vid kris

20 Kategori Olyckstyp Kommunikationsolycka Stor kommunikationsolycka Olycka som drabbar många Brand Brand/eplosion Storbrand Olycka som drabbar många CBRNE Större utsläpp farligt ämne Brand/eplosion Spridning av gift och smitta Bombhot Terrorattack Oljeutsläpp Antagonistiska hot Miljö, klimat och natur Etremt väder Naturkatastrof Olycka som drabbar många Vattenbrist/vattenläcka Klimatförändring och översvämning Antagonistiska hot och Otrygghet/grov kriminalitet/hot och våld handlingar Spridning av gift och smitta Sabotage Gisslandrama Brottsliga handlingar Upplopp/demonstrationer Internationella händelser som kan ge konsekvenser nationellt Storstadsrelaterade risker Otrygghet/grov kriminalitet/hot och våld Storstadsrelaterade risker Försörjningssystem IT-störning och liknande Störning telenät Vattenförsörjning/avlopp El-/teleavbrott Fjärrvärmeavbrott Förgiftat vatten Vattenbrist/vattenläcka Tele/elektroniska kommunikationer Störningar i finansiella system Transportstörningar Sjukdomar Pandemi/epidemi Spridning av gift och smitta Olycka som drabbar många Epizooti/zoonos Krig - Tabell 1. Sammanställning av olyckstyper. 19

21 För att få en tydligare beskrivning av tabell 1 och för att få en bättre harmonisering med den tidigare definitionen av kris, har en omskrivning av kategorier och beskrivning av olyckor gjorts. Kategori Beskrivning och eempel A Kommunikationsolycka Kommunikationsolycka (väg-, tåg-, båt, flygtransport) med stora personella skador, omfattande materiella skador och/eller allvarlig påverkan på transportflödet. Eempelvis flyghaveri, tågurspårning eller brand i kommunikationstunnel. B Brand Brand med stora personella och/eller omfattande materiella skador. Eempelvis omfattande brand i bostadskvarter, undermarkanläggning, offentlig byggnad eller samhällsviktig verksamhet. C CBRNE-händelser Utsläpp farligt ämne med omfattande påverkan på människors hälsa och säkerhet eller miljön. Eempelvis Spridning av gift eller smitta, terrorhandling, oljeutsläpp i mark, hav eller vattendrag. D Naturrelaterade Etremt eller mycket etremt väder som innebär stor fara för händelser allmänheten och mycket stora störningar i viktiga samhällsfunktioner. 5 Eempelvis svår storm/orkan, stormeller orkanbyar, etremt höga flöden eller etremt högt vattenstånd med allvarliga översvämningsproblem, mycket stora snömängder/drivbildning. E Antagonistiska hot och handlingar Antagonistiskt hot om eller handling med stora personella och/eller omfattande materiella skador. Även hot och handlingar som allvarligt påverkar verksamhetens värdegrund, verksamhetsidé eller förutsättningar för att lösa kärnuppgift omfattas. Eempelvis hot och våld, upplopp, demonstrationer. F Storstadsrelaterade Allmän otrygghet, grov kriminalitet, organiserad brottslighet händelser G Sjukdomar H Samhällsviktig infrastruktur försörjningssystem eller samt hot och våld mot verksamhetens personal. Pandemi/epidemi och/eller epizooti/zoonos med många drabbade eller stor påverkan på personella resurser, nyckelfunktioner/-kompetens eller samhällsviktiga funktioner. Allvarlig påverkan på samhällsviktig infrastruktur eller försörjningssystem. Eempelvis allvarlig påverkan på elförsörjning, vattenförsörjning, system för tele- eller datakommunikation, finansiella system eller transportflöden. I Övriga olyckor Andra olyckor med stora materiella eller personella skador. Eempelvis evenemangsrelaterade olyckor vid konserter, festivaler eller idrottsevenemang. Ras eller kollaps av byggnad eller byggnadsdel. Tabell 2. Kategorier av olyckor. 5 SMHI:s definition av klass 3-varning (

22 Steg 2 - Komplettering och förtydligande utifrån områdesansvar Nedanstående figur har använts för att komplettera och förtydliga Räddningstjänsten Syds ansvar för de olyckstyper som tidigare beskrivs i tabell 2. Figuren utgår från två olika alar: En som sträcker sig från Låta sig koordineras av andra till Koordinera hjälpbehovet och en som sträcker sig mellan ytterligheterna Inget sektoriellt ansvar till Hela sektoriella ansvaret. Hela sektoriella ansvaret (fullt legalt stöd) Låta sig koordineras av andra Koordinera hjälpbehovet Figur 2. Matris områdesansvar. Inget sektoriellt ansvar (inget legalt stöd) Utplaceringen av de olika kategorierna enligt tabell 2 är gjord gemensamt i Räddningstjänsten Syds analysgrupp och har sedan diskuterats i olika fokusgrupper inom förbundet. Resultatet presenteras i figur 3. 21

23 Hela sektoriella ansvaret (fullt legalt stöd) B C 2 A D I Låta sig koordineras av andra Koordinera hjälpbehovet C 1 E, G, H F Figur 3. Olyckskategorier placerade i matris områdesansvar. Inget sektoriellt ansvar (inget legalt stöd) Kategori C har delats och återfinns på två ställen i figuren. Anledningen är att det kan skilja sig i det legala stödet och vårt sätt att koordinera, om utsläppet sker i samband med en uppsåtlig handling eller genom en olycka. Utsläpp som föregås av en uppsåtlig handling är i figuren betecknad med C 1 och genom en olycka betecknad med C 2. C 1 och F är beskrivna som pilar, eftersom den roll Räddningstjänsten Syd tar och förväntas ta, kan skilja sig mycket åt från en situation till en annan. Detta kan till eempel bero på att kategori F är väldig bred. Räddningstjänsten Syd är aktiv samverkanspart men driver inte arbetet med att motverka otrygghet. I övriga delar av kategori F är Räddningstjänsten Syd inte så aktiv. 22

24 Steg 3 - Bedömning och värdering av nuvarande förmåga samt utvecklingsområden. För att bedöma nuvarande förmåga och identifiera utvecklingsområden i de kriser som identifierats i steg 2, används en modell som bygger på ett antal faktorer och indikatorer som kategoriserar en effektiv krisberedskapsförmåga 6. Modellen anger indikatorer för de olika förmågorna krisledningsförmåga, operativ förmåga respektive förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarlig störning. Indikatorerna för respektive område anges i tabellen nedan: Förmåga Indikatorer Krisledningsförmåga Leda, samverka och informera Larm Omvärldsbevakning Regelverk Praktisk erfarenhet Operativ förmåga Leda samverka och informera Materiella resurser Personella resurser Regelverk Praktisk erfarenhet Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Grundläggande säkerhetsnivåer Redundans och robusthet i kommunikationssystem Reservkraft Möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan plats Personella resurser Regelverk Praktisk erfarenhet Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Utifrån indikatorerna görs sedan en bedömning utifrån skalan Behövs ej, Mycket bristfällig, Bristfällig, God men med viss brist och God. För varje kategori A-I har en bedömning av förmågan gjorts enligt tabellen nedan. 6 Förmågebedömning, så här gör du, Krisberedskapsmyndigheten. 23

25 Krisledningsförmåga Behövs ej Mycket bristfällig Bristfällig God med viss brist God Operativ förmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Tabell 3. Förmåga att hantera det beskrivna scenariot. Resultat Bedömningen av förmågan är gjord i olika fokusgrupper. Räddningstjänsten Syd har gjort bedömningen av operativ förmåga och medlemskommunernas säkerhetschefer/säkerhetssamordnare har gjort motsvarande för krisledningsförmågan och förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar. Vad gäller samhällsviktig verksamhet har en begränsning gjorts till de som kommunen har huvudansvaret för. Då flera olika fokusgrupper varit delaktiga i bedömningen har ett medelvärde av bedömningen angivits. A) Kommunikationsolycka (väg-, tåg-, båt, flygtransport) med stora personella skador, omfattande materiella skador och/eller allvarlig påverkan på transportflödet. Eempelvis flyghaveri, tågurspårning eller brand i kommunikationstunnel. Krisledningsförmåga Behövs ej Mycket bristfällig Bristfällig God med viss brist God Operativ förmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Kommentar: Bristfällig terrängförmåga. B) Brand med stora personella och/eller omfattande materiella skador. Eempelvis omfattande brand i undermarkanläggning, bostadskvarter, offentlig byggnad eller samhällsviktig verksamhet. 24

26 Krisledningsförmåga Behövs ej Mycket bristfällig Bristfällig God med viss brist God Operativ förmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Kommentar: Uthållighet begränsad för vissa arbetsuppgifter. C1) Utsläpp farligt ämne med omfattande påverkan på människors hälsa och säkerhet eller miljön i syfte att skada samhället och eller enskild. Eempelvis Spridning av gift eller smitta, oljeutsläpp i mark, hav eller vattendrag. C2) Som ovan men med bakgrund i en olycka. Krisledningsförmåga Behövs ej Mycket bristfällig Bristfällig God med viss brist God Operativ förmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Kommentar: Liten erfarenhet av olyckstypen, C1-scenariot drar ner helhetsbedömningen-bättre förmåga i C2. D) Etremt eller mycket etremt väder som innebär stor fara för allmänheten och mycket stora störningar i viktiga samhällsfunktioner. Eempelvis svår storm/orkan, storm- eller orkanbyar, etremt höga flöden eller etremt högt vattenstånd med allvarliga översvämningsproblem, mycket stora snömängder/drivbildning. 25

27 Krisledningsförmåga Behövs ej Mycket bristfällig Bristfällig God med viss brist God Operativ förmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Kommentar: Ledningsförmågan god, normativa/strategiska beslut viktiga. E) Antagonistiskt hot om eller handling med stora personella och/eller omfattande materiella skador. Även hot och handlingar som allvarligt påverkar verksamhetens värdegrund, verksamhetsidé eller förutsättningar för att lösa kärnuppgift omfattas. Eempelvis hot och våld, upplopp, demonstrationer. Krisledningsförmåga Behövs ej Mycket bristfällig Bristfällig God med viss brist God Operativ förmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Kommentar: Erfarenheter, rutiner och samverkansformer finns F) Storstadsrelaterade händelser. Allmän otrygghet, grov kriminalitet, organiserad brottslighet samt hot och våld mot verksamhetens personal. 26

28 Krisledningsförmåga Behövs ej Mycket bristfällig Bristfällig God med viss brist God Operativ förmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Kommentar: Se E. G) Pandemi/epidemi och/eller epizooti/zoonos med många drabbade eller stor påverkan på personella resurser, nyckelfunktioner/-kompetens eller samhällsviktiga funktioner. Krisledningsförmåga Behövs ej Mycket bristfällig Bristfällig God med viss brist God Operativ förmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Kommentar: Viss planeringserfarenhet finns sedan Den något låga skattningen för operativ förmåga beror troligen på att bedömningen i huvudsak gjorts över vilken operativ förmåga förbundet skulle ha om vi själva var drabbade ev pandemi/epidemi. Vid samtal med medlemskommunerna framkom att de inte förväntar sig att förbundet ska ta en ledande roll i hanteringen av en pandemi/epidemi eller liknande. 27

29 H) Allvarlig påverkan på samhällsviktig infrastruktur eller försörjningssystem. Eempelvis allvarlig påverkan på elförsörjning, vattenförsörjning, system för tele- eller datakommunikation, finansiella system eller transportflöden. Krisledningsförmåga Behövs ej Mycket bristfällig Bristfällig God med viss brist God Operativ förmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Kommentar. Egna backup- och reservsystem finns inom organisationen. Vid samtal med medlemskommunerna framkom att de inte förväntar sig att vi ska ta en ledande roll i hanteringen av en allvarlig påverkan på samhällsviktig infrastruktur eller försörjningssystem. I) Andra olyckor med stora materiella eller personella skador. Eempelvis evenemangsrelaterade olyckor vid konserter, festivaler eller idrottsevenemang. Ras eller kollaps av byggnad eller byggnadsdel. Krisledningsförmåga Behövs ej Mycket bristfällig Bristfällig God med viss brist God Operativ förmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Kommentar: Ledningsförmågan god, erfarenhet av händelser begränsad. Den låga bedömningen av operativ förmåga kan bero på att denna kategori är väldigt bred och det är svårt att definiera behovet av operativ förmåga. 28

30 3 Farlig verksamhet och Sevesoanläggningar Övergripande tankemodell Figur 1 Inventering Den grundläggande principen i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) är att den som orsakar en risk även ansvarar för hanteringen av den. Detta gäller både för enskilda och för verksamhetsutövare när det föreligger en fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor och miljö. För vissa verksamheter är den befarade olycksbilden sådan att räddningstjänsten har en begränsad förmåga att hantera olyckan. Då åligger det ett särskilt ansvar för verksamhetens ägare eller den som utövar verksamheten. Detta kapitel behandlar de olyckor som inträffar i de verksamheter som regleras hårdast. Målsättningen har varit att inventera verksamheter som kan betraktas som särskilt farliga. Till grund för detta ligger Länsstyrelsens klassning av verksamheter i Räddningstjänsten Syds fem medlemskommuner. Vidare systematiseras de klassade verksamheternas risker och verksamheterna delas in efter deras risktyp. Dessa kan i framtiden användas för att värdera räddningstjänstens förmåga vid respektive risktyp och utvecklingsförslag för beredskapsförmågan. Definitioner av begreppen Sevesoanläggning respektive 2:4-anläggning följer. 29

31 Sevesoanläggning Sevesoanläggning 7 är en benämning på en anläggning som omfattas av kraven i Lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Namnet Seveso kommer från EU-direktivet benämnt Sevesodirektivet som lagen är baserad på. Direktivet tillkom efter en allvarlig och uppmärksammad olycka i italienska staden Seveso där dioiner släpptes ut och förorenade och förgiftade ett stort antal människor. Det finns två kravnivåer en lägre och en högre. Samtliga verksamheter ska vidta alla åtgärder som krävs för att förebygga allvarliga olyckor och för att begränsa följderna av dem för människor och miljö. Alla är också skyldiga att upprätta ett handlingsprogram för hur riskerna för allvarliga kemikalieolyckor ska hanteras. Verksamheter som omfattas av den lägre kravnivån är därutöver skyldiga att lämna en anmälan till tillsynsmyndigheten. För den högre kravnivån gäller skyldighet att upprätta en säkerhetsrapport och en intern plan för räddningsinsatser som ska lämnas till tillsynsmyndigheten. Reglerna medför även skyldigheter för kommunerna, i form av krav på att upprätta en plan för räddningsinsatser, ge information till allmänheten och genomföra god fysisk planering som i möjligaste mån separerar Sevesoverksamheter från annan verksamhet. Bedömningen av vilka verksamheter som omfattas av lagstiftningen och tillsynen över efterlevnaden görs av Länsstyrelsen och Arbetsmiljöverket. Farlig verksamhet, 2:4-anläggning 8 I LSO 2 kap. 4 regleras skyldigheterna för verksamheter som kan orsaka allvarliga olyckor med konsekvenser för människor och miljö. Anläggningarna har följaktligen fått sitt namn från den passage där de beskrivs i lagen. Vid de anläggningar som omfattas krävs en skälig beredskap som kompletterar kommunens beredskap för räddningsinsats. Ägaren eller verksamhetsutövaren kan också behöva vidta andra nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa allvarliga skador. Beredskapen vid anläggningen och i kommunen syftar till att kunna utföra effektiva räddningsinsatser vid en olycka inom den farliga verksamheten. 7 (2011) hämtat från sidan [ ] 8 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2011), hämtat från sidan [ ] 30

32 Som underlag till beredskapen ska en analys av riskerna för olyckor som kan orsaka allvarliga skador utföras av verksamhetsutövaren. Bestämmelserna om beredskap och analys av riskerna med mera finns i LSO 2 kap. 4. I lagen finns även vissa följdbestämmelser om varning, samt underrättelse och information till vissa myndigheter vid olycka eller överhängande fara för olycka. Metod För att genomföra inventeringen måste en tröskelnivå för vilka verksamheter som betraktats som särskilt farliga definieras. Detta är dock ingen ny fråga och det finns därför redan lagstiftningar som vägleder på området. Lagstiftningarna är de tidigare nämnda Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) samt Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Inventeringen syftar till att fastställa vilka anläggningar som är så kallade 2:4- och Sevesoanläggningar. Inom Räddningstjänsten Syds område fanns vid studiens upprättande 21 verksamheter där det föreligger en fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor och miljö. Bedömningen görs fortlöpande av Länsstyrelsen. För dessa anläggningar identifieras de primära riskerna och dessa systematiseras. I systematiseringen skapas risktyper som svarar mot riskerna som verksamheterna har. Resultat Verksamheterna på Räddningstjänsten Syds område kan grovt delas in i följande risktyper. Storskalig hantering av brandfarlig vätska. (Risktyp A) Storskalig hantering av gas och gasflaskor. (Risktyp B) Uppställningsplatser för farligt gods. (Risktyp C) Storskalig hantering av kemikalier. (Risktyp D) Flygplatser. (Risktyp E) De verksamheter som 2010 klassats av Länsstyrelsen som farlig verksamhet enligt LSO och Sevesoanläggningar redovisas i tabell 4. 31

33 Vissa av verksamheterna har primärrisker som svarar mot mer än en risktyp och har därför kryss i flera kolumner. Verksamhet 2:4 Seveso Risktyp A Risktyp B Risktyp C Risktyp D Risktyp E Vopak X Högre X OK/Q8 X Högre X Nordic Tank Storage X Högre X Statoil X Högre X Scandinavian Tankstorage X Högre X Helikopterplattan UsiL X X Eslövs flygplats X X Procordia X X Eon Borrgatan X Lägre X Eon Barsebäck X X Ream X Lägre X X Gullvik X X X Purus Malmaverken X Lägre X Akzo Nobel X Lägre X Stade X Högre X Brenntag X Lägre X Kemetyl X Lägre X Univar X X Schenker Coldsped X X Rangerbangården X X Air Liquide X Lägre X Tabell 4 Samtliga 2.4- och Sevesoanläggningar i Räddningstjänsten Syds område 32

34 4. Demografi och samhällsutveckling Här presenteras övergripande statistik över befolkningsutveckling, befolkningstäthet och boendeformer inom medlemskommunerna. Därefter redovisas hur antalet händelser i en särskild population utfaller (olycksincidens) fördelade på kön och ålderskategorier inom förbundet åren Demografisk utveckling generellt Räddningstjänsten Syds geografiska ansvarsområde omfattar idag fem kommuner som ingår i Öresundsregionen, en mycket epansiv region. Det totala invånarantalet i förbundsområdet uppgick vid ingången av 2011 till ca invånare. Motsvarande befolkningssiffror vid tidpunkten för Räddningstjänsten Syds verksamhetsstart vid ingången av 2006 var drygt invånare. Detta innebär att befolkningen under förbundets första fem år vuit med ca personer vilket motsvarar en ökning på ca 9,4 % och en årlig tillvät på knappt 2 %. Samtliga medlemskommuner har haft en positiv befolkningsökning. Befolkningsutvecklingen prognostiseras vara fortsatt epansiv i samtliga medlemskommuner. Vid årsskiftet 2015/16 beräknas invånarantalet, utifrån respektive medlemskommuns egna beräkningar och prognoser, totalt uppgå till drygt invånare. Det innebär en ökning på personer, motsvarande ca 9,2 % under innevarande femårsperiod, eller en årlig tillvät på knappt 2 %. I nedanstående tabell visas invånarantalet vid tidpunkten för förbundets verksamhetsstart årsskiftet 2005/06, årsskiftet 2010/11, samt prognos för årsskiftet 2015/16. Medlemskommun SCB Invånarantal SCB Invånarantal Prognos Invånarantal Burlöv Eslöv Kävlinge Lund Malmö Summa Rsyd Tabell 1. Befolkning i medlemskommunerna. 33

35 Förbundsområdet med angränsande kringkommuner utgör ett attraktivt och epansivt område i Öresundsregionen. Stora företags- och forskningsetableringar kombinerat med en utbyggd kollektivtrafik och närheten till Köpenhamn och kontinenten gör området intressant att bo och verka i. De stora forskningsetableringarna i Lund genom MaLab IV och ESS kommer att öka områdets attraktionskraft ytterligare och bidra till att fler personer kommer att bo, verka och vistas i området. Områdets geografiska skiftande karaktär med allt från sammanhängande storstadsbebyggelse till mindre samhällen och landsort erbjuder varierade attraktiva boendemiljöer. Kommunernas geografiska ytstorlek är också mycket varierad. I kombination med befolkningsstorleken ger detta en skiftande befolkningstäthet. I nedanstående tabell redogörs för befolkningstätheten i förbundsområdet fördelat per medlemskommun. Medlemskommun Invånarantal Landareal i kvadratkilometer Invånare per kvadratkilometer Burlöv ,8 886,5 Eslöv ,6 74,9 Kävlinge ,8 188,6 Lund ,3 256,8 Malmö , ,9 Summa Rsyd ,1 412,5 Tabell 2. Befolkningstäthet Boendestrukturen varierar i förbundsområdet och de större tätorterna. Storstadsområdet Malmö- Lund domineras av boende i lägenheter i flerbostadshus medan det i övriga förbundet finns en dominans av boende i småhus. I nedanstående tabell framgår fördelningen av boendebeståndet i medlemskommunerna. Medlemskommun Antal lägenheter i Antal Totalt antal flerbostadshus småhus lägenheter/småhus Burlöv Eslöv Kävlinge Lund Malmö Summa Rsyd Tabell 3. Boendetyp i respektive medlemskommun (Källa SCB 2009). I samtliga medlemskommuner pågår och planeras för en fortsatt bostadsbyggnation för att möta den ökade efterfrågan på boende i såväl flerbostadshus som småhus. 34

36 Olyckors demografiska fördelning Här presenteras olycksincidens (antal olyckor per tusen invånare) för olika ålderskategorier och kön inom förbundet samt de enskilda medlemskommunerna. Bakomliggande data bygger på registrerade besök vid akutmottagningar i området och har tillhandahållits av Birgit Modén på avdelningen för Folkhälsa och Miljö vid Region Skåne. Först visas genomsnittlig årlig olycksincidens för samtliga olycksmiljöer, följt av bostadsmiljö och sist trafikmiljö. Genomsnittlig årlig olycksincidens, samtliga olycksmiljöer : 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 : 0,0 Rsyd: Olycksincidens per åldersintervall, samtliga olycksmiljöer Rsyd totalt - varav män - varav kvinnor Alla åldrar 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Malmö: Olycksincidens per åldersintervall, samtliga olycksmiljöer Malmö totalt - varav män - varav kvinnor Alla åldrar 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Lund: Olycksincidens per åldersintervall, samtliga olycksmiljöer Lund totalt - varav män - varav kvinnor Alla åldrar 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Eslöv: Olycksincidens per åldersintervall, samtliga olycksmiljöer Eslöv totalt - varav män - varav kvinnor Alla åldrar 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Kävlinge: Olycksincidens per åldersintervall samtliga olycksmiljöer Kävlinge totalt - varav män - varav kvinnor Kvinnor över 75 års ålder har en hög olycksincidens 10,0 i samtliga medlemskommuner. Samma sak gäller för män mellan 15 och 24 år. Barn under 15 år 0,0 har relativt hög olycksfrekvens i Malmö, Alla åldrar 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 Burlöv: Olycksincidens per åldersintervall, samtliga olycksmiljöer Burlöv totalt - varav män - varav kvinnor Alla åldrar 35

37 Kvinnor över 75 års ålder har en hög olycksincidens i samtliga medlemskommuner. Samma sak gäller för män mellan 15 och 24 år. Barn under 15 år har relativt hög olycksfrekvens i Malmö, vilket även höjer siffrorna för hela förbundet eftersom Malmö utgör drygt 60 % av förbundets befolkning. Något förenklat kan diagrammen läsas så att till eempel kvinnor 75+ i Burlöv har en sannolikhet på 9 % årligen att behöva söka upp en akutmottagning till följd av en olycka. Genomsnittlig årlig olycksincidens, bostadsmiljö : 100,0 80,0 60,0 Rsyd: Olycksincidens per åldersintervall, bostadsmiljö Rsyd totalt - varav män - varav kvinnor 100,0 80,0 60,0 Malmö: Olycksincidens per åldersintervall, bostadsmiljö Malmö totalt 40,0 40,0 20,0 20,0 0, Alla åldrar 0, Alla åldrar 100,0 80,0 60,0 Lund: Olycksincidens per åldersintervall, bostadsmiljö Lund totalt - varav män - varav kvinnor 100,0 80,0 60,0 Eslöv: Olycksincidens per åldersintervall, bostadsmiljö Eslöv totalt - varav män - varav kvinnor 40,0 40,0 20,0 20,0 0,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20, Alla åldrar Kävlinge: Olycksincidens per åldersintervall, bostadsmiljö Kävlinge totalt - varav män - varav kvinnor 0,0 100,0 80,0 60,0 40, Alla åldrar Burlöv: Olycksincidens per åldersintervall, bostadsmiljö Burlöv totalt - varav män - varav kvinnor 0, Alla åldrar 20,0 0, Alla åldrar En stor andel av olyckorna äger rum i bostadsmiljö, i synnerhet gäller detta äldre och barn. Totalt sett över förbundet har kvinnor en något högre olycksincidens i bostadsmiljö, detta följer av den höga incidensen för kvinnor

38 Genomsnittlig årlig olycksincidens, trafikmiljö : 100,0 80,0 60,0 Rsyd: Olycksincidens per åldersintervall, trafikmiljö Rsyd totalt - varav män - varav kvinnor 100,0 80,0 60,0 Malmö: Olycksincidens per åldersintervall, trafikmiljö Malmö totalt - varav män - varav kvinnor 40,0 40,0 20,0 20,0 0, Alla åldrar 0, Alla åldrar 100,0 80,0 60,0 Lund: Olycksincidens per åldersintervall, trafikmiljö Lund totalt - varav män - varav kvinnor 100,0 80,0 60,0 Eslöv: Olycksincidens per åldersintervalltrafikmiljö Eslöv totalt - varav män - varav kvinnor 40,0 40,0 20,0 20,0 0, Alla åldrar 0, Alla åldrar 100,0 80,0 60,0 Kävlinge: Olycksincidens per åldersintervall trafikmiljö Kävlinge totalt - varav män - varav kvinnor 100,0 80,0 60,0 Burlöv: Olycksincidens per åldersintervall, trafikmiljö Burlöv totalt - varav män - varav kvinnor 40,0 40,0 20,0 20,0 0, Alla åldrar 0, Alla åldrar Trafikolyckorna fördelas jämnare mellan kön och ålderskategorier. Ålderskategorin år framträder emellertid med förhöjd incidens särskilt unga män men även kvinnor. Totalt sett över förbundet har kvinnor och män i princip samma olycksincidens i trafikmiljö, även om olyckorna ter sig olika för könen. 37

39 5. Summering, diskussion Riskstudiens resultat och analyser ligger till grund för en fortsatt värdering och utveckling av förbundets förmåga att förebygga olyckor, stödja den enskilde samt genomföra och leda räddningsinsatser. Konkreta förmågebeskrivningar och utvecklingsinriktningar återfinns i rapporten Skydd och förmåga. Avvägningarna mellan risker och förmåga, räddningstjänstens och verksamhetens (den enskilde), kan åskådliggöras med nedanstående bild. Bedömningen för hur stor verksamhetens förmåga bör vara är en avvägning som baseras på verksamhetens, räddningstjänstens och Länsstyrelsens bedömning. Ett viktigt ingångsvärde för denna bedömning är räddningstjänstens förmåga för respektive risktyp, samt vilka risktyper som förekommer i Räddningstjänsten Syds område. Det är ett av syftena med arbetet i denna riskstudie. Några av de slutsatser och analyser som framkommer i riskstudien anges i korta ordalag nedan; Inventeringsarbetet har haft ett tydligt eternt fokus. Olyckor som sker i samhället utan direkt påverkan på den egna organisationen har tagits med i riskstudien. Vid ett flertal tillfällen har det emellertid uppstått diskussioner där det är tydligt att även Räddningstjänsten Syd kan bli påverkade av olyckor. För att hantera detta behöver riskoch sårbarhetsanalyser samt kontinuitetsplanering även för förbundet utvecklas vidare. Under arbetet med riskstudien har det blivit tydligt att det finns behov av en förmågekartläggning för Räddningstjänsten Syd. Denna kartläggning har bland annat saknats när diskussioner förts kring vår operativa förmåga vid komplea olyckor eller kriser/katastrofer (kapitel 2 och 3). 38

40 Förbundets yttäckning, ledningsförmåga samt behovet av att prioritera inkommande larm efter hjälpbehov har framkommit i studien. Bland annat ledningsförmågan bör utvecklas bemanningsmässigt samt i en regional lösning. Riskstudien ger i sina analyser, diagram, tabeller och slutsatser inte svar på alla frågeställningar kring förbundets framtida utveckling och inriktning. Studien ska därför ses som ett basmaterial att utgå ifrån för fördjupade analyser, statistik och utredningar. Studien äger på så sätt sin giltighet över tid och bildar en bra grund för förbundets fortsatta analys- och utredningsarbete under perioden för handlingsprogrammet. 39