strisamhället. Dånet af hammarslag och maskinernas rassel, myllrande arbetaretåg fram

Transkript

1 N:R 2 ( ) TORSDAGEN D E N 25 MAJ 905 8:DE ÅRG. moder korrekt högst elegt, ej spår till ftst, doktriär pedt, e m, som leker med hider blid t på si seger tror." K. G. OSSIAN-NILSSON I SITT ARBETSRUM. EN MODERN M DIKTARE. ALMÖ, rikets tredje std, hr fostrt måg frmståede mä på det politisk merktil området, me på sklder hr det uder sekler vrit totl missväxt. Visserlige frmträdde på 700-tlet e Hqvi Bger, glorvördig i åmielse, me dee välmede ms litterär produktio blef till e vis ldet rudt. "Pltt pkkor pltt poeter komm frå Skåe," lät det, tck vre Bger hs rimsmideri. De omild kritik fstslogs till e dogm, som det höfdes mist ett århudrde tt förpss till skräpkmmre. Skåe hr, som vi vet, i vår dgr frmbrgt diktre f orig ell särege läggig, de skåsk hufvudstde hr omsider blifvit förud tt skäk ldet e verklig poet, K- G. Ossi-Nilsso. Vid sekelskiftet debuterde h med e diktsmlig, "Msker", som slog igeom hos både publik kritik. Sed dess h flere böcker utgått frå hs hd de yste är hs bidrg till våres litterturflod: "Ameriker byztier". Vår tid, krktäristisk för dlig brytigr socil klsskmp, är ej ägd tt skp diktre med optimistisk blick på tillvro. Ossi-Nilsso äger ågot f reässsmes storvul krft, e diktrsjäl, som likt stormvide obekymrd sopr frm. H lefver är fostrd i det stor idu: FOTO FÖR IDUN AF ALFRED B. NILSON. strismhället. Dået f hmmrslg mskiers rssel, myllrde rbetretåg frm åter till fbriker, ur hvilks jätteskorster röke väller frm, tug söfvde, så hfvet, det befride, som ger ftsie vigr flykt se där de miljö ur hvilke Ossi-Nilssos sågmö vuxit frm. De yttre reliteter förefuos, de vätde blott på si sågre. Och h kom, som ämdt. Me ej för tt lätt vrligt käpp på lut. De trotsig trumhvirfvel trumpetes smttrde ffr pssde mer för hs kye. Tillvros strid är de xel, krig hvilke hs diktig roterr, eller, ärmre bestämdt, de är ett uttryck för de otämd dådlust, det berserklye, som hos sveske slumrr på djupet. Ty svesk i hvrje tum är Ossi-Nilsso förpostfäktre, ku vi säg, för e yibrytde romtik i vår littertur. Smtide med dess idéer frmställer h gär i historisk omklädd med diktres rätt tt pss e moder tids iehåll i e svue form. Jörge Kock, det ståtlig versdrmt i hs till seste jul utkom d ktsmlig "Svrt hvitt" är ett exempel härpå. Någo gåg frmställer h dock e typ ur vår ege tid i "mookel silkecylider pletot, prply, blkläderskor e blick, som kufvr bider, e tug, där blixte bor Me vligtvis beggr h sig f e "msk", hvilke, illuderde e gåge tid, därjämte pssr i på skldes hs smtids sikte. H är de stor persoligheters diktre. H dissekerr dem ej eller plockr söder dem bit för bit, för tt vis e gpde udrde hop, huru vi se ut ivärtes. De dlig krftmäisk är hos hoom helgjute, otstlig, ristokrt. I diktes form hr h sålud mejslt e impoerde "Siegesllé" f historisk hjältegestlter. Som si dlige själsfräde ger h Mchivelli. Dees "Furste" hr lifligt tilltlt hoom, ut tt därför h gifvit impulse till hs ege riktig. Till ett ärmre preciserde f de k förs hvd h yttrde till de, som skrifver dess rder: "Uder 'demokrtiserde' tider frmträder de stor härskrtype, mi furste; h k led sitt ursprug frå såväl smhällets botte som dess höjder, h vet gör si vilj gällde. Me för tt vr verkligt stor fortsätter sklde är det ej og tt äg de störst krfte iom sig, ut dee eskilde skll också vr bärre f de störst välsigelse för de måg e idivid, kort sgdt, så beskffd, tt hs lyck förutsttes f de mågs." De tke uttrycker h i Jörge Kock i följde strofer: "Ej vill jg er litehet eder förtyck: Jg vill tvärtom tvig er ll till lyck." ALFRED B MIN NILSON. FRAMTID. MIN FORNTID griper efter mig: gif ord åt mi kvl, åt ster, som stötte dig, gif tug med ditt tl! Förgät de ej, fördölj de ej, de låg åres törst: dä bet du mue smm: "Nej, ej, jg vill segr först!" Nu växer du, u stiger du mot di kullrs krö, är du ä e pilgrim, u sys målet för di bö. Di kärlek slår si viges skydd, sköpurprd, krig di stig, världe skådr, morgoprydd, mot sole mot dig.

2 262 I D U N 9C5 Sjug ut! O fortid, se, di blud vr blude i e grf: föds klg ej i smärts stud, blir ige klg f. Det kvl, som smlts i mi brm med hvrje mörk miut, är dge stiger, ljus vrm, som jubel strömmr ut. Jg skådr upp, jg ser ej er, slut grfves port ige! Jg k ej, k ej klg mer, jg k ej klg ä. Jg hr ej ått mi högst höjd, ej plockt lpes blom, mig återstår ll dges fröjd, ll bergets rikedom. Mi frmtid, du, som gf mig bud hvr mule sorgedg, på di ltr, segergud, mi fortid offrr jg. Hvr torsos bros, som formts till vid elde f mitt blod, i degel käckt jg slug vill som mss åt di stod. ivli frmtid, du, som är mitt llt, mi sgs sgofé, du mi drömmrs jordgestlt, blott sköre ä de. Det vr mi fröjd, så förr som u, är fröjde stoltst br, mi gud, tt du är kvi, du, jg, tt jg är m! K. G. OSSIAN-NILSSON. SVENSKT RIKS DAGrSLIF. DOR. AF LUCI- V. UNDER HÖGTRYCK. NÅGRA SLUTORD. D E N F Ö R S T A R I K S D A G E N i det y prlm e t s h u s e t p å H e l g e d s h o l m e h r icke legt på ltsid. Tvärtom, me de hr, t r o g e s i t r d i t i o e r, följt d e d å l i g v -tt g ö m m d e t m e s t v ä r s t till sist. Sål u d h r i k s d g s v e c k o r efter p å s k u t m ä r k t s i g för e t t h ö g t r y c k s r b e t e, s o m ä r o g ä r ut motstycke uti vår prlmetrisk ler. D e t v r i g öfverord, d å h r P e r s s o i T l l b e r g i l e d d e si t l m s v i s p å följde sätt: " I t u s e d e frågor vi hft t t b e s l u t. " D g r e h icke r ä c k t till, ä t t e r oft m å s t t i l l g r i p s. V i d å t m i s t o e t v å tillfälle h d r k m m r e s t t p l e s t r ä c k t sig ä d i i r l morgostud, så tt klock slgit 4, i tlmsklubb beseglt j-svret på det trditioell: " B e h g r k m m r e å t s k i l j s? " Såd d y g h r d e f o l k v l d k m m r e hft e o r m l r b e t s d g f d r y g t 4 t i m m r, hvilk e t hittills ä r r e k o r d. I hvilke grd riksdgs r b e t e t m o t s l u t e t f o r c e r d e s f r m g å r icke m i s t därf, t t frågor f s t o r b e t y d e l s e m å s t e f v e d e r b ö r d e u t s k o t t f s t y r k s m e d d e motiv e r i g e, t t u t s k o t t e t icke h u i t s ä t t sig i u t i ä r e d e t. Motiostide är begräsd det k väl i f r å g s ä t t s, h u r u v i d icke äfve r e g e r i g e s propositiosrätt borde vr det. Åtmistoe måste det b e t r k t s såsom i högst måtto olämpligt t t k. m : t flämr v i k t i g k. p r o p o s i t i o er, h v i l k s e d i si t u r oft f r m k l l "Muivr ä d r i g s f ö r s l g frå e s k i l d e m o t i o ä r e r, s å set som u p p r e p d e gåger skedde vid årets riksdg. F ö r v i s s o föreligger h ä r e fråg, s o m förtjä r t t l l v r l i g e u p p t g s till d i s k u s s i o, p å d e t t t d e t s v e s k r i k s d g s r b e t e t ej l l d e l e s måtte förrycks. D e t först krfvet p å e lgs t i f t d e försmlig är t u r l i g t v i s t t f r å g o r blifv llsidigt g r u d l i g t p r ö f v d e, m e d e t m e d g f t i d e visst icke lltid u d e r d e t u fslutde riksmötet. B l d d e m å g ä r e d e f s t o r v i k t, s o m e x p e d i e r d e s u d e r h ö g t r y c k s v e c k o r, v r äfve kviors rösträttsfråg. F r å d g s p r e s s e s redogörelser kä Idus läsre resulttet. Ig e d e r k m m r e ville v r m e d o m e t t s å billigt k r f s o m t t h o s r e g e r i g e b e g ä r e utredig. E m e l l e r t i d fuos i b å d k m r r e vrmhjärtde o c h v ä l t l i g f ö r e s p r å k r e för kvis rätt. Och det visde sig tt här, s å s o m i E g l d, d e r ö s t r ä t t s f r å g icke ä r bude vid de vlig prtibde. Hufvudt l r e i först k m m r e till förmå för e skrifvelse till r e g e r i g e v r d e s t r ä g t k o servtive rektor Säve, med uti dr kmm r e h u f v u d t l r e emot h v r j e å t g ä r d v r d e friside f o l k s k o l l ä r r e N y d l. Det k icke h j ä l p s, m e d e t g j o r d e e t t fög upplyftde itryck tt hör dee sere, ty hs ord k l i g d e s å s o m e t t g e l j u d frå l ä g e förs v u tider, d å k v i s å g s s t å p å e t t lägre trppsteg ä me. D e t t frmhöll o c k s å frih. C. C:so B o d e, h v i l k e u t i e t t ridderligt, gläsde förde tillbkvisde d e N y d l s k s t å d p u k t e, m i d e o m lifegeskpes dgr, smt ställde kvi på h e e s r ä t t p l t s v i d m e s sid. Me det är uder ll omstädigheter uppebrt, t t d e t o g dröjer, i d e s v e s k r i k s d g e s mjoritet får ö g o e ö p p för r ä t t v i s b i l l i g h e t e f k v i o r s r ö s t r ä t t s k r f. Flere t l r e m o t i v e r d e u sitt f s l g s y r k d e d ä r m e d, t t d e icke ville l ä g g å g o s t e i v ä g e för l ö s i g e f m ä e s r ö s t r ä t t s f r å g. D å emell e r t i d i d e t föreliggde förslget krftigt frmhölls, t t m fsåg e l l d e l e s f r i s t å e d e b e h d l i g, s å s m k d e d e t t s k ä l b r m y c k e t f de o b o t f ä r d i g e s f ö r h i d e r. Hvd hr rs 905 års riksdg uträttt? J, r e s u l t t e hfv, t r o t s högtrycksrbetet, vrit ö f v e r v ä g d e e g t i v. E t t m e r frikostigt e d g ö r d e f p r o p o s i t i o e r m o t i o e r h r väl s ä l l, om e s å g o s i, s k å d t s. Det hr s l k t t s m e d formligt r s e r i. D o c k föreligg t u r l i g t v i s äfve å g r positiv r e s u l t t, fstä de u t g ö r e t t f ö r s v i d e p r o c e t t l u t f d e m å g förslg, s o m g å t t ll v ä r l d e s v ä g. N å, e s t o r del k o m m e r o g tillbk ige. D e t ä r v ä s e t l i g e l d s b y g d e s o m profit e r t f d e g å g r i k s d g e s r b e t e, d e gml, o l y c k l i g k o t r o v e r s e m e l l l d s t d h r o c k s å v i d å g r tillfälle g j o r t sig skrpt käbr. Gifvetvis s k u l l e d e t för oss l l d e l e s för l å g t t t h ä r g å i i d e t l j e r. V i e r i r ed s t om å g r h u f v u d s k e r. Vår ldtmä h fått s i g e y v ä g l g, m e s ä k e r l i g e ä r d e t t e v i g s t r i d s ä p p l e därför i g l u d b r i g d t ur världe. E t t viktigt resultt är de y s o c k e r l g s t i f t i g e, s o m i e b ä r e ö f v e r g å g frå r å v r u - till p r o d u k t b e s k t t i g fser t t l å t s t t e d e l förtjäste m e d s o c k e r fbrikter. Riksdgsmäe h de gåg hft m y c k e t b e s t y r m e d å g r f v å r förämst kosumtiosrtiklr. Utom med socker h d e s y s s l t m e d b l.. b r ä v i, öl s v g drick. Vi h fått y b r ä v i s f ö r o r d i g, y ö l f ö r o r d i g y s v g d r i c k s f ö r o r d i g, smtlig b j u d d e p å s k ä r p t b e s t ä m m e l s e r i fseede p å försäljige, utom de sistämd, som t v ä r t o m fser t t h e l t h å l l e t frigifv är utides bäst ärigsmedel för br försäljige. De tre förordigre iebär ll e t t m o d e r t t i l l m ö t e s g å e d e f frå s p e cielt y k t e r h e t s h å l l f r m s t ä l l d ö s k i g r. H v d s ä r s k i l d t d e y b r ä v i s f ö r o r d i g e beträffr, så b j u d e r de d e s s u t o m p å l l d e l e s y g r u d för f ö r s ä l j i g s m e d l e s f ö r d e l i g, h v r i g e o m ldsbygde i hög grd gys på städers bekostd. A l l d e s s förslg ä r o t g p å r e g e r i g e s iititiv. M e r s h r r e g e r i g e icke hft ågo geäm säsog. De hr vrit utstt för e ä r o g o f b r u t e följd f e d e r l g o c h d r o b e h g l i g h e t e r ; d e t är m ä r k i g s v ä r d t, t t g r e p p e k o m m i t i c k e b l o t t frå m o t s t å d r e, u t äfve frå s å d, s o m b o r d e i främst rummet tillhör de trog väers skr. V i e r i r b l o t t om, h u r u t. e x. i f ö r s t k m m r e e d r Cvlli, e h ä r d s h ö f d i g Gustf B e r g o o h e frih. G r i p e s t e d t s ä l l t s i g tiil g r i p r e s k r e t s. B l d de fll r e g e r i g s f ö r s l g e ä m vi h ä r b l o t t å g r f d e l l r v i k t i g s t e. D e t är kädt, huru rösträttsfråg strdde på kmr r e s s k i l j k t i g b e s l u t ; d e blir u d e s t o r p r o g r m p u k t e v i d s o m m r e s v l till d r kmmre. S t r e j k l g e föll, kslihusfråg föll, d e t s t o r f l o t t s l g e t gick om i t e t, l i k s å kserbyggdsslget. Illes hr de riksd g p r u t t o m k r i g 3 millioer p å h v d k. m:t äskt, hvrigeom de slutsumm, som riksstt e b l c e r r m e d, e d b r i g t s till d e t fortf r d e s t å t l i g b e l o p p e t f 7 2, 2 7 0, k r., som är är 5 millioer midre ä ärmst föregåede. B e t e c k d e för d e s i t u t i o, s o m v r i t r å dde, är tt, med riksdge geomgåede vrit så ovligt krftig i si prutmå gete m o t k. m : t, d e till r b e t r e f ö r s ä k s i g s f o d e beviljt 6 0 0, k r. m e r ä k. m : t b e g ä r t. D ä r r e g e r i g e s ö k t e p r u t, d ä r ville ej r i k s d g e vr med. Mycket skulle turligtvis ku vr tt berätt om de gåg riksdge dess högtrycksrbete. De storm, som mlmtulle i elfte t i m m e u p p v ä c k t e, ä r ä u för färsk för t t behöfv å t e r u p p l i f v s. D e s t t e lidels e r u t i e för v å r f ö r h å l l d e o v l i g t häftig s v l l i g. M k förstå, i h v i l k e grd situtioe uti vår lug dr kmmre hde förädrts, då e ktd dem i explosiv v r e d e k u d e b e s k y l l e f m i i s t r r e för t t h m i s s b r u k t o r d e t. Som sgdt, mycket skulle äu k u vr t t förtälj. M e d e t ä r j u e förtjäst t t s l u t i tid, i s y e r h e t, f ö r m o d v i, ä r m skrifver om p o l i t i k u t i I d u s s p l t e r. Därför b j u d vi u l ä s r e frväl. Riksdgsmäe h j u o c k s å r e s t h e m till m k g å r d det är tyst i de mågomstridd byggde på Helgedsholme. I vi e d l ä g g p e, t i l l å t vi oss b l o t t t t c i t e r ä u å g r o r d u r d e förut omtl d e vis f h r P e r s s o i T l l b e r g. H s j u g e r bl.. s å h ä r : "Me hur i debtte vi ä hfv grålt, det bäst för ldet oss ll besjält." J, d e s k e t i l l k o m m e r d e t icke o s s t t betvifl. V l m ä e h j u själfv f g ö r d e t i si h d. Ett pris f Femtuse (5,000) kroor är i Idus y litterär pristäflig utfäst för de bäst svesk origil rome f ugefär 300 sidor vlig bokoktv. Täfligstide utgår de 30 jui 905. Närmre progrm bestämmelser återfis i Idu :r 4 för föregåede år. All vår förfttre förfttrior ibjuds tt deltg! sjuk. Förorddt f Herrr Läkre. Prof sädes grtis frco frå Axel Lestrd, Gefle.

3 I D U N SEX DA D STYFVER. FÖR IDUN A F AMAN- KERFSTEDT. E T V A R e tidig vårtt. Hfvets oro h d e s t i l l t f, o c h p å v t t e t g l i m m d e e s m l s t r i m m frå d e y t ä d m å e. I s sörj i s u d e t v r b o r t, o c h lufte k ä d e s re, h ö g o c h m i l d. Uppför d e l å g b c k e till f ä s t i g e i s k y m i g e m e l l d e h ö g m u r r gick m e d brådskde likväl försiktig tyst steg e k v i. H o v r k l ä d d i tofflor o c h h d e e s c h l öfver h u f v u d e t. V ä l u p p k o m m e, s m ö g h o l j u d l ö s t frm utefter m u r r, k l ä t t r d e m e d g r ä s l ö s o c h v å g s m v i g h e t öfver vllgrfve p å s å s ä t t, t t h o f s t g j o r d e e t t r e p på e s i d, k s t d e d e t öfver till d e d r, d ä r d e t t o g s emot o c h g j o r d e s fst. Ho s v ä g d e å g r ö g o b l i c k öfver djupet o c h å d d e ä d t l i g e frm, d å e k r f t i g h d f t t d e h e e d r o g h e e u p p. "Och hde j g ite d i g, " sde ho. " M e u s k vi s l å b o r t s o r g e. Tre måder det g å r som e d s. " Me sorge stt där, så t t de ite es k o m m o s i g för t t k y s s s. M i u t e r v o r o för l l v r s m m för s å d t. M e h höll h e e h å r d t t r y c k t m o t sitt b r ö s t. " H r d u h ö r t å g o t frå d e g m l? " s d e h. " J, h ä r ä r bref. H v r h r d u fick? S e h ä r ä r l i t e t å t d i g. G ö m ' e t b r v ä l för d e dr. Och så godt mod, Aders Petter." Det kckde skt på dörre. B r o d e r s o l d t e följde h e e t i l l b k. R e p e t s t t k v r öfver vllgrfve, ho s v ä g d e å t e r öfver djupet. Då ho väl vr uppkomm e, l ö s t e h d e t, o c h h o d r o g d e t till s i g, r u l l d e ihop d e t o c h b r d e t så u d e r s c h l e. S å h d e h o h å l l i t p å i ä r t v å år, lltid modig, t r o g e o c h u p p m u t r d e. N u behöfde h o llt k o m m till ro o c h sofv, t y dge därpå vätde hee mycket rbete. Me för först g å g e h d e o c k s å öfver h e e k r u p i t e viss u d e r l i g s k r ä c k. M visste icke f å g r e r v e r p å d e t i d e, m e m trodde p å igr. Ho låg läge som uder e m r, m e h u r d e t v r, s e g r d e h e e s s t o r, s t r k, u t h å l l i g k ä r l e k öfver l l s p ö k b i l d e r, ho somde t r y g g lug v k d e äst m o r g o krftfull o c h g l d till sitt r b e t e o c h si t y s t f ö r h o p p i g r. Sidetyger med Schweizerbroderi till Klädigr blusr sist yhet i Jp Pogé ä kr. 3.0 A 4.70 pr meter. Leverers tull- A portofritt t!h privtpersoer. Profver omgåede frko. Schweizer & Go Luzer S. 5. (Schweiz.) "J-, det förstås, m e... " " J g h ö r d e t t b o r g m ä s t r s h d e börjt med s o p p h ä r o m s i s t e s, ä r di h d e m i d d g för f s t l d s b o r, " iföll h u s p i g. "Håll m u, Sti Lis, det är ige som frågt h e e o m r å d, " s d e k p t e s k s k r p t, " J g k ldrig tck dig og, Olle," hvihäftigt u p p r ö r d öfver t t h o förlort h e d e r s k d e h o. " J g k å t m i s t o e få t l m e d t t v r d e först. " J g behöfver i t e p hoom, med du h r v k t. " efter h v r k e b o r g m ä s t r s eller p o s t m ä s t r s " J g blir v ä l o l y c k l i g för'et, j g, till s i s t. " eller för r e s t e å g o m ä i s k. " " N e j, d e t blir d u i t e. J g ä r o g försiktig "Me", iväde mdm Sudbom sktmodigt, d u ä r v ä l i t e m i b r o r för i t e h e l l e r. " "på de där middge v r det br utböligr. " J, tig u br. J g vet hvd det gäller, Bevrs, ige i stde sågs värdig. D e t jg.".. s k u l l e fll sig s å b r, o m vi t o g k ö t t s o p p De g i g o b å d frmåt i m u r r s s k u g g, först o c h s å fiske s e ' s t e k e sist de u g e s o l d t e m e d j ä m, t k t f s t s t e g, efterrätte. P å så vis kude k p t e s k spr h o ljudlöst s m y g d e efter h o o m, till dess i v i e t p å e r ä t t e, för p å fiske k u d e di K p t e Hoff, k o m m e d t p å f ä s t i g e, o c h de k o m m o frm till l o g e m e t e. g ä r d r i c k u r s k v ä t t r efter s o p p v i e t. " h s fru s k u l l e h m i d d g s k l s, o c h som d e t t " G å i i v k t k u r e, " s d e h. v r m e r o v l i g t i d e lill s t d e, d ä r m " J g t ä k e r visst ite t å g o t v i p å sopdär stod ho vätde, skälfvde både i l l m ä h e t iom sällskpslifvet öjde s i g m e d p, o c h k o m i h å g, S t i Lis, t t d u s l å r i f ä g s l o c h l y c k. M e h o behöfde ej supéer m e d ds, så vr det gsk turligt, förstådigt i glse. Du går bkom gäster vät läge, iom e miut s å g ho hoom tt det v r stor uppstådelse i kommedt s t r ä c k e r frm r m e till h ö g e r o m d e d u komm, låg smärt i si hvit fågdräkt, h u s e t för t t o r d t i l l r e d e l s e r m e d l l d e serverr, m e hufvudske ä r t t du slår i så, så v r h d ä r h o s h e e, d ö r r e s k ö t s till o g g r h e t, s o m tillfället k r ä f d e. t t d u får fjorto gls u r b u t e l j e. Det är utifrå, o c h d e s t o d o i m ö r k r e t t ä t t s l u t till b ä s t d u öfvr d i g i k v ä l l m e d v t t e. " F r u k p t e s k v r e d u k t i g k v i, s o m hvr dr. " J g s k o g g ö r m i t t b ä s t, fru, v r s ä s t y r d e sitt h u s m e d o r d i g o c h p r k t i s k för" Ä d t l i g e träffr j g d i g d å, A d e r s P e t t e r, " ker p å d e t. Hvd p å mej kommer, så s k måg. H o visste h v d h o ville, o c h h v d hviskde h o. " J g tycker d e t är e evighet di i t e bli k o m, " s d e S t i L i s o c h h o ville, d e t g e o m f ö r d e h o. H o v r t r ä mell hvr gåg. H u r m å r du? Nu börjr s k r t t d e till. ge o c h t r o g e i s k ö t d e t f si p l i k t e r. P å du v ä l få t i l l b k h u m ö r e t, ä r d e t lider s å sitt sätt kude ho klls godhjärtd, me h o " H v d h r k p t e s k t ä k t sig för s t e k? " s r t till s l u t e t. " v r h ä r s k l y s t e o c h s t t e si ä r i t t s k ö t " J g h r visst i t e täkt m i g, u t j g h r " D u förstår i t e d e t d ä r, S t i L i s, " s d e si e k o o m i s å, t t k p t e e k u d e h s k ä l r e d skfft, m e j g v r r ä d d, t t i t e klfh d y s t e r t. " J g vet ite hvd det kommit för s i t t b e l å t s k r y t : " M i h u s t r u får tolfs t e k e s k u l l e r ä c k, för d e v r ite så v ä r s t åt m i g. J g ä r r ä d d för h v r d g. J g t r o r s k i l l i g e t t r ä c k till lik m y c k e t, h v r t i l l s t o r, u t j g m å s t e t e fårstek o c k s å. " l d r i g j g k o m m e r öfver d e h ä r t r e m å d r frur behöfv r i k s d l e r. " E gåg om " M e h v r i l l v ä r l d e s k vi s t e k d o m? " der." å r e t t o g h o s i g l e d i g h e t för t t r e s b o r t o c h r o p d e m d m L u d b o m till. " S k vi e l d h ä l s p å si gift s y s t r r, d e t p å s t o d s " H v d u, A d e r s P e t t e r, j g m å t t e v ä l l d r i g upp stor bkuge u t e i bgrstug?" t t ä r d g e för h e e s å t e r k o m s t ä r m d e l ä m t l l t i g d ä r h e m m o c h flyttt h i t o c h " D e d r r d å e hlf fm v e d, " s d e k p sig, b r u k d e b r e s u c k d e s ä g s i s e m e l l : tgit plts hos k o m m e d t e s lärt mig tesk bekymrd. " G å r d e t i t e p å h ä l l e "Ack, om ppp ädå vore m m m! " bli k r o b t för e m e s h e l l e r. D e t d ä r vill i gryt?" j g r k t i t e h ö r, håll d u b r m o d e t u p p e. " N e j, v e t k p t e s k, di blir i t e g e t i l p å T y k p t e e h ö r d e till d e t m e d g ö r l i g s l g e t, S r t t å g vi u t m e d p u k o r o c h t r u m p e t e r d u det sättet. O c h m e d ll s m ö r g å s m t e o c h som s å g lifvet i ljus färger ä l s k d e t t j g, o c h s å gift vi o s s m e d d e t s m m. " g r ö s k e r blir o g s p i s h ä l l e full ä d å. " h g l d s i k t e o m k r i g sig, hvrför h s "Mes," sde h, "e dråpre." u t ä m i g till k o m m e d t p å e fästig, full " J, d å b e g r i p e r j g ite h u r vi s k b ä r " D e t v r j u i v å d, A d e r s P e t t e r, h u r oft m e d fågr, f m å g b e t r k t d e s som e ö d e t s oss å t, " s d e k p t e s k s u c k d e, " d e t blir skll j g s ä g d i g d e t. D u t o g för h å r d t g iroi. väl ige råd ä t t eld i bgrstug." i brottige." " D e t t y c k e r j g d å ä r lldeles orimligt. M e E m e l l e r t i d höll fru k p t e s k i o c h för d e "Me siet r på mig, u ser j g skulle vi i t e k u s k i c k d o m till b g r e stor hädelse u e koferes med stdes hoom ligg död hvr tt." för t t s t e k s. D e t g j o r d e vi e g å g h o s kokmdm i slskmmre, uder det huspig " D u täkte l d r i g g ö r h o o m s k d, m e k y r k o h e r d e s, mis j g. " s t o d o c h t o r k d e gls v i d s k ä k e. det g j o r d e h. H t ä k t e frå b ö r j t "Me det kostr väl det m e d? " " J, mdm Sudbom," sde kptesk, lifvet f d i g. " " d å börj vi s å l e d e s m e d fiske, stufvd p i g g " A h, b r e s p o t t s t y f v e r. J g k v i s t r öfver " H u r v e t du d e t? " vr pottis, sed tg vi sopp." till b å g r W i b e r g o c h frågr, om h k t Ho tvekde ett ögoblick. emot d o m. J g ä r ige i r ö d s t e r p p e t. " "Om kptesk ursäktr, så hörde j g tt i e i s t d e så h d e fi h e r r s k p e r t g i t S g d t o c h gjordt. Mdm Ludbom sprg, " D e t v e t j g därför t t h fride till m i g sig till t t börj m e d s o p p. D e t sde mi d e t d r ö j d e icke l ä g e, förr ä h o v r tillk v ä l l e förut, o c h d å h o t d e h t t s k d d i g. s v ä g e r s k, s o m v r i t i e h ä l s t p å s i bk. Och u ä r d e t b r d e h ä r i s p ä r r i g e, s o m d o t t e r, s o m ä r m t l g e r s k, s å t t d e t ä r llgör d i g m i s s m o d i g, " s d e h o l u g d e. " J, u är det uppgjordt med hel pschse. Bågr W i b e r g kude ite t mer ä d e " V i får j u r b e t u t e, " s d e h, " o c h d e t deles s t t. " e, för h k u d e i t e förstör b r ö d g r ä d d " S ä g e r m d m det? J, j g hörde o g är e v ä l g ä r i g. N ä r j g r b e t r m e d sp i g e för k p t e s k s k ö t t, s ' h, m e d e g l u k s om d e t i S t o c k h o l m o c k s å, m e d e t de, t ä k e r j g p å for tider, p å t o r p e t o c h h t o g skulle o g bli till b e l å t e h e t, s ' h, är d å u p p - e d v ä d v ä r l d e, d e t m å s t e på d i g, S t i L i s. " s å s p r g j g till b å g r A p e l k v i s t, o c h h j g tillstå... " " N å, d e t v r d å v ä l, t t j g fick h ö r e t t v r villig t t t d e d r, fstä d e t h d e ord o m d e t, " s d e h o.. " M e d e t k u d e j u v r i t r e s s t t t börj sig litet s v å r t, s ' h, m e för k p t e e s s k u l l, med d e s e d e h ä r, h e r r s k p e t s o m ä d å ä r " J, hde j g ite dig... " sde h. Röste s h... " liksom förämst... " stockde sig i hlse p å hoom. STURES MJOLK-CACAO ftr umer** obestridlige erkäd som geämste hälsosmmste frukostdryck, som fies. Förutom de bäst Cco's fi rom geäm smk, hr de mågdubbelt mer ärigsvärde är hälsosmmre ä &go i hdel förekommde Gco. Se i öfrigt Professor Bergstrds Hdelskemiste Joh Ldis ityg. Prist är det billigste, ämlige edst 3 kroor pr k g.

4 IDUN LoliS-Tvål. Grterd re, eutrl, mild öfverfet. Bäst Brtvål I 25 öre st. Grumme & So Stockholm. "Det vet j g visst," sde kptesk, "h k u d e lik väl g ö r d e t för mi s k u l l. " Mdme hostde ett litet omärkligt tg, som lik omärkligt, me välförstådt besvrdes f e t t e k o frå s k ä k e. " F r å g d e mdm, hvd det skulle k o s t? " " N e j, d e t g j o r d e j g v e r k l i g e i t e, för d e t k d å i t e bli å g o s u m m t t t l o m ; de h j u u g r e e l d d e i ll fll, så d e t blir j u i g e e x t r utgift för d o m, b r b e s v ä r e t förstås... " " D e t v r d u m t i ll fll. M s k l l lltid vet hvd m ger ut. K o m i h å g d e t till e gåg, mdm Ludbom." F ö l j d e d g s k u l l e k l s e t bli, d e t bk d e s s t e k t e s r b e t d e s till s e t p å t t e i k o m m e d t h u s e t, k l o c k hlf t u p å o s d g s m i d d g stod d e t l å g b o r d e t d u k d t m e d b r u t s e r v e t e r g l ä s d e k r i s t l l skålr. Tväe soldter voro beordde tt hos r e s p e k t i v e b g r e h ä m t h v r s i s t e k i sist m i u t e, så t t de ä u. s k u l l e b i b e h å l l si hett. De k o m m o m e d s i l å g p o r till k ö k s u p p g å g e, j u s t som g ä s t e r t r o p p d e i geom hufvudigåge. Kptesk stod klädd t full s t s s i köket» för t t k s t e sist blick öfver t i l l r u s t i g r. Tidigr, som höljde stekr, borttogos de f r m s t o d o v c k e r t b r y t g l ä s d e till s å väl k p t e s k s som m d m L u d b o m s stor belåtehet. " D e t k då r i k t i g t v t t s i m u e b r f t t se på d e m, " f ö r k l r d e mdme. (Forts.) S K O L U N G D O M OCH NERVOSITET. ÄRMED vill äfve uderteckd gör ågr reflexioh er i dett red gsk flitigt debtterde äme. Föregåede ilägg h frmställt åtskillig både verklig täkt orsker till skolugdomes ervositet. För mi del tror jg ite tt själfv läxläsige, såd de umer är ordd, på ågot sätt bidrger därtill, ej heller k jg förstå, hur det skulle bär sig med udervisige, om läxläsige toges bort. Jg beklgr verklige f hjärtt ll lärre lärrior, om de metode blefve iförd, tt llt skulle lärs f bre uder lektiostimmr. Hvilket oerkördt rbete dett skulle blifv, k hvr e ise, som själf ågot pröfvt på "lärrekllet. Det skulle för öfrigt fostr bekvämlighet, osjälfstädighet stor osäkerhet hos elever. Just det tt de få själfv läs si äme täk öfver dem på ege hd, tror jg är mycket yttigt utvecklde. Äfve är det väl meige, tt lektioer skol befäst utvidg de kuskper elever sålud förut skfft sig. Ut läxläsig tror jg ige udervisig k få ågot resultt, hur skulle det gå med lärre lärrior? Helt visst skulle de bli öfversträgd ervös i äu högre grd, ä hvd red u är fllet. Att försök iprät ett äme uder e lektio hos 20 å 30 elever på e gåg, så tt hvr e f dess sed hr e verkligt god behållig därf, håll på så lektio efter lektio, därmed stode ej måg ut. Jg hr kommit tt fuder på ågot t, som jg tror ite så litet befrämjr ervositete hos skolugdome. Det är de måghd profve i ll äme strx före exme de därf lstrde»hetsjkte» mot slutet f termie, just då både lärre elever börj kä sig trött det värst rbetet egetlige borde vr öfver. Det skll vr prof i histori, geogrfi, mtemtik, tysk, frsk, egelsk K o s t y m svesk, efter dess prof rättr lärre lärri till stor del si betygsättig. Åtmistoe vr är og äu förhålldet så i de skol, där jg åtjutit udervisig. Vr lärre i histori delde pä»proftimmr» e för sv. hist., e för llm. hist. e för litterturhist. ut åt oss elever hvr si lpp med 0 å olik frågor i dett äme, hvilk vi sålud på timme skulle skriftlige besvr. Vi skulle redogör för krigshädelser, slg, fredsslut, krktärer, regerigr m. m. I geogrfi hde vi dge före exme mutlig proflektio i geogrfi, som vrde flere timmr på e. m. Då skulle llt, hvd vi läst uder de gg termie, geomgås förhörs. Af frukt för tt ej riktigt ku besvr ll skriftlig mutlig proffrågor till följd därf få midre god betyg lästes u lldeles vildt dgr ärmst före exme. Jg vet fler elever, som sutto uppe läste hel ätter sed kommo till skol feberktig ervös, ur ståd tt ku håll tkr tillsmms. Själf vr jg dge före mi utgågsexme så trött öfversträgd, tt jg oupphörligt föll i gråt ut ågo ledig. Sed på sommre mis jg, hur slö trött jg käde mig. Jg kude ite lls jut f frihete på grud därf. Är det u rätt tt gå tillväg så? Skll ite e lärre lärri ku hi få e klr uppfttig f e elevs kuskper frmsteg uder termies lopp ut tt behöfv ställ såd prof sätt betyge därefter? E elev, som llvrligt rbett uder termie lltid kut si läxor, k vid profve råk dumm sig sålud få sämre betyg ä e elev, som vrit lt uder termie, me stormläst till profve redt sig br med dess. Dett är ej rättvist, jg tror, tt e dylik ervspäig vid termies slut, då rbetet i stället borde så småigom skts f, k h gsk ledsmm följder med sig. PRIVATLÄRARINNA.'.' \ Det hr vrit med tämlige bldde käslor uderteckd läst A Yrs m. fl. ilägg i ofvståede fråg. Hr själf för icke så värst måg år sed vrit e såd där»ervös, blodfttig, öfversträgd vrelse», me det vr till stor del mitt eget fel, liksom jg tror det är mågs. Flickor äro ju i llmähet, som A Y. säger, utrustde med e god portio mer mbitio ä gossr. De där mbitioe är ju ågot m k vr gld öfver tt äg, me de k också bli till skd, det hr jg sett måg exempel på, själf är jg ett. För tt ågo gåg få tillfälle tt öfvergläs kmrter läste jg måg»bredvid» i äst ll äme. Läste på flere sidor i förväg i öfversättig o. s. v. Själfv läxor togo mist tide. De voro för öfrigt så väl geomgåg i skol hvr ed e, tt äfve de mist begfvde ej behöfde slit ut sig. Hde ej de flsk mbitio drifvit oss tt läs mer ä vi behöfde, hde vi visst icke behöft bli blek öfversträgd. Såsom det i llmähet uderviss u för tide f vår ug lärre, klrt åskådligt, hvrje läx förberedes grudligt, tror jg det är orätt tt kst ll skuld för ervositete på skol. Nog fis det e äldre lärre lärri, som ser bereddet som ett oödigt påhitt håller styft på ordgr utläsig, me de äro dock sällsyt, lyckligtvis. Hvd som särskildt förvåt mig i de här uppstser är tlet om tt fskff hemläxor. Det låter ju og br, frå bres sypukt sedt vore det ju härligt, me stckrs lärre lärrior. De, som k komm frm med ett sådt förslg, hr tydlige ige ig om, hvd det vill säg tt udervis br. Red u få lärre rbet så, tt de äro både»ervös öfversträgd», hvd blefve de icke, om bre ej skulle h ågot tt läs öfver hemm. Me om m u ser bort frå lärre, jg udrr, om det vore så yttigt för bre tt slipp frå llt själfstudium. Jg tillåter mig tvifl därpå. Huru skol de i e frmtid ku red sig på ege hd, om de ej red som br få väj sig därvid. De där idée om slopdet f llt hemrbete skulle möjlige ku relisers i ågr få ytterst gysmm fll, om e lärre t. ex. blott hde 2 å 3 elever, me med klsser på 20 å 30 br är de og otäkbr. Du mor, som hr såd blek, öfversträgd br, hr du ldrig täkt på, tt du själf skulle ku fhjälp det od i ågo må? I stället för tt skjuts de läxläsde pysr till motstt äde f våige för tt slipp hör surret, kude du ju tg ditt rbete sätt dig midt ibld dem. Täk så mycke oro, som skul'e försvi, om mmms välig ögo hvilde på ugdomr, med de besvärlig läxor lästes. Så kude du ju gifv dem e vägledde fråg på det läst, låt dem få»berätt» läxor för dig etc. Vis dig sä itresserd f ders rbete som möjligt, tl om för dem, hur mmm e gåg i tide själf fått»kog» med läxor, uppmutr dem på llt sätt försök tt få dem tt tyck om sitt rbete. Beklg dem frmför llt ej. därmed gör du ige ytt, me stor skd. Tror du icke, du lill mmm, som är så orolig för di br, tt mycke ervositet skulle försvi, om du följde ofvståede råd. Jg tror det, j, jg är lldeles öfvertygd därom. L. e r P. S TUDENTVGILANSEN P Å 850-TALET. N I N G A R A F N. P. I UPSALA NÅGRA ANTECK- ÖDMAN. (leorts. o. slut fr. :r 9) N Ä R J A G som u g s t u d e t k d i d t k o m m e d å g r d r dito p e r å g b å t frå S t o c k h o l m de 5 o v e m b e r 8 5 5, så v r d e t l l d e l e s som h ä r beskrifvits. S ä r s k i l d t v r d e t e ä l d r e s t u d e t m e d g l s ö g o v ö r d d s v ä r d t h e l s k ä g g, som l d r i g s l ä p p t e oss. H icke b l o t t m ö t t e oss vid b å t e s k o m s t v i g i l e r d e f oss s å m y c k e t som då m e d h s, u t l g d e s å t t h äfve u d e r de ä r m s t e d g r e v r s å m y c k e t som möjligt i v å r t s ä i l s k p, j, omgifve f oss som e t t s l g s lifvkt, v r s t ä d i g t treflig u d e r h å l l d e, o u t t ö m l i g p å e k d o t e r, som gåfvo oss r i k t i g p r o x y s m e r f s k r t t, o u t t r ö t t l i g t t för oss o m k r i g vis oss s t d e s m ä r k v ä r d i g h e t e r äfve t t för oss frå s c w e i t z e r i till s c h w e i t z e r i p å d e t g e m y t l i g s t e s ä t t b e s t ä l l i v r o r p å v å r ege b e k o s t d d ä r p å i e j o v i l i s k e d l å t d e t o v i g i l e r f oss till h ö g e r väster. Vi t y c k t e l l t t h v r så " g l d treflig", m e öjet ä r f h s sälls k p v i s d e sig i l ä g d e r ä t t d y r b r t, S t u d o m öjde m sig ej t t m ö t s t u d e t k d i d t e r vid k o m s t e, u t d e t k u d e h ä d, ä r de k o m m o l d v ä g e, t t m till m e d for dem l å g v ä g till m ö t e s. B e k t vr, t t o r r l d s - s t u d e t e r lltid p å d e t t s ä t t r e s t e si u g l d s m ä till m ö t e s ä d till H ö g s t g ä s t g i f v r e g å r d. D ä r h ä l s d e de dem v ä l k o m, i t o g o f e s t m å l t i d m e d d e m i g ä s t g i f v e r i e t s s t o r sl v i g i l e r d e g r u d l i g t f dem, s e d foro s t u d e t e r s t u d e t k d i d t e r i e l å g r d f s k j u t s k ä r r o r å k r d r o s k o r g l d t b r o d e r l i g t t i l l s m m s i till U p s l, D e t t lefvere p å H ö g s t gästg i f v r e g å r d v r k ä d t iom s t u d e t k å r e u d e r b e ä m i g e " H ö g s t v ä s e d e t " fortlefde ä d till dess t t j ä r v ä g s r e s o r t r ä d d e i ldsvägsfärders ställe. Me d e v l i g s t e v i g i l s e v r d e s o m försiggick k m r t e r b e k t e m e l l å r e t om. O c h l l d e l e s s ä r s k i l d t v o r o de u t s t t därför, som fått "rek" m e d p o s t e. Till dess " l y c k l i g " eller o l y c k l i g h u r u m u s k l l k l l d e m f ö r s m l d e sig l å t g r e som ö r r k r i g " å t e l e ". Me h u r u k u d e d e s s roffoglr få v ä d e r k o r på r e k e t? Förklrige vr mycket ekel. I d e t g m l posthuset midt emot Geijersk huset edför "Croli rediviv", vr ämlige hvrje postdg i f ö r s t u g u p p s t t p å e s v r t tfl e list p å il d e m som h d e rek m e d p o s t e, h ä r s k o c k d e s lltid de l å e b e h ö f v d e, så fort å g o f dem fått å l i s t s y p å m e t p å e b e k t, h e l s t e l d s m, s k y d d e h till d e e s b o s t d s t o r m d e i u d e r r o p e t : " D u h r rek på p o s t e! H u r m y c k e t k du v r f m e d? " J, i b l d k o m m o m å g i s t o r m d e smtidigt p å d e t t s ä t t r o p d e om h v r d r de b e l o p p de ö s k d e. Huru som hälst, är tiosvktmästre ädtlige kom med reket, s å v r d e t b r t t d e l u t till h ö g e r o c h v ä ster, till dess m själf ä g d e e d s t e r i g b r å k d e l k v r f h e l s ä d i g e. Af s å d t h d e j g själf m e r ä e g å g persolig erfrehet. Me j g k äfve u r ege e r f r e h e t b e r ä t t e t t fll d å de k m r t l i g b e h d l i g e f ett r e k g i c k m y c k e t l ä g r e ä så. J g s t t e d g s t u d e r d e i ll s k ö s ro i m i v i d s k m m r e, då e t t p r f mi l d s m ä k o m m o i r u s d e de ee b r i h d e ett u p p b r u t e t bref, som h l ä m d e mig u d e r u t r o p e t : " H ä r h r du e t t blifv fullt frich efter tvättig eller färgig hos Örgryte & Furgeri A..-JB., Göteborg, Ombud i Stockholm: Kugsgt 9. Kemisk Fröke Bed TvättJohso.

5 IDUN r e k, s o m j g t o g för d i r ä k i g frå v k t mästr, j g öppde det låde 50 k r o o r, s o m j g j u s t behöfver i d g. O c h X. här låde 2 5, här hr du reste." M m å ej u d r öfver, om j g v r d t lite h ä p e o c h förrgd o c h äfve u t t r y c k t e d e t. M e tt bråk v r ite värdt. D e t v r j u e "äldre l d s m ", o c h h själf t y c k t e s ej ftt t t h gjort t ä h v d h s o m g o d k m r t kude gör. Tvärtom tycktes h se, t t j g b o r d e v r t c k s m öfver t t h r ä d d t r e k e t å t m i g o c h b u r i t d e t e k o m h e m till mig, i d e d r h d e h u i t k s t sig öfver d e t. J, så lågt kude det gå. vigilse de p e g r e om å g r å r v ä d m i g till förmydre. h berättt e histori som v r äu roligre ä ll d e f ö r e g å e d e, s å t t vi b å d ä s t k i k d e f s k r t t s t e g h h s t i g t u p p, t o g fsked o c h gick r s k t s i v ä g. M e j u s t ä r h huit stäg dörre, öppde h de h s t i g t ige, s t c k i h u f v u d e t o c h s d e i e brådskde t o : " D e t vr st, du k väl ite h ä d e l s e v i s v r f m e d 0 " k r i s c h " tills i morgo?" N u förstod j g, t t d e t t v r h e l ädmålet m e d hs besök, brst i skrtt gf h o o m t u r l i g t v i s ti o m j g i t e fick ige d e precis "i m o r g o ", s å fick j g de e g å g. räcke hoom sedel; så voro för l å g t i d f ö r s v u. Först fick j g ige d e m g e o m t t de vidtsväfvde uge mes Om u å g o möjlige s k u l l e p å g r u d f det föregåede komm på de tke, t t de som h ä r b e r ä t t r, själf l d r i g b e h ö f d e v i g i l e r u t e d s t v r "offer" för d r s v i g i l s j u s t därför g ö r e s å d r s t i s k s k i l d r i g f sk e, s å vill j g u p p l y s t t d e t t visst icke vr hädelse. Om d r v i g i l e r d e f m i g, A p r o p o s " k r i s c h " s å b e g g d e s äfve m så v i g i l e r d e j g o c k s å f d r, ä r j g i m i e t " k r i g r e " i b l d d å liksom u. D e t t u r behöfde d e t o c h d e t v r ej s å säll. E t t t v i g i l s m i e, d ä r o c k s å e ä l d r e förtäljes, t t e s t u d e t, s o m, u d e r d e t h l d s m s p e l d e h u f v u d r o l l e m å i d e t t smj, v i g i l s e v r s å u t b r e d d l l m ä låg p å s j u k h u s e t, m o t t o g e t t krfbref s å l y d d e : m h g förtäljs. S k e t i m d e u d e r e t t f p å m i s t u d e t t i d, t t å t m i s t o e eligt " D e 50 krigre, som du låde i osdgs, m i först U p s l å r. J g fhemtde de mi full ö f v e r t y g e l s e de v o r o m y c k e t få m å s t e d u g e s t b e t l å t e r ", s v r d e m e d om- som l d r i g behöfde l i t d e. O c h e g å g själf mitt " r e k " p å p o s t e o c h blef g e s t g å e d e ; " D i 5 0 k r i g r e hfv flytt, o c h j g fick till m e d l i t d e u t e s l u t d e plockd red i förstug på åtskillig smärre själf ligger s v å r t s å r d. " b e l o p p. P o s t r e m i s s v ä x l r f ö r e k o m m o d å ej ä u, u d e r h e l si s t u d e t t i d för t t k u e x i s t e r. S ä t t e t t v i g i l e r v o r o m y c k e t olik. E d e t v r lltid k o t t s e d l r i r e k e o c h i J g k ä d e e studet e obemedld me smtid h r berättt m i g följde: E d g, då v l i g s t e fll s m å s e d l r. N ä r d e d r fått hederlig u g m, mi persolige vä som h hädelsevis vr vid kss e yhet s i t t, k o m s l u t l i g e e å g o t ä l d r e k m r t frm ö d g d e s h e l si l å g s t u d i e t i d lefv hufvudsom förmodlige h u i t s p r i d s i g m ö t t e vi ku ju kll hoom Y. sde i sklige på "löpde vigils." H h d e lls h e s t u d e t k m r t, s o m k o m b r å d s k d e d e e d l å t d e t o s o m s t o d e ä l d r e l d s ig m e d e l för e g e d e l, o c h u t f ö r b r h e t e f emot h o o m o c h b d få v i g i l e r 5 0 r i k s d l e r. m till e y g r e : d e t v å g d e f ö r e t g e t t t fortlefv o c h s t u d e r "Det k j g i t e, j g behöfver p e g r e i U p p s l å r t l i g e o m u d e r e ö d t v u u g e " L å m i g 3 5 k r o o r, d u s k l l få ige d e m själf", v r s v r e t. "Ack, kär d u ", återtog v i g i l s, s o m v ä x t e s o m e lvi öfver h o o m i dg 8 dr." de d r e, " d e t ä r b l o t t e f o r m l i t e t s s k. höll p å t t k r o s s h o o m till sist, k " J är det riktigt säkert det då?" sporde jg, J g behöfver b r g å o c h vis p e g r e för e d s t f ö r k l r s därf, t t h v r e i h ö g ty j g tyckte mig red h delt ut og, de s o m skll h d e m, s å får j g l å d e m g r d o r d e t l i g o c h s m v e t s g r m, s o m llh v r d e s s u t o m i t e k ä d t t v r så p u k t ige, d e t v e t j g förut så d u får ige d e m tid b e t i d e på dge, därför till s l u t förlig i ffärer. om å g r t i m m r ". " J s å, ä r d e t b r p å v ä r f v d e e s å d k r e d i t å t j ö t s å g o d t " S ä k e r t? " utropde h förärmd, "jså du det viset" därmed lämde X. hoom pe s e e d e, t t i g e, v r e s i g s t u d e t eller bortviflr p å m i ä r l i g h e t! Behåll då di p e g r gre. " F o r m l i t e t e " t o g dock å g o t l ä g r e g r e, s o m k ä d e h o o m o c h till d r v ä d e jg k red mig ut d e m. " tid ä X. vätde. E t r e d j e d e l f p e g r e h s i g ej å g o s i e k d e t t h j ä l p h o D ä r m e d v ä d e h m i g r y g g e o c h gick förfick h ige o m å g r d g r, r e s t e h r om, ä r d e själfv k u d e d e t, o c h d e t t oft rgd si v ä g. J g beskedlige uge studet h ite fått ige ä. med gsk stor belopp. M e d e omftblef g e s t o l y c k l i g öfver t t j g s å r t e ä l d r e tde vigils t o g ett oerhördt rbete v r kmrt. H v r j u " j u i o r ", j g blott " r e c e D e t b l y g s m m s t e därför m i s t r i s k b l i h ö g g r d tids- o c h krftödride. S t ö r r e dele t i o r " j g s k y d d e efter h o o m o c h v i g i l s b e l o p p j g h ö r t o m t l s, m å h ä r äfve f h v r j e v e c k o d g ä g d e h u d e r m å g erbjöd h o o m p e g r e ; m e h b r slog få e t t o m ä m d e. D e g m l e origielle o c h l å g l ä s e å r å t d e t t i s i g förtviflde fvisde ifrå sig m e d h d e o c h s d e : " D u lltid h ö g t i d l i g e v ä s t g ö t e S. m ö t t e e m o r g o r b e t e, s o m e s v g r e k r k t ä r ä h s r t t r o r ite j g h å l l e r h v d j g lofvr, s å d t folk e b e k t, s o m h h e j d d e m e d f r å g : " K skulle h d u k t u d e r för, o c h r e s t e f d g e, vill j g i t e h t t g ö r m e d ", o c h h gick bror lå mig 3 skilligr?" "Hvrför ä r d e t blef å g o, ä g d e h å t flitig stumed e spsk mi vidre. M e j g, j g följde j u s t 3 skilligr?" sporde de dre skrtdier. hoom evist föryde mitt bud g å g tde. " J o, sir b r o r, j g skulle j u s t g å o c h på gåg uder upprepde försäkrigr, tt j g ä t m i frukost, d e k o s t r 8 s k i l l i g r, o c h # t r o d d e p å h o o m, m e fortfrde m e d s m m j g hr 5. " D e felde 3 fick h t u r Och h ä r m e d vill j g u s l u t d e lill r e s u l t t, till dess t t ä d t l i g e, ä r vi h u i t ligtvis. s k i l d r i g f s t u d e t v i g i l s e p å o c h i i p o r t e till d e t h u s d ä r h b o d d e, d e Till sist ä u e h i s t o r i ; d e gäller 860 tle. M h r sgt t t de tides studjupt s å r d e Y. v ä d e s i g o m s d e i e e vigils, s o m i fråg b å d e om o r g i l i t e t detlif v r r i k r e p å poesi ä d e u v r d e hälft å d i g t o. " N å s å t g h i t d e m d å! " J g o b l y g h e t t o r d e s ö k si like j g t i d e s, j g ä r böjd t t t r o, t t d e t v e r k s k y d d e gld t t r ä c k h o o m p e g r e v r själf offret derför. S k e förhöll s i g p å lige s å v r ; m e e t t ä r visst, o c h d e t ä r, t t s e d s å g j g i t e r ö k e f d e m förr ä följde s ä t t. Uder studetexercise 858 i d e t t s t u d e t l i f fs d e t äfve v ä l d i g d r g om 2 0 å r, d å vi b å d l ä g e vrit " m ä i sth d e u d e r t e c k d, s o m ä g d e e viss öfig f p r o s, o c h till s å d r ä k r j ä g frmför llt te." i k o s t e t t r i t f folk, t g i t s i g för t t i d e s s t r e : kortspeldet, supdet vigilerdet* J, j g t r o r icke j g öfverdrifver o m j g ett l b u m fteck i blyertsprofiler h e l stuj, d e voro m e r ä p r o s d r g, d e v o r o t r e s ä g e r, t t rek. p å m i t i d ä s t s å g s s o m d e t k o m p i e t j ä m t e dess militärbefäl, o c h d e t t m ö r k s l g s k u g g o r öfver d e t i d e s studetlif. g e m e s m e g e d o m eller, ä r m r e specificerdt, l b u m öfverläts s e d å t k o m p i e t för t t D e s s s k u g g o r t o r d e, dess b ä t t r e d e t ä r g e m e s m "«//o>«s-egedom". I d e t t fll r å d d e å dess v ä g r förärs å t d e fhålle k o m å t m i s t o e m i f ö r e s t ä l l i g ej förekomm r e t f e t t slgs socilism. pichefe b r o Philip v. S c h w e r i s o m e t t på l å g t ä r så p r o o c e r d e i d e ä r v r d e m i e f e x e r c i s d g r e. V i d fskedsfeste När v i g i l s e s å s o m äfve oft v r fllet, t i d e s s t u d e t l i f m e d dess e r v ö s b r å d s k o c h p å öfre s l e å Löfves k ä l l r e blef d e t o c k skedde hemm hos kmrte p å hs eslig "Strebe". M e så h r d e t t i si o r d i g till d e e m e d e t t h j ä r t l i g t t l f k o m p i e t s k m m r e gick m t u r l i g t v i s ej lik h s t i g t d r s l g s k u g g o r, s o m m e r s k d e s p å mi pstor Otto Ljugqvist, verml., * högtidlige b r ö s t g ä g e s t i l l v ä g s o m u p p e v i d p o s t e tid, j g m e r frmför llt s å d s o m h ä r r ö r öfverlämdt. Strx därpå kckdes åter i eller v i d e t t tillfälligt m ö t e. Det gällde då t t frå de m o d e r, u p p l ö s d e t i d s d de b å l e o c h " p s t o r " höll e t t v c k e r t t l äfve först v r treflig e s t u d o c h t t få "offret" s k p r s e r l i g e ige " s t u d e t l i f v e t s p o e s i ". till t e c k r e f p o r t r ä t t e r o c h r ä c k t e m i g vid r i k t i g t g o d t l y e, i m r y c k t e frm Fis ågo såd äu j g tror tt t v ä r s öfver b o r d e t å k o m p i e t s v ä g r e m e d sitt ä r e d e. J g glömmer ldrig de glde de måste fis i " d e evig u g d o m e s s t d " s e d e l p å 5 0 r i k s d l e r s å s o m u t t r y c k f dess " G o r g s " * s ä t t t t vigiler. H kom e d g s å väller d e u t tvifvel frm frå d r, J g m o t t o g s e d e l m e d djup r ö u p p till m i g p å m i v i d s k m m r e, o c h s o m t c k s m h e t. friskre k ä l l o r ä e b l s e r d e g t i o s. O c h relse o c h höll d e j u s t i h d e färdig t t h s b e s ö k ej v o r o s å v l i g, u d r d e j g t t s å d k ä l l o r fis d ä r o c h lltid s k o l m e d å g r o r d t c k m i k ä r k m r t e r för h v d k k u d e vilj. O c h s r t f j g till fis, d ä r o m ä r j g fst ö f v e r t y g d. d e o v ä t d e gåfv, d å j g ö f v e r r s k d e s f mi b e l å t e h e t, t t d e t b l o t t v r e t t v ä l i g t t t e f dess, e u g d e l s m, k l p p d e mig k m r t b e s ö k, t y h v r y t t e r s t treflig o c h * Vill m i "studetvigilse" spår ågo poesi på x e l o c h h v i s k d e " L å m i g d e till i morrolig, s o m h k u d e v r ä r h ville, o c h så skulle de då ligg dels i de hjälpsmhet som ju g o " s t r ä c k t e u t h d e efter de. Och j g flockde m i g u d e r e hlftimmes t i d d e t e vid ll vigils kmrter emell gf sig å e sid mi s t c k r e förvirrd f b å d e gåfv o c h g l d s k r t t e t efter d e t d r, j u s t s o m tillkä, ehuru de visserlige oft vr ödtvuge dels i de oeklig komik, som i viss former f vigilse frmträdde. *E käd studetfigur flerestädes skildrd i för* Sedermer ägre f Muksjö pppersbruk riksfttres "Ugdomsmie'. dgsm i först kmmre. S A L U S Grti C A C A O 4* I plomberde påsr å 0 0 gr. &,7* k g. P r i s 3S ö r e p r k g. Obs. og g r t i m ä r k e t = " S l u s " b l å t t t v ä r s t r e c k. = Hultms Fbriker M l m ö. Telefo 6 6.

6 IDUN FRÅN SÖDERMANLAND NE RIKES NATIONS I UPPSALA 00-ÅRSFEST. A. BLOMBERG FOTO.. DET GAMLA NATIONSHUSET, DÄR JUBILEUMS LANDSKAPET AFHÖLLS. 2. ETT INTERMEZZO PÅ FLUSTRET. FRIH. C. C:SON BONDE TALAR FÖR DE GLADA STUDENTMINNENA. 3. MAN AFTÅGAR TILL TEATERN. 4. GRUPP AF DE I NATIONSSPEXET MEDVERKANDE. FRÅN VÅRKAPPLÖPNINGARNA PÅ LINDARÄNGEN DEN 2 DENNES. A. BLOMBERG FOTO.. KONUNGEN OCH KRONPRINSEN ANLÄNDA. 2. ETT AF HINDREN STENMUREN TAGES. 3. PÅ SADELPLATSEN. I FÖRGRUNDEN LÖJTNANT BOSTRÖM PÅ OUR QUEEN, FÖRSTE PRISTAGARE I ARMÉ- STEEPLECHASEN. 4. DEN FÖROLYCKADE FRIH. N. VON HÖPKEN AFFÖRES TILL SJUKTÄLTET.

7 267 IDUN' 905 GRUPPER OCH TYPER FRÅN VÅRKARNEVALEN I UPPSALA. FOTO FÖR IDUN AF A. BLOMBERG..»MEFISTO» PÅ DROTTNINGGATAN. 2. KARNE VALSTÅGET PASSERAR GENOM BOTANISKA TRÄDGÅRDEN. 3.»STENDAHL» UPPRÄTTHÅLLER ORDNINGEN. 4.»JAG GIFTA MIG ALDRIG.» >STRINDBERG» PÅ FRIARSTRÅT. 5.»HINKE» PÅ DITO-DITO. 6.»LTSBETH» (ARM I ARM MED»BILLING») MED SIN»KNAPP PÅ MAGEN». 7 OCH. ETT PAR AF TERPSICHORES PRÄSTINNOR. 8.»KAISERN». 9. EN SÖTMANDEL MELLAN TVÅ KRAKMANDLAR. 0. EN VIKING OCH EN GEISHA. 2.»PROFESSOR DAVIDSSON». 3. ALLA NATIONERS FÖRBRÖDRING OMKRING BÅLARNE. 4. FINAL.

8 IDUN" ETT NYTT 268 Slutlige h vi det slottslikde styrelserummet, utfördt i äkt. rikt skulpterd vlöt. Väggytor fylls här f Alf, Wllders gobelier, f hvilk vckr texlik kostverk vi red i [du :r 7 meddelde särskild fbildigr. Det y bkpltsets rkitekt är hr Erik Josephso, smme byggkostär, som för ågr år sed kompoerde Idustrikreditktiebolgets krktärsfull byggd vid Mukbro. BANK- PALATS. S TOCKHOLMS HANDELSBANK hr i dess dgr iflyttt i sitt y ståtlig hus vid Kugsträdgårdsgt, f hvilke ledig vi här frmställ dels e exteriör, dels tre iteriörer frå dett hufvudstdes yste peigplts. Husets yttre är uppfördt helt hållet f svesk grit frå Kullgre i Uddevll. Själfv bksle, som är ej midre ä 3 m. hög, gör ett ovligt impoerde itryck. Väggr äro klädd med jjus stuck mhogy tre väggmåligr, med motiv frå hufvudstde, till hvilk rtiste Puli är upphofeme, utgör hlles kostärlig utsmyckig. Af de fem direktiosrum, hvrmed bke består sig, utmärker sig det här tbildde för si jkrdeller mhogypeligr. STOCKHOLMS HANDELSBANKS ADOLF JANSON FOTO. på ll edr postförsädelser. NYA HUS.. DEN STORA BANKSALEN. 2. STYRELSENS RUM. 3. F A S A D E N TRÄDGÅRDEN. 4. E T T A F DIREKTIONSRUMMEN. Å T KUNGS- 6). De yttig koster: Vttekoste Simkoste.» ÖDERMANLANDS-NERIKES NATIONS 00-ÅRS-JUDett brokig krevlståg, f hvilket vi här medels BILEUM. De i Uppsl studethistorisk kmer sökt tillvrtg ågr momet, väckte turler ovlig högtidlighet försiggick i slutet f föregåligtvis med si kvick speligr på dges häede veck uder stor tillslutig. delser stor glädje, där det drog frm geom Botisk Först smldes e mägd f uvrde for trädgårdes vårgrö buskger. tretto som drbbde ryttre. Uder fjärde löptiosmedlemmr till urtim ldskp å tioes ige iträffde ett olycksfll f så llvrlig rt, tt Vårfeste vr i öfrigt sig lik med kosert, ett brofor lokl i höret f Ågt Drottiggt. m till e börj trodde, tt ett mäiskolif spilts. kigt folklif, trägsel på resturter som fslutbld de till omkrig ett hudr uppgåede äldre ig på det hel bl i de olik tioslokler tills Det vr uderlöjtte friherre Nils vo Höpke, tiosmedlemmre märktes e hel del represettiv de y dge ske öfver Fyrisslätte. som störtde med si fux Vixe i fllet ådrog sig persoligheter ur vår veteskplig dmiistrtiv e kotusio i rygge, med de påföljd, tt h omevärld. TT ARBETSHEM FÖR BLINDA DÖFSTUMMA. delbrt måste fförs till Sofihemmet för erhållde Bld vårt lds befolkig fies sorgligt og f vård. Till ll lyck syes dock det od vr f Ldskpet ägde rum uder presidium f äldste u öfvergåede tur. Äfve häste blef betydligt skdd ett stort tl vlottde, såsom blid, döfstumm, lefvde f. d. kurtor, f. d. folkskoleispektöre fil. siesslö m. fl. Edst ett f dess lyte är og tt måste forsls frå b. d:r Isulder, som i ett lägre tl frmbr de äldres gör lifvet tugt, hur mycket bittrre måste det då tck för ibjudige till de säreg feste, hvrefter Vi meddel i dgsumret ågr bilder frå löpicke vr, om två eller flere lyte smtidigt drbb ett d:r Erik Hmström föredrog vld stycke ur si till igr med dess de gåg ervskkde episoder. br. jubileet utgif itresst historik. Mycket göres ju både f stte f de llde därpå följde festmiddge å de vckert PPSALA I KARNEVALSSTÄMNING är lltid e mä eskild välgörehete för tt f dess smyckde uvrde tioslokle bevistdes f 70 muter sy, ej heller i år hr uiversitetsstlytt d yttig reltivt lycklig mäiskor. Me medlemmr. Rektor mgificus, professor Hmmrste, des humoristisk iteiligeskosortium frågått si rbetsfältet är oftligt, det hr lltid bruk för y utbrgte tioes skål, erirde med glädje tcktrditioer tt ge det kvick skämtet dess tribut. Krhjälpde krfter. smhet om tioers utvecklig dess uvrde evlståget vid vårfeste bestod de gåg f»de 3 I "Skolhemmet i Veersborg för blid döfstumm", lycklig ställig i eget trefligt hem. muser». Som m ser h de io dmer förökt fsedt för blid br, som tillik äro döfstumm eller sig, hvilket kske ite är fullt morliskt eller es Efter tt h itgit kffe i tiosträdgårde tågde siesslö, uderviss f.. 0 blid döfstumm gudomligt, me dess mer mäskligt. tioe med f såg till Uppsl teter, där 5 blid siesslö frå ll delr f ldet, emed för utsåldt hus uder stormde bifll tioes Eligt ktloge, som i för sig vr ett dråpligt dett skolhem är de ed stlt, där br med medlemmr utförde de gml sörmlädsk tiosspexe mutrtioshäfte, tedde sig uppdelige så h ä r : såd dubbl lyte ku erhåll uppfostr. Dess >Cleoptr>»På Mdgskr».»Koster, hos de gml greker represeterde olycklig, som lefv i e värld, där ej vre sig e Vi meddel ågr bilder frå de stämigsfull f de 3 Muser, idels i: strimm f ljus eller ågot ljud stör de grflik tysthögtidlighete, som geom si vckr iebörd torde ). Ordkoster: I. Skldekoste, II. Skåded det ogeomträglig mörker, hvrf de i ire h kvrlämt idel geäm mie hos deltgr. spelrkoste III. Tlrkoste; yttre måtto äro omgif, ku geom udervis2). Tokoste: IV. Musike; ig förs ut ur dett dlig fägsel omds 3). Bekoste: V. Dskoste eller Orkestrike; WÅRKAPPLÖPNIN GARNA på Lidräge hde i år till täkde, lycklig vrelser, som glädj sig åt tt 4). Kytäfskostem: VI. Sttskoste, VII. * smlt osedvlgt måg deltgre, äfve ku geom rbete skäk sitt lif iehåll. Krigskoste : publikes itresse vr de gåg stort. De kuglig Me är skoltide är slut, de måste återväd voro de gåg represeterde f kouge själf, 5). De bildde koster: VIII. Arkitekture, IX. till si, i de llr flest fll, fttig, usl, dålig s. k. kroprise-regete, prisre Crl Euge, Måleriet med si uderfdeligr, XI. Skrifkoste, hem, vät dem öd eläde; de hvrke ku - för öfrigt lyste sdelpltse läktre f e mägd XII. Svrtkoste (med spiritism, mgi, spådomskost, eller få rbet lägre, då det sks de ledig distiguerde medlemmr ur»de öfre tiotusedes» led. kortkost, kffedrickig, kiromti, oiromti hjälp de behöfv; ige förstår dem; m blyges för meterologi), XIII. Kokkoste smt Förförelsekoste De gld vårstämige blef emellertid uder löpdem; de skuffs ud läms åt sig själfv (som står midt emell tlrkoste målrkoste, igrs gåg betydligt sordierd till följd f de si sorg öfver, tt de ej äro som dr; ders rbetsme hr plcerts på svrtkoste); förvåde måg kullridigr ej midre ä UR DAGSKRÖNIKAN. S E U STILI SKÖNHET! STYRKA! Rikstelefo 764. Möllycke JVIöhelfbriks Utställig,Ritigr i s Birger Jrlsgt 8. Allm. Telef. 7<S 4. kostdsberäkigr upprätts beredvilligt på begär M u L. I luulci r såväl elegt som ekl; llt i solidt förstklssigt utförde. S ä g r, S ä g k l ä d e r, M t t o r G r d i e r. II Eg Arkitekter Dekortörer. Fililer: Göteborg, Mlmö.

9 269 IDUN 905 (Köp Veersborgs BARNSKODON! Bäst svesk fbrikt! Hvrje sul stämpld med vidståede fbriksmärke. Tillverks f: Aktiebolget A. F. Crlssos Skofbrik, Veersborg, Försäljes i miut hos de flest skohdlde i ldet. C. J. B. SERGEL. förmåg rbetslust försvi; de förslös llt mer llt det rbete, som i skol edlgts, är förgäfves. För tt råd bot på dett gräslös eläde måste ett litet rbetshem upprätts, där de fi e fristd, blifv omhädertg förstådd där de geom tillfälle till rbete vidre utveckls få glädj sig åt hvd de uder skoltide lärt. För dett ädmål hr "Föreige för vård f vux blid, som äro döfstumm eller siesslö" bildts gjort till si uppgift tt "i främst rummet upprätt uderhåll ett rbetshem". Medlemsfgifte är frivillig, me må dock ej uderstig e kro årlige eller 25 kr. e gåg för ll. Föreige, som för ågo tid tillbk bilddes i Stockholm, röte gest stor tillslutig räkr red öfver 200 medlemmr. Till ordförde i föreige vldes rådm Joh Wretm, till sekreterre otrie A. Alexdersso till skttmästre fru Ev Wretm, ll i hufvudstde. Styrelse består dessutom f 7 dr persoer, däribld de vrmhjärtde itisk förestådri för skolhemmet för blid döfstumm i Väersborg, fru Elisbeth Arep-Nordi. Som ämd föreig bör vr e hel ldets gemesmm sk, eär det ju gäller såd vlottde frå ll ldsädr, är det öskvärdt, tt ske röer itresse tillslutig på hvrje ort. Ehvr, som är lycklig og tt hvrke sk sy eller hörsel, ä midre båd, vidre ehvr, som ser ll de si gld lycklig omkrig sig, bör därför äg e tke åt de måg rm, som ut eget förvållde drbbts f e sid olyck som tt förlor både sy hörsel, g si skärf geom tt hos ågo f dess här ämd styrel-emedlemmr teck sig som medlem f Föremge för vård f vux blid, som äro döfstumm eller siesslö. ISAK WALLBERG. f. Nylige fled efter edst C J.ett B.prSergel, dgrs sjukdom chefe för krigshögskol, öfverstelöjtte vid geerlstbe C. J. B. Sergel i e ålder f 43 år. Med hoom förlorde vår rmé e f si prydder geerlstbe e f si llr ypperst officerre, ty öfverstelöjtt Sergel vr e ovligt begåfvd, plikttroge, itisk krktärsfst mäisk därtill i hög grd symptisk. Set skll de redbre me med det käck siet de kärsud lifsåskådige glömms f dem, som hde glädje kä hoom. Öfverstelöjtt Sergel vr e f de mest frmträdde främjrrie f skytterörelse i vårt ld smt ledde de stor riksskyttetäfligr härstädes höste 903, vid hvilk h gjorde sig särdeles populär. H sörjes ärmst f mk, född Ström, smt fyr små br. äfve till för dr företg, ä det som låg hs itresse ärmst. Därom vitt Hlmstds httfbrik smt Oskrströms stor fbriksläggig, hvilks tillkomst h hoom tt tck i väsetlig grd. Äfve i egeskp f itresserd kommulm hr h gjort si födelsestd mycket stor tjäster. Bl.. vr h e f dem, som krftigst verkt för Hlmstd Nässjö-järväges tillkomst. För öfrigt k ut öfverdrift sägs tt h vrit e f hufvudmäe i ll företg f vikt för Hlmstds smhälle orte. Stdsfullmäktige tillhörde h äd frå istitutioes börj, uder e låg följd f år vr h riksdgsm, ämlige åre smt 88 9 i först kmmre åre i dr kmmre. På si 70-års dg erhöll h de ytterst sällsyt utmärkelse Sällskpet Pro Ptris stor guldmedlj för medborgerlig dygder. Hög frimurre äd sed 854 ämbetsm iom orde, vr h frå år 887 Crl Xllhs-riddre. Ledige f ll si företg skötte h persolige i i se ålderdome. Först för ett pr år sed drog h sig tillbk till privtlifvets lug, lämde åt ygre krfter svret tt fortsätt, hvd h så krftigt grudlgt byggt. I sitt chrmt ståtlig hem på Slottsmöll, beläget i e förtjusde tur, utöfvde h e gäst- ISAK WALLBERG, f. * E f de svesk storidustries främste utöfvre, fbriksidkre Isk Adres Wllberg, f. d. dispoet för Wllbergs fbriksktiebolgs fbriker å Slottsmöll vid Hlmstd, fled för ej läge sed i hufvudstde, där h för tillfället vistdes, är 80 år gmml. Född i Hlmsid 825, hvrest hs fder smm år grudlde de klädesfbrik, som fort"thea TENGWALD. f. Bld sveskre i Amerik frde äges drifves * hr i ylige timt ett dödsfll, som därute hos vår f det Wllbergsk fbfjärr ldsmä väckt sorg i vid kretsr, i det pstorsk The Tegwld, väl käd iom sv.-luthersk riksktiebolget, kom kyrk i Amerik, flidit i Chikgo, W. efter fullbordde skolstudier till Liibeck, Dorothe Tegwld erhöll där si ffärsutföddes 857 i Bergsjö i bildig iträdde Helsigld, där hees 848 i si frs ffär. fder, Erik Högström, som äu, liksom moder, lefhur h sedermer, ver i frmskride ålder, jämte broder C. W. vr folkskollärre. Efter Wllberg, efter fders tt h gått igeom ett lädöd öfvertog hel fbrriesemirium rike, ombildde deågo tid vrit guversmm till ktiebolg, t, fick ho ställig blef ffäres själ som mues bo 5 Norledde krft, så tt disk museets ryktbre Slottsmölls fbriker dre d:r Arthur Hzefrå ders blygsmm lius, med hvilke ho börj utveckldes till på lågt håll vr släkt. det storidustriell etblissemg de u äro År 879 följde ho THEA T E N G W A L D. årlig tillverkigsvärdet e si bror till Amerik vr uder fem å r s uppgår 'u till omkrig 2 V2 millioer kroor tid lärri i svesk-luthersk Immuelsförsmlige i Chikgo. Ar 884 igick ho äkteskp med si tillhör ett f de mer ståtlig kpitle i vårt u efterlefvde mke, pstor Victor Tegwld. lds kommersiell häfde flid vr e mågsidigt begåfvd kvi der. därtill e blid älskvärd mäisk. Ho vr ock e god stilist sökte geom välskrif uppstser i Me Isk Wllbergs FRÅN THYRA GRAFSTRÖMS VÅRUTSTÄLLNING. BARNKAMMARINTERIÖR olik äme bidrg till svesk-merikers etisk rbetskrft liflig socil utvecklig. A F FRÖKEN STARCK. SOFFBEKLÄDNAD A F FRÖKEN FRYKHOLM. ffärsitelliges räckte Lgerms Krft-skur-pulver " T O M T E N ' '.

10 D U N 905 PIANINOT. GARGAROL L MA 270 S K I S S F Ö RI D U N A F EM- SVENSSON. EONOR, u är piiot häri Röste, som mälde dett, hde e högtidlig klg, liksom då m förkur, tt viktigt främmde tiskt muvtte. hr kommit. Leoor hörsmmde gest budet skydde ut. : Hämmr s y r e b i l d i g i mue, skyddr i Därutför på gårdsple till Björklud herrgård \ därför täder. i stod piiot ihöljdt i e stor låd. Vitersole biickde blekt öfver herrgårde, hvrs E Bruksvisig å ityget. E föster glimmde som svgt guld. Lufte vr klr bitde kll, edför låg sjö stelfruse, E Obs.! Stäkproppe förlgd iflskhlse.obs.i = rudt omkrig stodo tyst skogr. De ärmste fteckde sig i hvit, oregelbud lijer mot de klrblå lufte, me de lägst bort beläg smmsmälte HYLIN & C:o F. A.-B. med hv.fvets dukelblå. Och söi sö öfverllt, skime STOCKHOLM. E rde hvitt, så lågt blicke kude å. Me Leoors blickr voro ej fäst på hvithete rudt omkrig, de hvilde på låd, som iehöll piiot. Verktyg hämtdes, låd bröts upp, srt stod piiot ohöljdt. Det vr ett stort, präktigt istrumet, frihet f gmmlsveskt storstildt slg, som fick äu vckert utstyrdt. De, som forslt dit det, höjde rop större behg f hs persolig älskvärdhet obless. f beudr. Såd istrumet fs det ite godt Äklig sed 899, sörjes h ärmst f söer Alfred Wllberg Hugo Wllberg, de förre e f om däruppe i skogsbygde. Det brs upp i sloge i dr våige, där chefer för fbriker i Hlmstd de sere fleoor hees fr og betrktde det. Både fr färsm i Helsigfors, smt f dotter fru Gerd Col dotter sågo llvrsmm ut hde ett drömhj i StocKholm i hvrs hem h fled äfvesom mde djup i blicke Fder bröt först tystde: f brbr. E f hs sosöer, Isk Wllberg, hr Det är då väl, tt piiot är här i godt skick. efterträdt de gmle i dispoetbefttige öfver J, det är väl, svrde Leoor, är det u e etblissemetet. gåg vr moster Eleoors ifll, tt jg skulle h det här piiot. HTHYRA GRAFSTRÖMS TEXTILUTSTÄLLNING hr Du är visst ej särdeles gld åt det. * fslutt rde f våres geomgåede itresst Nej, jg k ju ej spel på det. kostslöjduppvisigr på det textil området med e Me det är ju vckert prydligt. serie utsökt vckr lster, som i ige må stått efter Möbler h vi tillräckligt. Och så h vi ju ädå si medtäflre. piot, som mor brukde spel på. Vi äro ej i tillfälle tt igå på ågr ärmre om J, om ho br hde lefvt. ämde f de olik föremåles rt värde, det H försjök i tkr. Det brukde h oft, särtorde kppst heller vr ödigt. Då dess rder skildt är ågo ämde hs hustru, som u hvilde komm uder vår läsres ögo, är utställige reuder e kulle på kyrkogårde. d förbi, publike hr lltså huit tt själf på Fder gick, Leoor vr esm. ort ställe tg de ståtlig smkfull rbete Ho tog e stol stte sig frmför piiot. i skärskådde. Och för ll dr, som ej kommit Måg gåger hde ho sett det hos moster Eleoor, tt se, hvd utställige bjudit, säg ågr refere ho visste, tt toe vr härlig. Nu vr dett rde ord fög. istrumet hees eget, me ho fröjdde sig ej därvi iskräk oss därför tt i bild återge två f öfver. Aldrig skulle ho få ågo glädje f det, ty f expositioes mest frmträdde ummer, ämlige musikes gudgåfv hde ho ej blifvit beskärd de de f fröke Strck kompoerde brkmmrmöbel, mist glimt. Det hde lltid för hee vrit orsk hvrtill motive äro hämtde frå s k. blekigsk till sorg. Hees mor hde vrit musiklisk, hees hägkläde, smt e soffbeklädd med kuddr i ett släktigr likså, Leoor hde för si brist blifvit syerlige dekortivt distikt möster med blått betrktd som vlottd. Me f moders lg hde blåhvitt, ett verk f fröke Aie Frykholms säkr ho itet ärft, ho likde fder, ty h vr lik tlg. främmde som ho för musikes skö kost. Och u stod moster Eleoors piio här, det stor, vckr piiot med de härlig toe. Och där skulle det br stå påmi hee om, tt ho ej vr lik de dr, de, som kut lock härlig toer ur istrumetet. Förut hde piiot stått i moster Eleoors hem i Stockholm. Leoor hde ldrig täkt, tt det skulle blifv hees, ut tt ågo f de musiklisk kusiför o m r ö s t i g e till k v i o k d e m i e, h v r f ö r er skulle få det. Me de hde u eg hem utom vi ä u e g å g e t r ä g e t u p p m v å r l ä s r e de ygst behöfde det ej. De ygst kusie, t t b e ä g e t ifyll o c h iom d e m å d s u t som också hette Leoor, studerde musik skulle helt säkert e dg bli kostäri. Me ho hde g å g i s ä d d e m e d I d u : r 7 följde red fått ett piio, det sytes därför oudvikblkette. ligt, tt dett skulle hm hos de omusiklisk Leoor. Evälsmkde, kocetrerdt, tisep- E N u ä r sist v e c k All komm tt ågr sig som ej i t i d i s ä d s i r ö s t s e d e l. V i förber e d ä m l i g e å t d e m, s o m f i t r e s s e för ske hörsmm v å r uppmig iom uts t t t i d fgifv s i röst, e särskild öfverrskig h v i l k e vi h o p p s d e s k o l fi m e h v i l k e vi k u röj först i geäm, j u l u m r e t s m t i d i g t m e d t t o m r ö s t i g s r e s u l t t e t offetliggöres. I g e e d f v å r l ä s r e b ö r därför försumm t t d e l t g i d e i t r e s s t omr ö s t i g e o c h i s i m å b i d r g till frmg å g e f d e f ö r e s l g KvioKdemie. Till v e r k e t l l t s å i d e t blir för s e t! Idus Redktio. Moster Eleoor hde ej heller trott, tt Leoor helt skde musiklisk lg. Ho brukde ibld säg: Du hr og tlg, br du vill uppöfv de. När du e gåg får mitt piio, måste du spel, du k ej låt bli, är du e gåg får häder på de tgeter. Måg kostärer h spelt på det, det är, som om ågot f ders musiklisk själ stt kvr däri. Och så hde ho testmetert Leoor piiot i förhoppig, tt det skulle uppväck hees sofvde musiksie. Me Leoor visste lltför väl, tt ho helt skde lg, hees mor hde försökt väck dem ho själf äfve, me llt förgäfves. Me moster Eleoors gåfv hde ho måst mottg, piiot hde skickts frå Stockholm efter tt hfv förts låg, otillgäglig vägr, hmt i sloge på Björklud, fstä Leoor ej kude gör t ä se på det. Nu stt ho frmför piiot sde till sig själf: Jg k ej förstå, hvrför moster Eleoor skulle gifv mig piiot, är ho visste, tt jg ej k spel på det. Det är ju detsmm som tt gifv e blid e vcker målig. Här skll det u få stå, khäd skll ige mäisk lock e to ur det. Hur vr det ite hos moster Eleoor! Där vr det jämt musik ds lustighet. Dit kommo kostärer, dit kommo ug flickor ll voro musiklisk. Piiot fick ldrig vr tyst, oft fick det ljud till lågt ipå ätter.. Det hr dsts vid dess toer, det hr sjugits vid dem. Mi kusier h spelt på det, det hr sett kärlek glädje. Hur orlud får det ite u. Här skll det få stå i de tyst sloge på det ödslig Björklud, ldrig rörs f kostärshäder, ldrig spel tkte till liflig ds. Jämt skll det tig, ty ige fis som är värdig tt låt det ljud, emed det är vt vid kostärshäder. Om åtmistoe mor hde lefvtl Ho spelde ej dser mutr melodier, ut så still vckert, tt jg lltid ville gråt, är jg lyssde därpå. Me u är mor bort, jg k ej ftt, hvd piiot hde här tt gör. Piiot fick också vr tyst. Däruppe i de flägs skogsbygde fuos få, som kude spel. Någr kommo för tt se det. Ett så vckert piio, sde de, det är ett dyrbrt istrumet. Somlig pröfvde toe. E härlig to Me Leoor täkte mest på melodier, som kut frmklig därur. Ho tyckte därför, det vr orätt, tt det ej blef vädt. Ite hde ho fått det som gåfv br för tt se på det. E dg gjorde ho verklige ett försök tt spel själf. Noter efter moder trmletdes. Me ho isågs tt ho skulle totlt misslycks. Ho vr ej musiklisk skulle ldrig blifv det. Så beslutde ho tt ldrig rör piiot. Nu fick det tig, tystde blef låg. Det led mot våre ute. De blädde hvithete hde blifvit solkig, skogsrdes lijer mot himmel voro u mörk i stället för hvit, lufte, sole, llt bådde, tt det vr slut på de låg vitertystde. När våres dg skymde till kväll sole slöks f de mörk skogsrde, brukde Leoor sitt uppe i sloge. Därbort i ett hör stod piiot, som ldrig fick fyll si uppgift städigt liksom förebrådde hee därför. Ibld gick ho lyfte på locket såg på de svrt hvit tgeter. Hvilk toer, hvilk melodier slumrde ej därie, om br ågo komme, som kude väck dem. Hur skulle det ite ku jubl, klg, tl om llt, som röres i ett hjärt. Me u stod det stumt, dödt, tolöst. Hvr voro häder, häder, som kude loss dess röst? Hvrför ägde ho ej dem? Skymige tätde krig Björklud. Leoor gick till föstret såg ut i vårkvälles ljufhet. Därie, där skymige åldrts till svrt mörker, stod piiot slutet, tigde som e död. Me ho tyckte sig hör e röst hvisk: Leoor kom hit spel... Hvrför spelr du ite, Leoor? Jg lägtr tt få släpp ut ll toer, som bo iom mig... O, hvr voro kostärshäder? Och Leoor gick till fder, h, som oftst stt drömde, stt stirrde bort öfver skogsrde, liksom h späjt i i det fjärr ld, dit hs hustru gått. Me fder kude igetig gör, h vr lik mktlös som ho tt släpp ut melodier. Liksom i piiot bodde toer, som skulle kligt härlig, br e kostär frmkllt dem, så tt de ljudit hrmoisk, käde Leoor, tt också iom hee bodde mycket, som h o ej själf vr mäktig tt ord till ett hrmoiskt helt. Där ljödo toer f glädje, f sorg, f lägt, me de voro liksom lösryckt ur skild melodier. Ho kude ej själf ftt ord dett kos f käslor. Hvr voro väl kostärshäder? I stor eslighet hde Leoor växt upp på Björklud. Moder hde vrit vek tyde, på de sist tide hde ho edst vrit liksom till hälfte fäst vid jorde. Ho hde gått bort, med Leoor äu vr ett br, de hde vid de år, ho mogde till kvi, ige förståede moder, som kude hjälp hee tt ord ll de y uderlig käslor tkr. Hees uppfostr hde fullbordts på ett i llo korrekt sätt. Ho hde e itisk lärri, som pluggde i hee e hel hop kuskper e mägd regler för hvd som pssde eller ite. De prktisk dele f hees uppfostr öfverlämdes åt hushållersk. Me det vr mycket t, som Leoor vle h klrhet i, mycket, som ige f dess kvior, f hvilk de e förekom hee som e grmmtik de dr som e kokbok, vr mäktig tt red. Ige f dem hde ett grd f moders käslofull väse, hvrs värme de stckrs Leoor vr för lltid beröfvd. Hees sykrets hde vrit tråg. På Björklud som låg omrmdt f de stor skogre, hde äst llt umgäge efter moders död fstt. Fder sörjde djupt vkde oft omkrig i skogr. H älskde ömt si ed dotter, me h vr ädå ej vuxe tt brig klrhet red i hees käslolif. Båd slut, behöllo de också si själs yckeljbr sig själfv. För tt Leoor skulle få si sykrets vidgd, hde ho ibld fått res till moster Eleoor. Hees kem vr motstse till Björklud, ty med där vr tyst esligt, vr mosters hem glädjes hemvist. Det kädes som tt komm ur e skum skog ut i det skrp solljuset. Där gästde kostärer, där skrttdes dsdes mycket, me speldes llr mest. Och ll frågde, om ej Leoor kude spel. Ite?

11 27 Ho som ädå vr släkt med fmilje, f hvilk ll spelde gudomligt; j, hees kusi Leoor vr ju ett musikliskt sille. Leoor leei djupt därf, slutlige ville ho ej tillbk till Stockholm. Det vr ädå bäst tt vr på Björklud se på sjö skoge, där vr så tyst, där pssde ho bäst. Och u vr moster Eleoors hem upplöst. Så gick Leoor däruppe på Björklud, där vitrr voro så tyst låg, me somrr så fgr kort, gick lyssde till toer iom sig, som ldrig ville klig hrmoiskt. Det ljöd som skrtt ibld som gråt ibld. Ibld drömde ho om de dg, då ho skulle få läm skogstystde däruppe drg ut till lifvets ljus fält. Ite kude det väl vr ågo meig i tt städigt gå här ite es förstå sig själf. Ite vr det väl hees ed mål tt gå här lägt eller vk i drömmr liksom fder. Nej därutför tystdes gräs fs ju ett t lif, ett lif med glädje eller lidde, hvd som hälst, br ite de tomhet. Därute fuos og kostärshäder, som skulle stämm hees hjärts strägr. Sommrsol öfver Björklud. Nu är llt ej eformigt hvitt, ut skimrr f färger. Skoge är grö, sjö är blå, äge är brokig, trädgårde är delvis viterhvit, me f blommor. Leoor täker, tt Björklud är det härligste ställe på jorde. E dg kllr fders röst: Leoor! Leoor går ed frå sloge, där piiot fortfrde tiger. Därere står e främmde m. E kostär, täker Leoor. Leoor, säger fder gld, ädtlige är här ågo, som k spel på vårt piio. Leoor hr ldrig förr sett hoom, me ho ser ädå, tt-h är e kostär. Djup ögo, yfvigt hår, mrmorblek hy. De bli preseterde för hvrdr. H studerr musik, me uder sommre skll h vists däruppe i de vckr bygde. Sed skll h ut för tt fullbord sig till kostär. För Leoor är h frmför llt kostäre, som skll öpp piiot släpp ut melodier, som äro fåg därie. De gå upp i sloge, där Ossi Töre, kostäre, spelr det e stycket efter det dr. Nu komm ll melodier, som Leoor drömt om. I e ofbrute ström släpps de ut, somlig klg, dr jubl, det är toer om sorg lägt, om hopp glädje llt sådt, som Leoor kät i sitt hjärt. Nu voro kostärshäder fu. När h höll upp e stud, sde Leoor: Å, så i spelr. Jg hr ej hört ågo spel så, sed mor lefde. Spelr ite i? Nej. Smm fråg som lltid! Ser i. herr Töre, fortfr ho, vi h fått det här piiot frå Stockholm. E moster där hr testmetert mig det. Vi h vrit rådlös för, hvrifrå vi här skulle få ågo, som kude spel på det. Vi tyckte, det vr skd, tt det skulle stå tyst. J, det är skd, ty det är ett utmärkt istrumet, svrde musiker. I mosters hem blef det också flitigt vädt. Måg kostärer h förut spelt på det. Vi äro så gld öfver, tt det äu e gåg får ljud uder kostärshäder. Det vr ige meigslös frs, dett, ut Leoor käde sig verklige lycklig öfver tt vid istrumetet se e, som kude lös ll toer, hvilk så läge hvilt i tystd därie. Ossi Töre kom oft till Björklud. När h ite kom, tyckte Leoor, tt det vr så tomt tyst. Me är h kom, ljödo geom sloge uderbr melodier, ho kude ej förstå, hur ho kude lefv de tide, piiot stod slutet ho frmför det ej såg kostärshufvudet med de djup ögoe. Äfve iom Leoor börjde toer ljud hrmoiskt. Det blef oftst gld dsmelodier, hur vr det väl möjligt t, är sommrftoe låg ljum töckig öfver sjö ho frmför sig s i g musikers mrmorblek profil. Ho hde fuit kostärshäder. Och e kväll, är Ossi Töre gått, me hs musik ljöd frå osylig strägr geom rummet f gesvr iom hee själf, sde Leoor: i Nu förstår jg lifvets meig. Det är tt fröjds älsk. Det kom för hee så våldsmt, tt det äst vr skkde. Nu fttde ho lifvets meig, Ossi Töre hde lärt hee de. All strödd toer om lägt lyck hde h smlt för hvrje gåg, h kom, kligde de llt fullkomligre. Och ho käde sig så stormde lycklig. Stckrs Leoor! Ho vr som e, som gått öfver e öde hed i törst sommrhett slutlige kommer till e kll, klr käll, eller som e, som färdts läge i hvit drifvor köld kommer till e flmmde eld, hvröfver h värmer si stel häder. Det är svårt tt icke drick sig till feber omöjligt tt ej efteråt kä smärt i de förfrus häder. Me det ho käde vr edst källs svlk eller brss värme. När Ossi Töre hde spelt, brukde h berätt om lifvet där ute. H tlde med häförelse om sitt kostärskll, om hur de, som helt ville fyll dett kll, måste offr llt t. Leoor förstod med bäfv, tt musike vr hs llt, musike, som ho vr e främlig för. Ho kude ftt hs häförelse, ho kude äfve ftt käsl i hs musik, me då h tlde om de prktisk, de verklig sid f sitt kll, sitt rbete, si frmsteg, då förstod ho hoom ej. Så stod det för hee, hur vidt skild de voro, h, som skulle tjus världe med si toer lefv ett lysde lif midt i dess gls härlighet, ho, som lefde e skuggtillvro på Björklud. O c h s å sde ho lidelsefullt: A, hvd i är lycklig, herr Töre, i, som får lefv ett sådt lif. Tror i kske, tt lyck ligger i det guld de är, som jg kske e dg får skörd? Lyck ligger ej så mycket i hvd jg får, som i hvd jg ger. Dett, tt i musik gifv mäiskor, hvd som är ierst i mig, tt i toer tl till dem det är fröjd. Det är därför, i är lycklig. De, som igetig h tt gifv mäiskor, lefv ju br ett hälft lif. J, me og hr hvrje mäisk ågot tt gifv. Ars skulle ju edst kostärer lefv. Ack, llt t är ju så hvrdgligt. Ni skll dock ite tro, tt det är uteslutde lyck tt vr kostär, ty för tt vr e s såd, måste m h lidit eljes k m ej tl till dem, som lid, det är de, som behöfv oss bäst. Och först, är vi h lidit, h vi lärt de stor koste tt lefv. Leoor udrde, hvrför h skulle h lidit, h, som ägde llt, som lifvet hr tt gifv. (Forts.) FRÄN IDUNS LÄSEKRETS. EN BRUDGUMSDRÄKT? J AG SKULLE vilj frmställ ett spörsmål till Idus läsekrets: fies det ige, som delr mi tke, tt det borde fis e brudgumsdräkt? Tke kom på mig för e tid sed, då jg bevistde ett bröllop. Där stod brude i si hvit skir klädig med myrtekro de lätt slöj, de kär dräkte, som ho ldrig förr burit högst troligt ldrig kommer tt bär mer. Bredvid hee brudgumme i vlig svrt klädeskläder, frck turligtvis, me är hr h ite de på! Hvilke smmkomst, middg, begrfig m. m. kräfver ej de svrt frcke. Jg ser de tyvärr äu på vktmästre, som pssr upp. Borde det därför ite fis e speciell brudgumsdräkt, lik väl som det fies e bruddräkt, ågot mer ljust festligt? Hvrföre skol mäe edst hfv grofv kläder? Det fies ju måg, som hfv uiform, k ågo iväd. Me äfve de är ju tug mörk smt beggs oft uder dr förhållde. Mi tke är, tt brudgummes dräkt skulle såsom brudes, vr helgd åt sitt ädmål, ty hvrför skll dett steg ite vr lik viktigt för hoom som för hee. Brudgumsdräkte kude vr utf t. ex. svrt smmet med käbyxor, spetsr vid ärmr hvit piquéväst. Det vore ju ige ful dräkt? Om ågo utf Idus läsre eller läsrior ville säg ågr ord i Idus splter om de sk, skulle det vr mycket glädjde e uppmutr för mi djärfhet tt yttr mig. Wir Z. T E A T E R OCH K IDUN MUSIK. UNGL. TEATERN. I Boitos»Mefistofeles» debuterde uder förr veck e ug fröke Kolmodi som Mrgret. E rätt sköjbr ervositet gjorde sitt till tt försvg de ug dmes utförde f rolle, me icke dess midre frmträdde hees omfågsrik stämm fördelktigt i flere momet, hees drmtisk begåfig visde sig ej heller vr obetydlig. Stämm är og icke felfritt utbildd, tt dömi f de missprydde biljud, som vidlåder de i fortestser, me dess brister k sågersk helt visst småigom bortrbet frå sitt vckr istrumet. Appritioe är tilltlde bör bli det i ä högre grd, då mispelet ått mer rörlighet plstike fått krktär f persolighete. Debutte hedrdes med åtskillig iropigr f de rätt tlrik publike. E repris f Pucciis oper»bohéme» förtjär äfve tt tecks, eär vår publik där fick stift bekt- IIIINII UI'I INNU] 906 IIIIISIIIIMIII. MELLINS FOOD bör väds s&som ersättig för modersmjölk, llt ifrå födelse ut frhåg, tt de skll i ågo grd verk skdligt icke es på späd br. De k gif vs omväxlde med modersmjölke. Prof smt broschyr J g heter Key, är 3 år gmom brs uppfödig grtis & frko frå ml br blifvit uppfödd med MELLINS FOOD Depot, Mlmö. u MELLINS FOOD". skp med de ug sigor Mri Ldbi, hvilke förut låtit hör sig vid e kosert härstädes. Hees ugdomlig vek väse, siktets brsligt mjuk drg, me först sist stämms ret kligde sopr föredrgets kostärlig frudig gjorde hees Mimi till e mycket förtjästfull presttio. Äfve rolles drmtisk utförde blef e lite triumf för de ug dme, som försmådde ll tetereffekt i stället vrmt okostldt tolkde de stckrs prisergrisettes öde. Ho hde jämväl ett pr förträfflig motspelre i hr Nyblom (poete Rodolpho) hr Oscr (målre Mrcell. Båd sjögo spelde med lif lust. hr Nyblom utförde sitt prti delvis på itliesk f rtig häsy för ftoes gäst hvrtill kom som krydd på rättige fru Lidbergs Musette, vild, gle, kpriciös ismickrde, e lite tigri lössläppt mell Qurtier Ltis pittoresk husrder, på e gåg öm fråstötde. Totlitrycket f oper blef därför godt; de rfsig librettos måg dumheter, där Murgers poesi är på det omsorgsfullste flägsd, trädde i bkgrude, musikes flerstädes god stser förduklde för kvälle de orkestrl godtköpseffekter, hvrmed kompoiste vädjr till e oodld smk. Itliesk oper i Stockholm är vecks musikyhet, me det hde helt visst vrit geämre, om vi sluppit de ovitet. Att hör»trubdure», de föråldrde musikprodukt, ett mostrum f otur groft effektsökeri, frmförs f rtister, som sk ll spår f sud skol i såge tur i spelet, ger itet utbyte, ut frmkllr edst åger öfver tt m förspillt timmr på tt hör presttioe. Röstresurser sk dess itliere ej, me ders sätt tt väd dem eligt»itliesk skol» är helt ekelt ojutbrt, ut yser, ut frudig som såge är behäftd med e permet chevrotterig. De ed, som tedde sig ågorlud tillfredsställde, vr Azuces frmställri, sigor Moliri. Me ho esm kude gifvetvis ej vi slget, hvilket också blef ett betydligt ederlg. RAMATISKA TEATERN hr med Otto Bezos femd ktslustspel»måttligt skämt» kipit sig e verklig succés i säsoges llr sist stud. Stycket är geomgåede roligt, delvis briljt geom diloges blixtrde ifll situtioers oemotstådlig komik. Hvd gör på det hel tget de omstädighete, tt itrige är byggd på red måg gåger beggde motiv, är förfttre hr så mycket humor i lyet för pe lik elegt som fäktre florette. Dmrks ygre drmtik äger måg lik förträfflig lustspel. Vi borde låt dem oftre komm till heders på vår sceer, som motvikt mot de förfäde revygere, hvilke hotr tt gör sig lltför bred i vårt teterlif. De spelde skol ock h tck för de omsorg, hvrmed de frmförde si roller. Hr Hedlud som målre Jes Woller utvecklde e bred godmodighet f utmärkt verk, hr Lmberts så till msk som spel träffsäkr frmställig f de förmet»dumbe» vr det bäst dee skådespelre på läge gjort, frk Borgströms äp modell, frk Ahlders själfmedvet pricipfst professorsk o. s. v., ll bidrogo till e god helhetsverk. Emot fröke Lidstedts frmställig f dotter El skulle mälre edst vilj gör de märkige, tt spelet vr lltför diskret. Litet mer skärp, mer idividulitet i betodet f de ug kvis käslolif skulle ej h skdt. E. H. H ERR OSCAR RALF, e ug, rätt lofvde teorsågre, gf härom dge kosert i Veteskpskdemie. Hs röst hr e skär klg, me hs sågkost är äu lågt ifrå färdig. H hde skfft sig medverk f hr Joh Forsell, hvilke eldde publike till itesivt bifll, särskildt vid ågr Sjögresummer efter utfördet f e duett ur»fust».

12 I D U N 905 HUSMÖDRAR. Tillse, tt Ni lltid vid * iköp f Hfregry & Korgry erhåll Hfregryskvre "Sves" i Lodo med Guldmedlj belöde tillverkigr, förpckde i säckr eller krtoger om Vi & " kilo. Sves Sudhetsmjöl i hel- eller hlfkilopketer rekommeders till br sjukligr smtlig dess tillverkigr utmärk sig för si god smk, lättkokthet rehet. Fies hos ll välsorterde egrossister detljister i hel Skdivie. 272 köttet tillsättes uder strk vispig, Gif bre de bäst ärig d e tigt i ägghviteskummet. Mss lägges hvrefter d e får ett kort uppkok. väx upp till frisk strk mäi- på väl regjord, smord mjölde skor Buljoge sils därefter geom e i Gif vux d e bäst ärig de plåtr i form f flåg mräger, som hett vtte urvride servett, får kok förblifv frisk itill se ålderdome. släts öfver m e d e sked beströs Hr Ni profvt Lgerms SftAväd därför edst pp, fsmks med kojk, sherry med socker. De grädds i svg ugs"tomte"? kryddor. värme, tills de äro hlftorr släpp krämpuiver plåte, då de uttgs, forms på ett De servers med rostdt bröd eller ägg få kll. Äggulor rörs pstejer. med sockret i 20 mi. De tu grädde koks u p p m e d viliet P s t e j e r (f. 6 pers.) Säljes öfver ll t ä 25 ocb 40 tillsätts d e rörd äggulor uder Rgr L. Jesso, KALMAR. som räcker till Tbell öfver ärigsvärdet f vår förvispig. Kräme hälles tillbk i öre pr pket, S m ö r d e g: 250 gr. smör, 75 gr. hveteämst födoäme uttryckt i öre pr kilo: kstrulle får uder fortstt resp. 4 8 pers. Fläsk 02, Oxkött 48, Rågbröd 54, Hvete- mjöl, 7 8 msk. vtte. som fås i hvrje välsorterd speceriffär. vispig sjud, då d e upphälles bröd 55, Fårkött 62, Torsk 40, Mjölk 87, Korgry 6, Hfregry 53. vispige fortsttes, tills kräme F y l l i g : 4 del. grädde, 5 äggulor, är kll. De till hårdt skum slg 2 msk. socker, Vs tsk. slt, 3 bittergrädde edröres, mss slås därmdlr, 30 gr. hvetemjöl. efter i glcemski vrides omkr. T i l l f o r m e : msk. smör (20 }r.) 0 mi., hvrefter de edpcks T i l l p e s l i g : ägg. S t e k t s v i f i l e t (f. 6 pers.'» /4 kg. fryses 2 tim. Mräger fylls med B e r e d i g : Fikoe sköljs väl Redigerd f svifilet, 2 msk. smör (40 gr.), 3 tsk. glce servers dubbl. skärs i strimlor. De läggs därelisabeth ÖSTMAN. Beredig: Smöret tvätts slt, ji tsk. hvitpeppr, 4 kkprbljog, efter i e spillkum få stå tt sväll Ieh. f Elisbeth Östms Husmoders- vttet rbets ur väl, Det klpps ut eller vtte. E t r e - c ö t e s i v i (f. 6 pers.) Vs omkr. 2 tim. i kokde vtte. Mkurs i Stockholm, i kkor, s o m ställs på is tt hård. kg. etre-cötes, hg. mger, rökt skik, del skålls, torks drifves geom Mjölet sikts i e bål utröres med S å s : msk. smör (20 gr.), Vs msk. 2 msk. smör, tsk. slt, / 4 lit. buljog, mdelkvr, hvrefter de blds FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR vttet till e smidig deg, s o m börmjöl, köttjus, Vs del. tjock grädde, 2 del. mdeir. väl tillsmms med sockret, äggulor, VECKAN 28 M A J - 3 JUNI 905. vr f smm fsthet s o m smöret. slt, hvitpeppr, (socker). grädde d e svälld fikoe. E S ö d g : Götisk sopp m e d pstejer; Dege kfls ut till e rud kk, form smörjes m e d kllt smör, mss S å s : Vs lit. strk, bru buljog, stekt svifilet m e d rysk ärter; sprris ågot tjockre på midte. Smöret Beredig: Filete putss hälles däri forme sättes i i ug. lite morot, 5 persiljestjälkr, Vs msk. med rördt smör; glcemräg. lägges midt på dege degkter tvätts m e d e duk doppd i hett puddige får grädd omkr. Vs Mä d g : Irlädsk fårstufig; viks öfver smöret, så tt dett full- vtte. E stekgryt upphetts låg- smör, 2 msk. mjöl, köttsky, slt, socker, tim. De uppstjälpes på ft serhvitpeppr. kkoris m e d mjölk. komligt täckes. Smördege klpps ut smt, smöret bryes däri filete vers m e d vilj sås. T i s d g : Spetsopp; ugstekt sik med kfvel, till e fyrkt f Vs cm. edlägges tt brys väl på ll sidor tjocklek. De fyrkt vikes där- smt slts pepprs. De kokde med kprissås pottis. B e r e d i g : Köttet tvätts m e d e K o k t s i l l m e d s m ö r o c h ä g g (f. O s d g : Beig klfstek m e d bryt efter ihop så tt Vi därf viks iåt buljoge påspädes litet i säder, duk doppd i hett vtte. Skik frå väster V* viks iåt frå höger. filete får stek omkr. Vs tim. De upp- skres i strimlor därmed späcks 6 pers.) 3 stor eller 4 små, slt sillr. morötter; rbrbersopp. 3 lit. vtte, 3 4 ägg, Vs hg. smör. T o r s d g (Kristi himmelsf. d.): AfKter f dege möts då midt på tges, skres i tu skifvor, som upp- köttet i tät jäm rder. Smöret bryredd buljog med ostsmörgåsr; etre- fyrkte. Därefter viks dege midt läggs på vrmt serverigsft gr- es i e stekgryt, köttet ilägges cotes i v i m e d spsk sås; fikopud- itu på lägde. Dege lägges m e d ers m e d rysk ärter eller legymer. bryes väl på ll sidor, hvrefter det B e r e d i g : Sille flås,urtges, sköldig m e d viljsås. lågsid åt de rbetde kfls Till såse fräss smör mjöl, d e slts, d e kokde buljoge jes väl lägges i vtte omkr. 2 tim. silde skummde köttjuse viet påspädes litet i säder, De upptges fläkes midt itu, hvrf r e d g : Fläskkotletter m e d pottis; åter till e fyrkt. Dett uppreps strutr m e d kräm. 4 5 gåger efter hvrdr, hvrefter grädde påspädes litet i säder. Såse köttet får sed färdigstek m e d tätt efter ryggbeet ll småbe bortfår kok 0 mi. smt fsmks slutet lock omkr. 2 tim. Till såse koks tgs Agge hårdkoks (omkr. 0 mi.), L ö r d g : Kokt sill m e d smör dege är färdig. bljoge med de skrpde sö- fkyls i vtte, skls hcks ägg; slätvällig. Dege kfls ut till omkr. Vs cm.servers i särskild såsskål. derskur morote, smt persilj, tills fit. Sille lägges i kokde vtte tjocklek härmed bekläds pstejrecept: G l c e m r ä g (f. 6 pers.) buljoge fått god smk, då d e sils får kok i 5 mi., hvrefter de formr. G ö t i s k s o p p (f. 6 pers.) 2 lit. skumms. Smör mjölsmm- upptges m e d hålslef upplägges Till fyllige blds grädde, äggstrk, bru buljog, Vs tsk. soj, msk. M r ä g e r : 5 små ägghvitor, 200 fräss, buljoge, de silde smt på vrmt serverigsft, hvrftls med gulor, sockret, sltet, d e skållde gr. socker. fi kojk, V del. sherry, slt, cyeeskummde köttjuse tillsättes litet i e del f de hckde ägge. Smöret rif mdel smt mjölet i e peppr. säder, hvrefter såse får kok 5 mi. smältes hälles öfver, rättkstrull visps öfver elde, tills S k u m g l c e : 5 äggulor, 00 gr. socker, De fsmks m e d kryddor mer ige öfverströs m e d reste f ägge kräme börjr sjud tjock. P4 del. tu grädde, kifsudd vili, vi tillsättes, o m så ösks. K l r m e d e l : hg. befritt oxkött, smt grers m e d persilj kokt stejformr fylls härmed till hälfte 3 del. tjock grädde. 2 ägghvitor. pottis. grädds i god ugsvärme. Då de B e r e d i g : Oxköttet skrps fit äro hlfgräddde, pesls smördege B e r e d i g : Ägghvitor visps till F i k o p u d d i g (f. 6 pers.) 2 hg. blds m e d ägghvitor. Bul- öfver m e d det uppvispde ägget för hårdt skum vispige forrsättes "/«kofektfiko, 2 hg. sötmdel, 60 gr. tim. Sockret edsikts därefter försik-' socker, 4 äggulor, 2 del tjock grädde. joge upphetts, det skrpde tt få e vcker färg. Gyllebmmrs Hfregryskvre Sve, hfregry, Aktiebolget Goteborgs Ris- & Vlskvr. KÖKSALMANACK 3 E värdi helst musik- I ärri m e d v tt läs upp lisk, som eger förmåg tt * gossr till tredje fjärde klss gör ett h e m trefligt k gest erhåll öskr till höste plts i fmilj. 8-kl. Vid Mjors Elemetrläroverk för vid Flkebergs fttiggård är ledig plts. Svr m e d fotogrfi till»t. 45» elemetrsk. smt småsk.-sem. Svr till flickor, Göteborg, ösks till äst läsår skol f betyg åtföljd sökigr, der dress: S. Gumjelii Aosbyrå,»M. W.». Helsigborg p. r. e lärri med udervisigsskyl- ställd till fttigvårdsstyrelse härstä- Stockholm. I ärri, (orrlädsk), kuig i ett dighet i Mtemtik iom skols mel- des, vr ilämde före de jui *» hems skötsel, öskr sommrplts i lerst högst klsser, Tysk språ Lö 350 kr. pr år smt fri bostd p välrek., säll, proper duktig godt väligt hem. Sv. till»fritt vivre. ket, Geogrfi Svesk histori i lägre vivre. Flkeberg de 5 j 905. L* flick, kuig i mtlg. o. villig fri resor», Idus exp. f. v. b. tt åtg sig jugfruplts, får plts de klss kompetesvillkor: Högre LärriFttigvårdsstyr el se. ist. jui hos officersfmilj i Krlsesemiriet eller Fil. kdidtexme Två udervisigsv lärrior kro. Svr m e d rek. fotogrfi, jämte profår. Löevillkor: frst året ösk uder sommrmåder som återsädes smt uppgift o m löe- plts tt udervis b- i vlig skol.200 ä,300 kr. med förhöjig eligt å kr med fodrl. löereglerig. Asökigr jämte beatt förestå ett ekelt hushåll för e- språk till»offkersfmilj», p. r. Krls- äme. Svr före de 30 mj till»x tygsfskrifter, ställd till Styrelse, i- sm herrem, iehfvre f ldt- kro. eller Y», Lud p. r. säds till Förestådri före de bruk, smt evet. ett pr ickordei Ig språkslös flick, som geom3 Mj. rigr, sökes ekefru eller dm V 7 klsser i elemetrläroverk, öskr m» d godt väligt sätt. Svr med plts i bättre fmilj tt gå husmoder I värmlädskt h e m ösks för äst refereser, betygsfskrift^r fotogrfi tillhd. Är villig tt udervis midre * läsår kompetet lärri tt i v- smt uppgift å ålder löespråk med godt utseede sätt smt hälst br i d e vlig skoläme. Svr Husförestådrieplts» ågot kuig i bokförig, k få för till»agd» uder dress S. Gumselii lig skoläme jämte musik udervis till»ledig 2:e flickor, de äldre till 7:de de uder dress: S. Gumelii Aosbyrå, delktig plts i pppers- tryckeri- Aosbyrå, Stockholm. ygre till 6:te klsse. Reflekterde Stockholm f. v. b. ffär. Svr med fologrfi till»x.», Hlhärå torde m e d bifogde f betygslds-postes Exp., Hlmstd. g, musiklisk, elemetrbildd fskrifter pretetioer väd sig flick m e d udervisigsv ö till»värmlädskt hem» uder dress S. skr till höste plts s o m lärri i E musiklisk d m f god fmilj, Gumselti Aosbyrå, Stockholm. fmilj. Svr srst möjligt till»e. villig kuig tt sköt ugkrlsj 905», Nerikes Allehäds kotor. iformtor i tysk svesk till hushåll, erhåller förmålig ställig smt kuig i sömd, erhåller Örebro. fordrigr för studetexme på ldet vid större idustriel lä- g- brkär, gest plts öfver sommre. Fotoi mtemtik till kurse för VI: 2" ö- ig i Norrld, o m svr hälst åt följ dt grfi rekommedtioer torde sä- Iformtorsplts ösks f udervissks uder sommrmå. fritt vivre i f fotogrfi rekommedtioer, ds till Fru Igeborg Rydi, Vill Gr- ' igsv studet med d e bäst beturskö trkt f orr Småld. Svr med uppgift om ålder löespråk udde, Borås. tyg rekommedtioer. Svr till skydsmt till»e elev», Aeby p. r. isädes till»två ugherrr» uder dress S. Gumselii Aosbyrå, Sthlm. C ö r större br sömd ösks»hlfrelist», Örebro p. r. därvid v ygre flick. Utförl. B i l. stud. öskr iformtorsplts uder sv. m. fotogr. upp. å åld. rek. löesp. t. * juli ug. Svr till»udervisigsistitut för udervisig i Mskiskrifig å mlig siessjukfdelige v i d»brkär», pppersh. 36 Riddrg., Sthlm. v», Göteborg 5. Steogrfi. Krdusmkregt, lsrettet i Getle är ledig tt tillträd vid lsrettet i Gefle är ledig tt tilliformtors plts sökes uder sommde 6 istudde jui eller sest t träd de istudde Juli. Lö 400 Stockholm. re f e yglig som i vår flytts juli. Löe utgår med 400 kr. o m året kr. j imte bostd kost. Fullt komtill 7:. Svr märkt»relist» torde säjämte bostd o. kost. Asök, åtföljd petet sökde, med v vid hdds till Idus exp. f vidimerde tjästgörigsbetyg fvde f större hushåll där ågösks till höste e lärri med u- ityg o m lämplighet kompetes kokig förekommer, isäde si dervisigsskyldighet i förberedde smt f p>äst- läkrebetyg, isä- sökigr jämte belygsfskrifter smt som de må. flägger fil. kd. ex. fdelige klss I smt o m möj- ds före j ui till Lsrettsläkre öfrig rekommedtioer före de 0 (humistisk), öskr uder sommre ligt hdrbete i klss I - V. Lö 700 Doktor E. Lidström, Gefle. jui till lsrefsdirektioe i Gefle. I ärri söker uder sommrmå- iformtorsplts eller lämplig kr. jämte bidrg till pesiosfgift. Obs.! Något tidigre iställelse öskvärd sysselsättig. Svr till B. Nystrom. *der plts i fmilj, såsom lärasökigr isäds för 6 jui till ri för br mell 7 4 år, el. såsom Sysslomsg. 25, Upsl. Styrelse. sällskp for gmml ell>-r sjuklig dm, U u s l i g, bättre flick med godt sätt yttre, erhåller förmålig, bekväm v tt föreläs. Svr till»lärri', Till följd f dödsfll är pltse som uder sommre sökes f udervismed elemetrbildig udervis- förestådri vid Norrtelje brhem lts tt sköt bättre ugkrlshem, Idus exp. igsv studet. Svr gest med igsv ösks f tväe fmiljer ledig tt tillträd juli. Asökigr vr med fotogrfi uder märke»god som iehft fler- uppgift o m äme villkor till å ldet. Elever 5 mell 0 & 4mottgs f Fru Adéle Eriksso, Norrtelje. vitsord» till Sydsvesk Aosbyrå, årig pltser såväl i»smål. Nt.», Lud p. r. Mlmö f. v. b. r. Vcker helsosm trkt. Svr till utldet s o m hemm udervist»b & M.» Tigsryd p. r. e ever på ll åldersstdier i ll äm/"jodå pltser för hushållsbiträde, läre smt upprepde gåger för sturior, brfr. värdior tt sök ge. od pltser för lärrior husfil. kd. (språkm) 22 år g., v hållsfrökr tt u sök. Norr Ick.-Byrå, Norrköpig. bättre, sällskplig flick erhåller plts diers bedrifvde vistts i Frkrike, tt udervis, söker koditio för som ckorderigsbvrå Mlmskilldsg. RiKstei. 9 6 Ej iskrifigsfgift. som förestådri för ett ugkrls- Tyskld Egld, söker plts till mre. Svr till»acke», Sv. Telegrm" höste. Bäst ref. Sv. t.»s. G.» Idus exp. byrå, Mlmö. 7, Sthlm. Obs.! Brefsvr mot 2 porto. hem. Svr till»h. D.», Idus exp. Ege tillverkig Lärri. Husförestådri. Beström & Jsso Prplymgsi, 45 R e g e r i g s g t. 4 5, STOCKHOLM. Husförestådersk. LEDIGA PLATSER Retigto Sjuksköters ketjäste G brfröke, Hushållerskepltse Uid Lidesbergs Smskol Lärri E U PLATSSÖKANDE Förestådrieplts. Studet, Iformtorsplts g Lärri E m e d e l å l d e r s, Ifomtor.