Till Stadsbyggnadsnämnden Malmö stad Malmö

Transkript

1 Till Stadsbyggnadsnämnden Malmö stad Malmö För kännedom Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) Anders Rubin (S) Rose-Marie Carlsson (S) Stefan Lindhe (M) Södra innerstadens stadsdelsförvaltning Milan Obradovic (S) Tobias Röös, Länsstyrelsens enhet för samhällsplanering Agneta Ericsson, Skolinspektionen Roine Selind, Lärarförbundets lokalavdelnings ordförande Kontaktperson: Anna Svensson, Om Gullängens förskola Vi skriver till er eftersom våra barn erbjudits plats på Gullängens förskola till hösten. Vi driver opinion kring Gullängen och denna kan sammanfattas i följande punkter: Att säkra att marken på Gullängens förskola inte innehåller skadliga mängder föroreningar och miljögifter. Att säkra förskolebarnens säkerhets- och hälsoskydd, särskilt med avseende på förskolans placering i utkanten av Sofielunds industriområde. Att påbörja omvandling av industriområdet i förskolans närhet för att säkra barnens väg till förskolan samt förskolans närområde. Med denna skrivelse fördjupar vi oss i Stadsbyggnadsnämndens roll. Vi har flera frågor angående Stadsbyggnadsnämndens agerande i planarbetet med den fastighet, Vändrosten 7, som förskolan ska rymmas i. Se bilaga för en utförligare beskrivning av vår agenda. Vi ber er att svara skriftligt på frågorna nedan. Vi ber er också att återkomma snarast med ert diarienummer på denna skrivelse samt datum på när ni senast kan ha besvarat frågorna nedan. Bakgrund Placeringen av Gullängens förskola ifrågasattes av olika instanser under planarbetet. Med frågorna nedan försöker vi nå klarhet i på vilka grunder beslut i ärendet fattats, samt hur de dokument som Stadsbyggnadsnämnden antagit kommit att se ut som det gör. 1. Detaljplan 5178 och markföroreningssituationen I planbeskrivningen för detaljplan 5178 kan vi läsa följande, under rubriken Markföroreningar. En översiktlig Geo- och miljöteknisk utredning har genomförts i parken som avses bli en del av fastigheten Vändrosten 7. Utredningen visar svagt förhöjda värden av bly och vissa PAH-föroreningar, varför marken behöver saneras. Fastighetskontoret kommer att ombesörja att marken är sanerad innan den säljs.

2 När denna planbeskrivning fastställdes den 14 juni 2012 hade det gått drygt tre veckor sedan Miljönämnden beslutat att inte sanera marken. Vilken information har Stadsbyggnadsnämnden mottagit kring saneringsfrågan, och var har den informationen kommit ifrån? Vi frågar bland annat eftersom Länsstyrelsen i sitt yttrande den 1 november 2011 ställde sig mycket tveksam till platsens lämplighet, en av invändningarna mot platsen var markföroreningssituationen. Länsstyrelsen hotade att ingripa enligt 11 kap 10 Plan- och bygglagen (SFS 2010:900). Senare beslutade ändå Länsstyrelsen, den 3 juli 2012, att inte särskilt pröva Stadsbyggnadsnämndens antagande av detaljplanen. I planbeskrivningen som Länsstyrelsen tog ställning till då står det att marken ska saneras. 2. Bygglovet och markföroreningssituationen I det bygglov som Stadsbyggnadsnämnden beviljas den 11 januari 2013 (diarienummer SBN ) nämns inte den uteblivna saneringen, trots att detta verkar vara en avvikelse från detaljplanen. a) Är den uteblivna saneringen en avvikelse från detaljplanen? Om nej; var god förklara hur den inte är det. Om ja; Varför har Stadsbyggnadsnämnden antagit bygglovet? 3. Riskinventering I planbeskrivningen som Stadsbyggnadsnämnden antagit har långa stycken kopierats från en då två år gammal riskinventering (CLC Installationskonsult AB:s riskinventering vid förändrad verksamhet av Malmkrossen 13, upprättad av Ola Cederfeldt 21 juni 2010), gjord för en fastighet på östra sidan av Norra Grängesbergsgatan, helt utan barnperspektiv. a) Vilka risker ser Stadsbyggnadsnämnden i att använda en två år gammal riskinventering av en helt annan fastighet, med en helt annan verksamhet, som grund för sina beslut angående planerad förskoleverksamhet? b) Hur säkerställde Stadsbyggnadsnämnden att barnens bästa, i enlighet med FN:s barnkonvention, kunde sättas i främsta rummet när en gammal riskinventering helt utan barnperspektiv användes? c) Hur har Stadsbyggnadsnämnden beaktat AB Stadex scenarier för så kallade dominoeffekter, exempelvis en kedjeolycka där farligt gods på Kontinentalbanan läcker ut eller antänds på grund av en explosion på fabriken? d) Hur har Stadsbyggnadsnämnden, med anledning av förskoleplanerna och att barnens bästa enligt FN:s barnkonvention ska sättas i främsta rummet, beaktat att AB Stadex och Tyréns inte räknat på hur propylenoxid-olyckor slår mot en ung population? e) Har Stadsbyggnadsnämnden tagit ställning till några andra kvantifierade risker än den i planbeskrivningen presenterade risken att som genomsnittlig (vuxen) individ dödas av ett brinnande moln? Om nej; berätta vilka andra kvantifierade risker som nämnden beaktat och var de kalkylerna kommer ifrån. Om ja; Vilka för- respektive nackdelar och risker respektive möjligheter ser Stadsbyggnadsnämnden i så fall med att i planbeskrivningen bara kvantifiera denna risk, när en förskola planeras och barnens bästa, enligt FN:s barnkonvention, ska sättas i främsta rummet? f) Hur har Stadsbyggnadsnämnden tolkat följande formulering i planbeskrivningen? Enligt Sammanfattning av kvantitativ riskanalys (QRA) 2010 (daterad ) understiger individrisken 10-7 på ett avstånd av 75 meter från AB Stadex anläggning.

3 4. Utelämnad information i detaljplanen I Stadsbyggnadskontorets samrådsredogörelse (diarienummer ) kan vi läsa om Miljönämndens krav på mer information om fastighetens historia: Det bör även finnas med en beskrivning av vad befintliga byggnader tidigare använts till för att klargöra om det finns en risk att det förekommer föroreningar i byggnad som kräver åtgärder innan den kan användas för de verksamheter som detaljplan föreslår. Stadsbyggnadskontoret skriver som svar i samrådsredogörelsen att man kompletterat med information om vilka kända tidigare verksamheter som funnits i byggnaden. I planbeskrivningen går sedan att läsa följande: En syfabrik hade tidigare sin verksamhet på fastigheten. Därefter har lokalerna framför allt använts för föreningsverksamhet och som lager. I planbeskrivningen saknas därmed information om de åkerier som i Miljöförvaltningens Rapport 5/94, Markundersökning i Sofielunds industriområde (ISSN ), antas ligga bakom oljespill till mark. Detta trots att planbeskrivningen, som Stadsbyggnadsnämnden antagit, bara några sidor senare hänvisar till samma rapport. I planbeskrivningen saknas också information om den våt- och torrlacksfirma som drevs och som växte i fastigheten under 00-talet, trots att företagets logotyp fortfarande fanns väl synlig på husets fasad. Planbeskrivningen nämner heller inte Nansens måleri bland de verksamheter som idag använder fastighetens lokaler. a) Varför redovisas inte dessa verksamheter? b) Finns det andra potentiellt förorenande tidigare verksamheter som inte redovisats? 5. Bristfälligt underlag för riskanalys av närområdet I Stadsbyggnadskontorets samrådsredogörelse (diarienummer ) till detaljplan 5178 återges Länsstyrelsens upprepade begäran att få en tydlig riskbedömning av området. Planförslaget måste kompletteras med en utredning av de risker som finns i omkringliggande kvarter och dess eventuella påverkan på planområdet. Länsstyrelsen

4 ställer sig mycket tveksam till platsens lämplighet samt Länsstyrelsen efterfrågar en djupare riskanalys där risk och påverkan från omgivande verksamheter på den tänkta markanvändningen redovisas med avseende på risker från kringliggande industrier, buller samt markföroreningssituationen i planområdet. Stadsbyggnadskontoret anger i samrådsredogörelsen bland annat att planbeskrivningen har kompletterats med information om risker i omgivningen. I planbeskrivningen beskrivs området som i utkanten av Sofielunds industriområde som huvudsakligen har småskalig och blandad industribebyggelse. Hur har Stadsbyggnadsnämnden beaktat tillgänglig information om olaglig och oreglerad verksamhet i sin riskanalys av planområdet och dess omgivningar? 6. Övergripande om riskanalys Anser Stadsbyggnadsnämnden att förfarandet gällande riskanalysen, med ovanstående frågeställningar i beaktande, är dels lämpligt, dels tillräckligt underlag för beslut? 7. Områdets önskade omvandling Under Malmö stads informationsmöte om Gullängens förskola för föräldrar (28 maj 2013) upprepades flera gånger att Sofielunds industriområde är i omvandling. I den översiktsplan som är under arbete presenteras förvisso förändringsplaner för delar av industriområdet, men mycket av industrin i förskolans närmsta omgivning står orörd. Översiktsplanen är ännu inte klubbad och kommer inte att vara juridiskt bindande. Även i planbeskrivningen nämns att en av de övergripande strategierna är att skapa en mer funktionsblandad stad och att Utkanten av Södra Sofielund bör utvecklas åt detta håll. a) Finns konkreta tidsplaner för förändringar i förskolan Gullängens närområde som förbättrar trivsel och säkerhet? Om ja; hur lyder dessa tidsplaner? Om nej; på vilka grunder kan området beskrivas som i omvandling, just nu? b) Finns konkreta tidsplaner för förändringar på Norra Grängesbergsgatan som förbättrar trivsel och säkerhet på barnens väg till förskolan? Om ja; hur lyder dessa tidsplaner? Om nej; på vilka grunder anses området vara i omvandling, just nu? 8. Områdets förutsättningar I planbeskrivningen kan vi under rubriken Barnperspektiv läsa att Planområdet har goda förutsättningar att bli en bra miljö för både barn och vuxna. a) Har planområdets omedelbara närmiljö samt förskolebarnens väg till och från förskolan från sina hem tagits i beaktning? Om ja; hur då? Om nej; Varför inte? b) Anser Stadsbyggnadsnämnden att planområdets närmiljö kommer att vara en bra miljö för barn och vuxna när de första barnen ska skolas in i höst? Om ja; motivera detta. Om nej; vilka åtgärder krävs för att området ska bli en bra miljö för barn och föräldrar? c) Hur överensstämmer beslutet att placera förskolan i området med följande formuleringar i Malmö stads skrift Starta förskola Lagkrav och miljöförvaltningens råd, antagen av Miljönämnden 23 maj 2011? Förskolor ska helst inte placeras vid kraftigt trafikerade gator eller nära industrier och större garage.

5 9. Trafiksituationen i närområdet Efter Gullängens öppnande kommer det ligga förskolor på båda sidor av tungt trafikerade Norra Grängesbergsgatan. Det innebär att föräldrar och barn kommer att trafikera gatan i båda riktningarna på väg till och från sina förskolor. Trottoaren på gatans västra sida är för smal för utbredd barnvagnstrafik. Västra sidan avbryts av 15 infarter, garageportar och korsningar, östra sidan av 35. Cykelbana hela vägen till förskolan Gullängen saknas, då cykelbanestumpen som går förbi förskolan saknar anslutning till cykelbanan på Norra Grängesbergsgatan. Hur vill Stadsbyggnadsnämnden att en trygg passage till Gullängens förskola (samt från andra hållet: till Annelunds förskola, Vitemölle förskola med flera) ska säkerställas längs Norra Grängesbergsgatan? 10. Övergripande om hälsa och säkerhet Med ovanstående problemformuleringar angående närområdet, brister i riskanalys och detaljplan, samt vissa barns resväg till förskolan via Norra Grängesbergsgatan i åtanke, hur vill Stadsbyggnadsnämnden att barnens säkerhets- och hälsoskydd ska säkerställas? 11. Barnens lekyta Hur överensstämmer beslutet att planera för 26,4 kvadratmeter friyta utomhus per barn med följande formuleringar i Malmö stads skrift Starta förskola Lagkrav och miljöförvaltningens råd, antagen av Miljönämnden 23 maj 2011? [...] 40 kvadratmeter per barn är en lämplig lekyta utomhus. En undersökning av förskolor i Malmö visar att gränsen för när en förskolegård fungerar för verksamheten går vid 30 kvadratmeter Uppmaningar I bifogat brev finns en rad uppmaningar om åtgärder som vi ser som nödvändiga, punkt 4, 5 och 6 är riktade till Stadsbyggnadsnämnden och Stadsbyggnadskontoret. Ta till de medel som krävs för att sätta bollen i rullning. En kommande handlingsplan bör innehålla åtgärder som kan genomföras det närmaste halvåret såväl som de närmaste åren. Vi uppmanar Malmö stads stadsbyggnadskontor att, genom att begrunda våra frågor, förbättra framtida handläggning av liknande ärenden. Vi deltar gärna i processen att konkretisera lösningar och åtgärder. Malmö, 19 juni 2013

6 Anja Gatu och Gustav Gatu föräldrar till Carmen Anna Svensson och Peter Nilsson föräldrar till Elvy Lovisa Björck och Erik Lindestad föräldrar till Ingrid Ida Östlund och Anna Bromée föräldrar till Eddie Jakob Simonson och Ellisif Hals föräldrar till Elof Lisa Jonasson och Michael Lindbäck föräldrar till Nina Magnus Skanbäck (och Therése Thunström) föräldrar till Edvin Emma Andersson (och Kim Lundmark) föräldrar till Leonie Johan Sundell förälder till Joni