Förstudierapport, dialog och samverkan mellan skogsbruk och rennäring

Transkript

1 RAPPORT Förstudierapport, dialog och samverkan mellan skogsbruk och rennäring Lars Berggren, Mirja Lindberget

2 Skogsstyrelsen februari 2012 Författare Lars Berggren, Skogsstyrelsen Mirja Lindberget, Sametinget Fotograf Lars Berggren Bild från Centrala samrådsgruppen för skogsbruk och rennärings höstmöte i Arjeplog 4 oktober 2011 Projektledare/Projektgrupp Lars Berggren, Skogsstyrelsen Mirja Lindberget, Sametinget Upplaga Finns endast som pdf-fil för egen utskrift ISSN BEST NR 1841 Skogsstyrelsens förlag Jönköping

3 Innehåll Förord 1 Sammanfattning 2 1. Bakgrund Urfolk och internationella åtaganden 3 2. Genomförandet av projektet 5 3. Kartläggning och sammanställning av aktivteter för förbättrad dialog och samverkan mellan skogsbruk och rennäring Inledning Samråd Centrala samrådsgruppen skogsbruk rennäring Utvärdering av samrådsgruppen skogsbruk rennäring Utvärdering av samråden Skogsstyrelsens samrådsblankett Skogsindustriernas samrådsblankett Rennäring och skogsbruk i samråd Samråd mellan rennäring och skogsbruk ett exempel på samförvaltning av gemensamma resurser? Skogen som gemensam resurs Utbildning Rennäringen -En presentation för skogsfolk Skogsbruket en presentation för rennäringen Utbildningsinsatser rörande skogsbruk - rennäring Webbaserade utbildningar Skogsbruk som en del i Rennäringslinjen Dialog och samverkan Dialog och samverkan mellan rennäring och familjeskogsbruk Markanvändningsutveckling SCA:s handlingsplan för förbättrade samråd mellan skogsbruk och rennäring Jokkmokksmodellen Förlikningsavtal Planeringsverktyg Rennärings Anpassade SkogsbruksPlaner (RASP) Renbruksplaner Fördjupad verksamhetsplaner Heureka Projekt och forskning Life Vindeln, Uthålligt skogsbruk byggt på landskapsanalys i lokal samverkan Future Forest FjällMistra Vilhelmina Model Forest Hur påverkar de långsiktiga förändringar i landskapet våra svenska boreala skogar och hållbarheten i renskötseln 31

4 3.7 Certifiering FSC PEFC Utredningar och processer Alternativa betesmarker utanför renbetesområdet Laponiaprocessen Skogliga sektorsråden Möjliga aktiviteter som projektet kan stödja Projektets fortsatta arbete Intressenter Organisation 42 Litteratur/källförteckning 43

5 Förord Skogsbruk och renskötsel är båda näringar som nyttjar skogen i norra Sverige. Båda näringarna är viktiga för landsbygden då de skapar arbetstillfällen och tillför viktiga värden till samhället. Skogsbruk bedrivs på drygt 9 miljoner hektar produktiv skogsmark inom renskötselområdet. De stora skogsföretagen äger ungefär hälften av skogsmarken medan privata skogsägare äger knappt 40 procent av marken. Skogen är även en viktig resurs för rennäringen. Förutsättningarna för de båda näringarna skiljer sig åt. Skogbruket nyttjar skogsmarken i enlighet med sin äganderätt. Rennäringen å sin sida har nyttjanderätt till samma skogsmark. Dessa båda rätter är grundlagsskyddade. Eftersom de båda näringarna verkar sida vid sida på samma marker finns behov av samverkan. I vissa delar fungerar samverkan bra, medan det finns behov av att utveckla den i andra delar. Regeringen har gett Skogsstyrelsen och Sametinget i uppdrag att aktivt främja och stödja engagemang och initiativ på lokal och nationell nivå för förbättrad dialog mellan skogsbruk och rennäring. Denna förstudie är en del av det uppdraget och syftar till att ge beslutsunderlag inför det fortsatta arbetet. Rapporten ingår i Skogsstyrelsens rapportserie, där författarna står för innehållet. Detta innebär att rapporten inte nödvändigtvis beskriver Skogsstyrelsens officiella syn. Lars Berggren Projektledare, Skogsstyrelsen Mirja Lindberget Projektledare, Sametinget 1

6 Sammanfattning Regeringen har till Skogsstyrelsen och Sametinget gett i uppdrag att aktivt främja och stödja engagemang och initiativ på lokal och nationell nivå för förbättrad dialog mellan skogsbruk och rennäring. I arbetet ska samernas ställning som urfolk beaktas liksom Sveriges internationella åtaganden härvidlag. Uppdraget har tillkommit med anledning av propositionen Gränser i skogen 2009/2010:201 förändrades regelverk och andra förutsättningar för samverkan mellan skogsbruk och rennäring, bland annat till följd av att gränsen för svårföryngrad skog avvecklas. Uppdraget bedrivas i projektform. Projektets arbete inleds med en förstudie, vars syfte är: Kartläggning av genomförda och pågående aktivteter för förbättrad dialog och samverkan mellan skogsbruk och rennäring. Utreda vad som kan göras för att underlätta och stödja pågående projekt, processer och andra initiativ för förbättrad samverkan och dialog. Förslag till aktiviteter inom projektet. Under årets lopp har stora ansträngningarna lagts ner på att undersöka och utreda hur samråden fungerar och hur de ska underlättas och förbättras. I slutsatsen av de flesta studierna finns ökad kunskap och utbildning med som ett viktigt förslag för att förbättra förståelsen och respekten för varandras näringar. Förståelsen och respekten för varandras näringar ses som en förutsättning för att minska konflikter och förbättra samråden. Bättre underlagsmaterial genom till exempel kartor är någonting som länge har efterfrågats. Många projekt har genomförts med syfte att utveckla planeringsverktyg och samrådsmodeller. Det pågående projektet för att ta fram Renbruksplaner för alla samebyar är det enskilt viktigaste projektet. Renbruksplanerna kan komma att förbättra samråden med rennäringen även i en vidare mening än samråd skogsbruk rennäring (även samråd med andra näringar). Flera lokala initiativ där bolag och samebyar eller representanter för markägare (LRF) och samer (SSR) söker samarbete för att förbättra dialog och samverkan finns. Dessa initiativ fungerar ofta bra utan myndigheternas inblandning. Den frivilliga miljöcertifieringen (FSC) som flera skogsbolag har anslutit sig till bidrar också till förbättrade samråd. Skogsbolagen som är certifierade enligt FSC åtar sig att samråda med rennäringen i större omfattning än vad lagen kräver. Utifrån förstudiens kartläggning och utredning av tänkbara aktiviteter blir projektets fortsatta arbete inriktat mot att arbeta med utbildningsinsatser. Utbildningsinsatserna ska planeras både med en kort horisont (projekttiden) och en lång (behov efter projekttiden). 2

7 1. Bakgrund Regeringen har till Skogsstyrelsen och Sametinget gett i uppdrag att aktivt främja och stödja engagemang och initiativ på lokal och nationell nivå för förbättrad dialog mellan skogsbruk och rennäring. I arbetet ska samernas ställning som urfolk beaktas liksom Sveriges internationella åtaganden härvidlag. Uppdraget har tillkommit med anledning av propositionen Gränser i skogen 2009/2010:201 förändrades regelverk och andra förutsättningar för samverkan mellan skogsbruk och rennäring, bland annat till följd av att gränsen för svårföryngrad skog avvecklas. Projektet ska bedrivas med följande inriktning för att intentionerna med regeringsuppdraget ska uppfyllas. Genomförda och pågående aktivteter för förbättrad dialog och samverkan mellan skogsbruk och rennäring ska kartläggas och erfarenheterna sammanställas och dokumenteras i dialog med berörda intressenter. Det ska utredas vad som kan göras för att underlätta och stödja pågående projekt, processer och andra initiativ för förbättrad samverkan och dialog. Projektet ska ge erforderligt stöd till sådana initiativ inom ramen för anvisade resurser. Förslag till ytterligare aktiviteter från såväl intressenterna som berörda myndigheter ska redovisas. Aktivteter inom projektet genomförs inom ramen för anvisade resurser. 1.2 Urfolk och internationella åtaganden Enligt uppdraget ska samernas ställning som urfolk beaktas, liksom Sveriges internationella åtaganden härvidlag. Med anledning av detta ges här en kort bakgrund i frågan. Folkrätten är en del av den internationella rätten vilken behandlar förhållandet stater emellan. Den internationella rätten skapas av staterna genom bland annat konventioner, avtal och traktat. Det finn således ingen oberoende rättslig instans som tar fram regelverket. Den internationella rätten baseras också på sedvanerätt vilket är oskrivna regler som anses vara etiskt och moraliskt riktiga. Sedvanerätten är bindande för alla stater. Inom folkrätten återfinns begreppen mänskliga rättigheter, flyktingrätt och humanitär rätt. Samernas rätt till delaktighet återfinns under de människorättsliga fördragen. När staten ratificerat, skrivit under, en konvention skall dess principer tillämpas i landet. De konventioner som Sverige har ratificerat är således bindande både för Sverige som stat men också för centrala och lokala myndigheter. Urfolk Sveriges riksdag och regering uttalade 1977 i prop. 1976/77:80 att Samerna utgör en ursprunglig befolkning i Sverige, som är lika gammal eller äldre än landets 3

8 majoritetsbefolkning. Sedan årsskiftet 2010/2011 omnämns samerna som ett folk i grundlagen, vilket ger samerna en särställning i folkrättslig mening. Definition av urfolk Ett urfolk härstammar från folkgrupper som bodde i landet eller i ett geografiskt område, som landet tillhör, vid tiden för erövring eller kolonisation eller fastställande av nuvarande statsgränser och vilka har behållit en del eller alla sina egna sociala, ekonomiska, kulturella och politiska institutioner. Genom sin speciella relation till land och vatten är ett urfolk i behov av andra rättigheter än minoriteterna i övrigt för att utveckla sin identitet och kultur. Folkrättsligt går regelverket för urfolk längre än för övriga minoritetsgrupper i ett land. Det finns ett flertal konventioner som berör rätten till deltagande bl.a. Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, Ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter och ILO 169. Till detta tillkommer ett flertal andra konventioner och deklarationer däribland Urfolksdeklarationen som Sverige ratificerat. Frågor som rör samråd, delaktighet och möjlighet till information är två centrala aspekter i ett flertal konventioner om mänskliga rättigheter. Kommittén för konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter uttryckt dessa tre krav har när de granskat deltagandefrågan och samråd med ursprungsfolk: Att det har funnits möjligheter till ett effektivt deltagande. Vilket innebär att lämnade synpunkter har beaktats. Inte bara samråda för samrådets skull. Att den traditionella näringen inte blir omintetgjord. Att det har varit ett omfattande samrådsförfarande och att det resulterat i ett positivt stöd för åtgärden hos en majoritet av de rådfrågade. 4

9 2. Genomförandet av projektet Projektet ska genomföras så att engagemang och initiativ på lokal och nationell nivå för förbättrad dialog mellan skogsbruk och rennäring främjas. Arbetet sker i nära samverkan med företrädare för skogsbruk och rennäring. Det är viktigt att ta tillvara erfarenheter från pågående eller avslutade projekt och andra initiativ för dialog och samverkan mellan näringarna. Uppdraget genomförs som ett gemensamt projekt mellan Skogsstyrelsen och Sametinget och de båda myndigheterna har en gemensam styrgrupp för uppdraget. En referensgrupp med representanter för skogsbruk och rennäring har tillsatts och Centrala samrådsgruppen för skogsbruk-rennäring ska vara delaktig i genomförandet av uppdraget. Vid det inledande mötet för projektet med arbetsgruppen den 28 februari 2011 föreslogs att en förstudie avseende kartläggning och dokumentation av pågående projekt och aktiviteter för förbättrad dialog och samverkan mellan skogsbruk och rennäring borde genomföras. Kartläggningen inklusive förslag till ytterligare aktiviteter för att stödja en utvecklad dialog skulle redovisas senast den 31 augusti Med utgångspunkt i förstudien genomförs sedan aktiviteter för att stödja engagemang och initiativ på lokal och nationell nivå för förbättrad dialog och samverkan mellan skogsbruk och rennäringen. Det är dock viktigt att poängtera att det fortsatt är aktörerna inom skogsbruket och rennäringen som är ansvariga för samverkan. Det är viktigt att tidigt i projektet klargöra att myndigheternas roll är att stödja samverkan och dialog, och att diskutera rollfördelningen med parterna. Denna förstudie har tre syften. 1. Kartlägga och sammanställa information om genomförda och pågående aktiviteter som kan förbättra dialog och samverkan mellan skogsbruk och rennäring 2. Utreda vilka projekt, processer eller andra initiativ för förbättrad dialog och samverkan som är möjliga att stödja inom projektets givna ramar 3. Föreslå aktiviteter som projektet kommer att arbeta med, men även redovisa aktiviteter som inte prioriteras eller som hamnar utanför projektets avgränsning Projektet i sin helhet ska som slutprodukt leverera en myndighetsgemensam rapport som redovisas till regeringen senast 1 mars 2013 samt en motsvarande delredovisning senast den 1 mars

10 3. Kartläggning och sammanställning av aktivteter för förbättrad dialog och samverkan mellan skogsbruk och rennäring 3.1 Inledning Staten gav första gången direktiv om att samråd skulle ske mellan skogsbruk och rennäring november Drygt tio år senare anordnade den dåvarande Lantbruksstyrelsen en konferens i Arvidsjaur angående det moderna skogsbrukets inverkan på renskötseln. Allt större kalhyggen och efterföljande skogsbruksåtgärder skapade problem för rennäringen samtidigt som skogsbruket upplevde problem med tramp- och grävskador av renar i avverkningstrakterna. Efter mötet tillsattes en första samrådsgrupp med representanter från skogsbruket och rennäringen. 3.2 Samråd Nedan presenteras aktiviteter som har gjorts i syfte att förbättra dialogen, skapa mötesplatser mellan skogsbruket och rennäringen samt utvärderingar av dessa Centrala samrådsgruppen skogsbruk rennäring Bakgrund Den första gemensamma konferensen om det moderna skogbrukets inverkan på renskötseln och renskötselns påverkan på skogsbruket hölls i Arvidsjaur Efter det inledande mötet beslöts att tillsätta en samrådsgrupp med representanter från skogsbruket och rennäringen för att minska konflikt ytorna mellan näringarna och identifiera behoven av insatser. Med hjälp av samrådsgruppen hölls sedan ytterligare ett par konferenser där bland annat orsakerna till konflikterna diskuterades och vid det senare tillfället presenterade den s.k. Jokkmokksmodellen. Samrådgruppen tog även initiativ till och medverkade vid framtagandet av allmänna råd om skogsbrukets hänsynstagande till rennäringen. Den dåvarande samrådsgruppen med Lantbruksstyrelsen som huvudman upplöstes 1983 och i stället bildades en ny utökad samrådsgrupp för skogsbruk rennäring i Skogsstyrelsens regi vilken fortfarande är verksam. Hur Samrådsgruppen sammanträder minst två gånger per år. Deltagande organisation kan vid behov påkalla ytterligare sammanträde. Årligen bör ett sammanträde kombineras med fältexkursion. Skogsstyrelsen är huvudman för Centrala samrådsgruppen skogsbruk rennäring som har följande sammansättning: Antal ordinarie ledamöter Skogsstyrelsen 1 Statens Jordbruksverk 1 6

11 Sekretariat Skogsstyrelsen 1 Sametinget 1 Svenska Samernas Riksförbund 5 Renägarförbundet 1 Koncessionsbyarna 1 Skogsindustrierna 2 Sveaskog 1 Statens Fastighetsverk 1 Allmänningarna 2 LRF Skogsägarna 1 Skogs- och Träfacket 1 Resultat Samrådsgruppen har en rådgivande funktion som riktas dels till de centrala myndigheterna och näringarnas organisationer och dels till de som deltar i de lokala samråden. Samrådsgruppens huvudsakliga arbetsuppgifter kan sammanfattas i följande punkter: Följa upp och utvärdera de lokala samråden, bland annat genom att samla in och sprida erfarenheter mellan länen. Bidra till ökad kunskap om respektive näring, bland annat genom att medverka i och initiera konferenser, kurser, exkursioner, läromedelsframställning samt forskning inom ämnesområdet. Följa tillämpningen av gällande författningar och motsvarande samt vid behov lämna förslag till ändrade bestämmelser, handläggningsrutiner etc. Behandla konflikter av principiell och generell karaktär. Lämna synpunkter på utredningar, forskningsansökningar etc. samt ärenden av principiell karaktär som underlag för myndigheternas yttranden eller ställningstaganden. Lämna synpunkter på användning och omfattning av myndigheternas resurser inom ämnesområdet. Verka för att utveckla samråden bl.a. genom att informationstekniken tillvaratas bättre i samrådsarbetet. Informera externt om samrådets uppbyggnad och funktion. 7

12 3.2.2 Utvärdering av samrådsgruppen skogsbruk rennäring Bakgrund Skogsstyrelsen genomförde under perioden december 2009 till januari 2010 en intervjustudie av samrådsgruppens arbete för att utveckla det fortsatta arbetet i samrådsgruppen och ta tillvara tidigare erfarenheter från tidigare mandatperiod Hur Telefonintervjuer genomfördes med 31 personer representerade av ordinarie ledamöter och suppleanter i samrådsgruppen. Resultat Båda näringarna ser samrådsgruppen som ett viktigt forum för lärande, informationsutbyte och insamlande organ. Åsikterna går däremot isär gällande vilka frågor som ska behandlas och vilken roll samrådsgruppen ska ha som beslutande organ eller inte. Rennäringen uppger en stor frustration över att inte kunna påverka den egna näringens villkor. Mötesordningen, klimatet i gruppen, fältexkursionerna, blandningen av teori och praktik upplevs av de flesta som bra. Förbättringarna som kan göras enligt intervjuerna är att: använda specialister utanför rådet följa upp samråden med hjälp av statistik undvika att samma frågor kommer upp gång på gång finna nya perspektiv på frågor dela ut arbetsuppgifter till ledamöterna konkretisera och lyfta frågor till ett mer generellt plan ledamöterna förbereder sig inför mötet ledamöterna förankrar arbetet lokalt eller inom organisationen Ledamöterna kan behöva stärkas i fråge- och presentationsteknik för att bättre fånga upp och förmedla det som sker lokalt. Många av de intervjuade ser utbildningar för näringarna som det mest effektiva verktyget för att öka kunskap, förståelse och förtroende för varandra Utvärdering av samråden Bakgrund Centrala samrådsgruppen skogsbruk - rennäring beslöt att följa upp 1998 års samråd. Liknande undersökningar är utförda 1985 och Därför är det möjligt att delvis följa hur samråden utvecklas och attityden till dem. 8

13 Hur Uppföljningen gjordes genom en enkätundersökning till samtliga samebyar och skogsförvaltningar inom området. Svarsfrekvensen är 70 % av samebyarna och 88 % av skogsförvaltningarna. Resultat Nedanstående punkter är hämtade direkt från rapportens sammanfattning. De flesta som svarade hade också samrått under året Samråden genomfördes i allmänhet på skogskarta ibland i kombination med en översiktskarta Hälften av samråden omfattar ett år. Få är längre än fem år. Samebyn företräder rennäringen, distriktschefen företräder i allmänhet skogsbruket vid samråden. Samråden avser i första hand slutavverkning med efterföljande markberedning. Samråden omfattat sällan röjning och gallring. I allmänhet ändras endast ett litet antal objekt under samrådet. Det finns dock undantag. Det är relativt få objekt som blir föremål för fältbesök. De som har svarat på frågan (hälften) anger ofta att de är överens vid fältbesöket. Samråden har större betydelse för skogsbruket än för rennäringen. Skogsvårdsstyrelsen är i de flesta fall inte med vid samråden. Rennäringen önskar Skogsvårdsstyrelsens medverkan i högre grad än vad skogsbruket gör. Parterna vill gärna ha en översiktskarta som komplement till skogskartan. Rennäringen önskar att skogskarta och någon form av översiktskarta skall användas vid samråden. Många byar är fortfarande intresserade av Jokkmokks modellen. Skogsbruket önskar ett bättre kartunderlag från rennäringen. Rennäringen önskar samråda om: slutavverkning, markberedning, gödsling, röjning/gallring, och vägar. Skogsbruket tycker i allmänhet att det är onödigt att samråda om röjning/gallring. I övrigt är man överens. Att datorn kommer att vara ett hjälpmedel vid samråden är man överens om. Skogsbruket anser detta i högre grad än rennäringen. Rennäringen anser inte att det förekommer trampskador av ren på plantskog. De flesta anser att det inte heller att det förekommer några fejnings- 9

14 skador. Skogsbruket anser att det både förekommer tramp- och fejningsskador. De flesta anser dock att skadorna är små. Rennäringen önskar ha mer att säga till om i framtidens samråd. Skogsbruket tycker i allmänhet att samråden fungerar bra idag. Båda parterna önskar dock mera långsiktiga samråd över större områden. Från enkäterna har det också framkommit förbättringsförslag som kan delas in i kortsiktiga och långsiktiga förslag. Kortsiktiga förslag Bättre och tydligare samrådsprotokoll Fler fältbesök Utnyttja dagens kartmaterial bättre Större förståelse för varandras näringar (exkursioner) Gemensamt ansvar för väl förberedda samråd Långsiktiga förslag Långsiktigare planer för både skogsbruk och rennäring Skogsbrukets och rennäringens inventeringsdata tillgängliga i databaser för båda näringarna Utveckla GIS-tekniken så att den passar för båda näringarna Utbildning i varandras näringar Skogsstyrelsens samrådsblankett Bakgrund På uppdrag av Centrala samrådsgruppen skogsbruk-rennäring och dess identifierade behov av tydligare samrådsprotokoll har Skogsstyrelsen arbetat fram en fördjupad samrådsblankett. Hur Grunden är lagd i Anna Hamiltons examensarbete som publicerades i skogsstyrelsens rapport Effektivare samråd mellan rennäring och skogsbruk. Efter Annas arbete har blanketten fortsatt att processas och bland annat remissats till rennäringen och skogsbruket. Resultat Resultatet är blanketten som den är i dag och justeringar kommer att göras eftersom behov av förändring uppstår. Blanketten återfinns i PDF-format på Skogssty- 10

15 relsens hemsida. Blanketten fungerar att skriva ut och använda som en vanlig pappersblankett, men den går också att använda helt digitalt och det finns en funktion att signera digitalt. Det som återstår är att lansera den med en förhoppning om att den kommer att användas flitigt vid samråd i framtiden. Intervju Robert Jonsson, SCA Jag är inte så djupt insatt i hur blanketten ser ut. SCA använder den bara när vi inte kommer överens och det blir frågan om medling. SCA använder helst egna blanketter som vi är vana att arbeta med. Med en blankett för varje objekt där vi ändå är överens blir pappershanteringen allt för omfattande Skogsindustriernas samrådsblankett Skogsindustrierna har tagit fram en samrådsblankett som går att säga är gemensam för flera skogsbolag. Jämfört med Skogsstyrelsens samrådsblankett ryms flera objekt på en sida. Vilket är bra i de flesta fall när man är överens för att hålla mängden papper nere. Om samrådet går i diket och man inte kommer överens, tar man fram skogstyrelsens fördjupade samrådsblankett. Om skogsbolaget är FSC certifierat kalas av FSC utsedda medlare in Rennäring och skogsbruk i samråd Bakgrund Camilla Widmark vid Sveriges Lantbruksuniversitet har i sin avhandling undersökt hur användarna ser på samråden, vilka förändringar som är tänkbara och vilka effekter förändringar kan få. Med syfte att lösa konflikter instiftades samråd i slutet av 1970-talet, men trots detta uppstår fortfarande konflikter om hur marken bör användas. Hur Studien har baserats på en kombination av fältstudier, dendrokronologisk analys (en metod att datera träd med hjälp av deras årsringar), analys av historiska dokument inklusive kartor och skogliga undersökningar samt landskapsanalyser. Resultat Incitamenten för att förbättra samråden är olika där skogsbolagen (som är den starkare parten) har låga incitament att förändra samrådsprocessen. Staten kan påverka situationen genom att förändra lagstiftningen, men olika frivilligorganisationer kan också påverka skogsbolagen att genomföra förbättringar. Vissa konflikter mellan rennäring och skogsbruket uppstår på grund av: ojämn maktstruktur i samråden, baserat på ojämn äganderättssituation. ojämn ekonomisk situation oklarheter kring hur samråden är organiserade och ska genomföras 11

16 Både ren- och skogsnäring anser att förbättringar kan göras för att minska konflikterna och skapa en hållbar situation där de båda näringarna kan fortsätta att samexistera. För att förbättra samråden behöver följande fem punkter förändras/klargöras: klargöra syfte med samråd jämka planeringsperspektiv (tids- och områdesperspektiv) stärka kunskapen om resursen och varandras näringar skapa konfliktlösande mekanismer klargöra ekonomiska effekter av samråd Samråd mellan rennäring och skogsbruk ett exempel på samförvaltning av gemensamma resurser? Bakgrund Forskningsprogrammet FjällMISTRAs arbete ska syfta till att ta fram underlag som kan bidra till att fjällområdets naturresurser kan utnyttjas på ett hållbart sätt. Arbetet inom programmet skall resultera i planeringssystem och kunskaper, som kan bidra till att hantera mål- och intressekonflikter med syfte att begränsa de negativa miljöeffekterna i den svenska fjällvärlden. Camilla Sandströms vid Umeå Universitet har skrivit rapporten samråd mellan rennäring och skogsbruk. Syftet med den här studien var att undersöka de befintliga samrådens funktion, maktfördelning inom samråden samt att analysera förutsättningarna att på olika sätt förbättra samråden. Hur Till grund för studien ligger ett sedan tidigare insamlat enkätmaterial samt telefonintervjuer. Utformningen av enkäterna har varierat något över tid. Betydelsen av samråden för respektive näring har dock ställts i alla enkäter. Totalt har 14 representanter från skogsbruket intervjuats och som har valts ut dels genom att representera olika skogsbolag och dels till grund för deras geografiska spridning. Eftersom forskningen inom FjällMistra inriktas på aktörer och förvaltning av naturresurser i fjällen har studien avgränsats till att gälla fjällsamebyarnas samråd med skogsbolagen. Samtliga fjällsamebyars ordförande utom en har intervjuats. Intervjuerna genomfördes mellan den 11/11-03 till den 4/5-04. Resultat Dokumenterade kriterier för bättre samråd: Kriterier Målsättning Beskrivning Att parterna har en gemensam målsättning för hur skogen bör förvaltas 12

17 Kunskap Underlag Objekt Nivå SVA roll Förtroende Resultat Att parterna har ömsesidiga och likvärdiga kunskaper om varandras näringar, inklusive att man har förståelse för hur olika åtgärder ekonomiskt påverkar skogsbolag på såväl på kort som lång sikt Att parterna har tillgång till uppdaterat kartmaterial, såväl översiktligt som på detaljnivå, exempelvis verksamhetsplaner, gärna med viss framförhållning (helst 3-5 årsplaner), tillgång till ny teknik ex. GIS och/eller andra typer av planer och inventeringar som tar hänsyn till all markanvändning inom ett område, samt att man gör fältbesök Att parterna är överrens om vad och vilka objekt som man samråder om ex. slutavverkning, markberedning, gödsling, röjning etc. Att parterna som deltar i samråden också har mandat att fatta beslut å skogsbolagets resp. samebyns vägar Att en medlare deltar i samråden, till exempel SVS Att man har upprättat goda personliga kontakter och att det finns en kontinuitet i kontakterna så att man har möjlighet att bygga upp ett ömsesidigt förtroende mellan parterna Att man lyckas finna en för båda parter acceptabel kompromiss samt att gemensamt fattade beslut efterlevs Sammanfattningsvis anser såväl skogsbolagen som rennäringen att samrådens betydelse har ökat över tid. Förutom förändringar i attityder, utökad kunskap och hänsynstagande pekar flera av respondenterna på den så kallade certifieringen som en viktig orsak till samrådens förändrade betydelse över tid. Intervju Camilla sandström Problemet för samebyarna är att dom bland annat till följd av den fragmenterade ägarstrukturen inte har möjlighet att se till skogens dynamik. Renbruksplanerna är för statiska i det sammanhanget och byarna hade behövt ett verktyg som kan hantera detta när dom får väldigt många objekt att ta ställning till samtidigt. Allt ska inte genomföras just nu, kanske under en 5-10 års period, men byarna anser ofta att det är bättre att få lite i taget än allt på en gång. Problemet med att samråda om enskilda objekt är att man inte ser landskapet i sin helhet. Samtidigt är det lätt att förstå byarna eftersom det idag saknas verktyg som på olika sätt kan visualisera och prognostisera förändringar i landskapet. Det finns verktyg som till exempel Heureka, men det är inte tillräckligt användarvänligt i det här läget. Det behövs ett instrument för att visualisera skogens dynamik för samebyarna på ett enkelt sätt. Det finns idag öar med lavbete och man vet att dessa kommer avver- 13

18 kas i framtiden. Fanns det ett verktyg för att visualisera skogsbruket hade det gått att planera och påskynda restaureringen av renbete t ex inte plantera för tätt eller röja i den omgivande miljön. Troligen är det en resurskrävande process att ta fram, men inte omöjligt. Här skulle Skogsstyrelsen med sin skogliga kompetens kunna bidra Skogen som gemensam resurs Bakgrund Studien har genomförts inom ramarna för forskningsprogrammet FjällMistra och har skett i samarbete med forskare från flera institutioner. Ett av syftena med FjällMistra är att arbeta nära de aktörer som forskningen berör för att på så vis skapa arenor för lärande och ömsesidigt utbyte av kunskap. Stor vikt har därför lagts vid att involvera så väl skogsnäringen som rennäringen i att hitta lösningar på de problem som det gemensamma brukandet av skogen skapar. Det finns delade meningar om hur samråden mellan skogsbruk och rennäring fungerar. Studiens har fokuserat på de samråd som sker lagenligt och frivilligt. Finns det alternativ till dagens samrådsprocess? Hur ser alternativen ut? Vilka konsekvenser medför alternativen? Hur Den använda metoden är fokusgrupps-intervjuer. En fokusgrupp bestående av representanter från de stora skogsbolagen och olika samebyar samlades vid tre tillfällen. Första träffen ägnades åt hur samråden fungerar idag för att skapa en gemensam bild med fokus att identifiera vad alla är överens om. Vid möte två diskuterades konsekvenserna av olika tänkta scenarier. Scenarierna varierade från: Ingen reglering alls, förhållandena före 1979 års skogsvårdslag. Dagens läge Samråd i samband med företagstaxering Avsättning av mark för renbete enligt FSC Nyttjanderättsavtal, renbetesavtal Lagreglering (utan samråd) Rennäringsanpassad skogsbruksplan Möte tre ägnades åt att diskutera det som framkommit under möte ett och två. Syftet med mötet var att verifiera de resultat som forskargruppen sammanställt. 14

19 Resultat Vad är ett samråd? Behovet av att samråda med utgångspunkt från ett landskapsperspektiv Behovet av bättre underlag Behovet av mer kunskap Behovet av att klargöra de ekonomiska aspekterna av samråd Behovet av konfliktlösande mekanismer Gruppen enades om att det är nödvändigt att skapa en entydig definition av begreppet samråd. Ansvaret att finna en gemensam definition vilade på parterna och gruppen uppmanade de aktörer som ingår i den centrala samrådsgruppen att ta upp frågan till diskussion Gruppen enades om att det finns såväl rumsliga som temporala vinster att göra om samrådsdiskussionen lyfts från objekts- till landskapsnivå Gruppen enades om att underlaget för samråden måste visualiseras, digitaliseras och konkretiseras. Innehållet i samrådsprocessen bör också standardiseras i samråd mellan parterna Gruppen enades om att mer kunskap om såväl betes- som virkesresursen och interaktionerna däremellan är nödvändig för att samråden på sikt ska kunna förbättras. Kunskapsöverföringen mellan näringarna och forskningen måste förbättras och gruppen förordade upprättandet av faktablad och årliga seminarier där dessa frågor berörs Gruppen enades om att de ekonomiska konsekvenserna av en förändrad samrådsprocess måste belysas. Att samråden har ekonomiska konsekvenser för båda näringarna är oomtvistat, men i vilken utsträckning är oklart. Forskning som belyser kostnader för såväl samråden och kostnader för olika konkreta skogsvårdsåtgärder som samhällsekonomiska kostnader efterfrågades av gruppen Gruppen enades om att en strategi för hur konflikter ska lösas bör upprättas. Gruppen lyckades emellertid inte enas om hur en sådan strategi ska utformas, men uppmanade parterna att väcka frågan i Centrala samrådsgruppen 3.3 Utbildning Nedan presenteras de insatser som har genomförts eller planerats att genomföras i syfte att öka kunskapen om varandras näringar genom utbildningsinsatser: 15

20 3.3.1 Rennäringen -En presentation för skogsfolk Bakgrund En viktig förutsättning för ett väl fungerande samråd mellan rennäringen och skogsbruket är att de som arbetar inom näringarna har kunskap om varandras yrkesutövande. Båda näringarna använder sig av samma naturresurs d v s skogen, skogsmarken och vad den producerar. Vi måste gemensamt verka för att dess produktionsförmåga bibehålls och utvecklas för båda näringarnas behov. Utbildning om nyttjande och bevarande av naturresursen skogen är ett led i samrådet. Den hänsyn som enligt skogsvårdslagen skall tas till rennäringen och det samråd som skall eller vart fall bör hållas upplever många samebyar som otillräckligt och att det inte ger tillräckligt skydd för renbetesmarkerna. Det är i detta sammanhang mycket värdefullt med det initiativ som tagits att utbilda skogsbrukare i renskötsel och senare även renskötare i skogsbruk. Härigenom kan vi få ökad kunskap om varandras näringar och förutsättningar för dessa; något som kommer att ge mera reellt innehåll åt samråden. Hur Sammanställning av då tillgänglig litteratur och muntliga uppgifter från renägare. Resultat Utgivning av läroboken Rennäringen En presentation för skogsfolk vars syfte var att informera skogens folk om rennäringen och dess villkor. Hur skogsbruket påverkar rennäringen sett från renskötselns synpunkt. Boken har dock några år på nacken och speglar därmed inte längre det aktuella läget Skogsbruket en presentation för rennäringen Efter att boken Skogsbruket En presentation för rennäringen kom så skrevs den omvända skriften av skogsnäringen Skogsbruk för rennäring. Skriften var tänkt att användas vid utbildningsinsatser och det fanns även en ambition att översätta den till samiska. Boken kom aldrig tryck och har således inte spridits i någon större omfattning Utbildningsinsatser rörande skogsbruk - rennäring Bakgrund Skogsstyrelsen i samverkan med andra har genomfört ett antal utbildningsinsatser för både skogsbrukets och rennäringens företrädare under 2000-talet. Det har generellt varit lättare att få skogsfolk till kurserna än folk från rennäringen och det har bl.a. berott på ekonomiska förutsättningar. Kurserna som genomförts har upplevts positivt av både rennäringen och skogsbruket. Organisationsförändringar och personalförändringar inom både skogsbruk och rennäring har dock medfört ett behov av nya utbildningsinsatser. För framtiden är det viktigt att få igång utbildningen igen med ett modernare utbildningsmaterial både avseende rennäring och skogsbruk. Skogsstyrelsen och Sametinget har en viktig roll att initiera och deltaga vid dessa utbildningsinsatser. 16

21 Hur Skogsstyrelsen och Sametinget har gemensamt ansett att myndigheterna bör arbeta med följande förbättringsåtgärder: Resultat Verka för att få igång utbildningen med ett uppdaterat utbildningsmaterial både avseende rennäring och skogsbruk. Rådgivningen till skogsägare bör öka avseende skogsbruk-rennäring. Initiera och deltaga vid olika utbildningsinsatser gärna i samarbete med andra. Ett antal framtida utbildningsinsatser föreslås enligt följande: 1. Breddutbildning omfattande 3 dagar som översiktligt beskriver både skogsbruk och rennäring. Målgruppen är både skogsägare och samer. En dag utgörs av fältbesök i områden där både skogsbruk och rennäring bedrivs. På sikt kan dessa områden nyttjas för uppföljning av olika skogsskötselmetoder och hur samråden påverkat dessa geografiska områden. 2. Spetsutbildning av skogliga tjänstemän. SLU erbjuder en uppdragsutbildning på distans om samplanering av skogsbruk och renskötsel omfattande 5-poäng. Kursen riktar sig till skoglig planeringspersonal inom bolag och myndigheter i norra Sverige som behöver kunskap om området. Kursen är preliminärt fördelad på 5 träffar med 10 lärarledda dagar i Umeå med omnejd. 3. Utbildning om skogsbruk för renskötare som hanterar samråden. Målet med utbildningen är att nå ut till alla samebyar med en ökad kunskap och förståelse om skogsbruket och i detalj förklara och beskriva dess val av skogsskötselåtgärder. Kursen omfattar 3 dagar och förläggs till merparten i fält. 4. Utbildning för samer som utför skogsvårdande åtgärder. Kursen riktar sig till renskötande samer som kan utföra skogsvårdsarbeten under barmarkssäsongen och syssla med kombinationssysselsättning mellan renskötsel och skogsbruk. Utbildningen planeras omfatta 3 veckor. 5. Utbildning för skogsbrukare om samer och rennäring. Utbildningen genomförs av företrädare för rennäringen under 2 dagar Webbaserade utbildningar För skogsbruket om skogsbruket finns det webbaserade utbildningar/möjlighet att själv söka information. Skogsbrukets yrkesnämnd (SYN)är ett partssammansatt organ som har till uppgift att genom samverkan främja en positiv utveckling inom praktisk yrkesutbildning och arbetsmiljö inom skogsbruket och anger vilka kompetenskrav som krävs för olika arbetsuppgifter. 17

22 Kunskap Direkt är en webbplats med samlad information om hur man sköter och brukar sin skog. Kunskap Direkt vänder sig i första hand till skogsägare och skogliga rådgivare. Innehållet har tagits fram i samarbete med forskare och experter vid Skogforsk, SLU och i skogsbruket Skogsbruk som en del i Rennäringslinjen Rennäringslinjen vid Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk omarbetas inför hösten 2011 i samråd med företrädare för rennäringsorganisationerna, SLU och Skogsstyrelsen. I grova drag kommer den framtida utbildningen bestå av sex olika block inom ämnena ekonomi, rennäringskunskap, samhällskunskap & arbetsmiljö, slakt, skogsbruk, samiska språket samt möjlighet till praktiska kurser som t ex röjsåg mm. Utbildningen är ettårig på halvfart och vänder sig till dem som vill satsa på eget företag inom rennäring genom att stärka de traditionella kunskaperna och kunskaperna inom modernt småföretagande. Skogsbruket kommer enligt nuvarande plan att behandlas under en vecka med följande innehåll: A. Skötselmetoder, föryngringsavverkning, markberedning, planering, röjning och gallring B. Planeringsverktyg och omvärldsanalys med fokus på upprättandet och användningen av Renbruksplaner C. Skogsvårdslagen, samråd och frivillig certifiering Intervju Henrik-Michael Kuhmunen, Rektor Samernas Utbildningscentrum Det nya programupplägget är ännu inte slutgiltigt beslutat utan inväntar ett godkännande från näringens företrädare d v s SSR och Renägareförbundet. Rennäringslinjen antar ca personer varje år och fördelen med det här nya konceptet är att det skapar möjligheter även för personer som inte är antagna på rennäringslinjen att gå ett speciellt block separat. Förhoppningen är att utbildningen ska komma igång redan till hösten 2011 under förutsättning att det finns tillräckligt många intressenter. 3.4 Dialog och samverkan Nedan presenteras redan befintliga samarbetsprojekt samt pågående eller historiska mötesformer mellan näringarna Dialog och samverkan mellan rennäring och familjeskogsbruk Bakgrund Svenska samernas riksförbund (SSR) är en politisk obunden intresseorganisation för rennäringen och samiska näringslivs- och samhällsfrågor. Organisationens syfte är att tillvarata och främja de svenska samernas ekonomiska, sociala, rättsliga, administrativa och kulturella intressen med särskild hänsyn till renskötseln och dess binäringars fortbestånd och sunda utveckling. 18

23 Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) är en partipolitiskt obunden intresse- och företagarorganisation för människor och företag inom de gröna näringarna. LRF ska medverka till utveckling av företag och företagare med jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö, så att de kan förverkliga sina ambitioner om tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft. Renskötselområdet består av drygt 50 samebyar och ca familjeskogsbruk. Historiskt sett har samebyar och skogsägare levt tillsammans under olika former av samverkan. Ekonomins förändrade krav på de areella näringarna har lett till att förhållandena mellan skogsbruk och rennäring hamnat i fokus. Samhällsutvecklingen i stort har inneburit att det vardagliga mötet från förr till stor del lösts upp och band brutits mellan renägare och övrig befolkning. För att undvika de störningar och tvister som kan uppstå i vardagen, och för att lära känna varandra, behövs en ny dialog och samverkan mellan renägare och skogsbrukare och mellan deras lokala organisationer. December 2001 träffades en överrenskommelse mellan SSR och LRF Skogsägarna om kontakt och samverkan, syftande till ömsesidig respekt för att fördjupa och utveckla relationen mellan rennäringen och familjeskogsbruket. Överrenskommelsen ledde till det gemensamma projektet Dialog och samverkan mellan rennäringen och familjeskogsbruk som genomfördes 2002 till Hur Projektet har skapat informationsmaterial som använts vid informationsmöten, tillsatt utbildningsinsatser för föredragshållare, genomfört informationsmöten på sameby- och skogsbruksområdesnivå, dialogmöten, lokala samverkansmöten, utveckling av en nätverksdatabas, processmöten omkring lokal samverkan mellan rennäring och familjeskogsbruk Mottot för projektet har varit -en starkare renskötsel och skogsnäring i hela renskötselområdet Resultat Ett nätverk mellan rennäringen och familjeskogsbruket upprättades och dialogen mellan företagare i näringarna fördes på ett öppet, ansvarstagande och lyssnade sätt med stort inslag av kunskapsutbyte. De goda praktiska erfarenheterna som fanns på många håll kunde även på ett mycket positivt sätt överföras till andra områden där dessa goda erfarenheter saknades. En ny projektansökan har lämnats in och den övergripande målsättningen med den nya ansökan är att skapa mötesplatser för de människor som utövar olika areella näringar inom renskötselområdet samt för företrädare för näringarnas organisationer. Projektplanen föreslår gemensamma insatser för kompetensutveckling för de aktuella näringarna genom Landsbygdens företagarskola. En bred och grundläggande gemensam utbildning där man samlas kring samma bord och skapar förståelse för att man som mindre landsbygdsföretagare ofta möter samma problem och möjligheter. Samtidigt som man bygger relationer som både främjar det goda grannskapet och öppnar möjligheterna till affärskontakter. 19

24 Intervju Helen Larsson, SSR Det ligger just nu inne en ny projektansökan om lantbygdens företagarskola, vilket jag tror mycket starkt på. Inom det här samarbetet finns mycket ambitioner och entusiasm. Det har varit väldigt bra för dialog och samverkan med en gemensam kursledning och studiecirklar på kvällarna. Det har skapat mötesplatser mellan näringarna. Bristen i många projekt är dock att man inte följer upp det efter projektets slut, allt behöver underhållas. Det behövs ytterligare insatser. Jag tror att storskogsbruket skulle ha mycket att lära sig av hur dialog och samverkan fungerat inom ramarna för projektet. Det ringde senast en samebyrepresentant idag och som skulle ha samråd med en tjänsteman som kom in till samrådet med Vet minsann allt om rennäringen och hur bra börjar dialogen då? Johanna Fintling, LRF Jag har personligen inte varit delaktig i det tidigare projektet, men har jobbat med den nu inlämnade projektansökan. Vi söker olika finansieringsmöjligheter, men slussas omkring mellan olika instanser. De hittills förda diskussionerna upplevs som positiva mellan näringarna. Vi har höga förväntningar inför projektet, men det skulle behövas en gemensam resurs som jobbar med det här i högsta fokus. Det behövs någon redan nu, men vi har som sagt ingen finansiering Markanvändningsutveckling Bakgrund Svenska samernas riksförbund (SSR) är en politisk obunden intresseorganisation för rennäringen och samiska näringslivs- och samhällsfrågor. Organisationens syfte är att tillvarata och främja de svenska samernas ekonomiska, sociala, rättsliga, administrativa och kulturella intressen med särskild hänsyn till renskötseln och dess binäringars fortbestånd och sunda utveckling. Sveaskog är Sveriges största skogsägare och ledande leverantör av timmer, massaved och biobränsle. Sveaskog arbetar med markförsäljning och tillhandahåller jakt och fiske samt mark för lokala företagare inom naturbaserad turism. SSR och Sveaskog har i omgångar bedrivit olika projekt med inriktning på dialog och samverkan. Mellan åren drevs Program för utveckling av rennäring och skogsbruk i samspel som var initierat av Sveaskog, Holmen och SSR vars mål var att identifiera, klargöra och så långt som möjligt lösa de problem och problemområden som grundar sig på respektive närings behov och hur dessa behov påverkas av den verksamhet som sker i den andra näringen. Sveaskog och SSR inledde 2007 ett ytterligare projekt med inriktning på samråd och samverkan. Målet med arbetet har enligt projektplanen varit att komma fram till former för markanvändning som ger båda parterna möjligheter att bedriva sin verksamhet med minsta störning. Det handlar dels om att tillämpa befintliga kunskaper på ett bättre sätt, dels att ta fram nya kunskaper med biologisk eller teknisk inriktning. Projektet ska i första hand vara inriktade antingen på att lösa problemen eller utveckla möjligheter av vinna-vinna typ. 20

25 Hur Projektet har bestått av möten mellan projektägarna, exkursioner med samebyar samt litteratursammanställningar. Tre samebyar med identifierade problemställningar på samebynivå ingår just nu i olika pågående projekt. Det är projekt som ska bl. a titta på hur man restaurerar skador på lavmarker, bränning, ljusmätning i gallringsbestånd, marklavens utveckling under skärmställning, marklavens påverkan av contorta mm. Resultat Inom ramen för projektet identifierades behovet av en sammanställning av befintlig och publicerad kunskap om skogsbrukets effekter på rennäringen. Umeå Universitet genom Åsa Eriksson och Jon Moen sammanställde efter en litteraturstudie i ämnet därmed Skogsbrukets effekter på rennäringen. Inom ramarna för utveckling av rennäringen och skogsbruket i samspel resulterade det i en ytterligare sammanställning Resultat från examensarbeten, licentiatavhandlingar och forskningsprojekt Intervju Helen Larsson, SSR Intresset för samverkan är relativt svagt, det händer inte så mycket. Det behövs en driven person från SSR som kan jobba med detta och som brinner för skogsfrågan. Just nu faller det mellan stolarna på grund av resursbris. SSR hade behövt en skogstjänst, en skogskompetens på SSR som kan driva frågorna på samebynivå. Det krävs helt enkelt mer engagemang från oss på SSR. Hans Winsa, Sveaskog Projektet är bra för att kunna träffas och sitta ner och diskutera. Tyvärr blir det mest fokus på problem men det bidrar till och skapar förutsättningar för att diskutera och lösa dem. På grund av omorganisations från Sveaskog sida har det varit lite ostrukturerat. Vi skulle gemensamt jobba med projekten Sveaskog och SSR dels med att lösa finansiering men det har inte lyckats. Hitintills är det Sveaskog som finansierat projektet och SSR har inte riktigt tid och ekonomi för att lägga ned resurser. Projektet har ändå resulterat i en del rapporter och examensarbeten, men man borde jobba mycket mer. Det har varit en öppen och klar diskussion som har varit bra. Man borde komma så långt så att båda näringarna kan fungera så smidigt som möjligt med minsta möjliga negativ påverkan på varandra. Det hela började med ett möte i Umeå med representanter även från fler skogsbolag, men sen när vi började komma fram med ett förslag om skonsam markberedning till Centrala samrådsgruppen så låste det sig och dom andra drog sig ur. Nu börjar det dock visa sig ett större intresse från andra bolag igen. Som det är idag blir det mycket jobb för SSR om alla kör sitt eget, det borde vara rationellt att ta det i ett större gemensamt grepp mellan bolagen. 21

26 3.4.3 SCA:s handlingsplan för förbättrade samråd mellan skogsbruk och rennäring Bakgrund SCA Skog förvaltar SCA:s stora skogsinnehav och försörjer SCA:s svenska skogsindustrier med virkesråvara. SCA Skog ingår i SCA:s affärsområde Forest Products som producerar tryckpapper för tidningar, tidskrifter och kataloger, massa, sågade trävaror och förnybar energi samt erbjuder SCA:s enheter kostnadseffektiva transportlösningar. SCA är certifierad enligt det frivilliga miljöcertifieringssystemet FSC vilket innebär högre ställda krav på företagets hänsyn till rennäringen än skogsvårdslagen. SCA har därmed utarbetat en handlingsplan för att förbättra det interna arbetet med rennäringsfrågorna. Med ett förbättrat arbetssätt vill SCA få bättre grepp på omfattningen av den hänsyn företaget tar till rennäringen, dokumentera samråden på ett bättre sätt, utveckla beståndsregistret samt fördjupa och förbättra samråden med rennäringen. Hur SCA har bildat en arbetsgrupp som i sin tur har tagit fram en ny organisation och hantering av rennäringsfrågor i företaget. Bland annat finns det numera en rennäringsspecialist per förvaltning. Specialisten ska fungera som ett stöd för distrikten i rennäringsfrågor. Arbetsgruppen har också arbetat fram enhetliga rutiner för inbjudan och utskick inför samråd samt enhetliga rutiner för dokumentation av samråden. För att fördjupa kontakten med rennäringen och öka förståelsen mellan näringarna inbjuder SCA också till träffar mellan näringarna för att diskutera konfliktområden. Resultat Hittills är resultatet ett mer strukturerat arbetssätt inom företaget, förbättrade rutiner, register och GIS-verktyg. Arbetet med handlingsplanen påbörjades hösten 2009 så några synliga resultat i de årliga samråden finns ännu inte. SCA har bjudit in berörda samebyar till fyra möten som är genomförda 2007, 08, 10 och Träffarna har varit två dagar, en dag inne och en exkursionsdag, utom 2008 då träffen hölls vintertid Jokkmokksmodellen Bakgrund För att samrådet mellan skogsbruket och rennäringen skall fungera på ett tillfredställande sätt, bör den berörda samebyn få tillgång till planerade skogsbruksåtgärder i god tid före samrådet. För att uppfylla detta krav utvecklades en modell i Jokkmokks kommun som senare kom att kallas just Jokkmokksmodellen. Hur Modellen innebar att storskogsbruket inom renskötselsområdet redovisade planerade avverkningar och skogsbruksåtgärder till Skogsstyrelsen senast i mitten av december, för kommande säsong och för en planeringsperiod om 3 till 5 år. 22