EXAMENSARBETE. Implementeringen av BIM. En studie vid JM. Gustav Selberg. Civilingenjörsexamen Väg- och vattenbyggnadsteknik

Transkript

1 EXAMENSARBETE Implementeringen av BIM En studie vid JM Gustav Selberg Civilingenjörsexamen Väg- och vattenbyggnadsteknik Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser

2 EXAMENSARBETE IMPLEMENTERINGEN AV BIM EN STUDIE VID JM Gustav Selberg Luleå 2010 Avdelningen för Arkitektur och Infrastruktur Institutionen för Samhällsbyggnad Luleå tekniska universitet LULEÅ

3

4 Examensarbete vid LTU SAMMANFATTNING En effektivisering av byggprocessen kan resultera i sänkta byggkostnader, något branschen är i stort behov av. BIM (Byggnads Informations Modellering) kan vara ett sätt att nå sådana mål. JM är intresserade av att implementera BIM. Deras mål är att sänka kostnader och spara tid inom olika de delprocesserna, med hjälp av arbetsmetoden. Det har studerats hur JM arbetar för att erhålla hög kvalité på sina processer, hur BIM används i dagsläget, samt hur BIM kan användas för att vara ett effektivt komplement för företaget. I dagens läge finns det ingen fastställd plan inom JM för BIM och hur det ska användas. Tekniken befinner sig fortfarande i teststadiet och en plan för hur BIM ska användas inom företaget är nödvändig. BIM har använts i flera projekt av projekteringsledare för 3Dkollisionskontroller och samgranskning. Arbetsmetoden har visat sig effektiv och gett positiva reaktioner från de som har kommit i kontakt med den. I de testprojekt med BIM som JM har utfört har kalkylering och mängdning skett med bra resultat. I vissa fall har dock mängder blivit felaktiga och arbetsgången ansetts vara onödigt krånglig. Strukturerad produktion är namnet på en strategi som JM har infört för att standardisera sin produkt. Enligt JM är det viktigt att man arbetar på ett enhetligt sätt för att öka effektiviteten och minska slöseriet. Genom att använda ett enhetligt arbetssätt kan JM uppnå mindre varians i processer och därmed sänka kostnader relaterade till dessa. Strukturerad produktion handlar om att skapa rutinbeskrivningar och monteringsanvisningar som alla medarbetare i Sverige ska arbeta efter. I

5 Integreringen av BIM ABSTRACT Streamlining the construction process may result in reduced construction costs, something the industry is in dire need of. BIM (Building Information Modeling) is one way to achieve such goals. JM s goal is to reduce costs and save time in the various sub-processes by using BIM. A study was made to obtain how JM works to achieve high quality in their processes, how BIM is used in the current situation, and how BIM can be used to be an effective complement to the company. At the present there is no definite plan in JM for BIM and how it should be used. The technology is still in the early testing stage and a plan for how BIM should be used within the company is necessary. BIM has been used in several projects by the construction managers for 3D collision checks and for co-scrutinizing of drawings. The method has proved to be effective and has yielded positive reactions from those who have come into contact with it. In the test project with BIM that JM has conducted, the calculations and quantifications has ended up with good results. In some cases however, some quantities have not been correct and the work has been regarded as unnecessarily complex. Strukturerad produktion is the name of a strategy that JM has introduced to standardize their product. According to JM, it is important that you work in a uniform way to increase efficiency and reduce wastage. By using a coherent approach JM achieve smaller variance in processes and thereby reduce costs related to these. Strukturerad production is about creating routine descriptions and assembly instructions for all employees in Sweden to work with. II

6 Examensarbete vid LTU INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING ABSTRACT FÖRORD FÖRKORTNINGAR 1. INLEDNING Bakgrund Syfte Avgränsningar Metodik Arbetsgång Forskningsansats Litteraturstudie Intervjustudie 6 2. TEORI Inledning Den traditionella projekteringsprocessen och 2D-CAD Gestaltning Systemutformning Detaljutformning Den traditionella planerings- och produktionsprocessen Building Information Modelling Arbetsgång vid användandet av BIM Sammanfattning INTERVJUSTUDIE Inledning Strukturerad produktion Nyckelroller och nyckelaktiviteter JM och BIM i dagsläget Projekt Liljeholmskajen Projekt Pyramidalmen Projekt Solägget Projekt Sjövikshöjden etapp Sammanfattning ANALYS 30 I II V VI III

7 5.1. Jämförelse mellan traditionella arbetsmetoder och BIM i nyckelaktiviteterna Projekteringsledning Kalkylering DISKUSSIONER OCH SLUTSATSER BIM och JM Fördelar med BIM Problem som kan uppstå vid användningen av BIM JM och BIM i dagsläget 37 BILAGA 1 Rekomendationer till JM

8 Examensarbete vid LTU FÖRORD Denna studie är ett examensarbete inom Civilingenjörsprogrammet, Väg och Vattenbyggnad vid Luleå Tekniska Universitet. Arbetet är skrivet för JM Bostad i Stockholm och motsvarar 30 högskolepoäng. Författaren vill tacka personal på JM Bostad som har ställt upp på intervjuer och gjort arbetet möjligt. Författaren vill även tacka handledaren på JM Bostad, handledaren från Luleå Tekniska Universitet och examinatorn från Luleå Tekniska Universitet. Stockholm, den 8 oktober 2010 Gustav Selberg V

9 Integreringen av BIM FÖRKORTNINGAR BIM: Building Information Modelling, eller Byggnads Informations Modellering VVS: Värme, Ventilation, Sanitet APD-plan: Arbets Plats Dispositions-plan IFC: Industry Foundation Classes UE : Under Entreprenör CAD : Computer Aided Design LOB: Line Of Balance VI

10 Examensarbete vid LTU 1. INLEDNING 1.1. Bakgrund En effektivisering av byggprocessen kan resultera i sänkta byggkostnader, något byggbranschen är i stort behov av. Ett sätt att nå sådana mål kan vara BIM (Byggnads Informations Modellering). Många aktörer i byggbranschen intresserar sig för BIM och man har sett en successiv ökning av dess användningsmöjligheter. BIM handlar om att samla information kring en 3Dmodell för effektivare kommunikation mellan de olika involverande medlemmarna av projektet. Genom arbete med BIM kan man även göra lättöverskådliga mängdförteckningar, tidplaner i Line of Balance och visualiseringar av hur byggnaden uppförs. Strukturerad produktion är namnet på en strategi som JM har infört för att standardisera sin produkt, vilket enligt företaget möjliggör: Sänkta kostnader Ökad produktivitet Färre fel och brister (rätt kvalitet) Nöjdare kunder Enligt JM är det viktigt att man arbetar på ett enhetligt sätt för att öka effektiviteten och minska slöseri. Slöseri kan i det här fallet definieras som aktiviteter som inte tillför värde till slutprodukten. Det kan också vara lättare att åtgärda eventuella kvalitetsbrister, mäta resultatet och att införa förbättringar i hela JM samtidigt. Genom att använda ett enhetligt arbetssätt 1

11 Integreringen av BIM kan JM uppnå mindre varians i processer och därmed sänka kostnader relaterade till dessa. Det övergripande målet med Strukturerad produktion är att skapa ett mer konkurrenskraftigt JM och sänka produktionskostnaderna. JM vill även sänka produktionstiden med 20%, minska felkostnader och öka den upplevda kundnyttan. Projektering är det skede i byggprojekt då handlingar och planer tas fram, olika aktörer involveras och kostnadskalkyler skapas i flera versioner, som en följd av att byggprojekt ändrar utformning otaliga gånger under detta skede. Detta är en naturlig följd av projekteringen då målet är att nå ett så tillfredställande resultat med projektet som möjligt, vare sig det gäller totalentreprenader eller egenutvecklade projekt. Det är många ritningar, kalkyler och mängdberäkningar som ska utföras, vilka ofta måste omarbetas då projektet i detta skede är väldigt dynamiskt, och synpunkter från beställare och intressenter måste tas hänsyn till (Nordstrand 2000). Svårigheter att förmedla och föra in de egna aspekterna i projekteringen är ett problem för de inblandade i en projektgrupp, där olika arbetsformer används. Följden av detta blir att kostnader uppstår för den tid som läggs ner på att följa upp vilka handlingar som används, och även då viktiga aspekter inte förmedlats i ett tidigt skede så belastas sedan produktionen med lösningar på plats vilket är betydligt kostsammare. (Woksepp 2007) 1.2. Syfte Syftet med studien är att undersöka i vilken grad BIM bidrar till JM:s Strukturerad produktion. Följande forskningsfrågor ligger till grund för studien: På vilket sätt bidrar BIM till en strukturerad produktion? Frågan syftar till att klarlägga i vilken grad BIM bidrar till förbättrad produktion. Frågan besvaras genom litteraturstudier av byggprocessen och BIM:s bidrag till den.. Hur arbetar man idag inom JM i projekteringsskedet? Frågan syftar till att klarlägga hur JM arbetar idag inom de processer som BIM omfattas av. Frågan kommer att besvaras genom en intervjustudie med personal på JM som är involverad i de identifierade processerna. Vilka förändringar bör JM införa för att BIM skall bidra till Strukturerad produktion. Frågan ska ge förslag på hur JM kan arbeta för att implementera BIM. Svaret på frågan ges med stöd av litteraturstudier och undersökningen av JM:s nuvarande arbetssätt. 2

12 Examensarbete vid LTU 1.3. Avgränsningar Studien är avgränsad till husprojekt, då dessa är mest intressanta för JM och handledaren. Störst fokus kommer att ligga mot kalkyl, då detta är handledarens område på JM. I samtycke med handledaren ska nyckelrollerna projekteringsledare, projektledare och kalkylator studeras. För varje nyckelroll ska ett begränsat antal nyckelaktiviteter studeras Metodik Arbetsgång Arbetet inleds med en litteraturstudie om BIM och hur projekterings- och produktionsprocessen fortlöper på traditionellt vis. Material studeras både på Internet och i litteraturen. En teoridel om den traditionella byggprocessen, samt byggprocessen vid arbete med BIM konstrueras. I samråd med handledaren på JM väljs några nyckelroller ut för att studeras. Efter intervjuer med personal från nyckelrollerna väljs ett antal nyckelaktiviteter ut. Teorin analyseras mot empirin och förslag till förändring presenteras. Det ger underlag för hur BIM kan vara ett bidrag till JM:s strategi Strukturerad produktion. Teoridelen ligger som grund för att ge författaren djupare insikt i byggprocessen och arbetet med BIM, detta för att kunna ställa relevanta frågor vid intervjuer. För att studera hur JM använder sig av BIM i dagens läge utförs intervjuer med berörd personal och rapporter kring testprojekt studeras. I resultatdelen samlas intervjuer och studier av testprojekten. Slutsats och diskussion ska ge en rekommendation för hur man kan arbeta med implementeringen av BIM, genom de erfarenheter man hittills fått. Se figur 1 för en bra översikt av arbetsgången. Studien fokuserar på detaljerade analyser i byggprocessen och inom processutveckling. 3

13 Integreringen av BIM Figur 1: Arbetsgången för studien Forskningsansats Det finns olika typer av forskningsdesign (se figur 2 nedan), som ligger till grund för ett effektivt utförande av en forskningsstudie. De olika forskningstyperna kan delas in i olika kategorier. Fyra sådana kategorier är Utvärdering, Förändring, Teori- och modellutvecklande, samt Utprövande. (Borgbrand & Andersson, 1998) Denna studie faller under kategorin Utvärderande forskning, vilken handlar om att utvärdera delar eller helheter vid konstruktion, produktion, funktioner eller projektering. Den utvärderande forskningen kan gälla för enskilda produkter, processer eller funktioner. Forskningen verkar för en objektiv beskrivning av den studerade företeelsen, samt en analys av möjligheter och behov för förbättringar (Borgbrand & Andersson, 1998). Forskningsfrågorna fokuserar i det här fallet på hur BIM kan vara ett effektivt komplement och bidra till byggprocessen och Strukturerad produktion. 4

14 Examensarbete vid LTU Figur 2: Moment i forskningsprocessen (Borgbrand & Andersson, 1998) Litteraturstudie Litteraturstudien kommer att sammanfattas i teorikapitlet och behandlar hur byggprocessen ser ut på traditionellt vis, samt hur arbetsgången med BIM ser ut inom de olika delarna av byggprocessen. Detta för att kunna göra en jämförelse mellan arbetssätten och kunna svara på hur BIM kan vara ett effektivt bidrag till Strukturerad produktion på JM. Författaren inledde litteraturstudien med att se över examensarbeten som behandlade liknande ämnen för att hitta relevanta källor. Därefter gjordes en sökning i Lucia och på KTH:s bibliotek. Sökord som användes var bland annat: BIM, Forskningsmetodik, Virtuell konstruktion, Building Information Modelling. Handledaren på JM beställde relevant litteratur om BIM, som inte fanns tillgänglig via Lucia eller vanliga bibliotek. 5

15 Integreringen av BIM Mycket information har hämtats från egen erfarenhet efter möten med handledare, samt genom de kurser författaren läst om BIM och projektledning inom sin utbildning vid Luleå Tekniska Universitet Intervjustudie Intervjumetodik Intervjustudien har utförts med öppen metodik, vilket innebär att författaren har försökt minska sitt inflytande på svaren respondenten ger. Författaren har strävat efter att komma respondentens riktiga tankar närmare än vad man gör vid en strukturerad intervju. Förhållandet och diskussionen mellan författaren och respondenterna kan då bli mer öppen och lik den respondenten och en vanlig medarbetare hade haft. Problemet som kan uppstå med helt öppna intervjuer och ostrukturerade frågor är då respondenten inte är engagerad nog och behöver ledning för att nå ett relevant svar. Författaren har i de fallen en sådan situation uppstått gett ledning och halvstrukturerade frågor, för att uppnå en lyckad intervjustudie (Lagerspetz, 2008) Intervjustudien ska behandla hur JM använder sig av BIM i dagsläget, vad de berörda respondenterna har för kunskaper om BIM och vad JM har för strategier gällande implementeringen av BIM. Författaren är även intresserad av att få en bild av hur personalen på JM ser på BIM och implementeringen av nya arbetsmetoder. Respondenterna får svara på frågor angående BIM med följande aspekter: Nyttan av BIM med avseende på tid, kvalité, arbetsglädje och pengar Mjukvara Hur integreringen skett Hur BIM används i projektet aktörerna arbetar med Hur de tycker att BIM borde användas i framtiden Hur de anser att integreringen bör ske för att nå framtida mål Problem och svårigheter kring arbetet med BIM Utbildning kring BIM och mjukvaran de arbetar med 6

16 Examensarbete vid LTU Respondenter som arbetar med verksamhetsutveckling och processhantering får svara på frågor med följande aspekter: - Hur JM arbetar för att erhålla hög kvalité på sina processer - Strukturerad produktion - Framtiden för Strukturerad produktion Informationen från intervjuerna om hur JM arbetar med BIM i dagsläget presenteras enligt följande: Information om hur BIM har använts i projektet Fördelar som respondenterna ser med BIM Problem och svårigheter respondenterna ser med BIM De som har intervjuats är: Konsult A Arbetar med 3D-modelleringen och mängdhanteringen i projektet Liljeholmskajen 4. Kalkylator A Arbetar med kalkyldelen av teststudien i projektet Liljeholmskajen 4. Kalkylator B - Arbetar med kalkyldelen av teststudien i projektet Liljeholmskajen 4. Bitr. Projekteringsledare A Arbetar med teststudien i projektet Liljeholmskajen 4. Bitr. Projekteringsledare B Ansvarig för flera projekt i stockholmsregionen och har arbetat med BIM i flera fall. Projektchef A, JM Bostad Stockholm Har insyn i flera projekt och har kommit med åsikter angående BIM och hur det kan implementeras Projekteringsledare A, JM Bostad Stockholm - Ansvarig för flera projekt i stockholmsregionen och har varit involverad i användningen av BIM. 7

17 Integreringen av BIM Kalkylchef A, JM Bostad Stockholm Arbetar med implementeringen av BIM och har varit engagerad i flera testprojekt. Projektledare A, Vico Software Har stor erfarenhet av med BIM och 3Dmodellering och arbetar nu på Vico Software som gör mjukvaran Vico Office. Projekteringsledare B, JM Bostad Stockholm Arbetar med projektering på traditionellt vis Chef för kvalité på Verksamhetsutveckling, JM Bostad Stockholm Arbetar med processutveckling och har stor insyn i JM:s strategi, strukturerad produktion. 8

18 Examensarbete vid LTU 2. TEORI 2.1. Inledning Teoridelen av rapporten ska ge författaren djupare kunskap inom BIM. Detta för att kunna ge underlag för att visa hur BIM kan vara ett effektivt komplement till JM:s byggprocess. Vidare ska teoridelen ge kunskap om hur man arbetar på traditionellt sätt inom de processer där BIM kan komma till nytta. Teoridelen ska ge tillräcklig kunskap för att i resultat- och analysdelen kunna ge svar på forskningsfrågor tre och fyra. 9

19 Integreringen av BIM 2.2. Den traditionella projekteringsprocessen och 2D-CAD Figur 3: Projekteringsprocessen (Nordstrand, 2000) I projekteringsprocessen tar teknikkonsulter och arkitekter fram underlag till senare skeden av byggprocessen. Underlagen kan vara olika beskrivningar, ritningar och förteckningar och vid traditionell projektering arbetar man med 2D-CAD modeller för att skapa dessa underlag, se figur 3 ovan. 2D-CAD modellerna byggs med hjälp av måttsättning, symboler och 2D-linjer (Jongeling, 2008). För att omvandla 2D-modeller till flera plottfiler används ritningsdefinitionsfiler. De syftar till ett område av modellen som visas på den utskrivna ritningen och innehåller bland annat ritningsramen (Jongeling, 2008). Arkitekter och konsulter tar även fram sektioner som visar flera snitt av projektet. Sektionerna kan visa allt från speciellt komplicerade delar av byggnadsverket till våningshöjder. Konsulter ansvarar även för att skapa ritningar av typdetaljer och uppställningsritningar. Sektioner och ritningarna skapas precis som 2D-modellerna, genom symboler och 2D-linjer (Jongeling, 2008). Listor och beskrivningar över projektet sammanställs från 2D-modellerna. Innehållet i listorna och beskrivningarna kan bland annat innehålla information om vilka typer av fönster som ska användas i byggnadsverket. Man beskriver bland annat hur många fönster av olika fabrikat, modeller och storlekar som 10

20 Examensarbete vid LTU ska användas. Insamlandet av informationen handlar delvis om att räkna antalet fönster i 2D-modellerna (Jongeling, 2008) Gestaltning I utredningsskeden skapas byggnadsprogrammet som anger olika krav på byggnaden. Byggnadsprogrammet ger möjligheten att konstruera och forma byggnaden på olika sätt och målet med gestaltningsskedet är att komma fram till ett huvudalternativ. Huvudalternativet arbetar man vidare med och utvecklar i detalj. Huvudansvaret för gestaltningen har arkitekten, men övriga projektörer behöver delta i arbetet för att kontrollera att konstruktionssystem och tekniska lösningar fungerar ihop med byggnadsutformningen (Nordstrand, 2000). Frågor som ska besvaras i gestaltningsskedet är: - Var och hur byggnaden ska ligga på tomten - Var entréerna ska ligga - Hur byggnaden ska orienteras - Hur de yttre kommunikationerna anordnas - Byggnadens inre kommunikationer och sambanden mellan olika zoner - Planlösningar för olika lokaler och utrymmen Systemutformning I systemutformningen fastställer och formar man byggnadens konstruktionssystem och de olika installationssystemen så att kraven i byggnadsprogrammet uppfylls. Systemutformningsfasen ska resultera i systemhandlingar som redovisar produktens uppbyggnad. Systemhandlingarna ger underlag för att byggherren ska kunna kontrollera att projektet utvecklats enligt krav och önskemål. Handlingarna är även underlag för kontroll av projektets kostnads- och tidsramar och för resterande detaljutformning. Vissa systemhandlingar används även vid bygglovsansökan (Nordstrand, 2000). Med byggnadens utformning och förslagsritningarnas planlösningar som utgångspunkt görs en analys för hur den bärande stommen kan utformas och hur de tekniska installationssystemen kan uppfylla kraven i 11

21 Integreringen av BIM byggnadsprogrammet. Vid projekteringen måste det hela tiden bevakas att alla relevanta krav uppfylls, enligt bestämmelser i BKR och BBR, projektets miljöplan, arbetsmiljön på utrymmen för drift- och underhållsarbeten och på den framtida byggplatsen etc (Nordstrand, 2000). Alla konsekvenser måste analyseras då man väljer mellan olika alternativ för utformningen och det ska då tas med vad som kommer inträffa under förvaltningsskedet (Nordstrand, 2000). Vad som ska ingå: - Årlig energiförbrukning. - Olika komponenters och systems livslängd. - Årliga drift- och underhållskostnader. De olika parametrarna bestämmer tillsammans med investeringskostnaden livscykelkostnaderna för byggnadsverket. I systemhandlingarna redovisas resultatet av systemutformningen. Systemhandlingarna ska ge byggherren underlag för beslut om fortsättningen och vara basen för den fortsatta detaljutformingen av byggnadsverket (Nordstrand, 2000). Exempel på vad systemhandlingarna kan innehålla (Nordstrand, 2000): Geoteknisk rapport Aktuell projekterings- och projekttidplan Översiktlig beskrivning av projektet: - Volymer, areor och relationstal - Hänvisning till gällande dokument - Allmän beskrivning av valda lösningar och viktiga motiv för valen Ritningar: - Typritningar och inredningsritningar - Markarbeten och installationer 12

22 Examensarbete vid LTU - Situationsplan - Ritningar över VA, VVS och el Tekniska beskrivningar: - Brand- och ljudkrav. - Grundläggnings-, mark- och byggnadsbeskrivning med materialval. - Systemlösningar - Livscykelanalys för de viktigaste byggmaterialen och systemen. - Preliminära värden på dimensionerande parametrar. - U-värden för byggnadsverket Systemkalkyl med årskostnadsberäkningar för drift och underhåll 2.4. Detaljutformning Detaljutformningen kan vara det mest omfattande projekteringsskeden eftersom dimensionering av samtliga installationskomponenter och byggnadskonstruktioner ska slutföras. All måttsättning och utformning av samtliga synliga formytor som fast inredning och färgsättning etc ska bestämmas. Arbetena i detaljutformningen sker i nära samarbete mellan de olika involverade projektörerna (Nordstrand, 2000). Tekniska lösningar ska skapas från byggnadsprogrammets funktionskrav och andra krav. De tekniska lösningarna ska även uppfylla krav från föreskrifter och lagstiftning, framförallt BKR och BBR. Byggarbetarnas och den framtida förvaltningspersonalens arbetsmiljö ska även beaktas (Nordstrand, 2000) Projektörerna ska miljögranska aktuella byggdelar och installations- och byggmaterial före valen av dem fastställs, enligt miljöplanen. Varor som ger sunda hus, som medför låg miljöbelastning och som är resurssnåla ska prioriteras. Alla varor som kommer ingå i byggnaden måste dokumenteras gällande materialval, hur varorna framställs, hur de används och egenskaper hos dem som har betydelse ur miljösynpunkt (Nordstrand, 2000). 13

23 Integreringen av BIM Bygghandlingar i form av beskrivningar, ritningar, förteckningar etc är resultatet av detaljutformningen. Handlingarna ska vara utformade så att entreprenören erhåller all information som är nödvändig för att byggherrens krav ska uppfyllas under uppförandet av byggnadsverket. Bygghandlingarna ska även innehålla sådana uppgifter att de kan ligga som grund för kostnadsberäkningar i samband med anbudsgivning (Nordstrand, 2000) Den traditionella planerings- och produktionsprocessen Byggproduktionen planeras och genomförs med hjälp av underlag från projekteringsprocessen. Målet i produktionsprocessen är färdigställandet och överlämnandet av ett byggnadsverk. I byggprocessen samarbetar flera aktörer mot ett gemensamt mål och en utmaning kan vara att styra dessa aktörer (Jongeling, 2008). På traditionellt vis styrs och planeras produktionen med hjälp av bland annat Gantt-scheman, 2D-ritningar på papper och olika skisser. Underlag från olika discipliner, som arkitekter och teknikspecialister ska integreras och koordineras. Projekteringsprocessen kan, i de fallen den ännu inte är avslutad, pågå parallellt med planerings- och produktionsprocessen (Jongeling, 2008). Resurser i form av utrustning, material, arbetslag och underentreprenörer behöver samordnas och koordineras. Det sker på traditionellt vis genom 2Dritningar från olika discipliner och teknikområden tillsammans med kalkyl- och planeringsverktyg (Jongeling, 2008) Building Information Modelling Sedan ungefär 25 år har Autocad funnits för att skapa ritningar i 2D. Ett naturligt steg framåt i utvecklingen var att skapa 3D modeller för att ge en mer överskådlig bild av projektet. BIM som var nästa steg är en process och teknik som radikalt har ändrat sättet på vilket byggnader är analyserade, designade, byggda och underhållna. Med BIM samlas och hanteras information om en byggnad. Informationen samlas kring en 3D-modell, där alla objekt är definierade och innehåller information om vad de representerar. I BIM är tanken att man använder sig av gemensamma filtyper vilket underlättar för t ex. konstruktörer och arkitekter då de inte behöver konvertera filer för att få dem att fungera i sin mjukvara. Fördelarna med det är bland annat att man kan gå direkt till källan och därmed undvika onödiga kommunikationsvägar, vilket sparar både tid och pengar. Ritningar och annan nödvändig information kan nås 14

24 Examensarbete vid LTU via databasen, vilket bland annat sparar utgifter för att trycka upp papperskopior. Definitionen av begreppet BIM kan ibland leda till förvirring. Detta beror på att BIM är ett populärt ord bland mjukvarutvecklare för att beskriva vad deras produkter erbjuder användaren. Chuck Eastmans (1999) definition av BIM är: En digital representation av byggprocessen för att underlätta utbyte och samverkan mellan information i digital form". Rogier Jongeling (2008) skriver följande om BIM: En vidare definition av BIM är all information som genereras och förvaltas under en byggnads livscykel strukturerad och representerad med hjälp av (3D) objekt där objekt kan vara byggdelar, men även mer abstrakta objekt såsom utrymmen. BIM-modellering är själva processen att generera och förvalta denna information. För att reda ut begreppet BIM kan det även vara bra att göra klart för sig vilka modellösningar som inte räknas till BIM. Mjukvara som producerar följande typer av modeller hör inte till begreppet BIM (Eastman, 2008): Modeller som inte innehåller definierade objekt, utan enbart 3D data. Dessa modeller kan vara fullt dugliga för visualisering, men ger inget stöd för designanalyser eller dataintegration. Modeller där ändringar på till exempel mått som görs i en vy inte automatiskt kan ses i andra vyer. Sådana modeller ökar risken för fel som är svåra att upptäcka. Modeller som saknar stöd för beteende. Dessa modeller kan inte justera objektens position eller storlek, trots att objekten är definierade. Ändringar i modellen blir mycket mer tidskrävande och risken för felaktiga och inkonsekventa vyer är stor. Modeller som är hopsatta av kombinerade 2D CAD referensfiler, något som gör det omöjligt att försäkra att 3D modellen kommer att vara konsekvent och genomförbar. 15

25 Integreringen av BIM Arbetsgång vid användandet av BIM Projekteringsprocessen med BIM Vid BIM-projektering arbetar man, precis som vid traditionell projektering med en modell för att ta fram olika typer av underlag. Modellen är sammansatt av material från arkitekter och konstruktörer, där information har tillförts objekt i modellen (se figur 4). 16

26 Examensarbete vid LTU Figur 4: BIM som informationskälla via databas Skillnaden mot traditionell projektering är att modellen vid BIM arbete innehåller 3D-objekt som har en viss struktur. Objekten har flera parametrar som beskriver dem, bland annat höjd, längd, area, egenskaper och material. Eftersom datorn kan tolka de angivna parametrarna kan visualiseringar till stor del göras automatiskt av CAD-programmet. Från en BIM-modell kan snitt hämtas, som med viss automatik måttsäts och blir plottfiler. Från en BIM som de inblandade disciplinerna har tillfört material till finns det bland annat materiallistor och beskrivningar att tillgå (Jongeling, 2008). BIM kan beskrivas som en informationskälla för alla inblandade parter i projektet. BIM handlar om ett nytt smidigare sätt att hantera information i ett byggprojekt, se figur 5 nedan. Figur 5: Skärmdump från Autodesk Revit ( 17

27 Integreringen av BIM Från BIM modellen kan projektören lätt zooma in i en vy och göra kollisionskontroller via 3D-modellen där det är väldigt enkelt att se var arkitekten har gjort misstag. Projektören kan sedan ladda upp vyer från modellen på en databas som är tillgänglig för alla inblandade parter i projektet. När uppdateringar görs i en vy utförs de även per automatik i de andra tillgängliga vyerna och ritningarna. Från modellen kan mängder grupperas och extraheras, för att sedan presenteras i en proffsig mängdförteckning. Arbetet med en 3D-modell kan ske via Autodesk Revit som bilden ovan visar. För att alla inblandade aktörer ska få samma information om vad ett objekt innehåller bör man använda sig av klassificeringsystemet BSAB (Svensk byggtjänst, 2010). BSAB, som är en byggdelsklassificering har en tydlig struktur för hur en del ur en byggnad är uppbyggd. Planerings- och Produktionsprocessen med BIM Vid planeringen och produktionen av ett byggnadsverk kan 4D- och 5Dmodeller användas för att skapa en visualiering av hur byggnaden uppförs och hur uppförandet av den stämmer mot tidplanen. 4D-modeller lägger till tidsaspekten till 3D-modellen och ger möjligheten att spela upp planeringen av projektet. 5D-modeller lägger till tids- och kostnadsaspekter vilket ger möjligheten att visualisera tidplanen och kunna se kostnader för byggnationen över tiden. Genom BIM kan även Line Of Balance (LOB) tidplaner kopplas till mängder som har extraherats ur 3D-modellen (Jongeling, 2008). Under produktionen kan BIM användas för att alltid ha uppdaterade tidplaner via LOB, se figur 6 nedan. Vissa företag har även en vision om projektkontor med arbetsstationer för BIM och mötesrum där BIM modellerna och LOB tidplaner kan redovisas. Det kan vara bra för att få insikt i hur långt projektet hittills nått jämfört med de uppskattade tiderna, något som kan visas genom LOB tidplaner och visualiseras i 4D. BIM kan även användas för byggmaskiner med maskinstyrning, där ritningar och modeller kan laddas upp direkt och föraren kan utföra arbetet mycket enklare och få möjligheten att göra färre fel. När byggnadsverket är färdigställt finns det möjlighet för effektivare förvaltning via 3D-modellen och maskinstyrning. Förvaltaren kan tillexempel välja att styra ventilation och liknande genom modellen. 18

28 Examensarbete vid LTU Figur 6: Tidplan i LOB JM Solägget via Vico Control (Vico Software, 2009) 19

29 Integreringen av BIM 2.7. Sammanfattning I det här kapitlet har en studie om BIM och den traditionella byggprocessen redovisats. Definitioner av BIM har redovisats för att ge läsaren en mer klar bild av vad BIM kan vara. Nästa kapitel redovisar en intervjustudie som har sin grund i kunskapen författaren erhållit i teoridelen. Intervjustudien ska visa de aktuella nyckelrollerna och aktiviteterna kopplade till dem, den ska svara på hur BIM används på JM i dagsläget, hur man arbetar på traditionellt sätt och visa hur BIM kan vara ett bra komplement till JM:s byggprocess. 3. INTERVJUSTUDIE 3.1. Inledning Teoridelen av arbetet har gett författaren djupare kunskaper om BIM och hur man arbetar på traditionellt vis inom de processer där BIM kan komma till nytta. Kunskaperna från teoridelen har gett författaren insikten att en intervjustudie behöver utföras för att kunna ge svar på forskningsfrågorna. Teoridelen har legat som grund för att välja ut nyckelroller och nyckelaktiviteter och för att välja ut lämpliga frågeställningar för intervjuerna. Den här delen av rapporten ska ge svar på forskningsfrågorna ett, två och tre. Detta genom kunskaperna som erhållits i teoridelen, samt en intervjustudie. Resultatet av intervjustudien presenteras i denna del av arbetet. Utöver intervjustudien kommer även en sammanfattning av resultatet av tre testprojekt presenteras. Kalkylchef A har varit engagerad i de tre testprojekten och har 20

30 Examensarbete vid LTU utvärderat dem. Han har sedan fört vidare informationen till författaren i en rapport och en intervju. Intervjudelen presenteras enligt följande: Presentation av nyckelroller och nyckelaktiviteter Presentation av hur använder man sig av BIM idag, inom JM. Presentation av hur nyckelrollerna arbetar på traditionellt vis inom nyckelaktiviteterna. Presentation av Strukturerad produktion 3.2. Strukturerad produktion Strukturerad produktion är namnet på en strategi som JM har infört för att standardisera sin produkt, vilket enligt företaget möjliggör (se figur 7 nedan): Sänkta kostnader Ökad produktivitet Färre fel och brister (rätt kvalitet) Nöjdare kunder Enligt JM är det viktigt att man arbetar på ett enhetligt sätt för att öka effektiviteten och minska slöseri. Slöseri kan i det här fallet definieras som aktiviteter som inte tillför värde till slutprodukten. Det kan också vara lättare att åtgärda eventuella kvalitetsbrister, mäta resultatet och att införa förbättringar i hela JM samtidigt. Genom att använda ett enhetligt arbetssätt kan JM uppnå mindre varians i processer och därmed sänka kostnader relaterade till dessa. Strukturerad produktion handlar om att skapa rutinbeskrivningar och monteringsanvisningar som alla medarbetare i Sverige ska arbeta efter. Rutinbeskrivningarna och monteringsanvisningarna skapas i så kallade förbättringsgrupper. Förbättringsgrupperna består av arbetsledare och hantverkare på JM och innehåller sex personer från olika regioner inom JM. Varje grupp håller 4-6 möten och arbetet i dem leds av en samordnare som 21

31 Integreringen av BIM dokumenterar resultaten. Resultaten av mötena godkänns dels i JM:s kvalitetsoch miljöråd, dels i en godkännandegrupp. Det övergripande målet med Strukturerad produktion är att skapa ett mer konkurrenskraftigt JM och sänka produktionskostnaderna. JM vill även sänka produktionstiden med 20%, minska felkostnader och öka den upplevda kundnyttan. För att kunna mäta variansen i olika processer har JM efter lång erfarenhetsåterföring skapat så kallade Takttal och nyckeltal, vilka anger hur lång tid det ska ta att slutföra vissa aktiviteter. Problemet med Strukturerad produktion är att det finns en risk att fel arbetssätt används i hela företaget. Figur 7: JM-huset Viktiga värderingar för JM. (JM, 2009) 22

32 Examensarbete vid LTU 3.3. Nyckelroller och nyckelaktiviteter Nyckelroller Nyckelaktiviteter Traditionell arbetsmetod BIM Projekteringsledare Kollisionskontroll Visualisering Säljmaterial Kontakter med myndigheter Traditionell arbetsmetod BIM Kalkylator Kalkylering / mängdning av ritningar Visualisering av mängder Traditionell arbetsmetod BIM Figur 8: Förklaring: Nyckelroller och nyckelaktiviteter som har studerats. En jämförelse görs mellan hur de utförs på traditionellt sätt och hur de kan utföras med BIM. 23

33 Integreringen av BIM 3.4. JM och BIM i dagsläget Projekt Liljeholmskajen 4 Projektet handlar om att JM ska bygga ett sjönära stadsboende vid torget i området Liljeholmskajen. Fas 4 är en del av den totala ombyggnationen av Liljeholmskajen. Byggnationen består av två sexvåningshus med minst tre lägenheter i varje våningsplan. I projektet Liljeholmskajen 4 är JM i teststadiet för BIM och mjukvaran som används är Autodesk Revit med tillägget Ilink och Vico Control. BIM används för mängdhantering, kollisionskontroll, samt för att skapa tidplaner. För tidplanerna har en grupp kontrollerat och utvärderat arbetsgången och resultatet. 3D-modelleringen och mängdhanteringen utförs av en konsultfirma och resultatet kontrolleras och utvärderas sedan av kalkylatorerna och Bitr. Projekteringsledaren. Arbetet med tidplaner inleddes med att JM levererade en tidplan till konsultfirman Vico Office, enligt en viss struktur som kommer bli gällande. Strukturen var inte fastställd vid tillfället, men i stort sett färdig. Vico använde tidplanen för att rita upp en motsvarande sådan i Vico Control. När tidplanen vad färdig hölls det ett antal avstämningsmöten där den analyserades. Det konstateras att det fanns tid att vinna och vissa glapp i planen. Vico ansåg att det teoretiskt gick att spara ungefär 4 månader, men efter granskningar i gruppen konstaterades det att man kunde spara 1 månad genom optimering av resurser på arbetsplatsen. Fördelar som JM ser med BIM är bland annat möjligheten att se eventuella kollisioner i tidiga skeden. Vyer kan laddas upp i en databas, där sedan konsulter som gör ritningar och modelleringen kan gå in och se efter vad som är fel och revidera. En annan fördel är att 3D-modellen gör allt mycket lättöverskådligt, det är lätt att plocka fram det man vill se och det som ska mängdas. I Ilink kan man kontrollera och följa upp kvalitén och en fördel ur ekonomiskt perspektiv är att kalkylatorerna lätt kan plocka ut Exceldokument på mängdavtagningar som de kan skicka till underentreprenörer för offerter. Det blir mycket lättare att kontrollera att underentreprenörernas priser är rimliga. Man har kunnat konstatera att Vico Control fungerar bra för att rita tidplaner och att det är enkelt att skapa beroenden i planen, vilket underlättar för justeringar. Genom Vico Control går det snabbt att se var det finns luckor i tidplanen, samt var det är mycket arbete som pågår samtidigt. 24

34 Examensarbete vid LTU Något man saknar i verktyget är möjligheten att kunna se hur byggnaden uppförs i Navisworks. Andra synpunkter är att man kan använda BIM för att skapa säljmaterial i form av broschyrer, bilder och filmer för att sälja in projekten till kunder, politiker och myndigheter. Man hoppas även på att kunna få ner produktionskostnader genom att minimera slöseri med tid och material och kunna planera projekten bättre. De ansvariga för testprojektet tycker att arbetsmetoden ska kunna användas fullt ut, dvs. att man kan lämna teststadiet och att JM är moget för att börja använda BIM till dess fulla potential Problem som har funnits är brister i kommunikation, att arkitekter har satt felaktiga benämningar på byggdelar, vissa småfel på pappersritningar, samt fel i mängdberäkningar som tidigare nämnts. Konstruktörerna tycker även att det går snabbare att rita i 2D. Många av dessa problem är barnsjukdomar och kommer avhjälpas med tiden. Andra svårigheter som har funnits är att ITavdelningen inte tillåter att anställda installerar några program på sin arbetsdator. Det finns även skepticism bland de anställda och vissa vill helt enkelt inte använda sig av arbetsmetoden överhuvudtaget, utan håller sig till att räkna för hand. En svårighet med Vico Control var att det tar tid att lära sig det nya sättet att se på tidplaner. Något som konstateras är att det är viktigt att definiera vad JM ska kunna kalkylera och ställa rätt krav innan man beställer modelleringen och ritningarna av konsulter Projekt Pyramidalmen Kalkylchef om kalkylering och mängdhantering Pyramidalmen består av 77 lägenheter i Långbro park och är en del av JM:s teststudie av BIM. JM levererade 2D A-ritningar till Vico Software, som skapade en 3D-modell att arbeta från, se figur 9. De extraherade sedan mängder enligt JM:s önskemål på uppdelning av lägen, samt omfattning. Resultatet jämfördes sedan med JM Bostads mängder och det kunde konstateras att de stämde bra, men att vissa justeringar fick göras innan mängderna passade JM:s sätt att kalkylera. De justeringar som gjordes var på enheterna. JM är tillexempel intresserade av mängden innerväggar i betong i m², inte m³ då m² hanteras i MAP. Kostnaden för jobbet var kr och det är ungefär samma kostnad som att köpa mängdberäkningen externt. 25

35 Integreringen av BIM Figur 9: Bild som visar Vico Office funktioner. (Vico Software, 2009) Projekteringsledare A om kollisionskontroller och säljmaterial Projekteringsledaren har använt BIM för kollisionskontroller och för att skapa säljmaterial i projektet Pyramidalmen. Sightline är konsulten som modellerar projektet och mjukvaran som används är Neo. Utbildningen för BIM bestod av att Neo satt med en timme och gick igenom programmet, Projekteringsledaren anser att det var mycket lätt att lära sig Kollisionskontrollen är en stor del i projekteringen och med BIM och 3Dvisualisering blir det mycket lättare att upptäcka fel som kan komma att skapa stora problem om de inte upptäcks i tid. Projekteringsledaren ser det även som en fördel att det är mycket lättare att presentera 3D-material och att det ger en helt annan bild av byggnaden. Tidsmässigt ser Projekteringsledare A fördelar med att det är mycket enklare att utföra kollisionskontrollen, samt att kunna koppla informationen till en tidplan. Problem som Projekteringsledare A har haft med BIM är relaterade till detaljeringsgrad hos modellerna. Projekteringsledaren tycker att det är viktigt att ha klart för sig vilken detaljeringsgrad som behövs och att tydligt framföra kraven till konsulterna. Andra problem som finns är att det inte finns riktlinjer och krav för modellering och lägesuppdelning. A tycker att man ska vända sig till produktion för att få svar på hur det ska mängdas och byggas. 26

36 Examensarbete vid LTU Projekt Solägget Solägget består av 43 lägenheter i Bromma och är en del av JM:s teststudie av BIM. JM levererade K- och A-ritningar i 2D till Vico Software, som skapade en 3Dmodell. Vico kunde använda sig av erfarenheter från Pyramidalmen, vilket resulterade i att modellen kunde färdigställas på kortare tid. JM tillhandahöll materialkostnader och enhetstider samt tider för UE, som sedan användes av Vico för att skapa en kalkyl, tidplan och en resursplanering. Kalkylen skapades i Estimator (figur 10, nedan), men tanken är inte att byta kalkylsystem utan JM kommer även i fortsättningen att använda MAP. Det hölls några avstämningsmöten för att ändra och justera småsaker, men som helhet fungerade lösningen mycket bra och JM är nöjda med det Vico Software levererat. Figur 10: Bild som visar mängdverktyget i Vico Office. (Vico Software, 2009) 27

37 Integreringen av BIM Projekt Sjövikshöjden etapp 4 I projektet används en 3D-modell för att hitta kollisioner, saknade delar och liknande. Det sparar pengar och tid då man har möjlighet att lösa problemen i tidigt skede istället för att behöva korrigera effekterna av dem. I de fall den ansvarige Bitr. Projekteringsledaren hittar några problem, hämtar han ut vyer och markerar felen, se figur 22 nedan. Sedan läggs vyerna upp på en gemensam databas, där konsulter kan se felen och sedan korrigera dem. Mjukvaran som används är Ceco Visual och Projekteringsledaren är självlärd i verktyget. Byggnaden mängdades på traditionellt sätt och sedan gjordes en jämförelse mot 3D-modellen. Jämförelsen visade att mängderna från 3Dmodellen stämde bättre med verkligheten. 3D-modellen har konsulter på företag som SLB, Imec och Nivå gjort och Ceco har sedan plockat ihop allt till en modell. Projekteringsledaren har använt arbetsmetoden i tre år och är mycket nöjd med den hittills. I projektet han arbetar i nu har han hittat så mycket fel som har kunnat korrigeras att kostnaden för modellen har betalt sig. Han anser att det är ett mycket mer lättöverskådligt sätt att arbeta på och mindre tidskrävande då han slipper bläddra i ritningar för att hitta rätt i byggnaden. Den ansvarige projekteringsledaren tycker att Ceco har sina fördelar då det är ett mindre företag som lätt kan lägga till någon funktion han skulle kunna ha nytta av. Ett problem som har funnits är att mjukvaran inte får installeras på arbetsdatorn och Projekteringsledaren kör därför programmet på sin privata bärbara dator. Andra problem är att diverse småbuggar har uppkommit i mjukvaran. Projekteringsledaren tror att framtiden för verktyget är som ett bra komplement till 2D-ritningar och att det kan komma att användas fullt ut i kalkyleringen. Han tror att vägen dit ligger i att lära utsättare arbetsmetoden och att de sedan ska kunna lära upp arbetsledare på byggen. På så vis kan man sprida hur bra arbetsmetoden är och fler i företaget får upp ögonen för den. 28

38 Examensarbete vid LTU Figur 11: Exempel på hur bitr. Projekteringsledare B markerar fel i Ceco visual Sammanfattning Detta kapitel har beskrivit hur JM arbetar med BIM idag, hur BIM kan vara ett effektivt komplement i JM:s byggprocess och JM:s strategi för effektiva processer med låg varians, Strukturerad produktion. I kapitlet har resultatet av en intervjustudie presenterats, där respondenterna har svarat på olika frågor angående BIM och hur de arbetar på traditionellt sätt inom nyckelaktiviteterna. Intervjustudien har gett författaren insikt i hur BIM används på JM i dagsläget, vad de som har kommit i kontakt med arbetsmetoden tycker om den, samt hur JM arbetar med Strukturerad produktion. I allmänhet är personalen på JM positivt inställda till BIM. Dock finns en viss skepticism, som kan grunda sig i att man helt enkelt tycker att det är jobbigt att ta till sig nya arbetsmetoder. I de fall BIM används har resultaten varit lyckade bortsett från vissa fel i kalkyldelen. Ett stort problem är i dagsläget att mjukvaran inte får installeras på JM:s datorer. 29

39 Integreringen av BIM 4. ANALYS 4.1. Jämförelse mellan traditionella arbetsmetoder och BIM i nyckelaktiviteterna Projekteringsledning Kontakt med myndigheter Underlag inför myndighetskontakter sker idag med 2D-ritningar och vissa arkitektskisser på byggnationen. Det kan handla om att söka bygglov, kontrollera att vissa mått uppfyller kraven, att sophantering utförs på korrekt sätt, att utrymningsmöjligheter är goda och att rökevakuering är möjligt. I dagsläget måste man ha samordningsmöten och diskutera problem och möjliga lösningar med det tillgängliga materialet. Det kan vara svårt för medverkande att få sig en bild av hur byggnadsverket och omgivningen ser ut, vilket skapar problem när viktiga beslut ska tas. Med BIM kan relevant 3D-material presenteras för myndigheter redan i ett tidigt skede, något som ger mer beslutsunderlag och därmed kan bidra till ett snabbare svar i frågan Försäljningsmaterial På ett traditionellt sätt att arbeta brukar konsulter på olika arkitektfirmor skapa försäljningsmaterialet. De tar fram en illustration av en 3D bild, där man bland annat kan se kök och vardagsrum i lägenheterna, en visualisering av 3D 30

40 Examensarbete vid LTU modellen, lägenhetsblad i 2D, en fysisk modell i kartong samt bofaktablad i textformat. Att anlita konsulter för skapandet av säljmaterialet är kostsamt. Med BIM kan de istället bara skapa modellen och sedan låta projekteringsledaren på byggföretaget göra det nödvändiga underlaget själv. Han får då en helt annan insyn i projektet, något som är bra vid komplicerade byggnationer. Genom virtuell konstruktion kan projektledaren på ett smidigt sätt skapa säljmaterial i form av bilder och filmer utan att behöva vända sig till en konsult i frågan. Det sparar både tid och pengar och ökar möjligheten att kunna starta produktionen av byggnadsverket tidigare än vid traditionell projektering. Vid tveksamma, projekt där företaget tvivlar på om de kommer kan sälja lägenheterna, görs säljmaterial tidigt i byggprocessen och BIM kan då vara till stor nytta. Granskning av byggnader och kollisionskontroll När man arbetar på traditionellt sätt är arbetsgången att projekteringsledaren får ta del av 2D-ritningar och aktuella höjdsättningar. Han kontrollerar sedan att ledningar, infrastruktur och andra system kopplade till håltagning stämmer, att inga kollisioner sker, samt att allt är ritat på ett så effektivt och ekonomiskt sätt som möjligt. I 2D är det lätt att missa något då man inte får en komplett bild av hur byggnaden ser ut. Från intervjuerna kan man konstatera att flera projekteringsledare inte tycker att kollisionskontrollen är något de ska behöva utföra då konsulterna ska ta sitt ansvar och utföra sitt jobb på ett korrekt sätt med efterkontroller. För JM är dock kontrollarbetet ett viktigt steg i byggprocessen. Kollisionskontroller i 2D är tidskrävande och det är lätt göra misstag. Ett naturligt och dokumenterat effektivt steg framåt är BIM och 3D-modeller. Genom 3D projektering får projekteringsledaren en helt annan överblick på byggnadsverket och kollisioner blir mycket lättare att upptäcka i ett tidigt skede. 3D-modellerna av byggnadsverken kan användas som diskussionsunderlag på projektmöten och ger hela teamet bättre insikt i hur byggnaden kommer uppföras. 31

41 Integreringen av BIM Energibalansberäkningar Energibalansberäkningar av byggnader utförs idag för hand, där uppgifter om de olika byggdelarna levereras av konstruktörerna. Projekteringsledaren gör sedan en balans i Excel, utifrån de U-värden han erhållit från dem. I dagens samhälle är miljön i fokus, varför energisnåla byggnationer är av största vikt för att JM ska vara ett konkurrenskraftigt företag. För fortsatt utveckling krävs effektivare metoder för energiberäkningar. Här kan förändringar i form av BIM vara ett viktigt steg framåt. I de fall U-värden för specifika byggdelar har tillförts modellen kan projekteringsledaren lätt göra energibalansberäkningar utifrån 3D-modellen och presentera dessa med modellen som underlag. Denne kan visa precis vilka delar som kan vara svaga punkter i konstruktionen och enklare motivera varför de bör bytas ut för en effektivare energibalans Kalkylering Kalkylering / mängdning av ritningar 2D-Ritningar skapas av en konsult efter att relevanta krav har framställts till denne. Ritningarna ligger som underlag för kalkyleringsarbetet där man på JM använder sig av digitala mätbord och skalstock. Mängderna och information kopplade till dem matas sedan in i Excel för summeringar, eller förs direkt in i MAP. Mängdningen brukar ta mellan 1-2 veckor och lägesuppdelningen är per trapphus och plan för stomme, utfackningspartier och innerväggar. I de fall annan uppdelning kan vara nödvändig kan kalkylatorerna enkelt slå ihop mängderna för de lägena. Det går inte att få ut mängder per lägenhet i ett senare skede om en sådan uppdelning inte är gjord från början. Skillnaden mot traditionell kalkylering är stor då mängder kan tas direkt från modellen. Förutsättningen för att det ska fungera är att man måste ställa krav på konsulten inför skapandet av modellen. Man måste ha klart för sig hur mängderna ska kunna delas upp på lägen, vad som ska kunna mängdas och hur detta ska kunna presenteras för att passa in med JM:s standarder. Fördelar kan framförallt ses då detaljmängder ska beräknas. Golvlister och socklar är mycket enkelt att plocka ut i ett BIM-kalkylprogram till skillnad från den traditionella metoden då allt måste matas in i Excel och summeras. 32