Hålabäcksskolans plan mot kränkningar och diskriminering

Transkript

1 Hålabäcksskolans plan mot kränkningar och diskriminering Läsåret 2013/2014 Trygghetsteamet

2 Innehållsförteckning Allmän beskrivning och ledstänger.... s. 3 Plan läsåret 2013/ s. 13 2

3 Allmän beskrivning och ledstänger Inledning Ledning och personal på Hålabäcksskolan tar bestämt avstånd från alla former av kränkande behandling och diskriminering. Vår strävan är att tillsammans med vårdnadshavare och elever skapa en miljö på vår skola som helt fri från kränkningar och trakasserier. Ett nyckelbegrepp i denna plan är respekt. Allt arbete med våra elever utgår från ett salutogent synsätt. Det innebär att vi utgår från det friska, vi identifierar elevens styrkor och förstärker dem. På så vis främjar vi elevens självförtroende och självaktning och därmed hennes/hans positiva utveckling. Hålabäcksskolan tillämpar en systemteoretisk utgångspunkt. Skolan skall i första hand leta efter brister i den egna organisationen, i de egna förhållningssätten - systemet - istället för att finna, och beskriva, brister hos barnen. 3

4 Styrdokument Sedan den 1 januari 2009 regleras arbetet mot diskriminering och kränkande behandling i både diskrimineringslagen och skollagen. Skolan ska varje år upprätta en likabehandlingsplan (enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen) och en årlig plan mot kränkande behandling (enligt 6 kap i skollagen). DO har tillsyn över diskrimineringslagen och BEO har tillsyn över den del i skollagen som rör kränkande behandling (6 kap). 1 Planering och genomförande av undervisningen utgår från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet I läroplanens två inledande kapitel har vår uppdragsgivare uttryckt skolans värdegrund och uppdrag samt övergripande mål och riktlinjer. Vår skola På Hålabäcksskolan visar vi varandra respekt i alla situationer, avseenden och sammanhang. De mellanmänskliga regler som gäller i samhället i övrigt gäller självklart också hos oss. Att konflikter uppstår i en miljö som vår är oundvikligt. Det är ingenting som vi är rädda för, utan det ger oss en möjlighet att utvecklas som människor. Förutsättningen för att nå framgång är att vi är ärliga, raka och respektfulla i vår kommunikation och att det finns ett förtroendefullt samarbete mellan alla på skolan och mellan skolan och hemmen. Vi bygger vår skola tillsammans. Att mäta trygghet Att mäta hur väl vi lyckas med att skapa en trygg skola som präglas av respekt, tillit och arbetsro är svårt. Vi vet att det finns en del mätbara faktorer som hänger samman med människors trivsel. Enkelt uttryckt kan vi konstatera att mindre skolk och mindre skadegörelse är tecken på mer trivsel. Därför skall vi vara särskilt uppmärksamma på dessa faktorer. Elevernas resultat i skolan är också till stor del sammankopplad med hur de mår. Därmed blir även måluppfyllelsen ett tecken på hälsa respektive ohälsa. Den viktigaste metoden för oss kommer emellertid alltid att vara samtalet och det aktiva lyssnandet. Därför skall vi ägna stor kraft och mycket tid åt att tala med eleverna och deras vårdnadshavare

5 Våra möjligheter att stödja Vi kontrollerar bara vår egen verksamhet. Vi har inget direkt inflytande över hur barnens vardag i övrigt ser ut. Vår strävan är att alltid ha den bästa tänkbara kommunikation med hemmen, eftersom det är vår möjlighet att påverka grundförutsättningarna för vårt dagliga arbete. Utöver arbetet som sker under ordinarie skoltid erbjuds eleverna studiesupport en eftermiddag per vecka. Under studiesupporten kan eleverna få hjälp med läxor eller andra uppgifter. Ett positivt ledarskap Vi som arbetar i skolan är ledare. Som ledare lever jag själv upp till det jag kräver av eleverna. Jag inser att regler inte fungerar om det inte finns en relation och att ansvaret att bygga och vårda relationen främst vilar på mig som ledare. Det innebär inte att eleverna är fria från ansvar, varje människa har ett ansvar för sina handlingar och ord. Vad är kränkande behandling och diskriminering? Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Det kan t.ex. ta sig uttryck: fysiskt (slag, knuffar) verbalt (hot, svordomar, öknamn) psykosocialt (utfrysning, blickar, alla går när man kommer, kroppsspråk) Trakasserier är kränkande behandling som har samband med diskrimineringslagen. Lagen främjar lika rättigheter och möjligheter oavsett: Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning. Ålder 5

6 Respekt Att visa andra respekt är att alltid: Lyssna och försöka förstå vad den andra faktiskt menar. Lyssna på den andras åsikter, även om man själv tycker annorlunda. Acceptera den andra. Ta hänsyn till andra människors rätt att få vara sig själva, deras rätt till arbetsro och trygghet. Lösa konflikter i dialog. Att visa andra respekt är att aldrig: Negativa kommentarer eller andra kränkningar. Använda språk som kan upplevas kränkande av någon, vare sig ung eller gammal. Tillåta att någon far illa, utan att försöka göra något åt det. Så här kan man tänka Att bete sig respektfullt är att handla så att handlingen skulle kunna bli en regel för hur alla bör handla. En god tanke, enligt Hålabäcksskolans elever, är att behandla andra som man själv vill bli behandlad. 6

7 Allmänna förebyggande strukturer Relationsskapande Alla elever har en mentor All personal och rektor uppehåller sig så mycket som möjligt i framförallt korridoren men även på andra ytor där eleverna uppehåller sig. Lärarna har schemalagd tid som rastvärd. All personal och rektor strävar efter att skapa relationer med så många elever som möjligt. Skolvärdinna ansvarar för kaféet och har en större del av sin tjänst förlagd där. Förtroendepersoner, strukturer och pedagogik Skolans Trygghetsteam består av skolvärdinna, kurator, skolsköterska och lärare. I varje klass finns det två elever som deltar i skolans Trygghetsteam. Eleverna deltar i möten och får utbildning. Mentor för regelbundet samtal med sina mentorselever och har utvecklingssamtal med dessa tillsammans med deras vårdnadshavare. Skolsköterska och kurator arbetar förebyggande med elever i årskurs 6. Skolsköterska har hälsosamtal med alla elever i årskurs 6 och 8. Undervisningen bygger att alla elever får delta i sin vanliga undervisningsgrupp, på sina egna villkor, så långt det är möjligt (inkludering). När det är nödvändigt sker undervisning i mindre grupperingar men aldrig på heltid och hela tiden med inkludering som målsättning. Värdegrundsfrågor integreras regelmässigt i undervisningen. Elevhälsan och övrig personal har ett nära samarbete. Handlingsplaner för elevhälsoarbetet Hålabäcksskolan har en elevhälsoplan som ingående reglerar hur vi skall agera för att förebygga, tidigt upptäcka och, i förekommande fall, hantera frågor som har med barnens psykiska och fysiska hälsa att göra. Hålabäcksskolan har en handlingsplan för åtgärder vid hot, kränkningar och våld, en handlingsplan vid vuxnas kränkningar av barn samt skrivna förhållningsregler vid akuta hot- och/eller våldssituationer. Skolan har ordningsregler som är formulerade så att de är lätta att förstå för alla, oavsett ursprung. Vid APT (arbetsplatsträff), klassråd, elevråd m.fl. fasta mötesformer finns arbetsmiljön (SAM) med som fast punkt på dagordningen. 7

8 Upptäcka Utöver de åtgärder som beskrivits ovan under har vi följande strukturer och rutiner för upptäckt av ohälsa, kränkande behandling och diskriminering: Kaféet Vår skolvärdinna ansvarar för kaféverksamheten och hon deltar även i denna verksamhet under stora delar av dagen. Genom samtal med barn och ungdomar och egna observationer får hon ofta reda på om någon är ledsen, om det har skett en kränkning eller om det finns annan anledning att ingripa. Skolvärdinnan ingår i skolans Trygghetsteam. Biblioteket Bibliotekarien ansvarar, tillsammans med klassmormor, för verksamheten i biblioteket. Genom samtal med barn och ungdomar och egna observationer får de reda på om någon är ledsen, om det har skett en kränkning eller om det finns annan anledning att ingripa. Vaktmästare Vaktmästarna rör sig mycket ute i verksamheten. Genom samtal med barn och ungdomar och egna observationer får de ofta reda på om något är på gång och vid behov kan de ingripa. Rastvärd Alla lärare har schemalagd tid som rastvärd. Detta ger möjlighet att bygga relationer med alla elever. Närvaron i sig förbyggande och vid behov kan kränkningar eller diskriminering avstyras. Utreda, Åtgärda och Följa upp För vägledning vid utredning, åtgärd och uppföljning hänvisas till handlingsplanen vid Hot, kränkningar och våld, handlingsplanen vid vuxnas kränkande av barn samt handlingsplanen vid akuta hot- och våldssituationer. I dessa finns detaljerade beskrivningar av processerna med tydliga strukturer för åtgärder, uppföljning och ansvar. Nedan återges utdrag ur dessa planer för att åskådliggöra den principiella processen för utredning, åtgärder och uppföljning. Texten är hämtad ur Handlingsplan vid vuxnas kränkande av barn och blanketten från Handlingsplan vid hot och våld. 8

9 Vårt förhållningssätt Vi som arbetar på Hålabäcksskolan: är goda förebilder. visar respekt och hänsyn. använder inte ironi. tänker på vårt kroppsspråk. erkänner snabbt egna fel och ber om ursäkt. samarbetar med vårdnadshavarna. vi generaliserar inte vid tillrättavisningar. Att upptäcka kränkande behandling Vid den kontinuerliga kontakten mellan hem och skola skall frågan om relationerna mellan barn och vuxna beröras. Eleverna i trygghetsteamet informeras om att även vuxnas kränkningar skall tas upp med personal från Trygghetsteamet. Personal som befinner sig i korridorerna eller på andra platser utanför klassrummet skall vara uppmärksamma på kränkningar av alla slag. Redan misstanke om att kränkningar förekommer skall tas på allvar och leda till åtgärd. Om personal misstänks för kränkning eller trakasserier av elev skall alltid rektor omgående informeras av den som upptäckt kränkningen. Informationen kan vara skriftlig eller muntlig. I det senare faller skall rektor ansvara för att informationen dokumenteras. Att utreda kränkande behandling Så snart skolan får kännedom om att kränkningar har eller kan ha inträffat skall uppgifterna utredas. Personal i trygghetsteamet och rektor skall informeras. Utredningen skall alltid ske med all möjlig hänsyn till den utsatte och övriga inblandade. Vårdnadshavare till elever som är inblandade skall omgående informeras av mentor eller personal i Trygghetsteamet. Mentor eller Trygghetsteamet håller vårdnadshavarna informerade om utredningens förlopp. Utredningen skall allsidigt belysa vad som inträffat och omfatta både den som blivit utsatt och den/de som utövat kränkningen. Om personal misstänks för kränkning av en elev skall rektor ansvara för utredningen. Mentor, Trygghetsteam och rektor ansvarar för att utredningen dokumenteras. Rektor ansvarar för att personalen tidigt får icke sekretessbelagd information i ärendet. 9

10 Att utreda kränkande behandling eller trakasserier utförd av personal Skyndsamt och tydligt är viktiga ledord. Den som upptäcker eller blir informerad om en kränkning måste agera och snabbt föra ärendet till rektor. Rektor och eventuellt någon ytterligare representant för arbetsgivaren pratar med den drabbade och gör en rekonstruktion: Vad har hänt? Hur hände det? När hände det? Vilka deltog? Varför skedde det? Har det inträffat tidigare? Hur känns det just nu? Informera eleven om steg två och informera den utpekade. Rektor samt eventuellt ytterligare en representant för arbetsgivaren pratar med den som har uppträtt kränkande. Denne erbjuds att ha sin fackliga företrädare eller någon annan förtrogen med sig vid samtalet. Är det fler än en sker dessa samtal med en i taget. Dock bör samtalen ske i följd för att förhindra att de hinner prata med varandra. Rektor fattar snabbt beslut om åtgärder för att avhjälpa en eventuellt akut situation. Uppföljningssamtal skall ske inom en vecka och därefter vid behov. Rektor ansvarar för uppföljning för såväl den utsatta eleven som för den som har kränkt eleven. Samtal och åtgärder dokumenteras. Om behov för långsiktiga åtgärder föreligger, ansvarar rektor för att sådana vid behov planeras och genomförs på individ-, grupp- och skolnivå. Dessa åtgärder skall beslutas i samråd med den drabbade, vårdnadshavare, och den som har uppträtt kränkande. Åtgärderna skall dokumenteras, följas upp och utvärderas. Om skolan inte själv har den nödvändiga kompetensen för att klara upp en situation skall hjälp utifrån anlitas. 10

11 Studieklimat, psykosocial- och fysisk studiemiljö Allmänt Rektor bär det yttersta ansvaret för att jämställdhet och likvärdighet förbättras och att en miljö, fri från kränkningar, hot och våld, skapas. Alla verksamma på vår skola förväntas dock att vara delaktiga och drivande i att utveckla metoder och förhållningssätt för att öka likvärdighet, jämställdhet och minska antalet kränkningar och trakasserier: EHT, arbetslag, ämnesgrupper, utvecklingsgrupper, elevråd och samråd med vårdnadshavare arbetar utifrån skolans prioriterade mål. Rektor tar upp frågorna på uppföljningssamtal och lönesamtal. I klassrummet Vår utgångspunkt är att arbetsro är en förutsättning för goda resultat. Hur arbetsron ser ut beror på många faktorer. Ledarskap, möblering och elevernas placering i klassrummet är exempel på sådana faktorer. Tydliga regler i kombination med ett konsekvent agerande är viktigt för arbetsron. Ansvar Ledning och personal respekterar de regler som vi, tillsammans med elever och vårdnadshavare, har kommit överens om. Vi strävar alltid efter likvärdighet och konsekvens i tillämpningen av dem. Vi som arbetar på Hålabäcksskolan bestämmer hur eleverna skall placeras i klassrummet. Vi som arbetar på Hålabäcksskolan bestämmer hur grupper sätts samman. Vi som arbetar på Hålabäcksskolan leder konversationer. Kommentarer, kränkningar och trakasserier får aldrig passera utan åtgärd. Åtgärden vidtas direkt, senast vid lektionens slut. Vi som arbetar på Hålabäcksskolan skriver inte elevernas namn på tavlan eller på annan allmänt synlig plats. Det gäller inte när vi påminner någon om ett möte och/eller förtroendeuppdrag eller när vi gör gruppindelningar. Vi som arbetar på Hålabäcksskolan kommenterar inte öppet enskild elevs resultat eller prestationer i övrigt. Vi som arbetar på Hålabäcksskolan använder aldrig ironi, sarkasm eller skämt som kan uppfattas som kränkande. 11

12 Hålabäcksskolans ordningsregler Vi som arbetar och studerar på Hålabäcksskolan förväntas ta ansvar genom att följa reglerna. 1. Vi respekterar varandra och bidrar till arbetsro genom att: Komma i tid Vara förberedd genom att ha med rätt materiel Lyssna på varandra Använda ett vårdat språk samt tala vänligt och respektfullt med varandra Hålla ljudnivån låg 2. Vi löser konflikter genom dialog. Efter att ha försökt själva vänder vi oss till en vuxen. 3. Under lektionstid använder vi dator, ipad och mobiltelefon i undervisningssyfte. 4. Ytterkläder förvaras i skåpen under lektionstid. 5. Vi håller låg ljudnivå och går lugnt i korridoren. 6. Egen mat och dryck förtärs i korridoren eller cafeterian. Utvärdering och ny plan Uppföljning av planen sker i skolans systematiska kvalitéts- och arbetsmiljöarbete vid t.ex. APT och elevråd. Planen skall utvärderas i maj. Ny plan upprättas vid läsårsstart, augusti/september. 12

13 Plan läsåret 2013/2014 Utgångspunkter i korthet Hålabäcksskolans vision På vår skola skall verksamheten präglas av: - Trygghet, tolerans, trivsel, tillförsikt och tålamod - Kreativitet, nyfikenhet, självförtroende, initiativ, utrymme att pröva egna idéer och problemlösning. - En långsiktigt hållbar utveckling Elevernas delaktighet - Rektor är delaktig i skolas elevråd. - Skolan har ett trygghetsteam med elevrepresentation. - Varje klass har två mentorer - I undervisningen arbetar lärare och eleverna med skolans värdegrund. - Skolsköterska, kurator och rektor har "öppna dörrar" och för kontinuerlig dialog Vårdnadshavares delaktighet - Föräldramöten - Samråd på organisationsnivå - Samrådsmöten på individnivå Personalens delaktighet - På vår skola arbetar all personal, oavsett typ av anställning, för att förebygga att kränkande behandling och diskriminering uppstår. I händelse av kränkningar eller trakasserier har varje personal ansvar för att agera enligt skolans rutiner. - Elevhälsa, Trygghetsteam i nära samarbete med all personal. 13

14 Förankring av planen - Planen är direkt kopplad till det arbete som bedrivs i vardagen, på lektioner och under raster. Det skall vara ett levande dokument. - Mer fokus på den formella skriftliga produkten sker under APT, kompetensutvecklingsdagar, elevråd, trygghetsteam, brukarråd, samrådsmöten och föräldramöten. Utvärdering av läsåret 2012/2013 (mål som är kopplade till denna plan) Prioriterade utvecklingsområden 2012/2013, åtgärder och utfall - Behålla/skapa en trygg skolmiljö Korridorsittarna är nästan borta. De elever har haft problematisk frånvaro har varit elever med specifik problematik som delvis har hanterats med externa resurser. Skolan skall arbeta för att bibehålla den positiva utvecklingen. Framgångarna bedöms ligga i att all personal är delaktig i att stävja problematiken. Enligt brukarenkäten och underlag från möten upplever eleverna att de blir sedda och bekräftade både i och utanför klassrummet. Lärarna är skickliga på att återkoppla resultat. Två problemområden som Hålabäcksskolan fortfarande har behov av att arbeta vidare med elevernas motivation inför skolarbetet ( lust att lära ) och bli ännu bättre på att hantera problematik skolfrånvaro där eleven är hemmasittare. Öka beredskapen för att upptäcka och hantera hedersrelaterad problematik. Eleverna på Hålabäcksskolan har olika bakgrunder. Några av eleverna har sin bakgrund i länder där heder är ett centralt begrepp. Under läsåret har all personal lyssnat till två olika föreläsningar på temat. Rektor och kurator har deltagit i Skolverket utbildning på temat. Lärare i introduktionsklass och några andra lärare har också deltagit i utbildningar. I verksamheten har frågan dryftats på APT. Det är svårt att bedöma huruvida vi har blivit bättre på att upptäcka och hantera hedersrelaterad problematik. Kunskapsnivån är höjd i verksamheten och precis som när vi arbetar med annan problematik strävar vi efter att vara tydliga, skapa förtroende genom att bygga relationer och arbeta långsiktigt. 14

15 Bristande arbetsmiljö i och kring Hålabäcksskolans introduktionsgrupp. Läsåret 2011/2012 var det slitningar och konflikter mellan elever. Läsåret 2012/2013 utsattes personal för kränkningar. Under läsåret har Hålabäcksskolan arbetat intensivt för att hantera frågan både akut och för skapa bättre förutsättningar långsiktigt. Skolan har gjort en del organisatoriska förändringar och arbetar fortfarande för att all personal skall vara delaktiga i frågan. En plan för främjande av nyanländas kunskaper har upprättats och träder i kraft fullt ut från och med höstterminen Ett utvecklingsområde är att all undervisande personal skall ha grundläggande kunskap om vad andraspråksinlärning innebär och vad som är specifikt i det ämne läraren undervisar i. Bristande arbetsmiljö i en av våra klasser. Elevhälsan och Trygghetsteamet har haft ett nära samarbete med klassens mentorer och övrig personal som möter klassen. Skolan har följt vår rutin och gjort kartläggningar. Åtgärder har satts in på organisation-, grupp- och individnivå. Under processen gång har skolan fört dialog med både elever och vårdnadshavare. Hålabäcksskolan har även haft ett samarbete med Specialpedagogiskt centrum i frågan. Kartläggning Verksamheten kartläggs genom uppföljningar (systematiskt kvalitets- och arbetsmiljöarbete) vid t.ex. APT, Trygghetsteam, Elevhälsoteam och Elevråd. Verksamheten utvärderas via medarbetarenkät, brukarenkät (både elever och vårdnadshavare). Lärarna utvärderar verksamheten med eleverna i slutet av läsåret och rektor genomför en likande process med personalen. Samlat resultat från elevenkäten: 15

16 Index per frågeområde samt NKI Kungsbacka ÅK8 totalt 2013 GR ÅK8 totalt 2013 Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Helhetsintryck (NKI) Antal svarande, n = 41 Svarsfrekvens = 79% 16

17 Prioriteringsplan Avvikelse på mer än 10 procent från totalresultatet för Kungsbacka ÅK8 markeras med om den är positiv och med om den är negativ. En andel missnöjda större än 20 procent rödflaggas Högst prioritet Nöjda (Andel 3-4) Missnöjda (Andel 1-2) Klassrummen på min skola är bra Jag känner att jag kan påverka vad vi ska arbeta med i skolan (undervisningens innehåll) Jag känner att jag kan påverka hur vi arbetar i skolan Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer Jag tycker att de läromodel (böcker, datorprogram etc) som används är bra Lärarna tar hänsyn till mina behov och förutsättningar Lärarna förklarar så att jag förstår 93 8 Jag får möjlighet till studiero i skolan Jag tycker att min individuella utvecklingsplan (IUP) är ett bra stöd för min utveckling Det jag lär mig i skolan är nyttigt och användbart Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen 97 3 Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena Skolans toaletter är bra Lärarna på skolan bemöter mig väl 93 8 Jag tycker att det finns bra utrymmen att vara på under rasterna Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter Det finns vuxna i skolan att prata med när jag behöver det Jag trivs i skolan Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet 98 3 Jag känner mig trygg i skolan 98 3 Jag tycker att maten som serveras i min skola är god Lärarna i min skola hjälper mig med skolarbetet om jag behöver det I min skola upplever jag att vi respekterar varandra Andra elever i skolan bemöter mig väl Vi har god tillgång till datorer på min skola 93 7 I min skola pratar vi om hur vi ska vara mot varandra Det samlade resultatet stämmer ganska väl överens med hur vi uppfattar vår skola. Hålabäcksskolan har lagt mycket tid och kraft på problem som kan kopplas till trygghetsfrågor. De påståenden som kopplar an till kränkande behandling och diskriminering uppvisar ett ganska positivt utfall, i alla fall på gruppnivå. Vår skola är långt ifrån problemfri och det förekommer kränkande behandling. Några av våra styrkor är att ungdomarna upplever att det finns personal som ser, reagerar och agerar. Ibland kan elever och vårdnadshavare vara frustrerade över att förändring tar tid. Skolan arbetar långsiktigt och systematiskt med att varva kraftfulla markeringar utifrån utrymmet i skollagen med att bygga goda relationer. I situationer där barn kränker barn finns det ofta bara offer och skolan har en viktig roll i att bidra till förändring. 17

18 När det handlar om allvarligare former av kränkningar förekommer samarbete med t.ex. polis, BUP, IFO och Fritidsförvaltningen. I utvärderingen med personalen har det framkommit att Hålabäcksskolan har behov av att utveckla samarbetet mellan pedagogisk personal, elevhälsa och trygghetsteam. Det finns t.ex. otydligheter kring rutiner (t.ex. vad förväntas av mentor?) och behov av att ytterligare förstärka de förebyggande insatserna. Personalen konstaterar också att digitaliseringen i skolan har gått snabbt och att skolan behöver tydligare rutiner för hantering av missbruk av utrustningen. Hittills har skolan gjort olika lösningar utifrån det enskilda fallet. Problematiken kopplar an både till kränkningar och till en del elevers förmåga att behålla koncentrationen på studier. Prioriterade utvecklingsområden läsåret 2013/ Samarbetet mellan pedagogisk personal, elevhälsa och trygghetsteam - Främja nyanländas kunskapsutveckling - Etablera tydliga rutiner för att hantera missbruk av digital utrustning. 18