Sanningens minut. No After work Bent siger farvel. strategisk plan men hur?

Transkript

1 »Rådet till dig som har en idé som du själv tror på? Kör hårt! Förankra i efterhand.min förutsägelse är att den 1 januari 2032 sjösätts nya SUS: Sveriges universitetssjukhussjuksköterskor ska inte bara ge service åt andra som forskar. Deras egen forskning måste få ta plats.«no After work Bent siger farvel tema: strategisk plan men hur? Sanningens minut

2 den 1 januari 2032 sjösätts nya sus: sveriges universitetssjukhus«måste få ta plats.«innehåll 4»rådet till dig som har en idé som du själv tror på? Kör hårt! förankra i efterhand.min förutsägelse är att»sjuksköterskor ska inte bara ge service åt andra som forskar. Deras egen forskning No After work Bent siger farvel SUS i rutan Snart finns vi i en tevekanal nära dig. 14 tema: strategisk plan men hur? Sanningens minut På omslaget: ST-läkare Petra Petersson på ortopeden i Malmö i möte med sin patient Elly Bondeson. Foto: Roger Lundholm Dyra droppar Det är dyrt att ligga på topp. Hur mycket får ett läkemedel kosta? 4 20 Sanningens minut /sid 3 Forskningens vilkor /sid 6 Lönsamt bemötande /sid 8 Spaning 2012 /sid 10 Rimmad introduktion /13 Besparingar /sid 16 Smalaste museet /sid 17 Vardagsdetektiver /sid 18 Jag önskar mig /sid kompetenser /sid 24 På väg Han har bett om ursäkt för somligt och ångrat annat, samtidigt som han konsekvent drivit sin linje. Nu går Bent Christensen vidare. Ansvarig utgivare: Eva Johannesson Redaktör: Sara Bernstrup Nilsson Produktion: kommunikationsavdelningen Layout: Erica Hoff Ardengård Form: Wirtén Tryck: Elanders adressändring: susdialogen@skane.se nästa nummer: mars 2012 Mer om tidningen: Alltid bland de bästa Sjuksköterskan Eva-Karin Kristoffersson blandar till 300 mg av TNF-hämmaren Remicade först när Gunilla Hermann är på plats. Om behandlingen oväntat behöver ställas in går tillredd medicin förlorad, och det får inte hända. Den är helt enkelt för dyr. Gunillas dos kostar kronor. Sådana kostnader kan man inte slarva med. Samtidigt går nyttan med den inte att mäta i pengar, säger Eva-Karin. Det här är rena rama mirakelmedicinen. Jag känner redan skillnaden, säger Gunilla Hermann när hon suttit med droppet en liten stund. 2 dialogen

3 strategisk plan men hur? Strategi till vardags Tre korta fraser. De låter enkla, men förblir lätt bara fraser när de goda ambitionerna bromsas av vardagens villkor. Det handlar om den strategiska planen hur förverkligar man den en vanlig dag på jobbet? Text: sara bernstrup nilsson Foto: Roger Lundholm Att vara universitetssjukhus Eva-Karin Kristoffersson sätter nålen i Gunilla Hermanns arm, tar blodprov och känner igenom leder i jakt på svullnader och värk. Därefter ska ytterligare frågetecken rätas ut. Hur har Gunilla mått sedan sist? Värk? Feber? Andra läkemedel? Gunilla matar in sina svar i patientdatorn. Allt landar i den databas som drogs igång 1999 av läkaren Pierre Geborek. Eftersom de här preparaten var så ohyggligt dyra var vi tvungna att kunna visa vilken nytta de gjorde. Svaren står sig än idag, säger han. Vi vet att vissa patienter mår mycket bättre av de dyra medicinerna, men vad det är värt i kronor och ören är en annan fråga. Respekt för människan Gunilla Hermann får sin behandling på reumatologen var sjätte vecka. Ett åttiotal besök hittills har det blivit. Det är alltid kul att komma hit. Jag känner mig välkommen och i och med det blir jag aldrig orolig. Bemötandet är viktigt, säger hon. Vi jobbar så tätt inpå våra patienter och lär med tiden inte bara känna dem utan även hela familjen. Personalomsättningen på avdelningen är låg. Vi trivs, säger Eva- Karin Kristoffersson. dialogen

4 Alltid bland de bästa Rätt medicin ett dyrt pussel I tuffa ekonomiska tider är det inte alldeles enkelt att alltid vara bland de bästa. Men vilken är den bästa medicinen för att kunna erbjuda bästa läkemedlet? Dialogen följde med då onkologens läkemedelsstrateg besökte lungmedicinarna. Text: Per Längby Foto: helge rubin Nya läkemedel gör livet lättare. Men om pengarna ska räcka krävs noggrann prövning och uppföljning Det är en oktobereftermiddag i konferensrummet på lung- och allergikliniken på Skånes universitetssjukhus i Lund. Klinikchef Marie Ekberg har bjudit in kollegor från sin och Skånes onkologiska klinik (SOK) till ett samtal om skenande läkemedelskostnader och krympande ekonomiska förutsättningar. Med vid bordet sitter läkemedelsexperten Nils Wilking, onkolog med 30 års erfarenhet och sedan ett år tillbaka halvtidsanställd som sakkunnig vid SOK. Vi ser nu en ökad prispress på läkemedelsindustrin från sjukvården i USA, berättar han. Pressen kommer även från försäkringsbolag och patienter. En person med normal inkomst som förlänger sitt liv fem år med hjälp av ett särskilt läkemedel mot lungcancer riskerar att bli ruinerad. Ändå täcker försäkringen 80 procent av kostnaden. Vi glömmer ibland att läkemedelsindustrin är en motståndare vars enda drivkraft är att gå med vinst, säger Carsten Rose, chef över divisionen för cancer och blodsjukdomar. Inget läkemedelsföretag vill att deras preparat får dåligt rykte, invänder lungläkaren Ronny Öhman. Å andra sidan, replikerar Rose, är de mer eller mindre likgiltiga för hur stor skillnad läkemedlet gör, bara det säljer. Men det är skattebetalarna som står för notan och deras valda företrädare som fördelar de pengar som ska ersätta sjukvården. Desto Det gäller att bygga upp kunskapen om varje enskild patient, säger Nils Wilking. viktigare att valen av läkemedel kvalitetssäkras på kliniken och att den enskilde doktorn känner sig motiverad att följa gemensamma, utvärderade riktlinjer, påpekar onkologens klinikchef Mona Ridderheim. Det räcker inte att tycka synd om en enskild patient. Antingen förskriver vi läkemedlet till alla med samma diagnos eller till ingen, tillfogar lungspecialisten Lars Ek. Vi måste också bli bättre på att följa upp våra patienter, säger Marie Ekberg. Ja, det är ett vanligt problem, instämmer Nils Wilking. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att cancerläkemedel endast utgör en procent av de totala sjukvårdskostnaderna. Tillsammans med hälsoekonomen 4 dialogen

5 strategisk plan men hur? Bengt Jönsson har han utvärderat användningen av cancermediciner i ett 50-tal länder. De som fungerar förlänger och förbättrar livet för många. Flera har tveksam nytta. Men alla måste utvärderas. Hälsoekonomi handlar också om livskvalitet. Unga personer med svåra diagnoser tenderar av naturliga skäl att acceptera biverkningar om de får hyfsad kontroll på symtomen. De äldre kan i högre grad tänka sig att offra några levnadsår för att leva ett godare liv utan biverkningar den tid de har kvar. Därför gäller det att bygga upp kunskapen om varje enskild patient, säger Nils Wilking. Som halvtidsanställd rådgivare i läkemedelsfrågor har han haft ett antal möten med läkarkollegorna på onkologen. Diskussionerna har rört medicinsk nytta, livskvalitet och biverkningar allt för att få bästa möjliga evidens för en behandling som är medicinskt och ekonomiskt motiverad. Pusslet är komplicerat. Läkemedel som har liten effekt på huvuddelen av en patientgrupp kan ha stor betydelse för en undergrupp. Med Wilkings hjälp underlättas den lokala samsynen och den globala navigeringen i en läkemedelsvärld som ständigt presenterar nya, mer eller mindre banbrytande preparat. Det gäller ju att hålla sin läkemedelsbudget, säger klinikchefen. Men också att alltid vara bland de bästa. Stramare krav ska bromsa kostnaderna Den läkemedelsenhet som bildades på SUS 2010 ska hjälpa till med att få balans mellan det medicinskt nödvändiga och ekonomiskt rimliga. Att ersätta ett läkemedel med ett identiskt, billigare är inte särskilt svårt. Att byta till en annan, men mindre kostsam behandlingsstrategi är betydligt svårare, säger chefapotekare Per Holmér. Han ingår i läkemedelsenheten vid SUS tillsammans med chefläkare Jesper Persson, överläkaren Lydia Holmdahl, sjuksköterskan Anna Saur Öberg och ekonomen Peter Nilsson. Deras tuffaste utmaning är att få styr på kostnadsspiralen runt de nya biologiska läkemedlen och de senaste medicinerna mot cancer. Enligt färska riktlinjer från sjukhuschefen är det ett krav att påbörjad behandling bygger på nationella riktlinjer eller andra vetenskapliga data. Den ska också ha diskuterats i aktuell terapigrupp och godkänts av sakkunniga inom specialiteten. Slutligen ska behandlingen utvärderas och upphöra vid utebliven effekt eller om kunskapsläget är oklart avslutas på prov efter viss tid. Det handlar om att kunna hålla igen utan att ge avkall på bästa möjliga vård, förtydligar Jesper Persson. Två av tre personer som står på de nya biologiska läkemedlen har förbättrats väsentligt, främst patienter med psoriasis, inflammatoriska tarmsjukdomar och ledsjukdomar. En del av dem har känt sig oroade av besparingsdiskussionerna. Och så ska det inte vara. Det som för den oinvigde bara tycks vara hudutslag är ofta också förknippat med svåra ledbesvär, säger Lydia Holmdahl. På samma sätt är det svårt att neka en ung cancersjuk tvåbarnsmamma en ny onkologisk behandling som ger symtomlindring och hopp, även om effekten endast innebär ett par månaders extra överlevnad. Omvänt så har vi en skyldighet att inte inge falska förhoppningar genom att ge en behandling som har ingen eller obetydlig effekt, tillägger Jesper Persson. Enligt beräkningar ökar läkemedelskostnaden nästa år med 200 miljoner kronor jämfört med När medicinen biter minskar sjukfrånvaron. Skatteintäkterna ökar. Det behövs färre vårdplatser. Livet blir lättare. Till slut kokar allt ner till hur sjukvården ska och kan prioritera. dialogen

6 respekt för människan Gott bemötande en lönsam affär Inom marknadsföring brukar man säga att en missnöjd kund berättar för tio andra om sin upplevelse, medan en nöjd bara för två. Vi tänker business i så många andra sammanhang inom sjukvården, så varför inte också när det gäller bemötande? Text: Annika Hörlén Foto: Roger Lundholm Så säger Kajsa Viklund, sjuksköterskestudent på Malmö högskola och en av två författare till examensarbetet Ett respektfullt bemötande. I januari blev hon och Minna Kure Andersson klara med sin observationsstudie om sjuksköterskans kommunikation med patienter. Studien visar att ett respektfullt bemötande är avgörande för hur patienten mår och kan ta till sig information från sjuksköterskan och att bemötandet spelar roll för hela vårdkedjan. Sjuksköterskans många olika roller gör att stressbördan blir väldigt stor, då är det lätt att bemötandet tar skada. Man sparar inte tid genom att stressa patienten. En lugn patient trillar inte, är lättare att ta blodprov på och kan kommunicera sin rädsla, menar Kajsa Viklund. För henne är gott bemötande inte bara en hjärtefaktor utan också patientsäkerhet och kostnadseffektiv vård. Denna koppling är hon knappast ensam om. I patientsäkerhetslagen från januari 2011 är en av poängerna att om vi tar tillvara våra patienters (och de närståendes) kunskap och ökar delaktigheten så kan vi undvika vårdskador, som medför stora kostnader för samhället. Att allt bara handlar om att spara pengar är troligen en av de vanligaste kommentarerna inom sjukvården idag. Och visst finns det en del fog för påståendet. Det finns vinster att göra genom att strategiskt arbeta för gott bemötande. Vi har vår värdegrund Respekt för människan att arbeta ifrån. Vi är ganska många som gör vad vi kan inom bemötandefrågor. Men eftersom det finns så många andra frågor för division, klinik och avdelning att hantera, kommer bemötandet mjukvaran ofta i andra hand, säger Iréne Jakobsson, biträdande chefläkare. Det som är positivt är att vi trots allt vet mer om vårt bemötande idag. Detta bland annat tack vare olika mätningar som har genomförts på senare tid, dels den nationella patientenkäten, dels patientsäkerhetskulturmätningen och SUS medarbetarenkät. Enligt den nationella patientenkäten från 2010 når SUS totalt sett rätt bra resultat konstaterar Iréne Jakobsson. Vi ligger på riksgenomsnittet. Men när vi Bemötande en fråga för chefen Så här kan SUS ledare/chefer arbeta strategiskt med bemötande, enligt Iréne Jakobsson: 1. Rekrytera individer med rätt attityder och värderingar särskilt i chefsledet. 2. Som ledare inte acceptera ett dåligt bemötande. 3. Erbjud stöd vid behov till exempel samtal som kan förbättra. Ortopediska kliniken lyckades därför att klinikledningen har engagerat sig i och drivit bemötandefrågor med stöd av: 1. den nya patientsäkerhetslagen (2011) 2. svar från den nationella patientenkäten 3. klagomål till patientnämnden 6 dialogen

7 strategisk plan men hur? skrapar på ytan visar det sig att variationerna är stora inom SUS olika verksamheter. Mer än 20 procent av alla klagomål som lämnas in om SUS till patientnämnden har sin grund i dåligt bemötande eller kommunikation, säger Iréne Jakobsson. En intressant koppling som visar sig när man samkör resultaten i mätningen av patientsäkerhetskultur med medarbetarenkäten, är att gott bemötande och gott arbetsklimat hänger ihop, och tvärtom. De verksamheter som har ett sämre arbetsklimat har i regel även lägre poäng på bemötanderelaterade frågor. Jag upplever att de flesta är väldigt duktiga på bemötande, men de enstaka som inte är det märks tydligt. Ledningens uppgift är att ta reda på vad som gjorts och att agera om det inte sker något. Alla verksamheter som inte klarar rikssnittet för gott bemötande i patientenkäten bör ta fram en handlingsplan. Delar av Ortopediska kliniken klarade inte riksgenomsnittet för bemötande, delaktighet och kommunikation i den första nationella patientenkäten. Ledningen tog resultatet på allvar och startade en process. Väldigt många tycker att de blir väl bemötta hos oss. Men vi vill att alla ska vara nöjda. Målet är att kliniken ska ligga över rikssnittet 2012, säger Katarina Ossiannilsson projektledare för patientsatsningen. Med utgångspunkt i enkätens många öppna patientsvar, inledde ortopeden ett grundligt förbättringsarbete, som involverade alla avdelningar. En projektgrupp tog fram en handlingsplan för systematiska åtgärder för bra patientsamarbete, där de identifierade vilka områden som man ville förbättra. Idag jobbar de aktivt med alltifrån det viktiga första intrycket, med bland annat bättre skyltning och tydliga namnbrickor, till in- och utskrivningsrutiner och inte minst att ge bättre information till patienten om hur ingrepp påverkar det dagliga livet. Allt fler börjar få upp ögonen för att bemötande och patientsamarbete är några av våra viktigaste uppgifter. Och det är på sätt och viss logiskt eftersom det egentligen handlar om kostnadseffektivitet. Patienten tar ju större ansvar för sitt tillfrisknande om hon tillåts vara delaktig och får ett gott bemötande, säger Katarina Ossiannilsson. Läs mer på webben! Du hittar en länksamling på Litet självskattningstest apropå bemötande Jag presenterar mig alltid för varje patient jag möter. Jag är kunnig i de frågor som gäller patienter inom det fält jag arbetar. Jag lyssnar på patientens behov. Jag ler ofta mot mina patienter. Jag tycker att det är viktigt att svara på frågor som patienten eller närstående ställer. Jag skulle gärna möta mig själv om jag vore patient. Vi försöker med små medel förstå vad patienten behöver inom vården, säger Petra Petersson, ST-läkare på ortopeden. Här i ett möte med patienten Elly Bondeson. dialogen

8 Att vara universitetssjukhus»forskning kräver kompetenta vikarier«om SUS ska bli ett av världens bästa universitetssjukhus när det gäller framtidens forskning måste vi se forskning som en tillgång i klinikens verksamhet och ersätta de forskningslediga med kompetenta vikarier. Text: Hans-Göran Boklund Foto: Roger Lundholm Johan Wennerberg, överläkare» Forskningen är en tillgång, men tyvärr ses den inte alltid som det.«dessa är några förslag som professor och öron- näs- och halskliniken har för att stärka forskningen vid Skånes universitetssjukhus. Liksom att se till så att sjukhuset forskningsmässigt tillhör de bästa. Forskningen är en tillgång, men tyvärr ses den inte alltid som det, säger han, och fortsätter: Meritvärdet av forskning har varit svagt. Det var tydligt tidigare, när det inte krävdes att överläkare, inte ens verksamhetschefer, behövde vara disputerade. Nu finns det kravet på klinikchefer. Den som bedriver forskning på kliniken tappar därtill i löneutveckling, inte minst den som börjar med studier före avklarad specialistläkareexamen. Det största lönelyftet för en läkare sker vanligen i övergången mellan ST-läkare och specialist, förklarar Johan Wennerberg. Den som arbetar som överläkare vid något av Region Skånes andra sjukhus tjänar i många fall mer än den som arbetar på SUS i Lund eller Malmö. Samtidigt är det inte ovanligt att läkare på det mindre sjukhuset skickar sina svåra fall till specialister på universitetssjukhuset. Forskningstid skapas genom friska pengar som kommer kliniken till del, förtydligar Johan Wennerberg. De ska användas för att anställa vikarier för den som bedriver forskning. Men ofta glöms det bort att den som forskar är kliniskt kunnig, medan vikarien inte har samma kunskap. Då får de övriga läkarna på kliniken merarbete. En lösning kan vara som en del kliniker gör: att man överbemannar kliniken över lång tid, då kan man få kompetenta vikarier. 8 dialogen

9 strategisk plan men hur? Kreativ miljö skapar framtidens forskare»det är de nya innovationerna, de nya forskarna som ska stöttas. Vi inom Medicinska fakulteten på Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus ska gemensamt skapa kreativa miljöer för dem.«ulrikke Voss doktorerar i biokemi. Hon arbetar på BMC, och sitter med i Medicinska fakultetens styrelse som doktorandombudsman. Vi kan inte konkurrera med privata institutioners forskningssatsningar i pengar, men väl i omhändertagande av studenter och forskare, att ge dem en bra utbildning på toppnivå. En utbildning och forskningsmiljö där man inte bara behöver hålla till i sitt stuprör utan där det finns möjligheter till kommunikation på tvärs. Hon understryker att Lund och Malmö ska erbjuda ett komplett universitet. Ett komplett universitetssjukhus. Ett ställe med bred forskning utöver huvudområdena. Ulrikke Voss framhåller att det är viktigt att erbjuda miljöer som medger både kliniskt arbete och forskning, utan att man som individ behöver försaka det ena eller det andra eller sitt sociala liv. Pengar kan lösa en del problem kortsiktigt, men en strategi för en kombinationen vård/forskning och omvårdnad är bättre långsiktigt. En sak som kan påverka forskningen är att den kliniska forskaren står mitt i sjukvårdens många gånger bistra vardag, med brist på vårdplatser, ekonomiska trånga ramar för sjukvården samtidigt som forskaren förväntas vara kreativ och forska. Ulrikke Voss tycker att det är viktigt att sjuksköterskor som yrkesgrupp får utrymme för forskning. De ska inte bara ge service åt andra som bedriver forskning. Deras egen forskning måste få ta plats. En fråga driver hon ofta, det är vikten av att satsa på unga forskare i stället för att satsa pengar på ett enda eller två större prestigeprojekt. Satsa brett, fördela resurserna. Ulrikke Voss, doktorand»vi kan inte konkurrera med privata institutioners forskningssatsningar i pengar, men väl i omhändertagande av studenter och forskare.«forskning vid SUS Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet har 62 kombinationsanställda professorer försvarade våra doktorander 124 avhandlingar publicerades vetenskapliga artiklar med anknytning till SUS. När sjukhuset antar AT-läkare beaktas forskningsaspekten. Målet är att hälften av de 40 AT-läkare som antas varje år ska bedriva egen forskning. dialogen

10 Spaning 2012och framåt Kära läsarvänner och vetgiriga! 2012 står för dörren och vi är många som är nyfikna på vad året ska bära med sig. Men medan frågorna är många är svaren desto färre. Därför har Dialogen kallat samman SUS egen spanartrio, som rustat sig med nypolerade kristallkulor och rykande färska förutsägelser över året som kommer. Lyssnare: Sara Bernstrup Nilsson Foto: Roger Lundholm Hjärtligt välkomna ska ni vara till ett möte med en klarsynt och debattglad panel, bestående av Bruno Clevström, patientinformatör på patientforum i Malmö, Maria Werner, sjuksköterska på IVA i Malmö och Johan Bonnevier, narkosläkare i Lund. Vi ger först ordet till Bruno, som därmed får inleda Spaning Varsågod Bruno! Bruno: Tack. Min spaning börjar 1978 då PC Jersilds roman Babels hus kom ut. Boken berättar om patienten Primus Svenssons möte med vården och Jersild kritiserar och varnar för idén med storsjukhus. Idag kan ändå vi konstatera att det som PC Jersild förutsåg på 1970-talet har förverkligats, med råge bildades det nya Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg genom en sammanslagning av fem sjukhus blev Huddinge och Karolinska ett sjukhus föddes som vi vet Skånes universitetssjukhus. De här megasjukhusen har idag mellan och anställda. Här i Skåne fortsätter sammanslagningarna på andra sätt, med central it och telefoni och nu senast med gemensam servicefunktion, GSF, som styr bland annat anställningsarbetet i de enskilda verksamheterna. Min förutsägelse är att den 1 januari 2032 så sjösätts det nya SUS: Sveriges universitetssjukhus, en liten nätt verksamhet med anställda på tio orter i landet. Men medan stordriftsfördelarna hyllas så hör jag ingen som talar om stordriftsnackdelarna. Fast jag tror att patienten riskerar att tappas bort på vägen. MW: Vi på golvet diskuterar nog, men i media är det tyst. JB: Jag tror debatten hämmas av att lojaliteten med arbetsgivaren är väldigt stor. Och när ledningen väl får kritik och uttalar sig så kommer oftast ett Per-Albin Hanssonsvar: Vår beredskap är god. Och då blir det ingen debatt. BC: 1970-talet var ju ett samhällskritiskt årtionde, men idag är vi individualister med mobiltelefoner och läsplattor som har fullt upp med våra egna liv. Och patienterna vågar inte ifrågasätta, särskilt inte kronikerna, de som är beroende av vården. MW: Och som anställd blir man passiviserad, när det alltid pågår saker som man inte har insyn i. JB: Nej, just det. De stora frågorna vädras inte offentligt, för då börjar åsikterna storma. Istället har vi sett enorma förändringar genomföras med Blitzkrigs-teknik, över en natt. Tjoff, så fick vi ett nytt sjukhus. Då ger vi ordet till Maria Werner, varsågod! Maria: Tack. I min spaning hävdar jag att vi står inför ett stort kompetenstapp, inte bara i vården. Till att börja med kan vi konstatera att nästa år går de sista fyrtiotalisterna med all sin kompetens i pension, samtidigt som femtiotalisterna börjar krokna. BC: Och sen hamnar jätteproppen Orvar på sjukhus! MW: I Sverige hyllar vi ungdomen, se 10 dialogen

11 När de sista fyrtiotalisterna går i pension 2012 ökar trycket på de unga, förutspår Maria Werner i Dialogens spanartrio. Övriga är till vänster Johan Bonnevier och till höger Bruno Clevström. bara på våra partiledare som ju blir allt yngre. Det gäller även i sjukvården, inte minst sjuksköterskorna. Men många unga som börjar jobba har ett annat förhållningssätt än den äldre generationen. De flyttar på sig, reser utomlands, är forskningsinriktade. De är individualister medan den äldre generationen har blivit vid sin läst och varit mer solidarisk med arbetsgivare och kollegor. Allt fler väljer också andra arbetsgivare: öppenvård, privata bolag eller att resa till Norge och tjäna pengar. Allt detta leder till en kompetensförlust. Samtidigt får unga i vården allt större krav på sig, inte minst som patienterna blir allt sjukare. Jag tror inte att alla dessa kvinnor, för det är ju fortfarande främst kvinnor, kommer att orka arbeta till pensionen och helst ännu längre. BC: Och idag ska man ju orka så mycket annat. Ha ett vackert hem, duktiga barn, baka surdegsbröd och vara lycklig. JB: Det här kan vi ju koppla till SUS valspråk: Alltid bland de bästa. Hur rimmar det med att den mest kompetenta personalen flyttar på sig? BC: För ett av argumenten med fusionen var väl att kunna locka hit de allra duktigaste? MW: Jag har några exempel inifrån sjukhuset: först akuten i Malmö som under lång tid brottats med problem, som bland annat kan kopplas till hög omsättning av ung personal med relativt liten erfarenhet. Nästa exempel är de mobila intensivvårdsteamen, MIGteamen, som rycker ut när en avdelning har kört fast: Ibland räcker det med relativt enkla tips och åtgärder för att rädda situationen. Ett tredje exempel är resursteamen, som är väldigt populära när de dyker upp. SBN: Men är trenden att basnivån sjunker och ersätts med punktvisa spetskompetensinsatser? MW: Ja, i praktiken. Men jag har ett framtidsscenario som kan bidra till en lösning. Vi ser att det finns gott om verksamheter som inte kan locka till sig rätt kompetens eftersom de inte kan erbjuda rätt lön. Dessa kliniker sätter då av en del av sin budget till ett slags löneresurskonto, och med hjälp av det kan de anställa den personal med den höga kompetens som behövs, i punktinsatser eller på vikariat. På så vis behåller vi kunskapen. För det är ju fantastiskt att vi ändå har så många som vill in i det här jobbet, trots de ganska dåliga villkoren. Då gäller det ju att vi välkomnar dem på bästa sätt. JB: Och inte säger hur ska det här gå, stackars dig! Kompetensen sitter ju inte alls i väggarna utan i de enskilda rutinerade medarbetarna. Och har man ingen att lära av så blir det svårt. MW: Ett mentorssystem tror jag är nyckeln. Det ska alltid finnas någon att fråga. dialogen

12 Johan Bonnevier:»Kompetensen sitter inte i väggarna utan i de enskilda rutinerade medarbetarna. Har man ingen att lära av så blir det svårt.«sist ut av dagens spanare är Johan Bonnevier, välkommen in i matchen! Johan: Tack. Temat för min spaning är I rörelse. Bakgrunden är politikernas uppdrag till ledningen att banta och passa in SUS i en mindre kostym. BC: Det hette att ekonomin inte var något skäl att slå ihop sjukhusen, men det stämmer ju inte alls. JB: Jag har noterat taktiken för att hålla kostnaderna nere det är här rörelsen kommer in i bilden. Tänk er bilden av fötter på glödande kol, eller en person som zappar runt bland tevekanaler. I båda fallen är det viktigt att röra sig och inte fastna. Och nu kommer mina exempel från sjukhuset: Vi börjar med patienterna, som hela tiden ska vara i rörelse. För om man hela tiden rullar runt patienterna så blir de förhoppningsvis inte inskrivna på någon avdelning, vilket ju är en stor besparing. En anställd som lyckas med detta ses som ekonomiskt lönsam. Johan Bonnevier Maria Werner Bruno Clevström Därför tror jag också att det kommer att krävas överläkarbeslut på inskrivningar, just eftersom de ekonomiska konsekvenserna blir så stora. Patienterna som är så sjuka att de inte skrivs ut på flera månader kan knäcka hela ekonomin för en avdelning. Av samma anledning tror jag också att vi kommer se intensivvårdsambulanser som åker mellan Malmö och Lund dels för att jämna ut platsläget och inte minst för att vi ju då har en patient i ambulansen, som därmed inte är inlagd någonstans. Och dessutom: sker något längs med vägen så kan det räknas som en kommunal angelägenhet. BC: Bussar kanske? SBN: Det används ju redan i förskolan rullande dagis som en besparingsåtgärd. BC: Kulvertarna då? JB: Ja precis, det kommer vi att se Mycket mer patienttransporter i hissar, kulvertar och korridorer. Man kör runt runt för att spara pengar. MW: Här möts ju kostnaderna och frågan om moral och etik, som jag tycker har fått stryka på foten. JB: Ja, vem frågar Primus Svensson hur vi ska använda pengarna? JB: Och för att fullfölja så kommer inte bara patienterna att hållas i rörelse, detta gäller oss anställda också. Jag tänker nu på den så kallade hälsotrappan, som blivit en leansymbol. Den som inte tar hissarna är effektiv och lean och man ser dessutom aktiv och upptagen ut när man kommer springande. Min förutsägelse är att nästa år får vi stora protester och strejker som en kulmen mot alla besparingar. Och det tas emot med öppna armar av ledningen, särskilt strejken. Den kommer som manna från himlen eftersom inga löner behöver betalas ut under tiden. Rena rama besparingsåtgärden. Kanske kan man till och med ställa in en och annan operation och spara lite till? BC: Så den som strejkar gör ledningen en tjänst? JB: Min spaning saknar ju tyvärr patientperspektivet och de blir också de stora förlorarna under Patienten ska vara i centrum, men ni hör ju effekten av min spaning att det inte blir så. Därför uppmanar jag patienterna att engagera sig och säga ifrån, inte minst fyrtiotalisterna. De är vana vid att ta plats och göra sina röster hörda. SBN: Så vi kan se fram emot en andra våg av fyrtiotalister på barrikaderna? JB: Javisst. Upp på barrikaden och näven i bordet. 12 dialogen

13 Några tomtebloss till vår nya boss Noll koll på nya jobbet? Mycket att greppa? Får vi ge dig en snabbkurs en julklapp tänkt att peppa. Att bli sjukhuschef för SUS är inte allas drömscenario Men vi hoppas att du ska trivas och du liknar Super Mario! sjukhuschef lämnar och du kommer i hans ställe är du den stygge eller den snälle? sjukhus blev ett 2010: Det blev mycket resor för en-del hur blir det med vår pen-del? divisioner har produktionstavlor: Med hedersplatsen inne i ringen får du ordning på produktionsbetingen. kliniker flyttade Proluma runt, en del blev bra men annat rätt tunt. kliniker har fusionerats sedan vi blev SUS Vissa gillar läget men andra lever bus procent väljer fel och kör till Akuten. Lätta på trycket för personalen snitslad bana till vårdcentralen! avvikelseanmälningar enligt Lex Maria hittills i år. Ju fler desto bättre för patientsäkerheten men hur får vi ordning på infektionsbenägenheten? fall av uppdragsforskning har genomförts under de tre första kvartalen i år: Akademi och industri möter gärna varandra. Forskare med pengar kan bana väg åt oss andra. personer har deltagit i leanutbildning. Lean-filosofin har gått hem hos personalen så trampa nu inte på bromspedalen. medarbetare blev kollegor när SUS bildades. Att lära sig namnen på alla blir svårt kanske du lyckas om du går ut hårt! ska sparas in under 2012, ditt första år på sjukhuset. För att lyckas med detta får du sätta till alla klutar lycka till med att lossa alla knutar! Text: redaktionens rimstuga ILlustration: Ulrika Ekberg dialogen

14 En av de medverkande läkarna i TVserien är Emma, som är ST-läkare på barnakuten. Hon känner sig bekväm och avslappnad med att arbeta framför kameran. Det ska bli väldigt roligt att få visa tv-tittarna vad rollen som ST innebär, berättar hon när hon skriver ut patienten Alex Torstensson. Såpa på SUS Snart kan vi alla följa vardagen på SUS hemma i tv-soffan. Unga läkare är dokumentärserien som ska skildra livet för elva unga ST/AT-läkare på sjukhuset. Dialogen följde med under en inspelningsdag för att fånga några röster. Text Emmy Petersson Bild: Roger Lundholm På centraloperation i Lund följer filmteamet för dagen ST-läkaren Björn under hans arbetspass. Björn, som är inne på sitt tredje år som ST, arbetar till vardags på akuten och det här är hans andra inspelningsvecka. Han trivs med projektet, men berättar också att beslutet att ställa upp inte var enkelt. Nej, jag tänkte på det både länge och väl innan, eftersom jag är lite nervös över hur det kan påverka min professionella roll i framtida möten med patienter. Det kan finnas förväntningar att jag ska vara på ett visst sätt, man ju inte veta hur man kommer att vinklas i tv. Han tillägger att det svåraste med att delta dock inte handlar om hans yrkesroll, snarare om hur privatlivet skildras. På jobbet har jag en roll och rutiner att följa. Men när de filmar mig hemma är det svårare, en annan grej. Det blir fler omtagningar, vilket inte blir helt naturligt. Hur gör man om sina vardagssysslor utan det blir konstlat? Och visst är det en speciell situation, att omges av filmkameror både hemma och på jobbet. Så vad tycker egentligen andra medarbetare som råkar hamna i bild under inspelningen? Att döma av de vi träffar på centraloperation går åsikterna isär. I det stora fikarummet möter vi en sjuksköterska som blev minst sagt förvånad när hon kom till jobbet tidigare under dagen. Jag missade morgonmötet och hade inte en aning om att de skulle vara här och filma. Så jag blev väldigt paff när jag kom ut från omklädningsrummet och möttes av en kamera, säger hon. Hennes kollega håller med och flikar in att hon trots överraskningen är imponerad över filmteamets förmåga att smälta in i verksamheten. Det är professionella och trevliga, och anstränger sig verkligen för att inte störa. 14 dialogen

15 kallelser redaktören Nu är det ljus igen Fakta om serien Namn: Arbetsnamnet är Unga läkare Bygger på: BBC-serien Junior Doctors, där tittaren får följa elva ST-/AT-läkare både i deras yrkesroller på SUS och på fritiden. Antal avsnitt: Ett tiotal Var? Kanal 5 När? Planerad seriestart våren 2012 Att filmteamets närvaro på arbetsplatsen kan påverka verksamheten negativt håller de inte med om. Det är lite läskigt precis när dom kommer, men sedan tänker man inte på det, berättar den ena. Hon tycker att det är roligt att filmteamet följer de unga läkarna, och hon har själv inget emot att råka hamna i kamerans blickfång. Jag travar runt precis som vanligt, säger hon med ett skratt. Hennes kollega håller inte med och skakar på huvudet. Nej, om jag ser kamerorna i korridoren väljer jag en annan väg för att undvika hamna i bild. Vid ett bord lite längre bort sitter en läkare. Han är inte en av seriens deltagare men har hamnat på inspelningarna vid flera tillfällen, något han inte störs av. Filmteamet imponerar, det är lyhörda och har respekt för verksamheten. Jag tycker det är jättebra för allmänheten att man skildrar läkarrollen här på sjukhuset. Samtidigt upplever han att det snackas en del kollegor sinsemellan, om en oro för hur sjukhuset ska vinklas i tv. Han menar att serien har många fördomar att punktera. Femmans program brukar handla mycket om fest och sex, vilket är långt ifrån vad det här programmet är tänkt att skildra. Så det klart att folk reagerar. Teveproduktionen är onekligen ett ämne som berör. Flera av de vi träffar är frågande till varför sjukhuset egentligen ställer upp. Petter Borna är övergripande ST-studierektor på sjukhuset, och en av de personer som varit med och förberett inför projektet. Han tycker det är bra att dokumentärserien bidrar med en verklig bild av vardagen på SUS, något som kan bli viktigt vid framtida personalrekrytering. Det här är en möjlighet för oss att komplettera bilden av SUS i media med en mer personlig och vardagsnära beskrivning. Dessutom får de unga läkarna med sig värdefull erfarenhet i medieträning, som de kommer ha nytta och glädje av i sina karriärer. I midsommartid kan jag ibland känna mig lite deppig. Just när det är som vackrast, skirast och ljusast räcker det med en blick i almanackan för att konstatera att nu vänder det. Natten ökar. Dagarna mörkna, minut för minut. Nej jag vet, det märks egentligen inte förrän framåt augusti, men bara vetskapen är jobbig. Därför säger jag nu som Gert Fylking: Äntligen! Vintersolståndet är här. Vi går mot ljusare tider och varje dag är ett steg i rätt riktning. Det tycker jag är något att fira. Även om det inte märks förrän mot slutet av januari. Och då egentligen nog bara går att skönja. Mörker är helt enkelt inte bra för mig. Och det gäller ju som vi vet oss allesamman. Vi har svart på vitt att den som lever sitt liv på nordligare breddgrader lever ett kortare liv och dras med större ohälsa än vi som bor längre söderut. Och då lever vi ändå rätt långt norrut Men vi uppför oss som om vi inte alls hade koll på det här. På sommaren när det är ljust dygnet om, då sitter vi som fastspikade och huttrar på våra trädäck tills mörkret lagt sig, trots att vi med råge fått vår dagliga ljusdos redan till lunch. Att sitta inne en sommarkväll är snudd på tabu i sommarreligionens Sverige. På vintern däremot, orkar vi oss inte ut på lunchen ens för dagens maximala femtonminuters ljusterapi, och på eftermiddagen går vi gärna in för att kura skymning. Värmeljus är en miljonindustri i mörkrets Sverige. Tända ljus och mysa i mörkret är grejen. Jag vet, för jag gör det själv och tycker att det känns ganska fint. Men vetenskapen vet besked. Det finns inget att tveka på: ju ljusare desto bättre. Ta vara på de få timmarna med dagsljus. En lunchpromenad gör susen. Äkta solljus är bättre än alla solljuslampor i världen. Och så vidare, och så vidare. Men nej, jag gick inte ut på lunchen idag, heller. För det är lättare sagt än gjort. Och då kan jag ändå välja. Annat är det för den som jobbar natt. Det är en helt annan historia, kanske ännu intressantare. Nästa nummer av Dialogen kommer inte förrän i mars (då det ju för övrigt är vårdagjämning en annan dag väl värd att uppmärksamma). Vad vill du läsa om då? Hör av dig. Ring eller skriv. Era tips blir de bästa artiklarna. Sara Bernstrup Nilsson, redaktör sara.bernstrup-nilsson@skane.se Tel: foto: ROGER LUNDHOLM dialogen

16 notiser aktuellt Rekordhöga krav pressar inför 2012 Att spara 450 miljoner kronor är mycket även för ett sjukhus av Skånes universitetssjukhus storlek. Även för ett sjukhus som har en unik position i Sverige som föregångare i verksamhetsfilosofin Lean Healthcare. Och även för sjukhuschef Bent Christensen. Text: Per Längby Han har just lämnat en välbesökt presskonferens för att möta medarbetare som samlats i aulan i Lund. Här presenterar han sitt, stabernas och divisionschefernas förslag till hur kostnaderna kan minska med nästan en halv miljard. Han talar sig varm för den kompetens som han har upplevt på sjukhuset. Jag har varit nöjd varje dag jag gått hit. Allt fler arbetar allt bättre med lean, även om vi fortfarande har långt kvar. Men de här ekonomiska kraven är det tuffaste jag och troligen också ni upplevt, säger Bent Christensen till de församlade. I sjukhusledningens förslag handlar mycket om att skapa mervärde för patienten, att arbeta smartare. Exempelvis ska de kliniker som kan producera vård billigare än riksgenomsnittet få behålla 70 procent av vad de tjänar in, medan resten går till den sjukhusövergripande kassan. Lean ifrågasätts inte av mötesdeltagarna. Men, för en del känns det motigt att arbeta med en efterlängtad verksamhetsutveckling när de ekonomiska ramarna blir trängre. Det är dock den enda möjligheten, säger sjukhuschefen till en sjuksköterska under en diskussion efter mötet. En läkare undrar när det ska bli möjligt att få verktyg till jobba lika kostnadseffektivt med läkemedelsuppföljning som det blivit med medicinteknisk utveckling, MTU. Det kommer snart lovar Bent Christensen. En annan läkare efterlyser större närvaro från ledningen. I dag upplever vi att ledningen distanserar sig allt mer, säger han. Det är en av nackdelarna med ett storsjukhus. Men vi förväntar oss att divisionsoch klinikchefer syns mycket ute och att de har samma budskap, om än med egna ord, om vad sjukhuset står för, säger Christensen. Trots allt, säger han, har en stor mängd verksamheter visat upp ett fantastiskt resultat som gynnat patienterna. Men 450 miljoner kronor är som sagt rätt tufft Hallå där Sören Olofsson Vet läsarna namnet på SUS nye chef? Nej, jag tror inte att det är klart när den här tidningen kommer ut, men jag hoppas att jag kan berätta vem det blir innan jag tar julledigt den 21 december. Det skulle vara det bästa för alla. I den bästa av världar får SUS personal veta det först, men det styr jag inte över. SUS saknar inte läckor. Så vem är SUS nye chef? En mycket kompetent person. Inte nödvändigtvis en läkare, bakgrund från läkemedelsbranschen kan också fungera. Huvudsaken är förståelse för och respekt för det politiska uppdraget. Prestigelöshet, tydlighet, styrka och konkurrensmedvetenhet är också viktigt. Och så ser jag gärna en vetenskaplig bakgrund. Är det här ett jobb som någon drömmer om? Ja det är jag säker på. Jag har ju själv varit sjukhuschef och vet hur roligt det är. För rätt person är det här ett drömjobb som kan ge oerhört mycket. 16 dialogen

17 notiser Hallå där Berndt Ehinger ordförande i Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet: Ny guide för diabetiker och andra Vi ser skriften som ett leanarbete. När vi ger patienterna kunskap och redskap så att de vet hur de ska äta för att hålla sig friska så klarar de sig bättre utan oss. Då kan vårdens resurser gå till annat. Carina Trädgårdh pratar om Bra mat vid typ 1-diabetes (Gothia förlag), en helt ny skrift, skriven av henne och kollegan Hannah Helgegren, dietister vid SUS. Den är tänkt att sättas i händerna på patienter men kan likaväl fungera som fortbildning för den som jobbar med dem. Det här är kunskap som läkare och sköterskor tyvärr inte får så mycket av i grundutbildningen. Text: Hans-Göran Boklund Foto: Roger Lundholm När öppnar Livets museum? Vi räknar med att presentera delar av våra fantastiskt fina samlingar nästa år. Dock behövs det ytterligare flera miljoner kronor för att säkerställa att museet kan vara öppet i minst fem år. Universitetssjukhuset har tidigare sagt nej till att ge stöd, men jag hoppas på ändring. Hur ska materialet presenteras? Med hjälp av från sju teman som utgår från människokroppen. Där ska den vetgirige få svar på hur moster Johanna en gång i tiden vårdades och varför dagens vård ser ut på ett visst sätt. Det blir en smal utställning rent fysiskt, då museet ska inrymmas i den avlånga kulverten vid Valvet, mellan nya och gamla sjukhusområdet i Lund. Miljöengagemang hyllas Under tre dagar i november nagelfors SUS miljöarbete av externa revisorer. Revisorerna var mycket nöjda med det miljöengagemang som de mötte och påpekade att resultatet är väldigt bra med tanke på organisationens storlek. Biträdande sjukhuschef Barbro Halén Sjöberg var nöjd och menade att SUS har stora möjligheter att hantera avvikelserna, som hon ser som förbättringsmöjligheter. Inom sex månader ska en större och flera mindre avvikelser åtgärdas och efter en återrevision kan certifikatet utfärdas. På bilden ser vi öppenvårdschef Christina Mo visa listor för provtagning av vattnet i bassängen på reumatologiska kliniken i Lund för revisor Lisbet Stevik. Vad har varit svårast? Den tuffa hårda gallringen. Från början tog man tillvara på allt. Samlingen som fanns på Sankt Lars-området i Lund var mycket större än vi trodde. När medlemmar i sällskapet grep in var museet stängt, hela samlingen var på vippen till tippen när föremålen räddades för andra gången! Anledningen till stängningen var att flera av eldsjälarna, som läkarna Göran Bauer och Hans Moëll, tyvärr gått bort. Hur började det? Vaktmästare och verkmästare som Gunnar Crona på Lasarettet i Lund behöll de föremål som skulle kastas. Faktiskt samlades dessa in och lagrades i den kulvert som vi nu ska göra till museum! Vem står bakom? Det är helt ideellt verksamma Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet. Presentationen hjälper Kulturen till med. Ekonomiskt stöd har vi hittills fått bland annat från Evy och Gunnar Sandbergs stiftelse, Färs och Frosta sparbank, Regionservice, Kultur Skåne och nu senast från Crafoordska stiftelsen. Men som sagt: mer pengar behövs. Följ arbetet på bloggen! livetsmuseum.wordpress.com dialogen

18 aktuellt Detektiver ger säkrare vård Finnes: Arbetsstrukturer som orsakar allvarliga risker och händelser. Sökes: Analysledare som ska att förebygga att det händer igen. Text: Sara Bernstrup Nilsson Foto: Roger Lundholm Varje gång en patient kommit till allvarlig skada eller kunde ha skadats allvarligt ska situationen analyseras. Ofta men inte alltid gäller det Lex Maria-fall. Analysen görs i grupp med personal från den berörda avdelningen och leds av utbildade analysledare. Fast inte alltid. I praktiken blir många analyser aldrig av eftersom det fattas analysledare. En analysprocess tar i genomsnitt 40 timmar, tid som ska tas från det ordinarie arbetet. Sjuksköterskorna Eva Linell och Ansti Mangell leder vardera runt sju analyser varje år. Jag skulle inte kunna kombinera detta med ett jobb där verksamheten stannar av om jag är borta, säger Ansti Mangell, som i vanliga fall har hand om patientsäkerhetsarbetet på Intensivvårdskliniken. Båda tycker att uppdraget som analysledare är utvecklande. Intryck och impulser följer med hem och berikar vårt vanliga jobb. Och inte minst så märker vi att vi sprider ringar på vattnet för patientsäkerhetsarbetet, säger Eva Linell som är sektionsledare på barn- IVA i Lund. Mötet med personal och anhöriga blir oftast konstruktivt, även om det kan starta lite trevande och med en viss oro. För många är analysen ett kvitto på att sjukhuset tar anmälan på allvar. De vill gå till botten med det som hänt, för att undvika att det sker igen, säger Ansti Mangell. Men vi möter också de som är rädda att vi ska komma och avslöja dem, som inte vill att deras arbetsplats ska hängas ut. Ofta inser de efter ett tag att det inte alls handlar om det, säger Eva Linell. Ansti Mangell beskriver arbetet som ett detektivarbete. Det som först ser självklart ut visar sig ha flera orsaker, ofta en struktur. Det blir snabbt uppenbart att en händelse som tidningarna skildrar ur en aspekt är mycket mer mångbottnad. Händelseanalyser... svarar på: 1. Vad har hänt? 2. Varför har det hänt? 3. Hur kan vi förhindra att det händer igen?... Har fokus på händelsen och strukturerna. Analysgruppen utses av klinikchefen och ska rymma en medicinskt ansvarig och representanter från den klinik där händelsen inträffade. De personer som var med vid själva händelsen är däremot aldrig med. En utomstående analysledare håller i arbetet. Staben för verksamhetsutveckling och ehälsa betalar analysledarens utbildning och den arbetstid som han eller hon lägger på analyser. Nästa utbildning hålls till våren. Läs mer på intranätet: startsida / Vård / Patientsäkerhet / Händelseanalys Eva Linell och Ansti Mangell. 18 dialogen

19 monologen Bättre koll på kriskommunikation Medarbetarna är oftast de första som märker när en krissituation tornar upp sig. Men många organisationer drar inte nytta av detta. Under de kommande två åren görs en vetenskaplig studie av den interna kriskommunikationen vid SUS. Det är Mats Heide och Charlotte Simonsson vid Lunds universitet Campus Helsingborg som bland annat ska intervjua chefer och personer som arbetar med SUS katastrofberedskap och kommunikation. Vi tittar både på reella kriser och på mindre förändringar som kan utvecklas till kriser. Förhoppningen är att SUS ska kunna få med sig bättre strukturer och modeller för att hantera kriskommunikation inom organisationen, säger Mats Heide. Studien finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, och är en av de hittills största i sitt slag med internationella mått mätt. Insikter från en gubbig utsikt Ibland tror jag att det är byråkratin som hejdar det här sjukhuset att nå sin fulla potential. Stelbenta strukturer och vanor som gör att utvecklingsarbetet går långsamt och att saker och ting blir mer komplicerade än vad de egentligen är. För några veckor sedan var jag med på ett möte där en nyanställd medarbetare skulle förankra ett förslag tänkt att lösa ett problem som sjukhuset länge plågats av. Jag skall inte säga att förslaget var omkullkastande men det innehöll en del nytänkande och jag uppfattade det nog som en bra lösning. Jag satt längst bak i lokalen. Mellan mig och den nyanställde satt minst tio gubbnackar : grått hår ovan, mörk kavajkrage nedan. Nackarna suckade, stönade och småflinade sarkastiskt. Den nyanställde blev mer och mer nervös och irrade sig in i olika teknikaliteter. Foto: sun nilsson Inte bara hybridsal Efter två års projektering och byggnation öppnades en helt ny hybridsal på SUS i Lund i oktober. Där görs både slutna kirurgiska ingrepp med hjälp av kateterteknik via blodkärl eller mag-tarmkanalen, samt öppen kirurgi med narkos. Dessutom har två av centralperationens gamla salar byggts om helt och alla har försetts med samma ventilation, som är i särklass och skapar i princip partikelfria zoner i operationsområdet. De ombyggda salarna har dessutom genomgått en nödvändig totalrenovering av ytbeklädnad, el-system och belysning. De har kompletterats med ett så kallat uppdukningsrum för operationsutrustning som gör att personalen kan arbeta efter nya rutiner och effektivisera operationsstarter och operationsbyten. I första skedet används hybridsalen av barnhjärtkirurgi, hjärt- och kärlkirurgi för vuxna patienter, bild- och funktionsdiagnostisk och allmänkirurgi. Jag är övertygad om att nackarna inte hade för avsikt att stoppa förslaget. Man sa efteråt att det var bra att någon ville ta tag i frågan men, tillade man, att den i princip var olöslig på grund av dess karaktär. Själv ville jag bara spy. Var inte detta en fråga vi alla ville skulle lösas? Varför gjorde då inte nackarna allt som stod i deras makt att uppmuntra och peppa den nye medarbetaren och hans förslag? Fråga dig själv hur ofta inträffar liknande historier? På det här sjukhuset? Flera gånger varje dag, om du frågar mig. En äldre och klokare kollega till mig brukar säga att det bland annat beror på att alla som arbetar med utvecklingsfrågor är alldeles för gamla för att göra det. Att det inte går att vara både gammal i gamet och innovativ. Jag brukar vanligtvis inte hålla med honom men sedan jag sett nackarna bakifrån har jag börjat fundera på om han inte har en poäng. Lägg därtill vår organisations storlek och krydda med lite landstingsbyråkrati så har du en fantastiskt kletig smet där inga ingående delar kan röra sig snabbare än någon annan. Rådet till dig som har en idé som kan verka avvikande i andras ögon men som du själv tror på? Kör hårt! Förankra i efterhand. Det skall i alla fall jag göra. Nackarna må sitta där och sucka och stöna, bara jag slipper höra dem. Oskar Brändmark, sjuksköterska och handläggare i staben för verksamhetsutveckling och ehälsa»kör hårt! Förankra i efterhand. Det ska i alla fall jag göra..«dialogen Foto: Roger Lundholm

20 jag och mitt jobb Lugnet efter stormen Med sin milda övertalningsförmåga kan han trollbinda sin publik. Det är få som sett honom brusa upp. Men under sina sju och ett halvt år som sjukhuschef i Skåne har Bent Christensen hunnit reta upp många. Text: Per längby Bild: Roger Lundholm Som tjänsteman på hög nivå ska man genomföra lagligt fattade beslut eller lämna uppdraget. Men så fort dörren slår igen bakom dig har du inget inflytande kvar. Väljer man att stanna kvar och kämpa finns det fortfarande möjligheter, säger han. Efter årsskiftet har han bara en arbetsplats kvar, det purpurfärgade arbetsrummet i 1800-talslägenheten med utsikt över Søerne och Rigshospitalet vid Nørreport. Han går frivilligt för att få tid över till en sjukdomsdrabbad familj och tre (mycket friska) barnbarn. Som sjukhuschef har Bent Christensen predikat decentraliserat beslutsfattande, hörnstenar i verksamhetsfilosofin Lean. Trots detta accepterade han att genomföra ett toppstyrt Proluma tillsammans med kollegan på UMAS. Detta är aldrig en bra metod. Men alla tidigare försök drogs i långbänk trots den tydliga viljeinriktningen i Skånsk livskraft, som de politiska partierna tagit beslut om i enighet sju år tidigare. Och när så många i organisationen sätter hinder i vägen förstår jag att politiken reagerar, säger han. När Skånes universitetssjukhus bildades 2010 fick sjukhuset och dess medarbetare en långt större frihet att bestämma, menar han. Vi fick en annan, generösare tidsram där klinikerna själva kunde styra över sin framtid. Detta hade varit möjligt långt tidigare om akademin förstått allvaret i kraven på tätare samarbete mellan sjukhusen i Lund och Malmö, hävdar Bent Christensen. Brådskan med Proluma gav oönskade effekter för bland annat ögonsjukvården. Där och inom vissa andra specialiteter sa välkvalificerade medarbetare upp sig. Det var ingenting som gjorde Bent Christensen sömnlös på nätterna. Det finns, säger han, nämligen det som är värre. Vi gjorde fel på båda sidor. Men alla överklaganden och protester är rena bagateller mot händelser som när ett barn dör i onödan eller när en patient inte får rätt omhändertagande på grund av organisatoriska strider, säger han. Som sjukhuschef är det då bara att buga och be om ursäkt, påpekar han. Men i samma egenskap har Bent Christensen trots allt ett övergripande ansvar för att verksamheten får bästa möjliga förutsättningar Det är okej med protester. Men»så fort dörren slår igen bakom dig har du inget inflytande kvar. Väljer man att stanna kvar och kämpa finns det fortfarande möjligheter«efter fattade beslut är det lika gott om de som inte vill bidra konstruktivt lämnar sjukhuset, fastslår han. Själv lämnar han in när sjukhuset står inför en av sina tuffaste utmaningar någonsin. En halv miljard ska prutas bort nästa år. Prutningen kan drabba den avgående sjukhuschefens skötebarn, verksamhetsfilosofin Lean, där effektivisering utgår från ständiga förbättringar på den lilla enheten. Det mervärde som skapas återinvesteras i den egna verksamheten, vilket kan visa sig svårt när sparkraven växer medarbetarna över huvudet. Men vi har sett enskilda kliniker här och i Danmark som ökat produktionen med procent med hjälp av Lean, samtidigt som medarbetarna säger att de aldrig arbetat så lugnt som efter förändringen, påpekar sjukhuschefen som tidigare varit chef för den danska sjukvårdens evalueringsinstitut. Nu lämnar Bent Christensen produktionstavlorna i sjukhusledningens korridorer där divisionscheferna ställts på numrerat halvcirkelformat led vid veckovisa genomgångar. Arrangemanget har liknats vid dagis. Det är OK. Men nu skymmer de inte sikten för varandra, säger han. 20 dialogen