Broseminarium 10 juni Frågor kring. Eurokod 2. Bo Westerberg

Transkript

1 Eurokod 2 1 Broseminarium 10 juni 2014 Bo Westerberg Frågor kring

2 Ämnen i frågor till Eurokod Helpdesk (fler flerkan ha tillkommit, och alla frågor har inte kommit via Helpdesk) Förankring av armering Skarvning av armering Bockning av armering Minsta avstånd mellan armeringsstänger Täckande betongskikt Övre gräns för armeringens sträckgräns Krav på relativ kamarea för armering Minimiarmering Sprickbredder Tvärkraft Genomstansning Utmattning Draghållfasthet för betong i brottgränstillstånd Utförandeklasser Beräkning av kryptal Laster på broar Kontrollberäkning av befintliga konstruktioner Formler för spjälkarmering Armering mot hörnavspjälkning enligt EN Beräkning av deformation Beaktande av toleranser

3 Förankring Figur 8.3 Två frågor om förankring av armering en EN : 1) I Figur 8.3 visas måttet a. Menas fria avståndet till närmaste järn, eller som i BBK04 "avståndet mellan stänger för vilka vidhäftning utnyttjas på samma sträcka", Figur a-b i BBK04. 2) Tvärgående armering som inte är svetsad: i BBK94 fanns meningen "som inte är utnyttjad för annan kraftupptagning". Den meningen var borttagen i BBK04. Hur är det i EK2? Får tex i en balk byglar som behövs för att ta upp tvärkraften medräknas som tvärgående armering? Hur är det om byglarna inte behövs för tvärkraften, utan är minimiarmering enligt 9.2.2? Svar: 1) Det bör vara närmaste järn för vilket vidhäftning utnyttjas, även om det inte framgår i EK2. 2) Armering som är utnyttjad för annan kraftupptagning, t.ex. för tvärkraft, bör inte samtidigt tillgodoräknas som tvärarmering. En minimiarmering, som inte behövs med hänsyn till bärförmågan, bör däremot kunna tillgodoräknas. Exempel: minimiskjuvarmering i områden där V Ed V Rd,c.

4 Förankring Fråga: Förankring av längsgående stänger: Tabell 8.2 hänvisar till figur 8,1 (b), (c) och (d). I figur 8.1 förekommer figurbenämningen b) på 3 ställen, c) och d) saknas. c) d) Ska de tre sista figurerna vara i tur och ordning c), d) och e)? Svar: De tre sista figurerna ska mycket riktigt vara c), d) och e). Felet finns bara i den svenska översättningen, inte i originalet.

5 Förankring Fråga angående förankringslängd av armering, i SS-EN :2005 avsnitt 8.4: Vid val av α 4 i Tabell 8.2, gäller värdet 0,7 alltid? Det verkar väldigt märkligt att reducera med 0,7 om det inte finns någon omslutning av fastsvetsad tvärarmering som α 4 är faktor för. Ska man istället välja 1,0 om man inte har någon omslutning av fastsvetsad tvärarmering? Svar: α 4 = 0,7 gäller om det finns påsvetsad tvärarmering som uppfyller villkor i figur 8.1e. I annat fall är α 4 = 1,0.

6 Förankringslängd för släta stänger Fråga: Förankringslängd av armering behandlas i SS-EN kap. 8. I punkt 8.1 anges att kapitlet endast gäller kamstänger. Detta är det normala i dag, men hur gör man om man måste kontrollera en slät stångs förankring både med och utan ändbock/slinga. Tidigare fanns det en generell formell i Betonghandboken som gällde både för kamstång och slätstång 3.9:123. Svar: Dimensioneringsreglerna i Eurokod 2 gäller enbart för kamstänger, eller andra stänger (t.ex. profilerade) som uppfyller kriterierna för relativ kamarea f R i bilaga C. Det finns inga regler för släta stänger. Vad man kan göra, t.ex. vid kontrollberäkning av en befintlig konstruktion med släta stänger, är att tillämpa reglerna i BBK 04. Betonghandboken ger såvitt jag vet inget utöver BBK när det gäller släta stänger.

7 8.7.2 Omlottskarvar (2) Omlottskarvar: bör normalt anordnas med förskjutningar mellan olika stängers skarvar.undantag ges i (4) nedan; (3) Placeringen av stänger i omlottskarvar bör följa figur 8.7: avståndet i längsled mellan två intilliggande omlottskarvar bör.inte vara mindre än 0,3 gånger skarvlängden, l 0 ; (4) Då utformningen överensstämmer med (3) ovan får andelen av de dragna stängerna som skarvas i ett snitt vara 100 %, förutsatt att alla stänger ligger i ett lager. Om stängerna placeras i flera lager bör nämnda andel minskas till 50 %. Kommentar: Texten är oklar och har lett till missförstånd och olika tolkningar. Orden i ett snitt finns inte i den engelska texten, men har lagts till i den svenska översättningen, annars blir det obegripligt.

8 8.7.2 Omlottskarvar Tolkning beträffande i samma snitt a) I samma snitt kan man skarva upp till - 50 % av dragen armering i flera lager -100% av dragen armering i ett lagersamt all trycktarmering. Skarvar ligger i olika snitt om fritt avstånd > 0,3l 0, annars i samma. b) Skarvlängden påverkas av andelen skarvar i samma snitt genom faktorn α 6. c) Vid beräkning av α 6 anses skarvar C och D inteligga i samma snitt som A Obs. Annan definition av andel skarvar i samma snitt gäller för tillåten andel enligt a) Avstånd mellan skarvcentra > 0,65l 0 Därför ej i samma snittvid ber. av α 6

9 Tvärarmering vid omlottskarvning: Tvärgående armering för dragna stänger (1) Det behovs tvärgående armering i skarvområdet för att ta upp dragkrafter i tvärled. (2) Om de skarvade stängernas diameter är mindre än 20 mm eller om andelen skarvade stänger i ett avsnitt är mindre än 25%, så får, utan närmare kontroll, tvärgående armering eller byglar som behövs av andra skäl förutsättas vara tillräcklig. (3) Om de skarvade stängernas diameter, φ, är 20 mm eller större bör den tvärgående armeringens totala area ΣA st (summan av alla stänger i de skarvade stängernas plan) vara minst densamma som arean, A s, hos en skarvad stång (ΣA st 1,0A s ). Den tvärgående armeringen bör placeras vinkelrätt mot den skarvade armeringen och mellan densamma och betongytan. Om mer än 50% av armeringen skarvas i ett snitt och avståndet, a, mellan angränsade skarvar i ett avsnitt är 10φ (se figur 8.7) bör tvärgående armering utgöras av byglar eller slingor förankrade inåt i tvärsnittet. Fråga: Enligt (2) fordras ingen tvärarmering för skarv av järn upp till φ 20 Enligt (3) erfordras tvärarmering för skarv av järn över φ samt (3) andra stycket: om > 50% skarvas ska tvärarmeringen utgöras av byglar... Frågan är huruvida andra stycket i (3) gäller även för (2) (arm. under φ 20)? (Jag tycker dock att texten i (2) motsäger detta)

10 Tvärarmering vid omlottskarvning: Svar: Andra stycket i (3) förutsätts endast gälla för φ 20 och uppåt. Om φ 20, och om > 50% skarvas i samma snitt, och om avståndet mellan skarvar är 10φ, så ska det inte bara finnas tvärarmering, den ska dessutom bockas in i tvärsnittet. För armering med φ < 20 och > 25 % skarvat i samma snitt fordras tvärarmering, men den behöver inte bockas in i tvärsnittet, inte heller vid mer än 50 %. I övriga fall, dvs φ < 20 eller 25 % skarvat i samma snitt, behövs ingen särskild tvärarmering.

11 Omlottskarvning av byglar Fråga: I SS-EN (3) står det följande: Byglar bör vara effektivt förankrade. En omlottskarv i en skänkel nära balklivets yta är tillåten förutsatt att bygeln inte utnyttjas som vridarmering. Min fråga är då vad som menas med "nära" balklivets yta? Tidigare har omlottskarv varit tillåten då täckskiktet ökats lokalt (10 mm), skulle detta kunna användas? Svar: Nära balklivets yta syftar på den yttersta skänkeln i fall det finns även inre skänklar. Det finns inget speciellt krav ifråga om täckskikt i detta sammanhang, det räcker att man uppfyller de allmänna täckskiktskraven. Den regel om ökning av täckskiktet med 10 mm som åsyftas finns i BBK 04, men något motsvarande finns inte i Eurokod 2. Byglar kan alltså skarvas i livet utan speciella krav ifråga om täckskikt.

12 Skarvning av byglar i samma snitt 1) Ska faktorn α 6 enligt SS EN , 8.7.3, tabell 8.3, beaktas för tvärkraftsarmering? Tidigare enligt BBK 04, , kunde man skarva alla byglar i samma horisontella snitt. Vid de flesta exponeringsklasser krävde två mötande C-byglar då 10 mm utökat TB. Men vad gäller nu? 2) Ekvationen för beräkning av förankringslängd står under rubriken Förankring av längsgående stänger (SS EN , 8.4). Förankring av byglar finns under rubrik ) I 9.2.2(3) står där att omlottskarv för skänkel nära livets yta är OK. Huruvida denna skarv kan utföras i samma snitt eller inte är jag osäker på. 1) Faktorn a 6 bör beaktas även för tvärkraftsarmering. Frågan är vad som är samma snitt, återkommer till det 2) 8.5 ger exempel på förankring av byglar, som alternativ till omlottskarv i livet 3) (3) säger bara att det är tillåtet att omlottskarva byglar nära ytan, inte hur man beräknar skarvlängd med hänsyn till skarvning i samma snitt. Byglar ligger normalt i ett lager, och då kan man skarva 100 % i samma snitt.

13 Skarvning av byglar i samma snitt Vad är samma snitt för beräkning av α 6 i detta sammanhang? Förslag: ett snitt med lutning enligt fackverksmodell: Om alla byglar skarvas blir andelen skarvar i samma snitt Andel= 2 0,65 cot cot = 1,3 = 1,3 0,9 1,4 Andel < 50 % om d > 2,8l 0, < 25 % om d > 5,6l 0

14 Begränsning av produkten (α 2 α 3 α 5 ) vid skarvning? Fråga: Ekv (8.5) begränsar produkten α 2 α 3 α 5 till 0,7 vid beräkning av förankringslängd enligt För beräkning av skarvlängd enligt kap (1) hänvisas till tabell 8.2, men gäller begränsningen enligt ekv (8.5) även för skarvlängd? Svar: I (1) står att faktorerna α 1, α 2, α 3 och α 5 bestäms enligt tabell 8.2. Faktorerna beskrivs i (1), tillsammans med begränsningen enligt ekv (8.5). Detta kan tolkas som antingen a) att beskrivningen inklusive ekv (8.5) gäller även vid skarvning, eller b) att hänvisningen i gäller endast tabell 8.2, inte det övriga som står i (1), dvs inte ekvation (8.5). Det är f.n. oklart vilken tolkning som tänkt att gälla. Alla tre faktorerna beaktar dock s.k. omslutningseffekt, varför det är rimligt att beakta begränsningen även vid skarvning.

15 Bockning av armering Fråga: Vilka bockningsradier ska anges i armeringsspecifikation om det hänvisas till SS- EN 13670? Konstruktören brukar skriva ut bockningsradierna i föreskrifterna, men det finns vissa som inte vill (eller kan) det. Jag brukar använda BBK04 när det inte anges något i föreskrifterna, vilket jag antar fungerar alldeles utmärkt. Kan jag även i fortsättningen använda mig av den? Svar: För bockningsradier gäller SS-EN 1992 med tillhörande bilaga NA, vars innehåll ges i Boverkets EKS och Trafikverkets motsvarande TRVFS. BBK 04 gäller i princip inte längre, men de bockningsradier som ges där stämmer med aktuella regler. Regler för tillåtna dorndiametrar vid bockning ges i SS-EN avsnitt 8.3. Nationella parametrar för detta avsnitt ges i EKS och TRVFS. Det finns även en ny armeringsstandard, SS , som också innehåller råd om bockningsradier m.m. Se även nästa fråga och svar, kriterium a) och b). Kriterium b) innebär att bockningsradier inte kan anges utan konstruktörens medverkan.

16 Bockning av armering Fråga: I Eurokod 2, 8.3, anges tillåten dorndiameter. Armeringsleverantörer önskar fortsättningsvis att bockningsradie anges på armeringsförteckningar. Om de standardiserade bockningsradierna med motsvarande dorndiameter i BBK fortfarande gäller, finns i så fall någon hänvisning dit? Eller finns någon tabell i Eurokod motsvarande tabell a i BBK 04? Svar, se nästa bild

17 Bockning av armering Frågan är kanske inte så enkel som det kan verka (förutom att radie = diameter/2). Man måste skilja mellan två olika kriterier för minsta bockningsradie: a) Risken för skador på armeringen. Rekommenderade värden på minsta bockningsdiameter ges i tabell 8.1N, men i Sverige gäller andra värden. Enligt EKS (och TRVFS) är minsta bockningsradie 0,75 ggr den dorndiameter som används vid bockprovning. Värdena i BBK 04 tabell a är ursprungligen baserade på den regeln, med anpassning till ett antal standarddiametrar. Ny armeringsstandard kan eventuellt ge smärre avvikelser från värden i tabell a. b) Risken för skador på betongen (krossning eller spjälkning). Här gäller ekvation (8.1), som ger minsta bockningsdiameter; minsta bockningsradie är således halva detta värde, lämpligen avrundat uppåt till närmaste standardradie. Ekvation (8.1) ger i regel större bockningsradier än BBK ( a). Kriterium b) fordrar i princip att konstruktören gör en beräkning.

18 Bockning av armering Frågan är huruvida alla tre strecksatserna i 8.3 (3) måste uppfyllas, för att man inte ska behöva beakta betongkriteriet för bockningsdiametern: Dorndiametern behöver inte kontrolleras med avseende på risk för brott i betongen om följande villkor är uppfyllda: - stångens förankring kräver inte en längd överstigande 5φ bortom bocken;, eller - stången är inte belägen vid kanten (avser bockens plan nära betongytan) och det finns en tvärgående stång med diameter > φ på insidan av bocken; - dorndiametern är minst den som rekommenderas i tabell 8.1N. Svar: Vid möte beslöts att lägga till ordet eller i slutet av första strecksatsen i 8.3 (3). Annars skulle det vara omöjligt att göra byglar med rimliga bockningsradier. (Byglar med små bockningsradier har alltid använts, och har visat sig fungera både i verkliga konstruktioner och vid försök, utan att det blivit några betongbrott i bygelhörn.) Den sista strecksatsen är överflödig här (detta gäller ju alltid).

19 Minsta avstånd mellan armeringsstänger Fråga: Angående minsta fria avståndet mellan två närliggande armeringsjärn i samma lager: I BBK 04 är det 2 x diametern men vad är det i eurokoderna? Har sett i ett datorprogram från Strusoft att där skriver de att det är 1 x diametern. Står detta någonstans i eurokoderna? Svar: Minsta avstånd mellan stänger behandlas i avsnitt 8.2 (2). Rekommenderat värde är 1 x stångdiametern, och detta tillämpas även i Sverige (trots att vi tidigare hade större värden). Om det finns skarvar ska dock fritt avstånd mellan skarvar vara minst 2 x stångdiametern och minst 20 mm.

20 Täckande betongskikt Fråga: En fråga om täckande betongskikt med hänsyn till beständighet i Eurokod: I EKS står att erforderliga åtgärder kan anses ha vidtagits om betongkonstruktionen uppfyller kraven i SS-EN206-1 och SS , men i Eurokoden står minsta täckande betongskikt med hänsyn till beständighet för armering enligt EN Vilken gäller egentligen, SS eller EN 10080? Går den nationella bilagan EKS först, eller? Tabell 4.4N Minsta täckande betongskikt, cmin,dur, med hänsyn till beständighet för armering enligt EN Svar: Det som står i tabellhuvudet till tabell 4.4N betyder att värdena i tabellen gäller för armering enligt EN 10080; det menas inte att täckskikten ges i EN Tabell 4.4N (och 4.5N) ersätts i Sverige med de regler och värden som ges i EKS 9. (Tidigare EKS hänvisade till SS , men numera står allt i EKS 9.)

21 Täckande betongskikt Fråga: Enligt definition i EK (1P) är täckande betongskikt avståndet mellan ytan på den armering som är närmast betongens yta (inklusive förekommande byglar eller ytarmering) och närmaste betongyta. Enligt exempel som finns i Svenska Betongföreningens Handbok till Eurokod 2 (volym II) sidan A-5 står tydligt att byglar ingår i täckande betongskikt. Svar: I handboken står inte att byglar ingår i täckskiktet. Kraven på täckskikt ska uppfyllas för både byglar och huvudarmering. Två kriterier för minsta täckskikt: 1) beständighet (exponeringsklass), c min,dur = enligt EKS 2) vidhäftning och förankring, c min,b = stångdiametern. Täckskikt för bygel Täckskikt för huvudarmering I handbokens exempel blir krav 2) avgörande, då balken befinner sig i en exponeringsklass där c min,dur = 10 mm och huvudarmeringen är φ 20. Byglar upp till φ 10 får då också tillräckligt täckskikt, men detta gäller inte generellt.

22 Övre gräns för armeringens sträckgräns Fråga: Enligt Bilaga C (Normativ) i SS-EN får man använda armering som har en karakteristisk flytgräns MPa. I EKS 8 har man satt flytgränsen till max 500 MPa. Ska jag tolka att man i Sverige får bara använda armering som har en karakteristisk flytgräns inom MPa? Svar: Det som står om maximal sträckgräns i EKS 8 är klart motsägande. I EKS 9 har man emellertid tagit bort denna formulering, så det är nu helt klart att f yk kan ligga i intervallet MPa.

23 Krav på relativ kamarea för armering Fråga: I EKS 9, 3.2.2(3)P 9a, står att Armering med sträckgräns 500 < f yk användas om relativ kamarea f R MPa får Vad är det för armering som uppfyller det kravet på relativ kamarea (naturligtvis ihop med övriga krav som måste uppfyllas för att armeringen skall få användas enligt EKS)? Hur beskriver man den lämpligen tex på en föreskriftsritning eller vid beställning? Svar: Värdena på f R i tabell C.2N är nationellt valbara, och regeln i EKS 9 innebär att kravet höjs för armering med f yk > 500 MPa. Kravet berör alltså inte den i Sverige vanligaste armeringen, B500B. (Även denna armering uppfyller dock ofta kravet f R 0,11.) För armering med f yk 500 MPa gäller alltså rekommenderade värden enligt tabell C.2N. För armering med f yk > 500 MPa gäller det skärpta kravet på relativ kamarea f R enligt EKS 9. I princip räcker det att på beställning eller ritning hänvisa till krav enligt EN 1992 och EKS, eventuellt med detaljerade hänvisningar.

24 Minimiarmering i ordinär balk (m.m.) Fråga (starkt förkortad): För att en balk ska få räknas som armerad ska den ha viss minsta mängd armering. Minsta böjarmering är proportionell mot effektiva höjden d, dvs ju högre balk desto mer armering. Detta kan ge mer armering än vad brottgränsdimensioneringen skulle ge!? Liknande gäller för väggar, ju tjockare vägg, desto mer miniarmering för att den ska får räknas som armerad. I (1) anm. 2 står även: Alternativt får, för bärverksdelar av mindre betydelse för vilka viss risk för sprödbrott kan accepteras, A s,min sättas till 1,2 gånger den area som erfordras vid verifieringen i brottgränstillstånd. (2) Tvärsnitt som innehåller mindre armering än A s,min bör betraktas som oarmerade. Ska detta tolkas som att man bör öka brottgränsarmeringen 20 %? Svar, se nästa bild

25 Minimiarmering i ordinär balk (m.m.) Svar: All minimiarmering bygger på principen att armerad betong ska kunna få ett segt brott. Om armeringen inte kan bära den last som gör att betongen spricker, kan det ske en plötslig kollaps och ett allt annat än segt brott. Se 9.1 (3). Uttrycket för minimiarmering i balkar (ekv 9.1N) är härlett ur denna princip för ett rektangulärt tvärsnitt med vissa förutsättningar, där sprickmomentet ger dragspänning f ctm i betongen och armeringen ska klara detta moment i sprucket tvärsnitt med spänning f yk. (För andra förutsättningar, t.ex. tvärsnitt, blir uttrycket approximativt.) Armeringsbehovet ökar med ökande balkhöjd, eftersom sprickmomentet då ökar. Alternativet med 1,2 ggr brottgränsarmeringen är ett trubbigare verktyg, och kan inte alltid garantera segt brott. Det bör därför bara användas för bärverksdelar av mindre betydelse, som det också står i (1) ANM. 2. I övrigt ska minimiarmering även förhindra grova sprickor och kunna ta upp tvångskrafter. Här är det inte alltid säkert att minimiarmering räcker, men det är alltid bättre än inget. Motsvarande princip gäller för andra konstruktioner; en armering som kan ge segt brott etc. i exempelvis en tunn vägg är inte tillräcklig i en tjockare vägg.

26 Minimiarmering i hög balk Frågan gäller SS EN , 9.7 (1), och avser hur man beräknar ytarmeringen enligt denna punkt och var denna placeras? Ett klarläggande önskas då vår tolkning gett väldigt stora minimiarmeringsmängder för grova konstruktioner. Svar: Minsta armering bör i vardera ytan vara ett rutnät med arean 0,001A c, dock minst 150 mm 2 /m. Armeringsmängden är nationellt valbar, men Sverige har valt att använda rekommenderat värde (gäller både byggnader och broar). Citat ur SBF:s Handbok till Eurokod 2 (egen kursivering): Syftet med minimiarmeringen är dels att ge viss sprickfördelning inom dragna områden, dels att underlätta spridning i tvärled av koncentrerade krafter samt allmänt hålla ihop skivan efter uppsprickning. Även om skivans dragstag har kontrollerats med avseende på sprickbredd kan det finnas risk för besvärande böjsprickor inom den zon intill dragstaget där höga dragspänningar kan förväntas i bruksstadiet.

27 Minimiarmering för sprickbreddsbegränsning Fråga angående minimiarmering för sprickbreddsbegränsning i betongplatta på mark: k c = 1,0 (krympning ger ren dragning) k = 1,0 (gäller för plattor med tjocklek under 300 mm) A ct = hela betongarean f ct,eff = f ctm Vid sprickbreddskrav sätts σ s till ett värde enligt tabell 7.2N eller 7.3N m.h.t. aktuellt krav. Utan sprickbreddskrav sätts σ s = f yk. Det blir betydligt mer armering enligt Eurokoden jämfört med gamla BBK. Finns fler reducerande faktorer (t.ex. 0,7 om golvet vilar på en yta med friktion, såsom i BBK)? Svar, se nästa bild

28 Minimiarmering för sprickbreddsbegränsning Svar: EK2 kan ge mycket minimiarmering, bl.a. på grund av armeringen ska balansera hela dragzonsarean, inte bara (som i BBK) en effektiv area kring armeringen. Det finns inga fler reducerande faktorer än k och k c. För tjocka plattor på mark, med rent drag på grund av förhindrad krympning, innebär detta hela tvärsnittsarean, vilket kan leda till orimliga armeringsmängder. Minimiarmering behövs endast vid krav på sprickbreddsbegränsning, och detta krav behöver ju inte alltid gälla för det inre av en tjock platta. På så sätt skulle man möjligen kunna motivera en minimiarmering baserad på en mindre area än hela tvärsnittsarean. Studier har visat att man verkligen kan få sprickfördelning närmast kring armeringen, utan att armeringen dimensionerats för hela tvärsnittsarean. Det strider dock f.n. mot definitionen av A ct, och är därför tillsvidare tveksamt ur rent formell synpunkt. Effektiv betongarea enligt BBK kan ge för lite armering. A ct

29 Minimiarmering i grundplattor Fråga: En leverantör av programvaror menar, med hänvisning till kapitel (Massiva plattor), att alla grundsulor med sidlängd < 5h kan beräknas utan krav på minimiarmering enligt , som ju gäller för plattor med sidlängd 5h. Finns stöd för att man i sådana fall skulle kunna slopa minimiarmeringen, utan utförligare kontroller? Borde inte 9.8 vara det kapitel man hänvisar till när det gäller grundsulor? Svar: Avsnitt 9.3 (1) gäller för plattor med sidlängd minst 5h; grundplattor har ofta mindre sidlängd. För grundplattor gäller dessutom avsnitt 9.8, och där finns inget krav på minimiarmering (annat än att huvudarmering ska vara minst φ 8). Formellt sett finns därmed inget krav på minsta armeringsarea för grundplattor. Minimiarmering är dock till för att förhindra spröda brott och grova sprickor, se 9.1 (3), och det vill man väl normalt undvika även för en grundplatta (såvida den inte kan räknas hem som oarmerad). Konstruktören behöver inte bara utgå från rent formella definitioner av begreppen platta resp grundplatta ; 9.1 (3) kan även betraktas som en allmän grundregel, som enklast uppfylls med minimiarmering.

30 Armering för ev. dragspänningar i ö.k. på grundplatta Fråga angående tolkning av EK2 avsnitt om armering i grundplattor: I vanliga grundplattor/pelarfundament (typ centrisk pelare med huvudsakligen vertikal last, rektangulär platta med liten utsträckning, säg 3x3 m) behövs ofta endast underkantsarmering för bärförmågan (vid moment i pelaren kan även lite överkantsarmering fordras). Då övriga lasteffekter såsom tvångsspänningar av förhindrad krympning och temperaturrörelse är små (p g a plattans begränsade utbredning), så att överytan kan anses osprucken, kan jag inte se att någon speciell minimiarmering behöver inläggas i överytan (utöver den som eventuellt behövs för brottgränstillstånd). Jag tolkar skrivningen i SS-EN avsnitt för grundplattor: (3) Om lasteffekterna orsakar dragspänningar i grundplattans överyta bör dessa bestämmas och erforderlig armering läggas in. som en bekräftelse på resonemanget ovan, d v s att armering endast behöver inläggas om så erfordras m h t bärförmåga i brottgränstillstånd, eller om plattan kan förväntas spricka i bruksgränstillsstånd (och man behöver begränsa sprickvidden). Om så inte är fallet behövs ingen armering (d v s för en grundplatta finns inga andra speciella minimiarmeringskrav). Är denna tolkning riktig? Svar, se nästa sida

31 Armering för ev. dragspänningar i ö.k. på grundplatta Svar: Dragspänningar kan uppstå i överytan på en grundplatta med centrisk last, men de är i regel inte nödvändiga för jämvikten i brottgränstillstånd, utan kan förklaras som en sekundär effekt av att trycksträvan i en fackverksmodell till stor del passerar långt från överkanten. Om man vill begränsa sprickbredder bör minimiarmering enligt läggas in, men i regel finns väl knappast behov av att begränsa sprickbredder i överkanten på en grundplatta, om där inte finns någon armering med statisk funktion. För en grundplatta med excentrisk last kan det bli annorlunda, som frågeställaren också påpekar, då kan det ju uppstå dragkrafter i överkanten som måste tas av armering, men det är en annan fråga.

32 Beräkning av sprickbredder Fråga: Bifogar beräkningar av sprickbredder för ett betongbjälklag. Jämförelse EK2 och BBK 04. EK2 ger orimligt små sprickbredder. Svar: Jag har kontrollberäknat exemplen och kommit till liknande resultat. EK2 ger ofta mindre beräknad sprickbredd än BBK 04, men inte alltid; det kan ibland vara tvärtom. Det senare är vanligt vid stor tvärsnittshöjd. Om man anser att EK2 ger orimliga resultat bör man jämföra med försöksresultat, inte med BBK 04. Försöksresultat visar alltid mycket stor spridning, och det finns ingen beräkningsmodell som kan beakta alla parametrar med god överensstämmelse. Jämförelser med sprickbredder uppmätta i verkliga konstruktioner är vanskliga. Det visar sig ofta att beräknade värden kan vara flera gånger större. Till detta finns flera rimliga förklaringar. Sådana jämförelser har hur som helst inte tytt på att beräknade värden skulle vara för små. Observera att kraven alltid avser beräknad sprickbredd, inte uppmätt eller verklig.

33 Beräkning av sprickbredder Fråga: Angående sprickbildning enligt EC2-1-1 kap (5): Kan punkten tolkas så att om kraven enligt 9.2.2, samt uppfylls så behöver ingen kontroll av skjuvspricksbredder göras, och f ywd = f yd kan väljas för dimensionering av skjuvoch vridarmering? Svar: Tolkningen är korrekt, formellt sett., = 0,08 Om man verkligen vill vara säker på att ett visst sprickbreddskrav uppfylls är det dock inte säkert att minimiarmering räcker, bl.a. eftersom minsta skjuvarmering enligt grundar sig på utnyttjande av skjuvarmeringens flytgräns f yk. Noggrann beräkning av skjuvsprickor i bruksgränstillstånd är möjlig, och behandlas t.ex. i Betongföreningens Handbok till Eurokod 2, Betongrapport 15, utgåva 2, Ett enklare sätt kan möjligen vara att grunda minimiarmeringen enligt på en lägre spänning än f yk, t.ex. enligt

34 Korrigering vid användning av tabell 7.2N och 7.3N Sprickbreddskontroll utan direkt beräkning Fråga: Jag försöker använda formel (7.7N) för korrigering av stångdiameter. Jag har tolkat det som att stångdiameter enligt tabell 7.2N ska modifieras om förutsättningarna avviker från de som anges i tabell 7.2N. Om förutsättningarna är desamma bör den modifierade stångdiametern bli densamma som enligt tabellen. När jag testar att beräkna förutsättningarna givna i tabellen blir det dock väldigt fel. Istället för Ø12 blir det Ø7. Tabellvärdena som jag använder i formel (7.7N) från tabell 7.2N är f ct,eff = 2,9MPa h cr =0,5h (h-d)=0,1h =, 2,9 h 2 h =12 2,9 2,9 0,5h 8 0,1h =12 0,5 0,8 =7,5 mm

35 Korrigering vid användning av tabell 7.2N och 7.3N Sprickbreddskontroll utan direkt beräkning Svar: Eftersom h cr = 0,5h så uppfattade jag att det var fråga om ren böjning, inte dragning. Då ska ekv (7.6N) användas, och där ingår k c = 0,4, vilket insatt ger att alla korrektioner blir = 1: =, 2,9 h 2 h =12 2,9 2,9 0,4 0,5h 2 0,1h =12 mm En följdfråga visade dock att det egentligen skulle handla om ren dragning: Vid ren dragning är det ekv (7.7N) som ska användas, men då är h cr = h, vilket ger: =, 2,9 h 8 h =12 2,9 2,9 h 8 0,1h =12 1 0,8 Här är det uppenbarligen fel i formeln! =15 mm Troligen ska k 1 = 0,8 ingå i täljaren, eftersom detta värde nämns under tabellen, eller också ska det stå 10 i stället för 8 i nämnaren.

36 7.3.2: Tolkning av h, 2,5 ; 3; 2 Fråga: Vi har noterat att viss kommersiellt tillgänglig mjukvara misstolkat begränsningarna för A c,eff som generella för all utformning, och inte specifika för respektive delfigur a), b) och c), såsom texten med sin förtydligande parentes anger. Följden av denna feltolkning blir i många fall att armeringen är placerad utanför A c,eff. A nivå för armeringens tyngdpunkt B effektiv betongarea, A c,eff a) Balk Vi vill be er att bekräfta att detta är en olyckligt otydlig formulering och att den även fortsatt ska läsas såsom den läses tex i BBK eller DIN? Samma figurer återfinns i BBK94 på ett mycket tydligt sätt samt i BBK04 där rättelsebreven korrigerar liknande vantolkningar enligt ovan. Svar: De tre begränsningarna 2,5(h-d), (h-x)/3 och h/2 gäller inte specifikt för delfigurerna a), b) respektive c). De gäller generellt för alla olika fall, med undantag för att (h-x)/3 helt enkelt inte är relevant för c), då det inte finns någon tryckzon. B effektiv betongarea, A c,eff b) Platta B effektiv betongarea för översidan, A ct,eff C effektiv betongarea för undersidan, A cb,eff c) Dragen bärverksdel

37 Sprickbreddskrav m.h.t. vattentäthet Frågor: 1. I SS-EN kap anges som krav för vattentäthet att genomgående sprickor ska begränsas eller i allmänhet undvikas. Finns det något i NA avseende detta? 2. I de tidigare svenska normerna (BBK, Bro 2004) fanns även krav på begränsning av böjsprickornas storlek. Finns det något sådant krav i EC? 3. I Tightness Class 2 exemplifieras appropriate measures med liners or water bars. Den hävdvunna lösningen i Sverige har tidigare varit att begränsa sprickvidden i ytan är detta då en appropriate measure? Svar: 1. Det finns inga nationella avvikelser till EN (dvs vi väljer rekommenderade värden på de få ställen där val är möjligt). 2. Böjsprickor begränsas enligt EN avsnitt Obs att den svenska tillämpningen innebär att man helt frångår de rekommenderade värdena (tabell 7.1N). Se EKS Appropriate measures refererar till fall där det finns genomgående sprickor. Om det inte finns sådana behövs således inte de nämnda appropriate measures (tätskikt, fogband). Avsaknad av genomgående sprickor är således appropriate i sig, och några särskilda krav på sprickbreddsbegränsning med hänsyn till vattentäthet finns i så fall inte.

38 Krav på decompression i byggnader resp. broar Fråga: I am studying Swedish NA for concrete, especially for buildings (EN ). I would like to ask one question related to this NA. Svar: (= frånvaro av dragspänningar) There are several changes related to calculation of limit crack width. Unfortunately, I have not found any information about decompresssion check in this NA for prestressed concrete buildings. Is this requirement still valid according to SS NA and should be applied, or is decompression check not necessary for prestressed building members? National annex for bridges gives clear information about decompression check. For buildings there is no general decompression requirement in Sweden, thus, prestressed members may be cracked. For bridges decompression is required in the frequent load combination in exposure classes XS and XD.

39 Tvärkraftsarmering i kort balk som inte är hög Frågan gäller tvärkraftskontroll vid gränsen mellan hög och ordinär balk. Svar: l > 3h i figuren, det är således inte en hög balk, innebärande att tvärkraftsdimensionering/kontroll fordras. Vid kontroll av V Rd,c kan last reduceras vid upplag, men kan man då reducera samtidigt vid båda upplagen, vilket om l < 4d ger överlappande reduktioner? Reduktion vid ett upplag i taget rekommenderas generellt. Beroende på utfallet av V Rdc -kontrollen kan tvärkraftsarmering behövas. Vid enbart jämnt fördelad last blir det dock enligt (5) inget behov av tvärkraftsarmering, om z cotθ - områdena överlappar varandra såsom i figuren. Om dessutom (8) enbart ska gälla för koncentrerad last (såsom det tolkas i Betongföreningens Handbok), blir det således inte aktuellt med någon skjuvarmering.

40 Tvärkraftsarmering vid kort skjuvspann Fråga: Figur Tvärkraftsarmering vid korta skjuvspann: Extra "spjälkarmering" beräknas enl ekv (6.19): A s = V Ed /sinα Armeringsbehovet ökar med lutningen, vilket är fel. Lutande byglar är effektivare än vertikala då trycksträvan lutar. I Betongföreningens handbok Tvärkraftsarmering vid last nära upplag och figur 6-9 konstateras också att (6.19) inte är korrekt men något förslag på lösning ges inte. (6.19) är möjligen relevant för en fast punktlast. För rörliga laster som trafik på en bro förefaller regeln överflödig, då mängden skjuvarmering inte bör öka när punktlasten kommer så nära stöd att den kan bäras direkt till stöd med en trycksträva. Svar, se nästa sida

41 Tvärkraftsarmering vid kort skjuvspann Svar: Om armeringen ses som en spjälkarmering borde en lutande armering vara minst lika effektiv som en vertikal, och erforderlig area borde därför i varje fall inte bli större än för vertikal armering. I EK2 ses denna armering dock bara som en ren skjuvarmering, som ska kunna ta en andel β av tvärkraften. Av vertikal jämvikt följer då att lutning ger större area. För rörliga punktlaster ökar armeringsbehovet per längdenhet när lasten närmar sig upplaget, men endast marginellt såvida inte balken har mycket kort spännvidd i förhållande till höjden. Detta är opraktiskt, men regeln kan knappast vålla stora problem för rörliga punktlaster.

42 Tvärkraftsarmering vid kort skjuvspann En lutande armering borde vara minsta lika effektiv vid given area, men f.n. finns ingen formell möjlighet att tillgodoräkna sig detta. Det som står i handboken är endast att det för last mycket nära upplaget vore bättre med en horisontell armering, t.ex. enligt regler för sekundärarmering i konsoler, J.3. Det borde vara möjligt att modifiera ekv (6.19) så att den beaktar armeringens eventuella lutning på ett bättre sätt. Ett förslag ges i nästa bild.

43 Tvärkraftsarmering vid kort skjuvspann = =, sin = sin = 2 cot 2 2 0,9 0,9 cot < cot, 2 cos 2 cot cos 2 0,9cot 0,45cos, = 0,45cos sin sin

44 Genomstansning (m.m.) 3 frågor, som avser brokonstruktioner: 1) I SS-EN , 5.3.1, sägs att punkt (2) i SS-EN inte gäller. Det anges även att (6) inte gäller. Detta synes dock onödigt då (2) bl.a. behandlar just (6). Frågan är dock när en konstruktion ska anses vara balk alternativt platta om inte punkt (2) är gällande längre. 2) SS-EN , 6.4: Finns det någon begränsning vad gäller sidoförhållandena för när endast genomstansning kontrolleras? Tänker på pelare med avlångt eller stort tvärsnitt. Tidigare kontrollerades tvärkraft på viss del av tvärsnittet. 3) SS-EN , 6.4: Tidigare kunde man dimensionera en innerpelare för genomstansning genom att sätta total last till 4 gånger lasten på mest belastade kvadrant samtidigt som excentricitetsfaktorn sattes till 1.0. Kan man fortfarande göra så? Svar, se följande bilder

45 Fråga 1: I SS-EN , 5.3.1, sägs att punkt (2) i SS-EN inte gäller. Det anges även att (6) inte gäller. Detta synes dock onödigt då (2) bl.a. behandlar just (6). Frågan är dock när en konstruktion ska anses vara balk alternativt platta om inte punkt (2) är gällande längre Bärverksmodeller för global analys (1)P Bärverksdelar klassificeras (2) För byggnader är reglerna (3) till (7) nedan tillämpbara: (3) En balk är en bärverksdel vars spännvidd inte är mindre än tre gånger tvärsnittets totalhöjd. I annat fall lllllljbör den anses vara en hög balk. (4) En platta är en bärverksdel vars minsta sidlängd inte är mindre än fem gånger skivans totaltjocklek. (5) En platta med övervägande jämnt fördelade laster får anses vara enkelspänd om den (6) Ribbdäck eller våffelbjälklag behöver inte behandlas som separata delar i analysen under förutsättning att (7) En pelare är en bärverksdel för vilken Svar på fråga 1): I EN (brodelen) sägs att (2) och (6) i EN gäller inte Tar man bort (2) så försvinner även (3) - (7), men det är knappast meningen. (3), (4), (5) och (7) bör även gälla för broar, däremot inte (6).

46 Fråga 2), sidoförhållande, stansning, skjuvning Någon begränsning av sidoförhållande eller storlek som i BBK finns inte. Utan skjuvarmering blir det inget problem eftersom skjuvhållfastheten för genomstansning enligt (6.47) är samma som för enkelspänd skjuvning enligt (6.2). Med skjuvarmering blir det svårare, då additionsmodell används vid stansning, fackverksmodell vid enkelspänd skjuvning. Här saknas anvisning. Eftersom det inte strider mot något i EK2 kan man kanske särskilja områden för stansning respektive enkelspänd skjuvning enligt principen i BBK. Fråga 3), excentricitetsfaktor Excentricitetsfaktorn bör beräknas enligt Där finns det dock en förenkling som säger att man kan approximera faktorn till 1,15 för innerpelare, om längderna för angränsande spann inte avviker mer än 25 % från varandra. 4 x värsta kvadranten är normalt på säkra sidan.

47 Genomstansning (m.m.) Fråga: I SS-EN :2005/AC:2010 Figur 6.18 är avståndet mellan pelarens och kapitälets ytterkanter l H > 2h H men i bildtexten är l h > d + h H. Är det l H > 2h H som gäller även i bildtexten? I (10) anges att "Reglerna i och är även tillämpliga vid kontrollsnitt inom kapitälet..." Hur hanteras fallet när l H är något längre än 2h H och r cont.int faller utanför kapitälet? Är det underförstått att r cont.int alltid hamnar inom kapitälet? Svar, se nästa bild

48 Genomstansning (m.m.) Svar: Det ska stå 2h H även i figurtexten. Reglerna förutsätter l H > 2h H, och då hamnar snittet r cont,int alltid innanför kapitälet, eftersom cotθ = 2.

49 Utmattning Fråga: I SS-EN :2005, paragraf (1), finns en maximal spänningsvidd förskriven för icke svetsade, dragna armeringstänger (70 Mpa). Gäller det även bockade stänger? Svar: (1) är avsett att vara ett förenklat alternativ, och det är rimligt att värdet som anges även gäller för bockade stänger. Värdet täcker in reduktionen för bockning enligt tabell 6.3N i de flesta fall, utom för mycket höga antal lastväxlingar och/eller små bockningsradier. Upp till 1 miljon lastväxlingar täcker värdet 70 MPa in även mycket små bockningsradier. Det är dock inte helt klart vad som avses, varför ett ställningstagande från behörig myndighet vore på sin plats.

50 Utmattning Fråga: The three paragraphs (2), (3), (2) all concern restraints. But the paragraphs for thermal effects, settlements and shrinkage have slightly different words where we can t find a reason for the differences and the use of terms appears to be careless. The base of all three is that the effects should be included when they are significant and that they can be excluded if they are unsignificant in which case ductility and rotation capacity should be checked. The confusion is within the examples given. For thermal effects and settlements the examples are fatigue conditions and stability. For shrinkage the example is only stability. Firstly it is hard to understand why the same examples are not given for all three. Secondly the term fatigue conditions is not clear. Does this mean in the FAT limit state or in any STR limit state in a structure subject to fatigue? Svar: Second order effects are mentioned for all cases, whereas fatigue is mentioned for thermal effects and settlements, but not for shrinkage and creep. It is not self-evident that the examples should be the same for all cases. Settlements, shrinkage and creep are all irreversible effects and considered as permanent actions, whereas thermal effects can be variable and even cyclic. Therefore, it is logical to mention fatigue in connection with thermal effects. Perhaps it should not be mentioned for settlements, like it is not mentioned for shrinkage and creep. On the other hand, the effects on fatigue may probably be stronger in combination with settlements than with shrinkage and creep, which may be the idea behind the existing text. The term fatigue conditions refers to cases where fatigue has to be considered, i.e. the FAT limit state.

51 Draghållfasthet för betong i brottgränstillstånd Fråga: Var finns uppsprickningskriteriet för betong i brottgränstillstånd? (motsvarande fanns tidigare i BBK 3.5) Svar: Eftersom det hänvisas till BBK 3.5 antas att det handlar om oarmerad betong. I så fall är det EK ekvation (12.1) som gäller, med α ct,pl = 0,5 enligt bilaga NA. Detta ger samma utnyttjande av draghållfasthet i brottgränstillstånd som enligt BBK med spricksäkerhetsfaktor ζ = 2,0.

52 Utförandeklasser Fråga: Vad gäller för utförande och kontroll när det gäller betong? Vilka utförandeklasser/tillverkningsklasser finns? Vilka standarder tar upp detta? Är det samlat i en standard som t.ex. EN13670 Eurokoder behandlar inte utförande och kontroll men hänvisar till andra EN-standarder. För utförande av betongkonstruktioner hänvisar EN (EK2) till utförandestandarden EN 13670, och i den ges utförandeklasser. För tillverkning av betong hänvisas till EN 206. EN 206 behandlar fordringar, egenskaper, tillverkning och överensstämmelse för betong. Tillämpning av EN 206 i Sverige beskrivs i SS , där även koppling till våra tidigare tillverkningsklasser görs i viss mån.

53 Beräkning av kryptal Fråga: I finns diagram för kryptal, för RH 50% resp RH 80%. För beräkning med formler hänvisas till Bilaga B. Våra beräkningar ger stora skillnader i resultatet mellan diagram och formler. Man kan anta att antingen diagrammen eller formlerna är fel. Vilken metod ska användas, och hur används diagramvarianten i databeräkningar? Svar: Figur 3.1 kan användas när man bara behöver kryptalets slutvärde och när förutsättningarna stämmer hyggligt med diagrammens d:o. Bilaga B kan användas när man behöver beakta tidsförloppet och/eller fler parametrar. Ytterligare en anledning kan vara programmering. Jag har använt bilaga B många gånger, men inte gjort direkta jämförelser med figur 3.1. Om jag får ett konkret exempel kan jag titta på det.

54 Frågor kring laster på broar Fråga 1, EN , anm. under figur 4.2a: Kan utbredd last finnas på lastfält utan boggi? Om så är fallet, ska bromslasten reduceras då den beräknas med hjälp av boggins vertikallast? Fråga 2, EN Tabell 4.4a: Kan bromslast finnas utan tillhörande vertikallast, jämför EN 1990 Bilaga A2 Tabell A2.3 kommentar 5)? Fråga 3, EN : Gäller punkt (3) både brott- och bruksgränstillstånd? Kan temperatur aldrig vara huvudlast? Fråga 4, EN 1990 A2.2.6, Tabell A2.1 anm. 3): Finns någon motsvarande punkt för järnvägsbroar?

55 Frågor kring laster på broar Fråga 1, EN , anm. under figur 4.2a: Kan utbredd last finnas på lastfält utan boggi? Svar: Boggi antas endast förekomma i tre lastfält. I eventuella ytterligare lastfält förekommer således endast utbredd last. Om så är fallet, ska bromslasten reduceras då den beräknas med hjälp av boggins vertikallast? Beskrivningen av laster ger ingen grund för sådan reduktion.

56 Frågor kring laster på broar Fråga 2, EN Tabell 4.4a: Kan bromslast finnas utan tillhörande vertikallast, jämför EN 1990 Bilaga A2 Tabell A2.3 kommentar 5)? Svar: Kombinering av bromslast och vertikallast framgår av tabell 4.4a, som gäller för vägbroar. Bromslast kan ges av vertikallast i ett annat spann. Kommentar 5) till tabell A2.3 gäller järnvägsbroar; något motsvarande sägs inte för vägbroar: 5) Den minsta, gynnsamma vertikallast som kan uppträda samtidigt med enskilda komponenter av trafiklasten (t.ex. centrifugalkraft, accelerations- eller bromskraft ) är 0,5 LM71 osv.

57 Frågor kring laster på broar Fråga 3, EN : Gäller punkt (3) både brott- och bruksgränstillstånd? Kan temperatur aldrig vara huvudlast? (3) Då temperaturpåverkan beaktas, bör den betraktas som variabel last och användas med partialkoefficient och ψ-faktor. Svar: Punkt (3) gäller i båda fallen, i brottgränstillstånd behöver dock temperatur endast beaktas i vissa fall (2): (2) Temperaturpåverkan behöver i brottgränstillstånd endast beaktas om inverkan är av väsentlig betydelse (t. ex. vid utmattning, i stabilitetsfall där andra ordningens effekter är betydande, etc.) Den behöver inte beaktas i andra fall, förutsatt att bärverksdelens duktilitet och rotationsförmåga är tillräckliga. När temperaturlast beaktas i brottgränstillstånd kan den vara huvudlast, men den behöver inte vara det.

58 Frågor kring laster på broar Fråga 4, EN 1990 A2.2.6, Tabell A2.1 anm. 3): Finns någon motsvarande punkt för järnvägsbroar? Anm. 3): Rekommenderat värde på ψ 0 för temperaturlaster kan i de flesta fall reduceras till 0 i brottgränstillstånden EQU, STR och GEO. Se även eurokoderna EN 1992 t o m EN Svar: I motsvarande anm. 3) i Tabell A2.3 för järnvägsbroar hänvisas till EN I punkt 1.1(2) i EN står att Måttligt exponerade bärverk behöver inte dimensioneras för temperaturlast, vilket gäller allmänt. I praktiken innebär detta samma sak som anm. 3) för vägbroar, dvs ψ 0 = 0. Hänvisningen till EN 1992 syftar t.ex. på (2), se föregående fråga. Detta kan även uttryckas som att man sätter ψ = 0 i de fall då man inte behöver beakta temperaturlast.

59 Kontrollberäkning av befintliga konstruktioner Fråga 1: Hur skall man tolka Eurokod när man kontrollerar befintliga betongkonstruktioner för en ny last? Det som ofta blir problem att uppfylla är just miniarmeringen vertikalt i balkar och väggskivor. Fråga 2: Skall man uppfylla miniarmeringen kan man i stort sätt inte bygga om något, utan att förstärka med kolfiber eller riva. Fråga 3: I Svenska Betongföreningens Betongrapport nr 15 Volym 1 s (fotnot), står det något om att minimiarmeringen bara skall gälla där tvärkraftsarmering behövs?, kan man använda sig av detta? Svar på fråga 3: Det står inte i handboken att minimiarmeringen bara skall gälla där tvärkraftsarmering behövs. Det står att detta var ett förslag från arbetsgruppen, som dock inte anammades av Boverket.

60 Kontrollberäkning av befintliga konstruktioner Svar på fråga 1 och 2: Eurokoderna gäller för dimensionering av nya konstruktioner, inte uttryckligen för kontrollberäkning av befintliga. För broar finns regler om klassningsberäkningar, men för husbyggnader är det oklart. Arbete med Eurokod Assessment of existing structures har påbörjats, och reviderad EK2 kan komma att få avsnitt på samma tema. Resultat av dessa arbeten dröjer dock flera år. Hur ska man då göra vid kontrollberäkning eller dimensionering för ändrade förutsättningar, t.ex. ökad last, håltagning e.d? Befintliga konstruktioner uppfyller ju sällan Eurokodens krav på minimiarmering. Där förändringen inte medför ökade snittkrafter bör den gamla konstruktionen duga. Vid ökade snittkrafter kan Eurokodens krav på minimiarmering medföra behov av förstärkning, även om bärförmågan skulle vara tillräcklig med befintlig armering. Viktigast är dock att uppfylla krav på bärförmåga. Om armeringen inte uppfyller minimikrav måste konstruktören själv bedöma huruvida förstärkning behövs, med hänsyn till att minimiarmeringens främsta uppgift är att möjliggöra sprickfördelning och segt brott. Frågan bör slutligen besvaras av Boverket.

61 Formler för spjälkarmering, (6.58) och (6.59) Fråga: Jag dimensionerar plintar som uppfyller de geometriska villkoren för Full diskontinuitet enligt (3). När jag räknar ut dragkraften T enligt ekvation (6.58) och (6.59) så får jag ett lägre värde med ekvation (6.59), i vissa fall till och med negativt. Det handlar här om låga plintar och stora fotplåtar. Exempel på geometri är höjden H = 1,60 m, sidans längd b = 2,0 och fotplåtens sida a = 0,85m. Lasten är 14,7 MN. Ekv (6.58) ger T = 2113 kn och ekv (6.59) ger T = 942 kn. Vilket värde på dragkraften är rätt? Svar se nästa sida = 1 4 (6.58) ,7 (6.59)

62 Formler för spjälkarmering, (6.58) och (6.59) Svar: Ekv (6.59) är troligen fel, det bör vara H istället för h, dvs i stället för = ,7 bör det vara , kn i exempel i st f 942 Om (6.59) ändå skulle ge lägre värde än (6.58) bör (6.58) användas. Felet uppmärksammades för flera år sedan, men jag vet inte om det kommit med i någon rättelselista.

63 Armering mot hörnavspjälkning enligt EN Informativ bilaga J, J Upplagszoner i broar Fråga: Regeln om hörnarmering kan ge mycket stora armeringsmängder under ett brolager, exempelvis med lagerreaktion 10 MN. Måste denna regel tillämpas (vissa granskare har krävt det)? Svar: Bilagan är informativ, och görs inte till normativ i TRVFS. Då behöver den inte tillämpas i Sverige. I så fall bör man istället dimensionera spjälkarmering på vanligt sätt (inklusive armering för last vid kant enligt BBK d, då detta fall inte behandlas i EK2). Detta kan ibland ge en total armering i samma storleksordning som J

64 Beräkning av deformation Fråga: I formel (7.18), kontroll av deformationer genom beräkning, SS-EN , sid 128, ska det vara α eller δ? + 1 där och är deformationsparameter i osprucket respektive sprucket tvärsnitt, (stadium I respektive II), beaktar graden av uppsprickning Svar: Det spelar ingen roll vilken bokstav man använder; α kan stå för antingen krökning, vinkeländring eller nedböjning, precis som det står i texten. Om man låter α beteckna krökning så används formeln för beräkning av krökning i ett tillräckligt stort antal tvärsnitt, varefter man sedan kan integrera sig fram till vinkeländring och/eller nedböjning. Detta är det noggrannaste sättet att beräkna deformationer, och det som ger störst nytta av dragen betong mellan sprickor (vilket är det som beaktas med parametern ζ ), då man i så fall beräknar ζ separat för varje tvärsnitt. Som förenkling kan man låta α beteckna t.ex. maximal vinkeländring eller nedböjning. I så fall blir inverkan av dragen betong mellan sprickor mindre, eftersom man då bör basera ζ på tvärsnitt med största moment, vilket ger resultat mer eller mindre på säkra sidan.