perspektiv Besparingar främsta motivet bakom nedläggning av Nikk

Transkript

1 Genus perspektiv Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning 1 12 Besparingar främsta motivet bakom nedläggning av Nikk Vid årsskiftet avvecklades Nordiskt institut för kunskap om kön, Nikk. Det främsta motivet, som de nordiska ländernas representanter kunnat enas om, är att spara pengar. Uppdraget ska istället utföras av en befintlig nordisk värdinstitution, när en sådan identifierats. Det är kostsamt att ha ett eget institut, säger Inge Ovesen, ordförande i Ämbetsmannakommittén för jämställdhet, den grupp tjänstemän som arbetar för de nordiska jämställdhetsministrarna. Eftersom man inte kunde hitta någon lämplig värd avvecklades Nikk utan att någon fortsättning är klar. Sidan 4 Foto: Göran Billeson HSV-uppdrag att främja jämställdhet försvinner Högskoleverkets uppdrag att främja jämställdhet i högskolesektorn försvinner, när tre myndigheter föreslås att slås ihop för att bilda en service- och en granskningsmyndighet. Sidan 2 Lärosäten ser genus som viktig konkurrensfördel En tredjedel av Sveriges lärosäten med staten som huvudman ser genusperspektiv som strategiskt viktigt i framtidens forskning. Det visar en genomgång av skrivelserna inför forsknings- och innovationspropositionen. Sidan 4 Linköpings har en av landets starkaste genusforskningsmiljöer. Ändå har lärosätet i sitt yttrande inför forskningspropositionen valt att inte lyfta genusforskningen som ett av sina styrkeområden. Stora utlysningar väntas från EU:s ramprogram I juli kommer de sista utlysningarna från EU:s sjunde ramprogram för forskning, FP7, vilka beräknas uppgå till 20 miljarder euro. Genusforskare har hittills beviljats medel framför allt inom områdena samhällsvetenskap och humaniora samt vetenskap i samhället. Sidan 7

2 3 ledare Kerstin Alnebratt Föreståndare Ska man vara nöjd med detta? För snart ett år sedan efterlyste jag på denna plats ett bredare perspektiv på EU:s nya ramprogram för forskning och innovation. I det förslag, Horisont 2020, som kommissionen nu lämnat, kan man se att en del har hänt. Horisonten är något mer mångfasetterad än för ett år sedan. Humaniora och samhällsvetenskap beskrivs till exempel inte längre som hjälpvetenskaper Istället skriver kommissionen nu att dessa områden ska vara en integrerad del av forskningen. Att de ska ingå som en viktig del av de åtgärder som behövs för att hantera alla samhälleliga utmaningar och för att förbättra deras genomslag. För att hantera de samhälleliga utmaningarna föreslog jag för ett år sedan också att genusperspektiv kunde vara framgångsrikt. Så långt har inte kommissionen sträckt sig, men man nämner jämställdhet. Främst handlar det om att rätta till obalansen mellan kvinnor och män inom forskningen. Man skriver dock också att man vill integrera ett jämställdhetsperspektiv när det gäller programplanering och innehåll som rör forskning och innovation. Ska man vara nöjd med detta? Problemet är kanske, som så ofta i denna typ av dokument där orden vägs på guldvåg efter långa förhandlingar, att det blir så instrumentellt. Humaniora blir en åtgärd, och med en välvillig tolkning skulle jämställdhetsperspektiv i programplanering och innehåll kunna betyda genusforskning. Vad det kommer att betyda i praktiken är svårt att säga. Att det finns anledning att återkomma i frågan är uppenbart. HSV:s uppdrag att främja jämställdhet försvinner Högskoleverkets uppdrag att främja jämställdhet i högskolesektorn försvinner, när tre myndigheter föreslås att slås ihop för att bilda en serviceoch en granskningsmyndighet. Jag är beredd att acceptera utredarens förslag. Jag älskar det inte, men det är konsekvent i linje med utvecklingen, säger Högskoleverkets chef, skansler Lars Haikola. I sitt delbetänkande föreslår Högskolemyndighets- och programkontorsutredningen bland annat att Högskoleverkets nuvarande uppdrag att inom sitt verksamhetsområde främja lika rättigheter inte förs över till den nya Myndigheten för högskoleservice och internationellt samarbete som bildas Utredarens direktiv från regeringen var att lämna förslag på hur verksamheten vid de tre myndigheterna Högskoleverket, Verket för högskoleservice och Internationella programkontoret för utbildningsområdet kan renodlas så att den granskande verksamheten skiljs från den främjande och serviceinriktade. Tydliggör lärosätenas ansvar Lars Haikola, skansler och chef för Högskoleverket, är inte överraskad av utredarens förslag. Det är sista steget i en lång process, där de många främjandeuppdrag Högskoleverket haft sedan starten 1995 blivit allt färre. Det här förslaget är analogt till exempel Lars Haikola med vad som tidigare skett med det ansvar vi haft för att driva på den högskolepedagogiska utvecklingen. Det ansvaret ligger nu sedan länge på lärosätena själva. Utredaren Birgitta Böhlin menar att avsikten med förslaget inte är att prioritera ned jämställdhetsfrågorna, utan att tydliggöra att ansvaret ligger på lärosätenas ledning. Haikola menar att det ändå finns behov av samordning inom vissa högskolegemensamma områden, som internationalisering, jämställdhet och högskolepedagogisk utveckling. Vi kan inte ha 37 myndigheter som gör sina olika lösningar. Man vinner på att ta fram gemensamma lösningar, men det får organiseras av någon annan än Högskoleverket. Kanske Sveriges s- och högskoleförbund, SUHF? Lärosätena har i dag väldigt olika resurser och förutsättningar att arbeta med jämställdhet. Därför behövs det något slags kunskapsbank eller kompetenscentrum. Det menar Annika Lindé, chef för enheten för lika villkor vid Uppsala samt ledamot i ANNIKA LINDÉ Högskoleverkets jämställdhetsråd. På ett större lärosäte, som Uppsala, kan man arbeta med frågorna på heltid och inte bara som sidouppgift. Lärosäten med en mindre förvaltning kan inte förväntas ha så många specialister anställda. Jag får många förfrågningar om att ge konsultativt stöd. I de flesta fall tvingas jag säga nej. Lindé anser att en sådan stödfunktion, frivillig att använda, borde ligga på den nya servicemyndigheten. Jag skulle önska att myndigheten också upprättar en kunskapsbank, som samlar in vad som görs och vad som ger resultat, för att inte varje lärosäte ska behöva uppfinna hjulet på nytt. Tillsynen kan skärpas Utredaren föreslår också bland annat att den nya granskningsmyndigheten, Högskolemyndigheten för kvalitetssäkring och tillsyn, bör kunna ges i uppdrag att följa upp lärosätenas arbete med jämställdhet och lika villkor. De strikt juridiska aspekterna kan skärpas med den nya granskningsmyndigheten, också på det här området, menar Lars Haikola. Text: Jimmy Sand läs mer. Högskolemyndighets- och programkontorsutredningens betänkande kan läsas på Vart tredje lärosäte ser genusperspektiv som strategiskt viktigt för forskningen Tio av trettiotre svenska och högskolor med staten som huvudman omnämner genusperspektiv som viktigt för framtida forskning. Det visar en genomgång av lärosätenas yttranden inför forsknings- och innovationspropositionen för den kommande fyraårsperioden. Sveriges och högskolor har inför höstens forsknings- och innovationsproposition inkommit till regeringen med forskningsstrategier för de kommande fyra årens verksamhet. En genomgång av yttranden från trettiotre svenska lärosäten med staten som huvudman visar att en knapp tredjedel, fem och fem högskolor, omnämner genusperspektiv som viktigt för framtida forskning. Bland dessa tio lärosäten finns emellertid inte Linköpings. Detta trots att man har en av landets starkaste genusforskningsmiljöer, med excellensmedel från Vetenskapsrådet en satsning som fått mycket goda omdömen från oberoende internationella bedömare. I ets forsknings- och utbildningsstrategier för perioden lyftes genus som ett av fyra områden av stor samhällelig angelägenhet där lärosätet ansåg sig ha synnerligen goda förutsättningar att fortsätta utveckla internationellt ledande forskning. Men så alltså inte för perioden Vill inte exkludera Helen Dannetun, rektor vid Linköpings, framhåller att genusforskning fortsatt är ett av lärosätets fyra styrkeområden men att man Helen Dannetun valt att inte lyfta fram något av dessa i den nya strategin. Med ökande autonomi läggs ett ansvar för prioriteringar och omfördelningar på styrelse, rektor och fakultetsorgan. Vår egen strategi är nu inriktad på att beskriva mål och till dessa relaterade handlingslinjer. Det är självklart att våra Foto: Peter Modin Linköpings är inte ett av de tio lärosäten som inför den kommande forsknings- och innovationspropositionen pekar ut genusforskning som strategiskt viktigt. Detta trots att man har en av landets starkaste genusforskningsmiljöer, med excellensmedel från Vetenskapsrådet. styrkeområden kommer att komma väl ut, men det finns ingen poäng att i ett lokalt dokument definiera vissa områden som styrkeområden och exkludera andra som kanske är likvärdiga. Inför den gamla strategin, som gäller för perioden till och med 2012, gjorde lärosätet en annan prioritering. Förra gången var det vår bedömning att regeringen närmast efterfrågade styrkeområden. Men det var ju inte dessa redovisningar som ledde till propositionens strategiska forskningsområden, utan en en omfattande beredning inom regeringskansliet med många departement som drev sina intressen. Vi har uppfattat att det är redovisning av strukturer och principer som är det mest ändamålsenliga att ge till regeringen denna gång, säger Dannetun. Förbättrar forskningens kvalitet Två lärosäten, Karlstads respektive Umeå, pekar ut genusforskningen som en av sina starka forskningsmiljöer. Göteborgs för i sitt inspel till regeringen fram som principiell synpunkt att integrering av genusperspektivet i forskningsprocesser och forskningens organisering förbättrar forskningens kvalitet och måste förstärkas. I skrivelsen tar man också upp betänkandet från Delegationen för jämställdhet i högskolan, Svart på vitt (SOU 2011:1), samt rapporten Hans excellens, och menar att bristande jämställdhet innebär en kompetensförlust som allvarligt hotar svensk forsknings konkurrenskraft. I inspelet från Lunds, där landets äldsta och en av de starkaste genusforskningsmiljöerna finns, lyser ordet genus liksom förra gången helt med sin frånvaro. Uppsala nämner däremot sin genusforskning som en miljö med stark internationell förankring. Stockholms pekar ut genusvetenskap som ett av flera framtidsområden där forskningen redan i dag är framgångsrik och inom de närmaste åren kan förväntas uppnå ledande ställning såväl nationellt som internationellt. Text: JIMMY SAND läs mer. I enkäten på det här numrets baksida berättar rektorerna för tre lärosäten varför de valt att lyfta genusperspektiv i forskningen.

3 4 5 Otydlig process bakom nedläggningen av Nikk Det var för dyrt att driva Nordiskt institut för kunskap om kön, Nikk, och det lades ned för att till hösten återuppstå i ny och billigare form. Beslutet, och hur det hanterats, förvånar forskare och praktiker inom genus och jämställdhet i Norden. Det abrupta beslutet är chockerande för många, sade Liisa Husu, professor i genusvetenskap vid Örebro. Hon var en av flera deltagare på ett seminarium i Oslo, om nordiskt forskningssamarbete inom genus och jämställdhet, som ifrågasatte processen kring Nikks nedläggning och omvandling. Nikks tidigare styrelseordförande Arnfinn J Andersen och Solveig Bergman, tidigare direktör, menar att beslutet och processen som ledde fram till det har varit Solveig Bergman otydlig och sluten. En alltför snäv krets fattade beslut utifrån ett alltför snävt beslutsunderlag, säger Solveig Bergman. Det blev främst en intern process på ÄK-Jäm. Som styrelse måste vi förhålla oss till ägarna, men för mig är det oklart vilket politiskt mål man har med nedläggningen, säger Arnfinn J Andersen. Mandat i förändring Nikk startades 1995 och fick 2007 ett delvis nytt mandat som betonade stöd till nordisk jämställdhetspolitik. I Nikks uppdrag ingick att förmedla och vara en bro mellan genusinriktad forskning, politik och praktik, stödja nordiskt jämställdhetssamarbete och utföra nordiskt jämförande projekt. Nordiska ministerrådet för jämställdhet, MR-Jäm, beslutade i maj 2011 att lägga ned Nikk som institut och istället placera ett nytt Nikk vid en värdinstitution. I beslutet formulerade Ämbetsmannakommittén för jämställdhet, ÄK-Jäm, de tjänstemän som arbetar för MR-Jäm, uppdraget för det framtida Nikk. I det ingår att stödja nordisk jämställdhetspolitik, samla in och förmedla forskning, politik och praktik, vara kunskaps- och inspirationsbank och utföra nordiskt jämförande projekt, vid behov även forskningsprojekt. Så vad blir nytt med nya Nikk? Hur jag än jämför gamla och nya uppdraget är det svårt att se någon större förändring. Möjligen att informationssidan betonas ytterligare och det har ingen något emot, det är en sida som vi var mycket nöjda med, säger Solveig Bergman. En utlysning om värdinstitution till Nikk har gått ut. Nytt namn blir Nordisk information för kunskap om kön. Samtidigt förklaras att placering av Nikk på en värdinstitution sparar administrationskostnader. Av tidigare fem miljoner årligen som grundanslag, får nya Nikk istället två och en halv miljon. Det som blir över ska användas till tvärnordiska projekt och forskning. I utlysningen poängteras även översättning till fler språk än engelska, men i övrigt står inget som kan sägas visa ny riktning för Nikk. Inge Ovesen, ordförande för ÄK-Jäm, tillstår att det inte blir några större förändringar. Bland annat gav Nikk ut tidningen Nikk magasin, vars sista nummer kom ut före årsskiftet. Det blir inte något totalt nytt, utan en tydlig förstärkning av vissa funktioner. Intentionen från ÄK-Jäm är att Nikk ska vara en viktig verksamhet i arbetet med det nordiska jämställdhetsarbetet och i uppfyllandet av politiska mål, säger han. Inge Ovesen vill inte referera vad enskilda länder uttryckte Inge Ovesen angående omvandlingen av Nikk, men beslutet var enhälligt. Alla var också eniga om att den nya modellen skulle innebära besparingar. Det är kostsamt att ha ett eget institut. På det här sättet kan man få en bättre och ekonomiskt effektivare organisering, säger han. Fanns ingen värdinstitution I september 2010 presenterades en utvärdering från danska företaget Rambøll A/S, beställd av ÄK-Jäm. Den föregicks av en invit från Nikks styrelse. Styrelsen ville föra dialog kring de nordiska ländernas forskningsfinansiering och diskrimineringspolitik. Istället uppstod en diskussion om organiseringen av Nikk. Att Nikks mandat ifrågasätts är inget nytt, påpekar Solveig Bergman. Det har alltid stötts och blötts i det nordiska samarbetet. Samma diskussion har alltid funnits, att man önskar någon form av omvandling för att spara administrativa kostnader. Det kan de säkert göra. Omorganisationen i sig behöver inte vara dålig, men det beror på när och hur man gör den, säger hon. Enligt beslutet i maj 2011 skulle det nordiska forskningsrådet Nordforsk bli värdinstitution för nya Nikk från 1 januari I oktober 2011 hade ÄK-Jäm ett möte med Gunnel Gustafsson, direktör för Nordforsk. Efter diskussion fattades beslutet att istället söka andra alternativ. Gunnel Gustafsson presenterade Nordforsks Foto: Johannes Jansson / norden.org Ett samarbetsorgan för den nordiska genus- och jämställdhetsforskningen behövs. Det framkom när forskare och forskningsförmedlare från hela Norden, representanter för Nordforsk, Nordiska ministerrådet och flera nationella jämställdhetscentra nyligen samlades på Oslo för att diskutera hur nordiskt forskningssamarbete och forskningsförmedling fungerar. Frågan är om Nikk i framtiden kommer att kunna vara ett sådant organ. En alltför snäv krets fattade beslut utifrån ett alltför snävt beslutsunderlag. På grund av att processen sköttes så dåligt, så blev det nedläggning. förslag, men var inte med när ÄK-Jäm beslutade att inte tacka ja. Hur ÄK- Jäms beslut i maj kom till vet hon inte. Vi hade ju aldrig diskuterat med dem när beslutet kom. Hur man kunde komma fram till det bestämda beslutet, det är utanför vad jag kan bedöma, säger Gustafsson. Gunnel Gustafsson Orsaken var enligt protokoll MR-Jäms och Nordforsks olika förväntningar. Varför det i beslutet i maj står att Nordforsk ska ta över, utan Nordforsks medgivande, beror enligt Inge Ovesen på att det inte var ett beslut i egentlig mening. Det var inte så att vi fattade beslut om att lägga ett framtida Nikk vid Nordforsk utan vi önskade att lägga det vid Nordforsk. Vi insåg efter dialog med Nordforsk att det skulle bli svårt att lägga Nikk inom deras ramar. Någon värdinstitution fanns inte när Nikk lades ned 31 december. Nikk packades ned och arkiverades. Webbsidan är öppen men utan aktivitet. Att ingen bra överlämning till en ny värdorganisation har skett är beklagansvärt tycker Solveig Bergman. På grund av att processen sköttes så dåligt från ministerrådets sida, så blev det nedläggning. Om man hade slagit fast vilken organisation som ska ta över och vad som ska föras vidare och sedan lagt ned det, då kunde det ha blivit en kontinuerlig process, säger hon. Missuppfattningar och faktafel Utvärderingen gjord av Rambøll hade en framträdande plats i de nordiska jämställdhetsministrarnas beslut. Ur den lyftes bland annat fram att Nikk inte lyckats vara en bro mellan forskningsvärlden och det politiska systemet eller ett kunskaps- och informationscenter. Inte heller skulle Nikk i önskvärd utsträckning lyckats bidra till samhällsdebatt eller politiska beslutsprocesser i de nordiska länderna och självstyrande områdena. I utvärderingen fanns missuppfattningar och faktafel som skriftligen påpekades av Nikks styrelse och ledning. Men Rambølls rapport gjorde nog varken till eller från, menar Solveig Bergman. Beslutet var nog redan fattat inofficiellt. Rapporten utgick inte från Nikks mandat utan från intervjuer med personer som önsketänkte om vad Nikk skulle göra, säger hon. Inge Ovesen är medveten om kritiken och menar att invändningarna mot rapporten också fanns med i beslutsunderlaget. Det var flera kritiska röster om rapporten, men det ser jag som en del av processen. Rambølls rapport var det viktigaste, men inte det enda underlaget för beslutet att omvandla Nikk. TEXT: Inga-Bodil Ekselius Utlysning om Nikk Den 17 februari gick Nordiskt ministerråd ut med en utlysning om uppdraget att vara värdorganisation för Nikks fortsatta verksamhet. Ansökan ska vara inne senast den 23 mars. Läs mer på

4 6 7 Genusvetenskapliga tidskrifter gör sig tillgängliga på nätet Förutom Tidskrift för genusvetenskap har just nu tre nordiska genusvetenskapliga tidskrifter sin redaktion i Sverige. Vilka är de gemensamma utmaningarna i den krävande och föränderliga publiceringsverkligheten? Villkoret för akademisk publicering i dag är att man måste skriva på engelska om man skall vara med i den internationella vetenskapsdialogen. Det säger Noras redaktör Cecilia Åsberg och aktualiserar språkfrågan som alla akademiker måste förhålla sig till i dag. Bland de nordiska tidskrifterna är trenden klar. Det Cecilia Åsberg går mot mer engelska. Dirk Gindt och Ulf Mellström är redaktörer för Lambda Nordica, respektive Norma. Båda är positivt inställda till engelskan. Vi är ett ökande antal akademiker som inte har nordisk bakgrund och som sliter med att läsa de andra skandinaviska språken. Att skriva på engelska betyder att begreppet Norden blir bredare, och kanske också kan inkludera Baltikum, säger Dirk Gindt. Till eller från engelska? Norma blir inom kort helt engelskspråkig. Meriteringsmässigt är det så mycket viktigare att publicera sig på engelska i en indexerad tidskrift, säger Ulf Mellström som ser den nordiska och europeiska maskulinitetsforskningen som Normas nisch. TGV, Nora, Lambda Nordica och Norma. Därmed inte sagt att det inte finns behov av forskningskommunikation på mindre språk. På norska, finska eller svenska finns en större möjlighet att nå även den icke-akademiska publiken, säger Cecilia Åsberg. Och den internationella dialogen kan också fungera omvänt. Istället för att gå från svenska till engelska har Nordens största tidskrift på området, TGV, börjat översätta från engelska till svenska. Vi har haft goda erfarenheter med att översätta viktiga texter från engelska till svenska, säger redaktör Anna Lundberg. Översättningen av Sara Ahmeds text Vithetens fenomenologi fick till exempel väldigt stort genomslag. Arbetar med temanummer Hur gör man tidskriften till ett så attraktivt forum som möjligt för både skribenter och läsare utifrån de resurser man har? Temanummer har varit ett lyckat grepp för TGV och Lambda Nordica. Vi började jobba med temanummer och gästredaktörer för några år sen. Det gör att vi når ut bättre, både i Norden och internationellt. Det gav ökat intresse för att skriva i Dirk Gindt Lambda Nordica och temanummer kan lättare användas i undervisningssyfte, säger Dirk Gindt och får medhåll av Anna Lundberg. Ingen av dem har problem att fylla sina nummer. På Nora har antalet inskickade manus per år ökat med cirka det femdubbla sedan den svenska redaktionen tog över Den manuskriptcentral som Noras förlag Taylor and Francis erbjuder, har bidragit starkt till den utvecklingen. Dessutom har manuskriptcentralen underlättat det praktiska och redaktionella arbetet avsevärt, menar Cecilia Åsberg, som är mycket nöjd med förlagssamarbetet. Andra fördelar med att ges ut på ett stort förlag är hjälpen man får med indexering och marknadsföring. För Noras syskontidskrift Norma är indexeringen en viktig fråga. Att bli en indexerad tidskrift är väldigt aktuellt för oss. Därigenom hoppas vi få in fler manus, ge tidskriften en tydligare profil och en större internationell bredd, Ulf Mellström säger Ulf Mellström. Open access eller inte? Men kommersiella förlag säger ofta stopp när det kommer till frågan om open access. Fria från förlagsrestriktioner kan både TGV och Lambda Nordica lägga ut hela sin produktion på nätet. Open access har vi diskuterat länge, och i början av 2012 lanserades vår nya hemsida där alla artiklar kan laddas ner gratis, säger en stolt Dirk Gindt. På TGV har man startat ett stort jobb med att lägga ut alla artiklar online, från de första artiklarna i Kvinnovetenskaplig tidskrift 1980 och fram till i dag. Men man håller kvar ett halvt års embargo, så för att få de nyaste numren måste man prenumerera eller köpa lösnummer. Frågan om open access är nämligen ett tveeggat svärd. Det försvårar intäkter via prenumerationer, men är samtidigt numera ett krav från allt fler forskningsfinansiärer, däribland Vetenskapsrådet. Text: Jennie Westlund Genustidskrifter Tidskrift för genusvetenskap, TGV, är Nordens största vetenskapliga tidskrift för tvärvetenskaplig genusforskning. Hette tidigare Kvinnovetenskaplig tidskrift, KVT. Norma: Nordisk tidskrift för maskulinitetsstudier, har fokus på forskning om män och maskuliniteter. Nora: Nordic Journal of Feminist and Gender Research, är en nordisk tidskrift för genusforskning och feministisk forskning. Lambda Nordica är Nordens enda vetenskapliga tidskrift om forskning på hbtq-området. Läs mer på genus.se/meromgenus/ Forskningstidskrifter/ Illustration: Vinnova Myndigheten för innovationssystem, Vinnova, har regeringens uppdrag att främja svenskt deltagande i EU:s ramprogram för forskning och utveckling. Man tar också fram statistik över deltagandet. Stora utlysningar väntas från sjunde ramprogrammet I juli kommer de sista utlysningarna från EU:s sjunde ramprogram för forskning, FP7, utlysningar som beräknas uppgå till 20 miljarder euro. Genusforskare har hittills beviljats medel framför allt inom temana Samhällsvetenskap och humaniora samt Vetenskap i samhället. Det börjar bli dags att förbereda ansökningar om projektmedel från EU:s sjunde ramprogram för forskning, FP7, som sträcker sig över perioden Sommarens utlysningar, som kommer att vara de sista från FP7, beräknas uppgå till 20 miljarder euro och blir de mest omfattande inom ramprogrammets totala budget på närmare 55 miljarder euro. Sedan starten har svenska forskare beviljats närmare 9 miljarder kronor (864 miljoner euro), visar statistik från Vinnova som har regeringens uppdrag att främja svenskt deltagande i EU:s ramprogram för forskning. En beviljandegrad på 25 procent placerar Sverige på femte plats bland de 27 medlemsländerna. Fram till oktober 2011 motsvarade det svenska deltagandet 3,9 procent av samtliga beviljade medel. Genus ska integreras Det har inte funnits några egna utlysningar för genusforskning, men i de övergripande ramtexterna står det att genusdimensionen ska vara en integrerad del i forskningen och utvärderas i alla projekt. Ramprogrammet är uppdelat i fyra huvudområden: Samarbete, Idéer, Människor och Kapaciteter. Det är framför allt i Samhällsvetenskap och humaniora (Socio-economic Sciences and Humanities, SSH), ett tema under Samarbete, samt Vetenskap i samhället (Science in Society, SiS), under Kapaciteter, som projekt med uttalad genusdimension beviljats medel. En sökning i databasen över projektsammanfattningen på ordet gender ger 19 projekt under SSH (med svenskt deltagande i 3 projekt) och 21 projekt under SiS (med svenskt deltagande i 6 projekt), för hela FP7 fram till senaste utlysningarna. Totalt för hela området Samarbete ger sökningen 51 träffar (med svenskt deltagande i 18 projekt), varav alltså 19 under SSH, men i många av fallen rör det sig om kön som variabel i främst medicinsk forskning. Fokus på social innovation I sin överordnade strategi för utveckling av den europeiska ekonomin fram till år 2020, Europa 2020, lyfter EU fram betydelsen av social innovation. Det är något som kommer att märkas redan i sommarens utlysningar att döma av EUkommissionens utkast till kommande ramprogram, Horisont I Sverige finns i dag världsledande genusforskning om innovationsprocesser, särskilt tack vare Vinnovas satsningar inom programmet Genus och innovation. Text: Jimmy Sand Brottsoffermyndigheten utlyser 10 miljoner kronor Brottsoffermyndigheten utlyser på uppdrag av regeringen forskningsmedel för att öka kunskapen om mäns våld mot kvinnor, inklusive sexuellt våld och andra sexuella övergrepp. Sammanlagt ska 42 miljoner kronor fördelas , varav 10 miljoner kronor under Ansökan om medel ska ha inkommit till Brottsoffermyndigheten senast den 3 maj Läs mer på VR-utlysning om genus inom medicinens teknik Vetenskapsrådet utlyser projektbidrag på upp till tre år, med syfte att stimulera genusforskning inom medicinens teknik. Minsta belopp som kan sökas är kronor. Medicinens teknik innefattar här högteknologiska processer, ingrepp eller instrument likaväl som mer vardagliga tekniska apparater eller hjälpmedel. Utlysningen avser genusforskningsprojekt om teknikens konsekvenser, innebörd eller betydelse för olika målgrupper. Läs mer på VRmedtek12 Call for papers till nationell genusforskarkonferens Den november 2012 anordnar Nationella sekretariatet för genusforskning tillsammans med Sveriges genusforskarförbund en nationell konferens för genusforskning. Konferensen äger rum i Göteborg och deadline för abstracts är den 16 april. Läs mer på g12.se Populärvetenskapligt på temat krig och fred I senaste numret tar sig Genus an temat krig och fred. Med utgång från forskning diskuteras allt från militärt arbete, FN:s resolution 1325, sexuellt våld i krig, kriget mot terrorismen, etik och moral i krig, till föreställningar om fredliga kvinnor och fredliga män. Se genus.se

5 Posttidning B Avs: Genusperspektiv, Nätverkstan Ekonomitjänst, Box 31120, Göteborg En genomgång av de yttranden som inför höstens forsknings- och innovationsproposition inkommit till regeringen från 33 svenska lärosäten med staten som huvudman visar att en knapp tredjedel, fem och fem högskolor, omnämner genusperspektiv som viktigt för framtida forskning. Bland dessa finns Umeå, Göteborgs och Karlstads. Varför har ni valt att lyfta fram genusperspektiv? Lena Gustafsson Umeå Pam Fredman Göteborgs Åsa Bergenheim Karlstads» För Umeå är det naturligt och självklart att lyfta fram genusforskning eftersom Umeå centrum för genusstudier, UCGS, är en av ets 14 starka miljöer. Vi tillhör de främsta i landet inom området och har ett högt internationellt anseende. Under förra året befästes s ställning ytterligare när UCGS tilldelades ett stort anslag, på cirka 23 miljoner kronor av Vetenskapsrådet och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Fas. UCGS är också en av flera partners i ett nytt EU-finansierat projekt som kommer att stärka centrumets internationella samarbete ännu mer.» Universitet har haft svårt att nå de kvantitativa målen för jämställdhet, trots ambitiösa planer. De senaste årens forskningspolitik har visats gynna män och anklagats för att konservera forskningen i etablerade forskningsspår med brist på nytänkande. Projektet Jämställda fakulteter? vid Göteborgs tyder på att rådande akademiska föreställningar och normer resulterar i beteenden som direkt utesluter grupper från studier och från att jobba inom forskning och utbildning. På lång sikt förlorar forskningen inte bara talanger och konkurrenskraft utan också trovärdighet. Självklart måste staten som uppdragsgivare ta i dessa problem.» Vid Karlstads har vi identifierat åtta forskningsmiljöer som är av särskild strategisk betydelse för lärosätet. Centrum för genusvetenskap är en av dessa miljöer. Här finns stark forskning och ett stort engagemang i utbildningar av olika slag. Genusforskningens betydelse för kunskapsutveckling och samhällsengagemang kan inte nog betonas. Vi är glada att vi har en gedigen verksamhet inom området. Genusperspektiv är en publikation från Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs, Box 709, Göteborg, Ansvarig utgivare: Kerstin Alnebratt, Epost: kerstin.alnebratt@genus.se, Redaktör: Jimmy Sand. Epost: jimmy.sand@genus.se, Telefon: , Grafisk form: Frida Lundberg och Emma Hässel, Tryckeri: Ale Tryckteam AB. ISSN: PRENUMERation på Genusperspektiv är gratis. Publikationen kommer ut med sex nummer om året. Teckna prenumeration på pappersutgåva eller pdf på Nationella sekretariatet för genusforskning har som uppdrag att: Förbättra villkoren för genusforskning av hög internationell klass. Synliggöra svensk genusforskning och bidra till samverkan med omvärlden. Underlätta svensk genusforsknings internationalisering. Läs mer om sekretariatets verksamhet och om genusforskning på