Hasselhöjden, Stenungsund VA-utredning till detaljplan

Transkript

1

2 Beställare: Konsult: Uppdragsledare: Teknikansvarig VA: Stenungsunds kommun (dublett) Strandvägen STENUNGSUND Norconsult AB Box Göteborg Martin Nord Herman Andersson Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: n:\104\19\ \5 arbetsmaterial\01 dokument\r\hasselhöjden va.doc Herman Andersson Norconsult AB

3 3 (18) Innehållsförteckning 1 Orientering Underlagsmaterial Befintliga VA-förhållanden Befintlig vattenförsörjning Befintlig spillvattenavledning Befintliga dagvattenförhållanden Föreslagna VA-system Föreslagen vattenförsörjning Föreslagen spillvattenavledning Föreslagen dagvattenhantering Höjdsättning Föreslagen dagvattenlösning inom gatumark Föreslagna dagvattenlösningar på tomtmark Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Befintliga VA- och dagvattensystem Föreslagna VA- och dagvattensystem

4 4 (18) 1 Orientering På uppdrag av Stenungsunds kommun har Norconsult AB utarbetat föreliggande för bostäder och äldreboende i Hasselhöjden, se Figur 1. Figur 1. Av rödmarkeringen framgår planområdets läge Inom det aktuella området finns idag U-formade kvarter med bostadsbebyggelse, som omgärdar ett naturområde. Inom området där ny bebyggelse planeras var även en ishall belägen tidigare. Detaljplanen syftar till att möjliggöra byggnation av sammanlagt ca 380 lägenheter, som kombination av nybyggnation och komplettering av befintlig bebyggelse, samt ett äldreboende med lägenheter alternativt ytterligare ca 50 lägenheter. Vidare omfattar detaljplanen gata och omkring 200 nya parkeringsplatser samt natur-/parkområde vid den centrala höjdryggen.

5 5 (18) 1.1 Underlagsmaterial Föreliggande VA-utredning har utarbetats parallellt med framtagande av planhandlingar samt andra tekniska utredningar. Följande har utgjort underlag vid utredningsarbetet: Målbild bostäder och äldreboende i Hasselhöjden (Stenungsunds kommun och Norconsult, ) Primärkarta (Stenungsunds kommun) Ledningskarta, befintliga VA-ledningar (Stenungsunds kommun) Arkitektskiss planerad bebyggelse (Norconsult, reviderad under arbetets gång) Pågående trafikutredning (Norconsult, reviderad under arbetets gång) PM inför detaljplanearbete för bostäder och äldreboende i Hasselhöjden (Stenungsunds kommun, ) Stenungsunds kommun, Hasselhöjden, Del av Kopper m.fl. Detaljplan; Geoteknisk undersökning till detaljplan (Norconsult, )

6 6 (18) 2 Befintliga VA-förhållanden Det aktuella området ingår i kommunens verksamhetsområde för VA och befintliga allmänna ledningsnät för vatten, spillvatten och dagvatten finns i Ishallsvägen och Uppegårdsvägen, i direkt anslutning till planområdet. Av bilaga 1 framgår lägen för Stenungsunds kommuns befintliga VA-ledningar. 2.1 Befintlig vattenförsörjning Vid planområdets norra gräns, längs Uppegårdsvägen, finns allmänt ledningsnät för vatten utbyggt. Ledningsdimensionen uppgår där till 150 mm (gjutjärn) och vid Hällebäcksvägen ansluter ledningen till en större ledning av segjärn, dimension 400 mm. I befintlig GC-väg i Kristinedalsvägens förlängning finns allmänna vattenledningar av dimension 300 mm (gjutjärn) som ansluter till befintliga ledningsnät längs Hällebäcksvägen (400 mm, segjärn) i öster samt Kristinedalsvägen (300 mm, gjutjärn) i väster. Enligt uppgift från Stenungsunds kommun är kapaciteten god i befintliga vattenledningsnät, men tryckstegring bedöms erfordras för anslutning av delar av den tillkommande bebyggelsen. Befintliga brandposter finns på flera platser i planområdets närhet. Utmed Uppegårdsvägen finns två brandposter, längs Hällebäcksvägen finns en brandpost och längs GC-vägen i Kristinedalsvägens förlängning finns fyra brandposter, i anslutning till det aktuella planområdet. 2.2 Befintlig spillvattenavledning Befintliga allmänna ledningsnät för avledning av spillvatten följer ovan beskrivna ledningsnät för dricksvatten, längs Uppegårdsvägen, Hällebäcksvägen samt GCvägen i Kristinedalsvägens förlängning. Dimensioner på befintliga ledningsnät uppgår till 225 mm (betong) längs Uppegårdsvägen och Hällebäcksvägen respektive 300 mm (betong) längs GC-vägen och Kristinedalsvägen. Enligt PM inför detaljplanearbete för bostäder och äldreboende i Hasselhöjden (Stenungsunds kommun, 2016) är kapaciteten på befintliga ledningsnät för spillvatten tillräcklig för anslutning av planerad bebyggelse.

7 7 (18) 2.3 Befintliga dagvattenförhållanden Befintliga allmänna ledningsnät för avledning av dagvatten följer ovan beskrivna ledningsnät för dricks- och spillvatten, längs Uppegårdsvägen, Hällebäcksvägen samt GC-vägen i Kristinedalsvägens förlängning. Dimensioner på befintliga ledningsnät uppgår till 300 mm (betong) längs Uppegårdsvägen, 400 mm (betong) längs Hällebäcksvägen respektive 800 mm (betong) längs GC-vägen och Kristinedalsvägen. Ledningsnätet för dagvatten mynnar i Solgårdsbäcken, väster om Kristinedalskolan. Enligt miljöavdelningen på Stenungsunds kommun hyser bäcken ett högt naturvärde med lekande groddjur på våren samt lekande öring och uppväxtområden för öring. Bäcken finns inte med bland de vattendrag som av Vattenmyndigheterna har statusklassats med avseende på kemisk och ekologisk status. Den generella målsättningen är dock att alla vattenförekomster ska ha uppnått god kemisk och ekologisk status år Solgårdsbäcken mynnar i ett Natura 2000-område; Hake fjord. Natura 2000 omfattar värdefulla naturområden med arter eller naturtyper som är särskilt skyddsvärda. Enligt ovan är delar av planområdet i dagsläget bebyggt av bostadskvarter med öppna innergårdar. Från befintlig bebyggelse avleds dagvatten till ovan beskrivna ledningsnät för dagvatten. Den obebyggda delen av området utgörs av grönytor med berg i dagen på många håll. Topografin är kuperad med nivåer varierande från omkring +32 m i väster till ca +54 m uppe på höjden centralt i den norra delen av området. En geoteknisk utredning har tagits fram för det aktuella planområdet (Norconsult, ). Enligt utredningen kan planområdet delas in i två huvudsakliga delar med avseende på rådande markförhållanden. I den norra delen, som benämns fastmarksområdet, förekommer stora delar berg i dagen och djupet till fast berg är generellt litet. I områdets södra del, som benämns lermarksområdet, utgörs marken av mulljord och fyllningsmassor på lera. Största uppmätta lerdjup uppgår till ca 17 m. Således bedöms möjligheterna till infiltration av dagvatten vara starkt begränsade inom hela planområdet. Vidare anges i den geotekniska utredningen att grundvattennivån inom lermarksområdet generellt varierar mellan ca 0,5 och 2,0 m djup. I Figur 3 visas ett utdrag ur SGU:s jordartskarta, för det aktuella området.

8 8 (18) Figur 2. Utdrag ur SGU:s jordartskarta (

9 9 (18) 3 Föreslagna VA-system Nedan beskrivs föreslagna system för vattenförsörjning, avledning av spillvatten samt fördröjning, rening och avledning av dagvatten. Föreslagna VA-system redovisas även i bilaga 2. Samtliga föreslagna allmänna ledningar för vatten, spillvatten och dagvatten föreslås anläggas i gatumark i så stor utsträckning som möjligt. Om allmänna VAledningar förläggs inom kvartersmark, eller om mark där befintliga ledningar finns ändras till kvartersmark i och med genomförandet av detaljplanen, bör ledningsrätt anordnas om minst 6 m, d.v.s. åtminstone 3 m åt varje håll från ledningens centrumlinje. 3.1 Föreslagen vattenförsörjning Enligt ovan bedöms kapaciteten på befintliga ledningsnät vara tillräcklig för anslutning av föreslagen ny bebyggelse. Dock uppges befintliga trycknivåer vara otillräckliga, varför tryckstegring sannolikt erfordras för delar av den planerade bebyggelsen. Mätning av tillgängligt tryck föreslås utföras i samband med detaljprojektering. I de fall högre tryck erfordras än vad som kan uppnås i befintliga ledningsnät, föreslås tryckstegring ombesörjas och bekostas av respektive fastighetsägare. Anslutning av ny planerad bebyggelse till befintliga allmänna ledningsnät för dricksvatten föreslås ske vid Hällebäcksvägen i norr respektive befintlig GC-väg i Kristinedalsvägens förlängning i söder, se bilaga 2. I de fall som befintliga byggnader kompletteras med takvåningar, föreslås befintliga anslutningspunkter nyttjas, men Stenungsunds kommun uppger att uppdimensionering av vattenmätare kan krävas. Huruvida befintliga servisledningar ger tillräckligt tryck och flöde, är i dagsläget ej känt och föreslås kontrolleras genom mätning i samband med detaljprojektering. Tillkommande ledningar för vattenförsörjning föreslås dimensioneras med avseende på ett maximalt vattenflöde om 20 l/s, vilket motsvarar erforderligt släckvattenflöde för bebyggelse med fyra våningar eller mer. Detta flöde, liksom placering av brandposter inom planområdet, föreslås fastställas i samråd med Räddingstjänsten. Räddningstjänsten har tidigare uttryckt önskemål om att brandposter ska placeras så att all bebyggelse inom området kan förses med släckvatten.

10 10 (18) Dimensionerande dricksvattenflöde (exklusive släckvatten) beräknas uppgå till ca 15 l/s i enlighet med Svenskt Vattens publikation P83. Vid flödesberäkningen har antagits att detaljplanen omfattar 430 lägenheter med 2,5 personekvivalenter (pe), d.v.s. motsvarande bebyggelsealternativet utan äldreboende. Detta alternativ ger ett något högre flöde, varför det antas vara dimensionerande i detta skede. Flödesberäkningen föreslås uppdateras då det fastställts vilken bebyggelse som blir aktuell. 3.2 Föreslagen spillvattenavledning Enligt ovan bedöms kapaciteten på befintliga ledningsnät vara tillräcklig för anslutning av föreslagen ny bebyggelse. Anslutning av ny planerad bebyggelse till befintliga allmänna ledningsnät för spillvatten bedöms kunna ske med självfall och föreslås ske vid Hällebäcksvägen i norr respektive befintlig GC-väg i Kristinedalsvägens förlängning i söder, se bilaga 2. I de fall som befintliga byggnader kompletteras med takvåningar, föreslås befintliga anslutningspunkter nyttjas. Tillkommande ledningar för avledning av spillvatten föreslås dimensioneras med avseende på ett dimensionerande spillvattenflöde som enligt Svenskt Vattens publikation P110 beräknas uppgå till ca 16 l/s inklusive inläckage. Vid flödesberäkningen har antagits att detaljplanen omfattar 430 lägenheter med 2,5 personekvivalenter (pe) per lägenhet enligt ovan, vilket sammantaget ger pe. Vidare har inläckaget till spillvattennätet beräknats uppgå till 0,7 l/s. Flödesberäkningen föreslås uppdateras då det fastställts vilken bebyggelse som blir aktuell. Enligt Svenskt Vattens publikation P110 ger minimidimensionen 200 mm (PP) tillräcklig kapacitet för avledning av spillvatten vid färre än anslutna abonnenter.

11 11 (18) 3.3 Föreslagen dagvattenhantering Avledning av dagvatten föreslås ske till befintliga ledningsnät för dagvatten, belägna längs Hallebäcksvägen i öster respektive befintlig GC-väg i Kristinedalsvägens förlängning i söder. Områdets topografiska begivenhet bedöms ge goda förutsättningar för anslutning av dagvatten till befintliga dagvattenledningsnät via självfall. Före anslutning föreslås dock flödesutjämning inom kvartersmark, för att begränsa belastningen på det allmänna ledningsnätet samt reducera utflödet till recipienten, Solgårdsbäcken. Då möjligheterna till infiltration av dagvatten enligt ovan är starkt begränsade, föreslås utjämning av dagvatten ske i underjordiska magasin eller som öppna lösningar i gatumiljö. Detta med en strypt avtappning som ansluts till allmänna ledningsnät för dagvatten. Då det mesta av dagvattnet som genereras inom planområdet kan förväntas vara relativt fritt från föroreningar, bedöms rening av dagvatten endast erfordras på eventuella större parkeringsytor. Dagvatten från sådana ytor föreslås genomgå oljeavskiljning före anslutning till allmänna ledningsnät för dagvatten. Material för utvändiga ytor ska enligt Stenungsunds kommun väljas med omsorg med avseende på miljön. Exempelvis ska oskyddade ytor av koppar eller zink undvikas för att minska risken för föroreningar i dagvattnet. Vid exploatering ökar vanligen andelen hårdgjorda ytor, vilket får till följd att avrinningen ökar på grund av minskade infiltrationsmöjligheter och snabbare avrinningsförlopp. Dagvatten från samtliga ytor som ämnas bebyggas, föreslås flödesutjämnas inom kvartersmark så att det utgående flödet från respektive fastighet inte överskrider befintligt maxflöde i samband med ett regn med tio års återkomsttid. Befintliga och framtida maxflöden har beräknats med hjälp av rationella metoden, enligt formeln: Q = i A red Q = Dagvattenflöde från området [l/s] i = Regnintensitet vid vald återkomsttid och varaktighet [l/(s,ha)] A red = Reducerad area, det vill säga ytan som bidrar till avrinning [ha]

12 12 (18) Maxflödet fås då hela det aktuella området bidrar med avrinning. Rinntiden och därmed dimensionerande regnvaraktighet beräknas enligt Svenskt Vattens publikation P104. I Tabell 1 redovisas uppskattade avrinningskoefficienter enligt Svenskt Vattens publikation P110 samt beräknade ofördröjda flöden i samband med ett tioårsregn före respektive efter planerad exploatering. Vid beräkning av framtida flöden har en säkerhetsfaktor om 1,2 inkluderats med avseende på prognosticerade klimatförändringar. Tabell 1. Ofördröjda dagvattenflöden före och efter exploatering Område Avr.koeff. före expl. Avr.koeff. efter expl. Flöde före expl. (l/s) Flöde efter expl. (l/s) Punkthus i norr 0,2 0, Solfjäderhus och punkthus 0,1 0, i områdets centrala del Gårdshus i söder 0,2 0, För att kompensera för den flödesökning som planerad exploatering ger upphov till, föreslås fastighetsägare i området enligt ovan ombesörja flödesutjämning inom kvartersmark. a er för utjämning av dagvattenflöden, så att framtida flöden inte överstiger befintliga maxflöden, framgår av Tabell 2 samt bilaga 2. Befintlig bebyggelse bedöms inte behöva omfattas av kravet på omhändertagande av dagvatten, ej heller där den kompletteras med takvåningar. Tabell 2. Magasinsvolymer för dagvatten flöden Område (m 3 ) Punkthus i norr 15 Solfjäderhus och punkthus i områdets centrala 72 del Gårdshus i söder Höjdsättning Höjdsättningen av planområdet är mycket viktig och bör ägnas stor omsorg. Gator och fastigheter ska i möjligaste mån harmonisera med varandra. Tomtmark bör generellt höjdsättas till en nivå högre än anslutande gatumark för att en tillfredsställande avledning av yt- och dränvatten samt spillvatten skall kunna erhållas.

13 13 (18) Enligt Svenskt Vattens publikation P105 bör lägsta golvnivå inte understiga 0,5 m över marknivån vid förbindelsepunkt för dagvatten. Det skall även tillses att marken ges ordentlig lutning ut från byggnader i området. Närmast en byggnad, ca 3 m, bör marken ges en lutning om ca 1:20, där så är möjligt. Höjdsättningen bör utformas så att allt dagvatten kan avledas via gatorna om dagvattensystemets maxkapacitet skulle överskridas vid extrem nederbörd. Således bör instängda områden undvikas och sekundära ytliga vattenvägar säkerställas Föreslagen dagvattenlösning inom gatumark Lokalgatan genom området föreslås avvattnas via tvärfall till ett makadamdike som anläggs utmed gatan. Makadamdiket ger en trög avledning av dagvatten, då flödet bromsas upp innan avledning till allmänt dagvattenledningsnät. I botten av makadamen föreslås anläggas en dräneringsledning som ansluts till dagvattenledningsnätet. Ett makadamdike bedöms ge erforderlig flödesutjämning och även viss rening av dagvatten från gatumarken. Nackdelen med makadamdiken är att de normalt behöver grävas om efter ca tio till femton år, eftersom de kan sätta igen sig. Genom att makadamdikena förses med s.k. geotextil, som omsluter diket enligt skissen i Figur 3 ökar dikets livslängd. Notera att geotextildukens ändar överlappar varandra där de möts i den övre delen av diket. Med sådan utformning krävs endast omgrävning av det översta skiktet vid en eventuell igensättning. Geotextilen bör ungefärligen placeras 10 cm under dikets ovankant. Intagsbrunnar med kupolbetäckning föreslås anläggas i diket, och fungera som brädd i samband med höga flöden. Figur 3. Skiss över makadamdike med dräneringsledning

14 14 (18) Föreslagna dagvattenlösningar på tomtmark Genom att begränsa andelen ytor som hårdgörs i samband med exploateringen, kan behovet av reduceras. Nedan ges exempel på system för flödesutjämning och omhändertagande av dagvatten. Fördröjningsmagasin kan bestå dagvattenkassetter, se Figur 4. Magasin med dagvattenkassetter, liksom traditionella stenkistor och makadammagasin, fördröjer dagvatten och tillåter infiltration till underliggande mark. Kassetterna har en våtvolym på ca 96 %, vilket betyder att de är mycket utrymmeseffektiva i förhållande till volymen dagvatten som kan magasineras. Fördelar med dagvattenkassetter jämfört med stenkistor och makadammagasin är, förutom att kassettmagasinen inte kräver lika stor plats, att möjligheterna till inspektion, rensning och spolning är större. Figur 4. Exempel på utjämningsmagasin bestående av dagvattenkassetter (Uponor) Regnträdgård är ett annat sätt att omhänderta dagvatten och som byggs upp med en väldränerad bädd med växter som klarar perioder av både torka och höga vattennivåer. Växterna är här anpassade till klimatet i den region där de anläggs. Filterbädden etableras lämpligen av ett jordmaterial anpassat för växterna och klimatet samt med god hydraulisk konduktivitet, där flödesutjämningen till stor del äger rum.

15 15 (18) I botten av varje regnträdgård anläggs en dräneringsledning i ett dränerande lager, för avtappning av dagvattenflöde till ledningsnät avsett för dagvatten. Genom att välja lämplig dimension på utloppsledningen kan avtappningen från respektive regnträdgård regleras. I Figur 5 redovisas principiella utföranden av regnträdgårdar. Figur 5. Exempel på principiell utformning av raingardens (Norconsult) Stenkistan är också ett alternativ till att omhänderta dagvattenflödena. En stenkista är ett annat namn för makadammagasin, det vill säga en hålighet i marken som fylls med makadam. Den fria volymen, d.v.s. magasinerings- eller utjämningsvolymen, i stenkistor utgörs av porvolymen i fyllningsmassorna, vanligtvis ca 30 %. Detta innebär att de inte är lika utrymmeseffektiva som ovan beskrivna dagvattenkassetter. Fördelen med en stenkista gentemot en dagvattenkassett är dock att den har förhållandevis god reningskapacitet. En nackdel är att möjligheten till inspektion och rensning är begränsad. Generellt krävs en omgrävning av stenkistan efter år eftersom den kan sätta igen sig. Fördröjningsmagasin kan också bestå av s.k. rörpaket, se Figur 6. Fördelarna med rörpaket är bl.a. lång livslängd och goda möjligheter till inspektion och sanering. Dock medges ingen möjlighet till infiltration eller rening av dagvattnet.

16 16 (18) Figur 6. Exempel på utjämningsmagasin bestående av rörpaket i betong (Alfarör) För att minska avrinningen av dagvatten från takytor kan byggnader förses med s.k. gröna tak, se Figur 7. Vegetationsklädda takytor minskar den totala avrinningen jämfört med konventionella, hårdgjorda tak. Tunna gröna tak, med t.ex. sedum, kan minska den totala avrunna mängden på årsbasis med ca 50 %. Gröna tak med djupare vegetationsskikt magasinerar enligt Svenskt Vattens publikation P105 i medeltal 75 % av årsavrinningen. Dessutom kan gröna tak magasinera upp till 10 mm nederbörd vid enskilda regntillfällen. Förutom detta har sedum till skillnad från vanligt gräs den speciella egenskapen att det klarar längre torrperioder utan att torka ut. Figur 7. Bostadshus med gröna tak (Vegtech)

17 17 (18) Förutsättningar för att tekniken skall kunna utnyttjas är att taket inte har alltför brant lutning. Takkonstruktionen skall vara dimensionerad för den extra last som det gröna taket innebär. Lasten är dock inte större än att motsvara ett vanligt tegeltak. Vidare kan gröna tak ha en ljud- och värmeisolerande verkan, vilket kan bidra till en bättre inomhusmiljö samt reducera hushållens energibehov för uppvärmning. Gröna tak kräver dock skötsel i form av gödsling m.m. för att bibehålla sin funktion och karaktär. Norconsult AB Mark och Vatten Herman Andersson herman.andersson@norconsult.com

18 Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, Göteborg , fax

19 2 2:21 2:22 2:23 2:98 2: :248 2:249 2:250 2:251 2:252 2:253 2:254 2:255 2:256 2:257 2:258 2:268 2:269 2:270 2:271 2:272 2:273 2:274 2:275 2:276 2:277 2:278 2:279 2:280 2:281 2:282 2:283 2:284 2:285 2:286 2:287 2:288 2:289 2:290 2:291 2:292 2:293 2:294 2:295 2:296 3:1 4:1 5:1 6:1 4:59 4:82 4:83 4:84 1:90 KOPPER 3:1 1:4 KOPPER STENUNG 216-6s KOPPER 1:39 1: : DB DB DB800 VG VG300 DB DB500 dikesbr nb DB800 VG VS DB VG DB600 VG VS400 DB VS DB500 VS400 DB SB150 VX 32 VS500 DB dikesbr VS500 DB500 VX50 VG100 VX 50 DB DB DB V VS400 DB VS400 Beteckningar Befintlig vattenledning Befintlig spillvattenledning Avrinningsområde Befintlig dagvattenledning Befintligt dike BILAGA 1 Skala 1:2000 (A3) Norconsult AB Box 8774, Göteborg Tfn Befintliga VA- och dagvattensystem Hasselhöjden Stenungsunds kommun Uppdragsnummer: SWEREF Höjdsystem: RH2000

20 2 2:258 2:257 2:256 2:255 2:254 2:253 2:252 2:251 2:250 BILAGA 2 2:249 KOPPER 2:287 KOPPER 2:21 2:248 Beteckningar 2:286 2:291 2:296 2:278 2:277 2:280 2:282 2:285 2:290 2:295 Befintlig vattenledning DB800 VG DB600 DB DB dikesbr DB DB : VG300 DB : m³ s nb : : VGD +32,53 VGD +33,34 VGD +33, VG300 DB800 6: m³ 12 m³ VGD +33,43 VGS +32, VGD +33,12 VGS +32, m³ 12 m³ 12 m³ VGD +35,35 VGS +35, :99 3:1 V150 KOPPER VGD +38,63 VGS +38, m³ 12 m³ 12 m³ VGD +42,55 VGS +42,20 VGD +41,30 VGS +40,95 VGD +40,69 VGS +40,34 VG300 DB800 4 m³ VGD +46,96 VGS +46,61 VGD +46, m³ :1 VGD +43,48 VGS +43,25 VG300 DB600 2:23 VGD +44,47 VGS +44, :281 2:279 VGD +43, VGD +43,39 VGS +43,04 VGD +44,35 VGS +44,00 VGD +46,69 VGS +46,34 VGD +47,58 VGS +47,23 VGS +42,88 VGD +47,34 VGS +46,99 VGD +46,24 VGS +45,89 VGD +41,95 VGS +41, m³ VS DB600 VS : : m³ VGD +41,16 VGS +40,83 DB400 VS DB500 VS : :289 2: dikesbr. SB150 2: : : : : DB500 VS500 2:270 2: : :272 2:271 DB400 VS400 VX 32 2: :275 2:274 1:41 2: DB400 VX 50 VG VX50 DB500 VS500 VS SWEREF Höjdsystem: RH2000 Befintlig spillvattenledning Befintlig dagvattenledning Befintligt dike Avrinningsområde 4:59 Föreslagna VA- och dagvattensystem Hasselhöjden Stenungsunds kommun Uppdragsnummer: VGD +37,23 1:4 4:82 4:83 Norconsult AB Box 8774, Göteborg Tfn :84 STENUNG Skala 1:2000 (A3)