Dunkavlemyren, Skärhamn VA-utredning till detaljplan

Transkript

1

2 Beställare: Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: TJÖRNS KOMMUN Fakturaservice SKÄRHAMN Norconsult AB Box Göteborg Herman Andersson Håkan Emqvist Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: n:\102\06\ \0-mapp\beskrivningar utredningar pm\utredningar - Åsa Malmäng Pohl Norconsult AB

3 3 (20) Innehållsförteckning 1 Orientering Befintliga förhållanden VA-hantering Dagvattenhantering Föreslagen VA-försörjning Föreslagen vattenförsörjning Föreslagen spillvattenavledning Föreslagen dagvattenhantering Dimensioneringsförutsättningar samt beräkning av framtida flöden Principer för framtida dagvattenhantering Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Befintliga VA- och dagvattenförhållanden Befintlig och föreslagen VA-hantering Befintlig och föreslagen dagvattenhantering

4 4 (20)

5 5 (20) 1 Orientering På uppdrag av Tjörns kommun utarbetade Norconsult AB år 2010 en VA-utredning till detaljplan för del av Nötsäter 1:311, Nötkavlemyren. Sedan dess har arbetet med detaljplanen varit vilande tills år Föreliggande utredning är en reviderad version av utredningen från år 2010, som har anpassats till de förändringar som gjorts i samband med att detaljplanearbetet har återupptagits. Detaljplanen omfattar, inom en yta av ca 8,2 ha, ca 100 bostäder, ett fåtal handelsoch kontorslokaler samt ett parkeringshus. Bebyggelsen är fördelad mellan två delområden. I det norra delområdet planeras 14 radhus och ca 21 bostäder i flerbostadshus. I planområdets södra del planeras ca 66 bostäder i flerbostadshus. Totalt inom planområdet planeras 117 parkeringsplatser, varav 77 i garage. Planområdet är starkt kuperat med nivåskillnader på ca 30 m och utgörs till största delen av berg i dagen. I den nordvästra delen av området finns en grönyta med en mindre bollplan och på höjden sydöst om denna finns en tämligen förfallen rink för bollspel. I områdets sydvästra del finns Skärhamns avloppsreningsverk. Det finns planer att reningsverket på sikt skall tas ur bruk och rivas, men som tidigast år Av figur 1 framgår planområdets läge i centrala Skärhamn, Tjörns kommun. Figur 1. Rödmarkeringen visar ungefärligt läge för planområdet

6 6 (20) Utredningen syftar till att klarlägga befintliga förhållanden inom området och föreslå system för framtida VA-försörjning samt omhändertagande av dagvatten.

7 7 (20) 2 Befintliga förhållanden För att erhålla en så god uppfattning som möjligt av befintliga förhållanden har kartmaterial, som tillhandahållits av Tjörns kommun, kompletterats med inventering i fält. Vid inventeringen har avrinningsområden, befintliga diken samt lågpunkter m.m. studerats särskilt. 2.1 VA-hantering Då planområdet till stora delar är oexploaterat finns inget kommunalt VA, undantaget försörjningen av reningsverket. Det finns en närbelägen, möjlig förbindelsepunkt för vatten och spillvatten. Förbindelsepunkten finns i Hamngatan, sydväst om reningsverket, se bilaga 1. Vid den möjliga förbindelsepunkten är ledningsdimensionerna V 63 mm (PE) respektive S 225 mm (BTG). Vid planområdets sydvästra gräns, vid det planerade parkeringshuset, finns en befintlig avloppspumpstation. Vid en eventuell framtida avveckling av det befintliga avloppsreningsverket kan denna pumpstation utgå, för att istället avleda spillvatten söderut från platsen med hjälp av självfall. I samband med detta kommer troligtvis ledningsdimensionerna nedströms planområdet ökas, vilket medför ökad kapacitet. 2.2 Dagvattenhantering Större delen av planområdet utgörs av berg i dagen, vilket starkt begränsar möjligheterna till infiltration, då det inte heller inrymmer några kända sprickzoner. Inom planområdet har nio befintliga avrinningsområden identifierats. Dessa, samt identifierade lågpunkter, redovisas i bilaga 1. En befintlig dagvattenledning finns längs Hamngatan. Ledningen, som är av dimension D 225 mm (BTG), mynnar i havet inne i viken. Grönytan och bollplanen i områdets nordvästra del, se figur 2, är enligt genomförd geoteknisk undersökning underbyggda av sprängsten (Dunkavlemyren Nötsäter 1:311, Skärhamn, Tjörns kommun Geoteknisk undersökning för detaljplan, Tellstedt, 2009). Detta torde därför möjliggöra infiltration på platsen.

8 8 (20) Figur 2. Grönytan och bollplanen Vid inventering i fält identifierades fem lågpunkter där dagvatten ansamlas. Flera av dessa är belägna där bebyggelse är planerad, vilket ställer extra höga krav på avledning för att undvika problem såsom översvämningar och fuktskador på husgrunder. En av lågpunkterna återfinns i områdets nordöstra del, nordväst om de två friliggande villorna som planeras. Övriga lågpunkter är belägna i områdets mellersta del, vid och kring den befintliga rinken, se t.ex. figur 3 och bilaga 1. Figur 3. En av våtmarkerna inom området har identifierats vid den förfallna rinken

9 9 (20) Vidare noterades vid inventeringen att avvattning av dammen i den sydöstra delen av planområdet, se figur 4, sker i sydvästlig riktning ner mot det befintliga reningsverket som planeras att ersättas med flerbostadshus. Inget tydligt utlopp noterades dock. Utflöde från dammen bedöms därmed ske endast vid höga nivåer i denna. Figur 4. Dammen i sydöstra delen av området, med kommunhuset i bakgrunden Beräkningar av befintliga flöden från respektive avrinningsområde har genomförts för regn med återkomsttiden 10 år. Varaktigheten har antagits till 10 min, vilket bedöms vara dimensionerande rinntid efter exploatering. Enligt Svenskt Vattens publikation P104 uppgår således, med förutsättningar enligt ovan, regnintensiteten till 228 l/s,ha. Beräkningsresultaten presenteras i tabell 1. Avrinningsområdenas lägen framgår av bilaga 1. Den reducerade arean för ett område erhålls genom att områdets totala area multipliceras med en avrinningskoefficient, φ. Avrinningskoefficienten uttrycker hur stor del av nederbörden som bidrar till avrinning efter infiltration och ytvattenlagring etc. Exempelvis används vanligen avrinningskoefficienten 0,8 för asfaltsytor och 0,2 för obebyggd kvartersmark.

10 10 (20) Tabell 1. Befintliga flöden från respektive avrinningsområde Avrinningsområde Area (ha) φ Reducerad area (ha) Q bef (l/s) 1 1,24 0,2 0, ,86 0,4 0, ,71 0,4 0, ,40 0,2 0, ,11 0,5 1, ,34 0,4 0, ,67 0,4 0, ,33 0,4 0, ,56 0,4 0, Totalt 8,22-3,17 723

11 11 (20) 3 Föreslagen VA-försörjning Nedan beskrivs föreslaget system för VA-försörjning av området. Föreslagna system för vattenförsörjning och avledning av spillvatten illustreras i bilaga 2. Av kommunen har en förbindelsepunkt för vatten och spillvatten vid Hamngatan och den södra delen av planområdet föreslagits, se bilaga 2. Den norra delen av området föreslås anslutas till befintliga ledningsnät i Krokdalsliden, för att möjliggöra avledning av spillvatten via självfallsledningar. Att förbinda vattenledningsnäten i de båda delområdena skulle innebära att vattenförsörjning av större delen av planområdet, och även intilliggande bebyggelse, sker via ett s.k. cirkulationssystem. En sådan lösning kan förväntas ge en säkrare vattendistribution eftersom färre brukare blir avstängda från vattentillförsel vid driftavbrott. Dessutom minskar risken att vatten blir stående i s.k. ändledningar. 3.1 Föreslagen vattenförsörjning Den dimensionerande framtida vattenförbrukningen har beräknats enligt Svenskt Vattens publikation P83. Den specifika allmänförbrukningen bedöms uppgå till ca 180 l/p,d. För bostäderna, totalt omkring 100 stycken, är antalet personer per bostad antaget till 3. Det totala antalet brukare uppgår således till 300 personer. Detaljplanen innefattar även ett fåtal handels- och kontorslokaler. Vid dimensioneringen antas att dessa inte inhyser särskilt vattenkrävande verksamheter, utan att deras vattenbehov ryms inom vad som avses med allmänförbrukning. Maxtimmeförbrukningen under maxdygn uppgår således enligt beräkningarna till ca 3 l/s och medelförbrukningen har beräknats uppgå till ca 0,6 l/s. Minsta tryck rekommenderas i förbindelsepunkt uppgå till 20 mvp över högsta tappställe i ansluten fastighet, vilket medför att trycket på högsta tappställe inom planområdet bör uppgå till minst ca 45 mvp. Trycknivåerna i området bör kontrolleras för att behovet av tryckstegring skall kunna fastslås. Brandvattenförsörjning av området föreslås ske med hjälp av konventionellt brandvattensystem med brandposter. Avståndet mellan brandposterna föreslås uppgå till maximalt 150 m. Dimensionerande släckvattenförbrukning uppgår, i enlighet med P83, till 20 l/s för flerfamiljshusen i områdets södra del, med fler än tre våningar, och 10 l/s för övrig bebyggelse inom området.

12 12 (20) Föreslagna anläggningar för vattenförsörjning framgår av bilaga 2. I detaljprojekteringsskedet kommer behov av tryckstegring samt definitiva ledningslägen och dimensioner att bestämmas. Föreslagna dimensioner inom planområdet framgår av bilaga 2. Området föreslås anslutas till en vattenledning, med dimensionen 160 mm, som planeras längs Hamnvägen. Områdets framtida vattenförbrukning har beräknats enligt nedan: Antal lägenheter/bostäder Antal vattenförbrukare Spec. medelförbrukning Medelförbrukning Dimensionerande vattenförbrukning inkl. 10 l/s släckvattenförbrukning Dimensionerande vattenförbrukning inkl. 20 l/s släckvattenförbrukning 100 st 300 st (3 pe/bostad) 180 l/p,d 0,6 l/s 13 l/s 23 l/s 3.2 Föreslagen spillvattenavledning Den dimensionerande spillvattenmängden från planerat område bedöms motsvara dimensionerande vattenförbrukning. Förslagsvis kan spillvattnet avledas i plastledningar av dimensionen 200 mm. I bilaga 2 visas respektive förbindelsepunkt i det befintliga spillvattenledningsnätet. Minsta ledningslutning bör uppgå till 6. Definitiva ledningslägen och dimensioner fastställs i detaljprojekteringsskedet. Planer finns, vilket tidigare nämnts, att förändra utformningen av ledningsnätet i Skärhamn i samband med en eventuell framtida avveckling av Skärhamns reningsverk. Detta kommer sannolikt få till följd att dimensionerna på spillvattenledningsnätet nedströms planområdet ökas. Således bedöms kapaciteten på ledningsnätet, såväl i nuläget som i framtiden, vara tillräcklig för anslutning av planområdet.

13 13 (20) 4 Föreslagen dagvattenhantering Vid exploatering av ett område ökar vanligen andelen hårdgjorda ytor, vilket får till följd att ytavrinningen ökar p.g.a. minskade infiltrationsmöjligheter. Därmed föreslås ofta utjämning av tillkommande dagvattenflöde för att minska risken för översvämningar etc. Även för aktuellt område bedöms ytvattenavrinningen öka, men då skilda förutsättningar råder i området föreslås olika krav på utjämning ställas i olika delar av planområdet. Samtliga fastigheter inom planområdet föreslås få en förbindelsepunkt för dagvatten. Avvattning av gator, samt infarter till fastigheter m.m. föreslås ske till diken och magasin etc. för utjämning och fördröjning. Föreslaget system för dagvattenhantering redovisas nedan, samt framgår av bilaga 3. Det är oerhört viktigt att höjdsättningen av området ägnas stor omsorg. Gator och fastigheter skall i möjligaste mån harmonisera med varandra. Placeras fastigheter på vardera sidan av en gata bör inga av fastigheterna anläggas lägre än gatan, för att en tillfredsställande avledning av dräneringsvatten skall kunna erhållas. Lägsta golvnivå föreslås inte understiga 0,3 m över marknivån vid förbindelsepunkt för dagvatten. 4.1 Dimensioneringsförutsättningar samt beräkning av framtida flöden Enligt dimensioneringsförutsättningar i Svenskt Vattens publikation P90 skall dagvattenledningar, i vilka vattnet avleds med självfall inom icke instängt område inom citybebyggelse, dimensioneras för att klara nederbörd med återkomsttiden 2 år utan att dämning sker över ledningens hjässa. Vid nederbörd med återkomsttiden 10 år tillåts inte trycknivån stiga över marknivån. På samma sätt som för befintliga förhållanden har framtida dagvattenflöden inom planområdet beräknats enligt Svenskt Vattens publikation P104. Varaktigheten för dimensionerande nederbörd ansatts till 10 min, vilket bedöms motsvara rinntiden efter exploatering. Med en säkerhetsfaktor om 1,3 med hänsyn till prognosticerade klimatförändringar uppgår regnintensiteten således till ca 296 l/s,ha vid ett regn med återkomsttiden 10 år.

14 14 (20) Utifrån det framtida flödet har därefter erforderliga utjämningsvolymer, för att framtida maximalt utgående flöde från planområdet inte skall överstiga det befintliga, beräknats. I tabell 2 presenteras beräknade flöden efter exploatering samt erforderliga utjämningsvolymer. Avrinningsområdenas lägen framgår av bilaga 2. Tabell 2. Beräknade flöden från respektive avrinningsområde efter exploatering Avrinningsområde Area (ha) φ Reducerad area (ha) Q framtid (l/s)** V mag (m 3 ) 1 1,24 0,34 0, (57) ,86 0,43 0, (78) ,71 0,42 0,30 89 (64) ,40 0,40 0,16 47 (18) ,11 0,52 1, (242) 62 6* 0,34 0,4 0,14 41 (32) 8 7* 0,67 0,4 0,27 80 (62) 14 8* 0,33 0,4 0,13 38 (30) 7 9* 1,56 0,4 0, (141) 34 Totalt 8,22-3, (724) 222 * Berörs ej av exploateringen ** Flöden före exploatering anges inom parentes 4.2 Principer för framtida dagvattenhantering Genom att aktivt arbeta med att reducera andelen hårdgjorda ytor reduceras mängden dagvatten som bör omhändertas. Gator inom kvartersmark kan t.ex. utformas så att endast erforderlig köryta asfalteras, d.v.s. ca 4 4,5 m. Resterande del av vägområdet, ca 1,5 m, utförs som en gräsarmerad yta, vilken vid behov kan fungera som tillfällig uppställningsyta för bilar. Med detta tillvägagångssätt reduceras mängden dagvatten från vägområdet. Dagvattenavrinning från vägar inom planområdet föreslås företrädesvis utjämnas i makadamfyllda diken. I figur 5 visas en principsektion.

15 15 (20) Figur 5. Principsektion lokalgata Makadamdikena kan t.ex. utformas med en bredd av ca 0,9 m och med ett djup av ca 0,75 m, vilket med en bottenbredd på 0,5 m ger en tvärsnittsarea på ca 0,5 m 2. Den fria volymen, d.v.s. magasinerings- eller utjämningsvolymen, i diket utgörs av porvolymen i fyllningsmassorna, vanligtvis ca 30 %. Om inte makadamdiket integreras i vägkroppen kan det utföras enligt figur 6. Figur 6. Skiss som visar föreslagen utformning av makadamdike med geotextil och dränledning. Måttangivelser är ungefärliga och fastställs i detaljprojekteringsskedet

16 16 (20) Utflöde från makadamdikena sker antingen genom att vattnet från magasinet perkolerar ut i omgivande marklager eller genom en kontrollerad avtappning via ett speciellt anlagt dräneringssystem med dränledning i dikets botten. Utformningen av makadamdiken kan således varieras, men en generell fördel med makadamdiken är att de kan anläggas under t.ex. gräs- eller asfaltsytor. Makadamdiken har främst fördröjande förmåga men de har även viss renande effekt. Nackdelen med makadamdiken är att de normalt behöver grävas om efter ca tio till femton år, eftersom de kan sätta igen sig. Om dikena förses med duk av s.k. geotextil som omsluter makadamen, enligt skiss i figur 6, räcker det dock att lagret ovanför geoduken grävs om. Genomsläppliga beläggningar kan med fördel användas på andra ytor såsom mindre parkeringsytor, se figur 7. Exempel på genomsläppliga material är hålsten av betong, permeabel asfalt och grus, eller en kombination av dessa. Figur 7. Parkeringsyta med hålsten av betong I den nordvästra delen av området bedöms den främsta ökningen av dagvattenavrinningen ske vid den planerade parkeringsytan/carportarna samt vid husen och vändslingan. För att det framtida flödet inte skall överstiga det nuvarande krävs utjämning.

17 17 (20) En konventionell dagvattenledning föreslås anläggas i gatan för att leda vattnet till ett större utjämningsmagasin. Beräkningar visar att erforderlig utjämningsvolym vid ett 10-årsregn för avrinningsområde 1 och 4 uppgår till 35 m 3 respektive 15 m 3, d.v.s. totalt ca 50 m 3. Magasinet föreslås anläggas under parkeringsytan i avrinningsområde 1 och erforderliga utjämningsvolymer bedöms rymmas inom parkeringsytan, se bilaga 3. Avtappning från magasinet föreslås ske genom infiltration och genom att ett flöde motsvarande befintligt tillåts avledas till angränsande grönytor. Inom avrinningsområde 4 föreslås dessutom ett avskärande dike, se figur 6, anläggas i branten, öster om den planerade bebyggelsen. Beroende på hur höjdsättningen planeras, kan behov av fler avskärande diken föreligga i området. Detta bör således studeras vidare i detaljprojekteringsskedet. Avvattning av gator föreslås, som tidigare beskrivits, ske genom utjämning och rening i makadamdiken enligt principen i figur 5. I den södra delen av området tillkommer hårdgjorda ytor främst inom avrinningsområde 5. Möjligheten att anlägga utjämningsmagasin har undersökts och dels kan utjämningsmagasin anläggas i gatorna och dels under parkeringsytan nordväst om det befintliga reningsverket, se bilaga 3. Avvattning av gator i områdets södra del föreslås, på samma sätt som i övriga delar av området och som tidigare beskrivits, ske genom utjämning och rening i makadamdiken enligt principen i figur 5. Syftet med utjämning bör dock klargöras utifrån ett kostnads- och nyttaperspektiv. Avrinningsområdet ligger i nära anslutning till havet och ledningsarbete skall utföras vid Hamngatan och föreslagen förbindelsepunkt för planområdet. Detta ger möjligheten att, om detta krävs, dimensionera upp systemet nedströms föreslagen förbindelsepunkt. Att dimensionera upp ledningssystemet samt anlägga ett helt konventionellt ledningssystem för dagvatten från fastigheterna i avrinningsområde 5 bedöms kunna motiveras. Havet bedöms ej vara känsligt för hydraulisk belastning, varför fokus istället bör läggas på rening i de fall detta erfordras. Dagvattnet från fastigheterna inom området är att betrakta som ett rent dagvatten, varför den merkostnad och miljöpåverkan som anläggning och drift av magasin för detta ändamål medför bör ifrågasättas. Om kommunen kan acceptera att dagvatten från en specifik del från planområdet släpps utan att ha utjämnats förordas således detta alternativ. I detta sammanhang är det dock viktigt att poängtera att rening och utjämning av dagvatten från vägar etc. fortfarande föreslås ske.

18 18 (20) Parkeringshuset i den sydvästra delen av planområdet skall dessutom enligt planförslaget förses med s.k. grönt tak, vilket bidrar till fördröjning och magasinering av dagvatten. Eventuellt behov av utjämning kan reduceras ytterligare genom anläggande av gröna tak på fler byggnader. Vegetationsklädda takytor minskar den totala avrinningen jämfört med konventionella hårdgjorda tak. Gröna tak kan minska den totala avrunna mängden på årsbasis med ca 50 %. Dessutom kan gröna tak, t.ex. sedumtak, magasinera upp till 10 mm vid enskilda regntillfällen. Förutom detta kan sedum klara längre torrperioder utan att torka ut. I figur 8 visas ett exempel på ett bostadshus med grönt tak. Figur 8. Bostadshus med grönt tak (Källa: Veg Tech) Genom att utforma dagvattensystemet inom planområdet enligt vad som föreslås ovan, bedöms en väl fungerande dagvattenhantering kunna erhållas i hela området samt nedströms. Norconsult AB Mark och Vatten Herman Andersson herman.andersson@norconsult.com Håkan Emqvist hakan.emqvist@norconsult.com

19 19 (20)

20 Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, Göteborg , fax

21 BILAGA 1 Beteckningar Planområdesgräns Avrinningsområdesgräns/ ytvattendelare 1 Numrering avrinningsområde Befintlig vattenledning 1 Befintlig spillvattenledning Befintlig dagvattenledning 3 Identifierad lågpunkt Befintligt reningsverk 5 9 Befintlig pumpstation Befintliga VA- och dagvattenförhållanden Dunkavlemyren, Tjörns kommun Uppdragsnummer: Norconsult AB Box 8774, Göteborg Skala 1:2000 (A3) Tfn

22 BILAGA 2 Beteckningar Planområdesgräns Befintlig vattenledning Befintlig spillvattenledning Föreslagen vattenledning Föreslagen spillvattenledning 12P Föreslagen brandpost II 3P 3P Alternativ kompletterande ledningssträckning II 3P II +12 Vattenledning II GC Befintligt reningsverk Garage under hus 77P Befintlig pumpstation (utgår) Terrass Befintlig och föreslagen VA-hantering Dunkavlemyren, Tjörns kommun Uppdragsnummer: Norconsult AB Box 8774, Göteborg Skala 1:2000 (A3) Tfn

23 BILAGA 3 Beteckningar Planområdesgräns Avrinningsområdesgräns/ ytvattendelare 1 Numrering avrinningsområde Befintlig dagvattenledning 1 Föreslagen dagvattenledning 12P Föreslaget makadammagasin II 3P 3 3P 2 Föreslaget avskärande dike 6 8 II 4 3P II +12 II 7 GC 5 Befintligt reningsverk 9 Garage under hus 77P Befintlig pumpstation (utgår) Terrass Befintlig och föreslagen dagvattenhantering Dunkavlemyren, Tjörns kommun Uppdragsnummer: Norconsult AB Box 8774, Göteborg Skala 1:2000 (A3) Tfn