Planområde , del av fastighet Kärr 1:1 VA-UTREDNING

Transkript

1 Planområde , del av fastighet Kärr 1:1

2 Beställare: Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Stenungsunds kommun Strandvägen STENUNGSUND Norconsult AB Therese Svenssons gatan Göteborg Herman Andersson Kristina Berglund, Susanna Böös Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: \\norconsultad.com\dfs\swe\göteborg\n- Data\103\33\ Herman Andersson Norconsult AB

3 3 (22) Innehållsförteckning 1 Orientering Underlagsmaterial Planförslag Befintliga VA-förhållanden Befintlig vattenförsörjning Befintlig spillvattenförsörjning Befintlig dagvattenavledning Recipient Geotekniska förhållanden Befintliga dagvattenledningar i närområdet Föreslaget VA-system Föreslagen vattenförsörjning Föreslagen spillvattenavledning Föreslagen dagvattenhantering Föroreningsbelastning Övriga system för dagvattenhantering Höjdsättning inom planområdet Litteraturförteckning Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Befintligt VA Föreslagna VA

4 4 (22) 1 Orientering På uppdrag av Stenungsunds kommun har Norconsult AB utarbetat föreliggande VA-utredning för planområde , som omfattar del av Kärr 1:1, se figur 1 nedan. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra byggnation av kontor och småindustrier. Figur 1. Placering av planområdet Utredningen syftar till att beskriva befintliga VA-förhållanden och ta fram förslag på lämpliga ledningsdragningar, dimensioner och förbindelsepunkter för VA. Vidare utarbetas förslag på lämplig utformning och placering av lösningar för dagvattenhantering med hänsyn till flödesutjämning och rening. I direkt anslutning till planområde finns planer på ytterligare exploateringar, se figur 2. Parallellt med framtagandet av denna VA-utredning, pågår en VA-utredning för planområde del av fastigheten Munkeröd 1:12 m.fl. (omfattar del av 695/09) söder om planområdet (Norconsult, 2016). Tidigare har en VA-utredning tagits fram för planområde 158 (i Munkeröd-Kärr), daterad 22

5 5 (22) februari 2016 (Norconsult AB, 2016a). Planer finns även för utbyggnad inom planområde 266 (del av Kärr 1:8). Figur 2. Omgivande detaljplaneområden där exploatering planeras (Norconsult AB, 2016) 1.1 Underlagsmaterial VA-utredning till detaljplan 158, Munkeröd-Kärr Stenungsund (Norconsult AB, 2016) PM Hydrologi - del av Munkeröd 1:12 m.fl. Stenungsund (Norconsult AB, 2013) Illustrationskarta Kärr 1:1 ( ) Plankarta samråd Kärr 1:1 ( ) Grundkarta ( ) VA-karta ( ) Pågående VA-utredning för del av fastigheten Munkeröd 1:12 m.fl. (Norconsult, 2016)

6 6 (22) 1.2 Planförslag Planområdet är ca 3,5 ha och omfattar del av fastigheten Kärr 1:1. Idag utgörs planområdet av jämn åkermark med små nivåskillnader, mellan + 47,5 m och + 49 m. Marken sluttar i lätt nordlig riktning, mot en mindre bäck som rinner nordost om planområdet. Bäcken går i en trumma under E6 norr om planområdet och ansluter till Norumsån. I den sydvästra delen av planområdet är en 40 meter lång stenmur belägen och i sydvästra hörnet finns en elstation. Figur 3. Idéskiss för planområde (Stenungsunds kommun, 2014a) Planförslaget innebär att jordbruksmarken kommer nyttjas för att uppföra byggnader för industri- och kontorsändamål. Detaljplanen tillåter byggnation av en eller flera byggnader om ca m 2 enligt en flexibel byggrätt. I figur 2 visas ett förslag på utformningen av planområdet. På grund av planområdets närhet till E6:an i nordväst väg 649 i söder samt befintlig 130 kv kraftledning i nordost har byggrätten inom planområdet begränsats. Då syftet är att fördröja dagvatten inom planområdet kommer bäcken samt befintligt vägdike längs väg 649 inte beröras av föreslagen exploatering.

7 7 (22) 2 Befintliga VA-förhållanden Det finns inga kommunala ledningar för vatten, spill- eller dagvatten inom detaljplaneområdet. I VA-utredning till detaljplan 158 (Norconsult AB, 2016) föreslogs sträckor för VA-ledningar för att underlätta påkoppling av planområde och delar av fastigheten Munkeröd 1:12 m.fl. Dessa föreslagna ledningar kommer att behandlas som befintliga ledningar, notera dock att de i skrivande stund ( ) inte är byggda. 2.1 Befintlig vattenförsörjning Ledningsnätet i Munkeröds industriområde förses med vatten från högvattenreservoaren för Stenungsund som är placerad i Hällebäck, ca 1 km från området. Nivåerna för reservoaren anges variera mellan +75 och +70 m ovan havsnivå. Trycket i ledningarna är okänt, men kan uppskattas utifrån nivån i reservoaren. Tryckförlusterna i vattenledningsnätet mellan vattentornet och Munkeröds industriområde antas uppgå till ca 0,75 m/km. Detta ger en tillgänglig trycknivå på ungefär, d.v.s. +68 till +73 m. (Norconsult AB, 2016) Längs Ucklumsvägen finns en i tidigare utredning föreslagen vattenledning, se bilaga 1 (Norconsult AB, 2016). 2.2 Befintlig spillvattenförsörjning Längs Ucklumsvägen finns en i tidigare utredning föreslagen spillvattenledning, se bilaga 1 (Norconsult AB, 2016). Spillvattenledning föreslås ansluta till en föreslagen pumpstation som ligger på planområde 158, placerad där Ucklumsvägen och E6 möts. Pumpstation pumpar spillvattnet till södra delarna av Munkeröds industriområde, där det sedan når pump nr. S22 och efter den pumpstation nr. S21. Pumpstation S22 har enligt kommunen en stor återstående kapacitet drifttidsmässigt, dock anges det oklart hur kapaciteten ser ut för kortare höga inloppsflöden. Lägst kapacitet har inloppsledningen till pumpstation 22, som bedöms kunna hantera ett flöde om ca 25 l/s. Tillgänglig kapacitet i ledningen anges vara ca 20 l/s (Norconsult AB, 2016). Pumpstation S21 anges av

8 8 (22) driftpersonalen ha långsam pumpkapacitet, kapaciteten är inte känd för denna utredning. I denna utredning förutsätts att kapaciteten i pumpstationerna är tillräcklig och inloppsledningen till pumpstation S22 är den begränsade faktorn för att hantera det ökade spillvattenflödet. 2.3 Befintlig dagvattenavledning Planområdet består idag av jordbruksmark. Dagvattnet avrinner ytligt på planområdet, i nordlig riktning mot en befintlig bäck, nordöst om planområdet. Utmed vägen finns ett dike som går längs västra planområdesgränsen och ansluter till bäcken. Bäcken leds under vägen och sedermera ut i ett dike som går öster om E6. Recipient är Norumsån. 2.4 Recipient Planområdet ligger inom Norumsåns avrinningsområde. Norumsån är fiskförande och känslig för termiska föroreningar, framförallt under sommarhalvåret då vattennivåerna är låga. Vattendraget har klassificerats av Vattenmyndigheterna samt Länsstyrelsen i Västra Götalands län med avseende på kemisk och ekologisk status. År 2014 angavs vattendragets ekologiska status som måttlig och den kemiska ytvattenstatusen uppnådde ej god status. Vattendraget anges vara påverkat av jordbruk, enskilda avlopp, fysiska förändringar samt annan morfologisk påverkan. Detta har lett till miljöproblem, vilka innefattar övergödning, miljögifter samt förändrade habitat (VISS, 2016). 2.5 Geotekniska förhållanden Ingen geoteknisk undersökning är gjord för området. Enligt SGUs jordartskartor, se figur 4, ligger planområdet på ett område bestående av glacial lera, postglacial sand samt glacial finsand (SGU, 2016). Leror har generellt en dålig infiltrationskapacitet, medan sand har bättre infiltrationsförmåga för dagvatten.

9 9 (22) Figur 4. Jordlager inom planområdet (SGU, 2016) Det finns ingen hydrogeologisk undersökning för planområdet. Dock finns det en undersökning gjord för planområdet precis söder om, (Norconsult AB, 2013). De låga områdena i det planområdet hade en grundvattennivå på ca 0,5-1 m under marknivå, slutsats dras att detta kan vara ett rimligt antagande för grundvattennivå även för planområde Befintliga dagvattenledningar i närområdet Inom planområdet finns inget dokumenterat kommunalt ledningssystem för dagvatten. Närmast belägna ledningssystem för dagvatten finns i Munkeröds industriområde, väster om planområdet.

10 10 (22) 3 Föreslaget VA-system Föreslaget VA-system presenteras i bilaga 2 och beskrivs i följande kapitel. 3.1 Föreslagen vattenförsörjning Vattenledningar från planområdet föreslås anslutas till i tidigare utredning (Norconsult AB, 2016) föreslaget vattenledningsnät i Ucklumsvägen, se bilaga 2. Enligt Svenskt Vatten publikation P83 bör trycket vid högsta tappställe ej understiga 15 mvp (Svenskt Vatten, 2001). Vidare anges att trycket ej bör överstiga 70 mvp. I avsnitt 2.1 angavs att tillgänglig trycknivå vid Munkeröds industriområde bedöms uppgå till + 68 m. Med hänsyn till denna tillgängliga trycknivå får högsta tappställe ej vara beläget högre än + 53 m. Marknivåerna i planområdet anges till ca + 48 m. Om man räknar med att byggnaderna förutsätts uppföras i en våning samt att högsta tappställe är beläget 3 m över nuvarande marknivå, fås att högsta tappställe är beläget på +51 m. Med andra ord förefaller trycket i ledningsnätet vara tillräckligt för planområdet, utifrån ovan angivna förutsättningar. Enligt P83 kan vattenbehovet vid överslagsräkning för ett större område med handel, övriga tjänsteservice, småindustrier och kontor utan särskilt vattenkrävande verksamheter, antas vara 0,1 l/(s, ha). Under arbetstid kan medelförbrukningen antas uppgå till 0,4 l/(s, ha) och den maximala timförbrukningen kan antas uppgå till 0,8 l/(s, ha). Fastighetsytor inom planområdet har beräknats till ca 3,15 ha. Vattenförbrukningen för planområdet har beräknats till ca 2,5 l/s vid en maximal timförbrukning samt en medelförbrukning om 1,3 l/s. Enligt Svenskt Vatten publikation P83 bör ett industriområde med normal brandbelastning, dvs. brandsäkra byggnader utan större upplag av brännbart material dimensioneras för en släckvattenförbrukning om 20 l/s. Dimensionerande flöde fram till brandpost utgörs av medelförbrukningen tillsammans med släckvattenförbrukningen, vilket beräknas till ca 21 l/s. Erforderlig ledningsdimension för att tillgodose släckvattenförbrukning och samtidig medelförbrukning bedöms till PE160 mm. Erforderlig servisledning bedöms till PE63 mm. I bilaga 2 framgår förslag på förbindelsepunkter. I P83 anges att avståndet mellan brandposter inom bebyggt område bör vara maximalt 150 m. Detta innebär att två brandposter behöver anläggas i lokalgatan. I

11 11 (22) VA-utredningen för del av fastighet Munkeröd 1:12 m.fl. industriområde, som tagits fram parallellt med denna utredning, har det även föreslagets en brandpost i Ucklumsvägen, som kan användas för Kärr 1:1 (Norconsult, 2016). Placering av brandposter framgår av bilaga 2. Då systemet inte rundmatas, föreslås spolposter placeras i ändledningarna. 3.2 Föreslagen spillvattenavledning Spillvattenledningar från planområdet föreslås att anslutas till befintligt spillvattenledningsnät längs Ucklumsvägen enligt bilaga 2. En överslagsmässig bedömning av befintligt flöde i ledningen har gjorts utifrån antagandet att maximalt spillvattenflöde motsvarar maximal vattenförbrukning under arbetstid. För industriområden kan detta antas uppgå till 0,8 l/(s, ha) enligt Svenskt Vattens publikation P83 (Svenskt Vatten, 2001). Industrifastigheterna som är anslutna till spillvattenserviser uppskattas uppta en yta om ca 3,15 ha, vilket ger ett flöde i ledningen motsvarande ca 2,5 l/s. I tabell 1 visas tillgänglig kapacitet i inloppsledningen efter planerade exploateringar. Inloppsledningen till pump 22 bedöms ha tillräcklig kapacitet för att ansluta planområde Kvarvarande kapacitet för anslutning av planområde 266 beräknas till 4,9 l/s. Tabell 1. Tillgänglig kapacitet i inloppsledning till pump 22 Flöde Källa Tillgänglig kapacitet i inloppsledning till pump 22 Varav kapacitetsbehov 25 l/s - Munkeröds industriområde -3,8 l/s - Planområde 158-1,8 l/s - Del av fastigheten Munkeröd 1:12 m.fl. - Planområde ,5 l/s Tillgänglig kapacitet i inloppsledning (Norconsult AB, 2016) -12,0 l/s (Norconsult, 2016) 4,9 l/s Då spillvattenflödet från området är förhållandevis litet bedöms ledningsdimensionen 200 mm, vilket enligt Svensk Vattens publikation P90 utgör

12 12 (22) minimidimension, vara tillräcklig (Svenskt Vatten, 2004). Lutningen för allmän del av en spillvattenservis bör enligt P90 ej understiga 10. Vidare bör minidimensionen för spillvattenledning vara 200 mm för att minska risken för stopp i ledningsnätet. Minimilutning för en ledning av denna dimension är omkring 5 om självrensning ska uppnås. Spillvattenledning ska i möjligaste mån förläggas med självfall och i gemensam schakt med vattenledning. Det bedöms att spillvattnet kan gå med självfall till (föreslagen) pumpstationen belägen på planområde Föreslagen dagvattenhantering Dagvattenflöden före och efter exploatering har beräknats. För beräkningarna har följande antagits: Beräkning av dimensionerande regn sker enligt rationella metoden i Svenskt Vatten P110 (Svenskt Vatten, 2016). Regnintensitet har bestämts en enligt Svenskt Vatten P110. En klimatfaktor på 1,25 har tagits med i beräkningarna enligt Svenskt Vatten P110 för framtida dagvattenflöde. Avrinningskoefficient 0,9 för tak, 0,8 för asfalterade ytor och 0,1 för grönytor enligt Svenskt Vatten P110 Dagvattenflödesberäkningar har gjorts efter de ytor som angetts i illustrationsplan för planområde (Stenungssund kommun, 2014a). Vägen i västra delen av planområdet har exkluderas från dagvattenflödesberäkningar. I och med exploatering av planområdet så kommer ytor att hårdgöras och ett större dagvattenflöde kan väntas. De ytor som i dagsläget och i framtiden bidrar till dagvattenflödet kan ses i tabell 2. Tabell 2. Markanvändning före och efter exploatering Markanvändning Före exploatering [ha] Efter exploatering [ha] Avrinningskoefficient Tak 0 0,60 0,9 Asfaltyta 0 0,69 0,8 Grönytor 3,19 1,9 0,1 Total reducerad area 0,32 1,28

13 13 (22) I och med att de hårdgjorda ytorna ökar i samband med exploateringen, minskar möjligheterna till infiltration. Detta leder i sin tur till att flödet från området ökar efter exploateringen. I tabell 3 beräknas flöden från området före och efter exploatering. Rinntiden är beräknad till 50 minuter före exploatering och 30 minuter efter exploatering. Beräkningar har gjorts för ett 10-årsregn och 100- årsregn, se tabell 3. Tabell 3. Framtida och befintligt dagvattenflöde Regnets återkomsttid Regnintensitet 1 rinntid = 50 min [l/s. ha] Regnintensitet 1 rinntid = 30 min [l/s. ha] Flöde 1 före expl [l/s] Flöde efter expl 2 [l/s] 10-årsregn årsregn exklusive klimatfaktor 2 inklusive klimatfaktor 1,25 Ett 100-årsregn ger ungefär ett dubbelt så stort dagvattenflöde som ett 10-årsregn. Dagvattnet från planområdet föreslås fördröjas till att motsvara befintliga maxflöden vid ett 10-årsregn, d.v.s. utflödet från planområdet sätts till 26 l/s efter exploatering, resterande volym föreslås fördröjas inom planområdet. I tabell 4 presenteras erforderlig magasinsvolym för att fördröja dagvatten från planområdet till befintligt flöde. Tabell 4. Erforderlig fördröjningsvolym Antaget utflöde ur magasin [l/s] Effektiv fördröjningsvolym [m 3 ] Planområde En fördröjningsvolym på ca 290 m 3 krävs för planområdet. Denna utredning föreslår att ett dike med strypt utflöde på 26 l/s anläggs vid den nordöstra planområdesgränsen, d.v.s. parallellt med den befintliga kraftledningen, som leder ut i den befintliga bäcken. Diket föreslås att sektioneras upp, så att dagvattnet däms upp längs dikessträckan och på så sätt skapar en fördröjningsvolym. Till diket föreslås takvattnet från de föreslagna byggnaderna ledas. Makadamdiken föreslås anläggas längs parkeringsytorna för att ta hand om dagvattnet från de hårdgjorda ytorna. Rännstensbrunnar leder dagvattnet till makadamdikena där dagvattnet fördröjs och renas. Från makadamdikena läggs en dräneringsledning som leder till

14 14 (22) diket. Nackdelen med makadamdiken är att de normalt behöver grävas om efter ca tio till femton år, eftersom de kan sätta igen sig. Genom att makadamdikena förses med s.k. geotextil, som omsluter diket enligt skissen i figur 5, ökar dikets livslängd. Figur 5. Skiss över makadamdike med dräneringsledning Notera att geotextildukens ändar överlappar varandra där de möts i den övre delen av diket. Med sådan utformning krävs endast omgrävning av det översta skiktet vid en eventuell igensättning. Geotextilen bör ungefärligen placeras 10 cm under dikets ovankant. Kommunens avdelning för Miljö & Hälsa anger att dagvattnet från ytor som kan vara utsatta för oljeutsläpp, bör genomgå rening via oljeavskiljning innan vidare avledning till utjämningsmagasin och vidare till recipienten Norumsån. Oljeavskiljare bör vara av klass I enligt SS EN 858-1, lamellavskiljare eller avskiljare med bypass enligt Gryaab (Gryaab, 2014). När denna rapport skrivs är det osäkert vilken slags verksamhet som föreslås på planområdet, vilket gör det svårt att bedöma om en oljeavskiljare är nödvändig. Om det framkommer i ett senare skede att verksamheterna är av den karaktären att en oljeavskiljare behövs kan rännstensbrunnarna från de hårdgjorda ytorna kopplas till en sådan Föroreningsbelastning Vid förändring av markförhållanden från naturmark till hårdgjord yta förväntas inte bara flödet förändras utan även föroreningsinnehållet i dagvattnet. Föroreningar förekommer främst i dagvatten som avrinner från trafikerade ytor såsom gator och parkeringar. Inom planområdet planeras det för parkeringsytor samt ett antal asfalterade ytor. I dagvatten från dessa ytor kan det förväntas att hitta

15 15 (22) föroreningar som olja, PAH:er och tungmetaller. Parkeringsdagvattnet föreslås att avledas till ett makadamdike för rening. Vid behov föreslås att parkeringsdagvattnet även passerar en oljeavskiljare innan det avledning. Dagvattnet från takytorna föreslås avledas direkt till diket. Takdagvatten är att betrakta som rent, om takmaterial utan nämnvärd påverkan på dagvattnet väljs. Dagvattnet från grönytorna avrinner mot diket och anses inte vara nämnvärt förorenat. För att uppskatta reningseffekten för föreslagna åtgärder kan databasen Stormtac användas. Stormtac tillhandahåller schablonrening i form av procentuella avskiljningsgrader för olika typer av dagvattenåtgärder, såsom makadamdiken, diken och oljeavskiljare, baserade på ett flertal olika studier (Stormtac, 2016). I tabell 5 presenteras reningseffekter för dike, makadamdiken och lamelloljeavskiljare. Det bör noteras att dessa reningseffekter är generella och har uppvisat stor spridning i olika studier.

16 16 (22) Tabell 5. Schablonrening för lamelloljeavskiljare och infiltrationsdike (Stormtac, 2016) Ämne/parameter Enhet Arsenik, As Krom, Cr Kadmium, Cd Bly, Pb Koppar, Cu Zink, Zn Nickel, Ni Kvicksilver, Hg Reningseffekt LOA Reningseffekt dike Reningseffekt makadamdike ** 55 % ** 35 % 70 % 10 % 35 % 60 % 15 % 40 % 75 % 10 % 25 % 70 % 10 % 55 % 70 % ** 51 % 55 % ** 10 % 40 % PCB TBT Olja Bens(a)pyren MTBE Bensen ** ** ** ** ** ** 80 % 85 % 75 % ** ** ** ** ** ** ** ** ** Totalfosfor, Tot-P Totalkväve, Tot-N TOC SS (partiklar) **Uppgift saknas mg/l mg/l ** 30 % 35 % 5 % 10 % 45 % ** ** ** 15 % 70 % 80 % Som synes, fungerar föreslagna dike och makadamdike inte enbart flödesutjämnande utan de har även en god renande effekt på ett flertal olika parametrar såsom olja och tungmetaller. Oljeavskiljare renar främst olja men även tungmetaller och partiklar till viss del. För att minska risken att stora mängder föroreningar leds till Norumsån i samband med snösmältning bör en anvisad plats finnas för upplagring av snömassor, där spridningen till vattendraget kan minimeras.

17 17 (22) Övriga system för dagvattenhantering Utöver ovan föreslagen dagvattenhantering kan ytterligare lösningar implementeras för att minska dagvattenflöden och föroreningshalter Gröna tak För att minska avrinningen av dagvatten från takytor kan byggnader förses med s.k. gröna tak, se figur 6. Vegetationsklädda takytor minskar den totala avrinningen jämfört med konventionella, hårdgjorda tak. Tunna gröna tak, med t.ex. sedum, kan minska den totala avrunna mängden på årsbasis med ca 50 %. Gröna tak med djupare vegetationsskikt magasinerar enligt Svenskt Vattens publikation P105 i medeltal 75 % av årsavrinningen. Dessutom kan gröna tak magasinera upp till 10 mm nederbörd vid enskilda regntillfällen. Förutom detta har sedum till skillnad från vanligt gräs den speciella egenskapen att det klarar längre torrperioder utan att torka ut. Figur 6. Bostadshus med gröna tak (Vegtech) Förutsättningar för att tekniken ska kunna utnyttjas är att taket inte har alltför brant lutning. Takkonstruktionen ska vara dimensionerad för den extra last som det gröna taket innebär. Lasten är dock inte större än att motsvara ett vanligt tegeltak.

18 18 (22) Vidare kan gröna tak ha en ljud- och värmeisolerande verkan, vilket kan bidra till en bättre inomhusmiljö samt reducera hushållens energibehov för uppvärmning. Gröna tak kräver dock skötsel i form av gödsling m.m. för att bibehålla sin funktion och karaktär Träd Dagvatten kan effektivt omhändertas med hjälp av träd, vars kronor fångar upp och avdunstar nederbörd samtidigt som rotsystemen suger vatten ur marken, se figur 7. Varje trädkrona kan magasinera omkring 10 mm nederbörd över den yta som kronan upptar. Att rotsystemen suger åt sig vatten från kringliggande mark leder dessutom till att markens magasineringskapacitet återhämtas fortare vid längre nederbördstillfällen. Figur 7. Träd tar hand om en viss andel dagvatten Träd kan med fördel planteras i svackdiken eller kombineras med andra metoder för omhändertagande av dagvatten. Utmed gator och parkeringsytor kan träd planteras för att minska flödesintensiteten. Dessutom kan träd omhänderta mindre mängder föroreningar, exempelvis från vägdagvatten.

19 19 (22) 3.4 Höjdsättning inom planområdet Höjdsättningen av utredningsområdet är mycket viktigt och bör ägnas stor omsorg. Gator och fastigheter ska i möjligaste mån harmonisera med varandra. Kvartersmark bör generellt höjdsättas till en nivå högre än anslutande gatumark för att en tillfredsställande avledning av yt- och dränvatten samt spillvatten ska kunna erhållas, se figur 9. Lägsta golvnivå föreslås inte understiga 0,5 m vid marknivån vid förbindelsepunkt för dagvatten, i enlighet med Svenskt Vattens publikation P105 (Svenskt Vatten, 2011). Figur 8. Principskiss över höjdsättning Om höjdsättningen utformas enligt ovan, så att gator i området alltid är belägna på lägre nivåer än kringliggande kvartersmark, kan dagvatten avledas via gatorna om dagvattensystemets maxkapacitet skulle överskridas vid extrem nederbörd. Höjdsättningen är viktig på området då det måste finnas tillräckligt med fall för att tillgodose självfall från makadamdikena till diket.

20 20 (22) Norconsult AB VA-teknik Herman Andersson Kristina Berglund Susanna Böös

21 21 (22) 4 Litteraturförteckning Gryaab. (2014). Gryaabs riktlinjer för olje- och slamavskiljare. Gryaab. Norconsult. (2016). PM VA-utredning fastigheten Munkeröd 1:12 m.fl.. Göteborg: Stenungsunds kommun. Norconsult AB. (2013). Del av Munkeröd 1:12 m.fl. Stenungsund -detaljplan PM Hydrogeologi. Göteborg: Rådhusets arkitekter AB. Norconsult AB. (2016). Munkeröd-Kärr, Stenungsund VA-utredning till detaljplan158. Stenungsund: Stenungsund kommun. SGU. (den ). Jordartskarta. Hämtat från SGU: Stenungssund kommun. (den a). Illustrationsplan DETALJPLAN för Småindustrier och kontor vid Stenungssundsmotet, - del av Kärr 1:1 Stenungssund. Stenungssund kommun. Stenungssund kommun. (2014b). Planbeskrivning - DETALJPLAN för småindustrier och kontor vid Stenungsundmotet, del av Kärr 1:1. Stenungssund kommun. Stormtac. (den ). Data base. Hämtat från Stormtac: Svenskt Vatten. (2001). P83 Allmäna vattenledningsnät, Anvisningar för utformning, förnyelse och beräkning. Stockholm: Svenskt Vatten. Svenskt Vatten. (2004). P90 Dimensionering av allmänna avloppsledningar. Stockholm: Svenskt Vatten. Svenskt Vatten. (2011). P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering. Solna: Svenskt Vatten. Svenskt Vatten. (2016). P110 Avledning av dag-, drän- och spillvatten. Stockholm: Svenskt Vatten. VISS. (den ). Norumsån. Hämtat från Vatteninformationssystem Sverige: Zetterlund, M., & Petersson, J. (2013). Del av Munkeröd 1:12 m.fl Stenungsund - detaljplan, PM Hydrogeologi. Göteborg: Norconsult AB.

22 Norconsult AB Hantverkargatan Stockholm +46 (0)