Projektrapport Fokus Äventyrare

Transkript

1 Projektrapport Fokus Äventyrare Introduktion Förord Att vara äventyrarscoutledare är bland det mest utvecklande man kan göra som vuxen i Scouterna. Citatet kommer från en av de första ledarna vi intervjuade via telefon, men hade kunnat tillskrivas de flesta ledare vi varit i kontakt med. De allra flesta som är eller varit äventyrarledare anser nämligen att det är en av de bästa sakerna de gjort i Scouterna. Detsamma gäller äventyrarscouterna själva - det är en åldersgrupp de flesta ser tillbaka på som en av de roligaste och mest utvecklande. Att genomföra undersökningen har varit mycket intressant, och vi hoppas att innehållet kommer till nytta både i Scouternas centrala utvecklingsarbete och hos scoutkårer och ledare som vill utveckla sin egen verksamhet. De konkreta handlingsförslagen är formulerade utifrån riksorganisationens behov, men grunddatat är hämtad från ett brett urval av scoutkårer och de mer allmängiltiga slutsatserna bör därför gå att använda som underlag även för scoutkårer och andra som är intresserade av att utveckla scoutverksamhet för åldersgruppen Att genomföra undersökningen har varit ett nöje, och vi vill tacka alla scouter och ledare som har bidragit med sin tid och kunskap om scoutverksamhet. Utan många besök på scoutläger och hos scoutkårer, och otaliga telefonintervjuer och enkätsvar, hade undersökningen inte varit möjlig. Bakgrund Under genomför Scouterna projektet Fokus Äventyrare, med målet att utreda och utveckla program, arrangemang, och utbildning för äventyrarscouter. Den här rapporten utgör underlag för det utvecklingsarbetet. Projektets problemformulering är, citerad från projektplanen: År 2010 lanserades det scoutprogram vi har idag. Framtagandet av detta program var en gedigen och lång process som löpte över ett antal år. Programmet är väl underbyggt och utgår från aktuell forskning, samtal med pedagoger, psykologer, scouter, scoutledare och ungdomar utanför scouterna. Vi vill i detta projekt undersöka hur Äventyrarnas program mottagits, hur många det är som använder det, vad de tycker är extra bra samt också vad de tycker är utmaningar med dagens program för att kunna revidera programmet och skapa ett relevant stöd för scouter och ledare. Vår hypotes är att Äventyrarnas program inte används i den utsträckning eller på det sätt vi först tänkt oss. Vi har fått signaler om att det är svårt att arbeta med de projekt som kallas Äventyren. Ledare berättar att de inte riktigt vet hur de ska få scouterna aktiva och att det är svårt att få patrullsystemet att fungera. Scoutledarna behöver stöd och kunskap om hur de kan stötta patrullerna i sina olika projektarbeten. Genom att få en uppfattning om användandet av Äventyrarnas program har vi möjlighet att justera och komplettera befintligt program eller initiera andra stödinsatser så att äventyrarscouterna får möjlighet till bra och utvecklande scoutverksamhet. Scouternas arrangemangsgrupp ska starta upp ett arbete med att ta fram nya arrangemang för åldersgruppen Äventyrare. Det är viktigt att denna åldersgrupp får möjlighet att delta i arrangemang utanför sin scoutkår eftersom alla scoutkårer inte har möjlighet att ge scouterna upplevelser utöver det vanliga. Att delta i ett arrangemang ger också scouterna nya perspektiv på

2 scouting och utvecklar dem som individer. Vi tror också att den positiva upplevelse som deltagande i ett arrangemang kan bidra till kan göra så att scouterna känner sig motiverade att fortsätta i scouterna ytterligare några år, även om verksamheten på kåren inte är så utvecklande. För att kunna utveckla, för målgruppen, attraktiva arrangemang behöver vi ta reda på vilka typer av arrangemang äventyrare vill ha. Idag genomförs utbildningar riktade till äventyrarscouter i våra olika regioner. Dessa utbildningar har genomförts under lång tid och vi ställer oss frågande till om utbildningarna är kopplade till det program som finns för äventyrare idag? På vilket sätt bidrar utbildningarna till att äventyrarscouterna kan genomföra sitt scoutprogram enklare och bättre? Vi vill undersöka hur scouterna uppfattar utbildningarna och vad de förväntar sig av en utbildning för Äventyrare. Detta är givetvis också viktigt att fråga äventyrarledarna. Utbildningarna revideras sedan med hjälp av det som framkom i undersökningen. Förutsättningar Rekrytering till projektgruppen (liksom till Scouternas ideella grupper i allmänhet) tog lång tid och gruppen fick en homogen sammansättning. Undersökningen har genomförts av fyra personer under ett halvår, varav tre ideella och en anställd på 30%. Projektgruppens sammansättning Projektgruppen har under majoriteten av undersökningen bestått av: Theodor Stiebel, scoutkåren Wallinum Väpnarna, ideell ordförande Simon Ström, Gustav Vasa Bredäng scoutkår Robert Jonsson, Örnsbergs scoutkår Johan Manner, anställd projektledare Scouterna Metod och f örutsättningar Undersökningsmetodik Undersökningen fokuserar på äventyrarscoutledare och äventyrarscouter. Först genomfördes en webbenkätundersökning som besvarades av ca 150 självrekryterade scoutledare, därefter uppföljande telefonintervjuer och kårbesök. Under sommaren genomfördes en kortare lägerturné där ca 500 scouter intervjuades och besvarade en enkät. Enkät En webbenkät till ledare har publicerats i ett stort antal kommunikationskanaler inom scoutrörelsen, både officiella och inofficiella. Enkäten har tydligt riktats till äventyrarscoutledare. Urvalet av svaranden har alltså inte skett slumpmässigt och är inte nödvändigtvis representativt för äventyrarledare i Sverige i allmänhet. Enkäten av ett antal frågor där ledare får självskatta sin kännedom och sitt användande av programmet. De i undersökningen angivna resultaten baseras på ledarnas självskattningar men har korrigerats vid uppenbara felaktigheter, exempelvis ledare som svarat att de inte alls använder programmet och som samtidigt säger att de planerar med målspår och scoutmetod. De inkomna svaren har stratifierats i nio olika grupper beroende på ledarens svar på övergripande frågor om scoutprogrammet. Grupperna blir i många fall för små för att svaren ska kunna tolkas som representativa för någon bredare grupp, men kan klustras i 2-3 större grupper beroende på frågeställning och visa på skillnader.

3 Bra Ok För mycket För lite Fel Svårt Missuppfattat Inte testat Ledaren uttrycker sig positivt om programmet. Ledaren uttrycker sig neutralt om programmet. Ledaren uttrycker kritik mot att programmet är för omfattande eller för svårt för scouterna. Ledaren uttrycker kritik mot att programmet inte är tillräckligt omfattande eller för enkelt för scouterna. Ledaren uttrycker kritik mot att programmet innehåller fel typ av verksamhet eller på annat sätt inte är rätt. Ledaren anser att programmet är för svårt att genomföra som ledare. Ledaren har uppenbart missuppfattat vad Scouternas program är. Ledaren har inte använt programmet och uttrycker ingen åsikt. Telef onintervjuer 15 av de svarande i ledarenkäten har kontaktats för uppföljande telefonintervjuer. Intervjuerna har följt ett gemensamt halvstrukturerat upplägg, där vissa frågeställningar varit gemensamma för alla intervjuer och andra anpassats utifrån ledarens enkätsvar. Telefonintervjuerna har använts dels för att kontrollera att de tolkningar som gjorts av enkätsvaren stämt överens med ledarens mening, dels för att skaffa en fördjupande bild av vad som ligger bakom olika typer av svar. Tilläggsintervjuer Intervjuer har genomförts med tre kursledare på Ledarutbildning Patrull, arrangemangsledare på Upplev och Expedition samt ytterligare scoutledare med fokus på samverkansorganisationer och områden som var underrepresenterade bland enkätsvaren. Kårbesök Tre besök hos scoutkårer har genomförts. Under dessa har ledare och scouter intervjuats om mötesverksamheten. Lägerturné Fyra scoutläger kommer att besökas för att genomföra intervjuer med scouter. Resultat Enkätundersökning Generellt ger enkäten att ca 2/5 av ledarna anser att programmet är bra, 2/5 ser olika typer av förbättringspotential, och 1/5 har inte testat det eller uttalar sig på ett sätt som är svårt att tolka. Bland de som är kritiska anser majoriteten att programmet är för svårt för scouterna eller för

4 2,79 3,67 5,30 5,00 4,67 5,50 6,60 6,14 6,11 7,50 komplicerat att genomföra. Endast en liten minoritet anser att programmet är för lätt för scouterna eller på annat sätt för lite. Av de tillfrågade ledarna bedömer vi att ca 60% använder äventyrarprogrammet idag. Andelen baseras på ledarnas självskattning, men har korrigerats i fall där övriga svar om programmet uppenbart avviker från skattningen. SJÄLVSKATTAD KÄNNEDOM OM ÄVENTYRARPROGRAMMET Äventyrarboken Ungefär 60% av ledarna säger att deras scouter har fått tillgång till äventyrarboken, majoriteten av dem genom att den finns tillgänglig i kårlokalen. Ca 5% svarar att scouterna fått egna böcker. Bland scouterna svarar ca 10% att de läst boken, majoriteten av de som inte läst den har sett den och känner till dess existens. I intervjuer ger ledare boken ganska hård kritik, den upplevs som för lång, nivån upplevs som för hög för scouterna och verkligheten som beskrivs är så perfekt att man får prestationsångest. Det finns ett fåtal ledare som arbetat mycket med boken och som inte är kritiska, men annars finns ingen märkbar korrelation mellan användning av boken och åsikter om den. Patrullsystemet De flesta av de tillfrågade ledarna upplever att patrullsystemet är relativt enkelt att arbeta med (ett medelvärde om 3,5 av 5). Det stämmer bra med datan från scoutenkäten, som anger att en majoritet (3/4) av scouterna ibland har möten med bara patrullen, och att en tredjedel helst vill åka på arrangemang tillsammans med hela patrullen snarare än individuellt eller med en grupp andra kompisar. Drygt 40% av de kårer som säger sig använda programmet arbetar med rådspatruller. Utifrån vårt självrekryterade urval finns ingen uppenbar tendens till att något geografiskt område är överrepresenterat. Inte heller avviker någon uppfattning om scoutprogrammet (positiv eller negativ) som större användare av rådspatrull. I intervjuer med ledare och studier av fritextsvar i enkäten framträder en annan bild av hur patrullsystemet fungerar i praktiken. Majoriteten av de ledare som intervjuats nämner att de skulle vilja ha mer stabila patruller över tid, mer välfungerande patruller och patruller som tar större ansvar. Många avdelningar har problem med att närvaron är så pass låg (50-60% per möte) att det

5 blir svårt att ha samma patruller från gång till gång. Vissa möten kan en patrull bestå av två scouter, för att nästa gång ha 7. Att scouter väljer att sluta under äventyrartiden försvårar också arbete i stabila patruller, liksom att många kårer är så små att man endast har en patrull äventyrare. Sammanfattningsvis säger många ledare att de inte tycker att patrullsystemet är svårt att arbeta med, samtidigt som de anger externa faktorer som gör att deras patruller inte fungerar. Sjöscouting Sjöscoutledare är markant mindre positiva till programmet jämfört med samtliga ledare. Endast en fjärdedel uttrycker sig positivt eller neutralt, medan tre fjärdedelar generellt är negativa. Anledningen till att man är mindre positiv är enligt enkätsvaren är att man saknar mer specifikt sjöscoutmaterial. Vid fördjupande samtal med sjöscoutledare framgår det att det material som behövs egentligen finns (både från Scouterna och från andra håll), och att det kanske snarare handlar om att sjöscouting behöver synliggöras mer i kommunikationen kring Scouternas program. Flera sjöscoutledare nämner märken som ett exempel det finns ett sjöscoutmärke men inga intressemärken eller äventyr som har någon större sjökoppling. Märken Överlag är ledare positiva till märkessystemet. I intervjuer framkommer två exempel på förbättringspotential: tydligare riktlinjer för intressemärken, och en möjlighet att utveckla systemet med fler intressemärken efter behov. Behovet av tydligare riktlinjer motiveras med att det blir enklare att planera med striktare ramar, och med att ledare känner sig osäkra på om de har rätt att dela ut ett visst märke. Att kårer själva vill komplettera med intressemärken motiveras oftast med att man saknar något specifikt märke. En ledare tar upp Boy Scouts of Americas märkessystem med hundratals intressemärken som sin dröm - och ska det gå måste varenda äventyrarledare ta fram ett eget märke som publiceras. Arrangemang De arrangemang som tidigare har genomförts har varit populära bland sina deltagare utvärderingarna ger goda betyg. Arrangemangsgruppen genomför för första gången två nya, uppdaterade, arrangemang för äventyrare i år, och dessa har därför inte kunnat utvärderas i undersökningen. I intervjuer med arrangemangsledare både för de nya och gamla arrangemangen framgår att man baserat de nya på utvärderingar av de tidigare. Ledare som skickat scouter på arrangemang är generellt mycket nöjda. Detsamma gäller de vars scouter deltagit i distriktsarrangemang eller andra typer av verksamhet utanför kåren. När scouter får svara på hur de helst deltar i arrangemang, svarar en tredjedel att de helst deltar i patrullen, och hälften att de vill delta med en kompis de känner sedan tidigare. Ca en fjärdedel svarar att de vill delta helt på egen hand. HUR DELTAR DU HELST I SCOUTARRANGEMANG? Tillsammans med hela din avdelning Tillsammans med en kompis du känner sedan tidigare Tillsammans med din patrull På egen hand, tillsammans med scouter från andra

6 Utbildning Ungefär 50% av ledarna har scouter som gått Ledarutbildning Patrull. Överlag är ledarna mycket nöjda med vad scouterna får ut av utbildningen, både kunskaps- och kompetensmässigt och som upplevelse. Scouterna blir mer engagerade i verksamheten efter att ha gått en utbildning, de blir mer intresserade av att ta ansvar som exempelvis patrulledare, och de talar gott om kursen. Ledarnas åsikter om arrangemang och utbildningar för äventyrare är snarlika, även när det kommer till vad man ser att scouterna får ut av sitt deltagande: Kontakt med andra människor (nya kompisar och inspiration), ledarskapsträning, och en stor engagemangsboost. Enkätundersökningar bland scouter visar snarlika resultat. I Specifika utvärderingar av kurser ger scouterna goda omdömen, (och en tendens till att scouter som gått en kurs i allmänhet är mer positiva till och nöjda med sin scouting kan skönjas). Analys Det bör noteras att deltagarna i enkätundersökningen är självrekryterade. Det gör det troligt att det finns ett bias mot starkare åsikter om äventyrarscouting, både positiva och negativa. Ju mindre intressarad ledaren är av äventyrarprogrammet och åldersgruppen, desto mindre sannolikt är det att hen tar sig tiden att svara på en enkät. Det är också sannolikt att gruppen som är negativt inställd till programmet är något överrepresenterad jämfört med gruppen som är positiva. Saknas i materialet Inga riktade intervjuer har genomförts med syfte att ta reda på om ledare i samverkansorganisationer har åsikter som särskiljer sig från varandra eller från de utan medlemskap i en sådan. Ledare från samtliga samverkansorganisationer är representerade i undersökningen. Slutsatser och beslutsf örslag Program Majoriteten av insatserna under utvecklingsfasen bör läggas på program, eftersom det är området med minst nöjdhet. Grundinställningen hos de flesta scouter och ledare är att programmet kan vara bra, men att det är för otydligt vad som förväntas och att det ges för lite stöd till planering och genomförande av verksamhet. Därför bör det tas fram ytterligare material för både scouter och ledare som ger mer konkret stöd för olika delar av verksamheten. Materialet kan publiceras på webben, som film, eller i tryckt form, men bör vara uppdelat i relativt små delar för att inte upplevas som ointagligt. Exempel på områden att ta fram stödmaterial för: Patrullsystemet hur får man till långsiktigt fungerande patruller Symboliskt ramverk Att arbeta i projekt och att använda Äventyren Äventyren används också i extremt liten utsträckning idag. En stor anledning till det är att ledare och scouter inte känner till att de finns och hur de kan användas. Här behövs en kommunikationskampanj som dels riktar sig till scouter för att öka intresset för äventyren, dels till ledare för att sprida information om hur man kan arbeta med dem. Även äventyren får en del

7 kritik för att inte vara tillräckligt tydliga och konkreta, och kan behöva kompletteras med mer exempelaktiviteter. Kommunicera en positiv inställning Många ledare upplever att programmet som det kommuniceras idag ställer för höga krav på dem. Här behövs en tydlig kommunikationsinsats för att visa att det är okej att genomföra bra scouting med hjälp av programmet även om det inte blir exakt så som det beskrivs i materialen. Det är också viktigt att göra stöd och utbildning så pass lättillgängligt att ledare upplever att de har tid och energi att sätta sig in i det. (En webbkurs eller liknande som komplement till de befintliga utbildningarna?) En riktad kommunikationsinsats kan behövas för att nå de kårer och ledare som är mest negativa till programmet idag. Vid intervjuer framkommer att flera ledare som är negativa till programmet egentligen bedriver en verksamhet som skulle kunna vara planerad i enlighet med det, men att de av olika skäl inte satt sig in i det och ändå har en negativ uppfattning. Det kan bero på en allmänt negativ bild av Scouterna och de förändringar som skett de senaste åren, eller på att programmet uppfattas som PK och mer inriktat på att visas upp för vuxna på konferenser än för att fungera med barn. Äventyrarboken Även om mer än hälften av ledarna svarar att deras scouter har tillgång till boken, så bedömer vi att relativt få avdelningar verkligen använder den. Vid intervjuer med ledare som angivit att de använder boken svarar de att den inte används personligen av scouterna, inte i så stor utsträckning. När vi frågat scouter svarar endast en minoritet att de använt boken. Bland ledare finns två huvudskäl till att boken inte används: Den upplevs som för svår för deras scouter, och det anses av flera ledare dyrt eller krångligt att få tag på den. Att boken uppfattas som för omfattande och svåranvänd av scouterna kan lösas med ett riktat material i stil med de som föreslås ovan, som är inriktat på hur man arbetar med boken. Det kan fungera som läsanvisning och ge tips på vilka kapitel som är intressanta beroende på vad scouten är intresserad av. Att boken är svår att få tag på är en kommunikationsfråga så länge det går att få den gratis via samarbeten med studieförbund den ledare som intervjuats om bokens tillgänglighet kände inte till den möjligheten. Utbildning Eftersom de utbildningar som genomförs ges goda omdömen av både deltagare och ledare finns inga omedelbara skäl att uppdatera innehållet utifrån deras åsikter. Däremot kan kursen uppdateras för att bättre stötta scouterna i att använda programmet och äventyrarboken, eftersom det även bland scouter finns en bristande kunskap på dessa områden. Det största behovet vad gäller utbildningar är tillgången i princip alla ledare som skickat scouter till en kurs vill att det arrangeras fler. Dels för att det är för svårt att få plats, dels för att man inte vill skicka hela avdelningen till samma kursomgång. För att öka tillgången behöver det bli enklare att arrangera kurser, vilket uppnås om en handledning tas fram för Ledarutbildning Patrull. När en sådan finns på plats kan de regionala utbildningsgrupperna göra en insats för att rekrytera fler kursteam, förslagsvis i samarbete med de kårer som efterfrågar fler kursplatser. Arrangemang De arrangemang som genomförs är mycket populära. I princip finns två kritiker: Ledare anser att det finns en brist på något billigare arrangemang på riksnivå, och många scouter önskar att de kan åka med en kompis eller med sin patrull. Att ändra antagningsprocessen till de befintliga

8 arrangemangen så att scouter som inte vill eller vågar åka helt på egen hand kan anmäla sig i par bör vara enkelt. Att justera prisbilden är möjligt, men bör inte prioriteras alltför högt eftersom tillgången på distriktsarrangemang i lägre prisklass är god. En möjlighet är att i tillägg till de befintliga arrangemangen skapa ett patrullbaserat äventyrarscoutläger dit patrullen åker med egna ledare som får ta ansvar som funktionärer. Innan ytterligare förändringar i arrangemangsutbudet görs bör Upplev och Expedition hinna genomföras och utvärderas ordentligt.