GATUTRÄD I URBAN MILJÖ OCH VÄRDERING AV DERAS EKOSYSTEM- TJÄNSTER

Transkript

1 INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGI OCH MILJÖVETENSKAP GATUTRÄD I URBAN MILJÖ OCH VÄRDERING AV DERAS EKOSYSTEM- TJÄNSTER Ett test av Handboken Metod för värdering av ekosystemtjänster av urban grönska Amanda Skarin Uppsats för avläggande av naturvetenskaplig kandidatexamen med huvudområdet miljövetenskap 2018, 180 hp, Grundnivå

2 2

3 Abstract In todays society, the development moves rapidly. In cities, more office buildings, shoppingcenters, homes and roads need to be built and rebuilt due to ageing and the need of improved functionality. For all this, space is a necessity, and where space is lacking, it will often be at the expense of urban greenery. But this greenery is important to us people, and in order to measure its value, there is the term called "ecosystem services". This concept include all the products and services we humans get from different ecosystems, and their affects on our well being. The Handbook "A framework for assessing urban greenery s effects and valuing its ecosystem services" describes a method for evaluating ecosystem services in cities. The aim of this rapport has been to test this method on a small scale project. What has been investigated is urban trees in two different locations in Gothenburg, Kville and Lundby. These two areas were then compared to see if there is any difference between them. Finally, it was evaluated whether changes and/or adjustments are required in the method, or if it is useful as it is. The parameters that was measured were the number of trees, number of tree species, crown coverage and diameter at breast height. Then the two areas were compared with each other by statistical tests and by calculating the value of the ecosystem services. The result showed that there was no statistical difference between the areas in terms of number of trees, number of tree species or crown coverage. There was a statistically significant difference between the diameter in breast height of the trees, which showed that the trees in the Lundby area have a thicker stem than those in Kville. The method can be used as it is to measure and value urban trees and their ecosystem services. But it could be improved with a few adjustments and additional parameters. 1

4 Sammanfattning I dagens samhälle rör sig utvecklingen med ett högt tempo. I städer behövs det fler kontorsbyggnader, köpcentrum, bostäder och vägar byggs om på grund av slitage samt behov av förbättring. För allt detta krävs det att det finns plats, och där det inte gör det så blir det ofta på den urbana grönskans bekostnad. Men grönskan är viktig för oss människor, och för att kunna mäta dess värde så finns begreppet ekosystemtjänster. Med detta menas de produkter och tjänster som vi människor får ut av naturens ekosystem, som påverkar vår välfärd. I handboken Metod för bedömning och värdering av ekosystemtjänster i staden beskrivs en metod för hur ekosystemtjänster i städer ska kunna värderas. Arbetet har gått ut på att testa denna metod i ett småskaligt projekt. Det som undersökts är gatuträd på två olika platser i Göteborg, Kville och Lundby. Dessa två områden jämfördes sedan för att se om det finns någon skillnad mellan dem. Slutligen redogjordes det om det krävs ändringar eller justeringar i metoden, eller om den är användbar som den är. De parametrar som mättes var antal träd, antal arter, krontäckning och brösthöjdsdiameter. Sedan jämfördes de två områdena med varandra genom statistiska tester samt genom beräkning av värdet av ekosystemtjänsterna. Resultatet visade att det inte fanns någon statistisk skillnad mellan områdena sett till antal träd, antal arter eller krontäckning. Det fanns statistiskt signifikant skillnad mellan brösthöjdsdiametern hos träden, som visade att träden i Lundby området har tjockare stam än de i Kville. Metoden som beskrivs i handboken går att applicera på gatuträd och de parametrar som mättes. Små justeringar och tillägg skulle kunna förbättra metoden och göra den mer användbar för småskaliga projekt, som till exempel lägga till antal träd som indikator, göra en mer omfattande undersökning av människors värdering av grönskan och se om detta ändrar klassificeringssystemet när det kommer till Antal trädarter. 2

5 Förord Denna kandidatuppsats omfattar 15 högskolepoäng och har utförts vid Institutionen för biologi och miljövetenskap inom programmet Miljövetenskap med naturvetenskaplig inriktning (NMIL) vid Göteborgs universitet. Jag vill ge ett stort tack till min handledare Bengt Gunnarsson vid GU för all hjälp och tålamod som han visat under många möten samt vid mailkontakt. Hans vägledning och stöd har varit till väldigt stor hjälp under arbetets gång. Jag vill även tacka min vän och klasskamrat Axel Andersson som assisterade mig under fältarbetet vid flera tillfällen under våren. Amanda Skarin, Göteborg, 25 augusti

6 Innehåll Abstract... 1 Sammanfattning... 2 Förord... 3 Inledning... 5 Bakgrund... 5 Handboken Metod för värdering av ekosystemtjänster av urban grönska... 6 Avgränsningar... 6 Syfte och frågeställningar... 7 Metod... 8 Undersökningsområden... 9 LAI DBH Analys Resultat LAI Beräkning av värdet av ekosystemtjänster Diskussion Slutsatser Referenser Bilaga Sammanställda data från inventering Bilaga Beräkning av rekreationsvärde med korrektionsfaktor

7 Inledning Bakgrund Under de senaste årtiondena har det skett en förändring av Sveriges städer då en nationell urbanisering skett, bland annat på bekostnad av den urbana växtligheten. Ju fler människor som söker sig till städerna, desto större blir efterfrågan på bostäder. Detta leder ofta till att grönska i städerna inte prioriteras i planeringen trots dess stora betydelse för ett hållbart stadsliv. För att kunna synliggöra ekosystemens värde för oss människor har begreppet ekosystemtjänster utvecklats. Inom detta begrepp ryms alla de produkter och tjänster som vi får av naturens ekosystem och som påverkar vår välfärd och livskvalitet. 1 Det visar alltså den nytta som vi människor får från naturens arbete. 2 För att kunna förvalta jordens resurser på ett sätt som gynnar oss socialt, ekonomiskt och miljömässigt är det viktigt att kunna uppskatta och värdera ekosystemtjänsterna i samhället. 3 För att underlätta arbetet med att värdera, kartlägga samt identifiera ekosystemtjänster så finns olika klassificeringssystem för de olika tjänsterna. Det finns både nationella och internationella, men den mest använda klassificeringen är den som presenterades i Millenium Ecosystem Assessment år I denna rapport delas ekosystemtjänsterna in i fyra olika typer. Dessa är 1) försörjande, 2) reglerande, 3) kulturella och 4) stödjande. 4 De försörjande ekosystemtjänsterna är de produkter vi får ut från ekosystem, exempelvis fiber, naturliga mediciner och färskvatten. De reglerande ekosystemtjänsterna är de fördelar vi får ut vid reglering av olika processer i ekosystemen. Dessa fördelar kan vara pollinering, vattenrening samt avfallshantering. De kulturella ekosystemtjänster skiljer sig från de övriga då de är de icke materiella fördelar som erhålls genom exempelvis spirituell berikning och rekreation. Exempel på fördelar är kulturell diversitet samt sociala relationer. De stödjande ekosystemtjänsterna är tjänster som är nödvändiga och grundläggande för alla de andra ekosystemtjänsterna, och påverkar oftast människor indirekt eller sker under väldigt lång tid. Exempel på dessa är primärproduktion och fotosyntes. 4 CICES 5 är ett internationellt klassifikationssystem som har delat in ekosystemtjänsterna på liknande sätt som i Millenium Ecosystem Assessment 4. CICES indelning är en femstegsklassificering, där varje nivå succesivt blir mer detaljerat. De olika nivåerna är sektion, division, grupp, klass och klasstyp. De har, till skillnad från MA, utelämnat de stödjande ekosystemtjänsterna. 6 CICES klassificering är särskilt anpassad att användas till värderings och räkenskapssyften. 7 En annan klassificering har gjorts av The Economics of Ecosystem and Biodiversity (TEEB,2010) 8. I denna delas ekosystemtjänsterna in i direkta och indirekta bidrag från ekosystemen, till människors välmående. Här har de stödjande ekosystemtjänsterna döpts om till livsmiljöer eller stödjande ekosystemtjänster. 7 Platform on Biodiversity and Ecosystem Services (IPBES, 2015) är en fjärde klassificering. IPBES använder sig av ett mer omfattande begrepp än tidigare nämnda klassificeringar, och 5

8 har utvecklat ramverk som kan användas vid arbete med ekosystem och deras ekosystemtjänster. 7 Det finns alltså flera olika klassificeringar när det gäller ekosystemtjänster. Tanken med detta är inte att konkurrera med varandra eller försvåra arbetet för olika aktörer i arbetet med ekosystemtjänster. 6 Tvärtemot så är målet med de olika klassificeringarna att det ska finnas ett applicerbart system vid olika tillämpningsområden, som exempelvis socialekonomiska och/eller miljömässigt arbete. 7 Handboken Metod för värdering av ekosystemtjänster av urban grönska Detta arbete kommer vara ett test av handboken Metod för värdering och bedömning av ekosystemtjänster i staden 1. Handboken är tänkt att vara till hjälp för bland annat stadsplanerare och konsulter vid byggnation i stadsmiljö. Den ska ge vägledning vid värdering av grönska i nya projekt vid urban exploatering eller vid förändring av stadsbilden. Metoden utvecklades i samband med forskningsprojektet Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska som utfördes under åren i Göteborg. För att kunna värdera ekosystemtjänsterna i projektet togs denna femstegsmetoden fram. 9 De ekosystemtjänster som för tillfället ingår i metoden är reglerande och kulturella ekosystemtjänster. Då metoden som presenterats är ett ramverk är den tänkt att kompletteras och utvecklas så att den i framtiden kommer att omfatta fler typer av ekosystemtjänster. 1 Avgränsningar I detta arbete kommer två områden på Hisingen i Göteborg jämföras, med fokus på gatuträd. Det ena området är ett äldre bostadsområde vid Kvilletorget, och det andra är Lundby strand som är ett mer nybyggt område och består av fler kontorsbyggnader och lokaler än bostäder. Det som ska undersökas är om det finns signifikant skillnad mellan de två områdena med avseende på antal gatuträd, antal arter, deras krontäckning och brösthöjdsdiameter, samt vad detta innebär för ekosystemtjänsterna för respektive område. I metoden som ska testas ingår, som nämnt ovan, reglerande och kulturella ekosystemtjänster. För en mer heltäckande bedömning av ekosystemtjänsterna skulle de försörjande och stödjande även inkluderats, förutsatt att arbetet utgår från den klassificering MA utformat. Detta kommer kunna göras i framtiden när handboken kompletterats och förbättrats, vilket är tanken. Men att inkludera dessa två typerna av ekosystemtjänster är alltså inte aktuellt i dagsläget. 6

9 Syfte och frågeställningar Syftet med denna rapport är att undersöka om handboken går att applicera på gatuträd, eller om det behövs justeringar av metoden för beräkning av ekosystemtjänsters värde. Detta för att se om metoden kan användas i mindre skala, exempelvis av mindre företag och organisationer som inte har resurser för ett större projekt. Om det visar sig att det går att utföra i mindre skala så skulle metoden förslagsvis även kunna användas i grundskolan för utbildningssyfte. Fältarbetet kommer inte utföras på den skala som är tänkt i handboken, därför kommer det krävas vissa anpassningar i form av korrektionsformler för att anpassa metoden till detta mindre arbete. Frågeställning: Med detta arbete skall det undersökas om metoden som beskrivs i handboken kan appliceras på gatuträd i två mindre områden i Göteborg. 1. Finns det statistiskt signifikanta skillnader mellan gatuträden (antal arter, antal träd, krontäckning, brösthöjdsdiameter) mellan de två undersökta områdena? 2. Finns det några skillnader i ekosystemtjänstvärde mellan de två områdena? 7

10 Metod Den metod som arbetet utgår ifrån består av fem steg där den beskriver hur ekosystemtjänster kan bedömas och värderas. 9 Metoden skiljer sig från andra, liknande metoder genom att den kan värdera individuella beståndsdelar inom ett område, som till exempel buskar och träd. Och hur dessa bidrar till olika slags ekosystemtjänster inom det aktuella området. Det totala värdet av grönområdet inkluderar värdet av ekosystemtjänster och även människors upplevda betydelse av grönskan. Denna betydelsen beror dels på värdet av ekosystemtjänsterna, men också den personliga värderingen som görs av människorna. Anledningen till denna uppdelning av parametrar är ökningen av transparens vid planering av eventuella förändringar i ett område som kan påverka grönskan. Steg 1 kallas Inventering och klassning. I detta steg kartläggs och inventeras det område som valts ut, och antalet provtagningar bestäms med avseende på områdets storlek och homogenitet. Med hjälp av klassningstabell som finns i handboken kan den/de komponenter som inventerats delas in i klasser. I steg 2, Funktionen och dess effektivitet ska de effektivitetsfaktorer tas fram som sedan ska användas i nästa steg. I metoden finns schablonvärden på effektivitetsfaktorer. Med ordet effektivitet menas indikatorns bidrag till den aktuella ekosystemtjänsten, hög effektivitet innebär högt bidrag. I steg 3, Effekten, ska effekten av indikatorns bidrag till den aktuella ekosystemtjänst bedömas, med hjälp av de schablonvärden som finns i det tidigare steget. Effekten beräknas genom att multiplicera indikatorns klassning med effektivitetsfaktorn. I steg 4 är det fokus på Nyttan. En uppskattning görs för hur betydelsefull ekosystemtjänsten är för människor, genom exempelvis intervjuer, enkäter eller marknadsanalyser. I detta arbete användes det underlag som togs fram i forskningsprojektet Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska. I det sista steget, Samlad värdering, beräknas nyttan för varje ekosystemtjänst genom att multiplicera effekt med upplevd betydelse. Därefter sammanställs samtliga poäng för ett slutligt resultat av ekosystemtjänsterna och deras värde för människor. 1 8

11 Figur 1. De fem stegen som ingår i metoden från handboken. 1 Undersökningsområden De två områden som undersökts valdes ut då de är i nära anslutning till varandra och skiljer sig åt sett till strukturen. Stickproven i varje område valdes ut slumpmässigt, med hjälp av en applikation på mobilen som ger randomiserade nummer. Områdena delades upp i mindre zoner med hjälp av karta. Området Kville delades upp i 22 mindre kvadrater, och området Lundby Strand i 16 stycken. Då Lindholmsallén är belägen i Lundby området bestämdes det att två stickprov skulle tas där för att garantera att allén skulle komma med i undersökningen. För att göra arbetet så rättvist som möjligt togs även beslutet att två stickprov skulle göras på torget i Kville området där stickproven också garanterat skulle innehålla träd. 9

12 Figur 2. Karta över de områden där stickprov insamlades. Det övre området är Kville och det undre Lundby. 10 Först slumpades ett nummer mellan 1 22, därefter delades detta mindre områdets sidor upp i numren 1 4, samt 1 3 som även förekom. Sedan slumpades ett nummer fram mellan 1 4 (om vi förutsätter att i detta exempel är det mindre område en kvadrat) för att få fram på vilken sida stickprovet skulle göras. Därefter togs en position i mitten av sidan, och ett nummer mellan 1 2 slumpades, där 1 stod för höger och 2 för vänster. Beroende på vilket nummer det blev skulle stickprovet tas till höger eller vänster om mitten på sidan. Sedan mättes avståndet upp med hjälp av ett stort måttband, och om det exempelvis var 40 m så slumpades ett nr mellan Om det då blev exempelvis 37 m så mättes 37 m upp från sidans mittpunkt och det var där stickprovet togs. Stickprovet mättes upp till 10 x 10 m, och området märktes upp med gula pinnar. Om stickprovet innehöll träd så mättes omkretsen på stammen i brösthöjd, antal träd samt arean av krontäckning. Krontäckningen mättes genom att stå under trädet och mäta kronan i två riktningar. Det var även tänkt träden skulle artbestämmas, men då fältarbetet utfördes i mars så fanns inga löv på träden. Detta försvårade arbetet och i brist på tid utelämnades detta moment. LAI Träd i urban miljö har stor betydelse för ekosystemtjänsterna i staden som vi människor tar del av. Bland annat renar de luften från luftföroreningar, kyler ner stadsmiljön genom skuggning och förvarar vatten i trädkronorna. För ekosystemtjänsterna är trädkronorna extra viktiga, då det i många fall är täckningsgraden av löv som ligger till grund för många av dessa tjänster. Denna täckningsgrad kallas även leaf area, och kan räknas om till det så kallade Leaf Area Index. Denna kvantitet definieras som den totala ensidiga lövarean per enhet mark, och är en viktig parameter för flera olika klimatmodeller. 11 DBH Att mäta omkretsen på trädets stam i brösthöjd är ett gynnsamt sätt att mäta trädet då detta går att räkna om till DBH. DBH står för Diameter Breast Height och är en enkelt utförd mätmetod som korrelerar väl till andra viktiga parametrar som trädhöjd, kronstorlek och volymen av trädstammen. Dessa parametrar är svåra att mäta, och brösthöjdsdiameter är därför en mycket användbar metod

13 Analys Den insamlade datan skrevs in i tabeller i Excel. Krontäckning räknades om till procentuell andel av den aktuella kvadraten. Detta gjordes genom att ta ett medelvärde av de två längderna som mätts upp på ett träds grenutsträckning. De statistiska test som användes till jämförelse mellan de två områdena utfördes i statistikprogrammet SPSS (version 24). De test som gjordes var mellan de två områdena och mellan parametrarna: antal arter, antal träd, krontäckning och brösthöjdsdiameter. Då det var okänt om den uppmätta datan var normalfördelad eller inte så utfördes både parametriska och icke parametriska test, även om datan högst troligen inte är normalfördelad. Det parametriska test som användes var Independent Samples T test, och det icke parametriska var Mann Whitney Test. För vidare analys räknades krontäckningen i procent om till LAI, och brösthöjdsdiametern som mätts i omkrets räknades om till diameter. Även antalet träd räknades om för att passa metodens beräkningar genom att använda en korrektionsfaktor. Se bilagor. 11

14 Resultat Medelvärdet i nedanstående diagram visar att område 1 (Kville) har högre antal arter och träd, jämfört med område 2 (Lundby). Detta tyder på att skillnad mellan dem skulle kunna finnas. De två områdena jämfördes med statistiska test men ingen signifikant skillnad mellan dem hittades på parametrarna: antal arter, antal träd eller krontäckning (se Fig 1, 2,4). Det fanns signifikant skillnad (P=0,003) mellan brösthöjdsdiametern hos områdena (se Fig 3,5). Detta visar att det finns skillnad mellan det äldre bostadsområdet (Kville) och det nybyggda lokalområdet (Lundby) med avseende på trädens stamtjocklek, detta tyder på att träden är i genomsnitt större i Lundby än i Kville. Antal Arter 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Antal arter Site Medelvärde Median Figur 1. Jämförelse av medelvärde och median mellan antal trädarter. Figur 3. Medelvärde samt median för brösthöjdsdiameter i båda områden. Diameter (cm) Antal träd 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 Antal träd Site Medelvärde Median Figur 2. Jämförelse av medelvärde och median mellan antal träd i de två olika områdena. Krontäckning % 0,50 0,40 0,30 0,20 DBH Krontäckning 0, ,00 1 Område 1 2Område 2 Medelvärde Median Medelvärde Median Figur 4. Medelvärde krontäckningen i pro 12

15 DBH Diameter (cm) Trädprov DBH Lundby (cm) DBH Kville (cm) Figur 5. Fördelning av brösthöjdsdiameter för samtliga träd. LAI Leaf Area Index för de två områdena beräknades med ekvationen nedan. Y=4,25x 0, Kville (4,25 x 0,33) 0,07 = 1,3325 (LAI/m 2 ) 1,3325 x = LAI/m 2 /ha Lundby (4,25 x 0,15083) 0,07 = 0,571 LAI/m 2 0,571 x = 5710 LAI/m 2 /ha Medelvärdet av den uppmätta krontäckningen i varje område sättes in som x i ekvationen ovan. LAI för Kville området är mer än dubbelt så högt som det för Lundby området. LAI visar trädkronornas täckningsgrad, och ju högre detta index är desto högre blir nyttan av ekosystemtjänsterna från löven. Det är alltså gynnsamt med ett högt LAI. 13

16 Beräkning av värdet av ekosystemtjänster. Den insamlade datan sattes in i tabellerna nedan och värdet av ekosystemtjänsterna för varje område beräknades. Kville områdets totala värde för ekosystemtjänster uppkom till 142,2. Lundby områdets totala värde för ekosystemtjänster uppkom till 53,6. Detta resultat tyder på att det finns skillnad mellan områdena, och att Kvilles grönska har ett större värde för de boende där. Steg 1. Inventering och klassning. Område: Kville Indikator Antal/mängd enligt inventering Kronyta, täckningsgrad (%) 33 Bladyta per ytenhet (m²/ ha) Antal trädarter/ha* Underlag för inventering Inventering enligt handboken (se även Gunnarsson m fl, 2017) Inventering enligt handboken (se även Gunnarsson m fl, 2017) 3,98 Inventering enligt handboken (se även Gunnarsson m fl, 2017) Klassning Område: Lundby Indikator Antal/mängd enligt inventering Kronyta, täckningsgrad (%) 15 Bladyta per ytenhet (m²/ha) Antal trädarter/ha* 3,34 Underlag för inventering Inventering enligt handboken (se även Gunnarsson m fl, 2017) 5710 Inventering enligt handboken (se även Gunnarsson m fl, 2017) Inventering enligt handboken (se även Gunnarsson m fl, 2017) Klassning

17 Efter att indikatorerna klassificerats efter den klassificeringstabell som finns i handboken, tas deras effektivitetsfaktor fram. Även dessa värden finns i en tabell i handboken. Effektivitetsfaktorn krävs för varje indikator för att kunna beräkna Effekten i steg 3. Steg 2. Effektivitetsfaktor Indikator Ekosystemtjänst Effektivitetsfaktor (f) Bladyta per ytenhet (m²/ha) Vindreduktion 3 Bladyta per ytenhet (m²/ha) Avkylning till följd av skuggning 3 och avdunstning Bladyta per ytenhet (m²/ha) Förbättrad luftkvalitet 2 Bladyta per ytenhet (m²/ha) Bullerdämpning 1 Bladyta per ytenhet (m²/ha) Dagvattenhantering 1 Krontäckning (%) Rekreation och mental och 2 fysisk hälsa Antal arter träd Rekreation och mental och 0,67 fysisk hälsa Antal arter träd Estetiskt värde 0,5 Steg 3. Beräkning av effekt. I detta steg beräknas effekten, vilket innebär indikatorns bidrag till den aktuella ekosystemtjänsten. Detta görs genom att multiplicera indikatorns klass med effektivitetsfaktorn. Beräkningen görs för varje område för att en jämförelse mellan de två ska kunna göras. Område/scenario: Kville Ekosystemtjänst (indikator) Klass (från steg 1) Effektivitetsfaktor (f, från steg 2) 15 Beräknad effekt från området (Klass x f) Reglerande ekosystemtjänster Vindreduktion (bladyta/ha) Avkylning genom skuggning och avdunstning (bladyta/ha) Förbättrad luftkvalitet (bladyta/ha) Bullerdämpning (bladyta/ha) Dagvattenhantering Maximal möjlig effekt

18 (bladyta/ha) Kulturella ekosystemtjänster Rekreation och mental och fysisk hälsa (Kronyta, täckningsgrad (%)) (Antal trädarter/ha) 1 0,67 0,67 12 Estetiskt värde (Antal trädarter/ha) 1 0,5 0,5 5 Total effekt för området (både reglerande och kulturella ekosystemtjänster) Tot: 35,17 Område/scenario: Lundby Ekosystemtjänst (indikator) Klass (från steg 1) Effektivitetsfaktor (f, från steg 2) Beräknad effekt från området (Klass x f) Reglerande ekosystemtjänster Vindreduktion (bladyta/ha) Avkylning genom skuggning och avdunstning (bladyta/ha) Förbättrad luftkvalitet (bladyta/ha) Bullerdämpning (bladyta/ha) Dagvattenhantering (bladyta/ha) Maximal möjlig effekt Kulturella ekosystemtjänster Rekreation och mental och fysisk hälsa (Kronyta, täckningsgrad (%)) (Antal trädarter/ha) 1 0,67 0,67 12 Estetiskt värde (Antal trädarter/ha) 1 0,5 0,5 5 Total effekt för området (både reglerande och kulturella ekosystemtjänster) Tot: 13,17 16

19 Bedömning av områdets samlade effekt och eventuell jämförelse med andra områden eller markanvändningsscenarier. Beräknad effekt Ekosystemtjänst Kville Lundby Maximal möjlig effekt Vindreduktion Avkylning genom skuggning och avdunstning Förbättrad luftkvalitet Bullerdämpning Dagvattenhantering (i detta fall 15) Rekreation och mental och fysisk hälsa (sammanlagd effekt av kronyta, diversitet av sångfåglar, träd, buskar och örter) 4,67 2,67 60 (i detta fall är maximal effekt 24) Estetiskt värde (sammanlagd effekt av diversitet av sångfåglar, träd, buskar och örter) Total effekt 35,17 13,17 0,5 0,5 20 (i detta fall är maximal effekt 5) Steg 4. Upplevd betydelse av respektive ekosystemtjänst. Ekosystemtjänst Klimatreglering (vindreduktion + avkylning genom skuggning och avdunstning) Förbättrad luftkvalitet 4,6 Bullerdämpning 3,7 Dagvattenhantering (minskad 4,2 översvämningsrisk) Rekreation och mental och 4,4 fysisk hälsa Estetiskt värde 4,0 Resultat undersökning av upplevd betydelse 3,8 Ovan ses resultatet av undersökningen som gjordes på allmänheten och tjänstemän för att få ett värde på människors uppskattning av ekosystemtjänsterna. För att få fram nyttan i steg 5 nedan multipliceras effekten med den upplevda betydelsen. Detta är det sista steget, och visar alltså det totala värdet av ekosystemtjänsterna för varje område. 17

20 Steg 5. Nytta och sammanlagt värdet av ekosystemtjänster. Område/scenario Kville Ekosystemtjänst Beräknad effekt (från steg 3) Upplevd betydelse (från steg 4) Beräknad nytta (Nytta = effekt upplevd betydelse) Vindreduktion 9 3,8 34,2 150 Avkylning genom 9 3,8 34,2 150 skuggning och avdunstning Förbättrad 6 4,6 27,6 100 luftkvalitet Bullerdämpning 3 3,7 11,1 50 Dagvattenhantering 3 4,2 12,6 150 Rekreation och mental och fysisk hälsa (samlad nytta av kronyta, diversitet av sångfåglar, träd, buskar och örter) Estetiskt värde (samlad nytta av diversitet av sångfåglar, träd, buskar och örter) Maximal möjlig nytta 4,67 4,4 20, (i detta fall 120) 0,5 4, (i detta fall 25) Totalt värde 142,2 Område/scenario Lundby Ekosystemtjänst Beräknad effekt (från steg 3) Upplevd betydelse (från steg 4) Beräknad nytta (Nytta = effekt upplevd betydelse) Vindreduktion 3 3,8 11,4 150 Avkylning genom 3 3,8 11,4 150 skuggning och avdunstning Förbättrad 2 4,6 9,2 100 luftkvalitet Bullerdämpning 1 3,7 3,7 50 Dagvattenhantering 1 4,2 4,2 150 Rekreation och mental och fysisk hälsa (samlad nytta av kronyta, diversitet av sångfåglar, träd, buskar och örter) Maximal möjlig nytta 2,67 4,4 11, (i detta fall 120) 18

21 Estetiskt värde (samlad nytta av diversitet av sångfåglar, träd, buskar och örter) 0,5 4, (i detta fall 25) Totalt värde 53,6 Bedömning av områdets samlade värde. Beräknad nytta Ekosystemtjänst Kville Lundby Maximal möjlig nytta Vindreduktion 34,2 11,4 150 Avkylning genom skuggning och 34,2 11,4 150 avdunstning Förbättrad luftkvalitet 27,6 9,2 100 Bullerdämpning 11,1 3,7 50 Dagvattenhantering 12,6 4,2 150 Rekreation och mental och 20,548 11, (i detta fall 40) fysisk hälsa (sammanlagd effekt av kronyta, diversitet av sångfåglar, träd, buskar och örter) Estetiskt värde (sammanlagd (i detta fall 25) effekt av diversitet av sångfåglar, träd, buskar och örter) Total nytta 142,2 53,6 Efter en sammanställd bedömning visas det tydligt att Kvilles poäng är betydligt högre än Lundbys, och därmed att värdet av den grönska från träd som finns i det område är störst. 19

22 Diskussion Resultatet visar att det statistiskt sett inte finns någon signifikant skillnad mellan de två områdena sett till antal arter, antal träd och krontäckning. Ser man dock till beräkningen av värdet av ekosystemtjänsterna så finns det en viss skillnad. Där visar beräkningen av värdet av ekosystemtjänsterna att Kville området är nästan tre gånger så högt som Lundbyområdets. En stor faktor till att ekosystemtjänstvärdet är så mycket högre för Kville området är att LAI är högre än i Lundby området. Detta leder till att värdet för ekosystemtjänsterna blir högre i Kville. Det påvisar hur stor betydelse trädens löv har för oss människor och samhället i helhet. Skillnaden i statistiska test och ekosystemtjänstberäkning skulle kunna bero på poängsystemet i metoden, men skulle även kunna påverkas av andra faktorer. Hur stor skillnaden är i verkligheten baserad på dessa beräkningar, samt om det finns en relation mellan det statistiska resultatet och beräkningen av ekosystemtjänsterna, bör utredas. Skulle det finnas en relation mellan de två så skulle detta vara värdefullt vid utveckling och exploatering av samhället. Det skulle kunna påvisa ett ökat värde på ekosystemtjänsterna och därmed stadsgrönskan, som annars skulle bli förbisedd eller oupptäckt. Den enda parametern där det fanns skillnad var brösthöjdsdiametern hos träden. Detta kan indikera att träden i Lundby är äldre och hunnit växa sig större och tjockare än i Kvilleområdet. Det skulle även kunna tyda på att Kville området har högre mångfald av växter, däribland arter som har smalare stam naturligt. Detta skulle behöva undersökas ytterligare för att kunna dra en slutsats. Något som skulle kunna påverka den statistiska analysen negativt är storleken på stickproven, som är betydligt mindre än den storlek som rekommenderas i handboken. Vore storleken på undersökningen större så hade säkerheten varit högre gällande resultatet. Det som hade kunnat göra handboken bättre är att göra en ytterligare variant för bruk av mindre undersökningar, som skulle kunna användas för privatpersoner eller mindre forskningsgrupper som inte har resurser att utföra storskaliga inventeringar. Jämförelsevis var de stickprov som inventerades 100 m 2 och kvadratiska, medan de i handboken var cirkulära och hade en area av 1265m 2. Detta arbete har endast inkluderat gatuträd, vilket är en liten del jämfört med samtliga parametrar som finns beskrivna att mäta i handboken. Skulle arbetet även omfattat exempelvis buskar, olika arter av insekter samt gröna ytor skulle detta arbetet väga tyngre. Tillgång till innergårdar hade ytterligare förstärkt arbetets slutresultat. Det som fick bestämma arbetets skala var i slutändan tidsbegränsningen. Jag anser dock att även om gatuträden är en mindre del sett till hela handboken, så bidrar de stort till ekosystemtjänsterna, och att arbetet därmed kan vara till hjälp vid vidare arbete med metoden i handboken. 20

23 En faktor som kan ha påverkat inventeringarna och därmed resultatet är det faktum att innegårdarna som fanns i områdena utelämnades. För att kunna inkludera dem i undersökningen så skulle åtkomst till dessa i form av nycklar krävas, vilket ansågs orimligt att begära av hyresvärdar. Vid ett mer omfattande arbete skulle tillstånd kunna sökas och därmed få en mer rättvis inventering, då de boende tar del av ekosystemtjänster ifrån träden på innegårdarna, som därmed bör vara med i en värdering av dess nytta. I metoden beskrivs beräkningen av ekosystemtjänster, och poängsystemet för detta. I systemet måste ett stickprov innehålla minst två arter för att få några poäng överhuvudtaget vid beräkningen av rekreationsvärdet. Det innebär att ett område med endast två träd av olika arter skulle få högre poäng jämfört med ett område innehållande tio träd, men som samtliga är av samma art. Poängsystemet är baserad på människors uppskattande av grönskan, och det krävs minst två arter för att rekreationen i området ska vara nämnvärt, som metoden ser ut i dagsläget. Det känns dock orimligt att två träd ska ha större rekreationsvärde än tio, endast beroende på antal arter. Förslagsvis skulle en större omröstning utföras i Göteborg för att inkludera fler människor, eller även ta med totala antalet träd som parameter i poängsystemet. Detta skulle kunna göra inventeringen i området mer representativ i poängsystemet. I handboken 1 har 111 personer från allmänheten fått svara på hur de värderar ekosystemtjänster, och utöver dessa även 8 tjänstemän som jobbar med grönska. Det är även denna värderingsdata som detta arbete utgått ifrån då det (liksom metoden i handboken) utförts i Göteborg. Totalt är det 119 personer som deltagit i undersökningen, vilket inte är så många sett till antalet boende i Göteborgs stad ( i juni 2018) 13. Som i alla undersökningar så ökar antalet deltagande/stickprov den statistiska säkerheten. Det hade därför varit önskvärt att få fler att delta i en eventuell enkät där de uttrycker sin uppskattning för olika ekosystemtjänster i samhället. Det skulle även gynna metoden om de var jämt fördelade över hela Göteborg, för att kunna göra en sammanställd värdering där hela stadens invånare finns representerade. Huruvida tjänstemän som är särskilt insatta i ämnet ska vara inkvoterade eller inte, är en svår fråga. Men för att undersökningen ska vara så homogen som möjligt så skulle jag säga att de inte ska vara en del av allmänhetens resultat, förutsatt att de inte blivit slumpmässigt utvalda att delta. Ett alternativ skulle vara att utföra två värderingsundersökningar. En där endast tjänstemän deltar, och en med endast allmänheten. Dessa två undersökningar skulle sedan kunna sammanvägas, för att få en rättvis bild av ekosystemtjänsternas värde. I slutskedet då det kommer till att fatta ett beslut gällande ett potentiellt projekt som till exempel ombyggnation av ett grönområde, så är det politikerna som har sista ordet. De har många olika aspekter att ta i beaktande, vilket gör det viktigt att de förstår vikten av att behålla grönskan i städerna. Ett förslag på hur detta skulle kunna göras är att bjuda in till stadsvandring och peka ut grönska och förklara vilken eller vilka ekosystemtjänster denna grönska ger upphov till. 21

24 Vid beräkningen av krontäckningen finns det risk för fel. Det finns många olika verktyg för mäta krontäckningen, exempelvis LiDAR som genom GPS samt laserscanning från flygplan räknar ut krontäckningen och LAI. 11 För mätning på marken som använts i detta arbete finns en svårhet i att med ögat avgöra exakt var grenarna ovan befinner sig, och mätningar kan därmed bli fel. Sedan räknades dessa om till procentuell täckning, här kan det finnas en felmarginal. Dock antas det i detta arbete att denna är försumbar. Omvandlingen från krontäckning i procent till LAI innebär också viss risk för fel, dock anses korrelationsfaktorn vara så hög att sambandet ska vara starkt. Slutsatser Slutsatser som kan dras från arbetet är att det finns skillnad mellan de två områden som inventerats, ett äldre bostadsområde och ett nybyggt industri samt bostadsområde, på parametern brösthöjdsdiameter vilket tyder på i genomsnitt större träd i Kville. Det finns ingen skillnad mellan antal arter, antal träd eller krontäckning. Räknas krontäckningen dock om till LAI så visas det att volymen av trädkronorna är större hos Kville området. Trots att resultaten visar att det inte finns en statistiskt säkerställd skillnad mellan de flesta parametrarna så tyder beräkningen av ekosystemtjänster på att Kville området har högre värde på ekosystemtjänsterna. Detta syns inte i de statistiska testen, och skulle kunna leda till att ekosystemtjänsterna undervärderas när det kommer till politiska beslut. Det är därför viktigt att den här metoden och även andra liknande utvecklas och används flitigt i beslut som rör förändring eller reducering av grönskan i städer. Handboken Metod för värdering av ekosystemtjänster av urban grönska använder ett lättförståeligt språk och beskriver väl hur man ska gå tillväga vid bruk av metoden. Under detta arbete har jag kommit fram till att den går att använda till att undersöka gatuträd i urban miljö. Den går att förbättra, vilket också är tanken med handboken, nämligen att den ska utvecklas och utökas ju mer den används och testas. Eventuellt tillägg i metoden skulle kunna vara att inkludera parametern Antal träd, som komplement till Antal trädarter. 22

25 Referenser 1. Metod för bedömning och värdering av ekosystemtjänster i staden (VEKST) Mistra Urban Futures. Available at: bedomningoch vardering av ekosystemtjanster i staden vekst. (Accessed: 20th May 2018) 2. Om ekosystemtjänster. Naturvårdsverket Available at: i samhallet/miljoarbete i Sverige/Uppdelat efteromrade/ekosystemtjanster/. (Accessed: 19th May 2018) 3. US EPA, O. Ecosystem Services in EnviroAtlas. US EPA (2015). Available at: services enviroatlas. (Accessed: 22nd May 2018) 4. Ecosystems and human well being: synthesis. (Island Press, 2005) Haines Young, R. & Potschin, M. Common International Classification of Ecosystem Services (CICES) V5.1 Guidance on the Application of the Revised Structure Gisselman, F. et al. Ekosystemtjänstförteckning med inventering av dataunderlag: för kartläggning av ekosystemtjänster och grön infrastruktur. (Naturvårdsverket, 2017). 8. Ecosystem Services. TEEB Available at: services/. (Accessed: 23rd August 2018) 9. Andersson Sköld, Y. et al. A framework for assessing urban greenery s effects and valuing its ecosystem services. J. Environ. Manage. 205, (2018). 10. Google Maps. Google Maps Available at: 4b1!4m5!3m4!1s0x464f8e67966c073f:0x e7c40!8m2!3d !4d (Accessed: 20th May 2018) 23

26 11. Klingberg, J., Konarska, J., Lindberg, F., Johansson, L. & Thorsson, S. Mapping leaf area of urban greenery using aerial LiDAR and ground based measurements in Gothenburg, Sweden. Urban For. Urban Green. 26, (2017). 12. The Relationships between Diameter at Breast Height, Tree Height and Crown Diameter in Calabrian Pines (Pinus brutia Ten.) of Baskonus Mountain, Kahramanmaras, Turkey. doi: /jbs Göteborgs kommun. Wikipedia (2018). 24

27 Bilaga 1 Sammanställda data från inventering. Site: Lundby Antal träd Antal arter KT% , , , , ,13 Medel 0,5 0,42 0,15 Median Tabell 1. Insamlade värden för antal träd, antal arter samt krontäckning från stickproven för området Lundby. Site: Kville Antal träd Antal arter KT% Medel 0,83 0,5 0,33 Median Tabell 2. Insamlade värden för antal träd, antal arter samt krontäckning stickproven från området Kville. DBH Lundby DBH Kville (cm) (cm) 22,3 7 22,6 5,5 25,5 15,9 31,2 11,9 25,8 4,3 10,5 5,9 23,1 25,8 31,8 30,7 Tabell 3. Brösthöjdsdiameter av träden i båda inventerade områden. 22,98 25

28 Bilaga 2 Beräkning av rekreationsvärde med korrektionsfaktor. Korrektionsfaktor: (100/1256 = ). antal arter. Kville Medelvärde: 0,5 arter/100m2 0,5 x 100 = 50arter/10000m2. 50 x 0,0796 = 3,97 arter/ha Lundby Medelvärde: 0,42 arter/100m2 0,43 x 100 = 43/10000m2. 43 x 0,0796 = 3,4228 arter/ha 26