EXAMENSARBETE EN KVALITATIV STUDIE OM FÖRETAGS VAL AV K-REGELVERK BESLUTSFATTANDE UNDER RISK OCH OSÄKERHET. Lilian Nordlund Petronella Sjöström 2014

Transkript

1 EXAMENSARBETE EN KVALITATIV STUDIE OM FÖRETAGS VAL AV K-REGELVERK BESLUTSFATTANDE UNDER RISK OCH OSÄKERHET Lilian Nordlund Petronella Sjöström 2014 Civilekonomexamen Civilekonom Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

2 Sammanfattning Detta examensarbete behandlar de svenska mindre företagens val mellan K2- och K3- regelverken utifrån ett branschperspektiv. De nya k-regelverken uppkom i samband med att bokföringsnämnden ändrade redovisningsnormgivningen för att bättre passa de internationella normerna. Då k-regelverken blev obligatoriska för räkenskapsår efter den 31 december 2013, har detta inneburit att samtliga mindre företag varit tvungen att ta ställning till vilket av redovisningsregelverken de ska tillämpa under år Då det föreligger betydande redovisningsmässiga skillnader mellan K2- och K3-regelverken har valet för många företag karaktäriserats av osäkerhet och risk. Företags förmåga att hantera risker och möjligheter som uppstår i samband med osäkerhet utgör en viktig del av företagens strategiska riskhantering då det ämnar till att säkra organisationens framtid. Examensarbetet syftar till att utifrån ett branschperspektiv öka förståelsen kring de mindre företagens sätt att hantera BFN:s normgivningsomvandling och de risker som varit förenat med strategiska beslut och förändringar. Genom en kvalitativ studie med inslag av Repertory Grid-metoden har information inhämtats från signifikanta aktörer som medverkat i företagens beslutsprocess gällande k-regelverksvalet. Denna information ämnar att besvara examensarbetet ställda forskningsfråga: Hur har de svenska mindre företagen hanterat k-regelverksvalet som BFN:s normgivningsomvandling gett upphov till, och varför har de hanterat k-regelverksvalet på det sättet? Forskningsresultatet utav studien påvisade att k-regelverksvalet i hög grad präglats av institutionella mekanismer, bland annat har olika typer av organisationsfältsrelaterade påtryckningar existerat inom branscherna. De vidtagna aktiviteterna i företagens beslutsprocess har vidare konstaterats avspegla företagens osäkerhet, bland annat har möten och diskussionen inom företaget och med externa rådgivare visat sig utgöra viktiga aktiviteter oavsett branschtillhörighet. Även om samtliga mindre företags beslutsprocess i stor utsträckning liknat varandra, så har vissa skillnader påvisats. Exempelvis har fastighetsbranschen uppvisat ett större intresse och engagemang i k-regelverksfrågan än övriga branscher som behandlats i studien. Vidare har ett antal faktorer som påverkat företagens k-regelverksval identifierats; dessa faktorer kan sammanfattas inbegripa företagsledningens åsikter, branschens agerande och beteende samt k-regelverkens redovisningsmässiga olikheter. Till sist har studien även påvisat att större och mer komplexa företag har interagerat mer med sin omgivning i förhållande till mindre och enklare bolag. Vidare har de mer komplexa företagen i större utsträckning valt K3-regelverket, medan de enklare bolagen oftare valt K2-regelverket. Nyckelord: k-regelverk, mindre företag, BFN, k-regelverksval, beslut.

3 Abstract This thesis deals with the Swedish smaller firm's choice between the K2 and K3 regulatory framework. The new k-regulatory framework arose when the Swedish Accounting Board changed the accounting standards to better suit the international standards. Since the k-regulation framework became mandatory for periods after December 31, 2013, all small businesses have been forced to consider which one of the regulatory frameworks they shall practice in the year As there are significant accounting differences between the K2- and K3-regulation frameworks many companies choice has been characterized by uncertainty and risk. Firm's ability to manage risks and opportunities that arise in the context of uncertainty is an important part of corporate strategic risk management as it intends to secure the future of the organization. This thesis aims to increase the understanding of how the smaller companies, from an industry perspective, have handled the Swedish Accountings Board s change of accounting standards and the risks that are associated with strategic decisions and changes. By conducting a qualitative study with a Repertory Grid element, information were obtained from significant actors involved in the company's decision making regarding k-regulatory election, the purpose of this thesis is to answer the question: " How has the smaller companies in Sweden handled the choice of the k-regulatory frameworks which derived from the Swedish Accountings Board s accounting standards change, and why did they handle the k-regulatory election that way? The research results of the study showed that the k-regulatory election largely has been characterized by institutional mechanisms, for example have different types of pressures that are associated with organizational fields existed within the industries. Furthermore, have the measures taken in corporate decision-making been found to reflect the firm s uncertainty. Actions such as meetings and discussions within the company and with external advisors have been major activities, this regardless of industry. Even though all the smaller companies decision-making process largely has resembled each other s, some differences have been discovered. For example, the real estate industry showed a greater interest and involvement in the k-regulatory issue than the other industries included in this study. The study also found a number of factors that have affected companies' k-regulatory options; these factors can be summarized into: The k-regulatory frameworks accounting differences, the management's opinion and the industry's actions and behavior. Lastly, the study has shown that larger and more complex enterprises interact more with their environment compared to simpler companies. Additionally, have the more complex enterprises often chosen the K3 framework, while the simpler companies to a greater extent have chosen the K2 framework. Key words: k-regulatory, small companies, k-regulatory choice, decision.

4 Förkortningslista BFN = Bokföringsnämnden FASB = Financial Accounting Standards Board IASB = International Accounting Standards Board EU = Europeiska Unionen IFRS = International Financial Reporting Standards ÅRL = Årsredovisningslag (1995:1554) BFL = Bokföringslagen (1999:1078) SABO = Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag 1

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Harmonisering av redovisningssystem Problemdiskussion Forskningsfråga och syfte Vetenskapliga grunder Institutionell teori Tvingande isomorfism Imiterande isomorfism Normativ isomorfism Beslutsteoretiska perspektiv Positiva redovisningsteoretiska perspektiv Strategisk riskhantering Analysmodell Studiens tillvägagångssätt Forskningsansats och kunskapsteoretiskt synsätt Urval Datainsamlingsmetodik Repertory Grid-metod Informationsinsamlingsmetod för sekundärdata Analysmetodik Validitet och Reliabilitet Företags val av k-regelverk K-regelverken och de skillnader som behandlats i studien Intervjuempiri Fastighetsbranschen Innovationsbranschen Handelsbranschen Skogsbranschen Transportbranschen Analys av intervjuempiri Fastighetsbranschen Innovationsbranschen Handelsbranschen Skogsbranschen Transportbranschen Empirinära analys Repertory Grid Principalkomponentanalys... 37

6 4.5 Empirinära analys av principalkomponentanalysens tre dimensioner Komponentdimension 1 Interaktionsdrivet k-regelverksval Komponentdimension 2 Legitimitetsdrivet k-regelverksval Komponentdimension 3 Storlekssanpassat k-regelverksval Klusteranalys Element Företagens k-regelverksval Begrepp Utvalda faktorer Repertory Grid-analys Fastighetsbranschen Innovationsbranschen Handelsbranschen Skogsbranschen Transportbranschen Omarbetad analysmodell Slutsatser Avslutande diskussioner & förslag till fortsatt forskning Källförteckning

7 1 Inledning Detta kapitel inleds med en beskrivning av den bakgrund som lett fram till det forskningsgap som examensarbetets resultat ämnar fylla, därefter följer examensarbetets forskningsfråga, vilken ämnas besvaras genom arbetets huvudsyfte som preciseras i underliggande delsyften. 1.1 Harmonisering av redovisningssystem Världsekonomin har i takt med globaliseringens utbredning blivit alltmer integrerad. Detta har bland annat inneburit att en internationell harmonisering inom redovisningsområdet efterfrågats (Marton, 2008). I början av 1970-talet gjordes ett framgångsrikt försök att bemöta denna efterfråga då tio länders revisionsorganisationer slogs samman och lade grunden till det som idag utvecklats till IASB 1. IASB innehar, tillsammans med dess amerikanska motsvarighet FASB, det överlägset största inflytandet på den internationella redovisningsnormgivningen (Marton, 2008). Eftersom det i Europa anses vara viktigare att förmedla en rättvisande bild av verksamheten, än att redovisningen skall utgöra beslutsunderlag, tillämpas IASB:s ramverk IFRS i Europa (Westermark, 2005). EU markerade denna ståndpunkt genom att i EU:s fjärde och sjunde bolagsdirektiv införa ett krav på att redovisningen skall förmedla en rättvisande bild. Det bakomliggande syftet med EU:s krav var att det skulle leda till en ökad redovisningsharmonisering mellan de olika medlemsländerna. Sedan Sverige år 1995 blev medlem i EU har svensk redovisning i större utsträckning anpassats till europeiska förhållanden (Grönlund, Tagesson, & Öhman, 2010). Som ett led i att ytterligare ackommodera sig till de internationella normerna skedde år 2004 en omfattande redovisningsförändring då BFN fattade beslut om att ändra inriktningen på den svenska redovisningsnormgivningen. 2 BFN är svenska statens normgivande expertorgan inom redovisningsområdet och ansvarar enligt lag för utvecklingen av den goda redovisningsseden. 3 Den goda redovisningsseden har en vägledande funktion i de fall lagstiftningen inte anses ge tillräcklig information om hur redovisningen skall ske (Artsberg, 1992). Vägledningen består av ett flertal allmänna råd som motsvarar god sed i enlighet med BFL 4 och ÅRL 5. Dock kommer samtliga allmänna råd som innehåller en anpassning av en redovisningsrådsrekommendation eller redovisningsrådets motsvarande rekommendation (RR 1 RR 29) att upphöra gälla i samband med att BFN:s nya redovisningsnormgivning implementeras fullt ut år Anledningen till att nämnden ändrade redovisningsnormgivningen var att det hade konstaterats att den dåvarande normgivningen inte längre var ändamålsenlig för de icke-noterade företagen och att den internationella utvecklingen skapat ett behov av förändring. 7 K-projektet, som BFN:s normgivningsomvandling kom att kallas, ämnade bland annat till att tydliggöra redovisningsnormgivningens struktur. 8 Under de senaste åren har det nya och mer strukturerade regelverkssystemet implementerats successivt, men det träder i kraft i sin helhet under år 2014 eftersom att regelverkssystemet blev obligatoriskt för räkenskapsår efter den 31 december Enligt ÅRL:s kriterier hamnar idag 97 procent av de svenska företagen under klassifi- 1 Balans 1 2 BFN Dnr 28/04 3 Bfn.se 1 m.h.t. BFL 8 kap 1 4 BFL 4 kap 2 5 ÅRL 2 kap 2 6 Bfn.se 2 7 BFN Dnr 28/04 8 BFN Dnr 28/04 1

8 cering mindre företag 9 och detta innebär att majoriteten av Sveriges samtliga bolag stått inför ett val mellan K2- och K3-regelverken.* I examensarbetet utgör företagens aktuella k-regelverksval det huvudsakliga forskningsområdet. 1.2 Problemdiskussion Tvingande förändringar inom företagsvärlden är ofta förknippande med att komplexa beslut ska fattas trots begränsad kunskap om dess efterföljande effekter (Jacobsen, 2005). Harrison och Pelletier (1995) förklarar att det är av stor betydelse att företag klarar av att fatta strategiskt intelligenta beslut, detta eftersom att besluten utgör plattformen för företagets framtida beslutsfattande. På grund av de strategiska beslutens långsiktiga konsekvenser bör därför de beslut som fattats ligga i linje med varandra samt med organisationens vision och målsättningar (Harrison & Pelletier 1995). Courtney, Lovallo & Clarke, (2013) förklarar att det främst är individer i chefspositioner som förväntas hantera dessa förändringar genom att fatta strategiska beslut som leder företaget framåt. Courtney et al (2013) menar vidare att oavsett hur duktiga beslutsfattarna är, går det inte att eliminera alla risker som hör samman med förändringar och strategiskt beslutsfattande. Vid utvärdering av olika strategiska alternativ är det därför viktigt att både ta hänsyn till företagets övergripande riskaptit och dess målsättningar. Förmågan att effektivt kunna hantera de risker och möjligheter som uppstår i samband med osäkerhet utgör en viktig del av företagets strategiska riskhantering som syftar till att säkra organisationens framtid. 10 Förändringar i organisationer kan uppstå av en mängd olika anledningar, bland annat till följd av formella och/eller informella institutionella påtryckningar. Informella påtryckningsförändringar innebär att företaget exempelvis ändrar sina sedvänjor för att socialt passa in med sin omgivning. Formella påtryckningar är tvingande förändringar som innebär att företaget inte har något annat val än att anpassa sig (North, 1990). Exempelvis på grund av ändrade lagar, regler och normgivning (DiMaggio & Powell, 1983). Institutionella förändringar kan även sägas prägla redovisningsnormgivningen, detta då den i takt med bland annat nationella samhällsförändringar och internationell normgivningsutveckling utvecklas och omarbetas (Grönlund, et al, 2010). Sedan BFN ändrade redovisningsnormgivningens inriktning har Sveriges företag stått inför en institutionellt tvingande förändring. 11 De så kallande mindre företagens k-regelverksval kan i enlighet med Harrisons (1996) definition klassificeras som ett strategiskt beslut då det påverkar företaget på lång sikt. För att fatta optimala beslut förväntas ofta beslutsfattaren vara rationell, detta konstaterar dock Brunsson (2007) att så inte alltid är fallet. Beslut fattas ibland trots att ledningen inte hunnit erhålla en fullständig bild över beslutssituationen och dess möjliga alternativ (Brunsson, 2007). Att beslut inte kan vara fullständigt rationella argumenterar även March och Simon (1958) för, dock menar de att om ett beslut har inslag av osäkerhet och risk, är beslutsfattaren rationell ifall de maximerar dess nytta. Bourgeois och Eisenhardt (1988) förklarar att strategiska beslut bland annat påverkas av omständigheter som bristande information, osäkerhet, andra aktörers agerande och förändringar i omgivningen. Dessa omständigheter kan sannolikt ha varit påverkande vid många av de mindre företagens k-regelverksval. Forumtrådar, tidningsartiklar, avhandlingar, revisions- och redovisningsbyråers hem- 9 Balans 2 *Fortsättningsvis kommer begreppet: k-regelverksval, endast syfta till de mindre företagens val mellan K2 och K3. 10 Coco.org 11 BFN Dnr 28/04 2

9 sidor samt andra informationskällor skvallrar om att företagens val av k-regelverk kantats av svårigheter. De stora redovisningsmässiga skillnaderna mellan K2- och K3- regelverken har tillsammans med en bristande kunskap om dess innebörd gjort att valet för många karaktäriserats av en hög grad av osäkerhet. Beroende på vilket k- regelverk företaget väljer påverkas redovisningsinformationen i de finansiella rapporterna på olika sätt; och eftersom redovisningens uppgift enligt Horngren, Datar & Foster (2006) är att förmedla nödvändig information som både reducerar osäkerhet och underlättar beslutsfattande för företaget och dess intressenter, påverkas därmed fler aktörer än bara företaget självt av k-regelverksvalet. Av den anledningen kan det vara intressant, inte minst för företagens intressenter, att erhålla en bättre förståelse för hur de svenska så kallade mindre företagen har hanterat BFN:s normgivningsomvandling och de risker som är förenat med strategiska beslut och förändringar. Även om det finns en uppsjö av tidigare forskning som både behandlar institutionellt tvingande förändringar, som exempelvis DiMaggio och Powell (1983), och beslutsfattande inom organisationer, Edwards, (1996), har det uppdagats att forskningen kring implementeringen av BFN:s nya redovisningsnormgivning varit begränsad; något som sannolikt kommer av att den först i år (2014) träder i kraft med full styrka. Som en del i att fylla detta forskningsgap kommer detta examensarbetet att fokusera på sammansättningen av redovisningsnormgivningens institutionella förändringar, k-regelverkens olikheter och beslutsprocessen som lett fram till företagens k-regelverksval. 1.3 Forskningsfråga och syfte Den forskningsfråga som examensarbetet ämnar besvara är: Hur har svenska mindre företag hanterat k-regelverksvalet som BFN:s normgivningsomvandling gett upphov till, och varför har de hanterat k-regelverksvalet på det sättet? Huvudsyftet med detta examensarbete är att utifrån ett branschperspektiv öka förståelsen kring de mindre företagens sätt att hantera BFN:s normgivningsomvandling och de risker som varit förenat med strategiska beslut och förändringar. Som en del i att öka förståelsen för denna omvandling har examensarbetets syfte delats upp i följande delsyften, vilka ämnar att: Identifiera vilka institutionella mekanismer som har påverkat företags k-regelverksval. Identifiera vilka aktiviteter som varit viktiga i företags beslutsprocess gällande k- regelverksvalet. Identifiera vilka faktorer som har påverkat företags k-regelverksval. Upprätta en modell för analys av mindre företags k-regelverks val. 2 Vetenskapliga grunder I detta kapitel presenteras den institutionella teorin samt olika perspektiv härrörande från litteratur kopplat till beslutsteorin och den positiva redovisningsteorin. Dessa tillsammans med strategisk riskhanteringslitteratur bildar det ramverk som ligger till grund för den analysmodell som utvecklats och illustreras i slutet av kapitlet. Analysmodellen har använts som utgångspunkt vid insamlingen av det empiriska materialet och analysen av detsamma och för att därigenom uppfylla studiens syfte samt ställda forskningsfråga. VARFÖR FÖRÄNDRAS ORGANISATIONER? 3

10 2.1 Institutionell teori Den institutionella teorin, vilken främst dominerat inom organisationsteorins tillämpningsområde, har alltmer börjat tillämpas inom redovisningsforskningen (Dillard, Rigsby & Goodman 2004). Collin, Tagesson, Andersson & Hansson (2009) förklarar att den institutionella teorin är relevant vid forskning kring företags redovisningsval eftersom att den bland annat förklarar hur beslutsfattare påverkas av omgivningens påtryckningar. Institutioner beskrivs enligt Eriksson-Zetterquist, Kalling & Styhre (2006) vara resultatet av de normer och regler som medvetet och omedvetet skapats genom sociala handlingar och beteendemönster. En institution kan antingen vara formellt reglerad genom lagstadgade bestämmelser eller vara informellt reglerad genom exempelvis traditioner, rutiner och sedvänjor. 12 Examensarbetet baseras på den nyinstitutionella teorin, vilken är en vidareutveckling av den tidiga institutionella teorin. Enligt den nyinstitutionella teorin finns det så kallade organisationsfält där organisationer både samverkar och påverkas av varandra. Organisationerna inom fältet bildar ett institutionellt liv där homogenisering är ett tydligt karaktäristiskt drag. Det ständiga utbytet mellan att påverkas och påverka varandra, leder till att organisationer inom samma fält ofta förändras med varandra, därigenom blir organisationen en avspegling av fältets egenskaper där legitimitet är det som söks i första hand. Ett organisationsfält kan bland annat bestå av aktörer som utbyter professionella värderingar, kunskap, varor eller tjänster; exempelvis företag som verkar inom samma bransch. Branschens omgivning spelar en betydande roll för att förklara branschföretagens förändringar och beteendemönster. Att fokusera på de enskilda företagens beteende och agerande inom olika organisationsfält bidrar med ett nytt perspektiv till den tidiga institutionella teorin (Eriksson et al 2006). Det nyinstitutionella perspektivet är enligt DiMaggio och Powell (1983) fördelaktigt att tillämpa då en kontextuell överblick över forskningsområdet eftersträvas, och av den anledningen har detta perspektiv använts i examensarbetets kvalitativa forskningsstudie. Gemensamt för bägge institutionella teorier är att de ifrågasätter antagandet om att organisationers handlingar är rationella och formellt måluppfyllande, dock utgår den nyinstitutionella teorin ifrån att organisationers handlingar grundar sig i de normer och regler som organisationen lärt sig av sin omgivning (Eriksson et al 2006). Begreppet isomorfism används som benämning på processen då organisationer blir alltmer homogena. Institutionella isomorfismer beskriver hur organisationer konkurrerar om och präglas av politisk makt, social kompetens och legitimitet. Vidare förklaras institutionella isomorfistiska förändringar uppstå genom tre mekanismer: Tvingande, imiterande och normativa isomorfismer (DiMaggio & Powell, 1983). I examensarbetet kommer den institutionella isomorfismen att behandlas i samband med de delsyften som ämnar identifiera vilka institutionella mekanismer samt vilka faktorer som har påverkat företags k-regelverksval Tvingande isomorfism Denna isomorfism förklarar att förändringar inom organisationen uppstår till följd av formella och informella påtryckningar från överordnade organisationer. Förändringarna härstammar vanligen från politiska influenser, påtryckningar i form av kulturella förväntningar som råder i den miljö där organisationen bedriver dess verksamhet, och en strävan efter att få legitimitet. Eftersom att det inte är organisationen själv som för- 12 Ne.se 4

11 anlett förändringen, utan det är ett resultat av omgivningens påverkan, kan förändringen upplevas som tvingande (DiMaggio & Powell, 1983). DiMaggio & Powell (1983) förklarar vidare att organisationsförändringar i vissa fall är ett direkt gensvar av regeringens beslut och att dessa förändringar är i hög grad formella. Även den rättsliga miljön påverkar flera aspekter av organisationers beteende och struktur, exempel på rättsliga krav som styr organisationer är kravet att upprätta finansiella rapporter och årsredovisningar (DiMaggio & Powell, 1983). I examensarbetet ämnar författarna bland annat att identifiera om tvingande isomorfismer påverkat företagens k- regelverksval Imiterande isomorfism Inte alla förändringar inom organisationer härstammar från tvingande krafter, osäkerhet är en annan faktor som uppmuntrar organisationer till att bli mer lika varandra. Begreppet imiterande isomorfism kommer av att organisationer imiterar varandra som ett resultat av osäkerhet. Exempel på sådant som kan generera osäkerhet inom organisationer är otydligt formulerade målsättningar, eller om andra i omgivningen använder sig av tekniker som organisationen själv inte förstår sig på. Ett bekvämt och kostnadseffektivt sätt för företagen att lösa osäkerhetsproblemet är att imitera de val andra framgångsrika organisationer fattat. På så sätt erhåller de även den legitimitet som den imiterade organisationen har. (DiMaggio & Powell 1983) I examensarbetet kommer den imiterande isomorfistiska-mekanismens påverkan analyseras för att klargöra ifall företag vid osäkerhet gällande k-regelverksvalet har imiterat varandra mellan branscher Normativ isomorfism Den normativa mekanismen förklarar att organisationsförändringar uppstår genom professionalisering (DiMaggio & Powell, 1983). Professionalisering kommer från yrkesmedlemmars strävan efter att definiera villkor och tillvägagångssätt som skapar legitimitet inom deras yrkesområde (Collins 1979, Larson 1977). Två aspekter inom professionalisering som är viktiga för normativ isomorfism är (1) formell utbildning och legitimitet, (2) utformningen av professionella nätverk som skapar gynnsamma förhållanden för kompetensutveckling (DiMaggio & Powell, 1983). Redovisningsprofessionen kan beskrivas ha en normativ roll genom att agera som normgivande organ (Artsberg, 2005). I examensarbetet dras paralleller mellan organisationsfält och bransch för att analysera om det finns några normativa branschmekanismer som påverkat företagens redovisningsval. HUR FATTAS BESLUT? 2.2 Beslutsteoretiska perspektiv Institutionella förändringar föranleder många gånger organisatoriska ställningstaganden till följd av omgivningens påtryckningar. Enligt Harrison (1996) är det av stor betydelse för företags framtid att beslutsfattare har förmågan att kunna ta ställning till olika situationer och fatta strategiska beslut. Beslutsfattandet är den mest signifikanta aktiviteten för chefsroller inom företag och är därmed det som främst särskiljer personer i chefsposition från övriga medarbetare (Harrison, 1996). Beslutsfattande och ställningstaganden kan förklaras inom beslutsteorin. Inom beslutsteorins område finns ett antal olika forskningsinriktningar som alla syftar till att förklara vad beslut handlar om. Bland annat finns det både normativ- och deskriptiv beslutsteori. Det normativa beslutsteoriområdet syftar till att förklara hur beslut bör fatt- 5

12 tas, medan det deskriptiva teoriområdet förklarar hur beslut fattas i verkligheten (Resnik, 1987). I examensarbetet kommer bägge dessa forskningsinriktningar behandlas genom olika beslutsteoretiska perspektiv; vilka använts i studien för att identifiera vilka aktiviteter som varit viktiga i företags beslutsprocess och för att identifiera vilka faktorer som påverkat företagens k-regelverksval. Inom det normativa teorifältet tydliggörs förutsättningarna för ett logiskt och rationellt beslutstagande. Genom att förklara hur en optimal beslutsprocess ser ut enligt det normativa teorifältets perspektiv erhålls en ökad förståelse av de stränga villkor som ett rationellt beslut karaktäriseras av. Tidigare forskning inom deskriptiv beslutsteori breddar perspektivet ytterligare genom att involvera empiriska forskningsresultat om hur beslutsfattare resonerat och hanterat beslut som karaktäriserats av omständigheter som bland annat osäkerhet, risker och bristande kunskap. Den vanligaste ekonomirelaterade modellen som används vid rationellt beslutsfattande är idag Von Neumann och Morgensterns (2007) normativa expected utility theory. Modellen grundar sig i olika axiom, som utgör stränga kriterier, för vad som kännetecknar ett rationellt val. För att vara en rationell beslutsfattare, förutsätts (1) att individen har fullständig kunskap om dess omgivnings tillstånd och mekanismer, (2) att individen har en uppsättning välformulerade preferenser, vilka är: Kompletta, transitiva, konsistenta och oberoende. Dessa kriterier utgör nödvändiga grundsatser i den matematiska formeln som Von Neumann och Morgenstern (2007) utvecklade för att bestämma vad ett rationellt beslut är (Von Neumann & Morgenstern 2007). Med utgångspunkt i denna formel konstateras vidare att ett beslut inte kan vara nyttomaximerande om det inte följer dessa kriterier (Wahlund, 1996). Många forskare har dock kritiserat verklighetsförankringen i detta beslutsteoretiska perspektiv. Bland annat så menar Brunsson (2007) samt Harrison och Pelletier (1995) att rationella beslutsmetoder inte är tillämpbara inom företagsvärlden på grund av begränsningar i budget, tid samt individens förmåga att vara objektiv och kunna hantera information (Brunsson 2007, Harrison & Pelletier 1995). Kritiken av den rationella beslutsteorin har därvid gett upphov till ytterligare beslutsperspektiv inom området. En av dessa är den deskriptiva prospect theory, som i motsats till the expected utility theory tar hänsyn till att osäkerhet och risk kan påverka individens beslutsprocess i stor utsträckning. Även om prospect theory härstammar från the expected utility theory så skiljer sig teorierna åt gällande beslutsfattarens förmåga att agera efter de kriterier som hör samman med ett rationellt beslut (Edwards, 1996) Upphovsmännen till prospect theory, Kahneman & Tversky (1979), förklarar att när beslutsfattande karaktäriseras av osäkerhet och risktagande försvåras individens beslutsprocess eftersom utfallet av ett val inte med säkerhet går att förutspå. Då individer fattar beslut utifrån eget omdöme tenderar dessa, på grund av sin riskaversion, att undervärdera sannolika beslutsutfall och övervärdera säkra beslutsutfall. Detta fenomen kallas säkerhetseffekten. Då individer ofta väljer att bortse från likheter mellan olika alternativ och istället fokusera på valmöjligheternas skillnader, avviker ofta individers beslut från varandra. Detta fenomen kallas isolationseffekten och grundar sig i att individer valt att fokusera på olika skillnader. Den sista effekten som Kahneman & Tversky (1979) nämner är den så kallade reflektionseffekten. Denna förklarar hur en beslutsfattares riskattityd varierar beroende på om valet står mellan vinst- eller förlustalternativ. Det har visat sig att individer är mer riskbenägna vid val som innefattar för- 6

13 lustalternativ, än vid valalternativ som garanterar vinstutfall (Edwards, 1996). Beslutfattandet beskrivs i prospect theory vara en tvådelad process som består av en redigeringsfas och en utvärderingsfas. Den första fasen, det vill säga redigeringsfasen, inbegriper fyra följande delar: Kodning som handlar om att finna en referenspunkt som kan användas för att jämföra olika valmöjligheter mot varandra. Kombination som innebär att alternativ som med stor sannolikhet ger identiska utfall slås samman. Segregering som handlar om att separera alternativ som innehåller riskfaktorer från de som är riskfria. Borttagande som handlar om att likheter mellan olika alternativ ignoreras för att istället fokusera på hur alternativen skiljer sig från varandra. Redigeringsfasens fyra delar kan sammanfattas med att individen först identifierar de olika valmöjligheternas potentiella vinster och förluster genom att rangordna valalternativens potentiella utfall. Detta för att därefter kunna erhålla en referenspunkt där vissa alternativ upplevs likvärdiga. Utifrån referenspunkten sorteras sedan de dåliga alternativen bort och de bra alternativen framhävs. Efter att individen genomgått redigeringsfasen påbörjas den andra fasen i beslutprocessen, det vill säga utvärderingsfasen. I denna fas analyserar och utvärderar individen de alternativ som framhävts i redigeringsfasen för att avslutningsvis välja ut det alternativ som anses ge högst värde. Individen baserar således sitt beslut på valalternativens potentiella vinst- och förlustvärde, snarare än värdet på den slutgiltiga förmögenheten (Edwards, 1996). Bounded rationality är ett annat beslutsteoretiskt perspektiv som knyter an till samma tankesätt som prospect theory. Det vill säga, båda två utgår ifrån att beslut inte kan vara fullständigt rationella. Dock menar bounded rationality att beslutsfattaren vill fatta rationella beslut. Således anses beslutsfattaren vara målorienterad och anpassningsbar, och om ett beslut karaktäriseras av osäkerhet och risk, är beslutsfattandet rationellt ifall det maximerar beslutsfattarens nytta. Av den anledningen baseras det optimala beslutet ofta på genomsnittet, där nyttan av beslutet vägs mot risken av detsamma. Detta kallas enligt March och Simon (1958) minmax-regeln. Examensarbetet kommer med utgångspunkt i de beslutsteoretiska perspektiven ta hänsyn till huruvida företagen resonerat och agerat rationellt i beslutsprocessen. Genom att vidare klargöra vilka aktiviteter beslutsprocessen karaktäriserats av, erhålls kunskap om företagens osäkerhet gällande k-regelverksvalet samt hur de valt att hanterat den. Detta ligger i linje med examensarbetets huvudsyfte som är att utifrån ett branschperspektiv öka förståelsen kring de mindre företagens sätt att hantera BFN:s normgivningsomvandling och de risker som varit förenat med strategiska beslut och förändringar. De beslutsteoretiska perspektiven bidrar även till att identifiera faktorer som haft stort inflytande i företagens k-regelverksval. VAD PÅVERKAR FÖRETAGS REDOVISNINGSVAL? 2.3 Positiva redovisningsteoretiska perspektiv Den positiva redovisningsteorin är en teoretiskt underbyggd forskningsgren som syftar till att förklara och förutspå empiriska sakförhållanden gällande företagsledningens val av redovisningsmetod (Watts & Zimmerman 1990). Några av de perspektiv som denna forskningsgren innehåller kommer att användas för att uppnå examensarbetets ena 7

14 delsyfte som är att identifiera vilka faktorer som har påverkat företags k-regelverksval. Detta för att därigenom stödja processen att uppnå examensarbetets huvudsyfte. Den positiva redovisningsteorins litteraturområde bygger bland annat på agentteorin; vilken behandlar problematiken som uppstår när en principal och en agent, har olika prestationsmål och riskattityder gällande samarbetet (Jensen & Meckling 1976, Ross 1973). Förhållandet som råder mellan principalen och agenten brukar beskrivas som ett kontraktuellt förhållande (Eisenhardt, 1989). Kontraktets utformning spelar en central roll för att lösa eventuella målkonflikter, och av den anledningen är det viktigt att kontraktet tar hänsyn till bägge parters egenintresse, rationalitet och riskbenägenhet. I linje med detta utgår det positiva redovisningsteoretiska området från att redovisningen är en del av ett kontrakt eller avtal mellan två parter, principalen och agenten (Watts & Zimmerman 1990). I examensarbetet skulle principalen kunna representera företagets ägare och övriga intressenter, medan agenten representerar företagsledningen. Detta eftersom att företagsledningen innehar en skyldighet att förmedla information om företagets finansiella ställning till dess ägare och intressenter. Om det föreligger målkonflikter i det kontraktuellt förhållandet finns det risk att företagsledningen agerar i egenintresse, detta eftersom att ledningen har makten att styra över valet av redovisningsmetod och därmed kan bestämma över den finansiella informationen som förmedlas till dess ägare och intressenter. Inom det positiva redovisningsteoriområdet finns det ett effektivitetsbaserat och ett opportunistiskt perspektiv. Dessa utgår ifrån de förhållanden som föreligger mellan nyckelintressenter och företaget, exempelvis ägare och ledning. Inom det effektivitetsbaserade perspektivet antas företagsledningen använda sig av redovisningsmetoder som är passande för företagets verksamhet. Exempelvis baseras här valet av avskrivningsmetod på hur den bäst återspeglar förbrukningstakten av en viss tillgång. Medan företagsledningen inom det opportunistiska perspektivet antas vara nyttomaximerande och välja redovisningsmetod efter vad som gynnar dess egenintresse (Deegan, 2009). Detta kan speglas i att en företagsledning, vars ersättning baseras på företagets aktiekurs, väljer den redovisningsmetod som uppvisar högst vinst. Detta för att maximera sin egen ersättning och nytta. Detta beteende kan kopplas ihop med att företagsledningen ofta besitter mer information än ägarna, vilket skapar en informationsasymmetri mellan parterna. Informationsasymmetri är ett vanligt förekommande marknadsfenomen och kan uppkomma av en mängd anledningar, bland annat kan informationsasymmetri grunda sig i interna arbetsbestämmelser, en ovillighet att ta risker eller att det finns avtalsenliga restriktioner (Bushman & Smith, 2001). Många gånger är därför redovisningen en viktig kommunikationskanal som utjämnar informationsasymmetrin mellan ledning, ägare och andra intressenter. Dock kvarstår agentproblematiken om ledningen medvetet väljer redovisningsmetoder som syftar till att påverka deras egennytta och välfärd snarare än att återge rättvisande information till ägare och övriga intressenter (Fields, Lys, & Vincent 2001). Beroende på vilken redovisningsmetod som väljs kan alltså informationsasymmetrin mellan bättre informerade parter och mindre informerade parter både öka och minska (Bushman & Smith, 2001). Forskningsresultat har visat att företagsledningen oftare väljer redovisningslösningar för att förmedla information i de fall ägaren har god insyn i företagets verksamhet, exempelvis när ledningens och ägarens drivkrafter är förenliga, eller när dessa roller helt enkelt innehas av samma person. Under andra förhållanden där ledning och ägare inte har samma mål med verksamheten, och ägaren har informationsunderläge på grund av bristande insyn, tenderar ledningen att agera opportunistiskt i större utsträckning (Fields et al, 2001). Andra 8

15 faktorer som kan påverka redovisningsvalet är tredjeparts relationer. Med tredje parter menas externa parter som inte är företagets ägare, exempelvis leverantörer och konkurrenter. Ledningen tenderar då att välja redovisningsmetod för att påverka de beslut tredje parten fattar (Fields et al, 2001). Dock menar Watts och Zimmerman (1990), att en rationell företagsledning inte skulle välja en redovisningsmetod för att påverka beslut hos tredje part, givet att ledningen inte med stor sannolikhet skulle kunna förvänta sig fördelar av ett sådant beslut. Detta eftersom en rationell ledning varken förlitar sig på att informationsflödet på marknaden är perfekt eller att de genom finansiella rapporter skulle ha makten att påverka beslut som fattas av tredje part (Fields et al, 2001). Watts och Zimmerman (1978) har länge arbetat med att öka förståelsen för vad som driver företagsledningens val av redovisningsmetoder. Genom att fokusera på vilka för- och nackdelar som företagsledningen upplever med olika redovisningsmetoder syftar deras forskning till att förklara förekomsten av olika redovisningstendenser samt till att klargöra varför vissa individer i större utsträckning vill påverka redovisningsvalet och är beredda att lägga mer resurser på det. Deras forskning har utmynnat i ett antal motiv som kan ligga till grund för ledningens val mellan olika redovisningsmetoder. Forskningsresultaten förklarar att företagsledningens välfärd direkt eller indirekt påverkas av faktorer såsom: Skatt, politiska kostnader, regleringar och bokföringskostnader. Till följd av att företagsledningen till viss del kan styra över dessa faktorers inflytande på dess välfärd genom att välja den mest fördelaktiga redovisningsmetoden, kan det konstateras att dessa faktorer kan påverka företagsledningens val av redovisningsmetod (Watts and Zimmerman 1978). Existensen av sambandet mellan ledningens egennytta och valet av redovisningsmetod konstaterades även i ett tidigt skede av Gordon (1964) som framförde den så kallade resultatutjämningshypotesen. I sin artikel lyfter Gordon (1964) fram fyra sammanhängande hypoteser som syftar till att förklara vilken metod en rationell företagsledning väljer och varför, när den står inför ett val mellan ett antal alternativa redovisningsmetoder. Hypoteserna bygger på det opportunistiska perspektivet och förklarar att ledningens vilja att maximera sin egennytta kan kopplas ihop med valet av redovisningsmetod. Hypoteserna utgår från att: (1) Vid valet av olika redovisningsmetoder väljer ledningen det som maximerar dess egennytta. (2) Graden av företagsledningens nytta baseras på deras trygghet i både anställning och löneutveckling samt på företagets tillväxt. (3) Nyttokriterierna som nämndes i ovanstående punkt samvarierar med ägarnas belåtenhet. Det vill säga, ju nöjdare ägarna är desto högre grad av anställningstrygghet och löneutveckling kan ledningen förvänta sig. (4) Ägarnas belåtenhet samvarierar med företagets resultatutveckling och dess stabilitet (Gordon, 1964). Till följd av att ledningens egennytta bland annat bygger på dess anställningstrygghet och löneutveckling, som styrs av ägarnas belåtenhet med företagets resultatutveckling, kommer ledningen att välja den metod som redovisar det resultatvärde som är mest uppskattat av ägarna (Gordon, 1964). Habib & Jiang (2012) diskuterar även kring ledningens vilja att utjämna resultatposten och hur den kan kopplas ihop med ledningens önskan att förenkla vinstprognostiseringen. Ett stabilare resultat förklaras även kunna leda till att företaget blir mer attraktivt för riskaverta investerare (Habib & Jiang, 2012). Valet av redovisningsmetod har i vissa fall sin grund i ledningens försök att undvika de negativa konsekvenserna som skulle kunna uppstå vid en större avvikelse från det prognostiserade utfallet. Annan forskning har visat att det även finns skattebaserade motiv till redovisningsval. Bland annat har forskare funnit att en anledning till vilken redovisningsmetod som väljs av företagen är att de vill minska nuvärdet av 9

16 skattekostnaderna. Till exempel, för ett företag med stigande lagerkostnader är det mer fördelaktigt att tillämpa LIFO-metoden (Sist in först ut) än FIFO-metoden (Först in först ut) i det fall företaget vill minska nuvärdet av skatten. En ledning som är ute efter värdemaximering förväntas välja denna lagervärderingsmetod eftersom att skattebesparingen leder till ökade kassaflöden vilket ger en större möjlighet till högre ersättning (Fields et al. 2001). HUR HANTERAR FÖRETAG RISKER? 2.4 Strategisk riskhantering Då examensarbetets huvudsyfte är att utifrån ett branschperspektiv öka förståelsen kring de mindre företagens sätt att hantera BFN:s normgivningsomvandling och de risker som varit förenat med strategiska beslut och förändringar, kommer den litteratur som finns inom strategisk riskhantering utgöra en väsentlig del i examensarbetet. Strategisk riskhantering beskriver processen där företag identifierar, hanterar samt utvärderar osäkerheter och risker som uppkommit internt eller externt i företagets omgivning. Förekomsten av dessa risker och osäkerheter kan innebära att organisationens möjlighet att uppnå dess strategiska mål försämras. Som nämndes inledningsvis i examensarbetet har det genom olika informationskanaler framkommit att BFN:s rådande normgivningsomvandling och k-regelverksvalet präglats av en hög grad av osäkerhet för många företag, detta då de saknat tillräcklig kunskap om k-regelverken och dess olika innebörd. (Frigo & Anderson, 2011). Riskhantering används systematiskt i näringslivet för att bland annat öka företagets lönsamhet genom att försöka begränsa risken att förluster och skador uppstår. Detta kan dock leda till att företagen måste göra en avvägning mellan kostnaden som skadorna ger och kostnaden som företaget måste lägga på att skydda sig mot riskerna. För många företag innebär implementeringen av en riskhanteringsprocess en omfattande och tidskrävande process och för att ett företag ska kunna inneha en god riskekonomi krävs det att de framgångsrikt lyckas minimera både kostnaden som skadorna ger och kostnaden att skydda sig mot skadorna (Hamilton 1996, Toscha 2012). Riskhanteringsprocessen beskrivs av Hollman & Mohammad-Zadeh (1984) bestå av fem steg. Det första steget är att företaget identifierar de risker som finns inom och utanför organisationen. Då företag ständigt utsätts för risker som kan förorsaka förlust är det svårt att identifiera alla potentiella risker, det är dock viktigt att företag kontinuerligt försöker identifiera dess risker då dessa kan förändras över tiden (Hollman & Mohammad-Zadeh, 1984). Det andra steget i riskhanteringsprocessen är riskanalysen. I detta steg analyseras och kostnadsberäknas riskerna för att företagen därmed ska kunna komma fram till ett kostnadseffektivt sätt att förebygga riskerna (Hamilton, 1996). Beroende på kostnaden och sannolikheten att en viss risk inträffar prioriterar företag vilka risker som först hanteras. Målsättningen med riskanalysen är vidare att få fram ett underlag för riskhanteringen inom företaget, i form av information om hot och risker samt vilka beslut som karaktäriseras av risk och osäkerhet. (Edwards 1996, Hollman & Mohammad-Zadeh 1984). Riskhanteringsprocessens tredje steg är att företaget ska välja den metod som ska användas för att hantera de riskerna som har identifierats. I det fjärde steget ska företaget implementera den valda metoden, för att sedan i det femte steget kontinuerligt kontrollera sin riskhanteringsprocess. Det är i det femte steget företaget identifierar om nya risker uppkommit eller om en insats inte gett önskad effekt mot någon risk (Hollman & Mohammad-Zadeh, 1984). 10

17 SAMMANFATTANDE ANALYSMODELL 2.5 Analysmodell Figur 1, analysmodell Analysmodellen består av fyra stycken teorioch litteraturområden: Institutionell teori, beslutsteoretiska perspektiv, positiv redovisningsteoretiska perspektiv och strategisk riskhantering, (se figur 1 ovan). Det empiriskt insamlade materialet analyseras med utgångspunkt i de tre förstnämnda teori- och litteraturområdena, och kopplas löpande samman med det fjärde litteraturområdet; strategisk riskhantering. Den institutionella teorin används för att bättre förstå hur och varför organisationer förändras, detta genom att bland annat analysera vilka institutionella mekanismer som har präglat företagets val av k-regelverk. Vid organisationsförändringar uppstår ofta beslut som måste fattas, för att analysera vilka aktiviteter som varit viktiga i företags beslutsprocess har de beslutsteoretiska perspektiven använts. Detta syftar till att öka förståelsen för hur strategiskt viktiga beslut fattas vid osäkerhet och ifall k-regelverksvalet kännetecknats av rationalitet. Vidare används positiva redovisningsteoretiska perspektiv för att analysera vilka faktorer som påverkat företags beslutfattande vid k-regelverksvalet. Då k-regelverksvalet enligt BFN är ämnat att vara ett långsiktigt val kopplas löpande den analyserade empirin samman till strategisk riskhantering, detta för att utmynna i en ökad förståelse hur företag hanterar situationer som karaktäriseras av osäkra utfall och konsekvenser som påverkar företags dagliga verksamhet och framtida målsättningar. Med analysmodellen som verktyg ämnar analysen av den insamlade empirin till att uppfylla examensarbetets huvudsyfte samt ställda forskningsfråga. 3 Studiens tillvägagångssätt Med utgångspunkt i examensarbetets syfte samt forskningsfråga presenteras i metodkapitlet studiens forskningsansats och forskningssynsätt. Med grund i detta presenteras därefter den kvalitativa datainsamlingsmetoden samt den Repertory Grid-metod som använts i studien. 3.1 Forskningsansats och kunskapsteoretiskt synsätt Det klassiska deduktiva tillvägagångssättet har använts för att uppnå examensarbetets huvudsyfte, detta innebär att studiens empiriska material samlades in med utgångspunkt i arbetets vetenskapliga grunder som presenterades i kapitel två. Forskningsfrågan som ställts för att uppfylla examensarbetets huvudsyfte är: Hur har de svenska mindre företagen hanterat k-regelverksvalet som BFN:s normgivningsomvandling gett upphov till, och varför har de hanterat k-regelverksvalet på det sättet?. Då forskningsfrågan behandlar individers sätt att agera och hantera en tvingande omställning ansågs det hermeneutiskt kunskapsteoretiska synsättet fördelaktigt då det syftar till att subjektivt tolka och förstå kontextuella sammanhang (Patel & Davidson, 1994). 11

18 3.2 Urval Då examensarbetets huvudsyfte är att utifrån ett branschperspektiv öka förståelsen kring de mindre företagens sätt att hantera BFN:s normgivningsomvandling och de risker som varit förenade med strategiska beslut och förändringar, kan studien förklaras analysera den verklighet som skapats genom aktörers sociala konstruktioner. Av den anledningen har aktörssynsättet valts som utgångspunkt för examensarbetet. Valet av synsätt har motiverats av att det finns inflytelserika så kallade signifikanta aktörer som kan förmedla en intressant och värdefull inblick i företagens beslutsprocess gällande k-regelverksvalet. Exempelvis har dessa nyckelpersoner varit revisorer, redovisningskonsulter, företagsägare och företagsledningsrepresentanter (Lundahl & Skärvad, 1999). I examensarbetet kan intervjuaktörerna förklaras ha valts ut enligt ett ickesannolikhetsurval i form av bekvämlighetsurval då de tillfrågade intervjuaktörerna varit tillgängliga och funnits geografiskt nära till hands (Bryman & Bell, 2005). Vidare kan urvalet förklaras ha varit ett målinriktat urval, då samtliga aktörer som tillfrågades medverka på en djupintervju hade relevant kunskap att tillgå inom studiens forskningsområde (Bryman, 2008). Djupintervjuer genomfördes vidare med tre stycken företagsrepresentanter samt sju stycken revisorer och redovisningskonsulter, vilka behandlade fyra företag vardera under respektive intervju. Det totala antalet företag som behandlades i studiens analys uppgick därmed till 31 stycken företag. Dessa 31 företag utgör således studiens analysenhet, och samtliga företag klassificeras enligt ÅRL som mindre företag och har därmed stått inför valet mellan K2- och K3- regelverken. För att företaget ska klassificeras som ett mindre företag får de endast uppfylla ett av följande krav vilka är att under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren har; medelantalet anställda i företaget uppgått till 50, företagets redovisade balansomslutning har uppgått till mer än 40 miljoner kronor och företagets redovisade nettoomsättning har uppgått till mer än 80 miljoner kronor. 13 Som tidigare nämnt hamnar majoriteten av svenska företag idag under klassificeringen mindre företag. 3.3 Datainsamlingsmetodik För att vidare kunna bearbeta och analysera den empiriska verklighet som knyter an till examensarbetets syfte och forskningsfråga valdes den kvalitativa forskningsmetodiken. Den kvalitativa forskningsmetodiken samspelar med det hermeneutiska synsättet då metoden beskrivs vara tolkningsinriktad och lägger fokus på ord och förståelse. En kvalitativ metod används ofta för att besvara forskningsfrågor som börjar med: Hur, varför och vad (Holme & Solvang, 1997), vilket stämmer in på examensarbetets ställda forskningsfråga vilken börjar med Hur samt ämnar besvara Varför. Vidare har denna kvalitativa studie ett aktörssynsätt, vilket innebär att det är studiens medverkande aktörer som bidragit med - och påverkat den information som erhållits genom de intervjuerna som genomförts i examensarbetet (Arbnor & Bjerke, 1994). Genom att kontakta signifikanta aktörer som medverkat i företagens beslutsprocess gällande k-regelverksvalet och be dem ställa upp på en djupintervju kunde nyanserad information om de mindre företagens k-regelverksval samlas in. Djupintervjuer ligger inom ramen för den kvalitativa forskningen och är en användbar metod då studien kan anpassas till den aktör som intervjuas för att på så sätt erhålla mer ingående information (Webb, 2006). Då intervjuerna planerades pågå i drygt en timme var det fördelaktigt att banda intervjuerna för att garantera att all information som uppkom under intervjun samlades in (Kumar, Aaker & Day, 1999). Ytterligare en fördel med att varje djupintervju spelades in var att uppmärksamheten kunde riktas mot intervjuaktören 13 ÅRL 1 kap 3 12

19 och att distraktioner, till exempel i form av att föra minnesanteckningar, därmed inte förekommit. Inspelningen har vidare underlättat processen med att överföra intervjun till textformat, vilket utgjort en viktig del i examensarbetet då intervjuaktörens ord utgjort den primärempiri som använts i studiens analys (Bryman & Bell, 2005). För att enklare kunna behandla olika ämnesområden på ett djupare plan samt ge intervjupersonerna större möjlighet att uttrycka sina personliga åsikter inom ämnet, informerades dessa om att både de och företaget skulle hanteras anonymt i examensarbetet. Ytterligare en anledning till den anonyma hanteringen av identiteten på intervjudeltagarna var av respekt för både företaget och deltagarna då viss information som uppkommit under intervjun kan anses - eller har varit hemlig (Bryman & Bell, 2005). Då huvudsyftet med examensarbetet är att; utifrån ett branschperspektiv öka förståelsen kring de mindre företagens sätt att hanterat BFN:s normgivningsomvandling och de risker som varit förenade med strategiska beslut och förändringar, har semistrukturerade djupintervjuer med ett inslag av den strukturerade så kallade Repertory Grid-tekniken genomförts. Inför intervjuerna skickades en intervjuguide ut till de medverkande aktörerna för att säkerställa att dessa var införstådda med intervjuns syfte och tänkta innehåll. Intervjuguiden innehöll bland annat en kortare beskrivning av examensarbetets syfte, en sammanställning av intervjufrågorna samt en Repertory Grid-faktormatris (se bilaga 1). Den semi-strukturerade intervjudelen innebar att ett antal förbestämda ämnesfrågor behandlades allteftersom intervjun utvecklade sig (se bilaga 1 för intervjuguide). Detta tillät intervjupersonerna att på ett mer öppet och naturligt sätt berätta om sina erfarenheter, samtidigt som svaren på de förutbestämda frågorna kunde säkerställas erbjuda ett informationsrikt svarsinnehåll. Ytterligare en anledning till metodvalet var att det uttalade ordet från intervjuaktörerna vägt tungt för den kontextuella förståelsen av examensarbetets frågeställning (Denscombe, 2009) Repertory Grid-metod Som tidigare nämnt valde examensarbetets författare att komplettera intervjuguidens frågor med den så kallade Repertory Grid-metoden, som är ett exempel på en strukturerad intervjuteknik. Detta delmoment inkluderades i studien för att erhålla tydligare och mer konkret information om företags val av k-regelverk och därigenom uppnå examensarbetets syfte och besvara dess forskningsfråga på ett mer tillförlitligt sätt. Upphovsmannen George Kelly (1955/1991) grundade Repertory Grid-metoden med utgångspunkt i personal construct theory, vilken ämnar öka förståelsen för hur och varför individers tanke- och beteendemönster fungerar så som det gör. Enligt teorin använder individer sin kunskap och tidigare erfarenheter för att bygga upp mentala konstruktioner och därigenom skapa förståelse för sin omgivning. I likhet med detta resonemang syftar Repertory Grid-metoden till att kartlägga individers kognitiva upplevelse av sin omgivning för att öka förståelsen för hur individer tänker och handlar. Genom faktoranalyser blir det möjligt att identifiera och mäta hur individer tolkar sina erfarenheter (Johnson & Nádas, 2012). Repertory Grid-metoden kan i stora drag beskrivas innehålla följande delar: Ett ämne som behandlar någon del av de erfarenheter som intervjuaktören besitter, en uppsättning begrepp och en uppsättning element. I detta examensarbete är ämnet för Repertory Grid metoden; att identifiera vilka faktorer (begrepp) som påverkat företagens k-regelverksval (element). Begreppen ämnar spegla individens mentala konstruktioner, och därmed dess kunskaper och tidigare erfarenheter. Enligt Kelly (1955/1991) är det av vikt att begreppen innehåller tydliga egenskaper av bipoläritet för att individen, utifrån förhållningspunkter i form av begreppens motsats, ska kunna värdera alternativen. I examensarbetet utgör begreppen de 13

20 förvalda faktorerna, vilka härstammar från sekundärempirin (se examensarbetets avsnitt 4.1). Till exempel, för att en intervjuaktör ska kunna avgöra i vilken grad faktorn upplysningskrav har varit betydande i företagets val av k-regelverk måste den ha en förhållningspunkt om företagets vilja att dela information och en uppfattning om deras intressenter. Repertory Grid-metodens element kan ta form av händelser, föremål, faktorer, institutioner, med flera, och är den företeelse som intervjupersonen relaterar de olika begreppen till (Borell, Espwall, Pryce & Brenner, 2003). I examensarbetet utgör företags k-regelverksval studiens element, och relateras vidare till de olika begreppen. Enligt Borell & Brenner (1997) samt Fransella, Bell & Bannister (2004) är det av vikt att element både innehåller variation och homogenitet. Anledningen till att element ska innehålla variation är för att det på så sätt ger intervjuaktörerna större möjlighet att uppvisa sin kunskap inom elementet företagets k-regelverksval. Eftersom företags k-regelverksval inbegriper företagens val att antingen tillämpa det ena eller det andra k-regelverket kan studiens element förklaras innehålla variation. Det finns även homogenitet inom elementet då företagens k-regelverksval behandlar valmöjligheten mellan redovisningsregelverk. Repertory Grid-metoden ansågs vara ett lämpligt analysverktyg då författarna till examensarbetet bättre kunde mäta vilken grad av påverkan de förvalda faktorerna haft i företagens k-regelverksval och därmed uppfylla delsyftet att; identifiera vilka faktorer som har påverkat företags k- regelverksval. Metod-inslaget innebar att intervjuaktörerna ombads att gradera väsentligheten i de utvalda faktorerna, vilka har sin grund i teori, tidigare forskning och annan sekundärdata kopplat till k-regelverken (se de utvalda faktorerna i bilaga 1). Genom att intervjuaktörerna graderade de olika faktorerna på en sju-siffrig skala erhölls tydlig information om faktorernas olika påverkansgrad. På skalan innebar en 1:a att faktorn inte haft något inflytande alls på k-regelverksvalet och en 7:a att faktorn haft mycket stort inflytande på företagets k-regelverksval (se bilaga 1 för Repertory Gridens-utformning). Varje element har därefter placerats mellan begreppens ytterligheter med hjälp av en 7-gradig skala, se figur 2 (Johnson & Nádas, 2012). Figur 2, beskrivning av examensarbetets Repertory Grid 3.4 Informationsinsamlingsmetod för sekundärdata För att vid inledningen av examensarbetet erhålla större kännedom om det aktuella k- regelverksvalet samt en djupare förståelse av bakgrunden till normgivningsomvandlingen samlades sekundärdata in genom bland annat internet källor, branschtidningar, databaser och böcker. Forskningsämnets aktualitet har inte bara förenklat informationsinsamlingen utan även inneburit att informationen speglat den omvandlingsprocess som examensarbetet analyserar. Exempelvis behandlas k-regelverksvalet på revisionsbyråers hemsidor, där information som ämnar hjälpa företagen att hantera omvandlingen finns tillgänglig. Andra internetsidor som tillhandahållit användbar information om k-regelverken är BFN:s och FAR:s hemsidor. Vid litteraturstudien inom 14

21 ämnet har, förutom ovannämnda källor, sekundärkällor från databaser som Primo, Google Scholar, Affärsdata och Libris använts. Sökord har bland annat varit: K- regelverk, institutionell teori, institutional theory, risk management, riskhantering, accounting choice, positive accounting theory, positiv redovisnings teori, beslutsteori, prospect theory och repertory grid. 3.5 Analysmetodik Analysarbetet inleddes med att den sammanställda primärempirin färgkodades, det vill säga det transkriberade intervjumaterialet kodades genom att den text som ansågs tillhöra ett visst teoriområde från referensramen gavs en specifik färg. Detta innebar att den text som ansågs tillhöra institutionell teori gavs en färg, beslutsteoriområdet fick en annan färg, och så vidare tills samtliga teoretiska litteraturområden behandlats i texten. När färgkodningen var klar bröts den färgade texten ut och sammanställdes, därefter analyserades den färglagda och sammanställda empiritexten med utgångspunkt i examensarbetets analysmodell. Under analysarbetet delades det färgkodade empirimaterialet in de branscher som intervjuaktörerna behandlat i studien. Detta för att kunna besvara studiens huvudsyfte vilket är att; utifrån ett branschperspektiv öka förståelsen kring de mindre företagens sätt att hantera BFN:s normgivningsomvandling och de risker som varit förenade med strategiska beslut och förändringar (Widerberg, 2002). Som en andra och tredje del i studien analyserades den principalkomponentanalys och den klusteranalys som erhållits genom den kvalitativa intervjuns delmoment; Repertory Grid. Analyserna utgör en del av studiens primärempiri, och erhölls som ett resultat av att informationen från Repertory Grid-matriserna sammanställts i programmet RepGrid. Vid framställningen av principalkomponent- och klusteranalysen tilldelades samtliga företag kodnamn, vilka baseras på (1) intervjuaktörens kodnamn, (2), första bokstaven i företagets bransch, (3) valet av k-regelverk, det vill säga K2 eller K3. Till exempel blev kodnamnet på den första intervjuaktörens behandlade fastighetsföretag som valt K2-regelverket: A1FK2. Principalkomponentanalysen framställdes för att undersöka om det föreligger ett samband mellan studiens förvalda faktorer (begrepp) och företagens k-regelverksval (element). Principalkomponentanalysen är ett fördelaktigt analysverktyg för att uppnå examensarbetets syfte då den utifrån olika komponentdimensioner bidrar med en förklaring till den varians som existerar inom Repertory Grid-matrisen. Ju fler komponentdimensioner som principalkomponentanalysen utmynnar i, desto mer varians existerar och desto mer komplext kan företagens k-regelverksval förklaras varit. Detta beror på att flertalet faktorer (begrepp) inom olika dimensioner kan påvisas ha ett samband med företagens regelverksval (element). Varje komponentdimension representerar den laddning som finns mellan begreppen, vilket resulterar i att information kan erhållas om i vilken grad begreppen i Repertory Grid-matrisen faktorladdar med varandra. Fokus i detta examensarbete har legat på de tre största komponentdimensionerna som innehållit mest varians. Varje komponentdimension innehåller de begrepp som laddar högst inom just den specifika dimensionen. Vid principalkomponentanalysen har författarna begränsat analysområdet till att enbart behandla element och begrepp som innehar en faktorladdning på +/- 2.0, detta eftersom faktorladdningar över denna gräns har ansetts vara mer betydande än övriga laddningar. (De León & Guild 2003, Johansson 2004). 15

22 Även klusteranalysen är ett fördelaktigt analysverktyg för att uppnå examensarbetets syfte då den grafiskt tydliggör kopplingen mellan de olika förvalda faktorerna (begreppen) samt dess koppling till företagets k-regelverksval (elementen). Klusteranalysen innehåller även en procentuell skala som beskriver hur fort begreppen och elementen har klustrat sig. Ju högre procenttal begreppen och/eller elementen klustrat sig vid, desto större relation kan de sägas ha till varandra. I examensarbetet har författarna begränsat analysen till att fokusera på de element som grupperat sig inom en procentig nivå på skalan, för att det vid den nivån framkommit ett tydligt samband mellan olika företag, vidare har de begrepp som bildat kluster inom en procentig nivå analyserats där det inom den nivån framkommit tre tydliga kluster. Genom att analysera de olika klustren erhålls en ökad förståelse av hur de intervjuade aktörerna upplevt att företagen hanterat BFN:s k-regelverksval och vilka faktorer som relateras till varandra i företagens regelverksval (De León & Guild 2003, Jankowicz 2005). 3.6 Validitet och Reliabilitet Validitet speglar i vilken utsträckning ett mått på en faktor förmedlar en rättvisande bild av det studerade fenomenet; det vill säga, om det som ämnas mätas är det som blir mätt. Detta är ett av de viktigaste kriterierna inom forskning och kan även kallas för mätningsvaliditet. Validitet gör det möjligt att bedöma om de slutsatserna som genererats från en studie hänger ihop eller inte (Bryman & Bell, 2005). Då författarna till detta examensarbete genomgående haft studiens frågeställning och syfte i åtanke under arbetets gång har sannolikheten för att frågeställningen blir besvarad samt att syftet uppnås ökat. Reliabilitet beskriver i vilken utsträckning ett mått på en faktor är pålitlig och tillförlitlig; det vill säga reliabiliteten speglar om resultatet från en studie är tillförlitligt (Bryman & Bell, 2005). I detta arbete kan sannolikt studiens tillförlitlighet påverkas då företagens k-regelverksval inte blir definitivt förrän dess årsredovisning upprättats för räkenskapsår efter 31 december 2013, och valet därmed blir ett faktum. Författarna har vid insamlingen av examensarbetets sekundär- och primärempiri eftersträvat en så hög validitet och reliabilitet som möjligt. Gällande examensarbetets använda sekundärkällor har författarna under examensarbetets gång haft ett kritiskt förhållningssätt till källorna. Genom att ifrågasätta källans trovärdighet och jämföra dess information med andra sekundärkällor, har författarna försökt upptäcka om det funnits brister med materialet innan det använts i arbetet. I examensarbetets andra kapitel Vetenskapliga grunder har vetenskapligt granskade artiklar använts för att erhålla en hög trovärdighet i studien för att sedan underbyggas med andra informationskällor som exempelvis böcker. Vid datainsamlingen av primärempirin genomfördes kvalitativa djupintervjuer med inslag av Repertory Grid-metoden, där intervjuaktörerna träffades personligen av författarna för att bättre kunna bedöma, tolka och analysera intervjuaktörernas svar. För att undvika eventuella misstolkningar av aktörernas svar spelades djupintervjuerna in och transkriberades därefter för att möjliggöra en mer djupgående analys av de olika aktörernas svar (Jacobsen, 2002). För att erhålla så tillförlitliga svar som möjligt tillfrågades endast företagsrepresentanter, revisorer och redovisningskonsulter som besitter kunskap och erfarenhet som ligger inom ramarna för studiens forskningsfråga. Enligt Bryman och Bell (2005) förklaras en studie ha hög reliabilitet om den ger samma utfall oberoende av vem och när den genomförs, det vill säga resultatet ska inte påverkas av tillfälliga faktorer (Bryman & Bell, 2005). Då examensarbetet bygger på intervjuaktörernas kunskap och erfarenheter inom ämnet är det svårt att uttala sig om resultatet skulle bli detsamma om studien skulle genomföras igen, detta eftersom att indivi- 16

23 dernas tolkning av deras kunskap och erfarenheter tenderar att ändras över tiden (Fransella et al. 2004). 4 Företags val av k-regelverk Inledningsvis i detta kapitel presenteras en sammaställning av de k-regelverksskillnader som behandlats under studiens kvalitativa intervjuer och i det tillhörande delmomentet: Repertory Grid. Därefter följer en branschpresentation av den insamlade intervjuempirin, vilken avslutas med ett branschindelat analysavsnitt som baseras på examensarbetets analysmodell. Som en andra del kapitlet presenteras en empirinära analys av den principalkomponent- och klusteranalys som genererats utifrån studiens delmoment: Repertory Grid. De resultat som framkommit genom den empirinära analysen branschanalyseras därefter utifrån studiens analysmodell. Avslutningsvis presenteras den omarbetade analysmodellen vilken baseras på studiens resultat. Det analyserade empirimaterialet ämnar till att uppnå examensarbetets delsyften, vilka är;(1) identifiera vilka institutionella mekanismer som har påverkat företags k- regelverksval, (2) identifiera vilka aktiviteter som varit viktiga i företags beslutsprocess gällande k-regelverksvalet samt (3) identifiera vilka faktorer som har påverkat företags k- regelverksval, (4) upprätta en modell för analys av mindre företags k-regelverksval. Genom att uppfylla dessa delsyften uppnås även examensarbetets huvudsyfte som är; att utifrån ett branschperspektiv öka förståelsen kring de mindre företagens sätt att hantera BFN:s normgivningsomvandling och de risker som varit förenat med strategiska beslut och förändringar. Genom att huvudsyftet uppnås besvaras i sin tur även den forskningsfråga som presenterats i examensarbetets inledning. 4.1 K-regelverken och de skillnader som behandlats i studien I nedanstående tabell 1 presenteras en kortfattad sammanställning av skillnaderna mellan K2- och K3-regelverken som använts i examensarbetet för att tolka om, och i så fall hur mycket dessa faktorer påverkat företag i sina k-regelverksval. Faktorerna härstammar från BFN:s remissbrev 14 där de framträdande skillnaderna mellan K2- och K3-regelverken beskrivs (se bilaga 2 för utförligare beskrivning av k-regelverkens uppkomst och skillnader.) Tabell 1, sammanställning av k-regelverkens skillnader 4.2 Intervjuempiri Fastighetsbranschen De har visat sig att fastighetsföretag* i stor utsträckning påverkas av de k-regelverk de väljer. Detta beror främst på att det blir stor skillnad på redovisningen beroende på om 14 BFN Dnr 30/07 * Fastighetsföretag används som benämning för fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar gemensamt. 17

24 K2 eller K3 tillämpas. Den främsta anledningen till detta är att komponentavskrivningarna samt fastighetsvärderingen till verkligt värde, är två stora poster inom branschen. I denna studie har det framkommit att det föreligger skillnader mellan de fastighetsföretagen som behandlats, där företag med högre ambition att växa har visat större intresse av att lära sig mer om k-regelverken, jämfört med företag vars fastighetsinnehav är förhållandevis lågt och vars intentioner inte är att växa till ett större företag. Den förstnämnda förtagstypen beskrivs vara mer aktivt drivna företag som är villiga att ta sig an besväret och sätta sig in K3-regelverket, medan den sistnämnda företagstypen ofta varit mindre så kallade försörjningsföretag som vill göra det enkelt för sig genom att välja K2-regelverket. Jag tycker nog att de [ företag som valt K3- regelverket] har varit ganska aktiva, det tycker jag. Men det är väl just för att K3 har så pass stor påverkan på just fastighetsbranschen. Ägarstrukturen hos de fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar som behandlats under intervjuerna har haft olika form. Inom vissa bolag har ägare och ledning varit samma person, medan i andra bolag har ägarstrukturen varit i form av ägare med en extern styrelse. Trots uppdelningen av ägare och styrelse har det dock inte funnits några indikationer på att ledningen skulle ha valt k-regelverk efter det som gynnar deras egenintresse mest. En orsak till detta är att många fastighetsföretag haft svårt att sammankoppla vad k-regelverken innebär för sin egen del eftersom att få företag har prioriterat att sätta sig in i de olika k-regelverkens bestämmelser. Man har inte kunnat sammankoppla vad k-regelverken innebär för sin egen del, för man har inte haft den insikten helt enkelt. De bostadsrättsföreningar som behandlats har en annorlunda ägarstruktur jämfört med fastighetsbolagen. Bostadsrättsföreningar bedriver inte någon affärsverksamhet och det är medlemmarna som är ägarna, vilka ämnar verka för de som bor i föreningen och dess bästa. Bostadsrättsföreningarna innehar även en extern styrelse, vilken kan liknas med en företagsledning; det är dessa som fattat beslutet om vilket k-regelverk föreningen ska tillämpa. Även om det inom fastighetsbranschen det alltid varit ledningen som tagit beslutet i k-regelverksvalet har den, i olika utsträckning, fått stöd av den externa styrelsen och/eller rådgivande parter. I flera av fastighetsföretagen är det den externa rådgivaren som tagit upp frågan om regelverksvalet. Dock har de mer aktiva företagen, som ofta valt K3, oftare varit de som lyft regelverksfrågan med sin rådgivare. I de fallen rådgivaren har kontaktat företaget har de informerat företaget att de måste ta ställning till vilket k-regelverk de ska följa. Under företagens beslutsprocess har rådgivarna haft en informativ roll där den fungerat som ett bollplank i företagets beslut och förklarat omständigheterna kring k-regelverkens olika innebörd. Varför rådgivarna har haft så stor påverkan för vissa fastighetsföretag är för att många varken haft tid eller kunskap att sätta sig in i k-regelverkens olika bestämmelser, vilket har gjort att rådgivarna fått bidra med kompetens och väsentlig information som legat till grund för fastighetsföretagens beslutsfattande. En av bostadsrättsföreningarna som valt K2, har blivit starkt påverkad av sin förvaltare i k-regelverksvalet, då den ställt krav på att dess medlemmar ska tillämpa K2-regelverket. K2-bolagens beslutsprocess har varit något enklare, jämfört med de som valt K3, då det regelbaserade K2-regelverket inte kräver lika många ställningstaganden som K3. Dock nämns det att interna och externa möten med ledning och olika företags parter samt extern rådgivare har varit en viktig aktivitet i fastighetsföretagens beslutsprocess. Vid mötena har regelverkens fördelar och nackdelar diskuterats och de skillnader som 18

25 finns mellan regelverken och som påverkar företagens verksamhet. Andra branschkollegors val har också varit en påverkande faktor. Branschorganisationer som exempelvis SABO har även påverkat K2- och K3- företagens k-regelverksval, då de erbjudit viss vägledning för sina medlemmar gällande k-regelverken. Bolagen som valt K2 tenderar att vara enklare i utformningen och är exempelvis bolag som endast äger och förvaltar fastigheter utan några direkta ambitioner att växa. De har inte heller extern finansiering i någon större utsträckning vilket gör att de inte har så många intressenter, i form av kreditinstitut och leverantörer, att tillfredsställa med utökade upplysningar. Andra anledningar till varför många bolag valt K2 är för att det är enklare i utformningen och för att de anser att K3 är för avancerat. Bestämmelserna gällande komponentavskrivningar som K3 innehåller har ansetts invecklade och avskräckt många att välja K3 då det innebär mer och kostsamt jobb. Faktumet att de kunnat fortsätta med skattemässiga avskrivningar har därmed för många bolag ansetts bekvämt. De tilläggsupplysningar som K3 innehåller har även bidragit till att många valt bort K3 då de inte vill upplysa om verkligt värde på deras anläggningstillgångar. Att värdera tillgångarna till verkligt värde är förknippat med kostnader till följd av att företaget behöver ta in någon som värderar fastighetsbeståndet. Den generella upplevelsen är att många bolag inte vill dela med sig av mer information än det som måste offentliggöras, vilket sannolikt gör att många valt bort K3. Vidare finns risken med värdering till verkligt värde, att bolaget kommer behöva skriva ned fastighetsvärdet då det bokförda värdet ska spegla det marknadsmässiga värdet. Även K2-föreningarnas beslutsprocess har varit enkel i utformningen då de i stor utsträckning litat på deras förvaltares rekommendationer av regelverk. Då styrelsen själv inte haft den kompetensen som krävts för att ta ett väl genomtänkt beslut har de lyssnat och valt efter vad förvaltaren sagt, därmed kan det sägas att branschpåtryckningar har varit starkt påverkande i regelverksvalet. K3-företagens beslutsprocess har innehållit några fler aktiviteter då det principbaserade regelverket kräver fler ställningstaganden. Jag skulle säga att det varit mer [aktiviteter]i K3 för det krävs mer ställningstaganden än i K2, för i K2 framgår ju väldigt mycket hur det ska redovisas. K3-regelverkets bestämmelser har gjort att många fastighetsföretag varit mer aktiva i sin beslutsprocess och haft fler möten under vilka valet har diskuterats. En viktig del i företagens beslutsprocess har varit informationsinsamlingen som har varit i form av att företagen sökt information över internet, deltagit i informationsträffar som deras rådgivare anordnat och erhållit informationsmaterial av deras rådgivare. Informationsinsamlingen har ämnat öka förståelsen för k-regelverkens olikheter och den innebörd det har för företaget. Vidare har företagsinterna och externa möten med rådgivare varit en del av beslutsprocessen. Vid mötena är det k-regelverkens skillnader som varit i fokus och hur de påverkar företagens verksamhet, även de specifika fördelarna och nackdelarna med k-regelverken har diskuterats på mötena. En aktivitet som varit en viktig del av många fastighetsföretags beslutsprocess, dock främst för de som valt K3, är konsekvensanalysen. Vid analysen har företagen med utgångspunkt i balansräkningen undersökt vilka eventuella konsekvenser respektive k- regelverk skulle innebära. Konsekvensanalysen tillsammans med den expertis de externa rådgivarna innehar, har vidare utgjort viktigt beslutsmaterial för företagen. Många av K3-företagen har även haft mer aktiv kontakt med banken då de har planer på att växa. Detta har varit en bidragande orsak till varför många valt just K3 då de genom det utökade upplysningskravet som K3 innehåller kan förmedla mer informat- 19

26 ion i sina årsredovisningar samt visa upp en stabilitet och en rättvisande bild av sin ekonomiska ställning. K3 har därmed valts för att de har en önskan att tillhöra en viss företagstyp och för att uppnå legitimitet hos deras intressenter såsom kreditinstitut. Sammanfattningsvis har den mest avgörande faktorn för att fastighetsföretagen valt K3 varit att det är principbaserat. Då många upplevt att K2 är för strikt, har K3 erbjudit större redovisningsmässiga lösningar som möjliggör att en mer rättvisande bild av verksamheten kan förmedlas. Detta hör även ihop men komponentavskrivningsmetoden, för trots att metoden innebär mer jobb ser flera av fastighetsföretagen denna avskrivningsmetod som något positivt. Under studien har samtliga fastighetsbolag förklarats fatta ett strategiskt långsiktigt beslut. De som valt K3 har de fattat ett långsiktigt beslut då många av företagen har ambitioner att växa och utvecklas, vilket K3 erbjuder. För K2-bolagens del anser flera intervjuaktörer att det är svårt att säga om de har gjort ett strategiskt långsiktigt beslut eftersom att det är svårt att se i framtiden om vad som händer. Men då valet har baserats på bolagens ambitionsnivå och förutsättningar, kan det sägas att valet varit strategiskt långsiktigt. När det gäller bostadsrättsföreningarna är det svårt att veta om styrelsens som tagit beslutet har haft den kunskapen för att ta ett strategiskt långsiktigt beslut. Både K2- och K3-föreningarna har fått förklarat från externa rådgivarna vad de långsiktiga effekterna blir, utifrån vilket de antar att styrelsen fattat ett långsiktigt beslut Innovationsbranschen Den skillnad mellan K2- och K3-regelverken som kan förklaras haft störst påverkan för innovationsbranschens val, har varit dess olika bestämmelser gällande aktivering av egenupparbetade immateriella anläggningstillgångar. I K3 får företagen aktivera egenupparbetade immateriella tillgångar, medan i K2 tillåts inte aktivering av sådana tillgångar, vilket innebär att de utgifter som uppkommer i samband med denna typ av tillgång istället måste kostnadsföras; vilket innebär att resultaträkningen belastas och resultatet påverkas. Då denna tillgångspost ofta utgör en större del i innovationsbolagen kan detta leda till att det egna kapitalet minskar och att många företag måste tillföra aktieägartillskott för att inte riskera att hamna i obestånd och vidare tvingas in i likvidation. Den andra branschen, som håller på med forskning och utvecklingskostnader, de är tvungna att välja K3[...] Aktiveringsbestämmelsen har inneburit att de flesta inte haft något annat val än att välja K3-regelverket. Men det skall ändå poängteras att K3-företagen likt alla andra företag ändå haft valet att välja K2, men de hade då fått köra på egen risk. K2- regelverket generellt sett inte är lämpligt för innovationsföretag. Framförallt om företaget sedan tidigare haft ekonomiska problem. Ett företag som behandlades i studien hade varit tvungen att tillskjuta aktieägartillskott i verksamheten redan från början, vilket innebar att de hade ett mycket starkt behov av att aktivera sina upparbetade immateriella tillgångar. Majoriteten av de innovationsföretag som behandlats under de kvalitativa intervjuerna har haft en ägarstruktur där ägare och företagsledning varit samma personer. Vidare är det dessa personer som oftast kunnat sägas vara beslutsfattaren i k-regelverksvalet. Många av företagens k-regelverksval kan dock förklaras ha påverkats i stor utsträckning av externa rådgivares uttalanden. Av den anledningen har den externa rådgivaren haft en betydande roll i företagens beslutsprocess. Generellt sett har det varit svårt för de små bolagen att sätta sig in i k-regelverksfrågan och vad de olika k-regelverken innebär för företaget, eftersom att de saknar den sakkunskap som krävs, vilket har lett till att rådgivarna i många fall erhållit ett stort förtroende från innovationsbolagens sida. 20

27 Det har vidare framkommit att innovationsföretagens beslutsprocess tagit olika form beroende på vad företaget initialt tänkt sig att välja för k-regelverk. K2-företagets beslutsprocess har inte varit så avancerad och inte bestått av några större aktiviteter eller processer. Det är rådgivaren som har kontaktat företagen och uppmärksammat dem om k-regelverksvalet. En viktig faktor till varför företaget valt K2-regelverket och därmed valt bort K3 är på grund av det utökade upplysningskravet som K3 innehåller. Då K2- företaget endast innehar en ägare finns det ingen anledning för dem att ha tilläggsupplysningar. Ett av innovationsföretagen som behandlats vid intervjuerna valde K2 för att de hade rensat ut alla utvecklingskostnader i bokslutet 2013 och hade därmed möjligheten att välja det förenklade K2. Hade de haft kvar utvecklingskostnaderna hade de sannolikt varit tvungen att välja K3. Dock var beslutet att välja K2 inte självklart men efter diskussioner framkom det att K2 var bäst lämpat för företaget. Då det för innovationsföretagen som valt K2 inte kommer bli så stora skillnader resultatmässigt med det nya k-regelverket då de använder samma redovisningsprinciper som tidigare är det främst likheterna mellan regelverken som diskuterats i k-regelverksvalet. K3- företagens beslutsprocess har innehållit några fler aktiviteter än för K2-företaget. Efter att den externa rådgivaren lyft frågan om regelverksvalet, har företagen med eller utan rådgivaren diskuterat k-regelverkens olika fördelar och nackdelar. Vissa företag har sedan på egen hand samlat information om k-regelverken och vissa företag har fått presenterat information innehållande de specifika skillnaderna mellan k-regelverken av sin rådgivare. För ett av företagen växte beslutet fram efter att ha diskuterat valet via forumtrådar och samlat information över internet, och för andra företag växte regelverksbeslutet fram tillsammans med deras rådgivare. Det är just skillnaderna med de immateriella tillgångarna som har varit i fokus för de flesta innovationsföretagen och det är de redovisningsmässiga fördelarna som K3 innehåller rörande aktivering av utvecklingskostnader som varit avgörande för de företagen som valt K3. För vissa företag har även faktorn att K3 är just principbaserat varit viktigt i valet, då detta gör att företaget får möjlighet att visa upp en mer rättvisande bild av företagets verksamhet. Andra faktorer som påvisats haft betydelse i flera K3-företags k-regelverksval är rådgivarnas åsikter, men även ledningens och intressenternas åsikter har varit av vikt för vissa företag. Ett av innovationsföretagen har även finansiella instrument vilket hade viss bidragande orsak till regelverksvalet. Både K2- och K3-företagen inom innovationsbranschen har gjort ett strategiskt långsiktigt beslut enligt resultat från denna studie. K2-företaget har inga planer på att växa och därmed blir det ett långsiktigt beslut att tillämpa K2. För K3-företaget är det ett strategiskt långsiktigt beslut eftersom att bolaget behöver de regler som tillämpas inom K3 med immateriella tillgångar. För vissa företag har även valet av K3 legat i att de har ambitioner på att växa, dock är denna faktor inte lika påverkande som i andra branscher då bestämmelserna om immateriella tillgångar har haft störst betydelse Handelsbranschen Det har framkommit att k-regelverksförändringen inte påverkat företag inom handelsbranschen i lika stor utsträckning som inom exempelvis fastighetsbranschen. Detta då flera av handelsföretagen som behandlats i studien, inte haft några poster som påverkas i någon större utsträckning beroende på val av k-regelverk. Dock skulle ändå valet av K2 betyda mer administrativt arbete för flera handelsföretag då mycket av deras tidigare räkenskaper blir tvunget att omarbetas för att passa in i K2-regelverket striktare bestämmelser. Som vi har sett på saken så är nog minsta justeringen faktiskt i årsredovisningen eller i redovisningen överhuvudtaget och välja K3. 21

28 Samtliga handelsföretag som behandlats under intervjuerna är ägarledda. Däremot skiljer sig deras ägarstruktur från varandra då vissa är enklare i sin ägarutformning och endast har en ägare som även utgör företagsledning, medan andra handelsföretag innehar flera delägare och/eller har en VD och extern styrelse. Vem som varit beslutsfattare i k-regelverksvalet kan även förklaras ha skiljt sig åt mellan handelsbranschens företag. Inom vissa företag är det ledningen som fattat beslutet, medan det inom andra företag varit den externa rådgivaren tillsammans med företaget som fattat beslutet. Det har även framkommit att ägarna inom vissa K3-företag har fattat regelverksbeslutet på egen hand. Trots att det slutgiltiga beslutet om valet av k-regelverk fattats inom företagets väggar har de externa rådgivarna förklarats haft en viktig roll i företagens beslutsprocess. Anledningen till att rådgivaren haft så hög påverkan på bolagens k- regelverksval beror på att företagen funnit det vara svårt att sätta sig in i k-regelverken och förstå deras olika betydelse för företagens verksamhet. Rådgivarnas roll i företagens beslutsprocess har därför varit att bland annat förklara för företagen vad de olika k-regelverken innebär för deras verksamheter så att de enklare kunnat ta ställning i k- regelverksfrågan. För de flesta handelsföretag som valt K2 har beslutsprocessen inletts med att den externa rådgivaren uppmärksammat dem om k-regelverksvalet, därefter har andra aktiviteter genomförts, som till exempel att företagen kontrollerat om det finns något inom verksamheten som antyder på att de bör välja ett visst k-regelverk. Vissa företag har vidare granskat dess balansräkning för att undersöka om det finns några speciella poster som inneburit att de måste gå in i K3. Dock kan de flesta av K2- företagens beslutsprocess inte beskrivas innehållit så många aktiviteter, utan efter att företaget erhållit den nödvändigaste informationen av rådgivaren och en rekommendation om vad som sannolikt är bäst lämpat för dem har företaget tagit beslutet kort därefter. I K2-företagens beslutsprocess är det olikheterna mellan k-regelverken och mot den redovisningen de haft med tidigare normgivning som varit i fokus. Då många av handelsföretagens verksamheter inte är så komplexa och inte haft några poster som påverkas betydande av k-regelverksbytet, har valet fallit på K2. En annan vanlig anledning till att många av handelsföretagen valt K2-regelverket är att det är regelbaserat. Det förenklade regelverket har inte bara ansetts lättare att följa utan det har även förknippats med att mindre resurser behöver läggas på redovisningens upprättande. Vidare har vissa K2-företag även haft en negativ inställning till K3-regelverkets utökade upplysningskrav. Anledningen till detta har varierat, vissa har sett en risk för ökade kostnader medan andra inte velat delge intressenterna mer information än nödvändigt. Beslutsprocessen, tillhörande de företag som valt K3-regelverket, har i jämförelse med K2-företagen, förklarats innehållit fler aktiviteter. Något som bidragit till att K3-företagen oftare beskrivits som mer aktiva och villiga att lära sig mer om k- regelverken. Bland annat har K3-företagen i större utsträckning varit den part som först tagit upp regelverksfrågan med dess externa rådgivare. K3-företagen har även vid fler antal tillfällen kontaktat sin rådgivare för att antingen erhålla ytterligare information om k-regelverken eller för att diskutera regelverkens effekter på dess verksamhet. Utöver det har företagen ofta haft interna möten där regelverksfrågan diskuterats. Även i K3-företagens regelverksval är det k-regelverkens olikheter samt mot tidigare normgivning som fokuserats på i beslutsprocessen. I vissa K3-företag har externa så kallade branschråd eller redovisningsråd influerat k-regelverksvalet. För vissa branscher så har man ju olika redovisningsråd [...] som sitter då och bevakar branschspecifika frågor. Vissa handelsföretag har även blivit påverkade av branschpåtryckningar, i form av deras generalagent i k-regelverksvalet. Dessa branschpåtryckningar är inte formellt 22

29 tvingande, men det har av företaget upplevts som tvingade då generalagenten ställt krav på att företagets redovisning skulle vara funktionsindelad. Upplysningskraven har även förklarats varit en avgörande faktor till varför vissa handelsföretag valt K3 då flera av företagen strävar efter att upplysa så mycket som möjligt för att kunna förmedla en rättvisande bild av dess verksamhet till intressenterna. Att vilja förmedla en rättvisande bild gentemot intressenterna har även kopplats samman med K3-företagens tillväxtambitioner och att de utåt sett velat visa att de strävar efter att i framtiden blir ett större företag i enlighet med ÅRL:s kriterier. Det har vidare ansetts att handelsföretagen fattat ett strategiskt långsiktigt beslut. Sammantaget motiverades detta med att K2-företagen valt k-regelverk efter sin ambitionsnivå för verksamheten samt dess redovisningsmässiga behov. Även K3-företagen förklarades ha tagit strategiskt långsiktiga beslut då de, i likhet med K2-företagen, valt det k-regelverk som ligger i linje med dess strategi och ambitionsnivå Skogsbranschen Hos samtliga intervjubehandlade K2- och K3-företag inom skogsbranschen har företagsledning och ägare varit samma personer, vidare har det varit dessa personer som fattat beslutet om företagets val av k-regelverk. Dock har det framkommit att beslutet oftast fattats i samråd med externa rådgivare. Företag inom skogsbranschen; där är företagsledningen mer aktiv kan man väl säga. i jämförelse med andra branscher. Anledningen till detta beror bland annat på att företagen ofta är större trots att de är fåmansbolag. Branschen har förklarats haft stor påverkan på det enskilda företaget handlingar då företagen ofta lyssnar och tar hänsyn till hur andra branschkollegor agerat. K2- och K3-företagens beslutsprocess beskrivs ha inletts med att företagen antingen själva kontaktat en extern rådgivare, eller att en extern rådgivare uppmärksammat företaget om valet. Därefter förklaras k-regelverkens olika för- och nackdelar ha diskuterats vid möten mellan företagen och deras externa rådgivare. Detta har ämnat undersöka om det finns något inom verksamheten som antyder på att något k-regelverk vore mer lämpligt att tillämpa än det andra. Företag inom skogsbranschen brukar ofta äga större skogsmaskiner, vilket har lett till att frågan om komponentavskrivningar blivit aktuellt för många företag. Just komponentavskrivningarna kan därför förklaras varit en påverkande faktor inom denna bransch, dock har anledningen till dess påverkan skiljt sig åt. Vissa skogsföretag har valt bort K3 för att de inte vill tillämpa komponentavskrivningsmetoden, medan andra har resonerat tvärtom och valt K3 på grund av att de har stora maskiner med reservdelar som har höga värden, vilka därmed behöver skrivas av enligt komponentavskrivningsmetoden. Vidare har sannolikt även k- regelverkens olika krav på upplysningar varit en avgörande faktor för företagens val av k-regelverk. Studiens resultat har påvisat att intervjuaktörerna inte var helt säker på att företagen inom skogsbranschen har fattat ett strategiskt långsiktigt beslut. Dock är förhoppningen att beslutet är långsiktigt då tanken inte är att företagen ska byta mellan regelverken Transportbranschen I de transportföretag som behandlats i studien har ägare och ledning varit samma person, och i samtliga fall har företagen blivit kontaktade av dess externa rådgivare och därigenom blivit uppmärksammade om det stundande k-regelverksvalet. Inom transportbranschen förklarades det ha funnits ett intresse för att lära sig om k-regelverkens skillnader och vad det innebär för företaget. I både K2- och K3-företagen har ägaren eller ledningen varit beslutsfattare i k-regelverksvalet, men beslutet har i likhet med många andra branscher skett i samråd med sin revisionsbyrå. Då K2-företagens verksamhet ofta vara enklare och mindre komplexa, i jämförelse med de företag som valt 23

30 K3-regelverket, har deras beslutsprocess varit kortare och bestått av färre och mindre tidskrävande aktiviteter. De är ett riktigt litet bolag inom åkeribranschen, där har vi bara informerat allmänt och de finns inget intresse att gå upp på K3, det finns inget [...] motiv att gå upp på K3. Många av K2-företagen förklaras ha valt k-regelverk kort efter att de tillhandahållits information om regelverken och efter att de diskuterat frågan med deras externa rådgivare. Faktorer som diskuterats har oftast varit k-regelverkens olika avskrivningsmetoder. Bland annat förklarades avskrivningsmetoden vara anledningen till varför ett företag valde K2-regelverket. Företaget ansåg att K2-regelverkets schablonmässiga avskrivningar var fördelaktiga då de innebar att företaget kunde fortsätta redovisa som de tidigare gjort. Då företagsledningen inte heller ansågs sig ha tid, kraft eller pengar att lägga på de åtgärder som skulle krävas vid tillämpningen av K3-regelverket så föll valet på det mer förenklade K2-regelverket. I studien framkom det att företaget ville gå den enkla vägen då det varken hade ambitionen eller såg fördelar med att välja det mer komplexa K3-regelverket. K3-företagens beslutsprocess förklaras däremot ha bestått av ett flertal aktiviteter, många hade bland annat deltagit vid allmänna informationsträffar som deras revisionsbyrå anordnat, haft interna möten där k-regelverken diskuterats och där den externa rådgivaren i vissa fall även medverkat. De här har visat ett större intresse, där har vi haft möten, vi har haft analyser med dom och de har valt att gå upp på K3 fastän det är lite mer jobb för de vill växa och har ambitionen [...] och visa seriöst ut mot intressenter och så vidare att de växer därför har de valt, fastän de inte måste har de valt K3. Vid mötena hjälpte rådgivaren företagen att analysera vad k-regelverkens olikheter skulle innebära för företaget. K3-företagen har även tagit hänsyn till branschkollegors handlingar och hur de valt att agera, de har även använt information från internetkällor för att bilda sig en uppfattning om regelverken. För K3-företaget är det främst skillnaderna mellan k-regelverken som diskuterats, då det är dessa som är mest väsentliga. Trots att K3-regelverket anses innebära mer arbete har det regelverket valts då dessa företag har ambitionen att växa och därmed vill förmedla ett seriöst intryck mot intressenter. Vidare har K3-regelverkets utökade upplysningskrav uppfattats som positivt eftersom att det ger en mer rättvisande bild av företaget gentemot dess intressenter. Fokus kan beskrivas ha legat på hur K3-företaget kan visa upp en fördelaktig bild av företagets verksamhet i kommande årsredovisningar. Komponentavskrivningsmetoden är något som också påverkat valet, detta eftersom att det inom transportbranschen ofta handlar om större fordon vilket innebär att de kan behöva delas in i komponenter. Andra faktorer som ansetts ha legat till grund för K3-företagens val är ledningens åsikter, samt andra personers åsikter så som ekonomiavdelningen och revisionsbyrån. Genom studien framkommer det att ett av K3-företagen inte haft tillräckligt med information för att beslutet ska kunna beskrivas som fullständigt rationellt. Trots detta framkommer det genom övriga resultat att övriga K3-företag som verkar inom transportbranschen och som behandlats i studien, har gjort ett strategiskt långsiktigt val. Detta då K3-företagens val speglar deras framtidsvision och ambitionsnivå, i och med att vissa av företagen ändå hade blivit tvungen att gå upp i K3 i framtiden. Även K2- företaget anses ha gjort ett strategiskt långsiktigt val då även det speglar deras ambitionsnivå och de skulle ha varit överkurs för dem att välja K3. Se bilaga 3 för empirisammanfattning. 24

31 4.3 Analys av intervjuempiri Fastighetsbranschen Institutionell teori Då fastighetsföretagens verksamheter ofta är omfattande och komplicerade har företagen förklarats vara i behov av K3-regelverkets principbaserade utformning, vilket förklarar varför K3-regelverket förespråkats inom branschen. K2-regelverkets strikta bestämmelser har vidare ansetts vara alldeles för snäva för branschens verksamhetsart. Branschens påverkan kan kopplas till DiMaggio & Powells (1983) artikel som förklarar att inom ett organisationsfält förändras ofta organisationer med varandra, detta till följd av att organisationers agerande reflekterar fältets egenskaper och vad som där anses vara legitimt agerande. Vidare kan tvingande och normativa isomorfistiska förändringar sägas utgöra orsaken till att företagen i år ställs inför k-regelverksvalet. Den tvingande isomorfistiska förändringen kan förklaras uppstå till följd av att k-regelverksvalet är av rättslig karaktär, medan den normativa förändringen kommer av att BFN är ett normgivande organ; som genom den ändrade normgivningsinriktningen gett upphov till att de mindre fastighetsbolagen i år måste välja de redovisningsregelverk de i fortsättningen ska tillämpa. Det har genom studiens resultat även framkommit att fastighetsföretagen, i större utsträckning än andra branscher, påverkats av informellt tvingande isomorfistiska branschpåtryckningar i form av branschorganisationers uttalanden samt andra branschföretags åsikter och handlingar. Exempelvis innehar bostadsrättsföreningars förvaltare en betydande roll i k-regelverksvalet då förvaltaren tagit ställning i regelverksfrågan och sedan beslutat vilket k-regelverk dess medlemmar ska tillämpa. Uttalanden från andra respekterade branschaktörer, som exempelvis SABO, förklaras även ha påverkat fastighetsbolagens val, dock i form av den normativa isomorfismens professionalisering. I vissa fall kunde företag även förklaras ha imiterat andra branschföretags val av k-regelverk, vilket kan kopplas till den imiterande isomorfismen (DiMaggio & Powell, 1983). Exempelvis har många fastighetsföretag valt K3-regelverket för att de strävar efter att tillhöra en företagskategori inom branschen som uppvisar höga ambitioner för framtiden. Medan vissa andra företag, som under intervjuerna ofta beskrivits vara enklare företag vars fastighetsbestånd och tillväxtambitioner är relativt låga, har valt K2-regelverket då de tagit hänsyn till vad företag med liknande ambitionsnivå valt. Att efterlikna andra organisationers framgångsrika agerande kan kopplas till Hamiltons (1996) beskrivning av en god riskekonomi, då företaget begränsar kostnaden för att skydda sig mot eventuella risker. Detta genom att det imiterande företaget kan dra nytta av det framgångsrika företagets motivering till agerandet, och därigenom slippa lägga resurser på att själv komma fram till samma sak (DiMaggio & Powell 1983, Hamiltons 1996). Att de formellt tvingande isomorfismerna har varit påverkande i företags val av k- regelverk har även uttryckts i att skillnaderna mellan k-regelverken och den normgivning som vardera regelverk innehåller, för många fastighetsföretag varit avgörande i beslutet.(dimaggio & Powell, 1983) Genom studiens resultat har det framkommit att den överlägset viktigaste faktorn som präglat valet har varit k-regelverkens olika avskrivningsmetod. Detta eftersom att olikheterna mellan regelverkens avskrivningsmetod leder till stora redovisningsmässiga skillnader och påföljder för fastighetsföretagen. De som valt K2-regelverket har främst gjort det för att undvika K3-regelverkets krav på komponentavskrivningar då de upplever att komponentavskrivningsmetoden är för 25

32 resurs- och tidskrävande. Vidare har faktumet att K2-företagen kan fortsätta med samma avskrivningsplan som innan normgivningsomvandlingen setts som en stor fördel. De företag som istället valt K3-regelverket anser dock att fördelarna med komponentavskrivningarna överväger de administrativa- och kostsamma nackdelarna, detta eftersom att metoden bland annat anses ge en mer rättvisande bild av företaget. Vidare har många företag valt K3-regelverket för att det mest liknar företagens tidigare principbaserade redovisning. Den principbaserade redovisningen utmynnar både i fördelaktiga och mindre fördelaktiga effekter. K3 tillåter till exempel aktivering av värdehöjande fastighetsunderhåll då fastighetsvärdet ska spegla det marknadsmässiga värdet, men å andra sidan finns även risk för att K3-företaget tvingas skriva ned fastighetsvärdet om bolaget eftersatt fastighetsunderhållet. Detta tillsammans med K3-regelverkets utökade upplysningskrav kan kopplas ihop med att K3-regelverket förmedlar en mer rättvisande bild av verksamheten. Beroende på företagets verksamhetsskötsel kan därmed K3-regelverkets bestämmelser för att uppnå en rättvisande bild, både förklaras utgöra en risk och en möjlighet att förmedla ett visst intryck av företaget till dess intressenter Beslutsteoretiska perspektiv Harrisons (1996) påstående om att beslut ofta fattas av personer i chefspositioner kan förklaras överensstämma med fastighetsbranschens beslutsprocess då bolagens företagsledning och föreningarnas tillsatta styrelse varit de som fattat beslutet om vilket k- regelverk som skall tillämpas. De påtagliga skillnaderna mellan k-regelverken tydliggör varför fastighetsbranschen i större utsträckning varit mer aktiva i sin beslutsprocess. Genom att söka och samla information om k-regelverken har fastighetsföretagen försökt minimera risken att välja fel regelverk, något som kan kopplas till det strategiska riskhanteringsområdets process, vars första steg är att identifiera risker som kan leda till förluster (Hollman & Mohammad-Zadeh, 1984). Externa rådgivares kompetens har för många företag spelat en viktig roll i beslutsprocessen för att kunna fatta ett rationellt beslut. I K2-företagens fall har det oftast varit de externa rådgivarna som uppmärksammat dem om k-regelverksvalet existens, medan K3-företagen oftare haft kännedom om valet och varit de som kontaktat rådgivarna för att erhålla mer information. I de fall där bostadsrättsföreningarna förvaltats av en extern organisation förklarades styrelsen ha lyssnat på förvaltarens råd och vidare valt regelverk efter dess rekommendationer, detta för att styrelsen själv sällan haft kompetensen att på egen hand ta ställning till regelverksfrågan. Att föreningarna överlåtit k-regelverksvalet till sina förvaltare kan ses som en riskhanteringsåtgärd då beslut ska fattas inom ett område där företaget saknar kunskap och kompetens. Vidare kan det beskrivas som att föreningarna överlåtit riskhanteringsprocessens andra, tredje och fjärde steg till förvaltaren som då sköter företagets riskanalys, riskhantering, metodval och metodimplementering (Hollman & Mohammad-Zadeh, 1984). Huruvida samtliga K2- och K3-föreningar tagit ett rationellt och långsiktigt beslut är svårt att avgöra då det inte är säkert att alla styrelsemedlemmar som fattat beslutet verkligen haft tillräcklig kunskap om vilka effekter respektive regelverk ger upphov till. Med utgångspunkt i Von Neumann & Morgensterns (2007) normativa modell, som beskriver att en individ måste ha fullständig kunskap om dess omgivnings tillstånd och mekanismer för att kunna fatta ett rationellt beslut, kan det dock konstateras att långt ifrån alla fastighetsföretag har fattat ett fullständigt rationellt beslut. Faktumet att bostadsrättsföreningar inte har något vinstsyfte särskiljer föreningarnas strategiska utgångspunkt ifrån andra vinstdrivande fastighetsbolag, detta då de inte behöver tänka 26

33 långsiktigt på samma sätt. Det skall dock poängteras att även om beslutet inte kan klassificeras som fullständigt rationellt, i enlighet med Von Neumann och Morgensterns definition, behöver det nödvändigtvis inte innebära att det inte är ett långsiktigt beslut som ligger i linje med företagets vision. Harrison et al (1995) förklarar att ett strategiskt beslut främjar organisationens målsättningar och framtidsvision, något som studiens resultat påvisar att de aktuella fastighetsföretagens k-regelverksval gör, trots att beslutsfattandet i olika utsträckning karaktäriserats av risk och osäkerhet. Beslutsfattande under risk och osäkerhet beskrivs enligt den deskriptiva prospect theory vara en beslutsprocess som består av två faser; en redigeringsfas och en utvärderingsfas. Både K2- och K3-företagen förklarats haft hjälp och stöd av rådgivande redovisningsexperter i dess redigeringsfas då studiens resultat påvisat att många företagsledningar upplevt en osäkerhet kring k-regelverkens olika inverkan på företaget. Även om valet av k-regelverk fastställts av företagsledningen, har de rådgivande experterna i hög grad varit involverade i beslutet. Experternas uttalanden beskrivs ha utgjort viktigt beslutsunderlag då många fastighetsbolag initialt saknat tillräcklig kunskap för att annars fatta ett väl underbyggt beslut. I de förvaltade föreningarna har de externa rådgivarna, i form av revisorer och redovisningsexperter, varit mindre involverade i företagens beslutsprocess jämfört med andra företag som inte har förvaltare. Förvaltaren kan i deras fall istället förklaras vara den externa rådgivaren. Kontakten med rådgivarna förklaras vidare i studien ha underlättat företagens kodning av k- regelverksvalet då den bidragit med både skriftlig och muntlig information om regelverkens olikheter samt beskrivningar om respektive regelverks innebörd på företagens verksamhet. Under möten har regelverkens fördelar och nackdelar diskuterats mer ingående mellan rådgivaren och företagen, detta för att göra det lättare för företagen att separera de olika alternativen och se vilket som innebär flest risker för deras verksamhet. Fastighetsbolagen har vidare rekommenderats göra en utförligare konsekvensanalys med utgångspunkt i balansräkningen för att därigenom undersöka vilka konsekvenser som skulle kunna uppstå vid tillämpningen av respektive regelverk. Genom konsekvensanalysen får företaget en uppfattning om vilket alternativ som innehåller mest respektive minst risker för företaget, vilket kan kopplas till beslutsprocessens segregering (Edwards, 1996). Konsekvensanalysen kan tillsammans med interna och externa möten förklaras vara en del av vissa företags riskhanteringsprocess då riskerna med de olika regelverken identifieras och kostnadsberäknas. Informationen om vilket k-regelverk som innehåller flest risker och konsekvenser på företagets verksamhet har därefter utgjort viktigt beslutsunderlag i fastighetsföretagens k-regelverksval (Hollman & Mohammad-Zadeh, 1984). Under beslutsprocessen har fokus legat på k- regelverkens olikheter och dess olika innebörd med utgångspunkt i företagens specifika förutsättningar, detta för att utfall som blir samma oavsett val av regelverk oftast ansetts irrelevant att beakta, vilket kan kopplas till redigeringsfasens borttagande-del (Edwards, 1996). Även om K2- och K3-företagens beslutsprocess varit snarlika så har det genom studiens resultat framkommit att deras beslutsprocess skiljt sig något från varandra gällande deras engagemang i frågan. K3-företagen har upplevts mer angelägna och pådrivande i sitt informationssökande än K2-företagen, något som kan förklaras bero på att K3- regelverkets bestämmelser är mer komplicerade i sin tillämpning och att K3-företagen därmed behövt mer hjälp för att kunna sätta sig in i dessa. Efter att företagen gått igenom den så kallade redigeringsfasen, där de tagit fram fakta och beslutsunderlag, har de sedan i utvärderingsfasen kunnat ta ställning till den insamlade informationen och 27

34 gjort sitt slutliga val av k-regelverk. Beroende på vilket k-regelverk som företaget ansett erbjuda högst potentiella vinstvärde, alternativt lägst förlustvärde, har valet sett olika ut för olika fastighetsföretag (Edwards, 1996) Positiva redovisningsteoretiska perspektiv Inom fastighetsbranschen ser ägarstrukturen olika ut mellan företag. I vissa fastighetsbolag är ägare och företagsledning samma personer, medan i andra, ofta större bolag, är ägare och företagsledning olika personer. I bostadsrättföreningarna har ledningen däremot bestått av en tillsatt styrelse som agerar beslutsfattare i medlemmarnas ställe. Styrelsen kan liknas vid fastighetsbolagens företagsledning och medlemmarna vid dess ägare. I motsats till Fields et als (2001) forskningsresultat, som innebär att företagsledningen tenderar att välja redovisningsmetod utefter dess egenintresse i de fall där ägaren har sämre insyn i verksamheten, har det genom denna studies resultat framkommit att risken varit mycket liten för att företagsledningen skulle utnyttja maktövertaget gällande företagets redovisningsval, detta eftersom att fastighetsföretagen beskrivits vara noggranna med att förmedla en rättvisande bild av verksamheten. Detta kan även kopplas till Deegans (2009) omnämnda effektivitetsperspektiv, som innebär att ledningen strävar efter att använda redovisningsmetoder som bäst återspeglar företagets verksamhet. I de fall där ägare och ledning varit densamma har företagsledningens personliga åsikter förklarats färga beslutet och vidare agerat för att maximera sin egen nytta; men då ägare och ledning är samma personer så ligger beslutet ändå i ägarnas intresse (Field et al, 2001). Till exempel har vissa K2-fastighetsbolag i förklarats välja K2-regelverket på grund av att ledningen, som även är ägare, inte haft lust att lägga ner den tid och de resurser som krävs för att tillämpa K3-regelverket. Något som varit någorlunda gemensamt för alla K2-fastighetsföretag är också att de oftast inte har några högre tillväxtambitioner som innebär att de i framtiden kommer behöva gå över till K3. Vidare har vissa företag upplevt en risk med att fastighetsbeståndet skall värderas enligt verkligt värde då det kan innebära att större kapital- och administrativa resurser krävs av företagen (Hollman & Mohammad-Zadeh, 1984). Under studien framkom det även att K3-regelverket ger en jämnare resultatutveckling än K2- regelverket. Detta kan kopplas till Gordons (1964) resultatutjämnningshypotes som bygger på det positiva redovisningsfältets opportunistiska perspektiv, då företagsledningen sannolikt vill göra ett optimalt val av redovisningsmetod för att tillgodose ägarnas behov, och på så sätt maximera sin egennytta som bygger på företagets framtidsutsikter (Gordon, 1964). Intressenter i form av kreditinstitut, har även behandlats under k-regelverksvalet. I likhet med avskaffandet av revisionsplikten, har det resonerats kring huruvida kreditinstitutet kanske väljer att höja låneräntan vid valet av K2- regelverket. Detta för att långivaren ser en risk med att K2-regelverket inte klarar av att förmedla tillräcklig information och att de därmed inte kan förlita sig på företagets räkenskaper. Detta innebär att vissa fastighetsföretag sannolikt valt att tillämpa K3- regelverket för att påverka de beslut som tredje parter tar, så som intressenter i form av banker (Fields et al 2001) Innovationsbranschen Institutionell teori I innovationsbranschen kan både tvingande och normativa isomorfistiska förändringar förklaras ha präglat företagens k-regelverksval. Den tvingande isomorfismen kommer av att det är en rättslig förändring som föranlett innovationsföretagens ställningstagande till ett nytt redovisningsregelverk. Den normativa förändringen utgörs av att BFN som normgivande organ har förändrat normgivningsinriktningen i Sverige (Di- 28

35 Maggio & Powell, 1983). Studiens resultat har påvisat att k-regelverksvalet för företag inom innovationsbranschen har skiljt sig markant från övriga branscher. Detta beror främst på att många innovationsföretag till stor del består av internt upparbetade immateriella tillgångar. Då det är mycket viktigt för de flesta innovationsbolagens fortsatta existens att aktivera dessa tillgångar kan majoriteten av innovationsbolagen förklaras varit indirekt tvungna att välja K3-regelverket. Detta har sin grund i att aktivering av internt upparbetade tillgångar inte tillåts vid tillämpningen av K2-regelverket, utan istället måste samtliga utgifter som tillhör sådana tillgångsposter kostnadsföras. Då andelen utgifter som måste kostnadsföras kan leda till stora förluster, uppstår en risk för att företagets egna kapital förbrukas och i värsta fall tvingar företaget till likvidation. Den formella regleringen i K2-regelverket kan beskrivas utgöra en formellt tvingande isomorfistisk påtryckning då innovationsbolagens beslutsfattande och agerande styrs av rättsliga krav från sin omgivning. (DiMaggio & Powell 1983, North 1990). Även om samtliga innovationsbolag likt alla andra företag kunnat välja K2, har de problematiska omständigheterna kring K2-regelverket avskräckt de flesta innovationsbolagen från att välja det. Som en intervjuaktör uttryckte situationen; om innovationsföretagen skulle välja K2-regelverket hade de varit tvungna att köra på egen risk. Trots detta finns det ändå innovationsbolag som valt K2-regelverket, i studien hade dock dessa innovationsföretag rensat ut alla utvecklingskostnader vilket innebar att de inte drabbades av samma problematik som de övriga innovationsbolagen som hade dessa kostnader kvar. Vidare har vissa företag uttryckt en oro för att K3- regelverket är mer kostsamt att tillämpa än K2-regelverket då det ställer högre krav på redovisningen, något som leder till merarbete för företagens revisorer. Trots den tvingande isomorfistiska påtryckningen har många företag ändå sett en fördel med K3- regelverket, detta eftersom att det ger utökade möjligheter att spegla deras tillväxtambitioner samt ger dem möjlighet att aktivera de immateriella tillgångarna. Strävan efter att förmedla en önskvärd bild av företaget, som vidare skapar legitimitet i dess omgivning, tyder även det på att normativa isomorfistiska tendenser finns inom branschen (DiMaggio & Powell, 1983) Beslutsteoretiska perspektiv I samtliga innovationsbolag som behandlades i studien fattades k-regelverksbeslutet av bolagets företagsledning; vilket är i linje med Harrison (1996) påstående om att det är personer i chefspositioner som innehar den beslutsfattande rollen inom företag. Dock har beslutet oftast skett i samråd med den externa rådgivaren, vilket förklarar att externa rådgivare har varit påverkande i innovationsföretagens val av k-regelverk. Detta beror på att företagen initialt saknat tillräcklig kunskap för att själv komma fram till vilket regelverk som är bäst lämpat för deras verksamhet. Den bristande kunskapen förklarar vidare att beslutet inte har varit fullständigt rationellt i enlighet med expected utility theory's" definition. Att innovationsbolagen tagit hjälp av externa rådgivare i deras regelverksval kan även förklaras varit en del av deras riskhanteringsprocess, detta då rådgivarna tillhandahållit företagen med betydelsefull information för företagens beslutsfattande och vidare hjälpt dem att identifiera de risker som regelverken kan ge upphov till (Hollman & Mohammad-Zadeh, 1984). Osäkerheten i regelverksvalet reducerades snabbt för de företag vars tillgångar till stor del består av egenupparbetade tillgångar efter att ledningen erhållit större insikt i vad K2-regelverkets aktiveringsbestämmelse innebär. Faktumet att företag inte tillåts aktivera egenupparbetade immateriella tillgångar i K2-regelverket är en stor risk för innovationsbolagens framtid då företagen kan bli tvungna att lämna aktieägartillskott för att det egna kapitalet inte ska förbrukas och vidare riskera att bli likvidationspliktiga. Att detta lett till 29

36 att många innovationsbolag valt K3-regelverket kan kopplas till prospect theorys säkerhetseffekt, som innebär att individer tenderar övervärdera sådant som de anser vara säkra beslutsutfall. Det har under studiens gång framkommit att K2- och K3-företagens beslutsprocess skiljer sig något från varandra. I K2-företagens fall har skillnaderna mellan k- regelverken inte varit påtagligt stora eftersom företagen inte haft några egenupparbetade tillgångar, därför har fokus istället legat på likheterna mellan de nya k- regelverkens bestämmelser och den redovisning de tidigare upprättat. Då K2-företagen strävat efter att fortsätta som de tidigare gjort redovisningsmässigt har en del i beslutsprocessen varit att undersöka k-regelverkens skillnader för att därefter ta ställning till vilket som mest efterliknar företagets tidigare redovisning. Detta kan kopplas till beslutsprocessens steg kodning, där K2-företagens tidigare redovisning utgjort deras referenspunkt vid valet av k-regelverk. Vidare kan även beslutsprocessens kombinations och segregerings-steg förklaras inbegripas då K2-företagen först konstaterat att regelverken i stort sett ger samma utfall, för att därefter separera dessa genom att identifiera vilket k-regelverk som innehåller flest riskfaktorer, det vill säga, det som anses ligga längst ifrån deras tidigare redovisning. Efter redigeringsfasen har K2-företagen gått in i deras utvärderingsfas där de utvärderat det material som framkommit under första fasen, för att därefter kommit till slutsatsen att K2-regelverket ger dem högst värde (Edwards, 1996). I K3-företagens beslutsprocess förklaras företagsledningen varit mer aktiv, då de visat stort intresse för att lära sig mer om k-regelverkens olika innebörd. Innan kunskapen kring K2-regelverkets aktiveringsbestämmelser nått företagsledningen och därmed tydliggjorde olämpligheten att välja K2-regelverket hade de flesta K3-företag själva samlat information via olika informationskällor, till exempel internetsajter och diskussioner via internetforum; något som kan kopplas till beslutsprocessen kodningsdel. Genom informationen kunde företagen identifiera vilka för- och nackdelar respektive regelverk har på företagets verksamhet och även vilka risker varje regelverk kan medföra. Möten med extern rådgivare har, som tidigare nämnt, varit en viktig del i K3- företagens beslutsprocess då skillnaderna mellan regelverken presenterats mer utförligt och för- och nackdelarna har diskuterats med utgångspunkt företagens specifika verksamhet. Dessa aktiviteter kan kopplas till redigeringsfasens segregering- och borttagande-del eftersom riskfaktorerna med respektive regelverk har identifierats och fokus har legat på skillnaderna mellan regelverken. Faktumet att företaget valt att fokusera på valalternativens skillnader kan även kopplas samman med prospect theorys isolationseffekt. Förutom de aktiviteter som behandlats ovan har faktorer som K2- och K3-företagens intressenter och tillväxt ambitioner diskuterats under deras beslutsprocess (Edwards, 1996). Genom studiens resultat har det framkommit att både K2- och K3-företagen har gjort ett strategiskt långsiktigt beslut då de tagit hänsyn till sina förutsättningar och strategiska målsättningar, något som överensstämmer med Harrison et als (1995) resonemang om strategiskt beslutsfattande. Trots att många innovationsbolag inte haft något val, utan i princip blivit tvingade att välja K3-regelverket på grund av K2-regelverkets bestämmelse, har många utav K3-företagen ändå förklarat att de varit nöjda med valet eftersom K3-regelverket bäst passat deras framtidsvision. Det vill säga, många av företagen har ambitionen att växa till ett större företag vilket gör beslutet till långsiktigt. Då valet sannolikt kan sägas maximera beslutsfattarnas nytta utifrån det som framkommit i studien är valet även rationellt enligt minmax-regeln (March & Simon, 1958). 30

37 Positiva redovisningsteoretiska perspektiv Innovationsbolagen som behandlats i studien har haft varierande ägarstruktur, i vissa bolag är företagsledning och ägare samma personer medan i andra är de olika personer. Oavsett ägarstruktur så framkom det i studien, i motsats till Fields et als (2001) forskningsresultat, att redovisningsvalet inte skett genom ett opportunistiskt beteende från företagsledningens sida. Valet av k-regelverk har därmed inte skett på basis av att ledningen agerat nyttomaximerande och genom vald redovisningsmetod försökt förmedla specifik information som gynnar dem själva; detta skulle kunna relateras till det faktum att många företag inte kan sägas haft något egentligt val efter att ledningen uppmärksammats på vad K2-regelverkets tillämpning skulle innebära för företagets framtid (Fields et al. 2001). Däremot kan k-regelverksvalet jämföras med Gordons (1964) resonemang kring opportunistiskt beteende. Anledningen till det är att ett opportunistiskt beteende i denna situation kan förklaras gå hand i hand med ett optimalt k-regelverksval för företaget eftersom ledningen sannolikt vill undvika risker som kan leda till likvidation och därmed en förlorad anställning och lön (Deegan, 2009 och Gordon, 1964) Handelsbranschen Institutionell teori I likhet med de tidigare nämnda branscherna har BFN:s tvingande och normativa regelverksförändring även påverkat handelsbranschen. Studiens resultat har påvisat att k-regelverksvalet för handelsföretag till lägre grad har präglats av homogenitet jämfört med andra branschers regelverksval. Detta kan sannolikt förklaras bero på att valet av k-regelverk inte, i lika stor utsträckning som i andra branscher, påverkar handelsföretagens redovisning. Utifrån studien har det framkommit att om företagen inte prefererar några specifika aspekter av något regelverk, har det oftast slutat med att enklare bolag med okomplicerade verksamheter väljer K2-regelverket och större mer omfattande företag väljer K3-regelverket. Om handelsföretagen däremot har prefererat något regelverk har det oftast varit K3-regelverket, detta eftersom de ansett att det bättre förmedlar en positiv bild av företagets ambitioner. Önskan att tillhöra en företagskategori med tydliga och fördelaktiga framtidsvisioner kan därmed förklarats gett upphov till viss normativ isomorfism vilket även kan förklaras med att företagen har en yrkesmässig strävan att följa de normativa villkor som skapar legitimitet inom handelsbranschen. Vissa handelsföretag, vars verksamhet är nära ansluten till andra överordnade bolag, har även påverkats av deras samarbetspartners synpunkter. Detta kan beskrivas utgöra informella maktpåtryckningar och kan därmed kopplas samman med den tvingande isomorfismen. Även branschkollegor och branschorganisationer har haft visst inflytande då många företag tagit efter andra likande företag, vilket kan kopplas till den imiterande isomorfismens påverkan. Främst har företag som valt K3- regelverket förklarats ta hänsyn till faktorer som branschorganisationers uttalanden och andra företags val, detta för att därigenom visa sina tillväxtambitioner (DiMaggio & Powell, 1983). Att vissa tendenser av tvingande isomorfismer funnits i företagens val har även uttryckts genom att faktorer som k-regelverkens utformning, det vill säga om det är regel- eller principbaserat, har varit påverkande. Ett mindre företag med en enklare verksamhet har tenderat att välja det förenklade K2-regelverket, då det ansetts lättare att följa än K3-regelverket. En annan anledning till att flera handelsföretag valt K2 är för att de velat undvika K3:s utökade upplysningskrav och därmed undgå att dela med sig av mer information än vad som är stadgat i ÅRL till sina intressenter. Medan ett han- 31

38 delsföretag med en mer komplex verksamhet oftast valt K3-regelverket då det ansetts behöva dess utökade redovisningsmöjligheter för att kunna förmedla en rättvisande bild av företaget. Vidare har många handelsföretag som använt sig av en funktionsindelad resultaträkning valt K3-regelverket för att kunna fortsätta med det, då K2- regelverket bara tillåter en kostnadsslagsindelad resultaträkning kan även det kopplas till de formellt tvingande isomorfismerna (DiMaggio & Powell, 1983) Beslutsteoretiska perspektiv Det har i studien framkommit att handelsföretagens beslutsprocess gällande regelverksvalet har varierat i sin omfattning och hur mycket tid de lagt ner på valet. Vidare har det framkommit majoriteten av handelsbranschens företag har en enkel struktur och att det finns få poster i deras räkenskaper som påtagligt kommer påverkas i någon större utsträckning beroende på vilket k-regelverk de väljer. I de företag som valt K2-regelverket är det oftast den externa rådgivaren som har lyft frågan om regelverksvalet i samband med kundmöten, medan det i K3-företagen varit större variation gällande vilken part som lyft frågan först. Regelverksvalet har inneburit en osäkerhet för många handelsföretag då de saknat den kunskap som krävs för att ta ett välgrundat regelverksbeslut. Som en del i företagens sätt att hantera de risker och osäkerhet som uppstått i samband med regelverksvalet har företagen tagit hjälp av sin rådgivare, något som kan förklaras utgöra en del i företagens riskhanteringsprocess. Rådgivarens ord har visat sig väga tungt och många av företagens beslut grundar sig till stor del på vad rådgivaren har uttalat sig om (Hollman & Mohammad-Zadeh, 1984). Vissa företag helt förlitat sig på externa rådgivare och bett dem avgöra vad som är bäst för företaget, men det är alltid företaget självt som varit tvungen att konstatera beslutet. Vem som kan förklaras ha varit företagets beslutsfattare har vidare skiljt sig åt mellan de olika handelsföretagen, i vissa fall har ledningen med stöd av styrelsen varit den som har fattat beslutet, medan i andra fall har ledningen, som även varit ägare, självständigt fattat beslutet. Något som är gemensamt för samtliga företags beslut är att det varit personer med chefsliknande roller som varit beslutsfattare, vilket kan kopplas till Harrisons (1996) resonemang gällande beslutsfattande inom företag. I beslutsprocessen har företagens engagemang varierat gällande k-regelverksvalet, vissa företag inom handelsbranschen har visat sig sakna intresse av att lägga ner energi och tid på regelverksvalet och i de fallen har den externa rådgivaren, förklarat för företaget vilket regelverk som är enklast och billigast för dem, valet har då ofta landat på det förenklade K2-regelverket. Medan de som visat sig mer aktiva och engagerade haft ett intresse för redovisningen och därför tenderat att välja det principbaserade huvudregelverket K3. Vidare har många företag även haft interna möten där regelverksvalet diskuterats. Dessa interna och externa möten har utgjort en viktig del av beslutsprocessen då företagen haft möjlighet att ställa regelverken mot varandra och jämföra vad varje regelverk kan erbjuda för deras verksamhet. Detta kan kopplas till redigeringsfasens kodnings del, då för- och nackdelar med alternativen ställts emot varandra för att erhålla en referenspunkt att utgå ifrån. I studien har K2-företagens redigeringsfas oftast beskrivits vara mindre omfattande och företagen har ganska omgående gått in i utvärderingsfasen där de utvärderat den information som rådgivaren delgivit dem och sedan valt det regelverk som verkat lämpa sig bäst för dem. I K3-företagens fall har redigeringsfasen oftast innehållit fler aktiviteter, exempelvis har företagen gått igenom sin 32

39 balansräkning för att undersöka om det finns några poster som indikerat att de bör välja K2- eller K3-regelverket. De har även erhållit och bearbetat informationsmaterial från sina externa rådgivare, där skillnaderna mellan regelverken beskrivits och vad företaget bör tänka på vid deras regelverksval. Dessa aktiviteter kan också kopplas till redigeringsfasens kodning-del, men även borttagande-del; där likheter mellan valalternativen sållats bort för att istället fokusera på skillnaderna. Avslutningsvis har företagen i utvärderingsfasen ofta fört en dialog med dess rådgivare innan de bestämt sig för vilket av K2- och K3-regelverken som de ansett ha högst värde och att företaget ska tillämpa (Edwards, 1996). Några aspekter som påverkat huruvida k-regelverk ansetts ha högt eller lågt värde har exempelvis varit att företagen tenderat att välja regelverk efter dess likhet med tidigare redovisning. Vidare har många företag som valt K2 upplevt en risk med att råka ut för kostsamt merarbete om de istället skulle ha valt K3. Medan många som valt K3 upplevt en risk med att K2-regleverkets redovisning inte klarar av att spegla dess ambitionsnivå och/eller förmedlar en rättvisande bild av företagets verksamhet. De aktiviteter som varit en del av K3-företagens redigeringsfas har varit att de ställt frågor till rådgivaren, där k-regelverkens effekter på företagets verksamhet varit i fokus. Dessa aktiviteter kan kopplas till redigeringsfasens första del, kodning. Vid både K2 och K3- företagens val av regelverk har fördelarna och nackdelarna med regelverken varit i fokus och även skillnaderna mellan regelverken och mot den redovisningen som de haft med tidigare normgivning, vilka kan kopplas till redigeringsfasens delar segregering och borttagande. Varför just skillnaderna mellan regelverken har varit i fokus kan bero på att det är dessa som ger störst effekt och påverkar företagens redovisning mest. Att företagen har valt att fokusera på skillnaderna mellan regelverken är i enlighet med Kahneman & Tversky (1979) isolationseffekt som är en del av prospect theory. Därmed har det förefallit att företagen inom handelsbranschen valt olika k-regelverk då olika företag värderar skillnaderna på olika sätt (Edwards, 1996). K2-företagen har konstaterats tagit ett långsiktigt beslut av regelverk eftersom att de har valt efter företagens behov. K3-företagen har även dem tagit ett strategiskt långsiktigt beslut eftersom att dessa företag innehar större ambitioner med deras verksamhet. Utifrån detta kan det sägas att både K2 och K3-företagen har försökt fatta rationella beslut. Även om än de inte varit fullständigt rationella i enlighet med expected utility theory, kan deras beslut ändå anses vara rationellt i enlighet med March & Simons (1958) minmax-regeln. Detta då beslutet maximerar beslutsfattarens nytta då aktörerna som intervjuats anser att företagen fattat ett strategiskt långsiktigt beslut Positiva redovisningsteoretiska perspektiv Ägarstrukturen har varierat hos de handelsföretag som behandlats i studien. Trots ägarnas olika insyn i företagen har ledningen inte visat några tendenser till att utnyttja sitt maktövertag genom att välja det k-regelverk som innehåller de mest fördelaktiga redovisningsmetoderna för ledningens egen vinning, istället har de utgått ifrån företagets bästa, något som går emot Fields et als (2001) resonemang. Detta kan vidare kopplas till det positiva redovisningsteoretiska fältets effektivitetsbaserade perspektiv. Dock framkom det att nyttomaximerande beteenden sannolikt förekommer i andra handelsföretag än de som behandlades i studien, där ledningen snarare kan anses tillhöra det opportunistiska perspektivet. Detta eftersom k-regelverkens redovisningsmässiga olikheter påverkar företagets utdelning, vilket ökar risken för opportunistiskt agerande (Deegan, 2009). 33

40 4.3.4 Skogsbranschen Institutionell teori Skogsbranschen har till följd av BFN:s tvingande normgivningsomvandling påverkas av de tvingande och normativa isomorfismerna. I studien framkom det att en hög grad av homogenitet föreligger bland skogsbolagen, något som bland annat har sin grund i att företagens huvudsakliga verksamheter inte skiljer sig nämnvärt från varandra. Att avskrivningsmetoden och kravet på upplysningar har varit av betydelse för företagen i deras regelverksval kan kopplas till att den tvingande isomorfismen har varit påverkande då företag valt regelverk efter den reglering som vardera k-regelverk innehåller. Branschens interna normer och värderingar beskrivs ha stort inflytande på företagets agerande, något som kan kopplas till det ny institutionella teoriområdets organisationsfält. K-regelverksvalet beskrivs även ha präglats av imiterande isomorfismer i organisationsfältets omgivning eftersom många företag tagit hänsyn till vad deras branschkollegor valt och därefter imiterat dessa. Att många skogsbolag är fåmansbolag antas bidra till att branschföretagen i större utsträckning efterliknar och interagerar med varandra, något som kan förklaras med organisationsfältets växelverkan mellan samverkan och påverkan (DiMaggio & Powell, 1983 ) Beslutsteoretiska perspektiv Företag inom skogsbranschen har generellt sett haft en väldigt aktiv ledning och det är den som fattat beslutet om K2 och K3-företagens regelverksval. Att ledningen har varit beslutsfattare i företagen stämmer överens med Harrisons (1996) resonemang om att beslutsfattande är den mest signifikanta aktiviteten och det som karaktäriserar individer som innehar chefsroller i företag. K2- och K3-företagens externa rådgivare har haft en stor påverkan på företagens regelverksval då de varit med under större delen av företagens beslutsprocess, där de har hjälpt företagen att hantera de frågor som uppstått under processen. Att företagen tagit hjälp av rådgivaren kan sägas vara en del av deras riskhanteringsprocess då den har varit ett stöd för företagen i deras beslut och hjälp dem hantera den osäkerhet som uppstått i samband med regelverksvalet (Hollman & Mohammad-Zadeh, 1984). K2- och K3-företagens redigeringsfas har sammanfattningsvis börjat med att de kontaktats av deras rådgivare eller att företagen själv kontaktat rådgivarna med frågor om regelverksvalet. Regelverksfrågan har sedan diskuterats mellan ledningen och externa rådgivaren i ett försök att jämföra regelverken mellan varandra. Mötena har bidragit till att företagen har kunnat bilda sig en uppfattning om de olika regelverken, vilket kan kopplas till redigeringsfasens första del vilket är kodning. Vid diskussionerna mellan företagen och den externa rådgivaren, är det regelverkens fördelar och nackdelar som har varit i fokus. Följaktligen har de kunnat sortera bort det regelverk som innebär flest nackdelar och risker för företagets verksamhet, vilket kan kopplas till redigeringsfasens del segregering. I de fall fördelar med något av k-regelverken varit avgörande för företagens val kan det kopplas till den så kallade säkerhetseffekten i prospect theory, som innebär att företag på grund av sin riskaversion övervärderar de säkra beslutsutfallen och väljer det k-regelverk som är säkrast för företaget; alltså det regelverk som innebär flest fördelar. Efter att handelsföretagen genomgått redigeringsfasen, där de olika valalternativens potentiella utfall rangordnats, har de gått vidare till utvärderingsfasen där företagen valt de regelverk som innehåller mest värde (Edwards, 1996). Detta kan även kopplas samman med Bounded rationality, eftersom företagen försökt att fatta ett rationellt beslut (March & Simon, 1958). Faktumet att de försökt fatta rationella beslut förklarar även att beslutet därmed inte har konstaterats vara fullständigt 34

41 rationellt eftersom det funnit risk och osäkerhet i beslutsprocessen (Von Neumann & Morgenstern, 2007) Positiva redovisningsteoretiska perspektiv I de skogsbolag som behandlats i studien har ägare och företagsledning varit samma personer, detta kan förklaras ha minimerat risken för att målkonflikter och informationsasymmetri uppstått i k-regelverksvalet (Bushman & Smith 2001, Eisenhardt 1989). K-regelverkens olika krav på upplysningar har varit den mest avgörande faktorn i företagens val, detta eftersom att företag som valt K3-regelverket velat förmedla en mer detaljerad bild av verksamheten, medan företag som valt K2-regelverket kunnat fortsätta som tidigare. Att företaget valt K3-regelverket för att därigenom kunna förmedla en mer rättvisande bild av företaget kan kopplas till det positiva redovisningsområdets effektivitetsperspektiv eftersom att företagsledningen ämnat välja det regelverk som innehåller redovisningsmetoder som bäst speglar verksamheten. Detta kan även kopplas samman med Fields et als (2001) resonemang som menar att om ägare har god insyn i företaget, alternativt om ledning och ägare utgörs av samma personer, väljer de i större utsträckning den redovisningsmetod som bättre förmedlar information. Samma synsätt kan även sägas finnas i K2-företagets val, givet att företagsledningen ändå ansett att en rättvisande bild kan förmedlas med K2-regelverkets redovisningsmetoder (Deegan, 2009) Transportbranschen Institutionell teori Transportbranschen kan, i likhet med de andra branscherna, beskrivas ha präglats av tvingande och normativa förändringar som uppkommit utav BFN ändrade normgivning. Även imiterande mekanismer har påverkat transportföretags regelverksval då det genom studien framkommit att många företag tagit hänsyn till vad liknande branschkollegor valt, något som troligtvis lett till att företag med en önskan att växa valt samma regelverk som ett eftertraktat transportföretag, medan de som har andra framtidsvisioner tar efter företag med liknande ambitionsnivå. Att de normativa isomorfismerna har påverkat regelverksvalet har även uttryckts i att företag med höga ambitioner har valt K3-regelverket för att uppvisa en strävan efter att tillhöra en viss företagskategori. De har även velat uppnå en professionell legitimitet genom att bland annat utnyttja de utökade upplysningskraven för att kunna förmedla en mer rättvisande bild av företaget. Utifrån detta kan det även sägas att intressenterna har haft en påverkan på K3-företagens regelverksval då det utökade upplysningskravet som K3- regelverket innehåller tillåter företagen att dela med sig av mer information till intressenterna. De företag som istället valt K2-regelverket har oftast uttryckts ha lägre tillväxtambitioner och har därför inte haft viljan att lägga ner tid, kraft och kapital på att gå upp i K3-regelverket. Även skillnaderna mellan regelverkens normgivning avseende avskrivningsmetod har också påverkat valet, detta eftersom att det inom transportbranschen ofta handlar om större fordon vilket innebär att de enligt K3 kan behöva skrivas av enligt komponentavskrivningsmetoden. De företag som valt K2-regelverket förklarades ha valt detta för att kunna fortsätta såsom de gjort tidigare, det vill säga skriva av fordonen enligt skattemässiga schabloner. K-regelverkens olika innebörd kan därmed beskrivas utgöra formellt tvingande påtryckningar, då företagen varit tvungen att anpassa sig efter regelverkens bestämmelser (DiMaggio & Powell, 1983) Beslutsteoretiska perspektiv Inom transportbranschen har K3-företagen visat större intresse för att lära sig om regelverkens skillnader och vad respektive regelverk innebär för dem. Detta kan kopplas 35

42 till att företagen har försökt fatta ett rationellt beslut enligt den normativa beslutsmodell expected utility theory men då kriterierna i modellen inte kan sägas blivit uppfyllda har de inte heller fattat ett fullständigt rationellt beslut. Detta beror på att K3- företagen, trots att de försökt sätta sig in i k-regelverken, inte har haft tillräckligt med information för att fatta ett fullständigt rationellt beslut (Von Neumann & Morgenstern 2007). Genom studien har det framkommit att transportbranschens k-regelverksval karaktäriserats av osäkerhet. För att hantera denna osäkerhet har företagen, likt många andra branscher, tagit hjälp av externa rådgivare. Företagens tillvägagångssätt att hantera osäkerhet kan kopplas till den riskhanteringsprocess som företag går igenom. Många företag har som en del i denna process genomfört en konsekvensanalys där de identifierat och analyserat de konsekvenser och risker som respektive regelverk innebär för företagets verksamhet. Analyserna har utgjort betydelsefullt material för hur företagen ska hantera och förebygga de risker som kan uppstå om de väljer ett visst regelverk, vidare har de även kunnat kostnadsberäkna om nyttan med valet överstiger risken med detsamma. Det har visat sig att K2-företagen inte varit beredda att lägga ner den tid, kraft och pengar som K3 kräver, och har därför valt det förenklade K2. Att ta hjälp av externa rådgivare har även det varit en del av riskhanteringsprocessen då många företag inte själv innehar den kompetensen som krävs för att fatta ett välgrundat beslut (Hollman & Mohammad-Zadeh, 1984). I transportbranschen har de formella beslutsfattarna varit företagens ägare. Detta kan kopplas till Harrisons (1996) resonemang om att det ofta är personer i chefspositioner som är den som fattar beslut. K3- företagens redigeringsfas har vidare bestått av kodning, då de har haft interna möten där de jämfört de olika regelverken mot varandra. Frågor kring k-regelverksvalet har även behandlats vid möten med externa rådgivare vilka även har hjälpt K3-företagen att genomföra en konsekvensanalys som har utgjort betydelsefullt material för att företagen ska kunna separera de regelverk som innebär mer risker för dem från det som innebär mindre risker, vilket kopplas till redigeringsfasens del segregering. Även om företagen sett en risk med att K3-regelverket kräver mer administrativa resurser, har fördelarna ändå övervägt nackdelarna då företaget ges möjlighet att uppvisa ett seriöst intryck gentemot deras intressenter (Edwards, 1996). K2-företagens beslutsprocess har varit något enklare i utformningen då dessa företag har varit mindre och saknat ambitioner att växa. Deras redigeringsfas har börjat med att de erhållit information om de olika k-regelverken från sina externa rådgivare, som de vidare använt för att kunna jämföra de båda regelverken. Dessa aktiviteter kan kopplas till redigeringsfasens första del, kodning (Edwards, 1996). Genom studien framkom det att fokus i K2- och K3-företagens beslutsprocess har legat på regelverkens olikheter, vilket kan kopplas till borttagande-delen i redigeringsfasen (Edwards, 1996). Detta ligger även i linje med Kahneman & Tverskys (1979) isolationseffekt, som innebär att individer bortser från likheter mellan olika alternativ och istället fokuserar på skillnaderna som finns mellan de olika valen. På grund av att företagen har fokuserat på olika skillnader i k-regelverken, det vill säga de som har störst effekt på deras verksamhet, har transportföretagens regelverksval skiljt sig från varandra. Utifrån den information som K2-företaget fått från deras rådgivare har de kunnat lämna redigeringsfasen och gå vidare till utvärderingsfasen då de beslutat om att tillämpa K2. Även K3-företaget har utifrån redigeringsfasen kunnat sortera bort de regelverk som de erhåller minst värde från och därmed genomgå utvärderingsfasen där de fattar beslut om det k-regelverk som ger företaget mest värde (Edwards, 1996). Både K2 och K3-företagen kan sammataget förklaras ha gjort ett strategiskt långsiktigt beslut. För K2-företagen har det varit ett långsiktigt beslut då de ansett att K3-regelverket hade 36

43 varit ett överambitiöst val, medan K3-företagens val speglar deras ambitionsnivå och framtidsvision. Med detta i åtanke kan det enligt March & Simon (1958) minmax regel ses som att både K2 och K3-företaget tagit ett rationellt beslut, detta för att beslutsfattaren är rationell om beslutet maximerar beslutsfattarens nytta vid beslut som karaktäriseras av osäkerhet och risk Positiva redovisningsteoretiska perspektiv I transportbranschen är ägare och ledning ofta samma personer, något som minimerar risken för att informationsasymmetri och målkonflikter uppstår (Bushman & Smith 2001, Eisenhardt 1989). Faktorer som påverkat transportföretagens val har bland annat varierat efter deras framtidsvisioner. Transportföretag som siktar på att i framtiden bli ett så kallat större företag har sett det fördelaktigt att redan nu välja K3-regelverket, detta både för att signalera sina tillväxtambitioner till intressenter, men även för att det är ett strategiskt beslut om de senare uppfyller målsättningen om att bli ett större företag. Medan de företag som är nöjda med dess företagsstorlek har sett det mer fördelaktigt att välja det förenklade K2-regelverket, eftersom K3-regelverket ansetts för komplicerat för företagets verksamhet. Vissa företag har varit mer aktiv i sitt informationssökande, vilket innebär att de genom andra informationskällor läst på för att skapa sig en uppfattning om hur de ska fatta ett rationellt beslut angående k-regelverken. Vidare har vissa företag haft interna och externa möten, såsom anordnade informationsträffar av revisionsbyråerna eller samtal med branschkollegor, för att diskutera kring frågan. Det aktiva sökandet efter vad som kan kännetecknas som rätt val av k- regelverk för företaget kan kopplas till effektivitetsperspektivet, som säger att val av redovisningsmetod baseras på vad som bäst återspeglar företagets verksamhet (Deegan, 2009). Se bilaga 4 för sammanfattad intervjuempiri-analys. 4.4 Empirinära analys Repertory Grid I detta avsnitt presenteras samt analyseras den information som RepGrid-programmet genererade utifrån intervjuaktörernas svar i Repertory Grid-formulären Principalkomponentanalys Principalkomponentanalysen utmynnade i tolv stycken komponentdimensioner, något som tyder på att företagens k-regelverksval varit komplext. Samtliga dimensioners faktorladdningar omvandlades och sammanställdes i RepGrid-programmet till en numerisk informationstabell, vidare genererades även en grafisk modell som avbildar de två första dimensionerna med högst varians (se bilaga 5 för RepGrid-genererad modell och information). I detta examensarbete analyseras de tre komponentdimensioner som innehåller mest varians eftersom dessa tillsammans förklarar cirka 60 % av den totala variansen. En förenklad fyrfältare (se figur 3 nedan) har tagits fram för att beskriva de två första dimensionerna som ingår i den RepGrid-genererade modellen. I nästa avsnittdel, i vilken den tredje största komponentdimensionen ingår, följer individuella analyser utav dimensionerna; där faktorladdningarna som utmärkt sig inom respektive dimension behandlas. Figur 3, Förenklad principalkomponentanalys 37

44 Figur 3 är en förenkling av den principalkomponentanalys som genererats i studien, och bildar av fyra olika typologier som beskriver studiens utfall och begreppskombinationer som visat sig sannolika inom de två första komponentdimensionerna. Den horisontella linjen representerar dimension 1 och visar i vilken grad företagen har interagerat med olika parter i regelverksvalet. Den vertikala linjen utgörs av dimension 2 och anger i vilken grad företagen eftersträvat legitimitet genom sina k-regelverksval. Interaktionsdrivet k-regelverksval (Komponentdimension 1) - De företag som hamnat inom typologi 1 och 3 är företag vars k-regelverksval karaktäriserats av en låg grad av interaktion med andra parter. Inom dessa typologier har företagsledningen, branschkollegor samt intressenternas åsikter haft en lägre påverkan i k- regelverksvalet, i förhållande till övriga begrepp, något som kopplas ihop med att begreppet interna möten och diskussioner även haft låg påverkan. Företagens önskan att tillhöra en företagstyp har också haft en lägre påverkan inom dessa fält. Utmärkande för typologi 1 och 3 är att de till största delen består av K2-företag som verkar inom handelsbranschen samt fastighetsbranschen (se bilaga 5). De företag som placerats inom typologi 2 och 4 utgörs istället främst av K3-företag (se bilaga 5), vars k-regelverksval i hög grad förklarats varit interaktionsdrivet. I förhållande till övriga begrepp har intressenter, ledningen samt branschkollegor haft hög påverkan i företagens k-regelverksval. Något som sannolikt förklarar varför interna möten och diskussioner haft en hög påverkan. I K3-företagens val har framförallt k- regelverkens redovisningsutformning varit av betydelse för att kunna förmedla en mer rättvisande bild av företagets verksamhet, vilket sannolikt förklarar varför avskrivningsmetoden och redovisningen av den uppskjutna skatten har laddat högt. Detta kan vidare förklaras utgöra anledningen till varför många i typologi 2 och 4 valt k- regelverk utefter sin önskan att tillhöra en viss företagstyp. Legitimitetsdrivet k-regelverksval (Komponentdimension 2)- Legitimitetsdrivet k-regelverksval (Komponentdimension 2)- Typologi 1 och 2 visar företag som inte strävat efter att uppnå legitimitet genom sitt k-regelverksval. Inom dessa typologier har möten med branschkollegor, k-regelverkens avskrivningsmetod och bestämmelserna gällande uppskjuten skatt haft låg påverkan i k-regelverksvalet i förhållande till övriga begrepp, medan företagets önskan att tillhöra en företagstyp, interna möten och företagets intressenter istället haft en relativt hög påverkan. Utmärkande för de icke legitimitetsdrivna typologierna 1 och 2 är att typologi 1 främst utgörs av K2- företag, medan typologi 2 främst utgörs av K3-företag. Skillnaden kan förklaras bero på hur interaktionsdrivet deras k-regelverksval har varit. De företag som hamnat i typologi 3 och 4 utgörs av företag vars k-regelverksval i hög grad förklarats varit legitimitetsdrivet. För dessa företag har avskrivningsmetoden och redovisningen av den uppskjutna skatten haft en hög påverkan i k-regelverksvalet. Däremot har interna möten och diskussioner, intressenternas åsikter och företagets önskan att tillhöra en företagstyp haft en låg grad av påverkan, jämfört med övriga begreppsladdningar. I likhet med typologi 1 och 2, existerar en gruppering av K2- företag, dessa har placerat sig inom typologi 3, där företagens k-regelverksval innehål- 38

45 lit en låg grad av interaktion. Medan typologi 4 främst innehåller K3-företag, vars k- regelverksval även förklarats haft en hög grad av interaktion. Typologi 1 - Företags k-regelverksval - Låg grad interaktionsdrivet & låg grad legitimitetsdrivet: Det är sex stycken företag som placerat sig i typologi 1. Dessa företags k-regelverksval har inte påverkats nämnvärt av sin branschomgivning då möten med branschkollegor, imiterande av branschkollegor och uppfattningen av att tvingande branschpåtryckningar påverkat k-regelverksvalet, har haft låg påverkan. Vidare har även k-regelverkens olika bestämmelser avseende k-regelverkens redovisningsutformning, avskrivningsmetod, samt redovisningen av både finansiella instrument och uppskjuten skatt haft låg påverkan. Däremot har upplysningskraven haft viss påverkan för k-regelverksvalet. Sammantaget kan dessa företags beslutsprocess gällande k-regelverksvalet förklaras varit mindre aktiv, då företag inom fältet inte heller försökt söka information på egen hand via internetkällor eller ansett sig påverkas i någon större utsträckning av den externa rådgivaren. Typologi 2 - Företags k-regelverksval - Hög grad interaktionsdrivet & låg grad legitimitetsdrivet: I typologi 2 har nio stycken företag placerat sig. För dessa företag har intressenternas, företagsledningens och annan persons åsikter inom företaget haft en hög påverkan i k-regelverksvalet. Vidare har även interna möten och diskussioner ägt rum. Inom denna typologi har även flera av företagen valt k-regelverk utefter sin önskan om att tillhöra en viss företagstyp, och den redovisningsmässiga faktorn som varit av mest betydelse är k-regelverkens bestämmelse gällande aktivering av immateriella anläggningstillgångar. Företagen inom denna typologi kan beskrivas haft en aktiv beslutsprocess där de eftersträvat ett rationellt beslutsfattande. Typologi 3 - Företags k-regelverksval - Låg grad interaktion & hög grad legitimitetsdrivet: Inom typologi 3 har åtta stycken företag placerat sig. Dessa företag har i lägre grad interagerat med andra parter i k-regelverksvalet, vilket gjort att intressenternas, företagsledningens och annan persons åsikter inom företaget har haft en lägre påverkan. Detta kan kopplas samman med att interna möten och diskussioner även haft en låg påverkan. Dessa företag har inte heller valt regelverk för att de velat tillhöra en speciell företagstyp, vidare har bestämmelsen gällande aktivering av immateriella anläggningstillgångar haft en låg påverkan för valet av k-regelverk. Att företag inom denna typologi inte förlitat sig nämnvärt på sina egna tankar och åsikter, kan sannolikt förklara varför den externa rådgivarens höga påverkan i typologi 4, så nära angränsar till typologi 3 (se bilaga 5). Typologi 4 - Företags k-regelverksval -Hög grad interaktion & hög grad legitimitetsdrivet: Det sista fältet utgörs även det av åtta stycken företag vars k- regelverksval påverkats av sin branschomgivning; detta eftersom externa möten med branschkollegor, imiterande av branschkollegors val, uppfattningen av att tvingande branschpåtryckningar påverkat k-regelverksvalet haft hög påverkan i k- regelverksvalet. Vidare har även de redovisningsmässiga k-regelverksskillnaderna påverkat företagens k-regelverksval, då avskrivningsmetoden och redovisningen av finansiella instrument och uppskjuten skatt laddat högt inom detta fält. Däremot har upplysningskravet haft lägre påverkan. Vidare kan det förstås att företagen inom denna typologi haft en aktiv beslutsprocess då externa rådgivare samt information via internetkällor haft en hög påverkan. 39

46 4.5 Empirinära analys av principalkomponentanalysens tre dimensioner Komponentdimension 1 Interaktionsdrivet k-regelverksval Den första komponentdimensionen innehar den högsta variansen på 27.2% och kan i huvudsak kopplas till fyra olika begrepp (se tabell 2 nedan). De fyra begreppen som har haft högst faktorladdningar knyter alla an till hur interaktionsdrivet företagens k- regelverksval kan förklaras ha varit. Begreppen som laddat högt inom dimensionen kan härledas till att företagen valt k-regelverk för att de har en önskan att tillhöra en viss företagstyp där deras intressenter varit betydande att ta hänsyn till. Då dessa företag kan sägas vara mer aktivt drivande i k-regelverksfrågan, har de även haft företagsinterna möten samt externa möten med branschkollegor där k-regelverksvalet diskuterats. Tabell 2, Komponentdimension 1 begreppsladdningar Som utläses i tabell 2 ovan har interna och externa parter varit starkt påverkade i företagens val av k-regelverk, vilket kan kopplas ihop med att de företagen inom dimension 1 har påverkas av interaktionen med olika parter. Detta kan sannolikt förklaras höra ihop med faktumet att många företags k-regelverksval karaktäriserats av osäkerhet samt att många företag inte haft den kunskap som krävts för att fatta ett välgrundat beslut på egen hand. Hänsynen till intressenterna och viljan att tillhöra en viss företagskategori kan kopplas till företagets strategiska målsättningar. Likaså kan de interna mötena samt diskussionerna med branschkollegor förklaras höra ihop med att företagets strategi då studiens resultat har påvisat att dessa möten behandlat k-regelverkens långsiktiga effekter. Att företagen engagerat sig i k-regelverkens olika innebörd relateras till riskhanteringsprocessens riskanalys, då regelverkens för- och nackdelar ställts mot varandra för att kunna avgöra vilket regelverk som ger dem mest nytta i förhållande till riskerna (Hollman & Mohammad-Zadeh, 1984). Begreppen påvisar även att institutionella mekanismer har påverkat företagens k-regelverksval. Att företagets intressenter och branschkollegor har påverkat företagens k-regelverksval kan kopplas till det ny institutionella resonemanget om organisationsfält, som förklarar att företag präglas av fältets omgivning. Detta tillsammans med att företagen har en önskan att tillhöra en företagstyp kan även förklaras bestå i institutionella påtryckningar i form av normativa isomorfismer då företagen strävar efter att uppnå legitimitet genom att välja ett visst k-regelverk. Att de baserar sitt regelverksval på önskan att tillhöra en viss företagskategori och den legitimitet som detta medför, kan även kopplas till imiterande isomorfistiska förändringar då företag imiterar andra företags regelverksval (DiMaggio & Powell, 1983) Komponentdimension 2 Legitimitetsdrivet k-regelverksval Den andra komponentdimensionen som analyserats står för 17.3% av variansen i Repertory Grid-matrisen. De begrepp som dimensionen förklarar ha påverkat företagens k-regelverksval utläses i tabell 3 nedan. De begrepp som laddat högst inom dimensionen går att härleda till om företagens ambition att uppnå legitimitet genom sitt k- regelverksval har varit hög eller låg. Företagen som haft en önskan att tillhöra en viss företagstyp har tagit hänsyn till sina intressenter i k-regelverksvalet. I dessa fallen har redovisningsfaktorer som avskrivningsmetoden samt uppskjuten skatt haft låg påver- 40

47 kan då företagen främst haft sina intressenter i åtanke för att genom k-regelverksvalet uppvisa en legitimitet och rättvisande bild till dem. Tabell 3, Komponentdimension 2 begreppsladdningar Även inom denna dimension har institutionella mekanismer påverkat företags k- regelverksval. Företag som förklarades ha höga tillväxtambitioner ansåg ofta att det var fördelaktigt att förmedla en rättvisande bild av företagets verksamhet, sannolikt eftersom att de därigenom erhöll legitimitet inom branschen och även utav intressenterna, vilket även det kan kopplas till att företagen påverkats av normativa isomorfismer. De som har höga ambitioner visade sig oftast ha valt K3-regelverket, medan de med lägre ambitionsnivå i större utsträckning valt K2-regelverket. Begreppet önskan att tillhöra en företagstyp, kan förutom att kopplas till den normativa isomorfismen, då företagen väljer regelverk för att uppnå den legitimitet som en viss företagstyp har, även förklaras innebära att företag imiterar andra framgångsrika företags regelverksval. Då osäkerhet har karaktäriserat flera företags regelverksval och de själv inte haft kunskap att på egen hand fatta ett beslut har de imiterat andra framstående branschföretag, vilket kan kopplas till att företagen inom denna dimension även påverkats av imiterande isomorfistiska förändringar. Att avskrivningsmetoden samt uppskjuten skatt haft en hög eller låg påverkan på k-regelverksvalet kan kopplas till de institutionellt tvingande isomorfismerna då dessa begrepp har varit påverkande i och med att K2 och K3 innehåller olika regler avseende hur dessa poster ska hanteras i redovisningen. I K2 är det exempelvis inte tillåtet att redovisa uppskjuten skatt vilket har visat sig att företagen vägt in i valet. När det gäller avskrivningsmetoderna skiljer de sig åt i de olika k-regelverken vilket även det visat sig att företag, inte minst de inom fastighetsbranschen tagit hänsyn till då företagen i K2 får skriva av efter skattemässiga avskrivningar och i K3 ska komponentavskrivningar användas (DiMaggio & Powell, 1983) Komponentdimension 3 Storlekssanpassat k-regelverksval Den tredje komponentdimensionen utgör 13.4 % av den totala variansen. Begreppen som laddat högst inom denna dimension utläses i tabell 4 nedan. Då avskrivningsmetoden för flera företag varit en påverkande faktor har det för dessa företag varit den faktorn som varit avgörande i k-regelverksvalet och inte någon annan person inom företaget. Tabell 4, Komponentdimension 3 Begreppsladdningar En tvingande isomorfistisk förändring innebär att företagen påverkats av de olika regleringarna som K2- och K3-regelverken innehåller när det gäller avskrivningsmetoden, vilket företagen vägt in i deras regelverksbeslut (DiMaggio & Powell, 1983). Att en annan person haft hög eller låg påverkan på regelverksvalet i de fall avskrivningsmetoden haft hög eller låg påverkan kan kopplas till det beslutsteoretiska perspektivet. Detta resonemang har ofta gällt i större företag som valt K3, där dessa valt K3- regelverket för att de vill ha komponentavskrivningarna. I dessa större företag är det 41

48 sällan någon annan inom företaget som är beslutsfattare, utan det är den personen som innehar chefspositionen inom företagen vilket i de flesta fallen har varit företagsledningen. Detta är i motsats till de mindre företagen som ofta valt K2 där avskrivningsmetoden inte har varit någon väsentlig post att ta hänsyn till. I dessa mindre företagen har ofta ledning, ägare och andra personer inom företaget jobbat nära varandra eller varit samma person, vilket har gjort att dessa haft en stor påverkan i beslutet om k- regelverksvalet (Harrison, 1996). Att andra personer inom företaget haft en hög påverkan kan vidare kopplas till att majoriteten av företagen som medverkat i studien har velat fatta ett långsiktigt och rationellt beslut, vilket sannolikt inneburit att beslutsfattare i brist på kunskap om k-regelverksfrågan, har rådfrågat andra personer inom företaget (March & Simon, 1958). 4.6 Klusteranalys Element Företagens k-regelverksval Klusteranalysen för företagens k-regelverksval visar på två tydliga kluster som ligger inom 75 % -100 % på skalan (se figur 4 nedan). I kluster 1 har majoriteten av företagen valt K2-regelverket (69 %), medan i kluster 2 har majoriteten av företagen valt K3-regelverket (75 %). Kluster 1 har grupperat sig vid 80 %, vilket innebär att faktorerna som legat till grund för K2-företagens val av k-regelverk har ansetts påverka företagen i lika stor omfattning. Likaså beskriver kluster 2 som har grupperat sig vid 75 % att faktorerna har ansetts varit avgörande för företagens k-regelverksval i stor utsträckning liknat varandra. Figur 4, Klusteranalys - element (För komplett illustration av klusteranalysen samt klusterindelning se bilaga 6) Begrepp Utvalda faktorer I klusteranalysen för begreppen grupperar sig samtliga begrepp, utom två, inom 70 % % på skalan (se figur 5 nedan). Givet analysgränsen på 70 % kan dessa två begrepp, vilka är avskrivningsmetod och upplysningskrav, förklaras vara idiosynkratiska. Att ett begrepp är idiosynkratiskt innebär att begreppet inte kan sägas ha någon tydlig relation med något annat begrepp. Figur 5, Klusteranalys begrepp För komplett illustration av klusteranalysen samt klusterindelning se bilaga 6. Kluster 1 - Det första klustret av begrepp kan kopplas samman med aktiviteter som funnits i företagens beslutsprocess. Klustret kan även delas upp i två mindre klustergrupper, där den 42