Ritha Sörling och Göran Strömqvist. Kommunsekreterarens rum måndag

Transkript

1 Kommunstyrelsen (69) Plats och tid Kommunhuset, Hällefors, kl Beslutande Se bilagd förteckning Övriga deltagande Se bilagd förteckning Utses att justera Justeringens plats och tid Ritha Sörling och Göran Strömqvist Kommunsekreterarens rum måndag Sekreterare... Paragrafer 1-44 Gunnel Rundqvist Ordförande... Pentti Supponen Justerande.. Ritha Sörling Göran Strömqvist ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Kommunstyrelsen Datum för Datum för anslags uppsättande anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Kommunförvaltningen Underskrift...

2 Kommunstyrelsen (69) Beslutande: Pentti Supponen (s), ordförande Lilian Stenqvist (s) Peter Carlsson (s) Ritha Sörling (s) Anna-Lena Woll (s), ers. Sture Beckman Monika Eriksson (s) Lars-Göran Zetterlund (c) Sören Hillbom (m), ers. Christina Johansson Göran Strömqvist (m) Riitta Löfström (hob) Örjan Fredriksson (v) Övriga deltagande: Mats Runqvist (hob), gruppledare, kl , Lars-Göran Loré, kommunchef Ann-Britt Pettersson, assistent Gunnel Rundqvist, kommunsekreterare Klockan var förvaltningscheferna Hans Ljungqvist och Kenth Adamsson och Jessica Jansson från ekonomienheten närvarande. Personalchef Ann Karlsson var närvarande vid behandling av 3 och revisorn Hans Eriksson vid behandling av 19.

3 Kommunstyrelsen (69) 1 Avtackning Följande har avgått som ledamöter i kommunstyrelsen i och med den nya mandatperioden: Assar Granström, Benny Jansson, Mats Runqvist, Jan Friman, Torbjörn Jansson och Torbjörn Herou. Ordföranden tackar för deras insatser och överlämnar en bok och blommor. Benny Jansson och Assar Granström, som närvarar på mötet, tackar kommunstyrelsen.

4 Kommunstyrelsen (69) 2 Kommunfullmäktiges val av ledamöter och ersättare i kommunstyrelsen Av kommunfullmäktiges protokoll 125/06 framgår att följande valts till ledamöter och ersättare samt ordförande och vice ordförande i kommunstyrelsen för mandatperioden : Ordinarie Pentti Supponen (s), Älvestorp 55, Grythyttan Lilian Stenqvist (s), Gillersvägen 2 C, Hällefors Peter Carlsson (s), Bredsjö 123, Hällefors Ritha Sörling (s), Fjällbovägen 2, Hällefors Sture Beckman (s), Skolgatan 16 A, Grythyttan Monika Eriksson (s), Bergmästarvägen 27, Hällefors Lars-Göran Zetterlund (c), Grängshyttan 112, Hällefors Christina Johansson (m), Bergslagsgatan 41, Grythyttan Göran Strömqvist (m), Holmqvistvägen 9, Hällefors Riitta Löfström (hob), Ängvägen 4, Hällefors Örjan Fredriksson (v), Hjulsjö 205, Hällefors Ersättare Birger Antonsson (s), Släggvägen 23, Hällefors Susanne Grundström (s), Björksjön 28, Hällefors Allan Myrtenkvist (s), Lekbergsvägen 24 A, Hällefors Anna-Lena Woll (s), Baluns väg 4, Grythyttan Jonas Kristofersson (s), Gyltbovägen 15, Hällefors Laila Palm (s), Bjurvägen 10, Hällefors Ulrika Mellkvist (c), Dammshöjden 14, Hällefors Rolf Björåsen (c), Hjulsjö 11, Hällefors Sören Hillbom (m), Tallvägen 25, Grythyttan Arne Rubin (hob), Lekbergsvägen 26 A, Hällefors Anna-Lena Järnberg (v), Hjulsjö 156, Hällefors Ordförande: Pentti Supponen (s) Vice ordförande: Peter Carlsson (s) Kommunstyrelsens beslut - Informationen läggs till handlingarna.

5 Kommunstyrelsen (69) 3 Information om personalläget december 2006, dnr 4.07/020 Kommunförvaltningens personalenhet har tagit fram personalstatistik, personalkostnader och uppgifter om sjukfrånvaro t.o.m. december månad Statistiken visar att antalet tillsvidareanställda, årsarbetare, har minskat med 31 personer under år Omsorgsförvaltningen och bildningsförvaltningen har minskat antalet anställda med 13 respektive 18 personer. Kommunförvaltningen har 47 anställda, lika många som i januari. Antalet vilande anställningar har sjunkit från 13 till 12. Antalet vikarier anställda på månadslön, årsarbetare, var i januari 38 och är i november 54. Bildningsförvaltningen hade 17 vikarier i januari och 34 i december och omsorgsförvaltningen hade 19 i januari och 18 i december. Statistiken över sjukfrånvaron visar att antalet frånvarodagar var i januari och 914 i december Alla rapporterade sjukdagar inklusive sjukersättning gällande all personal var januari och i december. Personalkostnaderna t.o.m. december 2006 ligger på ,4 kkr medan motsvarande siffra år 2005 var ,9 kkr. I budget för 2006 finns kkr. I förhållande till budget har 102 % förbrukats under året, lika som år Den timanställda personalen har arbetat totalt timmar i januari och timmar i november. Omräknat till heltider motsvarar detta 26 i januari och 30 i november. Andelen deltidsanställda var 36 % i januari 2006 och 34 % i december. Personalchef Ann Karlsson närvarar på kommunstyrelsens sammanträde och informerar. Kommunstyrelsens beslut - Informationen läggs till handlingarna.

6 Kommunstyrelsen (69) Till kommunfullmäktige för kännedom 4 Revisionsrapport om granskning av Bergslagens Räddningstjänsts interna kontroll, dnr /170 Revisorerna i kommunalförbundet Bergslagens Räddningstjänst har granskat hur direktionen säkerställer den interna kontrollen inom förbundet. Revisorerna har biträtts av KPMG. Granskningen har syftat till att följa upp hur förbundet arbetar med den interna kontrollen. Man har bedömt om förbundets rutiner innebär ett ändamålsenligt arbetssätt som bidrar till god kontrollmiljö och fortlöpande utveckling. Revisorerna anser att förbundet har ett bra utgångsläge när det gäller arbetet kring den interna kontrollen. Ett utvecklingsarbete har påbörjats för att genom rutiner, riktlinjer m.m. stärka den interna kontrollen inom förbundet. Något tydligt system för att följa upp den interna kontrollen har inte kommit i gång, men en ambition finns att påbörja detta. Revisorerna önskar att direktionen återkommer med synpunkter och kommentarer till granskningen samt redovisar hur man ser på utvecklingen av den interna kontrollen inom förbundet senast Kommunstyrelsen lägger rapporten till handlingarna.

7 Kommunstyrelsen (69) 5 Nominering av ledamöter och ersättare till Arbetsmarknadsnämnder i Örebro län för perioden , dnr 5.07/102 Kommunstyrelsens beslut - Till ledamöter och ersättare i arbetsmarknadsnämnden i Hällefors kommun föreslås följande personer: Ordinarie Sture Beckman (s), Skolgatan 16 A, Grythyttan Lilian Stenqvist (s), Gillersvägen 2 C, Hällefors Ronny Strömberg (s), Brandtvägen 3 A, Hällefors Sören Jansson (hob), Västra Bergvägen 5 B, Grythyttan Göran Strömqvist (m), Holmqvistvägen 9, Hällefors Leif Berglund (c), Rombohöjden 22, Hällefors Marie-Louise Appel (v), Hammarvägen 55, Hällefors Lars-Göran Loré, kommunkontoret, Hällefors Personliga ersättare Vakant Ritha Sörling (s), Fjällbovägen 2, Hällefors Monica Eriksson (s), Bergmästarvägen 27, Hällefors Mika Karttunen (hob), Grävlingsvägen 4, Hällefors Kenth W. Johansson, Bergslagsgatan 41, Grythyttan Ann-Katrin Lindberg (c), Grängshyttan 110, Hällefors Annmari Lööf (v), Kastanjevägen 13, Hällefors Lars-Ove Carlsson, kommunkontoret, Hällefors Bengt Karlsson, nomineras av LO, föreslås som ordförande.

8 Kommunstyrelsen (69) 6 Val av ledamöter i kommunala brottsförebyggande rådet för tiden , dnr 5.07/102 Kommunstyrelsens beslut - Till ledamöter i kommunala brottsförebyggande rådet utses följande personer: Lilian Stenqvist (s), Gillersvägen 2 C, Hällefors, ordförande Peter Carlsson (s), Bredsjö 123, Hällefors Ritha Sörling (s), Fjällbovägen 2, Hällefors Christina Johansson (m), Företagsservice, Sundiusvägen 2 D, Hällefors

9 Kommunstyrelsen (69) 7 Val av kommunstyrelsens, personalorganets, förhandlingsdelegation förtiden , dnr 5.07/102 Kommunstyrelsens beslut - Till kommunstyrelsens, personalorganets, förhandlingsdelegatation utses följande personer: Pentti Supponen (s), Älvestorp 55, Grythyttan Lars-Göran Loré, kommunkontoret, Hällefors Ann Karlsson, kommunkontoret, Hällefors

10 Kommunstyrelsen (69) 8 Val av tre personer till den politiska referensgrupp som skall arbeta med jämställdhetsplan och mångfaldsplan för tiden , dnr 5.07/102 Kommunstyrelsens beslut - Till den politiska referensgruppen som skall arbeta med jämställdhetsplan och mångfaldsplan utses följande personer: Susanne Grundström (s), Björksjön 28, Hällefors Ulrika Mellkvist (c), Dammshöjden 14, Hällefors Marguerite Wase (hob), Postvägen 1, Hällefors

11 Kommunstyrelsen (69) 9 Val av person att representera kommunen i länsnätverket för demokrati och mot främlingsfientlighet och rasism för tiden , dnr 5.07/102 Kommunstyrelsens beslut - Till kommunens representant i länsnätverket för demokrati och mot främlingsfientlighet utses Lilian Stenqvist (s), Gillersvägen 2 C, Hällefors

12 Kommunstyrelsen (69) 10 Nominering av två ledamöter och två ersättare i Rinmanstiftelsens styrelse för tiden , dnr 5.07/102 Kommunstyrelsens beslut - Till ledamöter och ersättare i Rinmanstiftelsens styrelse nomineras följande personer: Ordinarie Pentti Supponen (s), Älvestorp 55, Grythyttan Lars-Göran Loré, kommunkontoret, Hällefors Ersättare Peter Carlsson (s), Bredsjö 123, Hällefors Jessica Jansson, kommunkontoret, Hällefors

13 Kommunstyrelsen (69) 11 Val av person att representera kommunen i styrgruppen för Klustret för Stål- & Metallbearbetning i Östra Värmland för tiden , dnr 5.07/102 Kommunstyrelsens beslut - Till kommunens representant i styrgruppen för Klustret för Stål- & Metallbearbetning i Östra Värmland för tiden utses Christina Johansson (m), Företagsservice, Sävenforsvägen 2 D, Hällefors

14 Kommunstyrelsen (69) 12 Val av en ledamot och en ersättare till ledningsgrupp för Turism i Östra Värmland för tiden , dnr 5.07/102 Kommunstyrelsens beslut - Till ledamot och ersättare i ledningsgrupp för Turism i Östra Värmland utses följande personer: Ordinarie Ritha Sörling (s), Fjällbovägen 2, Hällefors Ersättare Mats Runqvist (hob), Svedbergsvägen 2, Hällefors

15 Kommunstyrelsen (69) 13 Val av förtroendevald att ingå i styrgruppen för LänSam-projektet, dnr 6.07/102 Från projektets start hösten 2003 har en politisk styrgrupp varit tillsatt för att leda projektet. Sammansättningen i gruppen har bestått av politiker tillsatta av Försäkringsdelegationen och Kommunförbundet i Örebro och har byggt på representativitet från kommunerna, landstinget och försäkringskassan. Inför 2007, som är projektets sista år, har man beslutat om en annan sammansättning i styrgruppen genom att varje kommun skall utse en förtroendevald att ingå i styrgruppen. Syftet är att ge ytterligare kraft och större möjlighet till förankring och insyn i projektet. Styrgruppen kommer att ledas av Marie-Louise Forsberg-Fransson. Första styrgruppsmötet äger rum i Örebro. Kommunstyrelsens beslut - Från Hällefors Kommun skall kommunstyrelsens ordförande Pentti Supponen ingå i styrgruppen för LänSam-projektet.

16 Kommunstyrelsen (69) 14 Ekonomisk rapport per januari 2007, dnr 3.07/042 Kommunförvaltningens ekonomienhet har sammanställt en ekonomisk rapport per januari Helårsprognosen för hela kommunen för år 2007 visar på ett underskott på 0,9 miljoner kronor. Bildningsnämndens prognos visar på en negativ avvikelse mot budget på tkr och kommunförvaltningen underskott på tkr i förhållande till budget. Omsorgsnämndens mål är att klara antagen budgetram. Viss osäkerhet finns dock vad gäller de nya reglerna för arbetstiden, kostnadsutvecklingen för institutionsplacering av barn och ungdom och försörjningsstödet. Målet för 2007 är att klara balanskravet. Totalt beräknar kommunen uppvisa ett underskott på 0,9 miljoner kronor som innebär att det egna kapitalet försämras med motsvarande belopp. Under året beräknar kommunen ha jämförelsestörande poster på sammanlagt 3,0 miljoner kronor, vilket innebär att kommunens resultat är i balans. Likviditeten var vid årsskiftet 13,8 miljoner kronor. Den 19 januari har likviditeten sjunkit med 19,5 miljoner kronor till -5,7 miljoner kronor. Under kommunstyrelsens behandling av ärendet yrkar ordföranden att ekonomigruppen skall samla bildnings- och omsorgsnämndernas presidier till dialog om nämndernas ekonomi. Ordföranden ställer proposition på yrkandet, vilket bifalles. Kommunstyrelsens beslut 1 Ekonomigruppen skall samla bildningsnämndens och omsorgsnämndens presidier till en dialog om ekonomin. Datum klockan Härmed läggs den ekonomiska rapporten med godkännande till handlingarna.

17 Kommunstyrelsen (69) Kommunfullmäktige 15 Tilläggsbudgetering 2007, dnr 7.07 Från och med budgetåret 2007 har riktade statsbidragen för personalförstärkningar till förskolan och merparten av vuxenutbildningen upphört som riktat statsbidrag. Istället har bidragen tillförts det generella statsbidraget. Det innebär att kommunens budgeterade statsbidrag kommer att bli högre. Bildningsnämndens statsbidrag för personalförstärkning i förskolan uppgår till kronor. Statsbidraget för vuxenutbildningen är budgeterade under kommunförvaltningens tillväxtenhet och beräknas uppgå till kronor. Sammanlagt blir summan kronor. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige 1 Bildningsnämndens budgetram utökas med för budgetåret Kommunförvaltningens budgetram utökas med för budgetåret Tilläggsanslagen är villkorade med att nämnd/styrelse skall ta bort motsvarande belopp som finns budgeterad som intäkt. 4 Kommunens budget 2007 för generella statsbidrag utökas med kronor.

18 Kommunstyrelsen (69) 16 Hällefors Bostads AB:s ansökan om rivning av hus på Lankhusvägen 4, dnr 8.07/322 Bostadsbolaget har beslutat att Gula Villan på Lankhusvägen skall rivas. Byggnaden är ett enfamiljshus som pensionärsorganisationerna PRO och Argenta har använt som föreningslokal. Deras verksamhet är nu överflyttad till en grannfastighet. Fastigheten är placerad centralt i den planerade parken vid Björkhaga, Minnenas och Sinnenas Park, och den har dessutom stort underhållsbehov. I skrivelse från Hällefors Bostads AB inkommen vill bolaget efterhöra om det föreligger något hinder att riva Lankhusvägen 4. Rivningen kommer att utföras som selektiv rivning och i största möjliga mån kommer rivningsmaterialet att återanvändas eller återvinnas. Övrigt, t.ex. miljöfarligt avfall, kommer att omhändertas enligt gällande lagstiftning. Kommunstyrelsens beslut - Kommunstyrelsen har inget att erinra mot att byggnaden på Lankhusvägen 4 rivs.

19 Kommunstyrelsen (69) Kommunfullmäktige 17 Överlåtelse av mark till Hällefors Bostads AB, dnr 9.07/322 Under förhandlingarna mellan Hällefors kommun, Hällefors Bostads AB (BOAB) och Statens Bostadsomvandling AB (SBO) uppstod ett köpslående om vilka objekt som skulle överlåtas till SBO. För att få till stånd en uppgörelse byttes bl.a. objektet Hälsovägen 7, som var helt avskriven, ut mot Hälsovägen 5, där det fanns betydande kapitalvärden. En effekt av den överlåtelsen blev att BOAB skulle behöva avskriva 3,7 Mkr. BOAB:s representanter signalerade då att effekten inte var godtagbar för BOAB:s balansräkning. Frågan lämnades obehandlad i relationen mellan kommunen och BOAB. En annan följd av uppgörelsen med SBO var att kommunen, som tidigare mottagare av rivningsbidrag skulle återbetala 2 Mkr. Kommunfullmäktige beslutade , 5, om upplåning av nämnda summa och beloppet har utbetalats till SBO. Rivningsbidraget, som var en del av avtalet mellan Hällefors kommun och Statens Bostadsdelegation, uppgick ursprungligen till 9 Mkr. Kommunen utbetalade hela summan till BOAB, vilket avtalet föreskrev och medlen har använts i BOAB:s avvecklingsarbete. BOAB har begärt att kommunen skall kompensera BOAB för kapitalförlusten p.g.a. överlåtelsen till SBO. Kommunen har underhand meddelat att några likvida medel inte kan vara aktuellt i en eventuell uppgörelse. BOAB har återkommit och sagt sig kunna acceptera en överlåtelse av exploateringsmark som kompensation. De områden som utpekats är fastigheterna Gillershöjden 19:4 och 19:7 (söder om Björkhaga), Gillershöjden 15:3 (del av Lärkan), del av Klockarhagen 12:1 (parkområdet norr om Folkets Hus), Klockarhagen 3:2 (f.d. Lunden), Grythyttan 6:73 (vid Grythytteviken) samt Grythyttan 6:396 (Kolarvägen).

20 Kommunstyrelsen (69) Om kommunen avhänder sig ovanstående markområden måste kommunens balansräkning reduceras med fastigheternas bokförda värden. Kommunchef Lars-Göran Loré föreslår i skrivelse att en nedskrivning med 300 kkr är rimligt. Under kommunstyrelsens behandling av ärendet yrkar Monica Eriksson (s), Riitta Löfström (hob) och Örjan Fredriksson (v) bifall till kommunförvaltningens förslag. Ordföranden ställer bifall mot avslag på förslaget, vilket bifalles. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige 1 Hällefors kommun överlåter ovan beskrivna fastigheter till Hällefors Bostads AB för 1 kr. 2 Kommunen avskriver 300 kkr från bokförda värden för exploateringsmark.

21 Kommunstyrelsen (69) 18 Svar på revisionsrapport gällande kommunens arbete utifrån lagstiftningen om god ekonomisk hushållning, dnr /007 Under våren 2004 lämnade regeringen en proposition med benämningen God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting. Den antogs i riksdagen hösten De nya bestämmelserna i kommunallagen gällande god ekonomisk hushållning innebär att budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret. Av planen skall framgå hur verksamheten skall finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut. Mål och riktlinjer skall anges för verksamhet som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning och för ekonomin skall de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning anges. Budgeten skall också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. Revisorerna har genomfört en granskning med inriktning att bedöma kommunens arbete med att anpassa och utveckla sin styrning, ledning och uppföljning utifrån lagstiftning om god ekonomisk hushållning. I projektet har ingått en finansiell bedömning, avstämning av finansiella mål och verksamhetsmål samt jämförelser med andra kommuner. Kommunens revisorer har biträtts av konsulter från KPMG. Revisorerna har sammanfattat sina synpunkter i ett antal punkter där man bl.a. pekar på följande: - Kommunens verksamhet bedrivs med små marginaler. Även relativt små planerade förändringar i kostnaderna kan resultera i väsentlig resultatpåverkan. - Ekonomistyrningsprocesserna kan behöva ses över. Samtliga nämnder har redovisat negativa avvikelser mot budget vid minst två av de tre senaste åren.

22 Kommunstyrelsen (69) - Kommunens investeringsnivå är låg, vilket kan vara en indikation på att investeringsbehovet successivt ackumulerats under åren. - Soliditeten är svag och kommunens borgensåtaganden är jämförelsevis höga. - Kommunens pensionsskuld är hög i förhållande till kommunens storlek och den innebär en begränsning av kommunens framtida möjligheter att bedriva ordinarie verksamhet. - Kommunen saknar en övergripande finansiell analys som grund för de finansiella målen. - Övergripande verksamhetsmål med koppling till god ekonomisk hushållning saknas i budget för Svar på revisionsrapporten Kommunförvaltningens ekonomienhet har i svar angivit att man anser att granskningsrapporten är bra och att man har för avsikt att arbeta efter vad som tas upp i rapporten. Ambitionen finns att ta fram en övergripande finansiell analys som grund för de finansiella målen för budgetåret 2008 och man har också målet att ta fram ett verksamhetsmål per nämnd i samband med budgetarbetet Kommunstyrelsens beslut - Kommunförvaltningens svar på revisionsrapporten godkänns och överlämnas till revisorerna.

23 Kommunstyrelsen (69) Kommunfullmäktige 19 Revisionsrapport gällande projekt Formens Hus, dnr 16.07/007 Kommunens revisorer fick kommunfullmäktiges uppdrag att granska omständigheterna som lett till underskott i projekt Formens Hus och vem som bär ansvaret. De förtroendevalda revisorerna har själva utfört granskningen genom intervjuer med de personer som de bedömt ha med projektet att göra. I rapportens slutsats framgår att man underskattat produktionskostnader på grund av felaktiga kostnadskalkyler och att stor tidspress rådde på grund av att invigningen skulle äga rum under designåret Ändringar i projektet har gjorts under arbetes gång och många beslut var inte fattade i tid. Kontrollen har varit dålig och av styrgruppens protokoll framgår ingen redovisning av ekonomin för projektet avseende byggnation av etapp 3. Revisor Hans Eriksson redogör för revisionsrapporten på kommunstyrelsens sammanträde. Örjan Fredriksson (v) yrkar att kommunförvaltningen får i uppdrag att förteckna vilka misstag som gjorts under projektet och vilka erfarenheter man dragit av det, så att liknande misstag kan undvikas i framtiden. Lars-Göran Zetterlund (c) yrkar att projektledaren, Formens Hus VD Lennart Ljungberg, skall närvara på kommunfullmäktiges sammanträde för att besvara frågor. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige 1 Misstag som begåtts under projektet och erfarenheter av dessa skall förtecknas så de kan undvikas i framtiden. 2 Formens Hus VD Lennart Ljungberg skall kallas till kommunfullmäktiges sammanträde för att besvara frågor.

24 Kommunstyrelsen (69) Kommunfullmäktige 20 Bidrag till allmänna samlingslokaler, dnr 10.07/805 Kommunstyrelsen beslutade på sammanträde , 115 att ge Inger Törnkvist, bildningsförvaltningen och Gunnel Rundqvist, kommunförvaltningen, i uppdrag att utreda kommunens bidrag till allmänna samlingslokaler avseende följande: - inventering av lokaler med bidrag i dag (yta m.m.) - definition på samlingslokal för Hällefors kommun (vilka kriterier skall gälla) - principer för det kommunala bidraget (t.ex. yta, nyttjandegrad) - geografisk spridning - eventuellt kommunalt bidrag för övergång till energisnålare uppvärmning (uppdrag att utreda detta har överlämnats till ekoberedningen). Utredningen föranleddes av en skrivelse inkommen där Hällefors Hembygdsförening ansöker om värmebidrag till föreningens lokaler. Vid kontaktgruppens sammanträde framkom också önskemål om en utredning om vad som skall betecknas som en samlingslokal och om det finns några regler kring detta med bidrag till samlingslokaler. Kommunförvaltningen övertog handläggningen kring bidrag till allmänna samlingslokaler från bildningsnämnden efter beslut i kommunfullmäktige år Bildningsnämnden hade då tagit beslut om att under tre år successivt sänka bidragen. Efter kommunförvaltningens övertagande har bidragen legat på samma nivå under alla år utom bidraget till Folkets Hus i Hällefors, vilket har sänkts. De bidrag som Hällefors kommun har utbetalat har benämnts värmebidrag och enligt uppgift har bidragens storlek en gång bestämts av samlingslokalens yta och därmed sammanhängande kostnad för att

25 Kommunstyrelsen (69) värma upp lokalen. Vad vi känner till finns inga skrivna riktlinjer eller principer gällande kommunens allmänna samlingslokaler och de kommunala bidragen till dem. Vad är en allmän samlingslokal (Källa: Internet och m.m.) En allmän samlingslokal är en lokal ofta ett helt hus som välkomnar alla och som är tillgänglig för alla enskilda, föreningar och företrädare för både företag och offentlig sektor som bär demokratins värden och respekterar alla människors lika värde. Samlingslokalerna kom en gång till som en fysisk förutsättning för mötesfrihet. I dag finns det tre stora samlingslokalorganisationer i Sverige: Bygdegårdarnas Riksförbund, Folkets Hus och Parker och Våra Gårdar. En allmän samlingslokal kan också ägas och drivas av t.ex. en kommun, kyrka eller en hembygdsförening. Det främsta syftet är att tillhandahålla lokaler där föreningen själv och andra föreningar och aktörer kan genomföra aktiviteter och arrangemang. Man samarbetar med föreningsliv, studieförbund, kommunen och näringsliv. Att lokalen skall vara tillgänglig för alla innebär att de hinder som gör att människor inte kan delta bör undanröjas. Det kan t.ex. innebära fysisk anpassning genom rullstolsramper eller hörselslingor. Statliga bidrag Enligt SFS 1996:1593 Förordning om bidrag till allmänna samlingslokaler menas med en allmän samlingslokal: En lokal som på en ort hålls öppen och tillgänglig för föreningslivets möten, studieverksamhet, kulturell verksamhet, förströelse, fritidssysselsättning eller någon annan liknande verksamhet. Förutsättning för statligt bidrag är: - köp eller nybyggnad - ombyggnad och standardhöjande reparationer som inte är av ringa omfattning - handikappanpassning som utförs i samband med ovanstående punkter För statligt bidrag för en åtgärd enligt ovan krävs att kommunen lämnar bidrag med minst 30 % av det bidragsunderlag som berättigar till det statliga bidraget. Vidare krävs att det finns ett varaktigt behov av lokalen på orten, lokalen har god standard, att den hålls tillgänglig för

26 Kommunstyrelsen (69) varje organisation eller grupp med organiserad verksamhet som är verksam inom orten och att detta sker opartiskt, i skälig omfattning och på skäliga villkor. Den skall ha eller förväntas få en allsidig användning och ha goda ekonomiska förutsättningar att driva och förvalta. För statliga bidrag lämnas ansökan till Boverket, som också fattar beslut. Kommunernas bidrag till allmänna samlingslokaler De bidrag som vissa kommuner betalar för att hjälpa föreningar att tillhandahålla samlingslokaler beräknas efter olika grunder t.ex.: - bidrag baserat på lokalernas nyttjandegrad (man får bidrag för antalet externa uthyrningstillfällen) - bidrag baserat på lokalens storlek (ytan i de uthyrningsbara delarna) - bidrag endast till de föreningar som tillhör någon av de tre riksorganisationerna. I några kommuner nämns att ändamålet med det kommunala bidraget är att ge lokalhållande föreningar/organisationer ett grundstöd så att lokalbehovet för allmänheten i ett visst geografiskt område kan tillgodoses. Inventering av allmänna samlingslokaler i kommunen Inventeringen har gjorts genom att samlingslokalerna har besökts med närvaro av representant för lokalägarföreningen. Besök har inte gjorts hos Hällefors Folkets Hus och Hjulsjö skola. Bredsjö Folkets Hus Yta för uthyrning ca 140 kvm, tillkommer kök i källaren. Uppvärmningskostnad ca kronor per år Återkommande verksamhet. Uthyrt ca 40 ggr per år. Oljeeldning, vattenburen värme. Annan uppvärmning diskuteras. Mellan 40 och 50 andelsägare Nyrenoverad skorsten Kommunalt bidrag kronor per år Grängshyttans bygdegård Yta 168 kvm (hela huset) Uppvärmningskostnad ca kronor per år. Uthyrt mellan gånger per år. Direktverkande el, luftvärmepump diskuteras. Föreningsmedlemmar ca 40 Hela huset renoverat Kommunalt bidrag kronor per år

27 Kommunstyrelsen (69) Sävsjöns Bygdegård Yta ca 91 kvm Uppvärmningskostnad ca kronor per år. Kan stå oeldat eftersom inget vatten är indraget. Uthyrt ca 10 gånger per år. Direktverkande el Medlemmar i föreningen 24 familjer och 9 enskilda. Taket belagt med ny plåt. Kommunalt bidrag kronor per år Sångshyttans Bystuga Samlingssalen 85 kvm. Tillkommer yta för kök, rum, toaletter och övervåning. Delar av huset hyrs ut till bl.a. turister, skolklasser m.m. för övernattning. Framtida uppvärmningskostnad okänd, eftersom man nyligen installerat bergvärme. Tidigare oljeuppvärmning kostade kronor per år. Medlemmar ca 33 Huset är till stor del renoverat. Kommunalt bidrag kronor per år Älvestorps Bygdegård Yta ca 105 kvm Uppvärmningskostnad ca kronor per år Uthyrt någon gång per år Direktverkande el Kommunalt bidrag kronor per år IOGT Grythyttan Yta ca 125 kvm Uppvärmningskostnad ca kronor per år Direktverkande el, luftvärmepump har diskuterats Medlemsantal ca 13 Hyrs ut till återkommande verksamhet för framför allt ungdomar, föreläsningar, PRO, privata fester m.m. Kommunalt bidrag kronor per år. Hällefors Folkets Hus Kommunalt bidrag år kronor. Hjulsjö Bystuga (Hjulsjö skola) Kommunalt bidrag kronor per år (KF beslut , 104) så länge lokalen används som samlingslokal.

28 Kommunstyrelsen (69) Förslag på definition på allmän samlingslokal gällande för Hällefors kommun För att räknas som en bidragsberättigad samlingslokal i kommunen skall följande kriterier vara uppfyllda: * Lokalen skall upplåtas på skäliga villkor till varje i kommunen verksam förening, organisation eller enskild person för ideell verksamhet eller privata arrangemang. Det kan t.ex. vara behov av lokaler för möten, studieverksamhet, kulturell verksamhet, ungdomsverksamhet, förströelse m.m. * Lokalen skall ägas av en förening vars huvudsakliga syfte är att tillhandahålla allmän samlingslokal. * Föreningen/ägaren skall driva lokalen så effektivt som möjligt beträffande uppvärmning och uthyrningsverksamhet samt vårda lokalen väl. Geografisk spridning * I en by/tätort skall inte mer än en allmän samlingslokal kunna erhålla kommunalt bidrag. Kommunen gör bedömningen om lokalen behövs för föreningslivets och allmänhetens behov. Principer för det kommunala bidraget I utredningen har vi diskuterat vilka kriterier som skall anses viktiga och som skall beaktas när det gäller kommunens bidrag. Det finns exempel på kommuner som tar hänsyn till yta, nyttjandegrad eller medlemskap i riksorganisationer eller en mix av flera kriterier. Vår uppfattning är att ägarföreningarna hyr ut sina lokaler så mycket det går för att få intäkter till föreningen och därmed till lokalen. Med små medel och ideella krafter vårdar man sina lokaler och gör de förbättringar som ekonomiskt är möjliga att genomföra. Dessvärre är efterfrågan på samlingslokaler inte så stor i alla byar och lokalen nyttjas inte så mycket som föreningen skulle önska. Vi föreslår därför att vi inte tar hänsyn till uthyrningsgrad i bedömningen av det kommunala bidraget. Den största återkommande utgiften för de lokalägande föreningarna är kostnaden för uppvärmningen. De stora samlingslokalerna där många människor kan samlas för större evenemang har stora ytor och hög takhöjd, varför uppvärmningen blir kostsam under den kalla delen av året. Lokalerna värms upp vid uthyrning, annan tid körs de på sparlåga för att vattenledningar inte skall frysa. Det är endast lokalen i Sävsjön som saknar indraget vatten och därför kan deras uppvärmningskostnader hållas nere.

29 Kommunstyrelsen (69) Vår uppfattning är att det kommunala bidraget även i fortsättningen bör baseras på lokalernas yta och den därmed sammanhängande uppvärmningskostnaden, men att man ser bidraget som ett grundstöd för att göra det möjligt för de lokalägande föreningarna att även i fortsättningen kunna sörja för lokalbehovet i ett visst geografiskt område. Övergång till miljövänligare uppvärmning För att minska de stora utgifterna för uppvärmningen har flera av de föreningar som äger samlingslokaler diskuterat möjligheten att gå över till ett billigare och samtidigt miljövänligare alternativ till de uppvärmningssystem de har i dag. Sångshyttans Bystugeförening har gått över från oljeeldning till bergvärme och förhoppningen är att de kommer att kunna sänka sina uppvärmningskostnader betydligt i framtiden. För konverteringen till bergvärme har man sökt bidrag från kommunen, en fråga som utreds av ekoberedningen. Ekoberedningen skall också utreda möjligheten till kommunalt bidrag för samtliga samlingslokaler som väljer att gå över till ett miljövänligare alternativ. Utökning av antalet allmänna samlingslokaler Under vår utredning har vi fått uppfattningen att behovet av allmänna samlingslokaler är väl tillgodosett inom kommunen. Befintliga lokaler har kapacitet att ta emot fler hyrande än i dag om efterfrågan skulle öka. Lokalerna är också geografiskt spridda inom kommunens olika delar och dess större tätorter. De lokaler som kan komma i fråga för denna typ av kommunalt bidrag skall vara de som ägs av en förening vars främsta syfte är att tillhandahålla en allmän samlingslokal för de boende i ett område, men som samtidigt skall hyras ut till andra. Detta gör att föreningar med egna lokaler men med andra syften t.ex. hembygdsföreningar, idrottsföreningar m.m. inte bör kunna komma ifråga för denna typ av bidrag. Dessa har i stället möjlighet att ansöka om bidrag för sin verksamhet hos bildningsnämnden. Höjning av det kommunala bidraget Bidraget har legat kvar på samma nivå sedan 1997 (undantaget Hällefors Folkets Hus) medan däremot kostnaderna för att driva de allmänna samlingslokalerna, främst kostnaden för uppvärmning, har ökat. Bidraget bör betraktas som ett grundbidrag för drivande av samlingslokalen, men hänsyn har i viss mån tagits till ytan och uppvärmningskostnaden.

30 Kommunstyrelsen (69) Förslag på ny bidragsnivå efter höjning: Bredsjö Folkets Hus kronor per år IOGT Grythyttan, Logen Hederskänslan kronor per år Grängshyttans Bygdegård kronor per år Sångshyttans Bystuga kronor per år Älvestorps Bygdegård kronor per år Sävsjöns Bygdegård kronor per år Hjulsjö Bygdegård kronor per år enligt särskilt beslut Hällefors Folkets Hus särskilt beslut Under kommunstyrelsens sammanträde redogör kanslichef Gunnel Rundqvist för den utredning som gjorts. Göran Strömqvist (m) yrkar ett tillägg till förslaget med att ägarföreningarna skall ha rätt att vägra uthyrning om man bedömer att hyresgästen inte kan stå upp för demokratins värden och alla människors lika värde. Lars-Göran Zetterlund (c) bifaller Göran Strömqvists yrkande. Ordföranden ställer proposition på förslag och yrkande, vilka bifalles. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige 1 I en by/tätort skall inte mer än en allmän samlingslokal kunna erhålla kommunalt bidrag. Kommunen gör bedömningen om lokalen behövs för föreningslivets och allmänhetens behov. 2 För att räknas som en bidragsberättigad samlingslokal i kommunen skall följande kriterier vara uppfyllda: * Lokalen skall upplåtas på skäliga villkor till varje i kommunen verksam förening, organisation eller enskild person för ideell verksamhet eller privata arrangemang. Det kan t.ex. vara behov av lokaler för möten, studieverksamhet, kulturell verksamhet, ungdomsverksamhet, förströelse m.m. Lokalägaren skall dock ställa krav på att hyresgästen respekterar demokratins värden och alla människors lika värde. * Lokalen skall ägas av en förening vars huvudsakliga syfte är att tillhandahålla allmän samlingslokal. * Föreningen/ägaren skall driva lokalen så effektivt som möjligt beträffande uppvärmning och uthyrningsverksamhet samt vårda lokalen väl. 3 Efter föreningens ansökan med årsbokslut och verksamhetsberättelse gör kommunen bedömning enligt ovanstående kriterier om bidrag skall utgå.

31 Kommunstyrelsen (69) 4 Kommunens bidrag till de allmänna samlingslokalerna höjs enligt ovan. 5 Med hänvisning till ovanstående utredning får Hällefors Hembygdsförening avslag på sin ansökan om värmebidrag till sina lokaler.

32 Kommunstyrelsen (69) 21 Dokumenthanteringsplaner för kommunförvaltningen och för överförmyndaren, dnr 11.07/004 Kanslienheten, arkivarie Malin Hedström, har uppdaterat dokumenthanteringsplaner för vissa av kommunförvaltningens enheter och ny plan för överförmyndaren. Planer har tagits fram för ekonomi-, personal-, fastighets- och kanslienheterna. Övriga enheter förvarar inga dokument av den typen att en särskild plan behöver upprättas. Syftet med dokumenthanteringsplaner är att kommunen lättare skall kunna hålla en god ordning på och ha en bra överblick över sina allmänna handlingar. Planen talar om vilka handlingstyper som förekommer på förvaltningar och enheter och om de skall bevaras (sparas för alltid) eller gallras (förstöras) och var handlingarna är förvarade. Dokumenthanteringsplanerna avser att förbättra kommunens personals och allmänhetens möjligheter att söka och återfinna information. Den skall alltid överensstämma med verkligheten på förvaltningen och skall uppdateras årligen. Dokumenthanteringsplanen för kanslienheten innefattar kommunstyrelsens och fullmäktiges protokoll, diarieförda handlingar, postlistor, avtal och kontrakt m.m. Ekonomienhetens plan innefattar handlingar rörande bokslut, budget och verksamhetsplanering, värdehandlingar, verifikationer, debiteringar och övriga handlingar. Personalenhetens plan innefattar handlingar rörande kommunens personaladministration t.ex. löneberäkning, anmälan om arbetsskada, pensionshandlingar m.m. Personalenhetens lönesystem Personec inkluderar ett flertal handlingar som tidigare tagits ut på papper, men som nu ligger kvar i systemet till dess att papperskopior behövs. Exempel på sådana handlingar är analyslistor, frånvarolistor, sökregister m.m.

33 Kommunstyrelsen (69) Fastighetsförvaltningens plan innefattar handlingar rörande anläggnings- och projekthandlingar, avfallshantering, parker och grönområden, energiförsörjning, mark och exploatering samt lokalförsörjning. Planen för överförmyndaren omfattar handlingar rörande förmynderskap, godmanskap och förvaltarskap. Handlingarna består bl.a. av register enligt 9 förmynderskapsförordningen, journalanteckningar, bouppteckningar, handlingar rörande arvskifte, beslut från överförmyndare och beslut från Tingsrätt. Planerna bifogas inte i kallelsen, men finns hos kanslienheten för den som vill ta del av dem före beslutet. Kommunstyrelsens beslut - Dokumenthanteringsplaner för kommunförvaltningens enheter och överförmyndaren antas.

34 Kommunstyrelsen (69) Kommunfullmäktige 22 IT-säkerhetsinstruktion: Drift för Hällefors kommun, dnr 12.07/005 IT-säkerhet är en del i Hällefors kommuns lednings- och kvalitetsprocess som skall bidra till att ett IT-system kan användas på avsett sätt och med avsedd funktionalitet. Krisberedskapsmyndighetens rekommendationer om basnivå för IT-säkerhet (BITS) skall gälla som ramverk för IT-säkerhetsarbetet. En IT-strategi för Hällefors kommun har upprättats och antagits av kommunfullmäktige I strategin hänvisas till tre dokument IT-säkerhetsinstruktioner Förvaltning, Användare och Drift. I säkerhetsinstruktion: Drift behandlas konkret hur IT-frågor skall behandlas t.ex. IT-säkerhet, delegation, ansvar, roller m.m. IT-säkerhetsinstruktion: Drift är det sista övergripande dokumentet i denna IT-strategi. IT-säkerhetsinstruktion: Drift innehåller även en lista med system som Hällefors kommun anser vara kritiska för verksamheten. De IT-systemen skall därför ha en egen systemsäkerhetsplan där man dokumenterar specifika frågor gällande drift, säkerhet och ansvar. Denna systemsäkerhetsplan skall tas fram av respektive systemägare. IT-säkerhetsinstruktion: Drift är övergripande för Hällefors kommun och skall vara vägledande för alla nämnder och systemägare vid framtagande av systemsäkerhetsplaner och regler för användande eller införande av IT-system i Hällefors kommun IT-strategin och tillhörande dokuments syfte är: - Uppnå BITS (Basnivå IT-säkerhet, Krisberedskapsmyndighetens rekommendationer för IT-säkerhet) - Beskriva de regler och rekommendationer som gäller för införande och hantering av IT i Hällefors kommun - Ange riktlinjer och vägledning vid IT-anskaffning - Följa och utvärdera den tekniska utvecklingen

35 Kommunstyrelsen (69) - Skapa förutsättningar för kostnadseffektiv IT-verksamhet - Skapa förståelse för IT-säkerhet i kommunen - Skapa en gemensam skalbar tekniskt plattform Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige - IT-säkerhetsinstruktion: Drift antas.

36 Kommunstyrelsen (69) Kommunfullmäktige 23 Handlingsplan för omsorgsförvaltningen vid samhällsstörningar och extraordinära händelser, dnr /160 För att ha en så god beredskap som möjligt om en samhällsstörning eller en extraordinär händelse skulle drabba omsorgsförvaltningens verksamhetsområde, har denna handlingsplan tagits fram. För de oförutsägbara förhållanden som kan uppstå till följd av extraordinära händelser och liknande, krävs en väl förberedd organisation som skall kunna anpassas till aktuella insatser och påbörjas omgående och på ett effektivt sätt. Kommunens Risk- och Sårbarhetsanalys ligger till grund för omsorgsförvaltningens planering och vilka resurser som krävs vid olika händelser. Målinriktning: - Ha god kunskap om omsorgsförvaltningens risker och sårbarheter - Ha en planering för hur man skall hantera konsekvenserna av en samhällsstörning/extraordinär händelse - Ha god förmåga att hantera en samhällsstörning/extraordinär händelse - Verka för samverkan/samordning - Uppföljning Vid en händelse som bedöms som extraordinär tar krisledningsnämnden över hela eller delar av omsorgsnämndens verksamhetsområde och nämnden har till sitt förfogande en beredningsgrupp där chefen för omsorgsförvaltningen ingår. Vid en sådan händelse blir krisledningsnämndens reglemente och delegationsplan styrande. Vid en samhällsstörning eller vardagskris, när ordinarie organisation behålls, gäller omsorgsnämndens reglemente och delegationsplan.

37 Kommunstyrelsen (69) Föreslås att beredskapssamordnaren underhand får göra de smärre ändringar och kompletteringar som kan komma att behöva göras i planen. Vid omfattande ändringar skall planen föras till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för nytt antagande. Det finns ett antal checklistor och handledningar som bilagor till handlingsplanen. Dessa har inte sänts med i kallelsen men finns hos kanslienheten för den som önskar ta del av dem före beslut. Sidor med namnlistor m.m. har också uteslutits. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige 1 Handlingsplan för omsorgsförvaltningen vid samhällsstörningar och extraordinära händelser antas. 2 Kommunens beredskapssamordnare får underhand göra de ändringar som krävs för att hålla planen aktuell. Vid större ändringar och revideringar skall planen underställas kommunfullmäktige.

38 Kommunstyrelsen (69) Kommunfullmäktige 24 Revidering av Krisledningsplan, dnr 13.07/016 Nu gällande Krisledningsplan antogs av kommunfullmäktige Med anledning av den nya Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544) med giltighet fr.o.m har kommunens krisledningsplan reviderats. Planen baseras på risk- och sårbarhetsanalysen. Syftet med planen är framför allt att vara ett hjälpmedel vid en samhällsstörning/extraordinär händelse. Den tar upp hur ledning, information, samordning och rapportering skall skötas under sådana händelser. Särskilda handlingsplaner för de olika verksamheterna håller på att arbetas fram. Dessa baseras också på risk- och sårbarhetsanalysen. Omsorgsnämndens plan är klar, medan bildningsnämndens har påbörjats. Efter detta påbörjas arbetet med att ta fram övriga planer, t.ex. för teknik, miljö och kommunala bolag. Krisledningsplanen består av en grundplan med bilagor. Grundplanen finns med som bilaga i kallelsen medan bilagorna inte bifogas. Dessa finns på kanslienheten för den som vill ta del av dem inför beslutet. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige - Krisledningsplanen, grundplan med bilagor, antas.

39 Kommunstyrelsen (69) 25 Krisledningsnämndens delegationsplan, dnr 14.07/016 Med en extraordinär händelse menas en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning och kräver skyndsamma insatser av kommunen. Vid en händelse som bedöms vara extraordinär får krisledningsnämnden besluta att överta hela eller delar av en annan nämnds verksamhetsområde i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art. Nämnden har till sin hjälp en beredningsgrupp där bl.a. kommunchefen och förvaltningscheferna för bildnings- och omsorgsförvaltningarna ingår. Bland de ärenden som föreslås delegeras till tjänstemän i beredningsgruppen finns några av ekonomisk art där en beloppsgräns har föreslagits, t.ex. att bevilja stöd till enskilda som drabbats av händelsen med beloppsgräns ett basbelopp. Ekonomiskt stöd över basbeloppet får föras till krisledningsnämnden för beslut. Denna delegationsplan gäller således endast när en extraordinär händelse pågår och krisledningsnämnden tagit över ansvaret. Kommunstyrelsens beslut - Delegationsplan för krisledningsnämnden antas.

40 Kommunstyrelsen (69) 26 Medverkan i överläggningar om översyn av kostnadsfördelningsprinciper och organisation för Bergslagens Räddningstjänst, dnr 15.07/170 Degerfors kommun har i skrivelse begärt att respektive ägarkommun i Bergslagens Räddningstjänst (BRT) skall besluta om medverkan i överläggningar om översyn av kostnadsfördelningsprinciper och organisation. Bakgrunden är en motion som behandlats av Degerfors kommun, varvid fullmäktige bifallit ett förslag att göra en översyn av kostnadsfördelningsprinciper och organisation. Hällefors kommun bör ta aktiv del i den fortsatta utredningen, eftersom Degerfors eller andra medlemskommuners ställningstaganden i rubricerade frågor kan komma att påverka förbundets framtid. Kommunstyrelsens beslut 1 Hällefors kommun beslutar medverka i fortsatta överläggningar om kostnadsfördelningsprinciper och organisation för Bergslagens Räddningstjänst. 2 Kommunchef Lars-Göran Loré ges i uppdrag att delta i överläggningarna.

41 Kommunstyrelsen (69) Kommunfullmäktige 27 Naturreservatet Saxhyttan och skötselplan för naturreservatet, dnr 35.03/265 Under 2002 genomfördes en inventering av skogsmark där det aktuella området lyftes fram som lämplig för reservatsbildning. Skogsvårdsstyrelsen bedömde området som en nyckelbiotop med benämningen lövskogslund. Området består huvudsakligen av äldre lövskog på igenväxt kulturmark (äng eller hage) och inom området finns ett fornminne i form av en fångstgrop. Kommunfullmäktige beslutade att kommunen skulle avsätta lövskogslunden som naturreservat och söka statliga medel för att finansiera reservatsbildningen. Marken ägs av kommunen. Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning fick 2004 i uppdrag av ekoberedningen att söka pengar för genomförandet och upprätta ett förslag till naturreservat. Syftet med naturreservatet är att långsiktigt bevara såväl biologisk mångfald i lövskog som möjligheter till friluftsliv i ett tätortsnära skogsområde. Medel för reservatsbildningen har sökts och erhållits från stiftelsen Hopajola med kronor och från staten via Länsstyrelsen med kronor. Kommunens del i projektet utgörs av det arbete som utförs på kommunal nivå. Skogsvårdsstyrelsen och Länsstyrelsen har ställt sig positiva till reservatsbildningen. Ett förslag till en skötselplan har tagits fram. Den allmänna målsättningen med skötseln av området är att på sikt åstadkomma en skog med mer variation i bl.a. ålder, trädslag och täthet, vilket ger förutsättningar för en ökad artrikedom i både flora och fauna. Detta kan uppnås genom att skogen i stort sett ges fri utveckling.

42 Kommunstyrelsen (69) Förutom de föreskrifter som finns i miljöbalken 7 kap. 5 och föreskrifter och förbud i andra lagar och författningar skall bl.a. gälla förbud mot skogsavverkning eller skogsvårdsåtgärd, föra bort eller bränna döda träd, bedriva täkt eller annan verksamhet som förändrar området, anlägga väg, uppföra byggnad, dra fram mark- eller luftledning, bedriva jakt. Ekoberedningens förslag 1 Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklara det område som utgör en del av fastigheten Saxhyttan 1:385 som naturreservat. 2 Naturreservatets namn skall vara Naturreservatet Saxhyttan. 3 Med stöd av 3 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. fastställa den till beslutet bifogade skötselplanen. 4 För att tillgodose syftet med naturreservatet anta föreslagna föreskrifter att gälla för området. Kommunstyrelsens beslut - Ärendet överlämnas till kommunfullmäktige för beslut.

43 Kommunstyrelsen (69) Kommunfullmäktige 28 Yttrande över Birgitta och Åke Anderssons medborgarförslag om hänvisningsskylt på torget, Grythyttan, till parkering bakom gamla Konsum och om gång- och cykelväg i Grythyttan, dnr 91.06/310 Kommunfullmäktige beslutade på sammanträde , 71, att överlämna rubricerade medborgarförslag till kommunstyrelsen. Medborgarförslaget lyder: Vi vill gärna framföra två förslag: 1. Sätt upp en skylt på torget i Grythyttan att det finns parkering bakom gamla Konsum där det även framgår att större fordon kan parkera, t.ex. husvagnar och husbilar. Som det är nu framgår det inte varför många bara passerar. 2. Skulle önska en gång- och cykelväg mellan Bergslagsgatan och Stationsgatan. Det finns redan en stig, men den är ofta blöt och risig. Det skulle underlätta för barnen i norra delen av Grythyttan när dom ska till skolan, pensionärer som vill gå eller cykla och handla. Även Sörgårdens personal och boende skulle då kunna ha en bilfri väg att promenera på. Alla skulle ha glädje av gång- och cykelbana! För övrigt skulle cykelväg till Hällefors vara toppen! Kommunstyrelsen beslutade på sammanträde , 104, att överlämna medborgarförslaget till Bergslagens Miljö- och Bygg (BMB) för beredning. Yttrande från BMB Hänvisningsskyltning på torget till parkeringen bakom gamla Konsum kan ordnas enligt förslagsställarens önskan. Skyltning beställs av BMB efter begäran.

44 Kommunstyrelsen (69) BMB är också positiv till en gång- och cykelväg för att binda ihop bostadsområdet med centrum i Grythyttan, utan att behöva färdas på Kyrkogatan. En sträckning genom grönområdet kräver en 340 meter lång nybyggnad som också fordrar bra belysning ur trygghetssynpunkt. Kostnaden beräknas till kronor exkl. belysning. En alternativ sträckning kan gå från Linnskällvägen mellan villorna och vidare söderut öster om idrottsplatsen och Grythyttans skola. Här finns i stor utsträckning hårdgjorda ytor med mycket begränsad trafik. Kostnaden beräknas till ca kronor exkl. belysning. Denna sträckning är också bättre ur trygghetssynpunkt. BMB har på sammanträde , 136, beslutat godkänna förslaget och överlämna det till kommunfullmäktige i Hällefors kommun. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige 1 Yttrandet från BMB överlämnas till ekonomigruppen för ställningstagande avseende finansieringen av föreslagna åtgärder. 2 Härmed skall medborgarförslaget anses besvarat.