STUDIEHANDLEDNING,

Transkript

1 INSTITUTIONEN FÖR FOLKHÄLSO-OCH VÅRDVETENSKAP VÅRDVETENSKAP STUDIEHANDLEDNING, EXAMENSARBETE I VÅRDVETENSKAP PÅ GRUNDNIVÅ, 15 HP Sjuksköterskeprogrammet Reviderad /UP i samråd med lektorskollegiet

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KURSENS MÅL OCH INNEHÅLL... 3 ÄMNE FÖR EXAMENSARBETE... 3 GENOMFÖRANDE AV EXAMENSARBETE... 3 Grupphandledning... 4 Handledarens ansvar... 4 Studentens ansvar... 4 Resurser... 5 EXAMINATION AV PROJEKTPLAN OCH EXAMENSARBETE... 5 Projektplan... 5 Examensarbete... 6 Praktiska frågor, deadlines... 6 Tidsplan projektplan... 6 Tidsplan, examensarbete... 6 Plagiatkontroll... 7 Arkivering av examensarbete... 7 Registrering och arkivering i DiVA... 7 BILAGA 1. UTFORMNING AV PROJEKTPLAN INFÖR EXAMENSARBETE... 9 BILAGA 2. DISPOSITION AV EXAMENSARBETET Vad är en vetenskaplig rapport? Rapportens omfattning och balans Beskrivning av rapportens ingående delar BILAGA 3. TITELSIDA BILAGA 4. SPRÅK OCH STIL Textflyt och stil Stavning och ord BILAGA 5. RÅD OCH ANVISNINGAR FÖR GRANSKNING BILAGA 6. ANSÖKAN OM ATT GENOMFÖRA EN STUDIE (EJ PV) BILAGA 7a & 7B. ANSÖKAN OM ATT GENOMFÖRA EN JOURNALGRANSKNING- STUDIE Ansökan om tillstånd för journalgranskning, tillvägagångssätt BILAGA 8. EXAMINATION AV PROJEKTPLAN BILAGA 9. EXAMINATION AV EXAMENSARBETE BILAGA 10. EXAMINATION AV RESPONDENT- OCH OPPONENTSKAP BILAGA 11. EXAMINATIONSKRITERIER FÖR VETENSKAPLIG RAPPORT, grundnivå Bilaga 3, 6-10 finns även som fristående bilagor som kan fyllas i via dator. Ansökan om att genomföra en studie inom primärvården (PV), se 2

3 KURSENS MÅL OCH INNEHÅLL Syftet med examensarbetet är att studenten utifrån ett vetenskapligt förhållnings- och arbetssätt skall utveckla och visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt kunna arbeta med evidensbaserad vård/omvårdnad samt initiera och medverka i utvecklingsarbete. För utförligare beskrivning om mål och innehåll, se kursplan. ÄMNE FÖR EXAMENSARBETE Ämne för examensarbetet kan väljas från en lista med förslag till examensarbeten som upprättas och presenteras inför kursen. Ämnena kommer dels ur den forskning som bedrivs av lärare och forskare inom universitetet, dels från personal inom landsting, kommun och privata vårdgivare. Studenten kan också komma med egna förslag på ämnen. Vid sjuksköterskeprogrammen skrivs examensarbeten inom ämnet Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad inom följande temaområden: Hälsofrämjande hälso- och sjukvård inklusive livsstil och hälsa Kulturella och etiska aspekter i vården Kvalitetsaspekter inom vården Mötet med patienten och dennes anhöriga/närstående GENOMFÖRANDE AV EXAMENSARBETE Alla handledare har en examen på lägst magisternivå. Handledning och examination är en process där tre parter är aktiva. Studenten har ansvar för att examensarbetet genomförs, handledaren bistår studenten och examinatorn kommer in som extern granskare. Handledningen kan ske antingen enskilt eller i grupp (grupphandledning). Såväl studentens insatser i utformandet av examensarbetet samt respondent- och opponentskap ska bedömas av handledare och examinator, i enlighet med kursspecifika bedömningsformulär, se Studentportalen. Handledningsprocessen bör starta med att studenten gör en analys av egna förutsättningar för att genomföra ett examensarbete, samt förväntningar på handledningen. Med utgångspunkt från detta gör student och handledare en plan för handledningen och den kan skrivas ner som en överenskommelse. I överenskommelsen bör följande punkter finnas med: ansvarsfördelningen mellan student och handledare formerna för handledningen med träffar, telefon- och/eller elektronisk kontakt innehållet i handledningsträffarna och tidpunkter för dessa förberedelser för handledning: studentens inlämning av skriftligt material till handledaren och tidpunkt för detta; handledarens genomläsning för möjlighet till återkoppling utvärdering av handledningsprocessen 3

4 Grupphandledning Vid sjuksköterskeprogrammet sker handledningen enskilt eller i grupp. Om handledning sker enskilt rekommenderas studenter att bilda egna grupper så peer-learning sker. För definition och beskrivning av vad peer-learning innebär, se följande länk: Handledningsgruppen består av flera studentpar. Gruppen leds av en eller två handledare. Vanligt är att handledningsgruppen träffas två gånger för handledning av projektplan och fyra-fem gånger för handledning av examensarbetet. Inför varje gruppträff skickas det material (manus) som respektive studentpar vill diskutera in på sätt som handledningsgruppen har enats om (tid och exempelvis plattform/e-post). Alla läser allas manus och studenterna förbereder sig med diskussionsfrågor (peer-learning). Den språkliga stilen och logiken i examensarbetet är viktig för att läsaren ska förstå hur projektet/studien genomförts samt dess betydelse. Här är handledarens liksom kurskamraternas återkoppling väsentlig att ta till vara. Handledarens ansvar Handledarens uppgift är att stötta och uppmuntra studenten i forskningsarbetet och förmedla glädjen i det systematiska arbetssättet. I uppgiften ingår också att hjälpa studenten att hålla sig inom uppställda ramar och ställa frågor som stimulerar till fortsatt arbete. Det betyder att ge konkret och konstruktiv feedback. I handledningen ingår också att granska projektplanens och examensarbetets olika delar så att de utformas enligt de krav som ställs på vetenskaplig rapportering. För att detta ska fungera måste handledningstillfällena förberedas. Studenter har rätt till 21 timmars handledning, vilket inkluderar både förberedelsetid för handledaren i form av läsning av materialet och handledningsmöten. Studentens ansvar Studenten börjar examensarbetet med att utforma en projektplan, se Bilaga 1. Examensarbetet kan göras i form av en litteraturstudie eller en empirisk studie. Projektplanen examineras av examinator, se Bilaga 7. När projektplanen är godkänd av examinator sker arbetet med insamling av material/data enligt uppgjord plan. Därefter följer sammanställning och analys av det insamlade materialet/data och rapportering i form av en vetenskaplig rapport, se Bilaga 2. Examensarbetet ventileras slutligen på ett seminarium med hjälp av opponenter som har granskat arbetet. Examensarbetet samt respondent- och opponentskap examineras av examinator, se Bilaga 8-9. Handledaren vägleder studenten i arbetet med projektplanen och examensarbetet. Det är studentens ansvar att kontakta handledaren så handledningstillfällen kan schemaläggas. Vägledningen ska svara mot studentens behov och därför ska studenten i god tid före handledningstillfället meddela handledaren vad hon/han önskar diskutera eller få återkoppling på. Det innebär att sända in frågor och/eller skicka manuskript till handledaren på det sätt parterna kommit överens. Studenten kan då få metodhandledning om studiens upplägg, datainsamling och analys samt etisk vägledning. Studenten ska också få möjlighet att diskutera sina funderingar med handledaren, vilket är särskilt viktigt för examensarbetets diskussionsdel, där resultatens betydelse och begränsningar ska värderas. Studenten ansvarar för att den språkliga stilen och logiken i examensarbetet är korrekt, vilket är centralt för att läsaren ska förstå hur projektet/studien genomförts samt dess betydelse. Här är handledarens liksom opponenternas återkoppling väsentlig att ta till vara. 4

5 Resurser Examensarbetet är ett självständigt arbete, vilket innebär att studenten ska vara påläst vid handledningstillfällen. För kurslitteratur, se kursplan. Övriga resurser, exempelvis förslag på resurslitteratur, webbföreläsningar och länkar finns att tillgå via kursens sida i Studentportalen. Språkverkstaden För att skriva vetenskaplig text på svenska (eller engelska) kan du få rådgivning och hjälp av Språkverkstaden, EXAMINATION AV PROJEKTPLAN OCH EXAMENSARBETE För varje examensarbete utses en examinator. Examinatorns roll är att vara extern granskare av projektplanen och slutligen examensarbetet. Examinationen äger dels rum vid ett personligt möte med examinator (projektplan) innan datainsamling/databearbetning påbörjas och dels vid ett offentligt seminarium efter genomfört arbete (examensarbete). OBS! Innan studenten skickar sin projektplan respektive sitt examensarbete till examinator ska handledare och student ha kommit överens om att det är färdigt för examination. För godkänt resultat på kursen krävs av examinator godkänd projektplan, godkänd vetenskaplig rapport och genomförande av examensarbetet, godkänt respondentskap inklusive godkänd poster eller muntlig presentation av arbetet samt godkänt opponentskap. Projektplan Projektplanens utformning beskrivs i Bilaga 1. Avsikten med projektplanen är tvåfaldig: Att studenten på ett tidigt stadium tänker igenom och i skrift formulerar de viktigaste momenten i examensarbetet. Att examensarbetets examinator ges möjlighet att på ett tidigt stadium granska ämnesval, frågeställningar, metodik etc. för att kunna "ge klartecken" till examensarbetets genomförande. Projektplanen skall granskas och diskuteras vid ett personligt möte med examinatorn. Vid detta möte närvarar författare (student), examinator och handledare (om denne så önskar). Vid diskussion av projektplanen granskar examinatorn den skrivna projektplanen, inklusive bilagor som informationsbrev, enkät och definitivt/preliminärt tillstånd av verksamheten att genomföra studien (behov av bilagor varierar beroende på studiedesign). Verksamhetscheferna kräver ofta att projektplanen skall vara godkänd innan de tar ställning till definitivt tillstånd att utföra undersökningen. Projektplanen granskas med särskild betoning på syfte, frågeställningar och forskningsmetodologiska frågor samt projektets relevans för utbildningens huvudämne, dvs. Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Synpunkterna på projektplanen dokumenteras skriftligt och överlämnas till studenten under mötet, se fristående Bilaga 7 i Studentportalen. Examinatorns synpunkter överlämnas också till handledaren, som studenten vänder sig till för att, vid behov, revidera sin projektplan. När detta är gjort lämnas examensarbetet för slutlig granskning av examinator. OBS! Först när examinator godkänt projektplanen får arbetet med insamling av material/data påbörjas. 5

6 Examensarbete Examensarbetets utformning beskrivs i Bilaga 2. Examination av examensarbetet sker i seminarieform, vilket innefattar respondent - och opponentskap, se Bilaga 4 samt Studentportalens filarea Inför examinationsseminarium och länksamling. Som respondent ska studenten först kortfattat presentera sin studie och därefter bemöta opponentens frågor, se Bilaga 5. Som opponent ska studenten läsa in och leda en vetenskaplig diskussion kring respondentens självständiga arbete. Fokus ska ligga på examensarbetet som helhet, dess logik och betydelsen för huvudämnet (teori och praktik). Examinatorn gör en bedömning av både respondenternas och opponenternas insatser vid examinationsseminariet. I samband med examinationsseminariet får vanligen respondenterna i uppgift att komplettera och/eller arbeta om vissa delar av examensarbetet. Synpunkter på examensarbetet samt respondentskap och opponentskap dokumenteras skriftligt och överlämnas till studenten under seminariet, se Bilaga 8-9. Examinatorns synpunkter överlämnas också till handledaren, som studenten vänder sig till för att, vid behov, revidera sitt examensarbete. När detta är gjort lämnas examensarbetet för slutlig granskning av examinator. Därefter lämnar studenten in arbetet för plagiatkontroll, se Plagiatkontroll nedan. Praktiska frågor, deadlines Tidsplan projektplan Boka ett första möte med handledaren, vilket inkluderar tidsplanering av projektplanen, så snart som möjligt efter att handledare tilldelats (kursvecka 0). Tidsplanen har ni nytta av när ni ska boka tid med er examinator. Veckan före examination av projektplan (kursvecka 1) kontaktar studenten sin examinator för att avtala tid för mötet samt lämnar projektplanen till examinatorn enligt överenskommelse. Det är bra om denna tid kan samordnas med handledaren. Boka gärna tiden så snart som möjligt efter att ni tilldelats examinator, dock efter att tidsplanering med er handledare har skett. Följs inte tidplanen kan examinationen behöva ombokas. Tidsplan, examensarbete Två veckor före examinationsseminariet (senast måndag/närmaste vardag 24.00; kursvecka 8), meddelar studenten kursledaren via e-post, i samråd med handledaren, om arbetet kommer att kunna examineras inom planerad tidsram. Meddelandet ska även innefatta examensarbetets titel. Först därefter läggs ett preliminärt schema för seminariet. En vecka före examinationsseminariet (senast måndag/närmaste vardag 8.00; kursvecka 9) ska studenten 6 lämna ett fullständigt exemplar av examensarbetet i ett samlat dokument via e-post till examinator. I meddelandet ska studentens kontaktuppgifter, telefon och e-post, anges. lämna ett fullständigt exemplar av examensarbetet i ett samlat dokument i filarean Inlämning av examensarbete inför seminarium. Arbetet hämtas sedan i filarean av opponent samt av andra intresserade inför seminariet. Om arbetet inte blir klart inom tidsramen skickas en avanmälan snarast till kursledaren via e-post.

7 Handledaren avgör om examensarbetet är i sådant skick att det kan presenteras och ventileras vid seminariet, se Bilaga 8. Studenten ansvarar själv för att handledaren i god tid får och kan ta del av den fullständiga versionen av examensarbetet, innan det skall lämnas till examinator och opponent. Den version av arbetet som lämnas in till examinator och i filarean på kurssidan i Studentportalen är den version som granskas och examineras vid seminariet. Ändringar får således inte ske i dokumentet mellan inlämning och ventileringsseminarium. Studenter som inte hinner klart sitt examensarbete inom kursens ram ges möjlighet att närvara vid senare kompletteringsseminarium (respondent - och oppositionstillfälle). Dessa ges två gånger/termin, utöver ordinarie seminarium. Deadline för inlämning av färdigt examensarbete är två veckor innan kompletteringsseminariet. Studenten kontaktar kursledaren för datum och vidare information. Plagiatkontroll Alla examensarbeten plagiatgranskas. Studenten skickar in den sista versionen av ventilerat och examinerat examensarbete (den version som justerats efter examinators synpunkter och är godkänt gällande innehåll) via Studentportalen, under Filarean Plagiatkontroll för godkänt examensarbete. Studenten meddelar sin examinator, via e-post, när arbetet skickas in. Examinatorn granskar plagiatkontrollen och godkänner därefter arbetet definitivt via Framsteg. Därefter kan studenten påbörja arkivering av examensarbete. Arkivering av examensarbete När arbetet är godkänt av examinator, inklusive plagiatkontroll, ska studenten utföra följande punkter, innan registrering sker om avslutad kurs: Lämna in bedömningsblanketter från seminarium, påskrivna av examinator - ett dokument/student Lämna in påskriven originalblankett Ansökan om tillstånd för att genomföra en studie inom ramen för examensarbete (Bilaga 6; om detta har inhämtats). Blanketten lämnas till kursadministratören - ett exemplar/ examensarbete. Registrera och arkivera examensarbetet i det Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA) - en registrering/examensarbete. Registrering och arkivering i DiVA Det är obligatoriskt att ladda upp det fullständiga arbetet för arkivering i DiVA. Studenten väljer själv om arbetet dessutom ska publiceras och göras fritt tillgängligt i DiVA. Arkivering av examensarbetet sker i pdf-format. Följande eventuella bilagor tas bort innan konvertering till pdf: frågeformulär som har annan upphovsman än studenten själv påskrivet tillstånd om att få genomföra en studie vid klinisk verksamhet, om detta har inhämtats För allmän information om DiVA, se DiVA/. Allmän lathund för studenter, se DiVA/For-studenter/. Specifik lathund från Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, se kurssidan i Studentportalen. Registrera de uppgifter som efterfrågas enligt den specifika lathunden. 7

8 Kursadministratören publicerar nedladdade uppgifter/dokument i DiVA (de av studentens tidigare registrerade uppgifter kring examensarbete samt ev. nedladdad pdf-fil, om studenten valt publicering), efter att resultat om godkänt arbete är registrerat i UPPDOK. Tala med kursadministratören eller kursledaren om tveksamheter/oklarheter. Publicering av fullständigt examensarbete i DiVA Det är valfritt att publicera hela arbetet i DiVA och därmed göra det fritt tillgängligt. Om examensarbetet skrivs inom ramen av ett forskningsprojekt: fråga examensarbetets kontaktperson om denne godkänner publicering av examensarbetet i DiVA. EJ publicering av fullständigt arbete i DiVA Om student eller projektledare inte godkänner publicering av det fullständiga arbetet ska studenten endast ladda upp arbetet för arkivering i DiVA. 8

9 BILAGA 1. UTFORMNING AV PROJEKTPLAN INFÖR EXAMENSARBETE INSTITUTIONEN FÖR FOLKHÄLSO-OCH VÅRDVETENSKAP VÅRDVETENSKAP UTFORMNING AV PROJEKTPLAN INFÖR EXAMENSARBETE Projektplanen skrivs i PM-form och består av följande delar: Nyckelord, BAKGRUND, METOD, PROJEKTETS BETYDELSE, ETISKA ÖVERVÄGANDEN, TIDSPLAN, REFERENSER. Dessutom tillkommer titelsidan (se Bilaga 3, skriv Projektplan ovanför titeln; finns även som separat e-dokument) och eventuella bilagor. Rubrikerna (rubriknivå 1) skrivs i Times 14, feta versaler. Underrubriker skrivs med: Times 12, feta gemener (initial versal; rubriknivå 2); Times 12, kursiva gemener (initial versal; rubriknivå 3); Times 12, understrukna gemener (initial versal; rubriknivå 4). Texten i dokumentet skrivs i Times 12, med 1.5 radavstånd. Dokumentet sidnumreras utan att numret visas på titelsida. Nyckelord: Tre till fem nyckelord skall anges. Dessa anges i normal text ovanför rubriken INTRODUKTION eller BAKGRUND. Nyckelorden avspeglar innehållet i arbetet och bör vara mer generella än de ord som finns i titeln. Nyckelorden skall vara vedertagna sökord som används i litteraturdatabaser. Det är med dessa ord som en artikel indexeras och som sedan används i nya litteratursökningar. Korrekta sökord kan du bl.a. finna i speciella sökordsregister på bibliotek. Beträffande sättet att skriva bör studenten sträva efter att använda ett strikt vetenskapligt språk genom hela arbetet. Detta innebär att vardagsspråk och yrkesjargong bör undvikas. Tvetydiga begrepp skall definieras och beskrivas. Ord som man och författarna och jag och vi och skall undvikas och fullständiga meningar utan syftningsfel och stavfel skall formuleras. Använd rättstavningsprogram. För ytterligare information, se Språk och stil (Bilaga 4). I litteraturgenomgången, liksom i texten i övrigt, skall klart framgå vad som kommer från referenser och vad som är författarnas egna ord och åsikter. Varje nytt påstående bör åtföljas av en referens. Om ingen referens anges innebär det oftast att stycket innehåller författarens egna kommentarer. Referenser utgörs oftast av litteraturreferenser och mer sällan av personlig kommunikation med experter inom olika områden. Litteraturreferenser ska anges och skrivas i enlighet med ett vedertaget system, se vidare under rubriken Referenser. BAKGRUND Detta avsnitt skall sammanfatta bakgrunden till ämnesvalet och ge en introduktion till det valda forskningsområdet. Enbart de mest centrala referenserna från relevant teori och/eller tidigare forskning skall inkluderas och refereras mycket kort. Beskriv kortfattat det valda ämnets plats i vårdvetenskapens kontext, använd begreppen människa, miljö, hälsa och/eller omvårdnadshandlingar eller motsvarade utökade metaparadigm/konsensusbegrepp, se förslagsvis Hall (2012, s 21-23) för kort introduktion (repetition) av begreppen. Hall, E.O.C. (2012). Omvårdnadsteori - utveckling, begrepp och användning. I B. Bidstrup Jörgensen, & V.Ö. Steenfeldt (red.). Omvårdnadsteori som referensram: i forskning och utveckling. (1. uppl.) Stockholm: Liber. 9

10 Syftet med bakgrunden är att visa examinator att du satt dig in i och har kunskaper inom ämnesområdet, samt att ämnesvalet skett med hänsyn till tidigare forskning och litteratur. I slutet av denna del anges problemformuleringen, det (de) övergripande syfte ( n) som den aktuella studien/projektet avser att ge svar på. För att besvara syftet kan det underlätta att använda frågeställningar. Frågeställningarna är till för att bryta ner syftet i konkreta frågor. Formulera dina frågor så att de är möjliga att besvara (operationalisering). Detta gäller såväl empiriska undersökningar som litteratur- och teoretiska studier. Vid kvalitativa studier behövs oftast endast ett syfte pga. av designens explorativa karaktär. Vid kvantitativ forskning är ett alternativ till frågeställningar hypoteser, vilket är ett sätt att omvandla frågorna till påståenden, som ska bekräftas eller förkastas. Vid kvalitativ forskning är det inte alltid nödvändigt att ha frågeställningar. Omfattningen av introduktionen/bakgrunden bör inte vara mer än 500 ord. Förslag på hjälpmedel för att skapa en tydlig frågeställning är PICO-modellen (Population Intervention Control Outcome /Time/). Information om denna hittar ni t.ex. i följande referenser: Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU]. (2009). Vetenskap och praxis: ställ tydligare frågor så får du bättre svar. Stockholm: SBU. Hämtad 12 oktober, 2012, från Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk verksamhet (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Stillwell SB., Fineout-Overholt E., Melnyk MB. & Williamson MK. (2010). Evidence-based practice, step by step: asking the clinical question: a key step in evidence-based practice. The American Journal of Nursing 110(3): METOD Här preciseras, och motiveras, den planerade studiens metodupplägg. Styrk era metodval (design, datainsamling och analys) genom att referera till passande metodlitteratur. I fråga om empiriska studier beskrivs undersökningens Design; Urval av personer/patienter/ material som studeras, inklusive planerat antal samt inklusions- och exklusionskriterier; Datainsamlingsmetod/-er (dvs. vilken data som ska samlas in = beskrivning av eventuella mätinstrument, studievariabler; komplettera den löpande texten med hänvisning till ev. studieprotokoll/enkät som Bilaga); Tillvägagångssätt, dvs. hur eventuella personer/patienter skall rekryteras och informeras (komplettera den löpande texten med hänvisning till informationsbrev som Bilaga) och hur datainsamlingen sker/eventuellt har skett: hur utskick av enkäter ska gå till, inklusive eventuella påminnelser, var intervjuer eller materialinsamling ska genomföras inklusive tidsåtgång; Bearbetning och analys, dvs. metoder för bearbetning och analys av erhållna data. Om en interventionsstudie planeras beskrivs Interventionen under en egen rubrik, exempelvis efter avsnittet om Design eller Urval. Gällande litteraturstudier och teoretiska arbeten preciseras planerad metodik för urval av litteratur eller annat material samt metoder för sammanställning och analys av texter etc. Ovanstående underrubriker kan användas, alternativt följande: Design; Sökstrategi, vilket inkluderar följande steg: Urval av databaser, sökord, typ av litteratur, inklusive inklusions- och exklusionskriterier. Ett preliminärt sökresultat med hjälp av planerade sökord presenteras med fördel i tabellform (använd 10

11 Word som tabellverktyg). Under Bearbetning och analys av data beskrivs både planerad kvalitetsanalys av granskade studier samt planerad resultatanalys. De fetmarkerade orden (Times 12, fet) ovan används som underrubriker i metodavsnittet (i den ordning de är presenterade), ev. tredje rubrik skrivs i Times 12, kursiv. Beskrivningen skall vara så detaljerad att examinator skall ha möjlighet att bedöma dess relevans för de uppsatta frågeställningarna, dess genomförbarhet och arbetsinsatsens omfattning i relation till examensarbetets poängkrav. Metodval ska motiveras, vilket innebär att hänvisning ska ske till relevant metodlitteratur. Omfattningen av metodavsnittet kan vara 1,5-2 A4-sida. Se Bilaga 2 angående en mer detaljerad metodbeskrivning. PROJEKTETS BETYDELSE Här beskrivs vilken betydelse som projektet kan ha för ämnet vårdvetenskap/omvårdnad respektive för kliniskt arbete inom omvårdnad/vård, samt vad du förväntar dig av resultatet, max. 50 ord. ETISKA ÖVERVÄGANDEN Student och handledare är ansvariga för att studien följer etiska regler. För aktuell information om dessa regler, se (t.ex. Bakgrund/bestämmelser) och/eller (t.ex. Forskarens etik: Forskningsetiska principer i humanistisksamhällsvetenskaplig forskning). På dessa webbsidor hittar du även information om vad som ska finnas med i eventuellt informationsbrev (se Forskningspersonsinformation under Ansökan respektive Informerat samtycke under Information om forskningsetisk prövning). Beskriv de etiska överväganden du gjort i samband med planeringen av studien i relation till regelverket. Styrk era överväganden genom att ange referens. Praxis är att examensarbeten på grundnivå inte granskas av etisk kommitté, men empiriska studier skall vara godkända av ansvariga inom de verksamheter där de genomförs innan datainsamling kan ske (se Bilaga 6). Ett preliminärt godkännande av verksamhetschef (eller klinikchef/motsvarande) inhämtas innan projektplanen är examinerad, varefter definitivt godkännande inhämtas när projektplanen är godkänd av examinator. Hänvisa till etikprövningsnämndens diarienummer (Dnr) om arbetet ska utföras i projekt som är etikprövat. För litteraturstudier ska också etiska överväganden göras, läs förslagsvis kapitel 5 i boken Att göra systematiska litteraturstudier (Forsberg & Wengström, 2008). TIDSPLAN Ange de tidpunkter när du anser att du måste vara färdig med litteraturgenomgång, datainsamling, dataanalys och utkast av examensarbetet. Ange också när du beräknar att en slutversion av examensarbetet är klar. Rapportskrivningen brukar alltid ta mycket längre tid än vad som har beräknats från början. Därför rekommenderas att så fort som projektplanen är godkänd av examinator påbörjas arbetet med att formulera t.ex. examensarbetets bakgrund och metod. REFERENSER Referera korrekt i löpande text och i referenslista, enligt APA, se även Bilaga 2. 11

12 BILAGA 2. DISPOSITION AV EXAMENSARBETET INSTITUTIONEN FÖR FOLKHÄLSO-OCH VÅRDVETENSKAP VÅRDVETENSKAP DISPOSITION AV EXAMENSARBETET Examensarbetet skrivs i form av en vetenskaplig rapport och består av följande delar: SAMMANFATTNING/ABSTRACT, BAKGRUND, METOD, RESULTAT, DISKUSSION samt REFERENSER. Rubrikerna (rubriknivå 1) skrivs i Times 14, feta versaler. Underrubriker skrivs med: Times 12, feta gemener (initial versal; rubriknivå 2); Times 12, kursiva gemener (initial versal; rubriknivå 3); Times 12, understrukna gemener (initial versal; rubriknivå 4). Dessutom tillkommer titelsidan (se Bilaga 3, finns även som separat e-dokument måste följas), innehållsförteckningen och eventuella bilagor. Texten i dokumentet skrivs i Times 12, med 1.5 radavstånd. Dokumentet sidnumreras utan att numret visas på titelsida eller på sidorna för sammanfattning och innehållsförteckning. Vad är en vetenskaplig rapport? Generellt sett ska rapporten vara mer omfattande än en vetenskaplig artikel och det skall finnas en balans i omfattning av rapportens olika delar. Bakgrunden skall ge en mer utförlig redovisning av forskning inom ämnesområdet än vad en artikel vanligtvis ger. Ofta redovisar man här sina teoretiska utgångspunkter, och diskuterar dessa i relation till sitt ämnesval. Metoddelen skall vara så utförlig att man utifrån beskrivningen skall kunna genomföra (replikera) arbetet igen. För en utförligare diskussion hänvisas till kursboken av Polit och Beck (senaste upplagan). Läs även avsnittet om Examensarbete i studiehandledningen. Beträffande sättet att skriva bör studenten sträva efter att använda ett strikt vetenskapligt språk genom hela arbetet. Detta innebär att vardagsspråk och yrkesjargong bör undvikas. Tvetydiga begrepp skall definieras och beskrivas. Ord som man och författarna och jag och vi och skall undvikas och fullständiga meningar utan syftningsfel och stavfel skall formuleras. Använd rättstavningsprogram. För ytterligare information, se Språk och stil (Bilaga 4). I litteraturgenomgången, liksom i texten i övrigt, skall klart framgå vad som kommer från referenser och vad som är författarnas egna ord och åsikter. Varje nytt påstående bör åtföljas av en referens. Om ingen referens anges innebär det oftast att stycket innehåller författarens egna kommentarer. Referenser utgörs oftast av litteraturreferenser och mer sällan av personlig kommunikation med experter inom olika områden. Litteraturreferenser ska anges och skrivas i enlighet med ett vedertaget system, se vidare under rubriken Referenser. Rapportens omfattning och balans Exakta och explicita kriterier för omfattningen av ett examensarbete är svårt att ge. Generellt omfattar ett examensarbete mer text än en vetenskaplig artikel. Det skall finnas en balans i omfattning av de olika delarna i arbetet. Bakgrund + metodbeskrivning bör utgöra ca 50 % av examensarbetet och resultat + diskussion övriga 50 % (ungefär: bakgrund 25 %, metod + resultat 50 % + diskussion 25 %). 12

13 En rekommendation är att examensarbeten på grundnivå om 15 hp omfattar sidor, exklusive referenser och eventuella bilagor. Referenserna ska vara från vetenskapliga källor. Läroböcker och rapporter som inte är av vetenskaplig karaktär får användas, men sparsamt. Antalet vetenskapligt bedömda referenser (huvuddelen bestående av vetenskapliga artiklar) i bakgrund och diskussion bör omfatta ca i ett 15 hp examensarbete på grundnivå, beroende på studiens design och ämne. För exempelvis kvalitativa studier där forskningsområdet inte är så välstuderat kan färre referenser finnas i bakgrunden, men fler läggas till i diskussionen. Examinatorn är härvidlag den suveräne bedömaren. Beskrivning av rapportens ingående delar SAMMANFATTNING/ABSTRACT Sammanfattningen är en kort version av hela examensarbetet (max 250 ord) och skall innehålla en kort bakgrund (någon mening), syftet, en kort metodbeskrivning, arbetets huvudresultat och en slutsats. Denna skall lämnas i svensk och engelsk version (abstract). Sammanfattningen (abstract) placeras på en egen sida efter försättsbladet, före innehållsförteckningen. Tre till fem nyckelord (keywords) skall anges på svenska respektive engelska, på samma sida som sammanfattningen (abstract). Dessa avspeglar innehållet i arbetet och bör vara vedertagna sökord och mer generella än de ord som finns i titeln, se t.ex. MeSH-termer eller andra ämnesordlistor. BAKGRUND Detta avsnitt av examensarbetet ska ge en bakgrund och introducera läsaren till det område/problem ni valt att studera. Bakgrunden ska visa att ni satt er in i ämnet och att ni har kunskaper inom det valda forskningsområdet och om lämpligt relatera till adekvat teori, modell eller teoretiskt ramverk. Beskriv noggrant det valda ämnets plats i vårdvetenskapens kontext utgående från något eller flera av omvårdnadens metaparadigm/konsensusbegrepp (se Bilaga 1). Bakgrunden ska ge en översiktlig redogörelse av kunskapsområdet och visa en fördjupad förståelse om arbetets mest centrala begrepp. Börja med att beskriva området ur ett större perspektiv för att sedan fokusera på det område ni valt att studera. Bakgrunden avslutas med en problemformulering som med fördel kan skrivas med en egen rubrik. Problemformuleringen avslutas med att lyfta fram varför just denna studie bör göras med utgångspunkt från tidigare refererad litteratur. Problemformuleringen ska motivera till att studien görs, genom att visa på behov av kunskap inom området. Problemformuleringen övergår sedan i en presentation av syftet som ska vara så entydigt formulerat som möjligt. För att besvara syftet kan det underlätta att använda frågeställningar. Frågeställningarna är till för att bryta ner syftet i konkreta frågor. Formulera dina frågor så att de är möjliga att besvara (operationalisering). Vid kvantitativ forskning är ett alternativ till frågeställningar hypoteser, vilket är ett sätt att omvandla frågorna till påståenden, som ska bekräftas eller förkastas. Vid kvalitativ forskning är det inte alltid nödvändigt att ha frågeställningar. Se även Bilaga 1. Litteraturöversikter och andra teoretiska arbeten Se ovan. Viktigt att tänka på i arbeten med denna design är att bakgrunden ska ge en översiktlig redogörelse av kunskapsområdet utan att i förväg besvara examensarbetets syfte. Innehållet i bakgrunden ska istället referera till t.ex. närliggande aspekter, studier utanför egen studies tidsram, studier av annan metodologisk ansats. Tidigare litteraturstudier i ämnet kan ge en bra översikt - om 13

14 sådana finns bör examensarbetet inkludera studier av senare publikationsdatum eller på annat sätt bidrar med ny kunskap. METOD Metodavsnittet kommer att se olika ut bl.a. beroende på vilken design och datainsamlingsmetod som valts. Metodbeskrivningen skall dock alltid innehålla sex moment: beskrivning av design, urval, datainsamlingsmetod, tillvägagångssätt, forskningsetiska överväganden samt dataanalys, se även Bilaga 1. Metodavsnittet ska vara så pass noggrant beskriven att studien kan replikeras. Metodval ska styrkas med referenshänvisningar, från design till dataanalys. Design Beskriv studiens design. Empiriska studier Urval Beskriv när, var och hur urvalet gjordes, använd vetenskaplig terminologi (exempelvis konsekutivt, strategiskt). Ange inklusions- och exklusionskriterier. Presentera urvalet med avseende på relevanta bakgrundsvariabler. Redovisa bortfall. Urvalet ska vara tillräckligt stort för att uppnå syftet/besvara frågeställningarna och genomföra de planerade analyserna. Kontext eller Rutiner I vissa fall är det viktigt att beskriva miljön eller rådande rutiner där studien genomförs. Detta skrivs under en egen rubrik: Kontext eller Rutiner beroende på innehåll och placeras förslagsvis efter urval. Intervention Vid interventionsstudier ska interventionen samt förutsättningarna för jämförelsegruppen beskrivas. Detta skrivs under en egen rubrik: Intervention och placeras förslagsvis efter urval. Datainsamlingsmetod Datainsamlingsmetoden skall vara utförligt beskriven. Om exempelvis metoden är frågeformulär/intervju ska antal frågor, frågornas huvudsakliga innehåll och svarsalternativ presenteras. Används ett redan befintligt mätinstrument ska referens till originalet anges och instrumentets reliabilitet och validitet beskrivas. Om ett validerat frågeformulär inte finns tillgängligt för att besvara projektets frågeställning kan ett studiespecifikt frågeformulär användas. Det studiespecifika frågeformuläret ska finnas med som bilaga. Tillvägagångssätt Denna del skall vara så utförligt presenterad att läsaren i princip skall kunna göra om studien. Beskriv vilka steg du vidtagit för att genomföra studien, inklusive eventuell tillståndsansökan från verksamhetsföreträdare. Hänvisa till etikprövningsnämndens diarienummer (Dnr) om arbetet skrivs i projekt som är etikprövat. Om datainsamlingsmetoden exempelvis var frågeformulär skall det framgå hur utskicket gick till, om och hur urvalet kodades, om påminnelse utgick etc. Om intervjuer genomfördes ska det framgå hur dessa gick till, om de spelades in, var de genomfördes och hur lång tid de tog osv. 14

15 Forskningsetiska överväganden Etiska överväganden som gjorts under projektplaneringen och/eller genomförandet av studien beskrivs med referens till forskningsetiska riktlinjer. Bearbetning och analys I detta avsnitt beskrivs vilka metoder som använts för att analysera data. Vid kvantitativa metoder används deskriptiv statistik för att beskriva urval och resultat. Deskriptiv statistik samt bivariata statistiska analysmetoder används för att undersöka samband och skillnader. Statistisk analysmetod anges för respektive frågeställning. Vald signifikansnivå anges. Som kvalitativ analysmetod bör innehållsanalys eller annan tematisk textanalys användas. Analysstegen ska vara tydligt beskrivna. Litteraturöversikter och andra teoretiska arbeten Gällande litteraturöversikter och teoretiska arbeten preciseras metodik för urval av litteratur eller annat material samt metoder för sammanställning och analys av texter etc. Sökstrategi Under denna rubrik inkluderas information om urval och tillvägagångssätt. Urvalet inkluderar följande: databaser, sökord, inklusions- och exklusionskriterier. Tillvägagångssättet inkluderar processen för urvalet av artiklar. Utfallet av sökningen presenteras med fördel i tabell. Bearbetning och analys Vid litteraturöversikter ska fokus i analysen vara artiklarnas resultat, där huvudfynden som svarar mot litteraturöversiktens syfte/frågeställningar ska identifieras och sammanställas. Bearbetning och analys av data sker i två steg: kvalitetsanalys utifrån en vedertagen kvalitetsgranskningsmall samt analys av de olika studiernas resultat. Resultatanalysen resulterar vanligen i kategorier, teman eller områden. RESULTAT I resultatet besvaras endast syftet/frågeställningarna. Resultatet bör struktureras i samma ordning som det förekommer i syfte/frågeställningar och skrivs i imperfekt. Använd gärna frågeställningar (i påståendeform), teman eller kategorier som underrubriker. Resultatet redovisas sakligt och objektivt i löpande text samt eventuellt med hänvisning till tabeller/figurer. Löpande text skrivs med fullständiga meningar. Presentera varje resultat en gång, antingen i löpande text eller i tabell/figur. I den löpande texten ska inte hela tabellers/figurers innehåll presenteras i detalj, låt istället den löpande texten framhäva det viktigaste i tabeller/figurer. Tabeller och figurer ska däremot kunna läsas oberoende av den löpande texten, de måste därför förses med tydlig tabell-/figurrubrik och vid behov förklarande text. Tabellrubrik skrivs över tabellen, figurrubrik skrivs under figuren. I den löpande texten ska finnas hänvisning till tabeller och figurer. Exempel på tabelltext, se Tabell 1. Tabell 1. Självskattad smärtnivå, bedömd på en 10 cm visuell analog skala, vid frukost postoperativt dag 2 och dagen för utskrivning efter planerad höftledsoperation 15

16 n M SD Min-Max Dag 2 postoperativt 60 4,58 2, Utskrivningsdagen ,10 1, en patient blev utskriven kvällen innan planerat mättillfälle 2. Kvantitativ studie Resultatet presenteras på ett tydligt och utrymmesbesparande sätt. Antalet tabeller/figurer bör begränsas, flera resultat kan presenteras i en och samma tabell. En rekommendation är ca en tabell eller figur per frågeställning. Tabeller och figurer utformas i en layout och med ett språk som överensstämmer med resten av examensarbetet. De kopieras exempelvis inte in direkt från statistikprogrammet utan redigering. Resultat av statistiska analyser presenteras med deskriptiva data som exempelvis medelvärde, standardavvikelse och variationsvidd samt statistiska data som frihetsgrader, testvariabler (ex t-, f- eller z-värde) samt p-värde. Eventuellt internt bortfall presenteras i resultatavsnittet. Kom ihåg att det enbart är när p-värdet är under vald signifikansnivå som man kan uttala sig om att det finns skillnader mellan grupper eller samband mellan variabler. Exempel på presentation av statistiskt resultat: Patienternas smärtnivåer skattad vid tidpunkten för frukost dag 2 samt dagen för utskrivning presenteras i Tabell 1. Smärtnivån var lägre vid frukost utskrivningsdagen jämfört med samma tidpunkt postoperativt dag 2 (t [58] 4,2, p=,0001). Inom klammer står frihetsgrader, dvs df (degree of freedom), förenkling av ovanstående parentes blir (df =58; t=4,2; p=,0001). Dessa värden kan istället väljas att beskrivas i hänvisad tabell. Kvalitativ studie Inledningsvis presenteras med fördel teman/kategorier och eventuella underkategorier i en tabell eller en figur med tillhörande löpande text. Resultattexten beskriver innehållet i framkomna teman/kategorier och eventuella underkategorier. Citat används för att belägga resultaten. Kvantitativa ord som många, fler osv bör användas sparsamt. Kvalitativa studier vill öka förståelsen för fenomen, därför är vanligen antalet personer som uttrycker något inte betydelsefullt. Litteraturöversikt Inledningsvis kan en sammanfattning av studierna presenteras utifrån vad som bedöms vara mest utmärkande för dessa, till exempel ingående studiers undersökningsgrupper, kontext och metod. Denna beskrivning gör att läsaren snabbt får inblick i vilka förhållanden och/eller typ av studier som resultatet speglar. Hänvisa till metodavsnittets översiktstabell i den löpande texten för detaljer. Presentera sedan resultatet i löpande text under passande underrubriker. Exempelvis kan frågeställningarna omvandlas till påståenden och/eller så kan namn på framkomna teman användas. I resultatet presenteras de ingående studiernas resultat som framkommit i resultatanalysen. Likheter och skillnader i resultaten ska framgå. Kom ihåg att det är analysens sammanställning som ska presenteras, inte varje enskild studie för sig. Ange studiernas referenser vid respektive beskrivningar. Den löpande texten kan kompletteras med figur eller tabell. 16

17 DISKUSSION Diskussionen inleds med en objektiv sammanfattning av de viktigaste resultaten. Denna text kan även användas i examensarbetets Sammanfattning/Abstract. Diskussionen ska sedan bestå av Resultatdiskussion, Metoddiskussion och Slutsats. Resultatdiskussion Diskutera och kritiskt värdera studiens resultat i relation till syftet/frågeställningar och den litteratur som finns i bakgrunden. Utgå från era egna resultat. Följ gärna samma ordning som frågeställningarna. Nya referenser, som inte använts i bakgrunden, får tillkomma när ni diskuterar era resultat. I kvalitativa studier är det lämpligt att presentera diskussionen i relation till de teman/kategorier som framkommit i resultatet. Metoddiskussion I metoddiskussion ska studiens styrkor och svagheter diskuteras, se begrepp för respektive studiedesign. Även forskningsetiska överväganden och kliniska implikationer ska kommenteras. Beskriv eventuellt behov av vidare forskning inom området. Reflektera om klinisk relevans av resultatet utifrån egen profession, eventuellt även utifrån ett större perspektiv (vård- och/eller samhällsperspektiv). I studier med kvantitativ metodik ska mätinstrumentets reliabilitet och validitet kommenteras. Den interna och externa validiteten i resultaten ska kommenteras. Var det rätt metod som användes? Fungerade vald metod? I kvalitativa studier ska resultatens trovärdighet (trustworthiness) kommenteras, det vill säga resultatens tillförlitlighet (dependability), giltighet (credibility) och överförbarhet (transferability). Författarnas eventuella förförståelse ska diskuteras. Som referenstips för beskrivning av dessa begrepp på svenska är Lundman och Hällgren Graneheim (2012). Lundman B. & Hällgren Graneheim U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär & B. Höglund-Nielsen (red.) (2012). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (2., [rev.] uppl.). Lund: Studentlitteratur. För litteraturöversikter gäller att inklusions- och exklusionskriterier av valda artiklar ska diskuteras. Dessutom ska kvalitetsbedömningen av resultatets studier diskuteras. Avsluta diskussionen med en slutsats utifrån studiens huvudresultat. REFERENSER Referenser ska anges i löpande text i både bakgrundsavsnittet, i metodavsnittet samt i diskussionsavsnittet. När metoden för examensarbetet är litteraturstudie ska självfallet referenser anges även i resultatavsnittet. Det system som rekommenderas är APA-systemet. Vill studenten använda ett annat referenssystem, kom överens med examinator då projektplanen examineras. Var konsekvent med referenshanteringen och ange vilket referenssystem som valts till handledare, examinator och opponent. Använd gärna ett automatiskt referenshanteringsprogram, t.ex. Zotero eller EndNote. Lita dock inte blint på dessa program utan se över referenshanteringen både i löpande text och i referenslistan då det kan bli fel även med dessa system. 17

18 APA Sjuksköterskeprogrammen vid Uppsala universitet har skapat en egen lathund för APA-systemet. Den finns tillgänglig i pingpong-aktiviteten Vetenskaplig metod för sjuksköterskeprogrammen. Aktuell information/litteratur om referenshantering finns även att tillgå via våra bibliotek Exempel på övriga skrifter där APA-systemet beskrivs är: American Psychological Association (2010). Publication manual of the American Psychological Association. (6. ed.) Washington, D.C.: American Psychological Association samt på Internet, t.ex. ;

19 BILAGA 3. TITELSIDA Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Rubrik skrivs i Times 24 Mycket långa rubriker skrivs i Times 18 Eventuell underrubrik skrivs i Times 14 Författare Handledare Förnamn Efternamn (Times 14) Förnamn Efternamn (Times 14) Examinator Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp Förnamn Efternamn (Times 14) Sjuksköterskeprogrammet 180 hp År då arbetet godkänns (ex. 2012) 19

20 BILAGA 4. SPRÅK OCH STIL Uppsala universitet Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap SPRÅK OCH STIL Alla människor har en förbättringspotential när det gäller hur de skriver. För att du ska bli en bättre skribent är det viktigt att du bli medveten om vad du kan behöva förbättra. Nedan finns en checklista som kan hjälpa dig till förbättringar av din vetenskapliga text. All text skrivs för läsaren. Skapa dig en tänkt läsare så att du kan anpassa texten till den du skriver för. Försök leva dig in i läsarens situation och gör läsbarheten så god som möjligt. Textflyt och stil Använd Svenska skrivregler (Språkrådet, 2012) som stöd i ditt skrivande. Rubriken är viktig. En rubrik ska gärna mana till vidare läsning och samtidigt vara relevant för innehållet. En röd tråd är viktig, annars brister sammanhanget. Oklar röd tråd kan bero på att du hoppar över tankeled eller att innehållet kommer i en ologisk ordning. Texten blir då oklar och luddig. Försök tänka dig in i läsarens situation då du skriver, läs det du skrivit många gånger (minst tio gånger) och gör förbättringar. Om du har svårt att förstå vad det står vid en genomläsning kommer någon annan läsare att ha mycket svårt. Styckindelningen är viktig för den röda tråden. Kom ihåg att nytt stycke ska markeras. Det räcker inte med ny rad. Man använder konsekvent ett av följande två sätt att dela in stycken: indrag vid ny rad eller blankrad utan indrag. Välj ett sätt. Styckena ska vara lagom långa. Undvik småstycken på t.ex. tre till fyra rader. Ordvalet är viktigt. Alla discipliner har sina facktermer och begrepp som det är viktigt att man känner till för att texten ska bli trovärdig. Välj hellre enkla ord än svåra, detta är särskilt viktigt om du är en ovan skribent. Använd de begrepp du valt konsekvent. Ordföljden är viktig eftersom syftningsfel lätt kan uppstå. Läs gärna texten högt för att lättare upptäcka fel. Låt någon annan läsa igenom texten. Långa meningar gör texten tungläst. För en ovan skribent är det oftast bättre att skriva korta meningar. Var noga med att varje mening har subjekt och predikat. Ibland är citat befogade, men tänk på att citat används ytterst sparsamt i vetenskaplig litteratur. Använd inte orden man eller författaren och helst inte heller jag, vi. Stavning och ord Stavfel ska inte förekomma. Använd alltid rättstavningsprogram. 20

21 Förkortningar ska vara korrekt skrivna. Det brukar vara punkt efter varje bokstav som betecknar ett ord; t.ex. m.fl. Ibland används stora bokstäver; ADHD och ibland små; o.s.v. Första gången en medicinsk förkortning förekommer i en text skrivs alla orden ut med förkorningen inom parentes, t.ex. small for gestational age (SGA). Om ordet bara förekommer en gång används inte förkortningen. Talspråk letar sig lätt in i texten. Exempel på talspråk är: våran (det heter: vår), eran (er), medans (medan), dom (de eller dem). Använd inte uttrycket stycken när du menar antal. Tempus är noga. En regel som ofta gäller angående tempus i vetenskaplig litteratur är: bakgrund: presens, syfte: imperfekt (=preterium), metod: imperfekt, resultat: imperfekt, diskussion: presens och imperfekt (metod och resultat för den genomförda studien brukar beskrivas i imperfekt och tidigare forskningsresultat i presens). Tänk på att vara konsekvent. Sammansättningar skrivs lätt isär, t.ex. mörk hårig sjuk sköterska istället för mörkhårig sjuksköterska. Titta noga efter detta. Siffror skrivs ofta efter följande regel: ett till tio med bokstäver och från 11 och uppåt med siffror. Undvik siffror i början av en mening. 21

22 BILAGA 5. RÅD OCH ANVISNINGAR FÖR GRANSKNING Uppsala universitet Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap RÅD OCH ANVISNINGAR FÖR GRANSKNING INFÖR EXAMINATIONSSEMINARIUM Syftet med ett examinationsseminarium är inte i första hand att avslöja fel och brister i en vetenskaplig rapport, utan att på ett seriöst sätt tränga in i dess innehåll. Examensarbetet är ofta redovisningar av ett mödosamt forsknings-, utvärderings- eller utvecklingsarbete och ska bedömas enligt de kriterier som gäller för vetenskapligt arbete i allmänhet. Examinationsseminariet är ofta det enda tillfälle då vetenskapliga aspekter på arbetet avhandlas. Respondenten har därför rätt att kräva att arbetet granskas seriöst och kritiskt. Se även undervisningsfilm Att opponera och försvara ett examensarbete : Programmet vid detta seminarium ser ut på följande sätt: 1. Respondenten rättar Respondenten (författaren) ges först möjlighet att rätta till de eventuella felaktigheter som finns i arbetet. Det kan röra sig om något som fallit bort vid utskriften, att figurerna är omkastade etc. Respondenten behöver inte rätta till alla detaljer som kan vara felaktiga, utan bara sådana fel som gör att meningar fått felaktig innebörd eller att sammanhanget i de förda resonemangen ändrats. Redaktionella aspekter (stavfel, skrivfel etc.) skall inte rättas om de inte är så allvarliga att de försvårar förståelsen av det skrivna. 2. Respondenten sammanfattar Respondenten/erna gör en muntlig sammanfattning av huvuddragen i arbetet, med stöd av en dataprojekterad poster/presentation. Sammanfattningen skall koncentreras till det centrala i arbetet. I de flesta arbeten (oavsett om det rör sig om ett empiriskt arbete eller en litteraturöversikt) bör tonvikten läggas vid: a) Vilka är de syften och eventuella frågeställningar som författaren avsett att besvara? b) Vilken metodik har använts för att besvara syftet/frågeställningarna? c) Vilket resultat har genererats? d) Vilka slutsatser har författaren dragit av resultatet? Det skall således inte vara en noggrann genomgång av alla delar av arbetet eller ett referat, sida upp och sida ner. Sammanfattningen är inte den viktigaste delen av ett ventileringsseminarium och bör inte ta mer än ca 15% av den totalt anslagna tiden (max. 15 min vid ett tvåtimmars seminarium, 9 minuter vid 60 minuters ventilering och 7 minuter vid 45 minuters ventilering). 3. Opponenten leder diskussionen Vid denna tidpunkt i examinationsseminariet återstår den viktigaste delen nämligen opponentens och respondentens diskussion om arbetet. Det centrala är att opponenten får till stånd en vetenskaplig diskussion. Diskussionen bör alltså koncentreras på "stora frågor" som gäller syftet/frågeställningarna, metodiken, resultatet och slutsatserna, samt relationerna mellan dessa. Granskningen ska vara konstruktiv. Synpunkterna och kritiken ska inriktas på arbetets innehåll. 22