KALLELSE 18 juni 2012 Kallelsen med handlingar finns på internet

Transkript

1 Regionfullmäktige KALLELSE 18 juni 2012 Kallelsen med handlingar finns på internet

2 Regionfullmäktige kallas till sammanträde i Rådhuset, Visborgsallén 19, Visby måndagen den 18 juni 2012 kl Ärenden: 1. Justeringsledamöter och tid för protokollsjustering. Upprop 2. Ungdomsledarpriset 2012; utdelning 3. Delårsrapport 1: Region Gotlands revisorers budget för Strategisk plan och budget Snäckgärdsbaden 2, del av; köpekontrakt samt ändring av tomträttsavtal 7. Placeringspolicy. Förvaltning av pensionsmedel 8. HBT-certifiering av vård och omsorg. Motion av Annamaria Bauer (V) och Isabel Enström (MP) 9. Parkeringsplatser i innerstaden. Motion av Mats-Ola Rödén (FP) 10. Öppna Gotland för arbetskraftinvandring. Motion av Gustaf Hoffstedt (M) 11. Hållbar matservering. Motion av Joachim Höggren (MP) 12. Inrätta ett barn- och elevombud. Motion av Lotta Jakobson (FP) och Johan Malmros (FP) 13. Inrättande av äldreombudsman. Motion av Bror Lindahl (FP) 14. Tillgänglighetsanpassning av Rådhuset. Motion av Mats Hedström (M) och Stefan Wramner (M) 15. Fast hörselslinga i Rådhuset på Visborg Motion av Stefan Wramner (M) 16. Trafikreglering under sommaren i Visby hamn Motion av Håkan Onsjö (M) 17. Inför kontantfri betalning på kollektivtrafiken. Motion av Magnus Jönsson (M)

3 18. Ambulans på norra Gotland. Motion av Lisa Kalström och Majvor Östergren (S) 19. Årsredovisning och revisionsberättelse för Stiftelsen GotlandsMusiken Årsredovisning och revisionsberättelse för Samordningsförbundet Finsam Gotland 2011 (Finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser) 21. Årsredovisningar och revisionsberättelser för AB GotlandsHem, Gotlands Näringslivs- och Etableringsservice AB, Gotlands Stuveri AB, Gotlands Energiverk AB och ALMI Företagspartner Gotland AB 2011; anmälan 22. Avsägelser och val av: a) En ersättare i barn- och utbildningsnämnden (S) t.o.m (Bordlagt vid regionfullmäktiges sammanträde ) b) En ersättare i tekniska nämnden (S) t.o.m (Bordlagt vid regionfullmäktiges sammanträde ) c) En ersättare i barn- och utbildningsnämnden t.o.m (efter Peder Westerlund, M, som avsagt sig uppdraget) d) En ersättare i socialnämnden t.o.m (efter Sandra Larsson Ammunet, S, som avsagt sig uppdraget) e) En ledamot i DBW:s trädgårdsstyrelse (S) t.o.m (efter Sanda Larsson Ammunet, S, som avsagt sig uppdraget) 23. Medborgarförslag; nyinkomna 24. Medborgarförslag; anmälan av beslutade 25. Motioner och medborgarförslag under beredning inom regionstyrelsen 26. Hans-Erik Svenssons (S) interpellation till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Stefaan De Maecker (MP) om bristen på distriktsläkare inom primärvården i Slite 27. Mikael Nilssons (S) interpellation till gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens ordförande Per Edman (V) om utbildning av reparatörer av tunga fordon 28. Stefan Wramners (M) interpellation till tekniska nämndens ordförande Tommy Gardell (S) om beslutsgången gällande klimatanläggningen på nya Östersol 29. Lars Thomssons (C) interpellation till regionstyrelsens ordförande Åke Svensson (S) om verkställande av regionens biogasstrategi 30. Kerstin Löfgren-Dahlströms (C) interpellation till tekniska nämndens ordförande Tommy Gardell (S) om avsikten med Lärbro gamla skola 31. Lars Thomssons (C) interpellation till regionstyrelsens ordförande Åke Svensson (S) om en tryggad högskoleutbildning på Gotland

4 32. Stefan Nypelius (C) interpellation till byggnadsnämndens ordförande Bo Björkman (S) om väntetider för bygglov 33. Inger Harlevis (M) interpellation till tekniska nämndens ordförande Tommy Gardell (S) om flyttning av material från speedwaybanan på Galgberget Ola Lindvalls (C) interpellation om klimatanläggningar vid särskilda boenden tas upp vid nästa sammanträde 34. Eventuella frågor 35. Eventuella nya motioner och interpellationer 36. Information. Kl Muntlig information med anledning av att Visby blivit årets stadskärna. Socialnämndens beslut om individrapportering ej verkställda beslut till 31 december Kallelsen med handlingarna finns tillgängliga på Region Gotlands hemsida att hämtas i receptionen, Rådhuset, Visborgsallén 19, Visby, eller beställas per tfn Regionfullmäktiges sammanträden är offentliga och alla är välkomna till Rådhuset, Visborgsallén 19, Visby för att lyssna på debatten. Välkomna att ta del av regionfullmäktiges ärenden. Visby den 9 juni 2012 Björn Jansson Ordförande

5 Regionfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 2 Region Gotlands Ungdomsledarpris 2012; utdelning Innehåll Kultur- och fritidsnämnden , 38

6 R ~ TT ON OTLAND SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sonlmor,lrödcsdO!UlI' Sido Kultur- oeh 1;'itid s n~iml1c1 e l _() Kultur- och l :i- itid ~ nä\l1l1dcl1s arbl:tsutskou..oj KF'N 38 Au 21 Region Gotlands Ungdomsledarpris 21H 2 K.FN Beredning gruppen h[lr enats om att fö res lli MI 2012 LIrs ungdomslec1arpris utdelas tiu Robin Per. s n, Klint h, mn, IF, mc l fo Jj and motiveri ng: Rob in h ~lr lyckats ;Itt III tivera och inspirera un g J mstjl;i 'rna i innchandy till att bli l1'l[ii1<ya Ikr, ro lriinar i f(iren ilpen h all d k:1 11 la plats i Gotlallds topplag i div., lian är, med sill lugna tclllp ramt:ul ocb sin pg{b ogi_'ka II;; larstil, en m reke t god förebild. Båd' prival och som idrottsledare har han 11 trevlig ~l ll,<;v a r s full allil y l SOI1I p1ita ligt sprid t:r sig hu Ljejc:rn a och i klubhen. II.m gl!r slöd tiil L1n g d(jm ~li 1"l ;) iiv n uta n.för tliin ijlg(l l'l1cl la let ibland kan kii nmls lun rt med skola llch I'ramtid. Robins slora 'ngag nw ng llch intrc..:ssc vi~ar illga griins ' r. I [an ltigger i st.ort sch ;111 sin /'rij id IX fö(, ~ li ingc n s träningar, distrik 'lagets Lräniugar, r bn ~ r ill g av luat her 11 de vi dar utbij dning"li' S In fi nns till "nn >li 'n, Med sina goda leda r gc:liskaper har ha.n iiv~n r. tt r6rtro 'nd alt l. da dislrikt::;lag 'L. Robi n är t:n av dc slör t,,1 lt~dartalail g t:r Klint harnm; lk någonsin halt unli gl jci n.mi ngcn. DiIrför vill Ku llur- ch f'rilidsniimnden li ppil1l1n tr.. honom till forts~11t ungdomsledarn rbt:l.l~. I ultur- och fritidsnämndens beslut Ni:ill1uden ut r Robin Pl~r son, Klintehamns IK, till I110ttngarc av 20] 2 års ungd()l11skdm'pris. Den na paragraf förklaras omedelbart justerad. Utdrousbasryrkancl

7 Regionfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 3 Delårsrapport 1:2012 Innehåll Regionstyrelsens förslag , 129 Ledningskontoret

8 PROTOKOLL Regionstyrelsen Regionstyrelsens arbetsutskott , 11 Rs 129 Au 120 Delårsrapport 1:2012 RS 2012/6 - Ledningskontoret Enligt den delårsrapport som ledningskontoret upprättat för det första kvartalet 2012 är prognosen för årets resultat underskott på 5 miljoner kronor (mnkr). Detta innebär en avvikelse med minus 7 mnkr jämfört med det budgeterade resultatet på +2 mnkr. Prognosen för nämndernas verksamhet visar ett underskott på 55 mnkr. Fem nämnder redovisar negativa prognoser. Dessa nämnder är: hälso- och sjukvårdsnämnden (-20 mnkr), socialnämnden (-15 mnkr), tekniska nämnden (-12 mnkr), barn- och utbildningsnämnden (-7 mnkr) samt gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (-3 mnkr). En positiv prognos redovisas för ledningskontoret med 2 mnkr. Med hänsyn till regionens ekonomiska ställning och den prognos som framkommit i delårsrapporten, underströks på sammanträdet den allvarliga ekonomiska situationen. Regionstyrelsens beslut Samtliga nämnder ska: Införa stopp för anställningar, konsultinköp, projektbeslut och inköp utanför slutna avtal. Förvaltningschef ges delegation att besluta om dispens. Utifrån den kritiska likviditetssituationen se över möjligheten att skjuta på investeringar. Fokusera på kostnadsutvecklingen och åtgärder för att bromsa den. Svara för att beslutsunderlag alltid innehåller ekonomiska analyser och konsekvenser för verksamheten ur både förvaltnings- och koncernperspektiv. Följa ramavtal och andra avtal som är upphandlade. Vidtagna och planerade åtgärder ska redovisas i delårsrapport 2:2012. forts

9 PROTOKOLL Regionstyrelsen Regionstyrelsens arbetsutskott , 11 Rs 129 forts Au 120 De myndighetsutövande verksamheterna ges i uppdrag att fortsätta arbetet med att fokusera på förbättringar bland annat genom arbetet med Förenkla helt enkelt. Ledningskontoret ges i uppdrag att omgående utarbeta riktlinjer för hur stoppaketet ska hanteras. Delårsrapport 1:2012 överlämnas till fullmäktige. Regionstyrelsens förslag till fullmäktige Regionfullmäktige föreslås godkänna de av regionstyrelsen beslutade åtgärderna.

10 Ledningskontoret Ulrika Jansson Ärendenr. 2012/6 Handlingstyp Delårsrapport 1 1 (9) Datum 30 april Delårsrapport 1/2012 Förslag till beslut i regionstyrelsen Med anledning av den negativa prognosen i delårsrapporten och för att nämnderna ska uppnå en budget i balans föreslår ledningskontoret att regionstyrelsen tar beslut om att alla nämnder ska vidta följande åtgärder: Inför stopp för anställningar, konsultinköp, projektbeslut och inköp utanför slutna avtal. Förvaltningschef ges delegation att ge dispens. Se över möjligheten att skjuta på investeringar utifrån den kritiska likviditetssituationen. Fokusera på kostnadsutveckling och åtgärder för att bromsa den. Alla beslutsunderlag ska innehålla ekonomiska analyser och konsekvenser för verksamheten i både förvaltnings- och koncernperspektiv. Ledningskontoret får i uppdrag att utarbeta riktlinjer för hur stoppaketet ska hanteras. Vidtagna och planerade åtgärder redovisas i delårsrapport 2/2012. Förslag till beslut i regionfullmäktige Regionfullmäktige föreslås godkänna de av regionstyrelsen beslutade åtgärderna. Bakgrund Delårsrapporten omfattar perioden januari-mars och är i huvudsak inriktad på ekonomi. Bedömningen av ekonomin bygger i huvudsak på de prognoser som nämnder/förvaltningar har gjort samt nya prognoser över skatter, statsbidrag och övriga poster inom finansförvaltningen. I nämndernas/förvaltningarnas delårsrapporter görs också en kort avstämning av samtliga perspektiv i respektive nämnds styrkort. I delårsrapporten prognostiseras ett negativt resultat vid årets slut på -5 mkr vilket innebär en avvikelse på -7 mkr jämfört med det budgeterade resultatet som är +2 mkr. Prognosen för nämndernas nettokostnadsavvikelse mot budget uppgår till -55 mkr. Fem nämnder redovisar negativa prognoser, tekniska nämnden (-12 mkr), gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (-3 mkr), barn- och utbildningsnämnden (-7 mkr), socialnämnden (-15 mkr) och hälso- och sjukvårdsnämnden (-20 mkr). En positiv prognos redovisas för ledningskontoret (+2 mkr). Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Postgiro Org. nr Webbplats

11 Ledningskontoret Ulrika Jansson 2 (9) I förhållande till budget prognostiseras skatteintäkter och generella statsbidrag öka med 46 mkr enligt senaste skatteprognosen från april Den negativa prognosen på nämnderna kompenseras alltså till viss del av förbättringar inom finansförvaltningen. Nämndernas ekonomiska situation är mycket alarmerande och kräver åtgärder. För investeringsutgifterna uppgår årsprognosen till ca 456 mkr. Investeringsbudgeten inklusive kompletteringsbudget uppgår till 499 mkr. Delårsrapport 1 - resultaträkning, mkr Resultat Prognos Budget Bokslut jan - mars Intäkter Kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Nämnder som prognostiserar större avvikelser Tekniska nämnden, -12 mkr Samhällsbyggnadsförvaltningen, -11 mkr Den ekonomiska prognosen för tekniska nämndens verksamheter inom samhällsbyggnadsförvaltningen visar på ett underskott med -11 mkr. Underskott finns inom parkeringsverksamheten, kollektivtrafiken och avfallsverksamheten. En översyn av taxan för avfall är nödvändig. När utvärderingen av kompost och brännbart är avslutat påbörjas arbetet med översynen av taxan. Prognosen pekar på ett underskott i den här verksamheten på 2 mkr.

12 Ledningskontoret Ulrika Jansson 3 (9) Färdtjänst och sjukresor har ökat resande jämfört med budgeterad kostnad vilket ger ett underskott jämfört med budget på 4 mkr. Prognosen för intäkter från parkeringsavgifter visar på ett underskott jämfört med budget på 3 mkr. Teknikförvaltningen, -1 mkr Förvaltningens samlade prognos pekar på ett underskott på 1 mkr. Barn- och utbildningsnämnden, -7 mkr Nämndens helårsprognos pekar på ett underskott på 7 mkr. Behovet av flera förskoleplatser ökar fortfarande vilket medför att nya förskoleavdelningar kommer att öppnas under året. Nämnden fick en ramförstärkning i 2012 års budget på 8,1 mkr för ökade elevflöden. Efter två månader såg det ut som om alla flöden låg i nivå med budget för året. Efter tre månader ser det ut som om det kan bli en ökning inom förskolan med sammantaget ca 65 barn, varav en minskning i den kommunala verksamheten med ca 30 och en ökning i den fristående förskolan med ca 95 barn jämfört med budget. Ökningen av antalet barn i förskolan beräknas kosta ca 8 mkr varav ca 1,5 mkr är merkostnader för ökning i fristående förskolor, under förutsättning att motsvarande ökning hade kunnat inrymmas i den kommunala förskolan. Besparingen på 13 mkr som nämnden fick inför år 2012 har till stor del verkställts genom att minska anslagen till extraordinära personalkostnader, skolskjutsar och svenska som andra språk. Vidare har beslut tagits att Stavgard ska upphöra från höstterminen 2012, att minska antalet talpedagoger med 1,0 tjänst, att minska anslagen till särskolan samt pedagogiskt mediecentrum och administrativt stöd inom staben. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, -3 mkr Nämndens helårsprognos pekar på ett underskott på 3 mkr. En översyn av utbildningsutbudet pågår i syfte att minska antalet utbildningar, parallellt med en översyn av den inre organisationen på gymnasieskolan. En övertalighetsprocess är inledd. Krav på personaleffektiviseringar finns. En strategi är att styra upp arbetstiden för lärare i högre grad samt att till viss del öka undervisningstiden. Socialnämnden, -15 mkr Helårsprognosen efter första kvartalet uppgår till -15 mkr och förslag till åtgärder för att nå ett nollresultat kommer att presenteras på socialnämnden i juni.

13 Ledningskontoret Ulrika Jansson 4 (9) Årets budget innehöll 13 mkr i sparbeting och det innebär att marginalerna minskat så redan vid årets början stod det klart att bufferten behövde tas i anspråk för försörjningsstödet. Utgångspunkten för året var att kunna hålla ett nollresultat vilket också redovisades i den första månadsrapporten för februari. Det försämrade resultatet beror framför allt på behovsökningar inom äldreomsorgen där vårdtyngden ökat samt ett ökat behov av placeringar av barn och ungdom. För att klara dessa behov inom budgetramen behövs omprioriteringar och ytterligare besparingsåtgärder och det kan då bli aktuellt med både förändringar i utbud och kvalitetsnivåer. Hälso- och sjukvårdsnämnden, -20 mkr Den ekonomiska prognosen pekar mot 20 mkr i underskott för året. Åtgärdsplanen för att skapa budget i balans är inte fullt genomförd ännu. Den negativa prognosen kommer främst från högre personal- och hyrpersonalkostnader än budgeterat. Prognosen för köpt vård ligger inom budgetram. Inför budgeten 2012 togs beslut om åtgärder för att skapa en ekonomi i balans, förutom dessa åtgärder finns generella besparingskrav utlagda på verksamheterna. Vissa av besparingsåtgärderna får inte full effekt under De beslutade åtgärderna är: effektiviserad planerad vård reduktion av antal konsulter optimera resurser inom neuromottagning, minnesmottagning och neuroteam reducerad hudmottagning, samverkan med ÖNH omflytta rehab slutenvård till öppenvård minskad läkemedelskostnad inom ögonsjukvård framflyttning obesitaskirurgi framflyttad start av bukaortascreening minska vård på behandlingshem ej starta nytt centralt smärtteam minska remittering till vård på fastlandet effektivisering av tandvården minskad kostnad för utbildning och minskad kostnad för utvecklingsprojekt inom kvalitetsenheten

14 Ledningskontoret Ulrika Jansson 5 (9) minska antalet prio-1 uppdrag (ambulans- helikopterverksamhet) ev. minskning av upphandlad sjukgymnastik (effekt 2013) se över indikationer inom njursjukvården (effekt 2013) De generella effektiviseringskrav som samtliga verksamheter fått, utöver ovanstående åtgärder, har i dagsläget inte kunnat verkställas inom alla områden. Sammanställning per nämnd, mkr Budget Utfall Avvikelse jan- mars jan-mars jan-mars Budget Prognos Helårs- Bokslut Nämnd avvikelse 2011 Regionstyrelsen varav politikerorganisation ledningskontoret serviceförvaltningen Tekniska nämnden varav teknikförvaltningen samhällsbyggnadsförvaltningen Byggnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Socialnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Summa

15 Ledningskontoret Ulrika Jansson 6 (9) Uppdrag med anledning av beslut i regionstyrelsen 30 mars angående månadsrapport februari Regionstyrelsen beslutade följande med anledning av det förväntade ekonomiska underskottet: Nämnderna ska snarast initiera besparingsarbete med inriktning att uppnå ett positivt resultat vid årets slut på 1 procent av nettokostnaderna Vidtagna och planerade besparingsåtgärder för att uppnå positivt resultat 2012 redovisas i delårsrapport 1/2012 Nedan följer en sammanställning av nämndernas redovisning av pågående arbete med anledning av beslutet. Ledningskontoret Kontoret redovisar en positiv prognos på 2 mkr vilket motsvarar ca 1,5 % av nettokostnaderna. Serviceförvaltningen Serviceförvaltningen har inför 2012 sänkt priserna med ca 1,3 mkr och reducerat den generella priskompensationen med 1,4 mkr. Förvaltningen har i budget planerat för en buffert på ca 1 procent av omsättningen. Bedömningen är att bufferten kommer att behöva tas i anspråk, bl.a. för att hantera minskad efterfrågan på förvaltningens tjänster när besparingar ska göras inom regionen. Tekniska nämnden - Samhällsbyggnadsförvaltningen Prognosen pekar på ett underskott på 11 mkr. En procent av nettokostnaderna motsvarar 1,5 mkr. Tekniska nämnden Teknikförvaltningen Prognosen pekar på ett underskott på 1 mkr. Byggnadsnämnden Prognosen pekar på ett nollresultat. En procent av nettokostnaderna motsvarar 267 tkr. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Prognosen pekar på ett nollresultat. En procent av nettokostnaderna motsvarar 116 tkr.

16 Ledningskontoret Ulrika Jansson 7 (9) Kultur- och fritidsnämnden En procent av nettokostnaderna motsvarar 1,2 mkr. Förvaltningen har en buffert på 344 tkr. Uppdraget att vid årets slut ha ett positivt resultat på 1 procent kommer att bli mycket svårt att genomföra. Förvaltningen saknar budgettäckning för flera av förra årets besparingar som ej genomförts helt, t.ex. driften av Vibble träffpunkt. Vidare saknas medel till administration av kultursamverkansmodellen. Förvaltningen har infört farfarsprincipen vid alla större ekonomiska beslut. Barn- och utbildningsnämnden Nämnden prognostiserar ett underskott på 7 mkr och förvaltningen bedömer att målet om ett positivt resultat motsvarande 1 procent av nettokostnaderna inte är realistiskt under året. En procent motsvarar ca 10 mkr. Nämnden kommer att behandla ärendet på arbetsutskottet den 2 maj. Samtliga verksamhetschefer har uppmanats lämna förslag på nödvändiga besparingsåtgärder för att nå ett positivt resultat. Exempel på åtgärder som kommit från chefsgruppen är vikariestopp, minskat läromedels- och administrationsanslag, minskat anslag till kompetensutveckling, överinskrivningar i förskolan, minskat anslag till undervisning, fler elever i klasserna och mindre resurser till elever i behov av särskilt stöd. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Prognosen pekar på ett underskott på drygt 3,5 mkr. Uppdraget att nå ett positivt resultat på sikt är påbörjat. De beslut som tas under 2012 kommer i begränsad omfattning att slå igenom i 2012 års resultat och uppdraget att nå ett positivt resultat kommer ej att kunna fullföljas under året. De beslut som är tagna och som kommer att få effekt på sikt är: Begränsning av utbildningsutbud och antal platser med verkan från augusti Förvaltningen har fattat beslut om produktivitetshöjande åtgärder som kan börja verka i augusti. Rektorerna har genomfört effektiviseringar i organisationen med verkan från augusti. Som en konsekvens av ovanstående punkter har förvaltningen påbörjat en process kring övertalighet. GVN planerar att fatta ytterligare beslut om inskränkningar i utbildningsutbudet med verkan från augusti Förvaltningen kommer att göra en översyn av de administrativa resurserna med avsikt att effektivisera med verkan under 2013.

17 Ledningskontoret Ulrika Jansson 8 (9) Socialnämnden Helårsprognosen pekar på ett underskott på 15 mkr. Förslag till åtgärder för att nå ett nollresultat kommer att presenteras på socialnämnden i maj. Förvaltningen tolkar regionstyrelsens beslut så att förvaltningen har en buffert motsvarande 1 procent men till följd av det ekonomiska läget med fortsatt högt försörjningsstöd har socialnämnden beslutat att ta i anspråk den och då är inte avsikten att nämnden ska genomföra ytterligare besparingar. Hälso- och sjukvårdsnämnden Prognosen pekar på ett underskott på 20 mkr Målet att redovisa ett positivt resultat på 1 procent är realistiskt först när pågående insatser för att sänka nettokostnaderna visar att verksamheten är i nivå med budget. Målet att nå ett positivt resultat kommer inte att vara uppfyllt Personal Antalet anställda har ökat med 139 personer första kvartalet 2012 jämfört med årsskiftet. Om man jämför antalet anställda med hur det såg ut 31 mars 2011 har antalet tillsvidare anställda minskat med 43 personer. Siffrorna är något osäkra. Jämförelse med 31 december Differens Tillsvidare anställda Visstidsanställda Jämförelse med 31 mars Differens Tillsvidare anställda Visstidsanställda Sjuktalet ligger för perioden januari februari i snitt på 5,3 % jämfört med 5,0 % samma period förra året.

18 Ledningskontoret Ulrika Jansson 9 (9) Trend antal anställda Sjuktal %, inkl. timanställda (per månad) Totalt inkl. visstidsanställda Endast visstidsanställda 9, ,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Ledningskontorets bedömning En grundförutsättning för en stabil ekonomi för regionen som helhet är att nämnderna klarar sina uppdrag inom de ekonomiska ramar som tilldelats. Med anledning av underskottet i nämndsorganisationen år 2011 (-29 mkr) och de besparingskrav som finns utfördelade i budgeten år 2012 är oron stor för att nämnderna inte ska klara sitt ekonomiska uppdrag. Det krävs stor återhållsamhet och genomförande av strategiska förändringar för att regionen ska kunna bedriva sin verksamhet inom de ekonomiska ramar som finns. Alla nämnder utom två hade ett negativt resultat i bokslutet Resultatet för nämnderna under årets första tre månader visar på -26 mkr vilket också är ett tecken på att ytterligare besparingsåtgärder behöver genomföras under kommande månader för att nämnderna ska vara i ekonomisk balans vid årets slut. LEDNINGSKONTORET Bo Dahllöf regiondirektör

19 Regionfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 4 Region Gotlands revisorers budget för 2013 Innehåll Region Gotlands revisorer Regionfullmäktiges presidium

20 Regionens revisorer REGION GOTLAND Regionfullmäktiges presidium Revisorernas budget Vi har revisionsgruppens uppdrag att redovisa för regionfullmäktiges presidium om behovet av utökat anslag och vill härmed äska: 1. Utökad ram för 2013 med kronor 2. Utökad ram för 2014 med ytterligare kronor Bakgrunden är följande. Revisionsgruppen har enats om en revisionsplan som överstiger tillgängliga resurser. Utöver de granskningar som är obligatoriska enligt kommunallagen baseras revisionsplanen på en väsentlighetsoch riskanalys och en prioritering av angelägna projekt. De obligatoriska granskningarna tar dryg 40 % av revisionsanslaget i anspråk vilket leder till att angelägna projekt flyttas framåt i tiden. På sex år, mellan 2006 och 2011 har revisionsanslaget ökat med endast 4,7 % och uppgår till 0,70 promille av verksamhetens nettokostnader 2010 att jämföra med riksgenomsnittet för kommuner 1,10 promille för samma år. En jämförelse med verksamhetens nettokostnader tar hänsyn till att revisionsuppdraget även omfattar landstingskommunal verksamhet. Till år 2012 medgav fullmäktige en höjning med kr vilket motsvarar 0,78 promille av verksamhetens nettokostnader. En ytterligare höjning av revisionsanslaget med kronor skulle öka Gotlands andel till 0,90 promille. Även efter dessa till synes stora ökningar kommer vi sannolikt att ligga långt under riksgenomsnittet. För Region Gotlands revisorer Stig Pettersson Ordförande Mats Ågren Vice ordförande Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl Org nr E-postregiongotland@gotland.se Webbplatswww.gotland.se C* /vf f»^ n f4 vu vj L l Cl l l Ll

21 Regionfullmäktige Regionfullmäktiges presidium Ärendenr. KS 2012/122 Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum (1) Revisorernas budget Enligt reglemente för Gotlands kommuns revisorer, 9 skall fullmäktiges presidium bereda revisionens budget. Den 23 februari 2012 inkom revisorerna med en begäran om utökad ökad ram för 2013 med kr. Motiven bakom revisorernas begäran är den revisionsplan de beslutat om som överstiger tillgängliga resurser. Utöver de granskningar som är obligatoriska enligt kommunallagen baseras revisionsplanen på en väsentlighets- och riskanalys och en prioritering av angelägna projekt. De obligatoriska granskningarna tar drygt 40 % av revisionsanslaget i anspråk vilket leder till att angelägna projekt flyttas framåt i tiden. Revisorerna anför även att anslagen är låga i jämförelse med övriga kommuners där riksgenomsnittet är 1,10 promille. På Gotland är anslaget på 0,78 promille. Fullmäktiges presidium anser att kommunrevisionen är mycket viktigt inte bara utifrån att granska årsredovisningen utan att det handlar även om att kunna följa upp den kommunala verksamheten löpande på ett effektivt sätt. Används regionens resurser effektivt och får vi ut bästa möjliga verksamhet för de resurser vi anslår till olika verksamheter. Den revisionsplan som revisionen beslutat om rymmer angelägna projekt. Fullmäktiges presidium föreslår regionfullmäktige besluta att utöka ramen med kr för år Björn Jansson Conny Kristensen Gahnström Hans Klintbom Ordförande 1:e vice ordförande 2:e vice ordförande Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Postgiro Org. nr Webbplats

22 Regionfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 5 Strategisk plan och budget Innehåll Regionstyrelsens förslag , 150 Regionstyrelsens arbetsutskott och , 145 Ledningskontoret Investeringssammanställning, majoritetsförslag Ramberäkning 2013 per nämnd/förvaltning Ramberäkning 2013 Regionstyrelsens arbetsutskott och 11 Centrala samverkansnämndens protokoll Nämndernas underlag april 2012 *) Beredningsunderlag april 2012 *) *) Tidigare utsänt

23 Regionstyrelsen Regionstyrelsens arbetsutskott , 11 PROTOKOLL 1 (6) Rs 150 Au 145 Strategisk plan och budget RS 2012/9 - Nämndernas förslag till strategisk plan och budget (nämndernas äskanden) - Ledningskontorets beredningsunderlag, april 2012 med revideringar maj 2012 Allmänt Vid sammanträdet den 7 maj presenterade ekonomidirektör Åsa Högberg det ekonomiska läget med samhällsekonomisk översikt för att ge regionstyrelsen en orientering om förutsättningarna för strategisk plan och budget med fokus på budgeten Som ett led i beredningen har budgetdialoger genomförts med företrädare för samtliga nämnder. Yrkande: o Brittis Benzler (V) yrkade, mot bakgrund av att Region Gotlands uppdrag både handlar om att bedriva verksamheter och att utveckla ön, på en förändrad budgetprocess. Till budgetberedningen kommer det in förslag från nämnderna som i huvudsak berör deras huvuduppdrag, det ger en bild av såväl nuläge som planering och önskemål för framtiden. Det är däremot svårt att under beredningen få motsvarande bild av arbetet mot visionsmålen. Detta strategiska arbete blir inte heller synligt som en del av regionens strategiska plan och budget, vilket kan leda till att arbetet inte ges tillräcklig prioritet. Ledningskontoret föreslås därför ges i uppdrag att till budgetavstämningen hösten 2012 påbörja arbetet med redovisning av nuläge, planering och förslag för framtiden för vart och ett av de övergripande visionsmålen. Delmålen för är: - Minst bor på Gotland, - Gotlänningarnas välstånd ligger i nivå med rikets i genomsnitt, - Gotland är den naturliga mötesplatsen i Östersjöregionen, - Självskattad hälsa och psykiskt välbefinnande ligger över riksgenomsnittet och Miljö och klimatarbete på Gotland rankas topp tio i landet. Ordförande ställde proposition på Brittis Benzlers yrkande och fann att det hade vunnit bifall.

24 Regionstyrelsen Regionstyrelsens arbetsutskott , 11 Investeringar ramar PROTOKOLL 2 (6) Arbetsutskottets förslag till investeringsbudget för 2013 föredrogs av Brittis Benzler (V). För investeringar i skattefinansierad verksamhet upptas 187, 8 miljoner kronor (mnkr) och för investeringar i affärsdrivande verksamhet 31,5 mnkr. Totalt 219,3 mnkr. Nämnd Investeringsram mnkr REGIONSTYRELSEN Ledningskontoret 21,1 Serviceförvaltningen 6,5 TEKNISKA NÄMNDEN Teknikförvaltningen 65,5 Samhällsbyggnadsförvaltningen 66,8 Summa affärsdrivande för båda förvaltningarna 31,5 är inkluderat. BYGGNADSNÄMNDEN 2,0 MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN 0,4 KULTUR- OCH FRITIDSÄMNDEN 1,0 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 13,0 GYMNASIE- OCH VUXENUTBILDINGSNÄMNDEN 18,5 SOCIALNÄMNDEN 3,5 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 21,0 TOTALT 219,3 Totalt exklusive affärsdrivande verksamhet 187,8 Yrkande: o Lena Celion (M) yrkade på att investeringen i infrastrukturen för Visborg utökas med 2 mnkr till 4 mnkr och att investeringen för Hällarna utgår, det vill säga minskas med 2 mnkr till noll. Ordföranden ställde proposition på arbetsutskottets förslag och Lena Celions (M) yrkande och fann att yrkandet hade avslagits. Omröstning begärdes och sammanträdet godkände följande propositionsordning JA för arbetsutskottets förslag och NEJ för Lena Celions förslag. Åtta ledamöter röstade ja: Hanna Westerén (S), Brittis Benzler (V), Leif Dahlby (S), Stefaan De Maecker (MP), Bo Björkman (S), Tommy Gardell (S), Janica Sörestedt (S) och Åke Svensson (S). Sju ledamöter röstade nej: Lena Celion (M), Eva Nypelius (C), Stefan Nypelius (C), Rolf Öström (M), Mats-Ola Rödén (FP), Lars Thomsson (C) och Stefan Wramner (M). Ordförande fann att arbetsutskottets förslag vunnit bifall. Driftbudget ramar

25 Regionstyrelsen Regionstyrelsens arbetsutskott , 11 PROTOKOLL 3 (6) Ledningskontoret har i dokumentet Beredningsunderlag, april sammanfattat nämndernas framställningar om ramförändringar och intäktsförändringar med mera. Enligt den delårsrapport som ledningskontoret har upprättat för det första kvartalet 2012 är prognosen för året ett negativt resultat på -5 miljoner kronor (mnkr). Detta innebär en avvikelse på -7 mnkr jämfört med budget, som är på +2 mnkr. Prognosen för nämndernas verksamhet, år 2012, visar ett underskott på 55 mnkr. Majoriteten föreslog, vilket även blev arbetsutskottets förslag, att det i preliminära ramar för 2013 upptas kompensation för personalkostnadsökningar -65 mnkr, externa avtal -22,8 mnkr, interna höjningar av priser och hyror -18,9 mnkr, besparingar +40,5 mnkr, förslag till ramtillskott -23,8 mnkr (varav -10,8 mnkr justering av resursfördelningsmodell för barn- och utbildningsnämnden samt hälsooch sjukvårdsnämnden), vilket ger en ökad utgiftsram för driftbudgeten med summa justeringar -90,0 mnkr. Det justerade resultatet blir +16 mnkr. I förslaget till besparingar på 40,5 mnkr inkluderas uppdrag till ledningskontoret om riktade besparingar på 5 mnkr. Yrkande: o Lena Celion (M) yrkade på att de medel som tillförts kultur- och fritidsnämnden för kulturplanen samt de medel som tillförts socialnämnden för forskning och utveckling (FOU) i stället tillförs regionstyrelsen för finansiering av dessa åtgärder. Hon yrkade även på att 0,3 mnkr tillförs samhällsbyggnadsförvaltningen för väghållning av enskilda vägar i stället för, som i majoritetens förslag, Södra Hällarna samt att regionalt stöd till landsbygdsskolor utökas med 4 mnkr, kollektivtrafiken tillförs 1 mnkr för halvtimmestrafik och att kultur- och fritidsnämnden tillförs ytterligare 2 mnkr (föreningsbidrag, 1,5 mnkr, och Vibble fritidsgård 0,5 mnkr). Yrkandet innefattade även besparingsförslag på 8 mnkr genom konkurrensutsättning, allmänt, samt 5 mnkr genom upphandling av stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Lena Celion yrkade slutligen på att den av majoriteten riktade besparingen på 5 mnkr inte får drabba barn och gamla. Totalt innebär yrkandet ett resultat på +22 mnkr.

26 Regionstyrelsen Regionstyrelsens arbetsutskott , 11 PROTOKOLL 4 (6) Arbetsutskottets förslag Effekt på ramen Ökning -, Minskning + Au Yrkande M C FP Personalkostnadsökningar -65,0 Personalkostnadsökningar motsvarande 2,5% Externa avtal -22,8 Interna höjningar av priser och hyror -18,9 Besparingar Förändring och effektivisering av IT-organisationen +5,0 Följa ramavtal +5,0 Översyn av telefon och datorabonnemang +3,0 Lokaleffektivisering +10,0 Framtagande av investeringsstrategi +3,0 Lägre avskrivningar till följd av lägre investeringstakt +1,0 Varuförsörjningstransporter, översyn av +0,5 Gemensam vikariehantering, översyn av +1,0 Avgifter och taxor, översyn av +2,0 Ökning av förväntade reavinster +5,0 Ytterligare riktade besparingar för år 2013, uppdrag till ledningskontoret +5,0 Konkurrensutsättning, allmänt -- +8,0 Upphandling av tjänster enl. LSS +5,0 SUMMA BESPARINGAR +40,5 Summa besparingar enligt yrkande +53,5

27 Regionstyrelsen Regionstyrelsens arbetsutskott , 11 PROTOKOLL 5 (6) Förslag till ramtillskott Regionstyrelsen/ledningskontoret (LK): Utökning av näringslivs- och verksamhetsanslag -1,0 Regionstyrelsen/LK: För finansiering av kulturplanen och FOU -2,5 Tekniska nämnden/samhällsbyggnadsförvaltningen (SBF): Södra hällarna -0,3 +0,3 Tekniska nämnden/sbf: Enskilda vägar -- -0,3 Tekniska nämnden/sbf: Kollektivtrafiken, halvtimmestrafik -- -1,0 Tekniska nämnden/sbf: Rakel -0,7 Tekniska nämnden/teknikförvaltningen: anslag för tomhyra av Solrosen -4,0 Kultur- och fritidsnämnden: Ramtillskott för samverkansmodellen -1,5 +1,5 Kultur- och fritidsnämnden: Ökat föreningsbidrag och Vibble fritidsgård -- -2,0 Barn- och utbildningsnämnden: Informations- och kommunikationsteknik -2,3 Socialnämnden: Ökat antal OSA-anställningar -2,2 Socialnämnden: Forskning och utveckling -1,0 +1,0 Barn- och utbildningsnämnden: Justering av resursfördelningsmodell -2,8 Barn- och utbildningsnämnden: Ökat regionalt stöd, landsbygdsskolor -- -4,0 Hälso- och sjukvårdsnämnden: Justering av resursfördelningsmodell -8,0 SUMMA RAMTILLSKOTT -23,8 Summa ramtillskott enligt yrkande -16,8 Totalt ökad utgiftsram -90,0-84,0 Ordföranden ställde proposition på arbetsutskottets förslag och Lena Celions (M) yrkande och fann att yrkandet hade avslagits. Omröstning begärdes och sammanträdet godkände följande propositionsordning JA för arbetsutskottets förslag och NEJ för Lena Celions förslag. Åtta ledamöter röstade ja: Hanna Westerén (S), Brittis Benzler (V), Leif Dahlby (S), Stefaan De Maecker (MP, Bo Björkman (S), Tommy Gardell (S), Janica Sörestedt (S) och Åke Svensson (S). Sju ledamöter röstade nej: Lena Celion (M), Eva Nypelius (C), Stefan Nypelius (C), Rolf Öström (M), Mats-Ola Rödén (FP), Lars Thomsson (C) och Stefan Wramner (M). Ordförande fann att arbetsutskottets förslag vunnit bifall.

28 Regionstyrelsen Regionstyrelsens arbetsutskott , 11 PROTOKOLL 6 (6) Uppdrag Anmärkning. Arbetsutskottet har under beredningen beslutat om utredningsuppdrag vilka framgår av arbetsutskottets protokoll, Au 145. Regionstyrelsens beslut Utbytestakten för PC ändras från 3 år till 4 år för bärbara datorer och från 4 år till 5 år för stationära datorer. Beslutet innebär en sänkning av investeringstakten med 5 mnkr per år. Ledningskontoret ges i uppdrag att till budgetavstämningen hösten 2012 påbörja arbetet med redovisning av nuläge, planering och förslag för framtiden för vart och ett av de övergripande visionsmålen. Förslaget till budget för 2013 överlämnas till regionfullmäktige. Regionstyrelsens förslag för beslut i fullmäktige För investeringar i skattefinansierad verksamhet upptas 187,8 miljoner kronor (mnkr). För investeringar i affärsdrivande verksamhet (hamnverksamhet, vattenförsörjning och avloppshantering samt avfallshantering) upptas 31,5 mnkr. Totalt 219, 3 mnkr (brutto). De föreslagna PLANERINGSRAMARNA för beräkning av 2013 års driftbudget fastställs. Årets resultat beräknas till +16 miljoner kronor. Anslaget för partistöd återställs enligt grundregeln (ca kronor).

29 PROTOKOLL 1 (7) Regionstyrelsens arbetsutskott , 11 Au 145 Strategisk plan och budget RS 2012/9 - Nämndernas förslag till strategisk plan och budget (nämndernas äskanden) - Ledningskontorets beredningsunderlag, april 2012 Allmänt Vid sammanträdet den 7 maj presenterades det ekonomiska läget med samhällsekonomisk översikt för att ge regionstyrelsen en orientering om förutsättningarna för strategisk plan och budget med fokus på budgeten Som ett led i beredningen har budgetdialoger genomförts med företrädare för samtliga nämnder. Förslag till budget föredrogs av ekonomidirektör Åsa Högberg. Investeringar ramar Majoritetens förslag föredrogs av Brittis Benzler (V). För investeringar i skattefinansierad verksamhet upptas 187, 8 miljoner kronor (mnkr) och för investeringar i affärsdrivande verksamhet 31,5 mnkr. Totalt 219,3 mnkr. Yrkande Lars Thomsson (C) yrkade på att investeringen i infrastrukturen för Visborg utökas med 2 mnkr till 4 mnkr och att investeringen för Hällarna utgår, det vill säga minskas med 2 mnkr till noll. Ordföranden ställde proposition på majoritetens förslag och Lars Thomssons yrkande och fann att yrkandet hade avslagits. Omröstning begärdes och sammanträdet godkände följande propositionsordning JA för majoritetens förslag och NEJ för Lars Thomssons förslag. Fyra ledamöter röstade ja: Hanna Westéren (S), Brittis Benzler (V), Stefaan De Maecker (MP) och Åke Svensson (S). Tre ledamöter röstade nej: Lena Celion (M), Lars Thomsson (C) och Mats-Ola Rödén. Ordförande fann att majoritetens förslag vunnit bifall. Arbetsutskottets beslut Ledningskontoret får i uppdrag att i samverkan med tekniska nämnden informera om innehållet i investeringen Murgrönan park. Uppdraget ska senast avrapporteras till budgetavstämningen hösten 2012.

30 PROTOKOLL 2 (7) Regionstyrelsens arbetsutskott , 11 Ledningskontoret får i uppdrag att i samverkan med gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden utreda driftskonsekvenserna för den av nämnden föreslagna investeringen i elevhemmet på Folkhögskolan Hemse. Uppdraget ska avrapporteras till budgetavstämningen hösten Arbetsutskottets förslag till regionstyrelsen för beslut i fullmäktige För investeringar i skattefinansierad verksamhet upptas 187,8 miljoner kronor (mnkr). För investeringar i affärsdrivande verksamhet (hamnverksamhet, vattenförsörjning och avloppshantering samt avfallshantering) upptas 31,5 mnkr. Totalt 219, 3 mnkr (brutto). Driftbudget ramar Ledningskontoret har i dokumentet Beredningsunderlag, april sammanfattat nämndernas framställningar om ramförändringar och intäktsförändringar med mera. Enligt den delårsrapport som ledningskontoret har upprättat för det första kvartalet 2012 är prognosen för året ett negativt resultat på -5 miljoner kronor (mnkr). Detta innebär en avvikelse på -7 mnkr jämfört med budget, som är på +2 mnkr. Prognosen för nämndernas verksamhet, år 2012, visar ett underskott på 55 mnkr. Majoriteten föreslog att det i preliminära ramar för 2013 upptas, enligt vad som framgår nedan, kompensation för personalkostnadsökningar -65 mnkr, externa avtal -22,8 mnkr, interna höjningar av priser och hyror -18,9 mnkr, besparingar +40,5 mnkr, förslag till ramtillskott -23,8 mnkr (varav -10,8 mnkr justering av resursfördelningsmodell för barn- och utbildningsnämnden samt hälso- och sjukvårdsnämnden), vilket ger en ökad utgiftsram för driftbudgeten med summa justeringar -90,0 mnkr. Det justerade resultatet blir +16 mnkr. I förslaget till besparingar på 40,5 mnkr inkluderas uppdrag till ledningskontoret om riktade besparingar på 5 mnkr. Yrkande: Lena Celion (M) yrkade på att de medel som tillförts kultur- och fritidsnämnden för kulturplanen samt de medel som tillförts socialnämnden för forskning och utveckling (FOU) i stället tillförs regionstyrelsen för finansiering av dessa åtgärder. Hon yrkade även på att 0,3 mnkr tillförs samhällsbyggnadsförvalt-

31 PROTOKOLL 3 (7) Regionstyrelsens arbetsutskott , 11 ningen för väghållning av enskilda vägar i stället för, som i majoritetens förslag, Södra Hällarna samt att regionalt stöd till landsbygdsskolor utökas med 4 mnkr, kollektivtrafiken tillförs 1 mnkr för halvtimmestrafik och att kultur- och fritidsnämnden tillförs ytterligare 2 mnkr (föreningsbidrag, 1,5 mnkr, och Vibble fritidsgård 0,5 mnkr). Yrkandet innefattade även besparingsförslag på 8 mnkr genom konkurrensutsättning, allmänt, samt 5 mnkr genom upphandling av stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Lena Celion (M) yrkade slutligen på att den av majoriteten riktade besparingen på 5 mnkr inte får drabba barn och gamla. Totalt innebär yrkandet ett resultat på +22 mnkr. Ordföranden ställde proposition på majoritetens förslag och Lena Celions yrkande och fann att yrkandet hade avslagits. Omröstning begärdes och sammanträdet godkände följande propositionsordning JA för majoritetens förslag och NEJ för Lena Celions förslag. Fyra ledamöter röstade JA: Hanna Westerén (S), Brittis Benzler (V), Stefaan De Maecker (MP) och Åke Svensson (S). Tre ledamöter röstade NEJ: Lena Celion (M), Lars Thomsson (C) och Mats-Ola Rödén. Ordförande fann att majoritetens förslag vunnit bifall. Arbetsutskottets beslut I förslaget till preliminära ramar för 2013 upptas, enligt vad som framgår nedan, kompensation för personalkostnadsökningar -65 miljoner kronor (mnkr), externa avtal -22,8 mnkr, interna höjningar av priser och hyror -18,9 mnkr, besparingar +40,5 mnkr, förslag till ramtillskott -23,8 mnkr (varav -10,8 mnkr justering av resursfördelningsmodell för barn- och utbildningsnämnden samt hälso- och sjukvårdsnämnden), vilket ger en ökad utgiftsram för driftbudgeten med summa justeringar -90,0 mnkr. Det justerade resultatet blir +16 mnkr. o Personalkostnadsökning: Ramökning för personalkostnadsökningar upptas med 2,5 %. Beloppet 65 mnkr upptas som personalkostnadsreserv i finansförvaltningen och fördelas till nämnderna vid budgetavstämningen, hösten o Externa avtal totalt -22,8 miljoner kronor (mnkr) - Regionstyrelsen; partistöd, återställning enligt grundregeln -0,3 mnkr - Tekniska nämnden (TN); avfall, insamling (5,8 %) -2,6 mnkr - TN, kollektivtrafik (4 %) -1,7 mnkr - TN, samhällsbetalda resor (3 %) -0,6 mnkr - o

32 PROTOKOLL 4 (7) Regionstyrelsens arbetsutskott , 11 o Kultur- och fritidsnämnden (KFN), länsinstitutionerna -0,3 mnkr - KFN, föreningsdrivna anläggningar -0,1 mnkr - Barn- och utbildningsnämnden (BUN), fristående grundskolor -2,5 mnkr - BUN, köp av stödverksamhet, skolskjutsar -1,0 mnkr - Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, fristående gymnasieskolor -1,0 mnkr - Socialnämnden, externa avtal -6,9 mnkr - Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN), Falck ambulans -0,7 mnkr - HSN, alarmering och dirigering -0,1 mnkr - HSN, privata vårdgivare -0,3 mnkr - HSN, förlängning av avtal för luftburen ambulans -2,9 mnkr - HSN, Kargo -0,2 mnkr - HSN, Vårdapotek AB -0,1 mnkr - HSN, Diaverum -1,4 mnkr o Interna priser totalt -18,9 miljoner kronor (mnkr) För höjning av priser för serviceförvaltningens tjänster upptas 1,5 %, generellt. Telefoni och måltidsförsörjning upptas enligt äskande. Totalt -10,3 mnkr. För kompensation för en höjning av internhyrorna upptas -8,6 mnkr. o Besparingar totalt 40,5 miljoner kronor (mnkr) - Förändring och effektivisering av IT-organisation, uppdrag +5,0 mnkr - Minskning av kostnader genom att ramavtal följs, uppdrag + 5,0 mnkr - Översyn av telefon- och datorabonnemang, uppdrag +3,0 mnkr - Fortsatt arbete med lokaleffektivisering, uppdrag +10,0 mnkr - Minskade räntekostnader genom investeringsstrategi, uppdrag +4,0 mnkr - Minskning av varuförsörjningstransporter, uppdrag +0,5 mnkr - Gemensam vikariehanterig, uppdrag +1,0 mnkr - Relevanta taxor och avgifter ses över, uppdrag +2,0 mnkr - Riktade besparingar, uppdrag +5,0 mnkr - Reavinster +5,0 mnkr Förslaget till budget för 2013 överlämnas till regionstyrelsen.

33 PROTOKOLL 5 (7) Regionstyrelsens arbetsutskott , 11 Arbetsutskottets uppdrag Fastigheter, hamnar m.m. Ledningskontoret ges i uppdrag, tillsammans med tekniska nämnden, att med stöd av lokalsamordningsgruppen, effektivisera lokalanvändandet för att sänka kostnaderna med minst 10 miljoner kronor år 2013 och ytterligare 5 miljoner kronor (mnkr) för år 2014 samt ytterligare 5 mnkr för år Uppdraget ska rapporteras vid budgetavstämningen hösten Ledningskontoret ges i uppdrag, tillsammans med tekniska nämnden, att fortsätta arbetet med energieffektiviseringsprojektet, EPC, genom att utarbeta förslag till genomförande inklusive överväganden om organisationsform. Projektformen är en form som ska övervägas. Uppdraget ska avrapporteras vid budgetavstämningen hösten Ledningskontoret ges i uppdrag att utarbeta en investeringsstrategi med ett maximalt tak på 200 miljoner kronor, inklusive affärsdrivande investeringar, per år under en treårs period. Syftet med uppdraget är att minska räntekostnader, driftskostnader och avskrivningar. Sparbeting 4 mnkr. Förslag till investeringsplan inom utrymmet för ska presenteras vid budgetavstämningen hösten Ledningskontoret ges i uppdrag att fortsätta arbetet med att undersöka förutsättningarna för försäljningen av Region Gotlands äldreboenden. Diskussion ska bland annat föras med Gotlands Hem. Uppdraget ska genomföras snarast och avrapporteras augusti Ledningskontoret ges i uppdrag, tillsammans med tekniska nämnden, att utveckla lokalförsörjningsplanen med fokus på lokalförsörjning och driftskostnadskonsekvenser. Uppdraget ska avrapporteras vid budgetberedningen våren Tekniska nämnden ges i uppdrag att utreda och säkerställa ansvarsfördelningen för muddringen av Klintehamns hamn samt att utreda de framtida finansieringsmöjligheterna för hamnverksamheten. Uppdraget ska avrapporteras vid budgetavstämningen hösten 2012.

34 PROTOKOLL 6 (7) Regionstyrelsens arbetsutskott , 11 IT Serviceförvaltningen ges i uppdrag att genomföra föreslaget sparbeting avseende dator- och telefonabonnemang. Sparbeting 3 mnkr. Uppdraget ska avrapporteras vid budgetberedningen våren Ledningskontoret ges i uppdrag att genomföra förändra och effektivisera ITorganisationen. Sparbeting 5 mnkr. Uppdraget ska rapporteras vid budgetavstämningen hösten 2012 samt avrapporteras vid budgetberedningen våren Personalpolitiska ställningstaganden Ledningskontoret ges i uppdrag att ytterligare analysera personalstatistiken och personalutvecklingen i Region Gotland. Uppdraget ska avrapporteras senast till budgetavstämningen hösten Ledningskontoret ges i uppdrag att återkomma med lönepolitiska prioriteringar avseende jämställdhetssatsningar och satsningar på bristyrken. Uppdraget ska avrapporteras vid budgetavstämningen hösten Ledningskontoret ges i uppdrag att genomföra en förstudie med temat Heltidssatsningar - bort från oönskade deltider. Uppdraget ska avrapporteras vid budgetavstämningen hösten Övrigt Serviceförvaltningen ges i uppdrag att genomföra en översyn av varuförsörjningstransporterna. Sparbeting 0,5 mnkr. Uppdraget ska rapporteras vid budgetavstämningen hösten Samtliga nämnder ges i uppdrag att genomföra översyn av relevanta avgifter och taxor i jämförelse med liknande nationella avgifter och taxor. Sparbeting 2 mnkr. Uppdraget ska avrapporteras vid budgetavstämningen hösten 2012.

35 PROTOKOLL 7 (7) Regionstyrelsens arbetsutskott , 11 Socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden får i uppdrag att utreda förutsättningar och möjligheter med gemensam vikariehantering, mellan de olika nämnderna, med gemensamt administrativt system. Sparbeting 1 mnkr. Uppdraget ska avrapporteras vid budgetavstämningen hösten Ledningskontoret ges i uppdrag att återkomma med förslag till riktade besparingar. Sparbeting 5 mnkr Uppdraget ska avrapporteras vid budgetavstämningen hösten Ledningskontoret ges i uppdrag att, i samarbete med kultur- och fritidsnämnden, analysera affärsplanen för Stiftelsen Medeltidsveckan och Region Gotlands eventuella framtida delaktighet i veckan. Uppdraget ska avrapporteras till budgetavstämningen hösten Ledningskontoret ges i uppdrag att genomföra en förstudie med temat landsbygdsutveckling. Förstudien ska bland annat belysa serviceorternas betydelse, funktioner samt Regionens verksamheters lokalisering, effektivitet och kvalité. Uppdraget ska avrapporteras till budgetberedningen våren Arbetsutskottets förslag till regionstyrelsen Utbytestakten för PC ändras från 3 år till 4 år för bärbara datorer och från 4 år till 5 år för stationära datorer. Beslutet innebär en sänkning av investeringstakten med 5 mnkr per år. Arbetsutskottets förslag till regionstyrelsen för beslut i regionfullmäktige INVESTERINGAR upptas med 219,3 miljoner kronor (brutto). Av dessa avser 187,8 mnkr investeringar i skattefinansierad verksamhet och 31,5 miljoner kronor investeringar i affärsdrivande verksamheter. De föreslagna PLANERINGSRAMARNA för beräkning av 2013 års driftbudget fastställs. Årets resultat beräknas till +16 miljoner kronor. Anslaget för partistöd återställs enligt grundregeln (ca kronor).

36 Ledningskontoret Ärendenr RS 2012/9 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum Regionstyrelsen Uppdrag: anpassa verksamheten till ekonomiska förutsättningar Bakgrund Det senaste årets konjunkturnedgång har som konsekvens att skatteunderlaget inte stiger i tillräcklig takt för att täcka kostnadsökningarna. Det betyder att läget för regionen har förändrats relativt snabbt och att det inte längre går att klara ekonomin med hjälp av smärre förändringar i verksamheten. Konkret måste Region Gotland genomföra en kostnadsnivåminskning på ca 120 miljoner fram till 2015, dvs 40 mkr per år i tre år, för att ha en budget som tillåter verksamhetsutveckling och en stabil ekonomi. Om man tittar på kostnads- och intäktsutvecklingen fem år tillbaka är det tydligt att kostnaderna har ökat snabbare än intäkterna (se diagram 1). Diagram 1 Plankalkylen framåt visar en differens mellan beräknade kostnader och intäkter enligt diagram 2. Det saknas ca 12 mkr år 2013 och 10 mkr 2014 för att få en budget som slutar på 0, vilket i sig är en alldeles för svag budget och inte ger någon beredskap för oförutsedda händelser. En mer realistisk budget som ger valmöjligheter och beredskap är en budget med ett resultat på ca en procent av omsättningen, dvs 40 mkr. Det förutsätter också en nämndsverksamhet som är i balans med budget. En minskning av kostnadsmassan med 120 mkr skulle ge regionen goda förutsättningar att ha en ekonomi i balans efter Diagram 2 1

37 Ledningskontoret Region Gotland Ärendenr 2 (5) Det är först år 2015 som förutsättningarna ser bättre ut. Det är dock osäkert, varför regionen bör förhålla sig till ett framtidsscenario där konjunkturen är fortsatt svag. Regeringens vårproposition innehöll inga åtgärder som ändrar den nuvarande bilden, snarare förstärks den svaga ekonomiska samhällsutvecklingen de närmaste åren. Den utredning som ger förslag om förändring av utjämningsbidraget finns inte nämnd i vårpropositionen. Koncernledningsgruppens förslag Regionstyrelsen gav regiondirektören ett uppdrag att i samarbete med koncernledningsgruppen ta fram förslag på kostnadsminskningar till budgetberedningen i maj 2012, RS För att lyckas minska kostnadsmassan krävs att de åtgärder som genomförs har bestående effekter. Det är väsentligt att regionen ser över sitt utbud och uppdrag och tar beslut kring vilka områden som ska utvecklas och vilka som av nödvändighet måste tas bort. Det är också viktigt att i det sammanhanget ta hänsyn till tillväxtskapande verksamhet. Minst lika viktigt är att det finns en koncerngemensam samsyn kring de beslut som tas och att hela koncernen både på nämnds- och förvaltningsnivå drar åt samma håll. Nedan följer en lista på ett antal tänkbara områden och åtgärder som på kort och längre sikt skulle stärka regionens möjlighet att ha en god och effektiv verksamhet inom de ekonomiska ramar som finns.

38 Ledningskontoret Region Gotland Ärendenr 3 (5) Ett annat alternativ till kostnadsminskning är att lägga ut ett krav per nämnd att minska budgeten med en procent årligen fram till Koncernledningsgruppen föreslår inte detta tillvägagångssätt utan föreslår istället att regionfullmäktige ger specifika uppdrag som kan involvera en eller flera nämnder för att säkerställa att kostnadsminskningarna får mer bestående effekter. Allmänna kostnadshämmande förslag Med hänsyn till regionens ekonomiska ställning och den prognos som framkommit i delårsrapporten, -5 mkr (nämndernas prognos -55 mkr), är det viktigt att nedanstående åtgärder införs så snart som möjligt. Förslagen är inarbetade i delårsrapport Inför bromsande faktorer såsom överprövning av anställningar, konsultinköp, projektbeslut, inköp utanför slutna avtal med mera. Se över möjligheten att skjuta på investeringar utifrån den kritiska likviditetssituationen. Ett stoppaket med delegation till förvaltningscheferna att ge dispens bör införas Effektivisera uppföljning och återkoppling. Fokusera på kostnadsutveckling och åtgärder för att bromsa den. Begär återrapportering av frigjorda resurser vid effektiviseringskrav. Förslag: alla nämnder ska införa ovanstående åtgärder. 2. Alla beslutsunderlag ska innehålla ekonomiska analyser och konsekvenser för verksamheten i både förvaltnings- och koncernperspektiv. Förslag: gemensamma mallar ska tas fram, alla nämnder ska begära konsekvensanalyser enligt ovan. 3. Effektivisera processer och förändra befintliga arbetssätt för att på så sätt minska antalet medarbetare. Förslag: Alla nämnder får i uppdrag att planera bemanning mer effektivt utifrån verksamhets- och brukarbehov. Minska kostnaderna på kort sikt, sparåtgärder Fortsätt arbetet med att se över lokalytorna. Besparing: 10 mkr 2013, ytterligare 5 mkr per år 2014 och Ta fram en investeringsstrategi och inför ett maxtak på investeringar under tre år på 200 mkr per år. Dagens investeringstakt är hög och nettoinvesteringarna har under de senaste fem åren varit 298 mkr i snitt per år. Den höga takten frestar på regionens likviditet och finansiella kostnader.

39 Ledningskontoret Region Gotland Ärendenr 4 (5) Det senaste året har checkkrediten varit utnyttjad konstant och räntekostnaderna var drygt 5 mkr högre 2011 än Investeringar har ofta som följd att driftskostnaderna ökar, ett exempel är effekten av nybyggnation på hyreskostnaden. Besparing: 3 mkr i minskade räntekostnader under förutsättning att dagens låga ränteläge består. Sänkta driftskostnader orsakade av investeringar. 6. Regionen har ett antal ramavtal och andra avtal som är upphandlade. För att effektivisera och minska kostnaderna för inköp är det nödvändigt att alla inom regionen följer de avtal som finns och där det inte finns gör prisjämförelser med flera leverantörer innan inköp görs. Det görs inköp av hjälpmedel, kontorsmaterial, livsmedel, utbildningsmaterial, verktyg mm för ca 650 mkr per år. Besparing: 5 mkr i minskade kostnader för inköp. 7. Översyn av telefon- och datorabonnemang. I dagsläget förekommer både mobilt och fast abonnemang samt flera datorabonnemang. Fastställ standard till ett teleabonnemang och en bärbar dator där behov finns (annars stationärt datorabonnemang). Besparing: 3 mkr 8. Förändring och effektivisering av IT-organisationen. Besparing: 5 mkr. 9. Se över varuförsörjningstransporter. Minska omfånget och bränslekostnaderna. 10. Besparing: 0,5 mkr 11. Titta över möjligheten för att ha gemensam vikariehantering mellan de olika nämnderna med gemensamt administrativt system. Planera bemanning mer effektivt utifrån verksamhets- och brukarbehov. Besparing: 1 mkr Minska kostnaderna på längre sikt, sparåtgärder 2014 o framåt 12. Minska utbudspunkter och fokusera på Visby, Slite och Hemse. Detta för att förstärka effektivitet och kvalitet. Besparing: beroende på beslut 13. Genomlys möjligheter att utöka de mobila möjligheterna till service, exempelvis utöka servicen med bokbussen för att ersätta mindre bibliotek,

40 Ledningskontoret Region Gotland Ärendenr 5 (5) samordna mer mellan olika verksamheter och utnyttja på så sätt lokalerna mer effektivt t ex genom provtagning för allmänhet på serviceboende. Besparing: beroende på beslut 14. Arbeta för att minska vårdkonsumtionen. Region Gotland har idag en hög vårdkonsumtion i jämförelse med andra landsting. Se över möjligheten att minska den. Ingen besparing finns inräknad, men möjlighet att minska kostnaderna bör finnas. 15. Anpassa Region Gotland till de befintliga resurserna genom att se över all verksamhet utifrån beslut om vilket tjänsteutbud som ska finnas. Se över all icke-obligatorisk verksamhet i form av kvalitetsnivåer; vårdprogram, garantier, infrastruktur, utsmyckning, kultur och fritid, regional utveckling, internationella projekt med mera. Besparing: beroende på vilken nivå man ska lägga sig på. 16. Se över nämndorganisationen för att stärka koncernstyrningen och effektivisera nämndadministrationen. Besparing: beroende på vilken organisation som beslutas Öka intäkterna, genomslag Den, utan jämförelse, största inkomstkällan för regionen är skatteintäkter och statsbidrag. Det är intäkter som är svåra att påverka, ett sätt är att förändra skattesatsen, det andra är att bli fler gotlänningar. Ca åtta procent av intäkterna är taxor och avgifter. En hel del av dessa är genomgångna och justerade de senaste åren, men det kvarstår fortfarande en del att göra. Förslag: relevanta avgifter och taxor ska ses över och jämföras med liknande nationella avgifter och taxor. Besparing: 2 mkr LEDNINGSKONTORET Bo Dahllöf regiondirektör Åsa Högberg ekonomidirektör

41 Regionfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 6 Snäckgärdsbaden 2, del av; köpekontrakt samt ändring av tomträttsavtal Innehåll Regionstyrelsens förslag , 154 Ledningskontoret Köpekontrakt, ändring av tomträttsavtal och karta Önskas ytterligare handlingar eller uppgifter i detta ärende, v.g. ring

42 PROTOKOLL Regionstyrelsen Regionstyrelsens arbetsutskott Rs 154 Au 149 Köpekontrakt för Snäckgärdsbaden 2, del av, samt ändring av tomträttsavtal RS 2012/27 - Ledningskontoret För fastigheten Visby Snäckgärdsbaden 2 tecknades 1980 ett tomträttsavtal med AB Snäckgärdsbaden, nu under namnet Snäckgärdsbaden Fastighets AB. Tomträttsavgälden bestämdes till 100 kr/år. I avtalet finns en överenskommelse om att marken får användas för konferenshotell. År 2002 ändrades detaljplanen för området vilket möjliggjorde för byggande av bostäder. Byggnadsnämnden har beviljat bygglov i enlighet med detaljplanen och ett bostadshus med 13 våningar håller på att uppföras på fastigheten. Överenskommelsen i gällande tomträttsavtal har därmed kommit i strid med uppförandet av ett bostadshus. Ledningskontoret har träffat en överenskommelse med tomträttshavaren och lagt fram förslag till köpekontrakt och ändring av tomträttsavtal. Köpeskillingen har bestämts till kronor efter att värdering har gjorts av 2 av varandra oberoende värderingsinstitut. Köpekontraktet har villkorats av att tomträttshavaren godkänner ändring av befintligt tomträttsavtal. Kontorets samlade bedömning är att föreslaget köpekontrakt och föreslagen ändring av tomträttsavtal är ändamålsenliga och att köpeskillingens nivå är rimlig utifrån ett marknadsvärdesperspektiv. Ledningskontoret föreslår att regionstyrelsen beslutar att godkänna förslag till köpekontrakt med Snäckgärdsbaden Fastighets AB om överlåtelse av del av Gotland Visby Snäckgärdsbaden 2 för en köpeskilling om kr samt att godkänna förslag till ändring av gällande tomträttsavtal, för vidare behandling i regionfullmäktige. Yrkande: o Lena Celion (M) yrkade, med instämmande av Mats-Ola Rödén (FP), att marken ska överlåtas till det värderade priset kronor per kvadratmeter, utan rabatt. forts

43 PROTOKOLL Regionstyrelsen Regionstyrelsens arbetsutskott Rs 154 forts Au 149 Ordföranden ställde proposition på arbetsutskottets förslag och Lena Celions (M) yrkande och fann att yrkandet hade avslagits. Omröstning begärdes och sammanträdet godkände följande propositionsordning JA för arbetsutskottets förslag och NEJ för Lena Celions förslag. Elva ledamöter röstade ja: Hanna Westerén (S), Brittis Benzler (V), Leif Dahlby (S), Stefaan De Maecker (MP, Bo Björkman (S), Tommy Gardell (S), Janica Sörestedt (S), Eva Nypelius (C), Stefan Nypelius (C), Lars Thomsson (C) och Åke Svensson (S). Fyra ledamöter röstade nej: Lena Celion (M), Simon Härenstam (M), Mats-Ola Rödén (FP), och Stefan Wramner (M). Ordförande fann att arbetsutskottets förslag vunnit bifall. Regionstyrelsens förslag till fullmäktige Förslag till köpekontrakt med Snäckgärdsbaden Fastighets AB om överlåtelse av del av Gotland Visby Snäckgärdsbaden 2 för en köpeskilling om kr godkänns. Förslag till ändring av gällande tomträttsavtal godkänns. Ledningskontoret ges i uppdrag att genomföra översyn av policyn för friköp av tomrätt för flerfamiljshus och mark för industri, handel och kontor vilken ingår i Riktlinjer för fastigheter och mark. (Antagen av fullmäktige , 2).

44 Ledningskontoret Anders Lindholm Ärendenr RS 2012/27 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (3) Datum 9 maj 2012 Regionstyrelsen Snäckgärdsbaden 2 köpekontrakt för del av fastigheten samt ändring av tomträttsavtal Förslag till beslut Ledningskontoret föreslår att regionstyrelsen beslutar att godkänna förslag till köpekontrakt med Snäckgärdsbaden Fastighets AB om överlåtelse av del av Gotland Visby Snäckgärdsbaden 2 för en köpeskilling om kr samt att godkänna förslag till ändring av gällande tomträttsavtal, för vidare behandling i regionfullmäktige. Bakgrund För fastigheten Visby Snäckgärdsbaden 2 tecknades 1980 ett tomträttsavtal med AB Snäckgärdsbaden, nu under namnet Snäckgärdsbaden Fastighets AB. Tomträttsavgälden bestämdes till 100 kr/år. I avtalet överenskoms om att marken får användas för konferenshotell. År 2002 ändrades detaljplanen för området vilket möjliggjorde byggande av bostäder. Under 2010 sökte företaget Hökerum Bygg AB bygglov för uppförande av bostadshus i 13 våningar. Byggnadsnämnden beviljade bygglov i enlighet med detaljplanen. Bygglovet överklagades till länsstyrelsen och därefter till mark- och miljödomstolen. Under hösten 2011 påbörjade byggherren Hökerum Bygg AB uppförandet av bostadshuset. I november 2011 avslog mark- och miljödomstolen inkomna överklaganden. Uppförandet av ett bostadshus inom den aktuella fastigheten är problematiskt och strider mot överenskommelse i nuvarande tomträttsavtal. Under tiden sedan hösten 2011 har ledningskontoret med stöd av samhällsbyggnadsförvaltningen arbetat med att få till stånd en lösning på den uppkomna situationen. Kontoret har i möten med tomträttshavaren Snäckgärdsbaden Fastighets AB fört samtal och förhandlat kring möjliga Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Webbplats Org nr

45 Ledningskontoret Region Gotland Ärendenr RS 2012/27 2 (3) lösningar. Som underlag till genomförda förhandlingar har auktoriserad fastighetsvärderare anlitats för att genomföra värdering av beviljade byggrätter inom detaljplanen. Värdet av den byggrätt inom vilken det nu aktuella 13- våningshuset uppförs har av värderingsinstitutet bedömts ligga inom spannet kr/kvm BTA. Tomträttshavaren har i sin tur anlitat ett annat auktoriserat värderingsinstitut, vilket i sin bedömning landat i slutsatsen kr/kvm BTA. Parterna har därefter träffat en överenskommelse om nivån kr/kvm, vilken är gemensam för de båda värderingsinstitutens bedömning. Överenskommelsen omfattar följande moment: 1. Köpekontrakt (bilaga 1). Snäckgärdsbaden Fastighets AB köper marken där 13-våningshuset uppförs. Köpeskillingen bestäms till tkr, vilken grundas på följande beräkning: Markvärdet är 1100 kr/per kvm som byggrätten omfattar. Byggrätten uppgår till 6500 kvm. Friköp av mark inom tomträttsavtal får ske till 80% av marknadsvärdet (enligt gällande riktlinjer). Med formeln 1100 x 6500 x 0,8 fås kr. Den slutliga omfattningen av ytan som omfattas av köpekontraktet ska bestämmas vid kommande lantmäteriförrättning (bilaga 3). 2. Ändring av tomträttsavtal (bilaga 2) Köpekontraktet villkoras av att tomträttshavaren godkänner att ändring av befintligt tomträttsavtal sker enligt följande: - Fastigheten Visby Snäckgärdsbaden 2 minskas genom avstyckning av tomt för bostadshus. - Ändring av gällande detaljplan för området har inletts med syfte att göra anpassningar med hänsyn till befintlig bebyggelsestruktur och rådande tekniska förutsättningar och behov. Tomträttshavaren har inget att erinra mot detta och är införstådd med att det kan leda till ändrade förutsättningar, t ex när det gäller byggrättens omfattning. - När ny detaljplan för området har antagits ska tomträttsavtalet för Snäckgärdsbaden 2 skrivas om, såväl när det gäller ändamål och avgäld. Därigenom möjliggörs vidare byggande i enlighet med en anpassad detaljplan, samt även avstyckning och överlåtelse av mark. Bedömning Förslaget till köpekontrakt för tomten där 13-våningshuset uppförs innebär att den nuvarande komplexa situationen kan få en lösning. Byggandet av ett bostadshus strider mot nuvarande tomträttsavtal och genom köp och avstyckning kan tomträttshavaren få rådighet över marken och därigenom

46 Ledningskontoret Region Gotland Ärendenr RS 2012/27 3 (3) möjliggörs ett användande av det bostadshus som är under uppförande. Priset för marken har i köpekontrakt bestämts till kr. Föreslagen prisnivå har sin grund i kr/kvm, vilken utgörs av ett medelvärde av två genomförda fastighetsvärderingar. Den föreslagna ändringen av befintligt tomträttsavtal syftar bl a till att det ska vara möjligt att senare när en ny detaljplan finns, ändra tomträttsavtalet enligt följande: - ändrat ändamål (bostäder, positivt för tomträttshavaren) - höjning av tomträttsavgälden (positivt för regionen). Därmed finns förutsättningar för ett enklare förfarande kring överlåtelse av mark inför kommande exploatering inom fastigheten. Ledningskontorets samlade bedömning är att föreslaget köpekontrakt och föreslagen ändring av tomträttsavtal är ändamålsenliga och att köpeskillingens nivå är rimlig utifrån ett marknadsvärdesperspektiv. Ledningskontoret föreslår att regionstyrelsen beslutar att godkänna förslag till köpekontrakt om att överlåta del av Gotland Visby Snäckgärdsbaden 2 för en köpeskilling om kr, att godkänna förslag till ändring av gällande tomträttsavtal, för vidare behandling i regionfullmäktige. LEDNINGSKONTORET Bo Dahllöf Regiondirektör Per Lindskog Utvecklingsdirektör

47 KÖPEKONTRAKT Mellan Region Gotland, org.nr , VISBY, nedan kallad Regionen, och Snäckgärdsbaden Fastighets AB, org.nr , Snäckbacken 12, Visby, nedan kallad köparen, har följande avtal träffats. 1. Fastighet och köpeskilling Regionen överlåter till köparen del av Gotland Visby Snäckgärdsbaden 2, ungefärligt läge enligt bifogad kartskiss, för en köpeskilling av FEM MILJONER SJUHUNDRATJUGO TUSEN / / KRONOR. 2. Fastighetsbildning Fastighetsbildning skall ske genom avstyckning från fastigheten Gotland Visby Snäckgärdsbaden 2. Vid kommande lantmäteriförrättning bestäms den exakta arealen. Regionen ansöker om avstyckning och köparen svarar för kostnaderna för samtliga erforderliga lantmäteriförrättningar. 3. Äganderättens övergång Parterna är överens om att äganderätten till fastigheten övergår den dag fastighetsbildningsbeslutet vunnit laga kraft och köpeskillingen erlagts. 4. Köpeskillingens erläggande Köpeskillingen erlägges, utan anmodan från Region Gotland, i sin helhet när fastighetsbildningen vunnit laga kraft och betalas till Regionens bankgiro , med angivande av vad betalningen avser. 5. Ränta och hävningsrätt Om betalning inte skett inom avtalad tid utgår dröjsmålsränta. I det fall köparen inte betalar köpeskillingen och inte vidtar rättelse efter begäran därom har Regionen rätt att häva köpet. 6. Lagfarts- och inteckningskostnader m m Med köpet förenade lagfarts-, intecknings- och andra med ägareövergången förenade kostnader betalas av köparen. 7. Köpebrev Så snart köpeskillingen erlagts i sin helhet överlämnar Regionen till köparen kvitterat köpebrev. 8. Förbud att ansöka om lagfart Ansökan om lagfart på fastigheten får inte ske förrän köpebrev upprättats. 9. Teleledningar Förutom de teleledningar vilka omfattas av ledningsrätt finns ytterligare teleledningar på fastigheten. Ledningshavaren skall äga rätt att bibehålla, underhålla och förnya dessa ledningar. Särskilt upplåtelseavtal kommer att upprättas mellan Regionen och TeliaSonera Skanova Access AB. Ledningshavaren har rätt att ansöka om ledningsrätt i den avstyckade fastigheten.

48 Köpekontrakt del av Gotland Visby Snäckgärdsbaden Kommunala beslut Detta avtal gäller under förutsättning av att det godkännes av Regionfullmäktige i Region Gotland. 11. Ändring av tomträttsavtal för Gotland Visby Snäckgärdsbaden 2 Detta avtal gäller under förutsättning att tomträttshavaren av Gotland Visby Snäckgärdsbaden 2 undertecknar avtalet: Ändring av tomträttsavtal. 12. Lantmäteriförrättning Detta avtal gäller under förutsättning att fastighetsbildning, enligt punkt 2 i detta avtal, sker. 13. Övrigt Köpet avser friköp av del av fastighet som omfattas av tomträttsavtal. Köpeskillingen har beräknats såsom 80% av marknadsvärdet i enlighet med av regionfullmäktige fastställda principer. I övrigt gäller för detta fastighetsköp vad som finns angivet i 4 kap jordabalken eller vad annars i lag anges om köp av fast egendom. Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt. Visby den / 2012 För Region Gotland: Åke Svensson Ethel Forsberg Egenhändiga namnteckningar bevittnas: Visby den / 2012 För Snäckgärdsbaden Fastighets AB:

49 Ändring av TOMTRÄTTSAVTAL upprättat 28/7-- 12/ gällande fastigheten Gotland Visby Snäckgärdsbaden 2. Med anledning av avstyckning och detaljplaneändring har parterna enats om följande ändring av ovan nämnda tomträttsavtal. 1. Fastigheten Gotland Visby Snäckgärdsbaden 2, som är upplåten med tomträtt till Snäckgärdsbaden Fastighets AB, org nr , skall minskas genom avstyckning vid en lantmäteriförrättning. Den exakta avgränsningen av fastigheten skall bestämmas vid kommande fastighetsbildningsförrättning. Av bifogad kartskiss framgår vilket område som kommer att styckas av från fastigheten. 2. Regionen ansöker om avstyckning från fastigheten Gotland Visby Snäckgärdsbaden 2. Tomträttshavaren av Snäckgärdsbaden 2 biträder ansökan om avstyckning enligt detta avtal. Godkännande från panträttshavare inhämtas av tomträttshavaren. 3. Region Gotland ansöker om inskrivning av detta avtal. 4. När en ny detaljplan för området där fastigheten Snäckgärdsbaden 2 är belägen, är antagen och laga kraftvunnen skall tomträttsavtalet skrivas om, både vad gäller ändamål och avgäld. 5. Tomträttshavaren är införstådd med att Regionen har inlett ett arbete med att ändra gällande detaljplan för SNÄCKGÄRDSBADEN 1, 2, 3 M.FL. Avsikten är att göra anpassningar av detaljplanen med hänsyn till befintlig bebyggelsestruktur och rådande tekniska förutsättningar och behov. Tomträttshavaren har inget att erinra mot detta planarbete och är införstådd med att det kan leda till ändrade förutsättningar, exempelvis vad gäller byggrättens omfattning. Vid överlåtelse av tomträtten förbinder sig tomträttshavaren att särskilt upplysa den nye ägaren om innehållet i denna punkt.

50 Ändring av TOMTRÄTTSAVTAL Gotland Visby Snäckgärdsbaden 2 6. Detta avtal gäller under förutsättning att det godkänns av Regionfullmäktige, Region Gotland. Avtalets giltighet är även beroende av att avstyckning kan ske vid kommande lantmäteriförrättning. Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar av vilka regionen och tomträttshavaren tagit var sitt. Visby den / 2012 För Region Gotland: den / 2012 För Snäckgärdsbaden Fastighets AB:

51 Avstyckning från Gotland Visby Snäckgärdsbaden 2

52 Regionfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 7 Placeringspolicy gällande förvaltning av pensionsmedel Innehåll Regionstyrelsens förslag , 163 Ledningskontoret med placeringspolicy daterad maj 2012

53 PROTOKOLL Regionstyrelsen Regionstyrelsens arbetsutskott Rs 163 Au 158 Placeringspolicy. Förvaltning av pensionsmedel RS 2012/117 - Ledningskontoret Regionfullmäktige , 27 Återremiss - Placeringspolicy gällande förvaltning av pensionsmedel, rev Ledningskontoret har utarbetat förslag till Placeringspolicy gällande förvaltning av pensionsmedel för Region Gotland. Det reviderade förslaget ersätter tidigare Policy för pensionsmedelsplacering. Revideringen har föranletts av att det inte har funnits möjlighet att avsätta pensionsmedel i tillräcklig omfattning för att nå det uppsatta målet om 150 miljoner kronor totalt under perioden Kontoret har föreslagit att förvaltningsmålet anpassas till nu gällande förutsättningar och sätts till en lägre nivå än tidigare. Det övergripande förvaltningsmålet är att trygga de pensionsutbetalningar som överstiger 101 miljoner kronor från och med Regionstyrelsen föreslog att Placeringspolicy gällande förvaltning av pensionsmedel antas. Regionfullmäktige återremitterade på sitt sammanträde i april förslaget till placeringspolicy gällande förvaltning av pensionsmedel. Ledningskontoret har nu reviderat förslaget och föreslår att placeringspolicyn antas. Revideringen har skett i avsnittet 2.10 Ansvarfulla placeringar vid aktieförvaltning. Ekonomidirektör Åsa Högberg redogjorde för ärendet. Regionstyrelsens förslag för beslut i fullmäktige Placeringspolicy gällande förvaltning av pensionsmedel fastställs.

54 Ledningskontoret Ärendenr. RS 2012/117 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (1) Datum Placeringspolicy gällande förvaltning av pensionsmedel för Region Gotland Förslag till regionstyrelsen för beslut i regionfullmäktige Ledningskontoret föreslår att regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige att fastställa den reviderade policyn. Bakgrund Kommunfullmäktige antog Policy för pensionsmedelsplacering för Gotlands kommun. Utifrån förändringar i omvärlden och internt i Region Gotland har ledningskontoret gjort en genomgång och revidering av policyn. Bedömning Två förändringar har medfört att policyn blivit inaktuell. Den första förändringen är regionbildningen som inneburit att texten i sin helhet har skrivits utifrån begreppet Region Gotland. Den andra förändringen som påverkat policyn är att regionen inte haft möjlighet att avsätta 150 mkr för förvaltning på grund av det ekonomiska resultatet de senare åren samt att skulddata har uppdaterats med aktuella förutsättningar, bl a marknadsränta som ligger på en väsentligt lägre nivå en tidigare. Sammantaget innebär det att förvaltningsmålet har anpassats till ovannämnda förutsättningar och hamnar på en lägre nivå än tidigare. LEDNINGSKONTORET Bo Dahllöf regiondirektör Åsa Högberg ekonomidirektör Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Postgiro Org. nr Webbplats

55 Placeringspolicy gällande förvaltning av pensionsmedel för Region Gotland Maj 2012

56 PLACERINGSPOLICY REGION GOTLAND ÖVERGRIPANDE FÖRVALTNINGSSTRATEGI GÄLLANDE PENSIONSMEDEL Bakgrund Det övergripande förvaltningsmålet Riskbegränsning Utgångspunkter för placeringsregler ÖVERGRIPANDE PLACERINGSREGLER Tillåtna tillgångsslag Övergripande placeringslimiter Aktuella placeringslimiter Räntebärande värdepapper Aktier och aktierelaterade instrument Strukturerade produkter Belåning samt återinvestering av kuponger och utdelningar Alternativa tillgångar Rebalansering vid överträdelse av övergripande limit Ansvarsfulla placeringar vid aktieförvaltning FÖRVALTNING AV KAPITALET Uppföljning Utvärdering mot index Extern förvaltares behörighet Urvalskriterier för externa förvaltare Externa förvaltarens åtaganden Avveckling av förvaltare och fonder RAPPORTERING Rapporteringens syfte Ansvar Månadsrapport Sida 2

57 PLACERINGSPOLICY REGION GOTLAND Årsrapport FÖRDELNING AV ANSVAR OCH BEFOGENHETER Regionfullmäktiges ansvar Regionsstyrelsens ansvar Ledningskontorets ansvar DEFINITIONER AV VANLIGT FÖREKOMMANDE TERMER Sida 3

58 PLACERINGSPOLICY REGION GOTLAND ÖVERGRIPANDE FÖRVALTNINGSSTRATEGI GÄLLANDE PENSIONSMEDEL Förvaltningen av pensionsmedel ska ske enligt nedanstående placeringsregler. Dessa innebär att en relativt stor del av pensionsfondens tillgångar kommer att placeras i en matchande förvaltning. 1.1 BAKGRUND Region Gotland ( Regionen ) har avsatt kapital för att minska likviditetsmässiga påfrestningar som kommer av framtida åtaganden vad gäller pensionsförpliktelser. 1.2 DET ÖVERGRIPANDE FÖRVALTNINGSMÅLET Målet med de avsatta medlen är att möta pensionsutbetalningarna hänförliga till ansvarsförbindelsen (PA-KL). Regionens mål är att trygga de utbetalningar som överstiger 101 Mkr from Detta definieras som det övergripande förvaltningsmålet (se graf 1-1 nedan). Detta är framtaget utifrån skulddata från regionens skuldadministratör (KPA) per beräknat med den statliga realräntekurvan per Hänsyn är vidare taget till värdet på pensionsfonden per vilket uppgick till ca 123 Mkr och som således motsvarar det ljusblå fältet i grafen Riskbegränsning Den övergripande risken är att de förvaltade medlen inte ska räcka till för att uppnå förvaltningsmålet. Vid en helt riskfri förvaltning placeras alla medel i tillgångar som perfekt matchar de pensionsutbetalningar som pensionsåtagandet omfattar. Genom att hålla en variabel andel riskfyllda tillgångar, exempelvis aktier, kan däremot den förväntade avkastningen ökas betydligt. Det riskmått regionens portfölj främst ska mäta sig mot är att en given procentandel av det övergripande förvaltningsmålet alltid ska kunna garanteras, vilket kan karakteriseras som regionens säkerhetsgolv. Detta säkerhetsgolv kan justeras uppåt över tiden, men är initialt satt till 90%. Diagram 1-1: Förvaltningsmål (utifrån förutsättningarna ) (mkr) Täcks av regionen Täcks av fonderingen Sida 4

59 PLACERINGSPOLICY REGION GOTLAND UTGÅNGSPUNKTER FÖR PLACERINGSREGLER Förvaltningen av pensionsfonden ska baseras på en strategi där en riskbuffert används och därför är placeringsreglerna indelade i två huvuddelar övergripande placeringsregler och aktuella limiter. De övergripande placeringsreglerna anger den yttre ramen för hur kapitalet kan placeras, d v s den absoluta övre respektive undre gränsen för andelen ränteplaceringar, aktier m m. De övergripande placeringsreglerna fastställer vidare vilka tillgångsslag och finansiella instrument som det är tillåtet att investera i. För varje tillgångsslag fastställs sedan limiter för minimal och maximal andel av pensionsfondens. De aktuella placeringslimiterna ska fastställas med beaktande av aktuella marknadsvärden för pensionsfondens, pensionsåtagandet, riskbufferten samt marknadens risknivå. Här anges hur stor andel som får investeras i olika tillgångsslag vid var gällande tidpunkt. Diagram 1-2 Exempel på förändring av aktuella placeringslimiter inom de övergripande placeringsreglerna allteftersom marknadsvärdet på avsedd del av pensionsåtagandet respektive marknadsvärdet på pensionsfonden förändras över tiden. Den kontinuerliga förändringen av de aktuella limiterna syftar till att tillse att förvaltningsmålet aldrig riskeras. Tidpunkt 1 Tidpunkt 2 Tidpunkt 3 Räntor Aktier 2 ÖVERGRIPANDE PLACERINGSREGLER 2.1 TILLÅTNA TILLGÅNGSSLAG Portföljens medel får placeras i följande tillgångsslag. En detaljerad beskrivning över tillåtna tillgångsslag återfinns längre fram i policyn: Svenska räntebärande värdepapper Svenska aktier, aktiefonder och aktierelaterade instrument Utländska aktiefonder och aktierelaterade instrument Likvida medel i svenska kronor Alternativa tillgångar Med aktierelaterade instrument avses aktieindexobligationer och andra typer av instrument för att nå aktieindexexponering som inte står i strid med övriga begränsningar i denna instruktion. Sida 5

60 PLACERINGSPOLICY REGION GOTLAND ÖVERGRIPANDE PLACERINGSLIMITER Procenttalen i följande tabell anger lägsta och högsta andel som respektive tillgångsslag vid varje tidpunkt ska få utgöra av portföljens totala marknadsvärde. Tabell 2-1 Övergripande limiter för tillgångsslagen Tillgångsslag Min Max 1. Likvida medel 0 % 10 % 2. Nominella räntepapper 0 % 60 % Duration 0 år 5 år 3. Realränteobligationer 30 % 80 % Duration 3 år 20 år 4. Aktier 10 % 50 % 5.Varav svenska aktier 6. Varav utländska aktier 3 % 7 % 20 % 30 % 5. Alternativa tillgångar 0 % 10 % 2.3 AKTUELLA PLACERINGSLIMITER Fördelningen mellan tillgångsslag kommer att variera över tiden i enlighet med resonemanget i punkt 1.3. I vissa lägen måste andelen aktier vara låg för att inte förvaltningsmålet ska äventyras. Om det exempelvis finns risk för att den på förhand definierade procentandelen av respektive pensionsutbetalning vid ett givet tillfälle inte kan täckas, ska en förändring ske av de aktuella placeringslimiterna och pensionsfondens sammansättning av olika tillgångsslag. De aktuella placeringslimiterna måste alltid ligga inom ramen för de övergripande placeringslimiterna. Detta trots att det i vissa situationer kan vara möjligt att, utan att riskera förvaltningsmålet, acceptera en vidare gräns än vad som tillåts i de övergripande limiterna. 2.4 RÄNTEBÄRANDE VÄRDEPAPPER Portföljens medel, vad det gäller räntebärande papper, får placeras i: Värdepappersfonder registrerade hos Finansinspektionen eller motsvarande organ inom EU bestående av räntebärande papper med god kreditvärdighet och riskspridning. Fondens värde ska kunna gå att följa kontinuerligt samt realiseras med kort varsel den genomsnittliga kreditvärdigheten ska vara tillfredsställande. Direkt i svenska räntebärande värdepapper som är offentligt utbjudna. Vid placering i direkt räntebärande värdepapper gäller nedanstående limiter. Procenttalen i tabellen nedan avser andelar av portföljens marknadsvärde samt maxandel per emittentkategori. Mängden kreditrisk som får tas beror på hur lång löptid underliggande instrument har samt hur stor del instrumentet utgör av portföljen. Summan av exponeringen i emittentkategorierna får aldrig överstiga limiten för den högsta emittentkategorin i summeringen. Som exempel får summan av exponeringen i kategori C till E aldrig överstiga 40% inom durationsintervallet 3-7 år. Samma sak gäller för respektive durationskategori. Sida 6

61 PLACERINGSPOLICY REGION GOTLAND Tabell 2-2 Kreditlimiter Emittent/värdepapper A. Stater, kommuner och landsting eller dess motsvarighet inom Euroområdet, med rating om lägst AAA/Aaa eller av motsvarande stater, kommuner, landsting garanterat värdepapper B. Värdepapper 1 med rating om AAA /Aaa C. Värdepapper med rating om AA- /Aa3 D. Värdepapper med rating om A- /A3 E. Värdepapper med rating om BBB-/Baa3 Emittentkategori Emittentkategori Emittentkategori Emittentkategori Max andel per emittent Duration K. 0-1 år L. 1-3 år M. 3-7 år N. >7 år (dur. 0-1 år) K till N L till N M till N N 100% 100% 100% 100% 100% B till E 100% 85% 70% 60% 15% (25%) C till E 80% 60% 40% 25% 10% (20%) D till E 50% 30% 20% 10% 5% (15%) E 20% 10% 5% 0% 5% (10%) Om durationen på ett instrument är kortare än 1 år får kortfristig rating användas. Kort rating översätts till lägsta motsvarande långa rating i tabellen ovan. Översättningstabell återfinns under avsnittet definitioner. Räntebärande värdepapper utan rating, men med statliga garantier faller under kategori C. Kommuner och landsting utan rating hamnar också i denna kategori. Ovanstående gäller rating enligt Standard & Poor s eller Moody s. Om låntagaren har rating från både Standard & Poor s och Moody s, krävs att minst en av dem ligger på angiven nivå. Placering i värdepapper emitterade av Region Gotland eller närstående bolag är inte tillåtet. 2.5 AKTIER OCH AKTIERELATERADE INSTRUMENT Pensionsfondens aktieplaceringar ska ske i börsnoterade aktier. Aktier hänförliga till ett enskilt bolag, eller bolag inom samma koncern, får utgöra maximalt 10 procent av aktieportföljens marknadsvärde. Undantaget från denna regel är aktier som utgör mer än 10 procent av jämförelseindex som anges i Tabell 3-. För dessa får maximalt belopp som investeras motsvara den andel som innehavet utgör av underliggande index. 1 Omfattar banker, bostadsinstitut, företag, kommuner och landsting eller motsvarande. Sida 7

62 PLACERINGSPOLICY REGION GOTLAND STRUKTURERADE PRODUKTER Med strukturerade produkter avses derivat kombinerade med räntebärande värdepapper i ett och samma strukturerade värdepapper. Gemensamt för placeringar i strukturerade produkter är att en kapitalgaranti på 100 % av det nominella beloppet är ett krav samtidigt som överkursen aldrig får vara större än 10%. Aktierelaterade instrument ska som huvudregel betraktas som en aktieplacering mot den marknad som instrumentet skapar exponering gentemot. Placering får inte ske i aktierelaterade instrument vars konstruktion innebär en kreditrisk som är högre än de limiter som avser kreditrisk i Tabell 2-2. Väl diversifierade strukturerade produkter kan i vissa fall vara konstruerade med andra aktieindex än vad som anges i denna instruktion. Jämförelseindex för dessa produkter kan i sådana fall anpassas efter den specifika produkten. 2.7 BELÅNING SAMT ÅTERINVESTERING AV KUPONGER OCH UTDELNINGAR Tillgångarna i pensionsfonden får inte belånas. Räntor och utdelningar eller motsvarande avkastning på fondens tillgångar ska återinvesteras. Detta gäller dock inte efter 2017 då de ska möta pensionsutbetalningar. 2.8 ALTERNATIVA TILLGÅNGAR Genom att investera i tillgångar som uppvisar låg korrelation med den befintliga portföljen kan den totala portföljrisken reduceras och avkastningen höjas. Exempel på sådana tillgångar kan vara valutor, råvaror, realtillgångar (ex skog, mark, produktionsanläggningar) och hedgefonder. Investeringar klassas som alternativa efter exponering snarare än den juridiska form som investeringen görs i. Mot bakgrund av detta är investeringar i de nämnda tillgångarna tillåtna. Syftet med en investering i dessa tillgångar får dock endast vara att minska den totala portföljrisken. Om korrelationen mellan tillgången och den övriga portföljen skulle förändras på ett sådant sätt att tillgången ökar portföljens totala risk ska tillgången säljas så snart det är praktiskt genomförbart. Dessa investeringar bör vidare ske i former med en kontinuerlig värdering samt betryggande likviditet. 2.9 REBALANSERING VID ÖVERTRÄDELSE AV ÖVERGRIPANDE LIMIT Vid beräkning av pensionsfondens värde och övergripande limit ska dess tillgångar värderas med ledning av gällande marknadsvärde. Om en övergripande limit överskrids ska tillgångar avyttras i motsvarande mån så snart det lämpligen kan ske, varvid skälig hänsyn ska tas till den risk som överskridandet innebär för pensionsfonden som helhet. Motsvarande gäller om övergripande limit underskrids, varvid tillgångar anskaffas så snart det lämpligen kan ske ANSVARSFULLA PLACERINGAR VID AKTIEFÖRVALTNING Regionen ska ta etisk hänsyn i sin placeringsverksamhet i syfte att bidra till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Detta innebär att väga in miljöaspekter, sociala och samhällsrelaterade frågor. I detta hänsynstagande ska även en placerings finansiella risk och förväntade avkastning vägas in. Regionen ska undvika att placera i företag som systematiskt bryter mot internationella normer vilka finns formulerade i FN-konventioner gällande exempelvis mänskliga rättigheter och demokratiska principer. Detsamma gäller företag som systematiskt bryter mot lagar, förordningar eller konventioner inom miljöområdet i de länder där de är verksamma, eller som är vedertagna inom Sverige. Sida 8

63 PLACERINGSPOLICY REGION GOTLAND Regionen ska inte placera i värdepapper utgivna av företag vars huvudsakliga verksamhet utgörs av tillverkning eller försäljning av vapen eller annat krigsmateriel, produktion av pornografi, tobaksprodukter eller alkoholhaltiga drycker. 3 FÖRVALTNING AV KAPITALET 3.1 UPPFÖLJNING Det övergripande syftet med uppföljningen är att kontrollera pensionsfondens värdeutveckling så att den leder till att den stipulerade procentandelen av respektive pensionsutbetalning vid varje given tidpunkt kan täckas, mätt i fasta priser. Detta sker genom att regionens pensionsåtagande ska värderas löpande och jämföras med aktuella uppgifter för pensionsfondens inklusive avkastning. Aktuell data om pensionsåtagandet ska inhämtas från regionens skuldadministratör vid behov, dock med beaktande av de eventuella kostnader detta kan innebära Utvärdering mot index Pensionsfondens primära jämförelseindex är utvecklingen av den del av pensionsåtagandet som ska mötas. Förvaltningsresultatet ska även utvärderas mot relevanta index som mäter utvecklingen på de olika marknader på vilka placeringarna görs. För att utvärdera förvaltare ska den vikt i respektive index som det tilldelade förvaltningsmandatet omfattar ligga till grund för utvärderingen. Tabell 3-1 Jämförelseindex vid förvaltningsutvärdering Tillgångsslag Index Svenska nominella räntebärande värdepapper OMRX Bond eller motsvarande Svenska reala räntebärande värdepapper OMRX Real eller motsvarande och pensionsåtagandet Svenska aktier SIX Portfolio Return eller motsvarande Utländska aktier MSCI AC (total return i SEK) eller motsvarande Alternativa tillgångar OMRX T-Bill +2% Om något av ovan nämnda index upphör att vara relevant för jämförelse av förvaltningen eller upphör att noteras ska annat index utses. Utbyte av index tillsammans med motivering ska meddelas till regionstyrelsen i den rapport som följer närmast i tiden. Sida 9

64 PLACERINGSPOLICY REGION GOTLAND Extern förvaltares behörighet Förvaltaren ska: vara ett värdepappersinstitut som har finansinspektionens tillstånd för förvaltning av någon annans finansiella instrument, 2 kap. 1 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, eller utländsk institution som har tillstånd liknande det som anges ovan och som står under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ. Vid beslut av att anlita extern förvaltare av hela eller delar av portföljens tillgångar ska sådant uppdrag grundas på skriftligt avtal Urvalskriterier för externa förvaltare Vid val av förvaltare kommer en samlad bedömning av olika kriterier att ligga till grund för beslut. Historiska resultat, organisation, arbetssätt och pris är exempel på kriterier som kommer att beaktas Externa förvaltarens åtaganden Förvaltaren ska åta sig att följa denna policy Avveckling av förvaltare och fonder En övergripande samlad bedömning görs om huruvida förvaltare eller fond ska avvecklas. I en sådan bedömning beaktas historisk prestation samtidigt som framtida prestation och övriga relevanta faktorer uppskattas. 4 RAPPORTERING 4.1 RAPPORTERINGENS SYFTE Syftet är att informera om portföljens resultat och portföljens exponering i relation till fastställda limiter. 4.2 ANSVAR Samtliga personer och parter delaktiga i arbetet med portföljen ska omedelbart rapportera om händelser som inte kan betraktas som normala i placeringsverksamheten. 4.3 MÅNADSRAPPORT Ledningskontoret ska månadsvis kontrollera att limiterna enligt dessa riktlinjer följs. Vidare ska följande kontrolleras: Pensionsfondens totala avkastning under månaden och under året, aktuell risk i Pensionsfonden samt sannolikhet för att förvaltningsmålet enligt avsnitt ett (1) kan uppnås. På begäran ska även procentuell fördelningen på olika tillgångsslag och förvaltarnas prestation mot jämförelseindex rapporteras. Sida 10

65 PLACERINGSPOLICY REGION GOTLAND ÅRSRAPPORT Ledningskontoret sammanställer en årsrapport vilket innebär en skriftlig redogörelse över det gångna årets placeringsverksamhet samt en bedömning av det kommande årets utveckling. 5 FÖRDELNING AV ANSVAR OCH BEFOGENHETER 5.1 REGIONFULLMÄKTIGES ANSVAR Tillse att förvaltningen sker i överensstämmelse med Kommunallagen 8 kap 2 3a. Fastställa placeringspolicyn. 5.2 REGIONSSTYRELSENS ANSVAR Vid behov uppdatera placeringspolicyn Följa pensionsfondens utveckling via rapporteringen. Besluta om en förändring av säkerhetsgolvet Tillse att förvaltningen följer reglerna i denna placeringspolicy 5.3 LEDNINGSKONTORETS ANSVAR Tillsätta extern förvaltare samt besluta om avveckling av förvaltare som inte upppfyller kraven. Vid varje tillfälle vara beredd att rapportera om förvaltningens utveckling. Månadsvis kontrollera att den totala portföljen följer angivna gränser för respektive tillgångsslag samt avseende emittenter Rebalansera den totala portföljen i de fall gränsvärdena för respektive tillgångsslag undereller överskrids Svara för redovisningen av transaktioner i pensionsmedelsförvaltningen samt framtagande av underlag för rapportering. Följa regionens regler för attest och intern kontroll samt delegationsbeslut. Sida 11

66 PLACERINGSPOLICY REGION GOTLAND DEFINITIONER AV VANLIGT FÖREKOMMANDE TERMER Aktieindexobligation Aktieportfölj Aktuell placeringslimit Allokering Ansvarsförbindelse Avsättning Benchmark Derivatinstrument Diskontera Diskonteringsränta Diversifiering Obligationslån där avkastningen är knuten till ett eller flera aktieindex eller i kombination av ränteplacering. En förmögenhet som är placerad i aktier. Den limit som fastställs med syftet att säkerställa att tillåten tillgångsallokering aldrig riskerar uppsatta förvaltningsmål. Fördelning av tillgångsslag i portföljen Del av pensionsskuld som redovisas inom linjen, dvs inte i balansräkningen Del av pensionsskuld som redovisas i balansräkningen Jämförelseindex Riskhanteringsinstrument som kan härledas till ett underliggande värdepapper, t ex köp- och säljoptioner i aktier, ränteterminer m fl. Nuvärdesberäkna exempelvis framtida pensionsåtaganden. Den ränta som används för att nuvärdesberäkna exempelvis framtida åtaganden Fördelning av en portföljs placeringar inom och mellan olika tillgångs-slag/marknader i syfte att minska risken och/eller höja avkastningen i en portfölj. Duration Kan beskrivas som den räntebärande portföljens vägda genomsnittliga återstående löptid. Durationen bestäms av obligationernas och kupongernas återstående löptid, kupongernas storlek samt räntenivån. Ju högre värde desto mer känslig är portföljen för förändringar i marknadsräntan. Durationen för en s.k. nollkupongsobligation är lika med dess löptid och för en kupongobligation lägre än dess löptid. Emittent Utgivare och garant av finansiella instrument. Exponering Det värde, uttryckt i kronor eller i procent av den totala portföljen, som förändras pga förändringar i kursen/räntan på ett värdepapper. Index Mått på en marknads eller delmarknads värde och utveckling. Kassaflöde Ström av kapital, som exempelvis pensionsutbetalningar Kreditrisk Risk för att utställaren av ett finansiellt instrument, tex obligation, inte kan infria löftet om återbetalning av lånet. Likvida medel Medel på bankräkning o dyl som kan omsättas med kort varsel. Likviditet Mått på omfattningen av handeln, eller omsättningen, i ett instrument eller på en marknad. Även benämning för kassamedel. Limit Risknivå som begränsar innehav av finansiella instrument. Löptid Den tid som återstår till ett värdepapper förfaller till betalning. Marknadsränta Marknadspriset på kapital som sätts av marknadens aktörer Marknadsvärde Värdet av en tillgång (eller en hel portfölj) till kapitalmarknadens rådande prisnivå. Marknadsvärderad skuld Pensionsåtagande värderat med marknadsränta istället för med Matchning MSCI AC-index fastställd bokföringsränta. Exempelvis att kassaflöden från ett räntebärande papper infaller vid samma tidpunkt och med samma storlek som en pensionsutbetalning Morgan Stanleys bredare världsindex (All Countries) för globala aktier Sida 12

67 PLACERINGSPOLICY REGION GOTLAND Obligation OMRX Bond-index OMRX REAL-index Option Placeringshorisont Rating Ratingkategorier Skuldebrev med löptid (ursprungligen) över ett år. OMX-gruppens värdeviktade index bestående av nominella benchmarkobligationer emitterade av staten samt bostadsinstituten OMX-gruppens värdeviktade index bestående av samtliga statliga realränteobligationer Finansiellt instrument som ger innehavaren rätten, men inte skyldigheten, att köpa (köpoption) eller att sälja (säljoption) en viss egendom till ett förutbestämt pris inom en viss tidsperiod. Optionen ger utfärdaren motsvarande skyldighet att sälja eller att köpa egendomen ifråga. Den tidsperiod under vilken de förvaltade medlen ska vara investerade. Av kreditvärderingsinstitut gjord bedömning av sannolikheten för att en skuld kommer att regleras på överenskommen tidpunkt. Ratinginstituten Standard & Poor s (S & P s) och Moody s Investors Service Inc (Moody s) klassificering av kort- och långfristig upplåning kan illustreras enligt följande: Översättningstabell för rating Standard & Poor's Moody's Nationell kortfristig Kortfristig Långfristig Kortfristig Långfristig rating rating rating rating rating AAA Aaa AA+ Aa1 AA Aa2 A-1+ AA- Aa3 A+ A1 A-1 A P-1 A2 A- A3 K-1 A-2 BBB+ P-2 Baa1 K-2 BBB Baa2 K-3 A-3 BBB- P-3 Baa3 BB+ Ba1 BB Ba2 B BB- Ba3 B+ B1 B B2 B- B3 CCC+ Caa1 CCC Caa2 CCC- Caa3 CC Ca C C Not prime C K-4 D D Realobligation Obligation som ger en inflationsskyddad avkastning då den räknas upp med inflationen i form av konsumentprisindex (KPI). Det innebär att framtida kassaflöden behåller sin reala köpkraft. Även kallat realränteobligation. Sida 13

68 PLACERINGSPOLICY REGION GOTLAND Realränta Rebalansering Riskkontroll Riskfri ränta Riskmått Ränteportfölj SIX PRX-index Specialistuppdrag Strukturerad produkt Säkerhetsgolv Tillgångsslag Valutarisk Nominell ränta minus inflation, vilket ger en ränta med hänsyn tagen till inflationen. I det fall portföljens tillgångar utvecklas på ett sådant sätt så att de övergripande limiterna överträds krävs en rebalansering för att åter vara inom stipulerade limiter. Innebär alltså att portföljen viktas om för att återigen vara i balans med limiterna. Bevakning och uppdatering av aktuell placeringslimit. Den ränta, till vilken stad kan sätta av medel, som inte innebär någon risk. Mått för att mäta risk. I vårt fall används sannolikheten för att gå under säkerhetsgolvet som mått på risken. En förmögenhet som är placerad i räntebärande värdepapper. SIX PRX är ett aktieindex som ska spegla marknadsutvecklingen av bolag på Stockholmsbörsen. Indexet tar även hänsyn till utdelningar. En kapitalförvaltare som endast förvaltar ett tillgångsslag. Till skillnad mot blanduppdrag där varje förvaltare förvaltar två eller flera tillgångsslag. Derivat kombinerade med räntebärande värdepapper i ett och samma strukturerade värdepapper. Den på förhand definierade lägsta nivå som portföljens tillgångar får falla till i relation till målet. Räntebärande värdepapper och aktier är två exempel på tillgångsslag. Risken att utländska tillgångar faller i värde mätt i egen valuta pga att den egna valutan stiger / utländska valuta faller. Sida 14

69 Regionfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 8 HBT-certifiering av vård och omsorg. Motion av Annamaria Bauer (V) och Isabel Enström (MP) Innehåll Regionstyrelsens förslag , 157 Motion Ledningskontoret Hälso- och sjukvårdsnämnden , 98 Socialnämnden , 132 Önskas ytterligare handlingar eller uppgifter i detta ärende, v.g. ring

70 MOTION Regionfullmäktige MOTION ANGÅENDE HBT-CERTIFIERING AV GOTLANDS VÅRD OCH OMSORG (Hbt - homosexuella, bisexuella och transpersoner) I kontakten med vård och omsorg inom Region Gotland ska alla invånare bemötas på ett välkomnande och inkluderande sätt, så även hbt-personer. Hbt-certifiering innebär ett strategiskt arbete och kompetenshöjning för ett respektfullt och inkluderande bemötande av personal/klienter/patienter utifrån ett hbt-perspektiv. Självklart vill vi att vård och omsorg inom Region Gotland behandlar alla lika. Eller i alla fall lika bra. Att behandla alla på ett likriktat sätt kan dock innebära att hbt-personer får ett sämre bemötande och sämre vård än andra vårdtagare. Vad skriver till exempel ett samkönat föräldrapar där båda är vårdnadstagare på en blankett där mamma och pappa ska anges? RFSL - Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter, genomför på uppdrag en utbildningsverksamhet som avslutas i att en arbetsplats, organisation, förening eller annat hbt-certifieras. Genom denna kan en organisation inte bara tillägna sig kunskap och verktyg för det kontinuerliga arbetet certifieringen är också ett kvitto på att systematiskt arbete genomförts. Enheter inom vårdsektorn, men också organisationer inom andra verksamhetsområden så som skolor och förskolor kan certifieras. Det är viktigt att som vårdgivare ha kunskap om hur bemötandet styrs av normer kring kön och sexuell läggning. God kompetens ger ökat förtroende, och därmed förbättras också förutsättningarna för att var och en får rätt behandling. Vårdsektorn är också arbetsplats för många människor. Arbetsgivare, arbetstagare och fackligt förtroendevalda kan bidra till att skapa en god arbetsmiljö för alla om hbt-kompetens och medvetenhet finns. Vi yrkar: Att en plan tas fram under 2011 för hur Gotlands mödravårdscentraler, barnavårdscentraler, ungdomsmottagningen och förlossningen på Lasarettet i ett första skede hbt-certifieras, för att i nästa steg även inkludera övriga vårdinrättningar, särskilda boenden och dagverksamheter för äldre och/ eller personer med funktionsnedsättning. Att även verksamheter som bedrivs av externa verksamhetsutövare bjuds in till deltagande i gemensamma utbildningar för hbt-certifiering. Att krav på hbt-kompetens eller hbt-certifiering ställs vid framtida upphandlingar av vård och omsorg. Att en översyn och revidering av blanketter inom all regional verksamhet skyndsamt påbörjas utifrån ett inkluderande perspektiv samt att informationsmaterial och styrdokument ses över vid nästkommande revideringar. Visby, Annamaria Bauer (V) Isabel Enström (MP)

71 PROTOKOLL Regionstyrelsen Regionstyrelsens arbetsutskott Rs 157 Au 152 Motion. HBT-certifiering av vård och omsorg KS 2011/342 - Motion Ledningskontoret Anna-Maria Bauer (V) och Isabel Enström (MP) har i en motion yrkat att en plan tas fram för hur mödravårdscentraler, barnavårdscentraler, ungdomsmottagningen och förlossningen på lasarettet, HBT*-certifieras. I ett senare skede vill de också att övriga vårdinrättningar inkluderas, särskilda boenden och dagverksamhet för äldre samt för personer med funktionsnedsättningar. Även externa verksamhetsutövare ska bjudas in till deltagande i gemensamma utbildningar för HBT-certifiering. Krav på HBT-kompetens ska ställas vid framtida upphandlingar av vård och omsorg. En översyn och revidering ska skyndsamt påbörjas utifrån ett inkluderande perspektiv samt att informationsmaterial och styrdokument ses över vid nästkommande revidering. Not: HBT står för homosexuella, bisexuella och transpersoner. Transpersoner är ett samlingsbegrepp för bland annat transsexuella (som vill eller har bytt kön), transvestiter (som inte vill byta kön) och andra som överskrider normerna för hur man får uttrycka sitt kön. Hälso- och sjukvårdsnämnden redogör i sitt yttrande för medvetenheten hos personalen och att de i sitt arbete är noggranna med att använda könsneutrala ord i kontakterna med HBT-personer. Ungdomsmottagningens personal har gått utbildningar i HBT-frågor. De följer Socialstyrelsen, regeringsuppdrag om jämlikhet i vården och ser det som ett viktigt utvecklingsområde. De ser över informationsmaterial, rutiner, blanketter m.m. för en jämlik vård. De påpekar att kostnaden för enbart HBT-certifiering är förhållandevis hög och att alla insatser som rör jämlikhetsperspektivet bör samordnas. Nämnden lämnar som svar på motionen sitt yttrande. Socialnämnden avstyrker motionen om HBT-certifiering. De redovisar sitt pågående arbete med värdighetsgarantier och kvalitetsgarantier där HBT-frågor kommer att ingå. Förvaltningen ser positivt på gemensamma utbildningar och deltar gärna. De påpekar att informationsmaterial och blanketter fortlöpande förbättras så att de forts

72 PROTOKOLL Regionstyrelsen Regionstyrelsens arbetsutskott Rs 157 forts Au 152 inkluderar alla berörda. Nämnden har även låtit förvaltningen göra en kostnadsberäkning av vad en HBT-certifiering skulle kosta och de har bedömt ett införande i alla verksamheter skulle uppgå till 7,5 miljoner kronor. Ledningskontoret har i sitt utlåtande instämt i att HBT-frågor är centrala när det gäller att säkra de mänskliga rättigheterna inom ramen för FN:s deklarationer. Kontoret bedömer att den höga kostnaden för ett införande medför att det är en mer realistisk ambitionsnivå att fortsätta arbetet med att sätta tydliga krav inom ramen för verksamhetsstyrning med kvalitetsgarantier, värdighetsgarantier och arbetet för jämlik vård samt sprida kunskap genom fortsatt utbildning i en takt som ryms inom befintliga verksamhetsmedel. Ledningskontoret delar nämndernas uppfattning att det är till fördel för kontinuitet i arbetet med de olika mänskliga rättighetsfrågorna om dessa kan integreras i ordinarie styr- och verksamhetssystem. Kontoret lyfter fram flera pågående insatser i Region Gotland men även i det gotländska samhället i övrigt för att på rätt sätt möta HBT-personer. Ledningskontoret kommer under 2012 att se över och revidera servicepolicyn och i detta sammanhang kommer diskrimineringsgrunderna att beaktas. Ledningskontoret föreslår att motionen avslås. Arbetsutskottet föreslår att i tillägg, till avslaget, ska understrykas vikten av fortlöpande kompetensutveckling i Region Gotlands verksamheter i bemötandet av HBT-personer. Regionstyrelsens förslag till fullmäktige Motionen avslås, men vikten understryks av fortlöpande kompetensutveckling i Region Gotlands verksamheter i bemötande av HBT-personer.

73 Ledningskontoret Lisa Stark Ärendenr KS 2011/342 Handlingstyp Motion 1 (3) Datum 11 maj 2012 Regionstyrelsen Motion om HBT-certifiering av Gotlands vård och omsorg Förslag till beslut Motionen avslås. Bakgrund I en motion till regionfullmäktige föreslår Anna-Maria Bauer (v) och Isabel Enström (mp) att Region Gotland ska ta fram en plan för hur hälso- och sjukvård, övriga vårdinrättningar, särskilda boenden och dagverksamheter för äldre samt för personer med funktionsnedsättningar ska hbt-certifieras. (Förkortningen hbt står för homosexuella, bisexuella och transpersoner.) Motionärerna föreslår att mödra- och barnhälsovården, ungdomsmottagningen samt förlossningen certifieras i ett första steg. Vidare föreslås att externa verksamhetsutövare bjuds in till gemensamma utbildningar för hbt-certifiering samt att krav på hbt-kompetens eller hbt-certifiering ställs vid framtida upphandlingar av vård och omsorg. Till sist föreslås att en översyn av blanketter inom all regional verksamhet skyndsamt påbörjas samt att informationsmaterial och styrdokument ses över vid nästkommande revideringar. Hbt-certifiering är ett begrepp som lanserats av RFSL, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter. Certifieringen omfattar alltid en hel verksamhet eller en enhet inom en verksamhet och tar i snitt 6-8 månader att genomföra. Certifieringen gäller i två år och ska därefter förnyas för att fortsätta gälla. Processen innehåller uppdragsutbildning för samtliga anställda, aktivt och kontinuerligt arbete för att skapa gott bemötande av kunder/brukare och en god arbetsmiljö ur ett hbt-perspektiv. Verksamheten utarbetar en plan hur attitydarbetet ska fortsätta efter genomförd utbildning. En dokumenterad plan ska tas fram för hur man ska hantera klagomål rörande diskriminering. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Webbplats Org nr

74 Ledningskontoret Region Gotland Ärendenr KS 2011/342 2 (3) Ärendets beredning Ärendet har remitterats till hälso- och sjukvårdsnämnden och socialnämnden för yttrande. Hälso- och sjukvårdsnämnden beskriver i sitt yttrande att förvaltningen använder könsneutrala uttryck i kontakterna med hbt-personer. Ungdomsmottagningen har utbildats i hbtfrågor, men inte inom ramen för en certifiering genom RFSL. Nämnden hänvisar till ett pågående regeringsuppdrag om jämlikhet i vården, med avseende på alla diskrimineringsgrunder. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen följer detta arbete och arbetar på att se över informationsmaterial, rutiner, blanketter och styrdokument för att säkra rätten till en jämlik vård. Nämnden påpekar att kostnaden för certifiering i den modell motionärerna föreslår är förhållandevis hög. Vid upphandling av vård är det kraven i kvalitetsdokument och kvalitetsgarantier som gäller. Socialnämnden Avstyrker motionen om hbt-certifiering inom vård och omsorg på Gotland. I förvaltningens tjänsteskrivelse redogörs för pågående arbete med värdighetsgarantier och kvalitetsgarantier där dessa frågor kommer att ingå. Arbetet omfattar alla förvaltningens verksamheter, även individ- och familjeomsorgen. Hbt-frågorna kommer också att ingå i ett pågående kvinnofridsprojekt för att stärka stödet till äldre och personer med funktionsnedsättning. Vid upphandlingar av vård och omsorg är det kvalitetsdokumenten och kvalitesgarantierna som styr. Förvaltningens ser positivt på gemensamma utbildningar i hbt-frågor och arbetar fortlöpande med att förbättra informationsmaterial och styrdokument så att de inkluderar alla berörda. På socialnämndens begäran redovisar förvaltningen vad en certifiering i RFSL:s regi innebär och vilka kostnader det medför. Den absoluta minimikostnaden är enligt denna redovisning drygt 95 tkr och skulle då omfatta en verksamhetsdel med 25 medarbetare. Därtill kommer vikariekostnader för genomsnittligt 80 procent av deltagarna. Med ambitionsnivån att alla verksamheter certifieras skulle kostnaderna för certifiering uppgå till drygt 3,25 mkr plus vikariekostnad med 4,2 mkr. Totalkostnad ca 7,5 mkr. Bedömning Ledningskontoret instämmer i att hbt-frågorna är centrala när det gäller att säkra de mänskliga rättigheterna inom ramen för FN:s deklarationer. Det nationella arbetet för att motverka diskriminering omfattar diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet,

75 Ledningskontoret Region Gotland Ärendenr KS 2011/342 3 (3) religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Motionens förslag om certifiering med RFSL:s modell skulle, som socialförvaltningen visat, medföra stora kostnader. Ledningskontoret bedömer att för Region Gotlands del är en mer realistisk ambitionsnivå att fortsätta arbetet med att sätta tydliga krav inom ramen för verksamhetsstyrning med kvalitetsgarantier, värdighetsgarantier och arbetet för jämlik vård samt sprida kunskap genom fortsatt utbildning i en takt som ryms inom befintliga verksamhetsmedel. Ledningskontoret delar nämndernas uppfattning att det är till fördel för kontinuitet i arbetet med de olika mänskliga rättighetsfrågorna om dessa kan integreras i ordinarie styr- och verksamhetssystem. Ledningskontoret vill i detta sammanhang lyfta fram fler insatser som pågår för att utveckla verksamheternas förmåga att tillvarata hbt-personers rätt och säkra ett icke-diskriminerande bemötande. Till oktober 2012 planeras för utbildning i hbt-frågor med inriktning på bemötande för medarbetare inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och omsorg. Utbildning och information planeras i samverkan mellan ledningskontoret, hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Stockholms läns landsting och RFSL-ungdom inom ramen för regional samverkan Stockholm - Gotland. Samverkan sker även med lokala intresseorganisationer. Kultur- och fritidsförvaltningens ungdomsavdelning i samverkan med ABF, Röda Korset, Gotlands Idrottsförbund med flera driver under 2012 en satsning på att sprida kunskap och diskutera attitydfrågor med inriktning på HBT-frågor. En serie seminarier, även på kvällstid och öppna för alla intresserade genomförs under året. Ledningskontoret kommer under 2012 att se över och revidera regionens servicepolicy och i detta sammanhang kommer diskrimineringsgrunderna att beaktas. Ledningskontoret Bo Dahllöf regiondirektör

76 REGION GOTLAND PROTOKOLL 5 Sammanträdesdatum Hälso- och sjukvårdsnämnden 25 oktober 2011 Hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott 10 oktober 2011 HSN 98 Motion angående hbt-certifiering av verksamheter HSN 2011/219 Motion angående hbt-certifiering av verksamheter, HSF yttrande angående motionen Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden lämnar nedanstående yttrande som svar på motionen. Bakgrund AU 89 Annamaria Bauer (V) och Isabel Enström (MP) har lämnat en motion till regionfullmäktige angående hbt-certifiering av Gotlands vård och omsorg. Motionen har remitterats till hälso- och sjukvårdsnämnden för yttrande. Yttrande I de kontakter hälso- och sjukvårdsförvaltningen har med hbt-personer används idag könsneutrala uttryck såsom till exempel partner istället för mamma och pappa. Det finns en medvetenhet hos personalen i dessa frågor och det är en ständigt aktuell fråga. Ungdomsmottagningen har gått utbildning angående hbt, dock inte den utbildning som ger RFSL:s certifiering. Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att till oktober 2011 ta fram ett underlag med beskrivning av nuläget och utmaningarna när det gäller att nå jämlikhet i vården. En beskrivning ska göras av de större regionala och andra geografiska skillnader som är kända, samt av hur ojämlikheten ser ut utifrån personliga egenskaper, ålder, kön, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet och sexuell läggning. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen följer Socialstyrelsens arbete och ser det som ett viktigt utvecklingsområde. Området bör utvecklas ur ett helhetsperspektiv där varje perspektiv är lika viktigt, där modellen för hbt-certifiering skulle kunna utgöra en bra grund för det fortsatta arbetet. Kostnaden för enbart hbt-certifiering är förhållandevis hög. Därför behöver alla insatser som rör jämlikhetsperspektivet samordnas. Förvaltningen arbetar idag också med att utveckla strukturer för hantering av informationsmaterial, rutiner, blanketter och styrdokument och där kommande utvecklingsarbete för jämlik vård är en del. Vid alla upphandlingar av vård är det kraven i kvalitetsdokument och kvalitetsgarantier som gäller. När det gäller översyn och revidering av blanketter så anser hälso- och sjukvårdsförvaltningen att dessa bör ses över så att de är könsneutrala. Justeringsman Utdragsbestyrkande

77 REGION GOTLAND PROTOKOLL 6 Sammanträdesdatum Hälso- och sjukvårdsnämnden 25 oktober 2011 Hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott 10 oktober 2011 Arbetsutskottets förslag till hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden lämnar ovanstående yttrande som svar på motionen. Expedieras: Ledningskontoret, Lisa Stark Justeringsman Utdragsbestyrkande

78 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2011/219 1 (2) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum Hälso- och sjukvårdsnämnden Motion angående hbt-certifiering av Gotlands vård och omsorg Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden lämnar följande yttrande som svar på motionen. Bakgrund Annamaria Bauer (V) och Isabel Enström (MP) har lämnat en motion till regionfullmäktige angående hbt-certifiering av Gotlands vård och omsorg. Motionen har remitterats till hälso- och sjukvårdsnämnden för yttrande. Enligt RFSL (riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter) innebär Hbt-certifiering ett synliggörande av att en organisation arbetar strategiskt i syfte att erbjuda en god arbetsmiljö för anställda och ett respektfullt bemötande av kunder/klienter/patienter utifrån ett hbt-perspektiv. Att en plan tas fram under 2011 för hur Gotlands mödravårdscentraler, barnavårdcentraler, ungdomsmottagning och förlossningen på Lasarettet i ett första skede ska hbt-cerifieras, för att i nästa steg även inkludera övriga vårdinrättningar, särskilda boenden och dagverksamheter för äldre och/eller personer med funktionsnedsättning. Att även verksamhet som bedrivs av externa verksamhetsutövare bjuds in till deltagande i gemensamma utbildningar för hbt-certifiering. Att krav på hbt-kompetens eller hbt-certifiering ställs vid framtida upphandlingar av vård och omsorg. Att en översyn och revidering av blanketter inom alla regional verksamhet skyndsamt påbörjas utifrån ett inkluderande perspektiv samt att informationsmaterial och styrdokument ses över vid nästkommande revideringar. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats Org nr

79 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2011/219 2 (2) Yttrande I de kontakter hälso- och sjukvårdsförvaltningen har med hbt-personer används idag könsneutrala uttryck såsom till exempel partner istället för mamma och pappa. Det finns en medvetenhet hos personalen i dessa frågor och det är en ständigt aktuell fråga. Ungdomsmottagningen har gått utbildning angående hbt, dock inte den utbildning som ger RFSL:s certifiering. Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att till oktober 2011 ta fram ett underlag med beskrivning av nuläget och utmaningarna när det gäller att nå jämlikhet i vården. En beskrivning ska göras av de större regionala och andra geografiska skillnader som är kända, samt av hur ojämlikheten ser ut utifrån personliga egenskaper, ålder, kön, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet och sexuell läggning. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen följer Socialstyrelsens arbete och ser det som ett viktigt utvecklingsområde. Området bör utvecklas ur ett helhetsperspektiv där varje perspektiv är lika viktigt, där modellen för hbtcertifiering skulle kunna utgöra en bra grund för det fortsatta arbetet. Kostnaden för enbart hbt-certifiering är förhållandevis hög. Därför behöver alla insatser som rör jämlikhetsperspektivet samordnas. Förvaltningen arbetar idag också med att utveckla strukturer för hantering av informationsmaterial, rutiner, blanketter och styrdokument och där kommande utvecklingsarbete för jämlik vård är en del. Vid alla upphandlingar av vård är det kraven i kvalitetsdokument och kvalitetsgarantier som gäller. När det gäller översyn och revidering av blanketter så anser hälso- och sjukvårdsförvaltningen att dessa bör ses över så att de är könsneutrala. Hälso- och sjukvårdsnämnden Ann-Christin Kullberg Hälso- och sjukvårdsdirektör Leif Ohlsson Kvalitetschef

80

81

82 Socialförvaltningen Beställaravdelningen Ärendenr SON 2011/354 KS 2011/342 Handlingstyp Tjänsteskrivelse Handläggare Inger Öberg Datum 18 augusti 2011 Socialnämnden Motion angående hbt-certifiering av Gotlands Vård och Omsorg (hbt homosexuella, bisexuella och transpersoner) En motion från Annamaria Bauer (V) och Isabel Enström (MP) har inkommit till regionfullmäktige angående hbt-certifiering av Gotlands vård och omsorg. De skriver i motionen att i kontakten med vård och omsorg inom Region Gotland ska alla invånare bemötas på ett välkomnande och inkluderande sätt, så även hbt-personer. Hbt-certifiering innebär ett strategiskt arbete och kompetenshöjning för ett respektfullt och inkluderande bemötande av personer/ klienter/patienter utifrån ett hbt-perspektiv. Socialnämnden har fått motionen på remiss från fullmäktige. I sin motion yrkar de på att: 1. En plan tas fram under 2011 för hur Gotlands mödravårdscentraler, barnavårdscentraler, ungdomsmottagning och förlossning på Lasarettet i ett första skede hbt-certifieras, för att i nästa steg även inkludera övriga vårdinrättningar, särskilda boenden och dagverksamheter för äldre och/eller personer med funktionsnedsättning. 2. Även verksamheter som bedrivs av externa verksamhetsutövare bjuds in till deltagande i gemensamma utbildningar för hbt-certifiering. 3. Krav på hbt-kompetens eller hbt-certifiering ställs vid framtida upphandlingar av vård och omsorg. 4. En översyn och revidering av blanketter inom all regional verksamhet skyndsamt påbörjas utifrån ett inkluderande perspektiv samt att informationsmaterial och styrdokument ses över vid nästkommande revideringar. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Postgiro Org nr Webbplats

83 Socialnämnden Region Gotland 2 (2) Socialförvaltningens pågående arbete 1. Socialförvaltningen har under hösten påbörjat ett arbeta med värdighetsgarantier och en utveckling av gällande kvalitetsgarantier där dessa frågor kommer att ingå. Socialförvaltningen arbetar inte med certifiering utan kvalitetsgarantier och alla förvaltningens verksamheter, även individ och familjeomsorgen, kommer att ingå. Frågorna kommer också att ingå i förvaltningens kvinnofridsprojekt för att stärka stödet för äldre och personer med funktionsnedsättning som pågår. 2. Socialförvaltningen ser positivt på gemensamma utbildningar och deltar gärna. 3. Vid alla upphandlingar av vård och omsorg så är det kraven i kvalitetsdokument och kvalitetsgarantier som gäller. 4. Informationsmaterial och styrdokument förbättras fortlöpande så att det inkluderar alla berörda. Socialnämndens förslag till beslut Socialnämnden tillstyrker motionen på så sätt att förvaltningen arbetar med värdighets- och kvalitetsgarantier där hbt-frågor ingår. Lena Lager socialdirektör Mariann Godin Luthman beställarchef

84 Socialförvaltningen Beställaravdelningen Inger Öberg Ärendenr SON 2011/354, KS 2011/342 1 (2) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 21 oktober 2011 Socialnämnden Kompletterande uppgifter till motion angående HBT certifiering (Hbt homosexuella, bisexuella och transpersoner) Utbildning av socialförvaltningens alla personalgrupper i Hbt certifiering. Vem kan genomföra en Hbt certifiering RFSL, Riksförbundet för homosexuella, bisexuella och transpersoners rättigheter, har en lång erfarenhet av att genomföra utbildningsinsatser inom alla områden i samhället. De kan erbjuda målgruppsanpassade utbildningar och föreläsningar för politiker, arbetsgrupper, chefer, handläggare och andra grupper. För den som i sitt arbete möter tredje part exempelvis kunder, klienter eller omvårdnadstagare kan RFSL erbjuda anpassade utbildningar. Vad innebär en Hbt- certifiering Hbt-certifieringen omfattar alltid en hel verksamhet eller enhet inom en verksamhet. Det handlar om en process som är omfattande och som löper över längre tid, i snitt ca 6 8 månader. De kriterier som skall uppfyllas omfattar utbildning av samtliga anställda, samt aktivt och kontinuerligt arbete för att skapa såväl en god arbetsmiljö som ett gott bemötande av kunder/ brukare utifrån ett hbt-perspektiv. Vidare skall verksamheten ha en plan för hur attitydarbetet kring hbt-frågor på arbetsplatsen såväl internt rörande egna anställda som externt mot klienter/brukare ska fortskrida efter utbildningens slut. Verksamheterna ska också ha en dokumenterad plan för att hantera klagomåldiskrimineringsfall. Certifikatet är giltigt i två år och därefter görs ett förstärkt uppföljande, så kallad omcertifiering för förnyelse av certifikatet i ytterligare två år. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Plusgiro Org nr Webbplats

85 Socialförvaltningen Region Gotland 2 (2) RSFL:s introduktionspaket Per föreläsning min: 6.000: tim: 8.000: tim: : tim: :- Hbt-certifiering - Grundkostnad :- - Kostnad per anställd 1.850:- (minimun 25 personer = :-) Total minimum kostnad: :- Antal personal inom socialförvaltningen som bör genomgå utbildning i Hbt - certifiering IFO 239 personal OOF 362 personal ÄO 931 personal Övriga 106 personal Under utbildningstiden bör också finnas en samordnare/projektledare för planering och samordning mellan det utbildande företaget och verksamhetsansvariga. Total kostnad för att Hbt certifiera socialförvaltningens alla verksamheter Utbildning av personal x 1 850:- = 3 mkr Ca 80 % av alla anställda, ca personer, behöver ersättas med en vikarie, vikariekostnaden är då anställda x 12 timmar x 270:- = 4.2 mkr Till detta kommer kostnader för produktionsbortfallet i arbetstid för övriga medarbetare. Grundkostnad :- Samordnare/projektledare halvtid under ett år :- Totalsumma: ca 7.5 mkr Lena Lager Socialdirektör Marianne Godin Luthman Beställarchef

86 Socialförvaltningen Beställaravdelningen Inger Öberg Ärendenr SON 2011/354, KS 2011/342 1 (2) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 21 oktober 2011 Socialnämnden Kompletterande uppgifter till motion angående HBT certifiering (Hbt homosexuella, bisexuella och transpersoner) Utbildning av socialförvaltningens alla personalgrupper i Hbt certifiering. Vem kan genomföra en Hbt certifiering RFSL, Riksförbundet för homosexuella, bisexuella och transpersoners rättigheter, har en lång erfarenhet av att genomföra utbildningsinsatser inom alla områden i samhället. De kan erbjuda målgruppsanpassade utbildningar och föreläsningar för politiker, arbetsgrupper, chefer, handläggare och andra grupper. För den som i sitt arbete möter tredje part exempelvis kunder, klienter eller omvårdnadstagare kan RFSL erbjuda anpassade utbildningar. Vad innebär en Hbt- certifiering Hbt-certifieringen omfattar alltid en hel verksamhet eller enhet inom en verksamhet. Det handlar om en process som är omfattande och som löper över längre tid, i snitt ca 6 8 månader. De kriterier som skall uppfyllas omfattar utbildning av samtliga anställda, samt aktivt och kontinuerligt arbete för att skapa såväl en god arbetsmiljö som ett gott bemötande av kunder/ brukare utifrån ett hbt-perspektiv. Vidare skall verksamheten ha en plan för hur attitydarbetet kring hbt-frågor på arbetsplatsen såväl internt rörande egna anställda som externt mot klienter/brukare ska fortskrida efter utbildningens slut. Verksamheterna ska också ha en dokumenterad plan för att hantera klagomåldiskrimineringsfall. Certifikatet är giltigt i två år och därefter görs ett förstärkt uppföljande, så kallad omcertifiering för förnyelse av certifikatet i ytterligare två år. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Plusgiro Org nr Webbplats

87 Socialförvaltningen Region Gotland 2 (2) RSFL:s introduktionspaket Per föreläsning min: 6.000: tim: 8.000: tim: : tim: :- Hbt-certifiering - Grundkostnad :- - Kostnad per anställd 1.850:- (minimun 25 personer = :-) Total minimum kostnad: :- Antal personal inom socialförvaltningen som bör genomgå utbildning i Hbt - certifiering IFO 239 personal OOF 362 personal ÄO 931 personal Övriga 106 personal Under utbildningstiden bör också finnas en samordnare/projektledare för planering och samordning mellan det utbildande företaget och verksamhetsansvariga. Total kostnad för att Hbt certifiera socialförvaltningens alla verksamheter Utbildning av personal x 1 850:- = 3 mkr Ca 80 % av alla anställda, ca personer, behöver ersättas med en vikarie, vikariekostnaden är då anställda x 12 timmar x 270:- = 4.2 mkr Till detta kommer kostnader för produktionsbortfallet i arbetstid för övriga medarbetare. Grundkostnad :- Samordnare/projektledare halvtid under ett år :- Totalsumma: ca 7.5 mkr Lena Lager Socialdirektör Marianne Godin Luthman Beställarchef

88 Regionfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 9 Parkeringsplatser i innerstaden. Motion av Mats-Ola Rödén (FP) Innehåll Regionstyrelsens förslag , 105 Motion Ledningskontoret Tekniska nämnden , 53 Önskas ytterligare handlingar eller uppgifter i detta ärende, v.g. ring

89 Motion Parkeringsplatser i innerstaden Folkpartiet har en interpellation ställt frågan till tekniska nämnden hur man avser att kompensera bortfallet av parkeringsplatserna som försvinner i och med omdaningen av Stora Torget till mötesplats. Tekniska nämnden har svarat att man är medveten om problemet man att man av vissa skäl inte anser sig kunna göra något år saken. De skäl man åberopar är följande: Parkeringsplatser skall anordnas på kvartersmark, Många fastighetsägare har inrättat bilplats på egen mark. Detta begränsar möjligheterna för inrättande av nya i och med att det försvårar in- och utfart, Många fastighetsägare vill inte ha bilar utanför huset, Världsarvet, vilket medför ett ansvar att underlätta för cykel- och gångtrafik. Man redogör vidare för hur man inrättat boendeparkeringar utanför ringmuren där bilägare tillåts ställa sin bil upp till 48 timmar. Det finns kommuner som inrättat boendeparkeringar, i anslutning till bostaden, upp till 14 dagar. Alla fastighetsägare/näringsidkare har inte möjlighet att ordna uppställningsplatser på egen tomtmark. Innerstaden har ont om mark i anslutning till gaturummet. Många boende är beroende av bilen för att klara handel eller för att överhuvudtaget ta sig fram. De som inte har tillgång till egna platser får betala avgifter för antingen parkeringsbiljett eller boendeparkering. Utan några som helst garantier att få en plats nära bostaden. De nya bostäderna runt Klosterplan har inte heller de inneburit någon ökning av antalet platser. De parkeringsplatser som finns i området lär inte räcka till. De som bor i Innerstaden har en klar bild av det nödvändiga i att parkeringar finns på gatan utanför fastigheten. Så är det i städer! En inventering med inriktningen att öka antalet platser skulle säkerligen, om inte lösa så åtminstone, underlätta för de som är bofasta och/eller driver näringsverksamhet i Innerstaden. Vi skall förvalta världsarvet Visby stad, men det måste göras med hänsyn till dagens behov. Visby innerstad har bil förbud året runt för den som inte bor eller har ärenden som kräver bil. En levande Innerstad måste ges förutsättningar för boende och handel, detta innebär fler parkeringar och ett annat regelsystem. Folkpartiet Liberalerna på Gotland gotland@folkpartiet.se

90 Jag yrkar att tekniska nämnden får i uppdrag; att inventera möjlighet till- och inrätta fler parkeringsplatser i Innerstaden. att se över möjligheterna att utöka nuvarande tidsgräns för boendeparkeringar. att utreda möjligheterna att för ägare till hyresfastigheter, bostadsrättsföreningar och näringsidkare att få hyra särskilt markerade parkeringsplatser. att skapa regler för en avgiftsfri timme sommartid, i anslutning till affärslokaler i Visby Innerstad. Mats-Ola Rödén Folkpartiet Folkpartiet Liberalerna på Gotland gotland@folkpartiet.se

91 PROTOKOLL Regionstyrelsen Regionstyrelsens arbetsutskott Rs 105 Au 103 Motion. Parkeringsplatser i innerstaden KS 2011/480 - Motion Tekniska nämnden , 53 - Ledningskontoret Motion har inkommit från Mats-Ola Rödén (FP) om att tekniska nämnden ges i uppdrag att inventera möjligheter till och inrättar fler parkeringsplatser i innerstaden, ser över möjligheterna att utöka nuvarande tidsgräns för boendeparkeringar och utreder möjligheterna för ägare till hyresfastigheter, bostadsrättsföreningar och näringsidkare att få hyra särskilt markerade parkeringsplatser - samt skapar regler för en avgiftsfri timme sommartid i anslutning till affärslokaler i Visby Innerstad. Tekniska nämnden beslutade vid sitt sammanträde i mars att ge samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att inventera behovet av och möjligheten till att inrätta fler parkeringsplatser i Visby innerstad. Nämnden beslutade även vid sammanträdet att tillstyrka en utökning av nuvarande tidsgräns för boendeparkering genom att besluta om en utökad parkeringstid på särskilt markerade parkeringsplatser utanför ringmuren. Tekniska nämnden beslutade även att förslaget om uthyrning av allmänna parkeringsplatser och förslaget om att skapa regler för avgiftsfri timme, sommartid, i anslutning till affärslokaler avslås. Ledningskontoret föreslår, med hänvisning till tekniska nämndens beslut, att motionen tillstyrks dels i det förslag som rör möjligheter att inrätta fler parkeringsplatser i innerstaden och dels i förslaget att utöka nuvarande tidsgräns för boendeparkering. Kontoret föreslår vidare att motionen avslås i dels det förslag som avser möjligheter att hyra ut allmänna parkeringsplatser till hyresfastigheter, bostadsrättsföreningar och näringsidkare och dels i förslaget att skapa regler för en avgiftsfri timme sommartid i anslutning till affärslokaler i Visby innerstad. Yrkanden: Mats-Ola Rödén (FP) yrkade bifall till motionen med den ändringen att tekniska nämnden uppmanas att se över möjligheten till en avgiftsfri timma, sommartid, i anslutning till affärslokaler i innerstaden. forts.

92 PROTOKOLL Regionstyrelsen Regionstyrelsens arbetsutskott Rs 105 forts. Åke-Svensson (S) yrkade bifall till ledningskontorets förslag med tillägget att tekniska nämnden noga ska väga in handelns villkor i sammanhanget. Ordföranden ställde proposition på ledningskontorets förslag med tillägg och Mats-Ola Rödéns yrkande om bifall till motionen med ändringsförslag och förklarad sig anse att ledningskontorets förslag med tillägg vunnit bifall. Omröstning begärdes. JA för ledningskontorets förslag med tillägg och NEJ för Mats-Ola Rödéns yrkande. 8 ledamöter röstade ja: Hanna Westerén (S), Brittis Benzler (V), Eric Martell (S), Stefaan De Maecker (MP), Meit Fohlin (S), Tommy Gardell (S), Bo Björkman (S), och Åke Svensson (S). 7 ledamöter röstade nej: Simon Härenstam (M), Eva Nypelius (C), Eva Gahnström (C), Mats-Ola Rödén (FP), Karl-Johan Boberg (C) Rolf Öström (M) och Margareta Persson (M). Regionstyrelsen hade således bifallit ledningskontorets förslag med tillägg. Regionstyrelsens förslag till beslut i fullmäktige Motionen tillstyrks, med hänvisning till tekniska nämndens beslut, dels i det förslag som rör möjligheten att inrätta fler parkeringsplatser i innerstaden och dels i förslaget att utöka nuvarande tidsgräns för boendeparkeringar. Motionen avslås, med hänvisning till tekniska nämndens beslut, dels i det förslag som avser möjligheten att hyra ut allmänna parkeringsplatser till hyresfastigheter, bostadsrättsföreningar och näringsidkare och dels i förslaget att skapa regler för en avgiftsfri timme, sommartid, i anslutning till affärslokaler i Visby innerstad. Regionstyrelsen betonar vikten av att tekniska nämnden noga väger in handelns villkor i sammanhanget.

93 Ledningskontoret Jan Von Wachenfeldt Planeringsstrateg Ärendenr KS 2011/480 Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum Den 30 mars (1) Regionstyrelsen Motion Parkeringsplatser i innerstaden Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår, med hänvisning till tekniska nämndens beslut, att motionen tillstyrks dels i det förslag som rör möjligheten att inrätta fler parkeringsplatser i innerstaden dels i förslaget att utöka nuvarande tidsgräns för boendeparkeringar att motionen avslås i dels i det förslag som avser möjligheten att hyra ut allmänna parkeringsplatser till hyresfastigheter, bostadsrättsföreningar och näringsidkare dels i förslaget att skapa regler för en avgiftsfri timme sommartid i anslutning till affärslokaler i Visby innerstad Bakgrund Mats-Ola Rödén (Fp) yrkar i en motion att tekniska nämnden får i uppdrag att inventera möjligheten att inrätta fler parkeringsplatser i innerstaden se över möjligheterna att utöka nuvarande tidsgräns för boendeparkeringar utreda möjligheterna att ägare till hyresfastigheter, bostadsrättsföreningar samt näringsidkare får hyra särskilt markerade parkeringsplatser skapa regler för en avgiftsfri timme sommartid i anslutning till affärslokaler i Visby innerstad Bedömning Tekniska nämnden beslutade vid sammanträde , 53 att ge samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att inventera behovet och möjligheten att inrätta fler parkeringsplatser i Visby innerstad att tillstyrka en utökning av nuvarande tidsgräns för boendeparkering genom att besluta om en utökad parkeringstid på särskilt markerade parkeringsplatser utanför ringmuren avslå förslaget att utreda möjligheterna att hyra ut allmänna parkeringsplatser avslå förslaget att skapa regler för en avgiftsfri timme sommartid, i anslutning till affärslokaler i Visby innerstad LEDNINGSKONTORET Bo Dahllöf Regiondirektör Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Webbplats Org nr

94 Tekniska nämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL TN 53 Remiss motion Parkeringsplatser i innerstan Bakgrund Folkpartiet har genom Mats-Ola Rödén i en interpellation till tekniska nämnden frågat hur nämnden avser att kompensera bortfallet av parkeringsplatser som försvinner i samband med ombyggnaden av Stora Torget i Visby. Tekniska nämnden har lämnat svar på interpellationen. Folkpartiet har efter tekniska nämndens svar inlämnat en motion till Regionfullmäktige där Mats-Ola Rödén yrkar att tekniska nämnden får i uppdrag att; Inventera möjlighet till- och inrätta fler parkeringsplatser i innerstaden. Se över möjligheterna att utöka nuvarande tidsgräns för boendeparkering. Utreda möjligheterna att för ägare till hyresfastigheter, bostadsrättsföreningar och näringsidkare att få hyra särskilt markerade parkeringsplatser. Skapa regler för en avgiftsfri timme sommartid, i anslutning till affärslokaler i Visby Innerstad. Bedömning Uppställningsplatser för fordon skall ordnas på kvartersmark för den verksamhet som bedrivs på fastigheten oavsett om det gäller handel, boende eller annan verksamhet. Att hyra ut allmän plats för parkering till hyresfastigheter, bostadsrättsföreningar och näringsidkare är inte möjlig eftersom det strider mot ordningslagen, kommunallagen och kommunala avgiftslagen. Även om förutsättningarna enligt byggnadslagstiftningen är att uppställning av fordon skall ordnas på fastigheten för den verksamhet som bedrivs där, så kan det vara svårt att alltid ordna detta i Visby innanför ringmuren. På en del ställen kan det tyckas att det borde gå att skapa fler platser men oftast är det inte möjligt eftersom det kan innebära att fastighetsägare som skapat uppställningsplats på kvartersmark inte kan komma ut på gatan på grund av att fordon parkerats hindrande. Justerare Utdragsbestyrkande

95 Tekniska nämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Forts 53 Många fastighetsägare vill heller inte ha parkering på gatan utanför sin fastighet men gärna utanför grannens fastighet. Det införda systemet för boendeparkering är ett sätt att underlätta uppställning av fordon för boende i Visby innerstad. Systemet innebär att de som löser boendeparkering kan parkera på vissa platser utanför ringmuren i 48 timmar utan att behöva flytta sina fordon. Det skall dock alltid vara så att det skall löna sig att söka en plats på kvartersmark eller att lösa sin parkering på annat sätt än att parkera på gatan. Att det blivit 48 timmar beror på att de som använder sitt fordon 2 gånger i veckan då inte behöver flytta sitt fordon för att den tillåtna parkeringstiden gått ut. Fordon som inte används skall inte ställas upp på allmän plats utan förvaras på annat sätt. Detta gäller även husbilar, husvagnar, släpkärror och övriga fordon som inte används kontinuerligt. Förlänger man uppställningstiden för de som löst boendeparkering blir det uppställningsplatser för fordon som inte används i stället för parkering. Vid införandet av parkeringsavgifter minskade antalet parkerade bilar på allmän plats eftersom de som kunde parkera sina fordon på kvartersmark då också gjorde det. Behovet av parkering på allmän plats minskade märkbart. Om parkeringsavgifter tas ut under hela året och boendeparkeringssystemet bibehålls behöver inte bortfallet av ca 30 parkeringsplatser på Stora Torget kompenseras med fler allmänna parkeringsplatser innanför ringmuren. Att införa en avgiftsfri timme sommartid, i anslutning till affärslokaler i innerstaden är inte lämpligt eftersom det då råder bilförbud innanför ringmuren och en avgiftsbefrielse skulle locka obehöriga fordon att trotsa bilförbudet. Antalet parkeringsplatser i innerstaden under sommartid är också så få att de behöver begränsas med en relativt hög parkeringsavgift för att behöriga fordon skall kunna parkera i närheten av affärslokaler i Visby innerstad. Om efterfrågan på boendeparkering ökar kan fler ytor där boendeparkering är tillåten skapas utanför innerstaden men på bekvämt gångavstånd. Världsarvet får då också en bättre miljö som är på de gående och cyklandes villkor. För att inte behovet av parkering på allmän plats skall öka bör det tillses att gällande parkeringsnorm tillgodoses vid nybyggnation innanför ringmuren. Justerare Utdragsbestyrkande

96 Tekniska nämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Forts 53 Arbetsutskottets förslag till tekniska nämnden Ge Samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att inventera behovet och möjligheten att inrätta fler parkeringsplatser i Visby innerstad. Tillstyrka en utökning av nuvarande tidsgräns för boendeparkering genom att besluta om en utökad parkeringstid på särskilt markerade parkeringsplatser utanför ringmuren. Avslå förslaget att utreda möjligheterna att hyra ut allmänna parkeringsplatser Avslå förslaget att skapa regler för en avgiftsfri timme sommartid, i anslutning till affärslokaler i Visby innerstad Tekniska nämndens beslut Enligt arbetsutskottets förslag Protokollsutdrag: RF Justerare Utdragsbestyrkande

97 Samhällsbyggnadsförvaltningen Lennart Klintbom Ärendenr TN 2011/1640 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (3) Datum 7 mars 2012 Tekniska nämnden Remiss: Motion. Parkeringsplatser i innerstaden. Förslag till beslut Ge Samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att inventera behovet och möjligheten att inrätta fler parkeringsplatser i Visby innerstad. Tillstyrka en utökning av nuvarande tidsgräns för boendeparkering genom att besluta om en utökad parkeringstid på särskilt markerade parkeringsplatser utanför ringmuren. Avslå förslaget att utreda möjligheterna att hyra ut allmänna parkeringsplatser Avslå förslaget att skapa regler för en avgiftsfri timme sommartid, i anslutning till affärslokaler i Visby innerstad Bakgrund Folkpartiet har genom Mats-Ola Rödén i en interpellation till tekniska nämnden frågat hur nämnden avser att kompensera bortfallet av parkeringsplatser som försvinner i samband med ombyggnaden av Stora Torget i Visby. Tekniska nämnden har lämnat svar på interpellationen. Folkpartiet har efter tekniska nämndens svar inlämnat en motion till Regionfullmäktige där Mats-Ola Rydén yrkar att tekniska nämnden får i uppdrag att; Inventera möjlighet till- och inrätta fler parkeringsplatser i Innerstaden. Se över möjligheterna att utöka nuvarande tidsgräns för boendeparkering. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-tn@gotland.se Webbplats Org nr

98 Samhällsbyggnadsförvaltningen Region Gotland Ärendenr TN 2011/ (3) Utreda möjligheterna att för ägare till hyresfastigheter, bostadsrättsföreningar och näringsidkare att få hyra särskilt markerade parkeringsplatser. Skapa regler för en avgiftsfri timme sommartid, i anslutning till affärslokaler i Visby Innerstad. Bedömning Uppställningsplatser för fordon skall ordnas på kvartersmark för den verksamhet som bedrivs på fastigheten oavsett om det gäller handel, boende eller annan verksamhet. Att hyra ut allmän plats för parkering till hyresfastigheter, bostadsrättsföreningar och näringsidkare är inte möjlig eftersom det strider mot ordningslagen, kommunallagen och kommunala avgiftslagen. Även om förutsättningarna enligt byggnadslagstiftningen är att uppställning av fordon skall ordnas på fastigheten för den verksamhet som bedrivs där, så kan det vara svårt att alltid ordna detta i Visby innanför ringmuren. På en del ställen kan det tyckas att det borde gå att skapa fler platser men oftast är det inte möjligt eftersom det kan innebära att fastighetsägare som skapat uppställningsplats på kvartersmark inte kan komma ut på gatan på grund av att fordon parkerats hindrande. Många fastighetsägare vill heller inte ha parkering på gatan utanför sin fastighet men gärna utanför grannens fastighet. Det införda systemet för boendeparkering är ett sätt att underlätta uppställning av fordon för boende i Visby innerstad. Systemet innebär att de som löser boendeparkering kan parkera på vissa platser utanför ringmuren i 48 timmar utan att behöva flytta sina fordon. Det skall dock alltid vara så att det skall löna sig att söka en plats på kvartersmark eller att lösa sin parkering på annat sätt än att parkera på gatan. Att det blivit 48 timmar beror på att de som använder sitt fordon 2 gånger i veckan då inte behöver flytta sitt fordon för att den tillåtna parkeringstiden gått ut. Fordon som inte används skall inte ställas upp på allmän plats utan förvaras på annat sätt. Detta gäller även husbilar, husvagnar, släpkärror och övriga fordon som inte används kontinuerligt. Förlänger man uppställningstiden för de som löst boendeparkering blir det uppställningsplatser för fordon som inte används i stället för parkering. Vid införandet av parkeringsavgifter minskade antalet parkerade bilar på allmän plats eftersom de som kunde parkera sina fordon på kvartersmark då också gjorde det. Behovet av parkering på allmän plats minskade märkbart. Om parkeringsavgifter tas ut under hela året och boendeparkeringssystemet bibehålls behöver inte bortfallet av ca 30 parkeringsplatser på Stora Torget kompenseras med fler allmänna parkeringsplatser innanför ringmuren. Att införa en avgiftsfri timme sommartid, i anslutning till affärslokaler i innerstaden är inte lämpligt eftersom det då råder bilförbud innanför ringmuren och en avgiftsbefrielse skulle locka obehöriga fordon att trotsa bilförbudet. Antalet parkeringsplatser i innerstaden under sommartid är också så få att de behöver begränsas med en relativt hög parkeringsavgift

99 Samhällsbyggnadsförvaltningen Region Gotland Ärendenr TN 2011/ (3) för att behöriga fordon skall kunna parkera i närheten av affärslokaler i Visby innerstad. Om efterfrågan på boendeparkering ökar kan fler ytor där boendeparkering är tillåten skapas utanför innerstaden men på bekvämt gångavstånd. Världsarvet får då också en bättre miljö som är på de gående och cyklandes villkor. För att inte behovet av parkering på allmän plats skall öka bör det tillses att gällande parkeringsnorm tillgodoses vid nybyggnation innanför ringmuren. Samhällsbyggnadsförvaltningen Ethel Forsberg Förvaltningschef

100 Regionfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 10 Öppna Gotland för arbetskraftsinvandring. Motion av Gustaf Hoffstedt m.fl. (M) Innehåll Regionstyrelsens förslag , 107 Motion Ledningskontoret Önskas ytterligare handlingar eller uppgifter i detta ärende, v.g. ring

101 Motion Parkeringsplatser i innerstaden Folkpartiet har en interpellation ställt frågan till tekniska nämnden hur man avser att kompensera bortfallet av parkeringsplatserna som försvinner i och med omdaningen av Stora Torget till mötesplats. Tekniska nämnden har svarat att man är medveten om problemet man att man av vissa skäl inte anser sig kunna göra något år saken. De skäl man åberopar är följande: Parkeringsplatser skall anordnas på kvartersmark, Många fastighetsägare har inrättat bilplats på egen mark. Detta begränsar möjligheterna för inrättande av nya i och med att det försvårar in- och utfart, Många fastighetsägare vill inte ha bilar utanför huset, Världsarvet, vilket medför ett ansvar att underlätta för cykel- och gångtrafik. Man redogör vidare för hur man inrättat boendeparkeringar utanför ringmuren där bilägare tillåts ställa sin bil upp till 48 timmar. Det finns kommuner som inrättat boendeparkeringar, i anslutning till bostaden, upp till 14 dagar. Alla fastighetsägare/näringsidkare har inte möjlighet att ordna uppställningsplatser på egen tomtmark. Innerstaden har ont om mark i anslutning till gaturummet. Många boende är beroende av bilen för att klara handel eller för att överhuvudtaget ta sig fram. De som inte har tillgång till egna platser får betala avgifter för antingen parkeringsbiljett eller boendeparkering. Utan några som helst garantier att få en plats nära bostaden. De nya bostäderna runt Klosterplan har inte heller de inneburit någon ökning av antalet platser. De parkeringsplatser som finns i området lär inte räcka till. De som bor i Innerstaden har en klar bild av det nödvändiga i att parkeringar finns på gatan utanför fastigheten. Så är det i städer! En inventering med inriktningen att öka antalet platser skulle säkerligen, om inte lösa så åtminstone, underlätta för de som är bofasta och/eller driver näringsverksamhet i Innerstaden. Vi skall förvalta världsarvet Visby stad, men det måste göras med hänsyn till dagens behov. Visby innerstad har bil förbud året runt för den som inte bor eller har ärenden som kräver bil. En levande Innerstad måste ges förutsättningar för boende och handel, detta innebär fler parkeringar och ett annat regelsystem. Folkpartiet Liberalerna på Gotland gotland@folkpartiet.se

102 Jag yrkar att tekniska nämnden får i uppdrag; att inventera möjlighet till- och inrätta fler parkeringsplatser i Innerstaden. att se över möjligheterna att utöka nuvarande tidsgräns för boendeparkeringar. att utreda möjligheterna att för ägare till hyresfastigheter, bostadsrättsföreningar och näringsidkare att få hyra särskilt markerade parkeringsplatser. att skapa regler för en avgiftsfri timme sommartid, i anslutning till affärslokaler i Visby Innerstad. Mats-Ola Rödén Folkpartiet Folkpartiet Liberalerna på Gotland gotland@folkpartiet.se

103 PROTOKOLL Regionstyrelsen Regionstyrelsens arbetsutskott Rs 107 Au 105 Motion. Öppna Gotland för arbetskraftsinvandring KS 2011/477 - Motion Ledningskontoret Motion har inkommit från Gustaf Hoffstedt (M) om att regionfullmäktige ger regionstyrelsen i uppdrag att öppna Gotland för arbetskraftsinvandring. Motionären föreslår att Region Gotland tillsammans med Arbetsförmedlingen bör skanna av var Gotland i dag har rekryteringssvårigheter, samt därefter utarbeta en rekryteringskampanj på ett för gotländska förhållanden passande sätt. Motionären konstaterar att det börjar bli bråttom om målet med invånare år 2025 ska kunna nås och menar att en del av lösningen är att öka inflyttningen av utländska medborgare. Ledningskontoret redogör i sin skrivelse bland annat för arbetsmarknadsläget utifrån Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognos och för den bedömning som görs av arbetsmarknadsläget ett år framåt, på Gotland. Kontoret gör bedömningen, efter samråd med Arbetsförmedlingen, att behoven inom nuvarande bristyrken är relativt små och att det är tveksamt om någon större rekryteringskampanj utomlands skulle var nödvändig. Kontoret redogör även för Kompetensplattformsarbetet, som är ett regeringsuppdrag till regionerna, med uppgiften att följa behovet av regional kompetensförsörjning och verka för att arbetsgivare hittar den kompetens som behövs. Ledningskontoret föreslår att motionen tillstyrks genom att hänvisa uppdraget att skanna av rekryteringssvårigheter till Kompetensplattform Gotland. Regionstyrelsens förslag till fullmäktige Motionen bifalls på så sätt att uppdraget att skanna av rekryteringssvårigheter hänvisas till Kompetensplattform Gotland.

104 Ledningskontoret Lennart Blom Ärendenr KS 2011/477 1 (2) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 23 mars 2012 Regionstyrelsen Motion; Öppna Gotland för arbetskraftsinvandring Förslag till beslut Regionstyrelsen tillstyrker motionen genom att hänvisa uppdraget att skanna av rekryteringssvårigheter till Kompetensplattform Gotland. Bakgrund I en motion föreslår Moderaterna att Region Gotland tillsammans med Arbetsförmedlingen skannar av var Gotland idag har rekryteringssvårigheter, samt att utarbeta en rekryteringskampanj på ett för Gotland passande sätt. I senaste Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognos som kom den 6 december 2011 beskrivs arbetsmarknadsläget som relativt stabilt förutom en viss ökad arbetslöshet särskilt för svaga grupper, främst ungdomar. Bedömning av arbetsmarknadsläget ett år framåt på Gotland anger ett antal bristyrken såsom Byggnadsingenjör, VVS-ingenjör, Läkare, Elingenjörer, Styckare, Förskollärare, Specialistsjuksköterskor, Mjukvaru- och systemutvecklare, Maskinförare lantbruk och Djurskötare. Merparten av yrkeskategorierna har endast behov av ett mindre antal rekryteringar 3-7 st. Utländsk arbetskraft inom den areella näringen har kanaler in på den gotländska arbetsmarknaden. Volymbehoven skulle kunna finnas inom förskolläraryrket dock skärps nu kraven på all lärarkompetens varför invandrare behöver komplettera sin kompetens i yrket och språk. Arbetstillstånd för utländska medborgare, förutom EU-medborgare, beviljas idag av Migrationsverket och kravet är att arbetsgivare skall söka en arbetstagare med specifik kompetens och att platsen varit utlyst och ej erhållit kompetenta sökanden. Bedömning I samråd med Arbetsförmedlingen Gotland har konstaterats att inom nuvarande bristyrken är behoven relativt små och tveksamt om någon större rekryteringskampanj utomlands skulle vara nödvändig. Om framtida behov Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post regiongotland@gotland.se Webbplats Org nr

105 Ledningskontoret Lennart Blom Ärendenr KS 2011/47 2 (2) förändrar läget bör det övervägas gemensamma insatser. I Kompetensplattformsarbetet kommer dylika behov att beskrivas och följas över tid. Vidare skall konstaterade behov av kompetensförsörjning mäklas mot utbildningsanordnare och/eller rekryteringsinsatser. Kompetensplattformen, som är ett regeringsuppdrag till regionerna, har till uppgift att följa behov av kompetensförsörjning i regionerna och verka för att arbetsgivare hittar den kompetens man behöver. En framtida behovssituation skall konstateras och beskrivas i de analyser som Kompetensplattformen har att ta fram och mäkla detta mot utbildningsanordnare och rekryterare. Givetvis skall en arbetskraftsinvandring vara fullt möjligt när vi har ett stabilt behov av arbetskraft i konstaterade branscher. I Kompetensplattformsarbetet med att ta fram behov av kompetensförsörjning deltar Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen, Företagarna, Sv. Näringsliv, Högskolan på Gotland, Fackliga organisationer och representanter från Region Gotland (Avd för regional utveckling, HR-enheten och Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen). I plattformen har ett kunskapsunderlag innehållande befolkningsstruktur, utbildningsnivå, branschstruktur tagits fram under november och december Arbetet kommer att under våren gå vidare med att ta fram prognos och analys av kompetensförsörjningsbehovet, behov som sedan skall kommuniceras med möjliga utbildningsanordnare och rekryterare, offentliga och/eller enskilda. Ledningskontoret deltar i det arbete som pågår inom ramen för Länsstyrelsens integrationsuppdrag 1. I ett nätverk arbetar Länsstyrelsen, Region Gotland, ledningskontoret, Arbetsförmedlingen, Socialförvaltningen, Barn- och utbildningsförvaltningen, Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen genom Komvux/SFI och Region Gotlands ledningskontor med frågor rörande invandring och integration. Ledningskontoret Bo Dahllöf Regiondirektör 1 1 Länsstyrelserapport 2012:2, Invandring och integration möjligheter och utmaningar, för Gotlands framtid

106 Regionfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 11 En hållbar matservering. Motion av Joachim Höggren (MP) Innehåll Regionstyrelsens förslag , 156 Motion Ledningskontoret Serviceförvaltningen Önskas ytterligare handlingar eller uppgifter i detta ärende, v.g. ring

107 MOTION Till regionfullmäktige EN HÅLLBAR MATSERVERING Joachim Höggren Den mat vi dagligen äter har en stor påverkan på miljö, klimat och ekonomi. Hela 23 % av Sveriges totala BNP utgörs av upphandlingar från kommuner, landsting och stat. Att vi som region har ett stort ansvar i våra upphandlingar inför framtiden är alltså något vi inte kan komma ifrån. Vi har ett ansvar när det gäller att styra våra upphandlingar så att de blir så bra som möjligt för planeten och därmed mänskligheten. För 5 år sedan, under andra halvan av 2006, släpptes två viktiga rapporter som borde ha förändrat den politiska spelplanen mycket mer. I oktober det året släpptes Stern Review rapporten som visade att klimatförändringarna kan kosta en 5:e del av jordens samlade BNP om det inte sker en radikal minskning av växthusgasutsläppen. Vi kan inte i våra upphandlingar skriva att något ska vara till exempel närproducerat på grund av EUregler. Det vi kan göra är att ställa krav som är svåra att uppfylla för producenter som inte är belägna i vår närhet. Att formulera kraven så att de håller sig innanför EU:s regler men ändå gynnar våra lokala producenter är självklart svårt men den senaste tiden har det kommit flera hjälpmedel för så kallade gröna upphandlingar, från bland annat Miljöstyrningsrådet. Vi kan även utan gröna upphandlingar till stor del göra vår matservering mer hållbar. Produktionssätt och produktionsplats har en stor inverkan på matens miljö- och klimatmässiga påverkan men vissa produkter är sämre än andra. Kött är ett exempel på en sådan produkt. Även om studier visat att ekologiskt kött kan släppa ut upp till 40 % mindre växthusgaser än konventionellt producerat kött så är eko-kött för dyrt för regionen, och man kommer inte ifrån de växthusgaser som djuren själva släpper ut i form av metangas och dikväveoxid, gaser som enligt all forskning har en större inverkan på växthuseffekten än koldioxid. Tidigare i texten nämndes Stern Review rapporten, en månad efter publiceringen av denna, i november 2006, släpptes rapporten Livestock s Long Shadow från FN:s jordbruks- och livsmedelsorgan, FAO. Den visade att 18 % av de globala växthusgasutsläppen kommer från köttindustrin och djuruppfödning, det är mer än utsläppen från världens samlade transporter. Men köttindustrin bidrar inte bara med växthusgaser, utan också till försurning och verkar negativt på den biologiska mångfalden när bland annat regnskog skövlas för att breda plats för betesmark och sojaproduktion till djurfoder. Alarmerande rapporter och fler dokumentärer visar också på köttindustrins negativa inverkan på våra hav och inte minst Östersjön som vi lever mitt i. Att vissa livsmedel har större inverkan än man tror på vår planets balans är tyvärr inget vi kan göra så mycket åt. Det vi kan göra är att minska vår konsumtion av dessa produkter, exempelvis kött. När vi upphandlar kan vi upphandla vegetarisk mat i större utsträckning och inom den offentliga sektorn kan vi till exempel införa en vegetarisk dag i veckan. Detta har införts på flera ställen och det fungerar alldeles utmärkt. Globala gymnasiet i Stockholm har uteslutande vegetarisk mat 5 dagar i veckan, i Botkyrka kommun har man precis börjat servera två dagliga alternativ på de kommunala grund- och gymnasieskolorna varav ett alltid ska vara vegetariskt och på Säveskolan här på Gotland finns det alltid ett vegetariskt alternativ till den ordinarie rätten, något som skulle kunna införas på högstadierna. Vi bör i större utsträckning välja bort klimat- och miljödåliga produkter i våra upphandlingar och sträva efter hållbarhet. Faktum är att en stor del av de produkter som skulle användas till en mer hållbar matservering till viss del, om än i liten utsträckning, redan återfinns i våra upphandlingar och många av produkterna kommer från det gotländska lantbruket. För några år sedan bytte, tack vare ett elevupprop lett av Grön MILJÖPARTIET DE GRÖNA PÅ GOTLAND Sidan 1 av 2

108 MOTION: EN HÅLLBAR MATSERVERING Ungdom, bland andra Säveskolan till gotländsk potatis, istället för den förkokta, garanterat ickegotländska potatisen. Efter detta har vi kontaktats av odlare som berättat att skolornas byte till gotländsk potatis skapat ytterligare arbetstillfällen hos dem. Om vi tänker efter kommer det kött som serveras i skolorna förmodligen inte från någon gotländsk producent utan från en producent på fastlandet eller någon annan stans i världen. Att upphandla och servera mer hållbar mat skulle alltså kunna gynna de gotländska producenterna och skapa riktiga arbetstillfällen på den gotländska landsbygden och stärka densamma samtidigt som vi värnar miljön. Miljöpartiet de gröna föreslår regionfullmäktige: Region Gotland tar fram en strategi för att minska utsläppen av växthusgaser från den offentliga matkonsumtionen Att Region Gotlands högstadieskolor, i likhet med gymnasieskolorna, börjar servera ett vegetariskt alternativ till dagens lunch. Visby, Joachim Höggren (MP) MILJÖPARTIET DE GRÖNA PÅ GOTLAND Sidan 2 av 2

109 PROTOKOLL Regionstyrelsen Regionstyrelsens arbetsutskott Rs 156 Au 151 Motion. Hållbar matservering KS 2011/485 - Motion Serviceförvaltningen Ledningskontoret I en motion från Joachim Höggren (MP) föreslås att en strategi ska tas fram för att minska utsläppen av växthusgaser från den offentliga matkonsumtionen. I motionen föreslås även att högstadieskolorna, i likhet med gymnasieskolorna, börjar servera ett vegetariskt alternativ till dagens lunch. Serviceförvaltningen har i sitt svar på motionen påpekat att måltidsförsörjningen har Region Gotlands måltidspolicy som styrdokument. Policyn visar på strategier för att kunna erbjuda god och hälsosam mat med hänsyn till hälsa, miljöpåverkan samt god långsiktig resurshushållning. De påpekar att de under 2012 räknar med att 25 % av inköpsvärdet av livsmedel ska vara ekologiskt producerat. Vegetarisk lunch tillhandahålls enbart till de elever som anmält detta önskemål. Samtliga elever serveras dock enstaka vegetariska luncher 4-5 gånger per 8 veckors period. Ledningskontoret anför sammanfattningsvis i sitt utlåtande att ansvaret för livsmedelsinköp och måltidsförsörjning är samlat hos serviceförvaltningen och att de som styrdokument bl.a. har den ovan anförda måltidspolicyn. De redan existerande strategidokumenten som styr upphandlings- och måltidsförsörjningens arbete bedöms fylla föreslaget syfte. Serviceförvaltningen för även en dialog med barnoch utbildningsförvaltningen om att öka det vegetariska inslaget i skolmåltiderna till att servera en vegetarisk rätt i veckan. Ledningskontoret föreslår att motionen anses besvarad med hänvisning till existerande strategidokument och till den pågående dialogen mellan serviceförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen. Regionstyrelsens förslag till fullmäktige Motionen anses besvarad med hänvisning till existerande strategidokument och till den pågående dialogen mellan serviceförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen.

110 Ledningskontoret Jonas Nilsson Ärendenr KS 2011/485 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (6) Datum 11 maj 2012 Regionstyrelsen Motion En hållbar matservering Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige att Motionen anses besvarad med hänvisning till existerande strategidokument och till den pågående dialogen mellan Serviceförvaltningen och Barn- och utbildningsförvaltningen. Sammanfattning Joachim Höggren (Mp) framför i en motion förslag om att Region Gotland dels tar fram en strategi för att minska utsläppen av växthusgaser från den offentliga matkonsumtionen, dels att Region Gotlands högstadieskolor följer gymnasieskolornas exempel och börjar servera ett vegetariskt alternativ till dagens lunch. Livsmedelsproduktionen och då speciellt köttproduktionen har en central roll i arbetet med att sänka världens utsläpp av växthusgaser. Allt jordbruk påverkar miljön på många sätt, både positivt och negativt, och det är viktigt att inte glömma bort att klimatpåverkan bara är en del av jordbrukets mångfacetterade miljöpåverkan. När det gäller livsmedelsinköpen och måltidsförsörjningen inom Region Gotland är ansvaret samlat på Serviceförvaltningen. Måltidsförsörjningen inom Serviceförvaltningen har bland annat Region Gotlands mat- och måltidspolicy som styrdokument. I policyn slås fast att Region Gotland i all verksamhet ska erbjuda Den goda måltiden, som definieras är för den enskilde individen tilltalande och hälsosam och intas i en trivsam miljö. Den är miljö- och klimatanpassad, energieffektiv och bidrar till en hållbar utveckling. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Webbplats Org nr

111 Ledningskontoret Region Gotland Ärendenr KS 2011/485 2 (6) De redan existerande strategidokumenten som styr upphandlings- och måltidsförsörjningens arbete bedöms fylla förslagets syfte. I syfte att arbeta efter mat- och måltidspolicyns intentioner bedriver Serviceförvaltningens (SF) ett strategiskt arbete inom bland annat områdena inköpsrutiner, tillagningssätt, svinn och transporter. Förvaltningen för även en dialog med Barn- och utbildningsförvaltningen kring att öka det vegetariska inslaget i skolmåltiderna till att servera en vegetarisk rätt i veckan. Bakgrund Joachim Höggren (Mp) framför i en motion förslag om att Region Gotland dels tar fram en strategi för att minska utsläppen av växthusgaser från den offentliga matkonsumtionen, dels att Region Gotlands högstadieskolor följer gymnasieskolornas exempel och börjar servera ett vegetariskt alternativ till dagens lunch. Ärendet har handlagts på Ledningskontoret. Ärendet har remitterats till Barnoch utbildningsnämnden (BUN) och Serviceförvaltningen (SF). BUN har avböjt att svara med hänvisning till SF. Den globala livsmedelsproduktionen har en enorm inverkan på jordens miljö. Om man avgränsar sig till enbart klimataspekten pekar olika studier på att mellan 25 och 30 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser kan härledas till jordbruk. Och av dessa utsläpp räknar FN:s jordbruksorgan FAO med att omkring procent hänger samman med djuruppfödning. I Sverige räknar Naturvårdsverket (2008) med att drygt 25 procent av landets konsumtionsdrivna utsläpp av växthusgaser kom från livsmedelskonsumtionen. Utan tvekan har livsmedelsproduktionen och då speciellt köttproduktionen en central roll i hur världen ska kunna sänka utsläppen av växthusgaser. Speciellt mot bakgrund av att det finns ett starkt samband mellan ökad levnadsstandard och ökad konsumtion av animaliskt protein. Fler människor än någonsin tidigare har idag tillgång till kött i sin dagliga kost och den globala köttkonsumtionen ökar hela tiden. Djurhållning är den mest klimatbelastande delen inom jordbruket, räknat som utsläpp av koldioxidekvivalenter/kg producerad vara. Det är dock stor skillnad i klimatbelastning mellan olika djurslag. Till största delen beror dessa på grundläggande, fysiologiska egenskaper hos djuren, som föda/matsmältningssystem, fodereffektivitet (hur effektivt djuret är på att omvandla födan till

112 Ledningskontoret Region Gotland Ärendenr KS 2011/485 3 (6) animaliskt protein) och uppfödningstid. Till en mindre del beror skillnaderna också på hur intensivt uppfödningen bedrivs, var i världen det sker samt det som brukar kallas produktionsform (ekologiskt eller konventionellt etc). Idisslare som nöt och lamm har den största klimatpåverkan, följ av gris och sist fjäderfä. Allt jordbruk påverkar miljön på många sätt, både positivt och negativt, och det är viktigt att inte glömma bort att klimatpåverkan bara är en del av jordbrukets mångfacetterade miljöpåverkan. Till den positiva miljöpåverkan med jordbruk (underförstått ett jordbruk som vi normalt förknippar med ordet) hör naturvårdsnyttan. Djur som betar ute skördar inte bara sitt eget foder, utan håller också landskapet öppet, vilket är helt nödvändigt om Sverige ska ha en chans att nå de nationella miljömålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv. En stor del av betesdriften sker idag på vall, men det är naturligtvis på naturbetesmarker i olika former som betet gör störst naturvårdsnytta (Naturbetesmarker har också visat sig vara bättre än andra markslag inom jordbruket när det gäller förmåga att lagra in kol och fungera som kolsänka). För att ytterligare komplicera bilden har köttuppfödning och produktionen av kraftfoder olika påverkan på miljön i olika delar av världen. Forskarna räknar idag med att ungefär en tredjedel av den odlingsmark som Sverige utnyttjar för livsmedelsproduktion ligger utomlands. Eftersom Sverige inte längre är självförsörjande på vare sig kött eller råvaror till kraftfoder till vår egen köttproduktion är det därför relevant att ta med miljöeffekterna i andra länder när man diskuterar den av den svenska köttkonsumtionen. När det gäller livsmedelsinköpen och måltidsförsörjningen inom Region Gotland är ansvaret samlat på Serviceförvaltningen. Måltidsförsörjningen inom Serviceförvaltningen har bland annat Region Gotlands mat- och måltidspolicy som styrdokument. Policyn visar på strategier för att Regionen ska kunna erbjuda god och hälsosam mat med hänsyn taget till hälsa, miljöpåverkan samt god långsiktig resurshushållning. Nedan följer några citat taget ur denna policy som hör till området: "Den goda måltiden, inom verksamheter som kommunen ansvarar för, främjar hälsa och välbefinnande hos kunder och brukare samtidigt som de bidrar till en långsiktigt ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling." "Livsmedelsupphandlingen är en central del i kommunens arbete med att minska miljöpåverkan från måltiderna i verksamheterna. Genom upphandlingen ska Gotlands kommun (sic) arbeta aktivt för att öka andelen närproducerade och ekologiskt producerade

113 Ledningskontoret Region Gotland Ärendenr KS 2011/485 4 (6) livsmedel som i sin tur stödjer ett jordbruk som bidrar till att nä flera nationella miljömål, bland annat en Giftfri miljö." "En betydande del av matens negativa miljöpåverkan är det spill som uppstår när maten inte äts upp. Verksamheterna ska aktivt arbeta för att minska detta spill." "Inköpsrutiner, val av livsmedel, tillagningssätt och transporter är viktiga faktorer som är avgörande för Den goda måltiden ". Serviceförvaltningens (SF) strategiska arbete inom dessa fyra områden, både i nuläget och framöver, beskriver förvaltningen enligt följande: Inköpsrutiner Inför 2012 har Serviceförvaltningen infört en förändrad beställningsprocess för våra kunder BUF respektiver GVF för att minska svinn, sedan tidigare tillämpar vi detta för kunderna HSF och SOF. Livsmedel I det nya upphandlingsunderlaget har Serviceförvaltningen delat upp förfrågningsunderlaget i ett antal mindre grupper vilket möjliggör för småskaliga närproducenter att svara. Serviceförvaltningen har även ställt krav vad avser: djurskydd enligt Miljöstyrningsrådets rekommendationer, ekologisk produktion, framtaget för enskilda artiklar med stor volym ex. ägg, pannkakor, köttbullar, mellanmjölk, A-fil. Vad gäller potatis och grönsaker upphandlas både ekologiskt och konventionellt odlat för att säkra tillgång och ekonomi, MSC-märkt fisk, dvs. fisk från hållbara bestånd samt etiskt märkta livsmedel såsom bananer, kaffe, te, kakao. Serviceförvaltningen räknar med att 2012 nå målet att 25 procent av inköpsvärdet utgörs av ekologiskt producerade livsmedel. Tillagningssätt Serviceförvaltningen försöker öka användningen av säsongsråvaror, ett led i detta har varit en utbildningsinsats för samtliga medarbetare i "Klimatsmart matlagning". För att stimulera den vegetariska matlagningen har cirka 15 medarbetare deltagit i en studiecirkel i ämnet. Under året påbörjas ett projekt "Minska matsvinnet" i skolorna. Transporter Transporter är ett område som är prioriterat att arbeta med under året och framöver. Effektivare transporter minskar varmhållningstider och svinn.

114 Ledningskontoret Region Gotland Ärendenr KS 2011/485 5 (6) När det gäller motionens andra förslag, kring att Region Gotlands högstadieskolor tar efter gymnasieskolorna och börjar servera ett vegetariskt alternativ till dagens lunch, anför Serviceförvaltningen att vegetarisk lunch idag tillhandahålls enbart till de elever som anmält detta önskemål. Dock serveras helt vegetariska luncher för samtliga elever ungefär fyra-fem dagar per åttaveckorsperiod. Serviceförvaltningen för på olika sätt och i olika forum en dialog och uppföljning med kunden i form av Barn- och utbildningsförvaltningen kring den överenskommelse kring måltidsförsörjningen man har. Frågan har därför diskuterats. Barn- och utbildningsnämnden har också tagit fram ett eget måltidsdokument där följande önskemål finns uttryckt; "En dag/vecka ska det finnas ett fullvärdigt vegetariskt lunchalternativ förutom dagens lunch". Enligt BUN är önskemålet föremål för en omformulering till att en dags lunch i veckan ska vara vegetarisk till samtliga elever. När önskemålet är formulerat tas kunddialogen upp igen så att frågan blir behandlad på överenskommelsenivå. Bedömning Mat är ett ämne som engagerar. Intresset i samhället kring mat och för vad vi ska äta för att må bra har kanske aldrig varit större än nu. Det finns också ett stort intresse kring att våra husdjur ska ha bra uppväxtförhållanden och att miljöbelastningen av livsmedelsproduktionen ska vara låg. Region Gotland ansvarar för många verksamheter där mat och måltider är en viktig del. För att klargöra vilka förväntningar som är realistiska att ställa i detta sammanhang togs för 2009 fram en mat- och måltidspolicy, som anger en övergripande inriktning och en ambitionsnivå för alla verksamheter med ansvar för mat och måltider. I policyn slås fast att Region Gotland i all verksamhet ska erbjuda Den goda måltiden, som definieras är för den enskilde individen tilltalande och hälsosam och intas i en trivsam miljö. Den är miljö- och klimatanpassad, energieffektiv och bidrar till en hållbar utveckling. Ledningskontorets samlade bedömning, med beaktande av SFs remissvar, på motionens första förslag är att behovet av en speciell strategi för att minska utsläppen av växthusgaser från den offentliga matkonsumtionen redan tillgodoses av de existerande policy- och styrdokumenten, främst mat- och måltidspolicyn, miljöprogram för ekokommun Gotland , Folkhälsopolitiskt program samt Region Gotlands riktlinjer för upphandling. Det finns även exempel på framåtsyftande styrning i form av att miljöprogrammet slår fast att all upphandling av livsmedel ska tas hänsyn till

115 Ledningskontoret Region Gotland Ärendenr KS 2011/485 6 (6) klimatpåverkan när det finns miljökriterier, accepterade i offentlig upphandling, för inköp av livsmedel från konventionell produktion. Serviceförvaltningen beskriver också ett antal pågående arbeten som alla syftar till att göra måltidsförsörjningen mindre miljöbelastande. De nya upphandlingsrutinerna ska ge mindre producenter möjlighet att få sälja till Region Gotland, vilket bör öppna möjligheter att köpa in exempelvis naturbeteskött åtminstone någon gång per år. För en ökad andel ekologiska varor (som förutom andra miljöfördelar också påfallande ofta har mindre klimatpåverkan per producerat kilo än motsvarande konventionellt producerade varor) finns 25-procentsmålet i miljöprogrammet och det extra anslaget för att täcka merkostnaden. När det gäller säsongsanpassad mat finns praktiska erfarenheter från förskolekök som visat att man med långt driven säsongsanpassning av råvarorna kan sänka kostnaderna per portion samtidigt som man klarar att servera 100 procent ekologiskt mat. Att säsongsanpassat innebär lägre kostnader är en stark drivkraft. Sammanfattningsvis kan sägas att miljökraven som är förenade med måltidsförsörjningens grunduppdrag visserligen inte är kvantifierade, men den allmänna målsättningen är klar. Motionens andra förslag, att Region Gotlands högstadieskolor följer gymnasieskolornas exempel och börjar servera ett vegetariskt alternativ till dagens lunch, anses besvarad med hänvisning till den pågående dialogen mellan Serviceförvaltningen och Barn- och utbildningsförvaltningen. Den föreslagna höjningen från fyra-fem vegetariska rätter per åttaveckorsperiod till åtta (dvs. en vegetarisk dag per vecka) förefaller vara en bra modell att pröva för att få en indikation på intresset hos eleverna. Det är viktigt i sammanhanget att de vegetariska rätterna inte ger upphov till ökat svinn. Ledningskontoret Bo Dahllöf regiondirektör

116 Serviceförvaltningen Ärendenr SF 2012/51 1 (3) Handlingstyp Svar Datum 20 april 2012 Regionstyrelsen Region Gotland Svar på motion En hållbar matservering /miljöpartiet de gröna Miljöpartiet de gröna föreslår regionfullmäktige i denna motion att: 1. Region Gotland tar fram en strategi för att minska utsläppen av växthusgaser från den offentliga matkonsumtionen. 2. Att Region Gotlands högstadieskolor, i likhet med gymnasieskolorna, börjar servera ett vegetariskt alternativ till dagens lunch. Svar på förslag 1 Måltidsförsörjningen har bl.a Region Gotlands Mat- och Måltidspolicy som styrdokument. Policyn visar på strategier för att vi ska kunna erbjuda god och hälsosam mat med hänsyn taget till hälsa, miljöpåverkan samt god långsiktig resurshushållning. Här följer några citat taget ur denna policy som hör till området: Den goda måltiden, inom verksamheter som kommunen ansvarar för, främjar hälsa och välbefinnande hos kunder och brukare samtidigt som de bidrar till en långsiktigt ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling. Livsmedelsupphandlingen är en central del i kommunens arbete med att minska miljöpåverkan från måltiderna i verksamheterna. Genom upphandlingen ska Gotlands kommun arbeta aktivt för att öka andelen närproducerade och ekologiskt producerade livsmedel som i sin tur stödjer ett jordbruk som bidrar till att nå flera nationella miljömål, bland annat en Giftfri miljö. En betydande del av matens negativa miljöpåverkan är det spill som uppstår när maten inte äts upp. Verksamheterna ska aktivt arbeta för att minska detta spill. Inköpsrutiner, val av livsmedel, tillagningssätt och transporter är viktiga faktorer som är avgörande för Den goda måltiden. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Plusgiro Org nr Webbplats

117 Serviceförvaltningen 2 (3) Här nedan beskriver vi hur vi arbetar strategiskt med dessa områden i nuläget och framöver: Inköpsrutiner Inför 2012 har vi infört en förändrad beställningsprocess för våra kunder barnoch utbildningsförvaltningen respektiver gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen för att minska svinn, sedan tidigare tillämpar vi detta för kunderna hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen. Livsmedel I det nya upphandlingsunderlaget har vi delat upp förfrågningsunderlaget i ett antal mindre grupper vilket möjliggör för småskaliga närproducenter att svara. Vi har även ställt följande krav: Djurskyddskrav enligt Miljöstyrningsrådets rekommendationer. Ekologiskt framtaget för enskilda artiklar med stor volym ex. ägg, pannkakor, köttbullar, mellanmjölk, A-fil. Vad gäller potatis och grönsaker upphandlas både ekologiskt och konventionellt odlat för att säkra tillgång och ekonomi. MSC märkta fisksorter dvs. fisk från hållbara bestånd. Etiskt märkta livsmedel såsom bananer, kaffe, te, kakao. Vi räknar med att 2012 nå målet att 25 % av inköpsvärdet utgörs av ekologiskt producerade livsmedel. Tillagningssätt Vi försöker öka användningen av säsongsråvaror, ett led i detta har varit en utbildningsinsats för samtliga medarbetare Klimatsmart matlagning. För att stimulera den vegetariska matlagningen har ca 15 medarbetare deltagit i en studiecirkel i ämnet. Under året påbörjas ett projekt Minska matsvinnet i skolorna. Transporter Transporter är ett område som är prioriterat att arbeta med under året och framöver. Effektivare transporter minskar varmhållningstider och svinn. Svar på förslag 2 Nuläget kring vegetariskt alternativ till dagens lunch till högstadiet Vegetarisk lunch tillhandahålls enbart till de elever som anmält detta önskemål. För övrigt förekommer enstaka vegetariska luncher 4-5 ggr/8 v till samtliga elever. Kunduppföljning BUF På olika sätt och i olika forum förs dialog och uppföljning med kunden kring överenskommelsen, däribland har denna fråga tagits upp.

118 Serviceförvaltningen 3 (3) Barn- och utbildningsnämnden (BUN) har också tagit fram ett eget måltidsdokument där följande önskemål finns uttryckt; En dag/vecka ska det finnas ett fullvärdigt vegetariskt lunchalternativ förutom dagens lunch. Detta ska enligt BUN formuleras om, vi uppfattar det preliminärt som om önskemålet är att en dags lunch i veckan ska vara vegetarisk till samtliga elever. När önskemålet är formulerat tas kunddialogen upp igen så att frågan blir behandlad på överenskommelsenivå. Anders Jolby Förvaltningschef Josefine Jessen Avdelningschef måltidsförsörjning

119 Regionfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 12 Inrätta ett barn- och elevombud. Motion av Lotta Jakobson (FP) och Johan Malmros (FP) Innehåll Regionstyrelsens förslag , 158 Motion Ledningskontoret Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden , 6 Barn- och utbildningsnämnden , 19 Önskas ytterligare handlingar eller uppgifter i detta ärende, v.g. ring

120 Motion Inrätta ett Barn- och elevombud Alla barn och elever har rätt att vistas i en skolmiljö fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Elever som halkar efter har rätt till stöd och hjälpmedel i tid. Allt fungerar inte perfekt i de Gotländska skolorna. Trots att arbete för att förebygga mobbning har prioriterats i många skolor förekommer det fortfarande på många håll. Stöd och hjälp kommer ibland för sent eller inte alls för elever som har det svårt i skolan. De som framförallt får lida när skolan inte klarar sitt uppdrag fullt ut är de mest utsatta eleverna - de som har läs- och skrivsvårigheter, något neuropsykiatriskt funktionshinder, eller trassliga hemförhållanden. För att tillvarata framförallt de mest utsatta elevernas rättigheter, och säkerställa att alla gotländska skolorna följer lagen på detta område bör Region Gotland införa ett Barnoch elevombud. Kostnaderna och lidandet som uppstår när skolan fallerar är omfattande. Ändå är det de mest utsatta barnen som får ta största smällen vid neddragningar eller besparingar. För föräldrar till dessa barn kan det ibland vara svårt att föra sitt barns talan eller att överhuvudtaget veta vilka rättigheter man har. - Barn- och elevombudet ska stödja barn och föräldrar i samtal med företrädare för skolan. - Barn- och elevombudet ska ställa sig på de mest utsatta elevernas sida och säkerställa att de får stöd och hjälp i enighet med skollagen. - Barn- och elevombudet ska följa lagändringar och andra anvisningar på området och se till att skolorna har rätt och uppdaterad information på området. - Barn- och elevombudet ska också verka förebyggande, genom att stödja skolorna i sitt kvalitetsarbete, och arbetet med att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vi yrkar härmed att Region Gotland inrättar ett Barn- och elevombud. Lotta Jakobson (FP) Johan Malmros (FP) Folkpartiet Liberalerna på Gotland gotland@folkpartiet.se

121 PROTOKOLL Regionstyrelsen Regionstyrelsens arbetsutskott Rs 158 Au 153 Motion. Inrätta ett barn- och elevombud KS 2011/479 - Motion Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden , 6 - Barn- och utbildningsnämnden , 19 - Ledningskontoret I en motion har Lotta Jakobson och Johan Malmros båda (FP) yrkat att det ska inrättas ett barn- och elevombud. Syftet är att tillvarata de mest utsatta elevernas rättigheter och säkerställa att skolorna följer lagen på detta område. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har ställt sig positiv till inrättande av ett barn- och elevombud och föreslår att ombudet organisatoriskt ska tillhöra ledningskontoret. Barn- och utbildningsnämnden har i sitt yttrande på motionen föreslagit att denna ska avslås och att förvaltningens skrivning ska lämnas som svar. Ledningskontoret har sammanfattningsvis bedömt att skolans resurser snarare bör satsas på att fortsätta det pågående arbetet med att systematiskt kartlägga barns och elevers behov, göra konkreta handlingsplaner och förbättringsåtgärder på varje skolenhet, än på att inrätta lokala funktioner med uppdrag som åtminstone till del ligger inom Skolinspektionens och Barn- och elevombudets (BEO) ansvarsområde. Ledningskontoret förutsätter att de berörda nämnderna noga följer förvaltningarnas arbete i dessa frågor. Ledningskontoret föreslår att motionen avslås. Yrkande: o Mats-Ola Rödén (FP) yrkar att motionen ska bifallas i enlighet med gymnasieoch vuxenutbildningsnämndens yttrande. Ordföranden ställde proposition på Mats-Ola Rödéns yrkande och ledningskontorets förslag och fann att ledningskontorets förslag hade vunnit bifall. Regionstyrelsens förslag till fullmäktige Motionen avslås.

122 Ledningskontoret Lisa Stark Ärendenr KS 2011/479 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (3) Datum 11 maj 2012 Regionstyrelsen Motion ; inrätta ett barn- och elevombud Förslag till beslut Motionen avslås. Bakgrund Lotta Jakobson och Johan Malmros (båda FP) föreslår att Region Gotland inrättar ett Barn- och elevombud. Syftet är att säkra att alla barn och elever kan vistas i en skolmiljö fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Likaså att säkerställa att elever som halkar efter har rätt till stöd och hjälpmedel i tid. Barn- och elevombudet föreslås -stödja barn och föräldrar i samtal med företrädare för skolan - ställa sig på de mest utsatta elevernas sida och säkerställa att de får stöd och hjälp enligt skollagen - följa lagändringar och andra anvisningar samt se till att skolorna har rätt och uppdaterad information - stödja skolorna i sitt kvalitetsarbete och arbetet med att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Ärendets beredning Ärendet har remitterats till barn- och utbildningsnämnden samt gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden för yttrande. De berörda förvaltningarna har samarbetat om ett i huvudsak gemensamt yttrande. I yttrandet redogörs för de krav som ställs på skolorna genom skollagen och förordningar när det gäller barns och elevers rätt till en trygg och rättssäker lärmiljö. Förvaltningarna beskriver den nationella myndigheten Barn- och elevombudet (BEO), en självständig del av Skolinspektionen. BEO övervakar att skolhuvudmännen lever upp till kraven i skollagen när det gäller kränkande behandling. BEO arbetar också tillsammans med Diskriminieringsombudsmannen för att motverka kränkningar, diskriminering och trakasserier av barn och elever. BEO utreder anmälningar om kränkande behandling och Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Webbplats Org nr

123 Ledningskontoret Region Gotland Ärendenr KS 2011/479 2 (3) kan företräda enskilda barn och elever i domstol. BEO informerar om lagstiftningen och ger skolor råd om förebyggande arbete. Förvaltningarna hänvisar till den tydliga lagstiftningen som reglerar skolledarnas och förvaltningens ansvar med särskilt beaktande av barn och elever i behov av särskilt stöd och menar att motionärernas syfte kan uppnås utan att en särskild ombudsmannafunktion inrättas. Barn- och utbildningsnämnden Nämnden föreslår att motionen avslås och lämnar i övrigt förvaltningens skrivelse som sitt yttrande över motionen. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Nämnden ställer sig positiv till motionen om att inrätta ett barn- och elevombud och överlämnar till regionstyrelsen att besluta, samt föreslår att barn- och elevombudet organisatoriskt bör tillhöra ledningskontoret. Bedömning Ledningskontoret delar förvaltningarnas bedömning att lagstiftningen och förordningarna ställer höga och tydliga krav på skolhuvudmännen när det gäller barns och elevers rätt till en trygg och rättssäker lärmiljö, frihet från kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Det pågår också sedan den nya skollagen trätt i kraft 2011 ett arbete för att systematiskt kartlägga och förbättra skolornas arbete med dessa frågor. Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen kartlägger årligen elevernas erfarenheter och upplevelser av skolans arbete och utifrån dessa gör varje skola handlingsplaner för att åtgärda eventuella förbättringsbehov. Detta kvalitetsarbete kommer att redovisas till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i maj i år. Barn- och utbildningsförvaltningen gör årligen enkätundersökningar i årskurs 3, 5 och 8. Resultatet används av rektorerna som del i underlaget för förbättringsåtgärder som varje år redovisas i kvalitetsredovisningarna. Varje enhet följer också årligen upp sin plan mot kränkande behandling och beskriver behovet av förebyggande åtgärder samt redovisar utvärdering av tidigare åtgärder. Region Gotland utvecklar för närvarande systematiskt möjligheterna för allmänheten, inklusive barn, elever och föräldrar, att lämna synpunkter och klagomål på verksamheten. Råd och vägledning om hur detta kan ske lämnas på regionens hemsida och via kundtjänsten. Det är också en uppgift för skolledare och förvaltningens tjänstemän att aktivt vägleda om hur den enskilda kan föra sin fråga eller synpunkt vidare om man inte är nöjd med det som skolan beslutar. För det barn eller den elev som önskar ett stöd utöver

124 Ledningskontoret Region Gotland Ärendenr KS 2011/479 3 (3) förälder/vårdnadshavare inför ett möte med skolan finns möjlighet att få detta genom barn- och elevhälsan. Ledningskontoret bedömer sammanfattningsvis att skolans resurser snarare bör satsas på att fortsätta det pågående arbetet med att systematiskt kartlägga barns och elevers behov, göra konkreta handlingsplaner och förbättringsåtgärder på varje skolenhet, än på att inrätta lokala funktioner med uppdrag som åtminstone till del ligger inom Skolinspektionens/BEO:s ansvarsområde. Ledningskontoret förutsätter att de berörda nämnderna noga följer förvaltningarnas arbete i dessa frågor. Ledningskontoret Bo Dahllöf regiondirektör

125 Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll Sammantradesdatum Region Gotland BUN au 19 Motion "Inrätta ett Barn- och elevombud" Dm: BUN 2011 / 314 Barn- och utbildningsnämndens beslut Barn- och utbildningsnämnden föreslår Regionfullmäktige att avslå motionen " Inrätta ett barn- och elevombud". Barn- och Utbildningsnämnden lämnar förvaltningens skrivelse som sitt yttrande över motionen. Bakgrund och ärendebeskrivning Folkpartiet Liberalerna har inkommit med en motion som föreslår att Region Gotland skulle inrätta ett barn- och elevombud. Ombudet skulle enligt motionärerna bevaka att gällande lags tiftning följs samt vara med som stödjande bisittare vid möten mellan skola och barn med förälder. Ombudet skulle även aktivt stödja skolornas k-valitetsarbete och deras arbete med att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.. E:q;edieras: fugioll sl) relsen Justerande:

126

127 Handlliggare Barn och utbildmngsförvaltningen Telefon +46 (0) Gvmnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen E-post Der olof se Diaricnt KS 2011/ Datum Tjänsteskrivelse Expediering till: BUN, GVF Bilaga: Besvarande av motion '1nrätta ett Barn- och elevombud Förslag till beslut Barn- och utbildnmgsförvaltningen och Gymnasie- och vuxenutbildnings förvaltningen föreslår respektive nämnd besluta Att föresiä Regionfullmäktige att avslå motionen "Inrätta ett Barn- och elevombud" Bakgrund och ärendebeskrivning Folkpartiet Liberalerna har inkommit med en motion som föreslår att Region Gotland skulle inrätta ett Barn- och elevombud. Tjänsten skulle, enligt motionärerna bevaka att gällande lagstiftning följs, vara med som stödjande bisittare vid moten mellan skola och barn och förälder samt aktivt stödja skolornas kvalitetsarbete och deras arbete med att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Skolans uppdrag är komplicerat och omfattande. Genom skollag och kompletterande förordningar beskrivs detta uppdrag. De senaste årens stora och genomgripande reformer på skolområdet återspeglar samhällets ambition att tydliggöra och fokusera det ansvar som vilar på skolorna och dess huvudmän att se till alla elevers rätt till utbildning i en trygg och rättssäker lärmiljö. Det åvilar rektorer och förskolechefer ett särskilt ansvar som lerure för sina verksamheter att säkerställa att skolorna/förskolorna arbetar enligt gällande lagstiftning. Skollagen ställer också krav på huvudmännen att ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen och att nödvändiga åtgärder vidtas då brister uppmärksammas i ~Sedan tidigare finns också möjligheten för den enskilde att anmäla brister till 3kolinspektionen och Barn- och e1evombudet_ Den 1 april 200(j inrättades Barn- och elevombudet (BEO) som en egen myndighet BEO är idag en del av Skolinspektionen, men har fortfarande ett självständigt uppdrag. Tillsammans med Skolinspektionen övervakar BEO den del av skollagen (6 kapitlet) som gäuer kränkande behandling. BEO ska också tillsammans med Diskrimineringsombudsmannen (DO) arbeta för att motverka kränkningar, diskriminering och trakasserier av barn och elever. En mycket viktig uppgift är att ta tillvara barn och elevers rättigheter. Det innebär att BEO utreder anmälningar om kränkande behandling och kan företräda enskilda barn och elever i domstol. Besöksadress VrsbocgSilllen 19 Bankgiro 33~8328 PQSbsdress SE Visby Postgiro Region Telefon +46 (O) Org. nr <l803 E-post regiongotjand@gotlarx!-se Webbplats Gotland

128 Barn- och utbildningsfbrvaltningen 2 ( BEO ska också infonnera om lagstiftningen och ge rad om hur skolorna kan arbeta förebyggande. Detta sker dels på en webbplats, men också genom utbildningsinsatser. Det går också bra att ringa eller mejla till BEO för att få råd. Regeringen har också utvidgat Skolinspektionens möjligheter att granska, följa upp och genom olika sanktioner riktade mot huvudmän och skolor bidra till att skolan följer lagstiftningen. Någon grundlig inventering av i vilken utsträckning landets kommuner har inrättat Barn- och elevombud har inte skett. BEO har kontaktats i frågan och har även de svårt att uppskatta antalet. Generellt kan sägas att det är i stora kommuner som tjänster som Barn- och elevombud förekommer. Skälen till detta är dels att det fums ett tillräckligt stort antal ärenden för att motivera tjänsten och att kostnaden relativt sett blir låg. K.arlstads kommun inrättade en Elevombudsman Verksamhetens innehåu 2005/2006 biläggs som ett exempel på vad ett Bam- och elevombuds arbetsuppgifter kan vara. Verksamheten avvecklades 2006/2007. Tjänsten omvandlades till en skoljuristtjänst förlagd till Barn- och ungdoms förvaltningen. Skälen till förändringen var: Att behovet av mer generell skoljuristkompetens bedömdes som viktigare. Att elevombudsmannen blev en isolerad tjänsteman skild från verksamheten. Att staten inrättat BEO som kunde tillvarata enskildas intressen helt oberoende från kommunen. Om ett Barn- och elevombud ska inrättas är en fråga var tjänsten organisatoriskt ska förläggas. För att ombudet ska uppfattas som oberoende bör ~änsten inte ligga i någon av utbijdningsförvaltningarna, utan snarare höra till Ledningskontoret och förslagsvis underställas kommunjuristen. De nackdelar detta innebär framgår av svaret från Karlstad. Med tanke på de besparingar som BUN och GVN har att hantera de kommande åren medför en utvidgad verksamhet, som ett inrättande av ett Barn- och elevombud innebär, en ytterligare belastning för en ekonomi i balans. Motionärernas ambition att förbättra barn och elevers möjligheter till en bra utbildning i en säker och trygg miljö. Detta kan uppnås utan att ett Barn- och elevombud inrättas. Goda relationer och professionellt bemötande av kunniga skouedare och tjänstemän som med en tydlig lagstiftning som grund för sitt arbete utgår från varje barn/elevs behov och möjligheter tror vi är en god utgångspunkt f9r fortsatta förbättringar j syfte att varje barn ska få den utbildning och omsorg man har rätt till. Respektive förvaltning och nämnd har ett tydligt ansvar att följa arbetet j skolorna med särskilt beaktande av elever/barn i behov av stöd. AUt detta flnns reglerat i lagstiftningen. Barn- och utbildnings förvaltningen och Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen föreslår att respektive nämnd ska avslå motionen "Inrätta ett Barn- och elevombud". Ärendets beredning Underlaget för besvarandet av motionen har gjorts av Per Olof Sahlberg på Bam- och utbildningsförvajtningen och Jan Hohnqvist på Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen.

129 Barn- ocll utbildningsförvaltningen 31 Konsekvenser Utfört Ja x Nej Ekonomiska konsekvenser: Ja Nej Barnkonsekvenser: se checklista för barnkonsekvensanalys Ja Nej Jamstalldhetskonsekvenser: se checklista för Jämställdhetskonsekvenser Handläggare Färva! tningschef

130 Regionfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 13 Inrättande av äldreombudsman. Motion av Bror Lindahl (FP) Innehåll Regionstyrelsens förslag , 159 Motion Ledningskontoret Hälso- och sjukvårdsnämnden , 147 Socialnämnden , 16, och , 51 Önskas ytterligare handlingar eller uppgifter i detta ärende, v.g. ring

131 Motion till Regionfullmäktige Ang. inrättande av Äldreombudsman De äldre och deras anhöriga behöver en företrädare som kan hjälpa till i kontakten med personal på boenden, ansvariga tjänstemän, tillsynsmyndigheter etc. Ett viktigt led i att stärka de äldres självbestämmande är att stärka deras möjligheter att tillvarata sina rättigheter. Många äldre eller deras anhöriga drar sig för att påpeka brister i vården eller omsorgen då de är rädda för att den gamle då skall bli sämre behandlad. Jag anser därför att en äldreombudsman ska finnas för de äldre på Gotland. En person, som skall vara fristående och opartisk, samt utan myndighetsansvar. En äldreombudsman ska ha i uppdrag att stärka den enskildes inflytande över och delaktighet i sin vård och omsorg. Till en äldreombudsman skall den äldre personen kunna vända sig med synpunkter och klagomål, få hjälp att slussas till rätt tjänsteman eller få sina klagomål framförda till rätt person. Men också vara behjälplig vid skrivelser och överklaganden till regionen och domstolar. Ibland kan även den äldre behöva hjälp med att tillvarata sina rättigheter. Äldreombudsmannen skulle få erfarenhet av brister och tillkortakommanden inom regionen och kunna föreslå förbättringar till nämnder och förvaltningar. Uppgifter för Äldreombudsmannen kan vara att: informera om regionens äldreomsorg ge råd, stöd och vägledning till äldre, deras anhöriga och företrädare vägleda till rätt myndighet och i vissa fall förmedla kontakt ta tillvara och följa upp synpunkter, önskemål och klagomål samt förmedla dessa vidare till rätt myndighet eller verksamhet sprida goda exempel inom regionen och föra dialog med nämnder och verksamheter, så att regionens omsorg och andra tjänster kan utvecklas och förbättras systematiskt dokumentera och följa upp synpunkter och förslag, för att därigenom kunna förebygga brister och sprida goda exempel Folkpartiet Liberalerna på Gotland gotland@folkpartiet.se

132 årligen beskriva sina erfarenheter och sin syn på regionens äldreomsorg och lämna denna rapport till regionstyrelsen. En Äldreombudsmannen ska ta till vara de äldres intressen. Det är därför viktigt att Äldreombudsmannen ges en stark fristående ställning gentemot regionens förvaltningar och entreprenörer Jag föreslår därför att en äldreombudsman tillsätts på Gotland Stånga Bror Lindahl (FP) Folkpartiet Liberalerna på Gotland gotland@folkpartiet.se

133 PROTOKOLL Regionstyrelsen Regionstyrelsens arbetsutskott Rs 159 Au 154 Motion. Inrättande av äldreombudsman KS 2011/653 - Motion Socialnämnden , 51 - Ledningskontoret I en motion från Bror Lindahl (FP) föreslås att en äldreombudsman tillsätts på Gotland. I motionen betonas att äldreombudsmannen ska ta tillvara de äldres intressen och att denne ska ha en fristående ställning gentemot förvaltningar och entreprenörer. Hälso- och sjukvårdsnämnden har som sitt svar på motionen lämnat förvaltningens yttrande. Nämnden delar motionens intention att stärka den enskildes inflytande över och delaktighet i sin vård och omsorg. Men anser det principiellt felaktigt att bygga upp dubbla strukturer för likartade ändamål utan man bör istället sträva efter att utnyttja befintliga resurser så väl som möjligt. Socialnämnden har i sitt förslag till yttrande föreslagit att motionen bifalls på så sätt att en äldreombudsman ska inrättas när ekonomin tillåter. Socialnämnden har sedan tidigare fattat beslut om ett äldrepolitiskt program, för perioden där en strategi som föreslås är inrättandet av en äldreombudsman. Nämnden informerar att även Pensionärsrådet önskar en sådan opartisk funktion. Ledningskontoret delar bedömningen att det i rådande ekonomiska läge är mer ändamålsenligt att resurserna används i pågående kvalitetsarbetet, snarare än att inrätta en parallell struktur för information, synpunktshantering och klagomål vid sidan av redan befintliga system. Ledningskontoret föreslår att motionen avslås. Arbetsutskottet föreslår att motionen ska anses besvarade med hänvisning till det äldrepolitiska programmet. Yrkande: o Mats-Ola Rödén (FP) yrkade, med instämmande av Stefan Wramner (M), bifall till motionen med hänvisning till socialnämndens yttrande. forts

134 PROTOKOLL Regionstyrelsen Regionstyrelsens arbetsutskott Rs 159 forts Au 154 Ordföranden ställde proposition på arbetsutskottets förslag och Mats-Ola Rödéns yrkande och fann att yrkandet hade avslagits. Omröstning begärdes och sammanträdet godkände följande propositionsordning JA för arbetsutskottets förslag och NEJ för Mats-Ola Rödéns förslag. 8 ledamöter röstade ja: Hanna Westerén (S), Brittis Benzler (V), Leif Dahlby (S), Stefaan De Maecker (MP), Bo Björkman (S), Tommy Gardell (S), Janica Sörestedt (S) och Åke Svensson (S). 7 ledamöter röstade nej: Lena Celion (M), Jonas Niklasson (C), Stefan Nypelius (C), Simon Härenstam (M), Mats-Ola Rödén (FP), Lars Thomsson (C) och Stefan Wramner (M). Ordförande fann att arbetsutskottets förslag vunnit bifall. Regionstyrelsens förslag till fullmäktige Motionen anses besvarad med hänvisning till det äldrepolitiska programmet.

135 Ledningskontoret Lisa Stark Ärendenr KS 2011/653 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (2) Datum 11 maj 2012 Regionstyrelsen Motion ; inrättande av äldreombudsman Förslag till beslut Motionen avslås. Bakgrund Bror Lindahl (FP) föreslår i en motion till regionfullmäktige att en äldreombudsman inrättas på Gotland. Funktionen ska vara fristående och opartisk utan myndighetsansvar. Ombudsmannens uppdrag ska vara att stärka den enskildes inflytande över och delaktighet i sin vård och omsorg samt hjälpa till med synpunkter, klagomål samt skrivelser och överklaganden. I uppdraget ska även ingå att informera, vägleda, sprida goda exempel, föra dialog med nämnder och verksamheter samt dokumentera och följa upp synpunkter och förslag. Ärendets beredning Ärendet har remitterats till hälso- och sjukvårdsnämnden och socialnämnden. Hälso- och sjukvårdsnämnden Nämnden lämnar förvaltningens yttrande som svar på motionen. Förvaltningen rekommenderar att motionen avstyrks. Skälet är att hälso- och sjukvårdsförvaltningen anser det principiellt felaktigt att bygga upp dubbla strukturer för likartade ändamål. Man menar att i både hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen finns system för att ta tillvara synpunkter och klagomål. Förvaltningen beskriver patientnämndens uppdrag som omfattar båda förvaltningarnas verksamhetsområden. Avslutningsvis hänvisar förvaltningen till pågående utvecklingsarbete för vården av de mest sjuka äldre och utvecklingen av en gemensam ledningsorganisation för vård och omsorg till våra äldre. Socialnämnden Nämnden föreslår regionfullmäktige bifalla motionen på så sätt att en äldreombudsman ska inrättas när ekonomin tillåter detta. Förvaltningens Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Webbplats Org nr

136 Ledningskontoret Region Gotland Ärendenr KS 2011/653 2 (2) förslag var att motionen skulle avslås med hänvisning till att man arbetar med ett väl uppbyggt kvalitetssystem som ger goda möjligheter för äldre och/eller deras anhöriga att framföra sina synpunkter och eventuella klagomål. Förvaltningen beskriver väl uppbyggda rutiner och riktlinjer kring avvikelsehantering och missförhållanden samt årliga kvalitetsuppföljningar. Med hänvisning till della och uppbyggnaden av regionens nya kundtjänst bedöms motionens syfte kunna tillgodoses inom ordinarie verksamhet. Bedömning Arbete i motionens anda pågår inom ordinarie verksamhet med lokala värdighetsgarantier, utveckling av regionens system för synpunktshantering samt utveckling av den nya kundtjänsten för att informera och vägleda den enskilde i kontakterna med Region Gotland. Regionens framgångsrika arbete med riskbedömningar inom särskilt boende kan ses som en indikator på engagemanget för ständiga förbättringar inom äldreomsorgen. Den gemensamma ledningsstruktur för vård och omsorg om äldre som är under utveckling förutsätts fortsätta och noga följa det pågående kvalitetsarbetet. På en mer övergripande nivå är även pensionärsrådet ett forum för inflytande för äldre på Gotland. Ledningskontoret delar förvaltningarnas bedömning att det i rådande ekonomiska läge är mer ändamålsenligt att regionens resurser används för att fortsätta det pågående kvalitetsarbetet, snarare än att inrätta en parallell struktur för information, synpunktshantering och klagomål vid sidan av redan befintliga system. Ledningskontoret Bo Dahllöf regiondirektör

137 REGION GOTLAND PROTOKOLL 3 Sammanträdesdatum Hälso- och sjukvårdsnämnden 6 februari 2012 Hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott 27 januari 2012 HSN 147 Motion angående inrättande av äldreombudsman HSN 2011/472 Motion. HSF tjänsteskrivelse angående motionen. Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden lämnar förvaltningens yttrande som svar på motionen. Amy Öberg (FP) och Eva Nypelius (C) föreslog att hälso- och sjukvårdsnämnden inte ska avstyrka motionen utan lämna förvaltningens yttrande som svar på motionen. Bakgrund AU 131 Bror Lindahl (FP) föreslår att en äldreombudsman tillsätts på Gotland, med uppdrag att informera om regionens äldreomsorg, vägleda äldre och deras anhöriga eller andra företrädare, ta tillvara synpunkter och klagomål, sprida goda exempel och föra dialog, dokumentera detta och årligen rapportera till regionstyrelsen. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen anser det principiellt felaktigt att bygga upp dubbla strukturer för likartade ändamål. Man bör i stället sträva efter att utnyttja befintliga resurser så väl som möjligt. Det kan dessutom vara olämpligt ur resurshänseende att särbehandla en viss grupps behov, eftersom det finns många grupper med särskilda behov. De uppdrag som motionären nämner finns i befintlig organisation inom Region Gotland. Socialförvaltningen har ansvar för äldreomsorgen, vilket inbegriper att vägleda och informera alla äldre och deras närstående. Både socialtjänst och sjukvård har uppbyggda organisationer för att ta tillvara synpunkter och klagomål. Sådana kan dessutom riktas till Patientnämnden, eftersom även äldreomsorg som inte är sjukvård ryms inom Patientnämndens uppdrag. På deras hemsida står att "Även personer som bor i särskilda boendeformer, t ex servicehus och ålderdomshem, kan vända sig till patientnämnden. När behov av äldreomsorg uppstår ska det vara enkelt för den enskilde att få veta vilka resurser som finns i regionen och hur man får tillgång till dem. Motionens intention att stärka den enskildes inflytande över och delaktighet i sin vård och omsorg delas av hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Den betonar synsättet att utformningen av servicen för de äldre ska ha brukarens helhetsupplevelse som utgångspunkt. Detta är också syftet med regeringens satsning på de mest sjuka äldre, liksom det initiativ regionen tagit i form av en för socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden gemensam styrning av vård och omsorg till våra äldre. Arbetsutskottets förslag till hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden avstyrker motionen angående inrättande av äldreombudsman. Justeringsman Utdragsbestyrkande

138 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Gunnar Ramstedt Ärendenr HSN 2011/472 1 (2) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 13 januari 2012 Hälso- och sjukvårdsnämnden Motionssvar. Angående inrättande av Äldreombudsman Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden avstyrker motionen angående inrättande av äldreombudsman. Bakgrund Bror Lindahl (FP) föreslår att en äldreombudsman tillsätts på Gotland, med uppdrag att informera om regionens äldreomsorg, vägleda äldre och deras anhöriga eller andra företrädare, ta tillvara synpunkter och klagomål, sprida goda exempel och föra dialog, dokumentera detta och årligen rapportera till regionstyrelsen. Bedömning Hälso- och sjukvårdsförvaltningen anser det principiellt felaktigt att bygga upp dubbla strukturer för likartade ändamål. Man bör i stället sträva efter att utnyttja befintliga resurser så väl som möjligt. Det kan dessutom vara olämpligt ur resurshänseende att särbehandla en viss grupps behov, eftersom det finns många grupper med särskilda behov. De uppdrag som motionären nämner finns i befintlig organisation inom Region Gotland. Socialförvaltningen har ansvar för äldreomsorgen, vilket inbegriper att vägleda och informera alla äldre och deras närstående. Både socialtjänst och sjukvård har uppbyggda organisationer för att ta tillvara synpunkter och klagomål. Sådana kan dessutom riktas till Patientnämnden, eftersom även äldreomsorg som inte är sjukvård ryms inom Patientnämndens uppdrag. På deras hemsida står att "Även personer som bor i särskilda boendeformer, t ex servicehus och ålderdomshem, kan vända sig till patientnämnden. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats Org nr

139 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2011/ 2 (2) När behov av äldreomsorg uppstår ska det vara enkelt för den enskilde att få veta vilka resurser som finns i regionen och hur man får tillgång till dem. Motionens intention att stärka den enskildes inflytande över och delaktighet i sin vård och omsorg delas av hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Den betonar synsättet att utformningen av servicen för de äldre ska ha brukarens helhetsupplevelse som utgångspunkt. Detta är också syftet med regeringens satsning på de mest sjuka äldre, liksom det initiativ regionen tagit i form av en för socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden gemensam styrning av vård och omsorg till våra äldre. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bo Magnusson Tf hälso- och sjukvårdsdirektör Gunnar Ramstedt Chefläkare

140 REGION GOTLAND PROTOKOLL Socialnämnden 9 februari 2012 SON 16 Motion till regionfullmäktige Inrättande av äldreombudsman SON 2011/628, Tjänsteskrivelse dat Ärendebeskrivning Bror Lindahl (FP) har i en motion föreslagit att Region Gotland ska inrätta en äldreombudsman. Ombudsmannen skall vara en fristående och opartisk person utan myndighetsansvar med uppdraget att stärka den enskildes inflytande över och delaktighet i sin vård och omsorg. Socialnämnden beslutade i juni 2009 om att anta ett äldrepolitiskt program för åren Programmet är också antaget i regionstyrelsen. En strategi som anges i programmet är inrättande av en äldreombudsman. Region Gotland arbetar för att införa en gemensam kundtjänst. Uppgifterna som föreslås för äldreombudsmannen bör kunna rymmas inom kundtjänstens arbete. Ordförande Hanna Westerén (S) påpekar att ärendet inte behandlats i arbetsutskottet och frågar Bror Lindahl (FP) om han instämmer med tjänsteskrivelsen. Bror Lindahl (FP) förtydligar att han i motionen efterlyser en opartisk person. Bror Lindahl (FP) yrkar på återremiss. Ordföranden Hanna Westerén (S) instämmer i yrkandet gällande återremiss och tillägger att det saknas en kostnadsuppgift och önskar att ärendet utreds vidare samt möjlighet att få förankra detta i pensionärsrådet. Socialnämndens beslut Socialnämnden beslutar att återremittera ärendet om motionen om äldreombudsman till socialförvaltningen. I utredningen ska förvaltningen ta fram ett kostnadsförslag samt utreda frågan om opartisk person. Beslutet meddelas: Handläggare Hanna Ogestad Beställarchef Mariann-Godin Luthman Regionstyrelsen justerare Utdragsbestyrkande

141 REGION GOTLAND PROTOKOLL Socialnämnden 20 april 2012 SON 51 Motion. Äldreombudsman SON 2011/628, Tjänsteskrivelse dat , SON/Au Ärendebeskrivning Bror Lindahl (FP) yrkar i en motion att en äldreombudsman inrättas på Gotland. Ombudsmannen ska vara en fristående och opartisk person utan myndighetsansvar som hjälper till med att framföra synpunkter och klagomål samt vid överklaganden. Mot bakgrunden att socialförvaltningen redan nu arbetar med kvalitetsarbete och framtagande av lokala värdighetsgarantier, möjlighet att välja utförare av insatser gällande hemtjänst samt att en kundtjänst för information, vägledning och rådgivning är under utveckling, föreslår socialförvaltningen i detta skede att regionfullmäktige avslår motionen. Kostnaden för tjänsten beräknas till ca kr per år vilket det ekonomiska läget inte för tillfället möjliggör. Socialnämnden har sedan tidigare fattat beslut om ett äldrepolitiskt program där en strategi som föreslås är inrättandet aven äldreombudsman. Detta program sträcker sig fram till år 2025 varför det i det längre perspektivet kan bli aktuellt med införande aven fristående och opartisk äldreombudsman. Ordfärande Hanna Westeren (S) informerar under arbetsutskottet om att Pensionärsrådet önskar en opartisk funktion. Rådet har visat förståelse för att det under föreliggande ekonomiska situation i regionen inte kan inrättas en ny tjänst. Stefan Wramner (M) med instämmande av Ola Lindvall (e) framför önskemål om att arbetsutskottet lämnar ärendet utan yttrande då folkpartiet inte är representerat i arbetsutskottet. Ordfärande Hanna Westeren (S) vidhåller att det saknas utrymme att införa en opartisk äldreombudsman under mandatperioden men instämmer i att ärendet kan lämnas utan eget yttrande. Förvaltningens förslag till beslut Socialnämnden föreslår regionfullmäktige att avslå motionen om införande av äldreombudsman. Ijust.me ~ Uldragsbesl)'Txande ~~~

142 REGION GOTLAND PROTOKOLL Socialnämnden 20 april 2012 Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet beslutar att lämna ärendet utan eget yttrande till socialnämnden. Bror Lindahl (FP) informerar om att en äldreombudsman finns i flera kommuner i landet. Det som efterfrågas är en helt opartisk funktion. Bror Lindahl (FP) yrkar att motionen bifalles på så sätt att en äldreombudsman tillsätts när ekonomin tillåter detta. Gunilla Wigren Dahlin (M) instämmer i yrkandet. Nina Hallberg (MP) påtalar att ombudsman även bör finnas handikappsombudsman. Charlotte Andersson (S) påtalar med instämmande från Stigh Wessman (S) och Mats Sundin (S) att ärendet på bordet handlar om enbart en äldreombudsman i detta skede. Nina Hallberg (MP) yrkar att nämnden ska ajournera sig för överläggningar. Socialnämnden ajournerar sig för överläggningar kl Sammanträdet återupptas kl Socialnämndens beslut Socialnämnden föreslår regionfullmäktige att bifalla motionen på så sätt att en äldreombudsman ska inrättas när ekonomin tillåter detta. Punkten förklaras omedelbart justerad. Beslutet meddelas: Bror Lindahl, Folkpartiet Regionfullmäktige Utvecklingsledare HalU1a Ogestad Beställarchef MarialU1 Godin Luthman

143

144

145

146 Regionfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 14 Tillgänglighetsanpassning av Rådhuset, Visborg. Motion av Mats Hedström (M) och Stefan Wramner (M) Innehåll Regionstyrelsens förslag , 102 Motion Ledningskontoret Önskas ytterligare handlingar eller uppgifter i detta ärende, v.g. ring

147 GOTLAND MOTION DATUM ANGÅENDE: TILL: Tillgänglighetsanpassning av rådhuset Regionfullmäktige Gotland Rådhusets, den för allmänheten öppna del uppfyller inte de krav på tillgänglighet och säkerhet som ställs för att funktionsnedsatta skall ha full tillgång och på ett säkert sätt kunna förflytta sig i lokalerna. Vid en test av Rådhuset genom Moderata Handikapprådet med funktionsnedsatta deltagare som hade hörsel och synnedsättning, rörelsehindrade och rullstolsbundna fann man brister på minst 15 ställen (besöksprotokoll finns upprättat) i entréplanet, hiss och toaletter. Tillgän gligh etsru n dv an drin g m ed MHG och Lil J acobson, tillgän gligh etsh an dläggare på R ådh u set V isborg Ledstråk från busshållplatsen till entrén på Visborg för synskadade med teknikkäpp är bra. Det saknas färgmarkering på stolpen med den automatiska dörröppnaren och andra viktiga knappar. Saknas markering på glasdörren med svart/gul tejp över handtaget för synskadade som t.ex. använder sig av ledarhund. Tiden som dörren stannar öppen efter man tryckt på den automatiska dörröppnaren är alldeles för kort för både rörelsehindrade och synskadade. Uppmätt tid är ca 10 sekunder.

148 Tröskeln till ingången/utgången på Visborg är för hög och kantig för att en rullstol ska ta sig in. Informationstavlan direkt inne i entrén är bra med både bilder, blindskrift och symboler till de olika delarna. Men tavlan är så diskret placerad att den missades av både synskadade och normalseende. Den behöver lysas upp eller på annat sätt göras mer framträdande. Svarta och gula markeringar istället för enbart svarta på alla glasdörrar som finns för att hjälpa de synskadade. Färgskillnaden på trappstegen är för liten, mellan nedersta trappsteget och de mörka träslaget i de övriga trappstegen. Men man måste även tänka på att det ska vara en bra kontrast mot det ljusa golvet. Kontrasten mellan golv och trappsteg är bra idag. Hissen saknar blindskrift på sina knappar och informationstavla. Men det är bra att det finns en ljusmarkering ovanför hissknappen som syns bra. Hissdörren är öppen alldeles för kort tid för rörelsehindrade och synskadade. Uppmätt tid ca 8 sekunder. Bra att hissen talar om på vilket våningsplan man är när den stannar, även om ljudnivån var aningens för låg för de hörselskadade. Det finns ingen fast hörselslinga på Visborg, men det är beställt en till Ljusgården. Önskemål att det förutom den mobila hörslinga som finns idag att det även ska beställas fast hörslinga till ett konferensrum för att underlätta för hörselskadade att vara med i t.ex. nämnder. Även fler mikrofoner till hörslingan önskas. Skylten som märker ut toaletten för funktionshindrade sitter för högt. Men det är väldigt bra att det både är upphöjda bilder och blindskrift på skyltarna till toaletterna. Konstverket i Ljussalen behöver man markeras ut på något tydligt sätt så inte synskadade kan snubbla på det. Det är svårare att ta sig ut än in Visborg. Då man måste trycka på en dörröppnare för att komma ut. Den dörröppnaren är dessutom inte utmärkt för

149 de synskadade. Det är bra att regionens handikappråd har en policy om dofta lagom. Det är bara problematiskt att den policyn inte gäller hela Visborg då många allergiker kan ha svårt att besöka de regionala förvaltningarna och politikerna om det används för mycket olika dofter. Frågor som dök upp: Vem i personalen har huvudansvaret för att veta hur man evakuera rörelsehindrade personer vid t.ex. brand eller olyckor? Finns det några hjälpmedel för att evakuera rörelsehindrade och var förvaras dessa i så fall? Vems är ansvaret för att alla kommer ut vid brand eller annan typ av olycka både kunder och personal? Har det någonsin funderats på att bjuda in de olika handikapporganisationerna att medverka vid en eller flera brandövningar? Det gör bl.a. till sjöss. Datum: 23/ Dennis Westergren Ordförande i Moderata Handikapprådet på Gotland Jag yrkar att: - Region Gotland ska snarast vidtaga nödvändiga åtgärder så att lokalerna uppfyller gällande och vedertagna krav på tillgänglighet och säkerhet. Mats Hedström (M) Stefan Wramner (M)

150 PROTOKOLL Regionstyrelsen Regionstyrelsens arbetsutskott Rs 102 Au 99 Motion. Tillgänglighetsanpassning av Rådhuset, Visborg RS 2012/647 - Motion Ledningskontoret Motion har inkommit från Mats Hedström och Stefan Wramner båda (M) om att Region Gotland snarast ska vidta lämpliga åtgärder så att lokalerna, i Rådhuset, uppfyller gällande och vedertagna krav på tillgänglighet och säkerhet. Test har genomförts av Moderata Handikapprådet med funktionsnedsatta deltagare med hörsel och synnedsättning, rörelsehindrade och rullstolsburna. Motionärerna konstaterar att brister upptäcktes på minst 15 ställen i entréplanet, hiss och toaletter. Ledningskontoret konstaterar att det av motionärerna redovisade besöksprotokollet innehåller punkter som kan avhjälpas relativt enkelt. Kontoret föreslår att motionen bifalls på så sätt att ledningskontoret får i uppdrag att tillsammans med teknikförvaltningen undersöka de ekonomiska förutsättningarna och de tekniska möjligheterna för att avhjälpa brister som påtalas i motionen. Regionstyrelsens förslag till fullmäktige Motionen bifalls på så sätt att ledningskontoret ges i uppdrag att tillsammans med teknikförvaltningen arbeta med de brister som påtalats i motionen.

151 Ledningskontoret Per-Eric Edlund Ärendenr KS 2011/647 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (1) Datum 2 april 2012 Regionstyrelsen Motion om tillgänglighetsanpassning av Rådhuset, Visborg Förslag till beslut Motionen bifalls på så sätt att ledningskontoret får i uppdrag att tillsammans med teknikförvaltningen undersöka de ekonomiska förutsättningarna och tekniska möjligheter att avhjälpa de brister som påtalas i motionen. Bakgrund Mats Hedström (M) och Stefan Wramner (M) föreslår i en motion ( ) att Region Gotland ska snarast vidtaga nödvändiga åtgärder så att Rådhusets lokaler uppfyller gällande och vedertagna krav på tillgänglighet och säkerhet. Bakgrunden till motionen är att vid en test av Rådhuset genom Moderata Handikapprådet med funktionsnedsatta deltagare som hade hörsel och synnedsättning, rörelsehindrade och rullstolsbundna fann man brister på minst 15 ställen (besöksprotokoll finns upprättat) i entréplanet, hiss och toaletter. Bedömning Ledningskontoret har behandlat motionen och konstaterar att det av motionärerna bifogade besöksprotokollet innehåller punkter som kan avhjälpas relativt enkelt. Ledningskontoret föreslår att motionen bifalls på så sätt att ledningskontoret får i uppdrag att tillsammans med teknikförvaltningen undersöka de ekonomiska förutsättningarna och tekniska möjligheter att avhjälpa brister som påtalas i motionen. Ledningskontoret Bo Dahllöf regiondirektör Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Webbplats Org nr

152 Regionfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 15 Fast hörselslinga i Rådhuset, Visborg. Motion av Mats Hedström (M) och Stefan Wramner (M) Innehåll Regionstyrelsens förslag , 103 Motion Ledningskontoret Önskas ytterligare handlingar eller uppgifter i detta ärende, v.g. ring

153 GOTLAND MOTION DATUM ANGÅENDE: Fast hörselslinga i rådhuset på Visborg TILL: Regionfullmäktige Gotland Var tionde gotlänning har en hörselnedsättning. Ofta begränsar en hörselnedsättning ett normalt samhällsengagemang. Fungerande hörselslinga eller annat fungerande system skall finnas i alla samlingslokaler, enligt Plan- och Bygglagen samt Regelsamling för byggande 2008 (BBR 94:3:126). Rådhuset på Visborg har idag enbart mobila hörselslingor. Ljudkvaliteten på dem är sämre än med en fast slinga. Dessutom måste de monteras inför varje möte där de skall användas. Med mobila slingor kan man bara använda ett begränsat antal mikrofoner. Ofta finns bara en mikrofon och möten blir uppstyckade av att man måste vänta medan den skickas runt bland talarna. Detta gör även att hörselskadade kan känna att de ställer till med besvär när de är med på möten. Frågan har diskuterats på Moderata Handikapprådet och de bedömer det här som en viktig fråga för tillgänglighet. Förutom mobil hörselslinga planeras en fast slinga i Ljusgården. För att göra Rådhuset tillgängligt även för hörselskadade måste även en fast hörselslinga monteras i ett av mötesrummen. På så sätt kan alla möten bli tillgängliga även för hörselskadade. Jag yrkar att: - Det, utöver befintliga mobila hörselslingor och planerad fast hörselslinga i Ljusgården, skyndsamt installeras en fast hörselslinga i ett av mötesrummen i Rådhuset. - Tillräckligt antal mikrofoner finns för att möten skall kunna fungera på ett smidigt sätt. Stefan Wramner (M)

154 PROTOKOLL Regionstyrelsen Regionstyrelsens arbetsutskott Rs 103 Au 100 Motion. Fast hörselslinga i Rådhuset på Visborg RS 2012/648 - Motion Ledningskontoret Motion har inkommit från Stefan Wramner (M) om att det, utöver, befintliga mobila hörselslingor och planerade fast hörselslinga i Ljusgården, skyndsamt installeras en fast hörselslinga i ett av mötesrummen i Rådhuset och att ett tillräckligt antal mikrofoner, för att möten ska kunna fungera på ett smidigt sätt, införskaffas. Ledningskontoret föreslår att motionen bifalls på så sätt att kontoret får i uppdrag att tillsammans med teknikförvaltningen undersöka de ekonomiska förutsättningarna och tekniska möjligheterna att få till stånd en installation av hörselslinga inklusive mikrofoner i ett av konferensrummen i Rådhuset, på Visborg. Regionstyrelsens beslut Ärendet kompletteras med ekonomisk beräkning inför beslut i fullmäktige. Regionstyrelsens förslag till fullmäktige Motionen bifalls på så sätt att ledningskontoret ges i uppdrag att tillsammans med teknikförvaltningen undersöka de ekonomiska förutsättningarna och de tekniska möjligheterna för att få till stånd en installation av hörselslinga, inklusive mikrofoner, i ett av konferensrummen i Rådhuset på Visborg.

155 Ledningskontoret Per-Eric Edlund Ärendenr KS 2011/648 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (2) Datum 28 mars 2012 Regionstyrelsen Motion om fast hörselslinga i Rådhuset på Visborg Förslag till beslut Motionen bifalls på så sätt att ledningskontoret får i uppdrag att tillsammans med teknikförvaltningen undersöka de ekonomiska förutsättningarna och tekniska möjligheter att få till stånd en installation av hörselslinga inklusive mikrofoner i ett av konferensrummen i Rådhuset. Bakgrund Stefan Wramner (M) föreslår i en motion ( ) att det, utöver befintliga mobila hörselslingor och planerad fast hörselslinga i Ljusgården, skyndsamt installeras en fast hörselslinga i ett av mötesrummen i Rådhuset och att tillräckligt antal mikrofoner finns för att möten skall kunna fungera på ett smidigt sätt. Stefan Wramner beskriver i sin motion att var tionde gotlänning har en hörselnedsättning. Ofta begränsar en hörselnedsättning ett normalt samhällsengagemang. Fungerande hörselslinga eller annat fungerande system skall finnas i alla samlingslokaler, enligt Plan- och Bygglagen samt Regelsamling för byggande 2008 (BBR 94:3:126). Rådhuset på Visborg har idag enbart mobila hörselslingor. Ljudkvaliteten på dem är sämre än med en fast slinga. Dessutom måste de monteras inför varje möte där de skall användas. Med mobila slingor kan man bara använda ett begränsat antal mikrofoner. Ofta finns bara en mikrofon och möten blir uppstyckade av att man måste vänta medan den skickas runt bland talarna. Detta gör även att hörselskadade kan känna att de ställer till med besvär när de är med på möten. Frågan har diskuterats på Moderata Handikapprådet och de bedömer det här som en viktig fråga för tillgänglighet. Förutom mobil hörselslinga planeras en fast slinga i Ljusgården. För att göra Rådhuset tillgängligt även för hörselskadade måste även en fast hörselslinga monteras i ett av mötesrummen. På så sätt kan alla möten bli tillgängliga även för hörselskadade. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Webbplats Org nr

156 Ledningskontoret Region Gotland Ärendenr KS 2011/648 2 (2) Bedömning Ledningskontoret har behandlat motionen och konstaterar att förvaltningen delar motionens avsikt att alla människor oavsett funktionshinder skall ges tillgänglighet för att delta i regionens arbete. Ledningskontoret föreslår att motionen bifalls på så sätt att kontoret får i uppdrag att tillsammans med teknikförvaltningen undersöka de ekonomiska förutsättningarna och tekniska möjligheter att få till stånd en installation av hörselslinga inklusive mikrofoner i ett av konferensrummen i Rådhuset. Ledningskontoret Bo Dahllöf regiondirektör

157 Regionfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 16 Trafikreglering under sommaren i Visby hamn. Motion av Håkan Onsjö (M) Innehåll Regionstyrelsens förslag , 104 Motion Ledningskontoret Tekniska nämnden , 72 Önskas ytterligare handlingar eller uppgifter i detta ärende, v.g. ring

158 GOTLAND MOTION ANGÅENDE: DATUM Trafikreglering under sommaren i Visby Hamn TILL: Regionfullmäktige Gotland Under sommaren är skeppsbron i Visby hamn en mycket uppskattad plats för både gotlänningar och turister. Platsen skulle dock kunna utnyttjas mycket bättre om man kunde leda i första hand biltrafiken någon annan väg. Marken ägs huvudsakligen av Region Gotland, och förutom en ökad trevnad i området, skapas dessutom synnerligen attraktiva ytor som regionen kan hyra ut. Detta torde inbringa ett välbehövligt bidrag till Regionens budget. Jag yrkar därför: - att Regionfullmäktige ger Samhällsbyggnadsförvaltningen uppdrag att undersöka möjligheten att stänga av Skeppsbron under sommaren och i stället leda trafiken via Korsgatan fram till Hamngatan. Håkan Onsjö (M)

159 PROTOKOLL Regionstyrelsen Regionstyrelsens arbetsutskott Rs 104 Au 102 Motion. Trafikreglering under sommaren i Visby Hamn KS 2011/649 - Motion Tekniska nämnden , 72 - Ledningskontoret Motion har inkommit från Håkan Onsjö (M) om att ge samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att undersöka möjligheten att stänga av Skeppsbron under sommaren och i stället leda trafiken via Korsgatan till Hamnen. Detta skulle enligt motionären dels medföra att Skeppsbron skulle kunna utnyttjas på ett bättre sätt och dels ge ett välbehövligt bidrag till regionen genom uthyrning av attraktiva ytor. Tekniska nämnden föreslår att motionen avslås. I motivet till beslutet anförs att Korsgatan är för smal för att leveransfordon, lastbilar och bussar ska kunna nå till exempel Almedalen och Kongresshallen. Dessutom finns risk för att det uppstår bullerstörningar för de bostäder och hotell som ligger utmed Korsgatan. Tekniska nämnden hänvisar, i sitt remissvar, även till att trafiksituationen i hamnområdet kommer att ses över inom ramen för projektet Resecentrum. Ledningskontoret föreslår att motionen avslås med hänvisning till tekniska nämndens beslut. Regionstyrelsens förslag till fullmäktige Motionen avslås med hänvisning till tekniska nämndens beslut.

160 Ledningskontoret Jan Von Wachenfeldt Planeringsstrateg Ärendenr KS 2011/649 Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum Den 30 mars (1) Regionstyrelsen Motion Trafikreglering under sommaren i Visby Hamn Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår att motionen avslås med hänvisning till tekniska nämndens beslut. Bakgrund Håkan Onsjö (M) yrkar i en motion att samhällsbyggnadsförvaltningen får i uppdrag att undersöka möjligheten att stänga av Skeppsbron under sommaren och istället leda trafiken via Korsgatan fram till Hamngatan. Detta skulle enligt förslagsställaren dels medföra att Skeppsbron skulle kunna utnyttjas på ett bättre sätt för gotlänningar och turister dels ge ett välbehövligt bidrag till Regionens budget. Bedömning Tekniska nämnden beslutade vid sammanträde , 72 att de trafikomläggningar som föreslås i motionen inte genomförs. I motivet till beslutet sägs att Korsgatan är för smal för att leveransfordon, lastbilar och bussar skall kunna nå t ex Almedalen och Kongresshallen. Dessutom finns risk för att det uppstår bullerstörningar för de bostäder och hotell som ligger utmed Korsgatan. I beslutet hänvisas även till att trafiksituationen i hamnområdet kommer att ses över inom ramen för projektet Resecentrum. LEDNINGSKONTORET Bo Dahllöf Regiondirektör Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Webbplats Org nr

161 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden TN 72 Motion. Trafikreglering under sommaren i Visby hamn Bakgrund Håkan Onsjö har i en motion till Regionfullmäktige yrkat att Regionfullmäktige ger Samhällsbyggnadsförvaltningen uppdrag att undersöka möjligheten att stänga av Skeppsbron under sommaren och i stället leda trafiken via Korsgatan fram till Hamngatan. Som skäl till detta anges; Under sommaren är Skeppsbron i Visby hamn en mycket uppskattad plats för både gotlänningar och turister. Platsen skulle dock kunna utnyttjas mycket bättre om man kunde leda i första hand biltrafiken någon annan väg. Marken ägs huvudsakligen av Region Gotland, och förutom en ökad trevnad i området, skapas dessutom synnerligen attraktiva ytor som regionen kan hyra ut. Detta torde inbringa ett välbehövligt bidrag till Regionens budget. Bedömning Korsgatan är ca 5,0-5,5 meter bred och anslutningen till Hamngatan är smal vilket innebär att leveransfordon, lastbilar och bussar inte kan hänvisas att köra över Korsgatan för att nå Almedalen och Kongresshallen m.m. Eftersom de stora fordonen blir dimensionerande för trafikmiljön på Skeppsbron blir tillgänglig mark för uthyrning inte mycket större än tidigare. På Korsgatan finns en del bostäder och ett mindra hotell som kan bli störda av den behöriga nattrafiken från främst taxi. I projektet Resecentrum som skall påbörjas 2012 finns ett förslag till ombyggnad av ytorna på Skeppsbron. Eftersom Skeppsbron även fortsättningsvis måste kunna trafikeras med timmerbilar under icke turistsäsong blir den yta som kan upplåtas för annat ändamål inte så mycket större än idag. När timmertransporterna flyttats blir det buss som blir dimensionerande fordon på platsen. Tanken är då att skeppsbron skall bli ett gångfartsområde på de gåendes villkor. Tekniska nämndens beslut Att Skeppsbron inte stängs av för fordonstrafik under sommaren och att trafiken inte leds via Korsgatan till Hamnplan. Protokollsutdrag: RS+ yttrande Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Justerare Utdragsbestyrkande

162 Regionfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 17 Inför kontantfri betalning på kollektivtrafiken. Motion av Magnus Jönsson (M) Innehåll Regionstyrelsens förslag , 106 Motion Ledningskontoret Tekniska nämnden , 47 Önskas ytterligare handlingar eller uppgifter i detta ärende, v.g. ring

163 GOTLAND MOTION DATUM ANGÅENDE: Inför kontantfri betalning på kollektivtrafiken TILL: Regionfullmäktige Gotland Idag går det inte att betala med kort (kredit-/betalkort) eller med mobil på någon av Region Gotlands bussar. Du måste ta dig till busstationen i Visby för att betala med kort eller ta ut kontanter om du skall ladda eller köpa ett period- eller månadskort på en buss som finns i Region Gotlands linjenät. För att minska rånrisk, slippa administration av kontanthantering och göra det smidigt för både busschaufförer och allmänhet föreslår jag att Region Gotland inför denna möjlighet. Jag yrkar: - Att Region Gotland tar fram en ett kostnadsförslag för hur mycket en sådan investering skulle kunna kosta initialt och vad det på sikt skulle kunna spara för Region Gotlands ekonomi att införa ett system för kontantfri betalning med kort- eller mobillösning. - Att en plan för kontantfri betalning, via ett upphandlat system, skulle kunna vara fullt genomförbart till 1 januari Magnus Jönsson (M)

164 PROTOKOLL Regionstyrelsen Regionstyrelsens arbetsutskott Rs 106 Au 104 Motion. Inför kontantfri betalning på kollektivtrafiken KS 201/684 - Motion Tekniska nämnden , 47 - Ledningskontoret Motion har inkommit från Magnus Jönsson (M) om att Region Gotland tar fram ett kostnadsförslag för införandet av kontantfri betalning på kollektivtrafiken. Av förslaget ska framgå hur mycket en sådan investering skulle kunna kosta initialt och vad det på sikt skulle kunna spara för Region Gotlands ekonomi att införa ett system med kort- eller mobillösning. Enligt motionären skulle en plan för kontantfri betalning, via upphandlat system, kunna vara fullt genomförbart till 1 januari Tekniska nämnden beslutade vid sitt sammanträde i mars att uppdra till samhällsbyggnadsförvaltningen att ta med sig förslaget om kontantfri betalning vid den kommande upphandlingen av ett nytt biljettsystem, vilket planeras vara slutfört till sommaren Nämnden skriver även i beslutet att den årliga kostnaden för terminaler i alla bussar samt transaktionskostnader uppskattas till ca kronor. Vidare sägs att det föreslagna förenklade betalningsförfarandet bedöms resultera i ett ökat resande med kollektivtrafiken. Ledningskontoret föreslår att motionen tillstyrks med hänvisning till tekniska nämndens beslut. Regionstyrelsens förslag till fullmäktige Motionen bifalls med hänvisning till tekniska nämndens beslut.

165 Ledningskontoret Jan Von Wachenfeldt Ärendenr KS 2011/684 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (1) Datum Den 30 mars 2012 Regionstyrelsen Motion Inför kontantfri betalning på kollektivtrafiken Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår att motionen tillstyrks med hänvisning till tekniska nämndens beslut. Bakgrund Magnus Jönsson (M) yrkar i en motion att Region Gotland tar fram ett kostnadsförslag för hur mycket investeringen beräknas bli för att införa ett nytt betalningssystem på regionens bussar i form av kredit/betalkort eller med mobil. Enligt förslagsställaren bör ett sådant system kunna vara genomfört till den 1 januari Bedömning Tekniska nämnden beslutade vid sammanträde , 47, att samhällsbyggnadsförvaltningen får i uppdrag att ta med sig förslaget om kontantfri betalning vid den kommande upphandlingen av ett nytt biljettsystem vilket planeras kunna vara slutfört till sommaren Nämnden skriver även i beslutet att den årliga kostnaden för terminaler i alla bussar samt transaktionskostnader uppskattas till ca 500 tkr. Vidare sägs att det föreslagna förenklade betalningsförfarandet bedöms resultera i ett ökat resande med kollektivtrafiken. LEDNINGSKONTORET Bo Dahllöf Regiondirektör Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Webbplats Org nr

166 Tekniska nämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL TN 47 Motion. Kontantfri betalning på bussar Sammanfattning Kostnaden för terminaler i alla bussar samt transaktionskostnader beräknas vara ca kr/år. Då möjligheten att betala med kort eller mobil kommer att förenkla för kunderna kommer resandet att öka. Med tidplanen för upphandlingen kommer kontantfri betalning att vara möjlig fr. o. m Bakgrund En motion har inkommit där förslagsställaren vill att regionen ser över ekonomin kring att införa betalning med betalkort och mobiltelefon på bussarna. Tekniska nämndens beslut Samhällsbyggnadsförvaltningen tar med sig förslaget om kontantfri betalning vid den kommande upphandlingen av ett nytt biljettsystem som planeras slutföras till sommaren Protokollsutdrag: RS + skrivelse Justerare Utdragsbestyrkande

167 Regionfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 18 Ambulans på norra Gotland. Motion av Lisa Kalström (S) och Majvor Östergren (S) Innehåll Regionstyrelsens förslag , 108 Motion Ledningskontoret Hälso- och sjukvårdsnämnden , 165 Önskas ytterligare handlingar eller uppgifter i detta ärende, v.g. ring

168 SOCIALDEMOKRATERNA GOTLAND MOTION TILL REGIONFULLMÄKTIGE Ambulans på norra Gotland efter kl 18.00! Falck förfogar över tre ambulanser. Ambulanserna finns stationerade i Visby, Slite och Hemse. Under dygnets alla timmar utför ambulanshelikoptern snabba och säkra transporter såväl på Gotland som till fastlandet Detta kan man läsa på Gotlands kommuns hemsida men hur ser verkligheten egentligen ut? Antalet utryckningar med ambulansen har stadigt ökat från 2004 till 2009 (3631 till 5088 uppdrag). Om man blir sjuk efter kl 18 och bor på norra Gotland finns det ingen ambulans i Slite som kommer utan den ska komma från Visby. Detta förutsätter att den inte heller är ute på uppdrag för då måste man kalla in ambulansen från Hemse. När det blir mörkt på Gotland så flyger inte ambulanshelikoptern. Då flyger den endast från flygplats till flygplats varför man inte kan räkna med den. Om inte helikoptern är i tjänst så kan den personalen bemanna en ambulans men kan endast ta utryckning till Lärbro. Detta på grund av inställelsetiden. Gotland har totalt fyra ambulanser men bemanningen nattetid saknas. Cirka kl åker ambulansen från Slite till Visby för att stå i garaget över natten. Detta innebär en osäkerhet för alla som bor på norra Gotland. Blir man akut sjuk så kan man få vänta upp till en timma innan ambulansen kommer. Tiden blir ännu längre om det händer något på Fårö. Att: Att: Am Att: Ambulansen i Slite bemannas dygnet runt. bulanshelikoptern ska flyga dygnet runt på Gotland. Ambulanshelikoptern ska vara stationerad på Gotland. Lisa Kalström (S) Majvor Östergren (S) ARBETARRÖRELSENS HUS, VISBY TEL BANKGIRO E-POST: expedition@gotland.sap.se

169 PROTOKOLL Regionstyrelsen Regionstyrelsens arbetsutskott Rs 108 Au 106 Motion. Ambulans på norra Gotland KS 2011/683 - Motion Hälso- och sjukvårdsnämnden , Ledningskontoret Motion har inkommit från Lisa Kalström och Majvor Östergren båda (S) där man föreslår att ambulansen i Slite ska utökas till bemanning dygnet runt samt att ambulanshelikoptern ska flyga dygnet runt, det vill säga kunna utföra uppdrag även i mörker och vara stationerad på Gotland. Hälso- och sjukvårdsnämnden avstyrker förslaget om att utöka bemanningen till dygnet runt för ambulansen i Slite. När det gäller ambulanshelikopterns möjlighet att utföra uppdrag under mörker och att helikoptern ska vara stationerad på Gotland så konstaterar nämnden att detta finns med i förfrågningsunderlaget som nämnden tagit fram i den pågående upphandlingen. Ledningskontoret instämmer med de bedömningar som är gjorda av hälso- och sjukvårdsnämnden och föreslår att regionstyrelsen avstyrker förslaget om att ambulansen ska bemannas dygnet runt. I den del av motionen som gäller ambulanshelikoptern föreslås att hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande lämnas som svar. Kontoret konstaterar även att hälsooch sjukvårdsnämnden gett förvaltningen i uppdrag att se över den samlade ambulansverksamheten och att detta uppdrag ska redovisas under Regionstyrelsens förslag till fullmäktige Motionen avslås i den del som avser dygnet runt bemanning av ambulansen i Slite och att motionen besvaras med hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande i den del som gäller ambulanshelikoptern.

170 LEDNINGSKONTORET ASB enheten Christer Stoltz Ärendenr KS 2011/683 1 (1) Handlingstyp Remiss Datum 29 mars 2012 Regionstyrelsen Motion. Ambulans på norra Gotland Förslag till beslut Regionstyrelsen avstyrker förslaget om att ambulansen i Slite ska bemannas dygnet runt. I den del som gäller ambulanshelikoptern lämnas hälso- och sjukvårdsförvaltningens skrivelse som svar på motionen. Bakgrund Lisa Kalström (S) och Majvor Östergren (S) föreslår i en motion till regionfullmäktige att ambulansen i Slite skall utökas till bemanning dygnet runt samt att ambulanshelikoptern skall vara stationerad på Gotland och kunna utföra uppdrag under mörker. Motionen har behandlats samt av hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN 165) och avstyrkts. Hälso- och sjukvårdsnämnden gav dock i uppdrag till hälso- och sjukvårdsförvaltningen att se över den samlade ambulansverksamheten och redovisa detta uppdrag under Bedömning Ledningskontoret instämmer med de bedömningar som är gjorda av hälso- och sjukvårdnämnden och föreslår att motionen avstyrks. Bo Dahllöf Regiondirektör Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Plusgiro Org nr Webbplats

171 REGION GOTLAND PROTOKOLL 7 Sammanträdesdatum Hälso- och sjukvårdsnämnden 22 mars 2012 Hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott 12 mars 2012 HSN 165 Motion angående ambulans på norra Gotland HSN 2011/492 Motion. HSF tjänsteskrivelse angående ambulans på norra Gotland Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden avstyrker förslaget om att ambulansen i Slite ska bemannas dygnet runt. I den del som gäller ambulanshelikoptern lämnas hälso- och sjukvårdsförvaltningens skrivelse som svar på motionen. Hälso- och sjukvårdsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att se över den samlade ambulansverksamheten. Uppdraget redovisas under Bakgrund AU 151 Lisa Kalström (S) och Majvor Östergren (S) föreslår i en motion till regionfullmäktige att ambulansen i Slite skall utökas till bemanning dygnet runt samt att ambulanshelikoptern skall vara stationerad på Gotland och kunna utföra uppdrag under mörker. Fördelningen av ambulanser över ön framgår av det förfrågningsunderlag som fastställdes av Kommunstyrelsen inför upphandlingen av ambulansverksamheten. Fördelningen är grundad på hur uppdragen för ambulansen fördelar sig över ön. För norra Gotland är det få uppdrag mellan klockan 18 och 08, även om den totala uppdragsvolymen har ökat sedan En ambulans i Slite under kväll och natt skulle utföra i genomsnitt ett uppdrag per arbetspass för det aktuella upptagningsområdet till en kostnad som uppskattas till 3 miljoner kronor per år. När det gäller ambulanshelikoptern är bakgrunden till att man idag inte kan utföra uppdrag på okänd mark i mörker de nya luftfartsbestämmelser som infördes i september 2008, vilket kräver anpassningar av den befintliga helikoptern. En utökning av ambulansresursen med placering i Slite nattetid kan mot bakgrund av det låga antalet uppdrag inte motiveras. Anpassning av befintlig helikopter med utrustning för mörkerseende är dyrbar, särskilt om den skall göras i befintlig helikopter. I den pågående upphandlingen för avtalsperioden från 1 april 2014 och framåt har nämnden ändå ställt krav i förfrågningsunderlaget på att helikoptern har sådan utrustning. Nämnden har också slagit fast att ambulanshelikoptern skall utgå från Gotland. Förvaltningens bedömning Hälso- och sjukvårdsförvaltningen avstyrker förslaget om att utöka bemanningen till dygnet runt för ambulansen i Slite. När det gäller ambulanshelikopterns möjlighet att utföra uppdrag under mörker och placering på Gotland så finns detta med i det Justeringsman Utdragsbestyrkande

172 REGION GOTLAND PROTOKOLL 8 Sammanträdesdatum Hälso- och sjukvårdsnämnden 22 mars 2012 Hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott 12 mars 2012 förfrågningsunderlag som hälso- och sjukvårdsnämnden tagit fram i den pågående upphandlingen. Arbetsutskottets förslag till hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden avstyrker förslaget om att ambulansen i Slite ska bemannas dygnet runt. I den del som gäller ambulanshelikoptern lämnas hälso- och sjukvårdsförvaltningens skrivelse som svar på motionen. Hälso- och sjukvårdsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att se över den samlade ambulansverksamheten. Uppdraget redovisas under Expedieras: Regionstyrelsen Justeringsman Utdragsbestyrkande

173 Kommunfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 19 Årsredovisning och revisionsberättelse för Stiftelsen GotlandsMusiken 2011 Innehåll Årsredovisning och revisionsberättelse för verksamhetsåret 2011 Regionfullmäktige skall fastställa resultat- och balansräkning samt bevilja ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2011.

174

175

176

177

178

179

180

181

182

183

184

185

186

187

188

189

190

191 Regionfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 20 Årsredovisning och revisionsberättelse 2011 för Samordningsförbundet Finsam Gotland (Finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser) Innehåll Årsredovisning och revisionsberättelse för verksamhetsåret 2011 Regionfullmäktige skall fastställa resultat- och balansräkning samt bevilja ansvarsfrihet för verksamhetsåret OBS! Bilagorna är ej medlagda här men finns på

192 Årsredovisning 2011 Förvaltningsberättelse och ekonomisk rapport

193 Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle utan en ständigt levande process som varje dag måste erövras, etableras och ständigt underhållas! Samverkansutredningens betänkande SOU 2000:114 Gemensamma begrepp Följande nyckelord och begrepp används i samband med Finsam (finansiell samverkan). Rehabilitering ingår i alla medicinska, sociala, psykologiska och arbetslivsinriktade åtgärder, för att stödja individen att återvinna sin funktionsförmåga och förutsättningar. Samarbete sker mellan professioner det vill säga handläggares, chefers och behandlares kontakter med varandra. Samverkan sker på organisatorisk nivå mellan myndigheter för att effektivisera gemensamma insatser och resurser. Samordning handlar om parternas ansvarsområden. Samordning gör att kompetens som finns inom parterna gemensamt används på bästa sätt, för att återställa eller öka den enskildes funktions- och arbetsförmåga. Årsredovisning

194 Sammanfattning UNDER DE FYRA ÅR FinsamGotland varit verksamt har tre inriktningar vuxit fram. Våra tre ben projekt, att påverka strukturer samt att arrangera mötesplatser ger nu avtryck i samarbetet mellan parterna. PROJEKTEN GER MÖJLIGHET att pröva och arbeta fram nya former för samverkan. Samtidigt ger det direkt stöd till deltagarna. Under året har åtta projekt finansierats med stöd från FinsamGotland. CFA, CENTRUM FÖR FÖRBEREDANDE ARBETSTRÄNING har implementerat det samverkansteam som utvecklats i projektet. Projektet ReKo (rehabkoordinator inom psykiatrin) avslutades i december och övergick då i ordinarie verksamhet. ReKo kan beskrivas som en lots för patienten i kontakterna mellan vård och myndigheter, i syfte att förenkla sjukskrivningsprocessen. Ett gott exempel på samverkan och samarbete mellan handläggare och personal. För individen blir det ett stöd i rehabilitering och vägen tillbaka till arbete eller studier. ARBETSGIVARRING SKARPHÄLL har byggts upp som projekt under tre år. Nu fortsätter verksamheten på egen hand, genom en ekonomisk förening och fortsatt samarbete med Arbetsförmedlingen. Hamnringen är en ny arbetsgivarring som ska utveckla modellen under andra förutsättningar. EN PRIORITERAD MÅLGRUPP för FinsamGotland är unga vuxna. Projektet Börje har under två år riktat in sig på ungdomar som redan är aktuella inom socialtjänstens olika enheter. På Spåret är ett framgångsrikt projekt som avslutats och utvärderats efter drygt två år. Erfarenheterna från På Spåret framför allt kring coachning används nu och utvecklas inom de två nystartade projekten Ungdomskraft och Unga Kvinnor. Unga Kvinnor är också ett exempel på samverkan där man arbetar i mycket nära samarbete med deltagarnas ordinarie handläggare. FINSAM SKA PÅVERKA STRUKTURER, så att nya broar för samarbete och samverkan byggs mellan parterna. Det sker genom projekten men också genom information, utbildningsinsatser och nätverk. Inte minst viktigt är samverkan med näringsliv och arbetsplatser på Gotland. Det är också ett av FinsamGotlands starka kort, vilket presenterats även för nationell publik både under Almedalsveckan 2011 och vid Nationella Rådets rikskonferens i november. FINSAMGOTLAND:s TREDJE BEN är våra mötesplatser. Finsams frukostmöten lockar nya och återkommande deltagare. Dessa korta föreläsningar över aktuella Finsam-teman, åtta gånger per år, är öppna för alla intresserade. De tre årliga seminariedagarna Inspiration Finsam är ett annat exempel. Här kan vi se tydliga resultat. Personalen inom Finsams parter får en gemensam plattform genom att få samma kunskap. Genom mötesplatserna träffas man och får också en större förståelse för varandras kunskap och arbetsområden. Detta gynnar naturligtvis individen. METODISKT FORTSÄTTER ARBETET på den ingångna vägen. I december formulerades en Vision för FinsamGotland för att förtydliga och belysa samordningsförbundets mål, syfte och uppdrag på Gotland. Det övergripande målet är att med gemensamma krafter arbeta för att människors tid i utanförskap ska vara så kort som möjligt. EKONOMI: En utgångspunkt för samordningsförbundet är att ha en god ekonomisk hushållning vilket innebär att verksamheten ska bedrivas inom av styrelsen beslutad budgetram, att förbundet ska förbruka sitt överskott och därefter visa ett balanserat resultat samt att förbundet ska vara självfinansierat. Inom 2011 har verksamheten bedrivits inom fastställd ram. OM FINSAMGOTLAND: I samordningsförbundet FinsamGotland medverkar Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samt Region Gotland med hälso- och sjukvård, socialtjänst och utbildning. Syftet är att utveckla nya former för organisation och arbetssätt alltid med individen i centrum. Ingen ska hamna mellan stolarna i välfärdssystemen. Enligt underlag från propositionen om finansiell samordning uppskattas cirka fem procent av befolkningen i åldrarna år tillhöra Finsams målgrupp. På Gotland motsvarar detta cirka personer. Årsredovisning

195 Index SAMMANFATTNING UPPDRAG VISION ORGANISATION VERKSAMHET... 8 Kansli, internkontroll, kartläggning och analys samt prioriterade målgrupper 5. KOMPETENSUTVECKLING... 9 Frukostmöten, föreläsningar, Inspiration Finsam 6. INFORMATION Hemsidan: trycksaker, Aktivitetskatalogen, information till anställda och brukarorganisationer, Media Information: Målsättning och resultat ALMEDALSVECKAN SAMVERKAN Paraplynätverket, Bra Sjukskrivning, Nationellt samarbete och samverkan, Flerpartssamverkan, Samverkan kunskapsutveckling, övriga samarbeten Samverkan: Målsättning och resultat NÄRINGSLIV, ARBETSPLATSER OCH ARBETSTRÄNING Arbetsträningsplatser inom näringslivet och offentlig sektor, Sociala företag och social ekonomi 10. PROJEKT INSATSER PÅ INDIVID- OCH GRUPPNIVÅ Arbetsgivarring Skarphäll Börje CFA Centrum för Förberedande Arbetsträning Hamnringen Psykiatrisamverkan på Gotland På Spåret Unga Kvinnor Ungdomskraft Projektverksamhet: Mål och resultat EKONOMI UNDERTECKNANDE BILAGOR Förekommande citat är (om inte annat anges) hämtade från eller trycksaken På Spåret mot Arbetsmarknaden Årsredovisning

196 1. Uppdrag FinsamGotland är ett samordningsförbund 1. Medlemmar är Försäkringskassan (FK), Arbetsförmedlingen (AF) och Region Gotland (RG) med hälso- och sjukvårdsförvaltningen, socialförvaltningen samt utbildning. Samarbetet ska leda till ett samlat ansvar för insatser och ekonomiska resurser, utifrån individens behov. Samhällsresurserna ska användas på bästa sätt och till största nytta för gotlänningarna. FinsamGotland är en fristående juridisk person. Verksamheten startade den 1 januari 2008 och bygger på Lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser 2. Lagens syfte är att ge lokala aktörer bättre möjlighet att samordna och prioritera gemensamma insatser. Det underlättar en effektiv resursanvändning för att öka den enskildes funktions- och arbetsförmåga. Finsams målgrupp är personer i förvärvsaktiv ålder, som är i behov av rehabiliteringsinsatser från minst två av parterna (AF, FK och RG). Övergripande mål och syfte Samordningsförbundets övergripande mål är att bedriva finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet så att de aktuella samhällsresurserna används på ett bättre sätt och till en större nytta för invånarna på Gotland. Syftet med samordningsförbundet är dels att den enskilde ska uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete dels att underlätta en effektiv resursanvändning. Ur individperspektiv innebär detta att personer med behov av samordnad rehabilitering erbjuds individuell handlingsplan med samhällets samlade kompetenser, insatser och lösningar. Förväntat resultat är ökade möjligheter till en egen försörjning och ökad livskvalitet. För samhället är syftet att optimera de samlade resurserna, genom att arbetskraftsreserven tas i anspråk och fler kommer i arbete. Förväntat resultat är en större effektivitet och att resurser frigörs för angelägna behov. Samordningsförbundets arbete ska genomsyras av ett brukar- och medborgarperspektiv med individen i centrum. Genus- och mångfaldsperspektivet ska uppmärksammas i kartläggningar, insatser, uppföljningar och utvärderingar. Det är alltid kul att se verksamhet som fungerar bra, när flera professionella krafter samarbetar i begåvad respekt för varandra. Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson, på besök hos Finsamprojektet På Spåret 1 I Sverige finns 82 samordningsförbund, omfattande 207 av Sveriges kommuner. 2 Svensk författningssamling 2003:1210, Årsredovisning

197 2. Vision Följande Vision för FinsamGotland har formulerats för att förtydliga och belysa samordningsförbundets mål, syfte och uppdrag på Gotland. Visionen antogs av FinsamGotlands styrelse den 5 december Människor med funktionsnedsättning/arbetshinder är en del av arbetsliv och samhälle på Gotland. På Gotland ska ingen falla mellan stolarna. År 2015 har FinsamGotlands verksamhet bidragit till att andelen gotlänningar som uppbär ersättning från socialförsäkringssystemen (arbetslöshetsersättning, försörjningsstöd eller annan ersättning) har minskat. Andelen personer i sysselsättning är högre än i riket i genomsnitt. Visionen innebär: Resurserna utnyttjas effektivare genom samverkan. Flerpartssamverkan är en del av parternas vardag. Det har blivit systematik i samarbetet kring de många inte bara de få i projekten. FinsamGotland är en arena för kunskapsöverföring mellan parterna. FinsamGotland är ett känt föredöme på nationell nivå och ett försöksområde för nationella projekt. Näringsliv, offentlig sektor och ideella organisationer är naturliga samarbetspartners som bidrar med att skapa arbetstillfällen för personer med behov av särskilt stöd. FinsamGotland arbetar aktivt med att ge arbetsgivare kunskap om människor med funktionsnedsättning. Medarbetarna inom de medverkande parterna ser FinsamGotland som en viktig resurs till ordinarie verksamhet. Årsredovisning

198 3. Organisation I FinsamGotland:s styrelse återfinns parterna. På övergripande nivå bedrivs arbetet också genom utvecklingsgrupp och kompetensgrupp. 3.1 Styrelse Samordningsförbundets styrelse bestod under 2011 av följande ledamöter: Hanna Westerén, ordförande, Region Gotland Brittis Benzler, ersättare, Region Gotland. Kristina Ersson, chef Arbetsförmedlingen Petra Hallqvist, områdeschef Försäkringskassan (till ) Conny Broén, chef Lokalt Försäkringscenter Gotland (från ) Ann Christin Kullberg, sjukvårdsdirektör, adjungerad Lena Lager, socialdirektör, adjungerad Eva Jupiter, samordnande tjänsteman Jan Olsson, chefsjurist Region Gotland, är styrelsens sekreterare. Styrelsen ska besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen samt hur de medel som står till förfogande ska användas. Styrelsen ska också stödja samverkan mellan parterna. Styrelsen har haft sex protokollförda sammanträden. I november hölls en gemensam planeringsdag för styrelsen och utvecklingsgruppen. 3.2 Revisorer Valda revisorer av regionfullmäktige: Lilian Stenman, ordinarie och Carin Backlund, ersättare 3.3 Utvecklingsgrupp Utvecklingsgruppen (tidigare Beredningsgruppen) ska identifiera behov av samverkansinsatser och skapa förutsättningar för genomförande. Gruppen ska utgöra stöd för samordnande tjänsteman. Ledamöterna är en länk mellan Finsam och den egna organisationen. Gruppens ledamöter representerar Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen samt hälso- och sjukvårdsförvaltningen, socialförvaltningen, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen och ledningskontoret, Region Gotland. Utvecklingsgruppen har haft sex möten under I november hölls en gemensam planeringsdag för styrelsen och utvecklingsgruppen. 3.4 Kompetensgrupp Kompetensgruppen organiserar och genomför utvecklingsinsatser utifrån styrelsens beslut. Gruppens ledamöter representerar Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen samt hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen, Region Gotland. Kompetensgruppen har haft åtta möten under Eva Jupiter ingår som samordnande tjänsteman i Utvecklingsgrupp och Kompetensgrupp. Jag har nu varit ordförande i FinsamGotland i strax under ett år och det är fantastiskt att se vilken skillnad samordning kan göra för enskilda personer som behöver en mer stabil förankring på arbetsmarknaden. Hanna Westerén, ordförande FinsamGotland, Gotlands Folkblads ledarsida nov 2011 Årsredovisning

199 4. Verksamhet Under denna punkt redovisas kansli, kontroll, kartläggning och prioriterade målgrupper. 4.1 Kansli Kansliet ansvarar för samordning och beredning av ärenden till styrelsen, verkställande av beslut, information och ekonomi. Kansliet bemannades under 2011 av en heltidsansvarig tjänsteman, samt från maj månad med en administratör (75 procent tjänstgöring). Kansliet har köpt tjänst av Region Gotland för ekonomi, löne- och diariehantering. För informationsinsatser och arbete med hemsidan har en konsult anlitats. 4.2 Internkontroll FinsamGotlands styrelse är ansvarig för den interna kontrollen och använder för detta det kontrollsystem som infördes Den interna kontrollen ska utvärderas årligen via den externa revisionen. Den interna kontrollen har prövats med tillfredställande resultat under året, utifrån genomgång av verifikat från Kartläggning och analys av behov Diskussioner och analys av behov har fortlöpande skett inom styrelsen, utvecklingsgruppen och i kompetensgruppen. November 2011 samlades styrelsen och utvecklingsgruppen för en planeringskonferens inför verksamheten Konferensen resulterade bland annat i den antagna visionen för FinsamGotland (se punkt 2). 4.4 Prioriterade målgrupper 2011 Under 2011 har tre målgrupper prioriterats. Inom dessa grupper finns personer med behov av stöd från två eller fler av Finsams parter. Unga kvinnor (18-29 år) i behov av rehabiliteringsinsatser. Inom denna målgrupp riskerar många att fastna i långvarigt stöd från socialförsäkringssystemen. Målgruppen är ofta i behov av stöd från flera aktörer inom rehabilitering. Målsättning: Starta ett projekt för målgruppen. Resultat: Projektet Unga Kvinnor startade i april. Projektet pågår t.o.m. juni Unga arbetslösa (-29 år) med behov av stöd för att nå arbetsmarknaden. Inom denna målgrupp finns unga vuxna som av olika skäl inte står till arbetsmarknadens förfogande men som med rätt stöd och hjälp kan gå ut i arbetslivet. Målgruppen har under året utökats och innefattar även unga (från 16 år) som av olika skäl inte slutfört sin skolgång. Målsättning: Starta ytterligare projekt för målgruppen. Resultat: Målgruppen återfinns i de tidigare startade projekten På Spåret, Arbetsgivarring Skarphäll 3, och Börje. Under året har projekten Ungdomskraft och Hamnringen startat. Ungdomskraft riktar sig till ungdomar år. Personer med svag förankring på arbetsmarknaden Personer med långvarig frånvaro - eller risk för långvarig frånvaro från arbetsmarknaden, med särskild fokus på unga och kvinnor. Målsättning: Utveckla samarbetet mellan parterna så att individerna snabbt får adekvat stöd. Resultat: Se projekt Unga Kvinnor (se punkt 10.7). FinsamGotlands målsättning är att påverka strukturer, för att öka samarbetet mellan handläggare som arbetar med Finsams målgrupp. Årsredovisning

200 5. Kompetensutveckling Kompetensutveckling riktar sig till personal och andra berörda grupper. 5.1 Frukostmöten Finsams frukostmöten har under året arrangerats åtta gånger, under vår och höst. Dessa möten riktar sig till de samverkande parterna samt intresserad allmänhet och organisationer. Målsättning: Finsams frukostmöten ska vara en välbesökt mötesplats där aktuella teman blir belysta. Resultat: Drygt 700 deltagare kom till årets frukostmöten. (+120 jämfört med 2010.) De ämnen som behandlats under 2011 är: Att leva vidare- med nya förutsättningar (78 deltagare) Livskraft, Jobhouse och Hitta rätt väg framåt! (90 deltagare) Frivilliga krafter (80 deltagare) Så ska vi bryta tystnaden kring psykisk ohälsa (90 deltagare) Socialförvaltningens basteam (107 deltagare) På spåret- projektet som ska hitta nya vägar (91 deltagare) Åsa Kadowaki: Nationella riktlinjer (105 deltagare) Ett frukostmöte om goda exempel (60 deltagare) Sammanfattning från Finsams frukostmöten finns på Finsams frukostmöten firade tre-årsjubileum oktober Med åtta frukostmöten per år och ett besöksantal på i snitt 85 personer, medför det sammanlagt 2040 serverade frukostmackor. På Spåret mot Arbetsmarknaden Föreläsningar Kompetensutvecklingen till personal inom Finsams parter ska ske i första hand genom frukostmöten och Inspiration Finsam (se dessa punkter). Målsättning: Övriga föreläsningar arrangeras vid behov och då möjlighet ges. Resultat: Information om projektet (H)järnkoll 2 maj i samarbete med RSMH (25 deltagare). 74 procent av Sveriges befolkning har själv erfarenhet eller känner någon som lever med psykisk ohälsa. En av fyra svenskar har själv upplevt psykisk sjukdom. Enligt WHO är detta världens snabbast växande folksjukdom. Trots det är skammen och tystnaden utbredd. (H)järnkoll, Finsams frukostmöte och föreläsning, maj 2011 Årsredovisning

201 5.3 Inspiration Finsam De årliga seminariedagarna Inspiration Finsam ska förutom att ge kompetensutveckling också vara en mötesplats för parternas anställda för att på så sätt förstärka broarna mellan myndigheterna. Seminariedagarna 2011 har genomförts på Wisby Strand (kongresshallen). I anslutning till konferensen arrangerades en utställning, där aktuella projekt och pågående verksamhet presenterades. Även verksamhet inom sjukskrivningsmiljarden och rehabiliteringsgarantin, företag inom socialt företagande samt patient- och brukarorganisationer var representerade på utställningen. Detta har i sig resulterat i fler och nya former för samarbete. Målsättning: Genomföra Inspiration Finsam under tre dagar i oktober. Öka antalet besökare jämfört med Resultat: Inspiration Finsam lockade deltagare under de tre seminariedagarna (12-14 oktober 2011). Antalet deltagare ökade med sammanlagt +450 jämfört med inspirationsdagarna Inspiration Finsam (tre seminariedagar i oktober) ska även fortsättningsvis arrangeras av FinsamGotland. Information om seminarierna finns på: Se även bilaga 2: Program Inspiration Finsam Utställare under Inspiration Finsam 2011: FinsamGotlands projekt: CFA, På Spåret, ReKo-Psykiatrin, Skarphälls Arbetsgivarring, Hamringen, Ungdomskraft, Börje och Unga Kvinnor. Andra projekt och kampanjer: (H)järnkoll, Bra Sjukskrivning, ReKo-Rehabkoordinator, Sjukgymnast Direkt, Fysisk Aktivitet Recept, Got-IT, RASK på Norrbys samt ESF-projekten JobHouse, Livskraft och Hitta rätt väg framåt. Brukarorganisationerna representerades av Attention-Gotland, Autism-Aspergerförbundet, Funkisam, Långtidssjukskrivna, RSMH, Astma- och Allergiföreningen samt STROKE. Det här är nytänkande. Här visar man att personalen är en resurs. Jag tror att dessa föreläsningar har givit många deltagare handfast inspiration att ta med sig tillbaka till jobbet. Det är roligt att se den breda uppslutningen, med personal från många organisationer och arbetsplatser. Ledamot i Nationella Nätverket, besöker Inspiration Finsam 2011 Nu når vi verkligen ut på bredden. I år har det kommit folk från alla möjliga håll. Vi har sett folk från alla Finsams parter. En hel buss kom från folkhögskolan i Hemse och här fanns också representanter från näringslivet. FinsamGotlands kompetensgrupp Årsredovisning

202 6. Information Information är ett sätt att underlätta samverkan och samarbete. Därför ska information från och om FinsamGotland vara lätt att hitta och ta till sig. Alla texter anpassas för såväl professionella inom Finsams parter som för en intresserad allmänhet. Viss information finns på Lätt svenska. Hemsidan ska upplevas som lätt tillgänglig. Genus-, ålders- och mångfaldsperspektivet beaktas i möjligaste mån i urval av texter och vid intervjuer. 6.1 Hemsidan: FinsamGotlands hemsida har sedan starten varit under kontinuerligt utveckling. Målsättningen är att sprida information om FinsamGotland samt underlätta samarbetet mellan Finsams parter och andra intresserade. På hemsidan finns uppdaterad information om evenemang, aktuella händelser samt FinsamGotlands projekt och verksamhet. Här finns också trycksaker i pdf-format samt program och information rörande Almedalsveckan och Inspirationsdagarna. Vid arrangemang som Inspiration Finsam och Företagardagen används hemsidan för anmälningar samt att sprida information före, under och efter arrangemangen. Hemsidan är också officiell webbplats för FINSAM:s nationella aktiviteter under Almedalsveckan (i samarbete med Nationella Rådet, Nationella Nätverket för samordningsförbund (NNS) och medverkande samordningsförbund.) FinsamGotland administrerar kontakterna med Almedalsveckans kansli och kalendarium. 6.2 Trycksaker Tidningen På spåret mot arbetsmarknaden producerades i samband med Inspiration Finsam Den används därefter som informationsmaterial, för att presentera Finsams verksamhet och aktuella projekt. I tidningen liksom på hemsidan är målsättningen att även lyfta fram människorna bakom projektnamn och verksamhetsbeskrivningar. Trycksaker har också tagits fram till projekten Unga Kvinnor och Ungdomskraft. 6.3 Aktivitetskatalogen Aktivitetskatalogen är en sammanställning av pågående verksamheter som rör vård, omsorg, hälsa, ohälsa, sysselsättning och arbetsmarknad. Här finns också kontaktuppgifter till myndigheter, offentlig sektor, organisationer och föreningar. Katalogen administreras och organiseras från FinsamGotlands webbplats. Under 2011 fick Försäkringskassan uppdraget att sammanställa motsvarande information, på Gotland valde man då att hänvisa till Finsams aktivitetskatalog. Just nu har jag det jätte JÄTTEbra. På Spåret mot Arbetsmarknaden Min filosofi är att skapa förtroende. Det utvecklar om man får förtroende att utföra saker och själv känna vad man kan och inte kan. På Spåret mot Arbetsmarknaden Årsredovisning

203 6.4 Information till anställda och brukarorganisationer Som komplement till hemsida och trycksaker produceras även e-nyhetsbrev vid behov. En affischutställning visade FinsamGotlands projekt och annan verksamhet under Inspiration Finsam Media FinsamGotlands frukostmöten och projekt har under 2011 uppmärksammats i media, både lokalt och på nationell nivå. Här kan nämnas Arbetsförmedlingens generaldirektör Angeles Bermudez- Svankvists krönika i tidningen Arbetsmarknaden och ett uppslag om Arbetsgivarring Skarphäll i tidningen Platsjournalen. Det nystartade projektet Unga kvinnor har uppmärksammats i Gotlands Tidningar, Gotlands Allehanda och Radio Gotland. Se: Information: Målsättning och resultat Målsättning: Information om FinsamGotland ska nå ut till anställda, allmänheten, brukarorganisationer och andra berörda. Den ska också vara tillgänglig för andra samordningsförbund. Hemsidan ska fortsätta utvecklas. En årlig trycksak tas fram till Inspiration Finsam som ett komplement till hemsidan. Aktivitetskatalogen ska uppdateras och utvecklas kontinuerligt. Resultat: Hemsidan är välbesökt och har under året utvecklats mot nya behov, bland annat Almedalsveckan och Inspiration Finsam. Den trycksak som produceras till Inspiration Finsam används därefter som informationsmaterial. Fyra nyhetsbrev skickades ut med e-post under I samband med Inspiration Finsam fick ett stort antal anställda och ett flertal brukarorganisationer information om FinsamGotland. Försäkringskassan hänvisar till FinsamGotlands aktivitetskatalog och katalogens information utvecklas kontinuerligt nu med ett utvecklat samarbete med Försäkringskassan. Finsams parter har utsedda kontaktpersoner som kontinuerligt ska hjälpa till att hålla uppgifterna aktuella. Företag som tar emot praktikanter ur våra kundgrupper visar ett stort samhällsansvar. Arbetsförmedlingens generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvist kommenterar Skarphälls arbetsgivarring i tidningen Arbetsmarknaden Aspergare är som snöflingor, ingen är den andre lik. Det är så individuellt det bara kan bli. På Spåret mot Arbetsmarknaden Det bästa är att jag kommit ut i arbetslivet och fått en klok ekonomi. Jag är säker på att min dotter märker hur det stärker mig att vara på jobbet. Hon förstår att det är viktigt för mig. På Spåret mot Arbetsmarknaden Årsredovisning

204 7. Almedalsveckan Efter initiativ från FinsamGotland medverkar sedan 2010 även Nationella Rådet (NR) och Nationella Nätverket för Samordningsförbund (NNS) under Almedalsveckan. Under Almedalsveckan 2011 stod fem samordningsförbund (bland dem FinsamGotland) som värd för var sitt frukostseminarium. Under det gemensamma temat Samverkan för samhällets sociala hållbarhet presenterades framgångsrika projekt och verksamheter för en nationell publik. Det gotländska seminariet genomfördes i form av panelsamtal kring behovet av praktik- och arbetsträningsplatser och FinsamGotlands samarbete med näringslivet för att ge möjlighet till arbetslivsinriktad rehabilitering. Övriga medverkande samordningsförbund var Delta/Göteborg- Hisingen, RAR- Sörmland, Samordningsförbundet Uppsala län samt Samordningsförbundet Östra Södertörn. FINSAM organiserade också ett torgstånd (måndag-fredag) där besökarna fick information om samordningsförbunden. Torgståndet bemannades av det förbund som varit värd för dagens frukostseminarium, med stöd från FinsamGotland. Det gotländska projektet Unga Kvinnor informerade vid ett torgmöte. Målsättning: FinsamGotland ska samarbeta med Nationella Rådet (NR) och Nationella Nätverket för Samordningsförbund (NNS) medverka till att ett antal frukostmöten arrangeras under Almedalsveckan. Resultat: Fem frukostmöten arrangerades i samarbete med NR och NNS. Under rubriken Ett näringsliv med samhällssyn stod FinsamGotland värd för ett av dessa möten. Sammanlagt 282 personer besökte seminarierna, vilket innebar fullsatt lokal vid alla tillfällen. FinsamGotlands seminarium uppmärksammades av tidningen Föräldrakraft. Seminariet arrangerat av Östra Södertörn rekommenderades av tidningen Dagens Samhälle. Det känns himla bra att ha kommit på rätt plats. Jag håller på mycket med gräsklippning och fixar med lite av varje sådant som min chef inte hinner med när han sitter med sitt skrivbordsarbete. På Spåret mot Arbetsmarknaden Under Almedalsveckan 2011 arrangerades 1487 program-punkter av nära 800 organisationer, enligt det officiella kalendariet. Av dessa stod FINSAM för sju (varav två gotländska). Årsredovisning

205 8. Samverkan Samverkan och samarbete är nyckelord för FinsamGotland. Förutom det interna samverkansarbetet mellan de deltagande parterna bygger Finsam kontaktnät med aktörer inom det gotländska samhället och på nationell nivå. 8.1 Paraplynätverket Det gotländska Paraplynätverket som bildades 2009 samlar FinsamGotlands projekt och projekt som drivs med stöd från Europeiska Socialfonden (ESF). Projekten arbetar för samma målgrupper. Vid nätverkets möten utbyts erfarenheter och information. I samarbete ingår också vissa inslag av utbildning. 8.2 Bra Sjukskrivning FinsamGotland har ett regelbundet samarbete med representanter från Bra Sjukskrivning (Sjukskrivningsmiljarden/Rehabgarantin). Här förs diskussioner om hur samverkan kan utvecklas på olika sätt för att uppnå bästa synergieffekter. Nära samarbete sker genom ReKo (rehabkoordinatorerna) som har det gemensamma uppdraget att utifrån patientens behov skapa samverkan mellan myndigheterna. ReKo inom primärvården (tidigare projekt inom Bra Sjukskrivning) har utsedda kontaktpersoner inom Finsams parter. 8.3 Nationellt samarbete och samverkan I samband med Almedalsveckan är FinsamGotland medarrangör vid FINSAM:s aktiviteter. Flera av FinsamGotlands projekt har rönt nationellt intresse vilket leder till nya kontakter och utbyte av erfarenheter. (se avsnitt 7). Samordnande tjänsteman deltar i Regionalt nätverk för erfarenhetsutbyte samt Processledarnätverket. I det sistnämnda deltar nio samordningsförbund för att utveckla processmetoder inom Finsams parter. Vid Nationella Rådets rikskonferens i november medverkade Tobias Mattson och Anneli Andersson från Skarphälls arbetsgivarring. 8.4 Flerpartssamverkan Flerpartssamverkan innebär insatser där Finsams alla parter medverkar. En arbetsgrupp med representanter från Finsams parter bildades under våren 2011 för att diskutera modeller för flerpartssamverkan. Arbetsgruppen presenterade två förslag. Styrelsen beslutade om fortsatta diskussioner kring hur flerpartssamverkan kan ske på ett optimalt sätt. Nu når vi ut i organisationerna. Där finns så mycket kunskap och erfarenheter att ta tillvara. Ingen fråga är för liten. Ingen idé är omöjlig innan den är diskuterad. Det är en verklig styrka! Eva Jupiter, samordnande tjänsteman Årsredovisning

206 8.5 Samverkan kunskapsutveckling FinsamGotland har tillsammans med Försäkringskassan ansökt om medel från KUR-projektet 3. Pengarna ska användas till gemensam utbildning för FinsamGotlands parter under KUR är Försäkringskassans nationella satsning för att skapa en gemensam kunskapsbas. Satsningen ska underlätta samarbetet organisationerna emellan genom att förtydliga begrepp och ansvarsområden, utveckla metoder samt skapa samsyn om rehabiliteringens ramar och förutsättningar. 8.6 Övrigt samarbete FinsamGotland har under året medverkat i en arbetsgrupp med representanter från Svenska kyrkan, diakoniverksamheten, Frälsningsarmén och Funkisam samt representanter från Finsams parter. Gruppens syfte/målsättning är att lyfta frågeställningar som berör Finsams målgrupp. FinsamGotland har också under året haft kontinuerlig kontakt med brukarorganisationerna Attention och RSMH på Gotland. Samverkan: Målsättning och resultat Målsättning: FinsamGotland ska initiera och bedriva samarbeten genom nätverk och organisationer, som rör Finsams parter och målgrupper. FinsamGotland ska också vara en välkänd aktör nationellt. Resultat: Paraplynätverket har under 2011 utökats och har träffats sex gånger. Samarbete mellan FinsamGotland och Bra Sjukskrivning ledde under 2011 till att ReKo vid psykiatriska kliniken byggts upp genom medel från FinsamGotland (se punkt 10.5). Samordnade tjänsteman är aktiv medlem i flera nationella nätverk. (Se även avsnitt 7 Almedalsveckan 2011). ju mer vi vet och förstår varandras regler, dess bättre kan vi samarbeta kring dem och se möjligheterna, vad vi faktiskt kan göra inom våra ramar. På Spåret mot Arbetsmarknaden Jag tror samverkan kommer att fungera bra för oss. En fördel med Gotland är "litenheten". Här syns det tydligt att alla bitar är viktiga i det stora pusslet. 3 KUR: kunskapsutveckling om rehabilitering för personer med psykisk diagnos/funktionsnedsättning Årsredovisning

207 9. Näringsliv, arbetsplatser och arbetsträning För Finsams målgrupper är möjligheten att pröva sina förmågor på riktiga arbetsplatser avgörande. Det handlar om praktik, arbetsträning och förberedande arbetsträning. Viktiga samarbetspartners för FinsamGotland är därför gotländska näringslivet och offentlig sektor för att på så sätt skapa kontakt med offentliga och privata arbetsgivare. Begreppet arbetsträning har olika betydelse inom Finsams parter. För att underlätta samverkan bildades våren 2011 en arbetsgrupp för att inventera arbetsträningsverksamhet och diskutera ett gemensamt begrepp att använda i samarbetet på Gotland. Vi vill hitta ett sätt att mötas kring en definition kring vad arbetsträning är: Att öva förmågor som arbetsmarknaden ställer - både att öva att arbeta och arbetet. Det handlar om social kompetens och annat som hör ihop med hur man kan sköta ett jobb. Om begreppet Arbetsträning, FinsamGotlands panelsamtal, Almedalsveckan Arbetsträningsplatser inom näringslivet En sammantagen bedömning är att det gotländska näringslivet visat stort intresse och engagemang för Finsams målgrupper. Den årliga Företagardagen samlar mångas gotländska företag och verksamheter. Där ges möjlighet att informera och knyta kontakter. Vid Företagardagen 2011 deltog FinsamGotland med ett utställningsbord. Finsams projekt med inritning på arbetsmarknad gavs möjlighet att upparbeta kontakter med näringslivet, myndigheter och politiker. Två frukostmöten har genomförts i Hemse och Slite för att informera om hur man inom Finsam:s regi kan starta arbetsgivarringar och genom det samarbetet ta emot personer i arbetsträning. Vid frukostmötena gavs också information om vilket stöd arbetsgivare kan få från Arbetsförmedlingen. Vid dessa möten informerade också arbetsgivare med egna positiva erfarenheter av att ta emot ungdomar i arbetsträning. (35 deltagare). Målsättning: Fortsatt arbetet få att få fram fler arbetsträningsplatser inom näringslivet för Finsams målgrupper, med sikte på anställningsbarhet. Resultat: Arbetsgivarring Skarphäll 3 har pågått under hela året. Unga Kvinnor startade under våren. Projektet Hamnringen startade i slutet av året. I dagligvaruhandeln finns alltid arbetsuppgifter som kan passa olika personer och behov. Det är viktigt att stämningen är god på arbetsplatsen så att personen i arbetsträning kommer in i en trygg miljö. Lika viktigt är bra introduktion och att det får ta den tid det behöver. FinsamGotlands företagarfrukost, Slite Årsredovisning

208 9.2 Arbetsträningsplatser inom offentlig sektor Region Gotland och övrig offentlig sektor är sammantaget Gotlands i särklass största arbetsgivare. Målsättning Att den arbetsgrupp som är tillsatt att undersöka möjligheterna att öka antalet arbetsträningsplatser inom offentlig sektor presenterar ett konkret förslag. Resultat: Styrelsen beslutade utifrån arbetsgruppens förslag att bevilja medel till projektet Modell för arbetsträning inom offentlig sektor. Projektet startar våren Sociala företag och social ekonomi Arbetsmarknaden idag kännetecknas av en hög arbetstakt, höga kompetenskrav och snabb utveckling. Många människor riskerar att slås ut, andra får aldrig chans till arbete. För människor som står långt ifrån arbetsmarknaden kan sociala företag vara en möjlighet. Finsams samordnande tjänsteman har medverkat i Coompanions projekt, vars syfte varit att etablera sociala företag och sprida kunskap om social ekonomi. Det tog bara tio minuter innan jag knutit kontakt med ett företag som vet vad arbetsträning innebär och som kan tänka sig ta emot en av våra deltagare. Projektet Ungdomskraft under Företagardagen Vi fick en bra introduktion och det var bra. Den andra positiva erfarenheten vi vill dela med oss av är att en i personalen tog lite extra ansvar för honom. FinsamGotlands företagarfrukost i Hemse att vi fortsätter bygga det stöd som behövs för att alla ska få finnas i ett sammanhang, både genom coacher och arbetsgivarringar. Och på det sättet också kan fortsätta utveckla det goda samarbetet med det gotländska näringslivet. FinsamGotlands panelsamtal, Almedalsveckan 2011 Årsredovisning

209 10. Projekt Insatser på individ- och gruppnivå Under verksamhetsåret har åtta projekt drivits med stöd från FinsamGotland (se nedan). Av dessa har fem avslutats under Två projektansökningar har beviljats. Det gäller Ungdomskraft (start september 2011) och Modell för arbetsträning i offentlig sektor (projektstart 2012). Ansökningarna medföljer som bilagor. Nedan följer en kort presentation av projekten Arbetsgivarring Skarphäll 3 Projektperiod: november 2010 december Totalbudget: kr, slutligt uttag kr. Syfte och verksamhet: Projektet är en avslutande uppföljning och vidareutveckling av de två tidigare Arbetsgivarring Skarphäll 1 & 2. Dessa två projekt har visat värdet av nära kontakt och täta uppföljningar mellan Arbetsförmedling och arbetsplatser. Genom Arbetsgivarring Skarphäll 3 tas ett avgörande steg för att implementera modellen och ge ett fortsatt stöd till arbetsgivare och arbetssökande. En ekonomisk förening har bildats för att för att göra modellen hållbar över tid. Målgrupp: Unga vuxna, år. Deltagarna står nära arbetsmarknaden men behöver ytterligare rehabiliteringsinsatser i form av anpassad arbetsprövning för att kunna erhålla och behålla ett arbete. Bakgrund: För att pröva och utreda arbetsförmåga är det viktigt att kunna vara ute på reella arbetsplatser. För deltagaren är det särskilt viktigt att få pröva sig mot såväl sociala som prestationsmässiga krav. Arbetsprövningen möjliggör en individuell anpassning av arbetsuppgifter, arbetsmiljö och handledning. Resultat: Arbetsgivarring Skarphäll arbetar vidare i samarbete med Arbetsförmedlingen men utan finansiering från FinsamGotland. Slutrapport och övrig information placeras på projektets hemsida: Vi har bildat en ekonomisk förening. Vi ser att vi inte ska vara större än tio företag. Allt bygger på ett bra samarbete. Men vi framför allt ungdomarna har också stöd från en mycket bra coach från Arbetsförmedlingen. Dessutom utbildar vi handledarna på de olika företagen, där får vi hjälp från Arbetsförmedlingens specialister. Om Skarphälls arbetsgivarring, FinsamGotland panelsamtal, Almedalsveckan 2011 Vi har fått otroligt härliga svar i våra utvärderingar, 85 procent av deltagarna är positiva efter att ha varit med i projektet. Om Arbetsgivarring Skarphäll. Årsredovisning

210 10.2 Börje Projektperiod: januari 2010 december Budget: kr, slutligt uttag kr. Syfte och verksamhet: Projektet Börje är en modell med syfte att motivera och sysselsätta deltagarna att gå vidare till arbetsträning eller studier samt på sikt rehabilitera personer som av olika anledningar hamnat långt utanför den ordinarie arbetsmarknaden. Målsättningen är att övervinna tendenser till passivitet och isolering genom att ta vara på deltagarnas intressen och mål. Målgrupp: Ungdomar år som redan är aktuella inom socialtjänstens olika enheter på Gotland. Bakgrund: Målgruppen har ofta problematisk bakgrund med trasiga nätverk och ofullständig skolgång. Ofta finns också missbruksproblematik. Grundläggande för att gå vidare mot arbetsmarknaden är att få vardagsrutinerna att fungera. Projektet är förlagt vid individ- och familjeomsorgen (Region Gotland). Resultat: Ett fyrtiotal ungdomar har ingått i Börjeprojektet under två år. Under projekttiden har olika utvärderingar(kasam) genomförts. Dessa visar hur ungdomarnas egen självbild påverkades/ökade av att ingå i projektet. Slutrapport och övrig information placeras på projektets hemsida: Det är skönt att se hur ungdomarna utvecklas. Här kan också deltagarna bygga upp det nätverk de behöver, med de handläggare som känner till dem Om projektet Börje. På Spåret mot Arbetsmarknaden CFA Centrum för Förberedande Arbetsträning Projektperiod: mars 2009 februari Totalbudget: kr, slutligt uttag kr. Syfte och verksamhet: Projektets syfte är att skapa ett brett samarbete mellan de aktörer som arbetar med rehabilitering med patienter (här: klienter) som närmar sig men ännu inte är redo för Arbetsförmedlingen. Målsättningen är att finna rimlig nivå för vad klienten klarar och därmed också se vilka stöd-insatser som behövs för att arbetsträningen ska fungera. CFA:s centrum är det team som samlar den kunskap och det stöd som klienten behöver - ett gränsöverskridande mellan yrken och myndigheter. Målgrupp: Personer som ännu inte klarar tio timmars arbete per vecka och har behov av en förberedande arbetsträning. CFA vänder sig till personer med komplex problematik, med tonvikt på psykiska funktionshinder, neuropsykiatriska tillstånd samt smärtproblematik. Bakgrund: Olika aktörer inom rehabilitering uppmärksammade att det har saknats ett led i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen på Gotland. Det gäller framför allt en förberedande insats (1 10 timmar i veckan), det vill säga steget innan Arbetsförmedlingen. Det saknades också enhetlig syn, metod och bedömning kring förberedande arbetsträning mellan de olika aktörerna på Gotland. Den enskilde individen hamnade ofta i kläm mellan olika välfärdssystem. Resultat: En modell för ett strukturerat samarbete är nu implementerad i befintlig verksamhet. Slutrapport, manual och övrig information finns på projektets hemsida: Coachande förhållningssätt är ett vitt begrepp som kan vara svårt att definiera. Inom CFA menar vi att det handlar om att coacha våra klienter till en positiv förändring. Vägen dit kan se ut på helt olika sätt beroende på vilken klient vi möter. CFA-manual 2011 Årsredovisning

211 10.4 Hamnringen Projektperiod: november 2011 december Totalbudget: kr. Syfte och verksamhet: Genom Hamnringen ska modellen arbetsgivarring (se 10.1) vidareutvecklas i ny miljö. De medverkande företagen (med verksamhet i Visby hamnområde) har inte sedan tidigare någon naturlig koppling genom en förening. Målgrupp: Unga vuxna, år. Deltagarna står nära arbetsmarknaden men behöver ytterligare rehabiliteringsinsatser i form av anpassad arbetsprövning för att kunna erhålla och behålla ett arbete. Bakgrund: Bland gotländska ungdomar är arbetslöshetsnivån högre än riket i övrigt. Ungdomar med långa perioder utanför arbetsmarknaden behöver stöd för att få arbetserfarenhet och referenser. Ett första steg in på arbetsmarknaden kan vara en arbetsprövning i reell miljö. Januari 2011 var ungdomsarbetslösheten på Gotland 12,4 procent (arbetslösa och i program med aktivitetsstöd) jämfört med rikets 10,4 procent. Knappt 20 procent har varit arbetslösa eller i program ett år eller längre. Underlag till projektet Hamnringen 10.5 Psykiatrisamverkan på Gotland Projektperiod: januari 2011 december Totalbudget: kr, slutligt uttag kr. Syfte och verksamhet: Projektets övergripande syfte är att implementera funktionen rehabkoordinator (ReKo) inom psykiatrin på Gotland. ReKo:s uppgift är att vara samordnande funktion kring sjukskrivning och rehabilitering. ReKo kan också agera lots för patienten samt vara klinikens kontakt mot interna och externa aktörer runt den sjukskrivne. I projektet ingick också att arbeta fram rutiner för att höja kvaliteten på de medicinska underlagen (sjukintygen) vid kliniken. Bakgrund: Många sjukskrivningar inte minst inom psykiatrin löper risk att bli långdragna rehabiliteringsärenden. Missförstånd uppstår mellan patienter och myndigheter och myndigheter emellan. Sjukskrivningsprocessen är inte alltid synkroniserad mellan Finsams fyra parter, vården, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten. Resultat: Funktionen rehabkoordinator är sedan årsskiftet en del av ordinarie verksamhet vid kliniken. Rutiner för att höja kvaliteten på sjukintygen har gett uppseendeväckande gott resultat. Slutrapport och övrig information finns på projektets hemsida: Mitt jobb är att smörja upp kontaktvägarna kring sjukskrivning och rehabilitering Patienten behöver lägga sin kraft på annat. Man ska minnas att patienten lever i samma verklighet som vi andra. Att ha trygghet i sin ekonomi är viktigt för alla. Om ReKo vid psykiatriska kliniken Årsredovisning

212 10.6 På Spåret Projektperiod: mars 2009 augusti Totalbudget: kr, slutligt uttag kr Syfte och verksamhet: Genom personlig coachning har deltagaren fått nära och långvarigt stöd i samband med förändring, som exempelvis ny praktik eller arbete. Den personliga coachningen ska också bidra till ökat självförtroende och öka förmågan att klara förändringar och nya situationer. Ett samarbete med olika instanser som LSS 4, Försäkringskassan och AF-resurs ska bidra till att nätverket blir tryggt och stabilt. Målgrupp: Unga vuxna (19-29 år) med Aspergers syndrom eller lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Bakgrund: Målgruppen är ofta i stort behov av nära stöd vid en förändring, exempelvis på en ny praktikplats. Projektets övergripande syfte har varit att arbeta fram en modell för samarbete mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Socialförvaltningen, där projektets målgrupp kommer ut i en aktivitet samt att det blir hållbart över tid. Modellen ska kunna användas även för andra grupper, till exempel ungdomar i behov av habiliteringsinsatser. Resultat: Projektet avslutades sommaren Arbetsmodellen visade under projekttiden mycket goda resultat för deltagarna. En socioekonomisk analys har utförts av extern utvärderare. Coachmodellen med nära stöd över tid lever vidare och utvecklas i projekten Unga Kvinnor (10.7) och Ungdomskraft (10.8). Slutrapport, samhällsekonomisk utvärdering och annan information finns på projektets hemsida: Jobbiga dagar har coachen pushat på mig. Hon har gett mig stöd att ta en dag i sänder så att jag hela tiden gått vidare och aldrig ramlat tillbaka. På Spåret mot Arbetsmarknaden Unga Kvinnor Projektperiod: april juni 2014 Totalbudget: kr Syfte och verksamhet: Unga kvinnor med svårigheter att försörja sig själva riskerar att hamna mellan stolarna i välfärdssystemen. Det är kvinnor som har en stor del av vuxenlivet framför sig. Genom coachning, arbetsträning, praktik och utbildning ska deltagarna ges stöd till organiserat liv och att bryta destruktiva livsmönster. Målgrupp: Kvinnor, år, som av olika skäl inte klarat utbildning eller arbete. Bakgrund: Målgruppen har ofta stora svårigheter att försörja sig själva. Det är en osynlig grupp med förhållandevis korta kontakter med myndigheter ofta inte tillräckligt länge för att uppmärksammas som ett problem. Försörjningsstöd avlöses av föräldrapenning, sjukskrivning eller genom att försörjas av släkt eller sambo. Kvinnorna har ofta trasslig bakgrund och dålig självbild. Mer information finns på projektets hemsida: wwwfinsamgotland.se/ungakvinnor Jag vill verkligen berömma det gotländska näringslivet. Jag möter mycket förståelse från arbetsgivare som verkligen vill hjälpa oss. Det är fantastiskt. På Spåret mot Arbetsmarknaden LLS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Årsredovisning

213 10.8 Ungdomskraft Projektperiod: september juni 2012 Totalbudget: kr Syfte och verksamhet: Ungdomskraft ska erbjuda målgruppen verksamheter som leder till fortsatta studier eller arbete. Fokus ligger på att stärka ungdomarnas självkänsla och motivera dem att ta makten över sin framtidsplanering. Utgångspunkten är ett aktivt uppsökande arbete i form av registrering, kartläggning och kontaktarbete med berörda ungdomar. På regionnivå ska nya samarbetsformer och metoder för ett aktivt samverkansarbete kring målgruppen utvecklas. Under projekttiden har ansökan om stöd från Europeiska socialfonden (ESF) lämnats in, för att garantera fortsatt verksamhet till Målgrupp: Ungdomar år som inte går i gymnasieskolan, som hoppat av sin utbildning innan utbildningstidens slut, som inte uppnått ett komplett gymnasiebetyg och som löper stor risk att hamna i utanförskap. Bakgrund: Region Gotland har (liksom övriga kommuner) lagstadgad skyldighet att fortlöpande hålla sig informerad om ungdomars sysselsättning. Regionen ska kunna erbjuda de ungdomar som inte läser på gymnasieskola individuellt anpassade åtgärder. Mer information finns på projektets hemsida: Vi föddes för att göra skillnad. Alla ungdomar kan och vill göra skillnad. Ungdomskraft är viljan att göra skillnad. Ibland behöver vi bara en knuff för att våga det. Om ungdomars kraft, inskickat svar till projektet. Projektverksamhet: Mål och resultat Genomförd verksamhet under 2011 i förhållande till styrelsens målsättning och verksamhetsplan för året. Se även avsnitt 4.3, Prioriterade målgrupper. Projekt är ett av FinsamGotlands huvudsakliga verksamhetsområden. Projekten ger direkt stöd till individer och ger möjlighet att arbeta fram metoder och vägar för samverkan och samarbete mellan parterna. Målsättning: Fullfölja redan beslutade projekt och eventuellt starta ytterligare projekt efter uppkomna behov under Resultat: Fyra nya projekt startade under 2011: Hamnringen, Psykiatrisamverkan Gotland, Unga Kvinnor samt Ungdomskraft. Fyra projekt som startat tidigare pågick hela eller delar av 2011: Arbetsgivarring Skarphäll 3, Börje, Centrum för Förberedande Arbetsträning samt På Spåret. Under 2011 beslutades om projektet Modell för arbetsgivarring för offentlig sektor, start Vi vill säga TACK till alla er företag och arbetsplatser som erbjudit arbetsträningsplatser och praktik till våra projektdeltagare. Listan är lång och växande, över företag och arbetsplatser som samarbetar med Finsams projekt på Gotland Årsredovisning

214 11. Ekonomi Finansiella mål En utgångspunkt för samordningsförbundet är att ha en god ekonomisk hushållning vilket innebär; att verksamheten ska bedrivas inom av styrelsen beslutad budgetram, att förbundet ska förbruka sitt överskott och därefter visa ett balanserat resultat samt att förbundet ska vara självfinansierat. Överskott i verksamheten är inte att betraktas som vinst, utan är medel avsedda att användas i medlemmarnas samverkansarbete kring individer med samordnade rehabiliteringsbehov. Samordningsförbundet FinsamGotlands årsbudget för 2011 uppgick till 9 miljoner kronor. Resultaträkning, tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar 0 Finansiella intäkter Finansiella kostnader 0 Årets resultat Balansräkning, tkr Tillgångar Kortfristiga fordringar 1) Kassa bank 2) Summa omsättningstillgångar Eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Eget kapital Skulder Leverantörsskulder 3) Upplupna kostnader 4) 3 Summa eget kapital och skulder Not 1: Fordran leverantörer Not 1: Fordran mervärdesskatt Not 1: Fordran nystartsjobb Not 2: Bankkonto Nordea Not 3: Leverantörsskulder Not 4: Upplupen arbetsgivaravgift kr kr kr kr kr kr Kassaflödesanalys, tkr Årets resultat Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning av kortfristiga fordringar Ökning av kortfristiga skulder Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Årsredovisning

215

216 13. Bilagor Bilagorna bifogas separat. Bilaga 1 Program Almedalen 2011 Bilaga 2 Program Inspiration Finsam Bilaga 3 Projektansökan: Hamnringen (projekt 10) Bilaga 4 Projektansökan: Ungdomskraft (projekt 13) 5 Bilaga 5 Projektansökan: Modell för arbetsträning i offentlig sektor (projekt 14) Bilagorna finns också som pdf på 5 Projektet har sedan ansökan bytt namn till Ungdomskraft (i ansökan Istället för utanförskap/ungdomscentrum) Årsredovisning

217 Samordningsförbundet Gotland 'FINSAM zon Till Samordningsförbundet Finsam Gotland Regionfullmäktige Gotland Försäkringskassan Arbetsförmedlingen REVISIONSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2011 avseende samordningsförbundet FINSAM Gotland Vi har granskat räkenskaperna, årsredovisningen och förbundsstyrelsens förvaltning i Samordningsförbundet FINSAM Gotland, org nr , för verksamhetsåret Förbundsstyrelsen ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Den ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll samt för information om verksamheten till medlemmarna. Revisorernas ansvar är att granska förbundets räkenskaper och årsredovisning samt pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med Lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser och förbundsordningen. Revisionen har utförts i enlighet med kommunallagen och god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Vi bedömer att styrelsen har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och att den interna kontrollen är tillräcklig. Vi bedömer att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och tillämpliga delar av lagen om kommunal redovisning samt att styrd sen i övrigt följt gällande regelverk. Vi tillstyrker att förbundets årsredovisning godkänns och att förbundsstyrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Visb ỵ ~ ~~)~1 mars 2~~ ;I' AtL/c::g ~~ttsutt/o- Lilian Stenman Vald revisor för Region Gotland Lena Härelind Auktoriserad revisor för staten

218 Kommunfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 21 Årsredovisningar och revisionsberättelser för bolagen för 2011: anmälan Innehåll Årsredovisningar och revisionsberättelser för: AB GotlandsHem GotlandsHem Värme AB Gotlands Näringslivs- och Etableringsservice AB *) Inspiration Gotland AB *) Gotland Strand Congress & Event Gotland AB *) Gotlands Stuveri AB Gotlands Energiverk AB ALMI företagspartner Gotland AB RegionInvest Gotland AB Småland & Öarna AB *) *) Utsändes senare

219

220

221

222

223

224

225

226

227

228

229

230

231

232

233 GOTLANDS STUVERI AB 1 (9) Org.nr Å R S R E D O V I S N I N G Styrelsen och verkställande direktören för Gotlands Stuveri AB avger härmed årsredovisning för år FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelse Gunnar Ahlqvist Cementa AB Lars Ekman AB Carl E Ekman Stefan Ekström P-O Ekströms Åkeri AB Bertil Klintbom vice ordförande Region Gotland Göran Nygren TEG AB Susanne B Pettersson Svenska Lantmännen ek. för. Jan-Erik Rosengren ordförande Rederi AB Gotland Bengt Karlsson Arbetstagarrepresentant Styrelsesuppleanter Mats Eriksson Nils Nordström Revisor Tore Karlström Region Gotland Rederi AB Gotland Grant Thornton Sweden AB Bolagets ägare Rederi AB Gotland 31% ( aktier ) Region Gotland 29% ( aktier ) TEG AB 14% ( 720 aktier ) P-O Ekströms Åkeri AB 14% ( 700 aktier ) Övriga aktieägare 12% ( 648 aktier ) Allmänt om verksamheten Verksamheten består av lossnings-, lastnings- och entreprenadarbeten samt därmed förenlig verksamhet. Företagets huvudsakliga arbetsuppgifter är dock förlagda till färjetrafiken i Visby, som med stabila godsvolymer och bra turtäthet bidrar till säkra intäkter. Trots en liten nedgång i lossning av foder- och handelsgödningsmedel samt en betydande nedgång i lastning av massaved och timmer har intäkterna för det konventinella stuveriarbetet under året varit mycket bra där nya uppdrag tillkommit med lossning av tungt gods, dock har den totala omsättningen minskat med 13,3 %. Minskningen är dock kopplat till det projekt där Gotlands Stuveri AB under november 2009 tecknade avtal med norska bolaget Nor Sea AS gällande byggandet av gasledning i Östersjön inom ramen för Nordstreamprojektet Avtalet reglerar köp av stuveritjänster från februari 2010 till mars 2012 och innebär en kraftigt ökad omsättning, men där uppdragets storlek minskade under Under året har det investerats främst i personalfrämjande åtgärder så som kurser i teambildning, IDI-profiler mm. för att skapa en god arbetsmiljö och för kunden en motiverad och serviceinriktad personal.

234 GOTLANDS STUVERI AB 2 (9) Org.nr Omsättning/resultat Omsättningen för året har minskat med 13,3 % jämfört med föregående år. Årets resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till kkr ( kkr) Flerårsöversikt Totala intäkter kkr Rörelseresultat efter avskrivningar kkr Antal anställda Balansomslutning kkr Soliditet % Vid beräkning av soliditet har 73,7 % av obeskattade reserver räknats som eget kapital och tidigare år har 72 % av obeskattade reserver räknats som eget kapital. Förslag till vinstdisposition. Till årsstämmans förfogande står: Balanserade vinst medel. Årets resultat. Summa kr kr kr Styrelsen föreslår att till årsstämmans förfogande stående vinstmedel disponeras enligt följande till aktieägare utdelas 200 kronor per aktie i ny räkning balanseras kr kr kr Utdelning yttrande Styrelsen lämnar följande yttrande enligt kap 18 4 aktiebolagslagen. Bolagets resultat och ställning är god, vilket framgår av den senaste resultat- och balansrapporten. Styrelsen bedömer att föreslagen utdelning har täckning i eget kapital och ligger inom ramen för bolagets utdelningspolicy. Bolagets kassaflöde är starkt. Soliditet och likviditet kommer även efter föreslagen utdelning att vara betryggande i relation till den bransch bolaget verkar inom, och bolaget antas kunna fullfölja sina förpliktelser på kort och lång sikt. Därmed anser styrelsen att den föreslagna utdelningen är försvarlig med hänsyn till; - de krav som verksamhetens (bolagets) art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet, och - bolagets konsoliderings- och investeringsbehov, likviditet och ställning i övrigt Beträffande bolagets resultat i övrigt hänvisas till resultaträkning och balansräkning med tillhörande noter.

235 GOTLANDS STUVERI AB 3 (9) Org.nr RESULTATRÄKNING FÖR Rörelsens intäkter. not 1 kr kkr Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader. Övriga externa kostnader Personalkostnader not Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar not Rörelseresultat Resultat efter finansiella investeringar. Utdelning andra företag Ränteintäkter Räntekostnader Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner not Skatt på årets resultat Årets resultat

236 GOTLANDS STUVERI AB 4 (9) Org.nr BALANSRÄKNING DEN 31 DECEMBER 2011 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar. Materiella anläggningstillgångar. kr kkr Byggnader och mark not Inventarier, verktyg, installationer not Finansiella anläggningstillgångar. Andra långfristiga värdepappersinnehav not Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar. Kortfristiga fordringar. Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och 0 0 upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR

237 GOTLANDS STUVERI AB 5 (9) Org.nr EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital. not 8 Bundet eget kapital. Aktiekapital, 5200 aktier Reservfond Fritt eget kapital. Balanserad vinst Årets resultat Summa eget kapital Obeskattade reserver. not Långfristigaskulder. Skulder till kreditinstitut not S:a långfristiga skulder Kortfristiga skulder. Skulder till kreditinstitut Checkräkningskredit not Leverantörsskulder Skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostnader Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER STÄLLDA SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER. Ställda panter för egna skulder. not 12 Företagsinteckningar Fastighetsinteckningar Ansvarsförbindelser. inga inga

238 GOTLANDS STUVERI AB 6 (9) Org.nr NOTER MED REDOVISNINGSPRINCIPER OCH BOKSLUTSKOMMENTARER. Noterna hänvisar till resultat- och balansräkningarna. Inom parentes anges motsvarande värde föregående år. Allmänna redovisningsprinciper. Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och bokföringsnämndens allmänna råd. Värderingsprinciper. Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges. Not 1. Intäkter per rörelsegren kr kkr Stuveri Färjeservice Maskinarbeten Övrig verksamhet Realisationsvinst vid försäljning av maskiner Summa Hanterad godsmängd utom färjetrafik ton ton Not 2. Anställda och personalkostnader. Medelantalet anställda uppgår till 49 (53) Varav 94% (93%) män kr kkr Löner och andra ersättningar Övriga sociala kostnader Varav pensionskostnader Summa Könsfördelning i styrelsen. Styrelseledamöter, män 90% 90% Styrelseledamöter, kvinnor 10% 10%

239 GOTLANDS STUVERI AB 7 (9) Org.nr Not 3. Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar. Planenliga avskrivningar är baserade på tillgångarnas anskaffningsvärde och förväntade ekonomiska livslängd. Följande procentsatser har tillämpats. Byggnader och mark. 4-5% Inventarier, verktyg och installationer % Datorer 33,30% Not 4. Bokslutsdispositioner kr kkr Periodiseringsfond, årets avsättning Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan, inventarier Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan, byggnader och mark Summa Not 5. Byggnader och mark kr kkr Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början och slut Ackumulerande avskrivningar enligt plan. Vid årets början Årets avskrivning enligt plan Vid årets slut Planenligt restvärde vid årets slut Not 6. Inventarier, verktyg och installationer kr kkr Ackumulerade anskaffningsvärden. Vid årets början Nyanskaffningar Avyttringar och utrangeringar Vid årets slut Ackumulerade avskrivningar enligt plan. Vid årets början Årets avskrivning enligt plan Avyttringar och utrangeringar Vid årets slut Planenligt restvärde vid årets slut

240 GOTLANDS STUVERI AB 8 (9) Org.nr Not 7. Andra långfristiga värdepappersinnehav Ackumulerade anskaffningsvärden vid årets början Inköp Ackumulerade anskaffningsvärden vid årets slut TEG AB 520 aktier (föregående år 120 aktier) Not 8. Eget kapital. Aktie- Reserv- Fritt eget kapital fond kapital kr kr kr Belopp vid årets ingång Utdelning Årets resultat Belopp vid årets utgång Not 9. Obeskattade reserver kr kkr Avsatt till periodiseringsfond, tax Avsatt till periodiseringsfond, tax Avsatt till periodiseringsfond, tax Avsatt till periodiseringsfond, tax Avsatt till periodiseringsfond, tax Avsatt till periodiseringsfond tax Ackumulerade avskrivningar utöver plan: Inventarier, verktyg och installationer Byggnader och mark Not 10. Skulder till kreditinstitut Förfallotidpunkt kr kkr Ett till fem år från bokslutsdagen Not 11. Checkräkningskredit. Checkräkningskredit beviljad med kr (500 kkr), ej utnyttjad, Not 12. Ställda säkerheter för checkräkningskredit kr kkr Företagsinteckningar Fastighetsinteckningar Summa

241 GOTLANDS STUVERI AB 9 (9) Org.nr Visby den 18 april 2012 Jan-Erik Rosengren Ordförande Thomas Nyberg Verkställande direktör Gunnar Ahlqvist Lars Ekman Bertil Klintbom Göran Nygren Susanne B Pettersson Stefan Ekström Bengt Karlsson Arbetstagarrepresentant Min revisionsberättelse har avgivits den Tore Karlström Godkänd revisor

242 GOTLANDS STUVERI AB Org.nr (9) Visby den 18 april 2012 Thomas Nyberg Verkställande direktör Gunn Ahlqvist Lars Ekman ~L--L - Bertil Klintbom Stefan Ekström 2S/;:::. Min revisionsberättelse har avgivits den.j z.ol'2 Tore Karlström Godkänd revisor

243 Grant Thornton Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen. Revisorns ansvar Mitt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala mig om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst och om förvaltningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för mitt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst har jag granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Jag anser att de revisionsbevis jag inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Uttalanden Jag tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Visby den ~Lo--C2- Tore Karlström Godkänd revisor...~ Registrerat revisionsbolag Member of Grant Thornton International Ltd

244 Grant Thornton Revisio os berä ttelse Till årsstämman i Gotlands Stuveri AB Org.nr Rapport om årsredovisningen Jag har reviderat årsredovisningen för Gotlands Stuveri AB för räkenskapsåret Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att jag följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Uttalanden Enligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Gotlands Stuveri ABs finansiella ställning per och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Jag tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver min revision av årsredovisningen har jag även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Gotlands Stuveri AB för räkenskapsåret \:.:,. Registrerat revisionsbolag Member of Grant Thornton International Ltd

245 VD-Förord. Det är med glädje vi åter kan redovisa ett framgångsrikt år och där styrelsen kan föreslå stämman en aktieutdelning för andra året i rad. Naturligtvis har gasledningsprojektet som startade under 2010 varit starkt bidragande till de framgångsrika åren, men även den övriga verksamheten har flutit på bra. Det bra arbetet som vi utförde under dessa år har gett klang ut i Europa och jag kan ana ett ökat intresse från transportörer att via sjövägen lossa gods i våra Hamnar. En hamnkran som kan hantera tungt gods är en stor tillgång för Gotland, inte minst om några år då vindkraftsindustrin kommer att växa. Gotlands Stuveri AB har därför beslutat att se över möjligheten att förvärva en av kranarna som ingått i gasledningsprojektet. I framtiden ser jag Slite hamn full av verksamhet med lossning av vindkraft, samt en portal för att serva industrin med tungt gods. Färjetrafiken har under året fungerat bra och gett stabila intäkter. Då färjeavtalet som löper ut den 31 januari 2015 har förlängts med två år kommer även stuveritjänsterna att förhandlas i ett tilläggsavtal som sträcker sig till januari Utökade hamnytor en ny godsterminal samt förbättrade personalutrymmen har gjort arbetsmiljön i hamnen bättre. Investering i ny eldragare för hantering av bagage sätts in i verksamheten lagom till sommaren, samt sätts de tre terminaltraktorer som införskaffades nya 2010 för transporter kopplat till gasledningsprojektet in i färjetrafiken, så vi står väl rustade för de kommande åren att serva den så viktiga färjetrafiken. I Klintehamn har vi sett en minskning på det konventionella stuveriarbetet. Lantmännens volymer minskade något då en del varor går på bil direkt ut till kund. Utlastning av massaved och timmer för Gotlandsflis minskade kraftigt. Klintehamn står nu inför en upprustning där första etappen med muddringsarbetet är klart. Framöver kommer kajytorna utökas samt kajer förlängas. Dessa förbättringar gör Klintehamn lämplig för hantering av all bulk och skogshantering, där ser jag att Gotlands Stuveri skall vara bästa alternativet. En del av dessa arbeten utförs i dag i Visby som därmed skulle bli en renodlad Ro Ro hamn för färjetrafiken samt för kryssningstrafiken som med en tänkt ny kryssningskaj kan växa. Planer som jag hoppas blir verklighet och som ligger till grund för hamnarnas fortsatta tillväxt. Jag ser fram mot att vara med och utveckla och verka i framtidens hamnar för att möta framtidens krav, tillsammans med mina duktiga medarbetare i Gotlands Stuveri AB. Thomas Nyberg VD Gotlands Stuveri AB

246

247

248

249

250

251

252

253

254

255

256

257

258

259

260

261

262

263

264

265

266

267

268

269

270

271

272

273

274

275

276

277

278

279

280

281

282

283

284

285

286

287 Regionfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 22 Avsägelser och fyllnadsval Innehåll Peder Westerlunds (M) avsägelse från uppdraget som ersättare i barnoch utbildningsnämnden Härmed säger jag upp mitt uppdrag som ersättare i Barn- och Utbildningsnämnden. Peder Westerlund Sandra Larsson Ammunets (S) avsägelse från uppdraget som ersättare i socialnämnden och som ledamot i styrelsen för DBV:s trädgårdsstyrelse. Avsägelse av uppdrag Jag Sandra Larsson Ammunet (S) avsäger mig uppdraget som ersättare i socialnämnden samt ordinarie ledamot i DBW:s Botaniska Trädgårdsstyrelse. En bidragande orsak är att det ej gått att lösa med föräldraledighet från uppdragen, har ej fått till inläsningstid i min nya vardag med bebis. Visby Sandra Larsson Ammunet Önskas ytterligare handlingar eller uppgifter i detta ärende, v.g. ring

288 Regionfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 23 Medborgarförslag; nyinkomna Innehåll Rebecca Kinnanders medborgarförslag om att ordna odlingslotter på Odvaldsområdet i Klintehamn. (Inkom ) RS 2012/216 Presidiets förslag: Ärendet överlåts till tekniska nämnden Leif Gustavssons medborgarförslag om fria bussresor för pensionärer. (Inkom ) RS 2012/231 Presidiets förslag: Ärendet överlåts till tekniska nämnden Anders Lickhammers medborgarförlag om koppeltvång för hundar i motionsspåret vid Visborg (f.d. P 18). (Inkom ) RS 2012/235 Presidiets förslag: Ärendet överlåts till regionstyrelsen Lars Flemströms medborgarförslag om att göra befintliga toaletter i Herrviks hamn tillgängliga för allmänheten. (Inkom ) RS 2012/236 Presidiets förslag: Ärendet överlåts till tekniska nämnden Thomas Frids medborgarförslag om att ändra färdriktningen för bilar genom Söderport. (Inkom ) RS 2012/261 Presidiets förslag: Ärendet överlåts till tekniska nämnden Nils Strehlenerts medborgarförslag om införskaffande av 35 rullstolar för att fullmäktige skall upptäcka hur dåligt Visby är handikappanpassat. (Inkom ) RS 2012/266 Presidiets förslag: Ärendet överlåts till tekniska nämnden Per Gahnströms medborgarförslag om att använda läsplattor vid nämndsammanträden med hänsyn till kostnaden och mängden av papper. (Inkom ) RS 2012/279 Presidiets förslag: Ärendet överlåts till regionstyrelsen Michael Olssons medborgarförslag om att plats för begagnade saker anordnas på återvinningscentralen i Visby (Inkom ) RS 2012/227 Presidiets förslag: Ärendet överlåts till tekniska nämnden Å L:s medborgarförslag om att cykel- och gångbana anordnas söder om Hemse kyrka. (Inkom ) RS 2012/253 Presidiets förslag: Ärendet överlåts till trafikverket

289 Regionfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 23 Annika Fritzon Nyströms medborgarförslag om att inte lägga ner Stavgard. (Inkom ) RS 2012/313 Presidiets förslag: Ärendet överlåts till barn- och utbildningsnämnden

290 MEDBORGARFÖRSLAG Till Regionfullmäktige i Region Gotland VISBY Förslaget Skriv här kortfattat vad du anser att regionfullmäktige skall besluta om. Texta tydligt. Att skapa odlingslotter på Odvaldsvägen i Klintehamn Motivering Skriv här varför du anser att regionfullmäktige bör fatta det beslut som du ovan föreslagit. Räcker inte utrymmet fortsätter du på ett eller flera fristående ark som fogas till detta. Texta tydligt. På Odvaldsområdet finns lägenheter utan "täppa" och jag tror att många skulle vara intresserade av en liten lott att odla på vid husbehov. Jag tycker att odlingslotter, förutom att det är vackert, inger hopp och framtidstro. Information om behandling av personuppgifter För att kunna fullgöra uppgiften att handlägga ditt medborgarförslag kommer dina personuppgifter att lagras och registreras i diarium inom Region Gotland. Om du samtycker härtill, kan ditt namn komma att publiceras på internet i protokoll, kallelser och handlingar som behandlar detta medborgarförslag. Jag samtycker till internetpublicering Jag samtycker inte till internetpublicering Förslagsställare m.m. Du kan inte vara anonym utan det måste gå att utreda om du är folkbokförd på Gotland. Ofullständiga uppgifter kan leda till att ditt förslag inte kan behandlas som ett medborgarförslag. Datum Namnteckning Namnförtydligande Rebecca Kinnander Adress Odvaldsvägen 73 Postadress Klintehamn E-postadress rebecca.kinnander@hotmail.com Region Gotland blankett för medborgarförslag Sidan 1 av 2

291 Region r botland MEDBORGARFÖRSLAG Till Regionfullmäktige i Region Gotland VISBY Förslaget Skriv här kortfattat vad du anser att regionfullmäktige skall besluta om. Texta tydligt Införande av fria bussresor för pensionärer sk. 65+ kort under låqtrafik vardagar , Även hela dygnet dag före sön och heldag, samt söndagar och helgdagar Motivering Skriv här varför du anser att regionfullmäktige bör fatta det beslut som du ovan föreslagit. Räcker inte utrymmet fortsätter du på ett eller flera fristående ark som fogas till detta. Texta tydligt Se bilaga Information om behandling av personuppgifter För att kunna fullgöra uppgiften att handlägga ditt medborgarfbrslag kommer dina personuppgifter att lagras och registreras i diarium inom Region Gotland. Om du samtycker hårtill, kan ditt namn komma att publiceras på internet i protokoll, kallelser och handlingar som behandlar detta medborgarförslag. Jag samtycker till internetpublicering Jag samtycker inte till internetpublicering Förslagsställare m.m. i Du kan inte vara anonym utan det måsffe gå att utreda om du är folkbokförd på Gotland. Ofullständiga uppgifter kan leda till att Vlitt fwslqg inte kan behandlas som ett medborgarfbrslag. jxj Q ^M VH Datum NamntecknMfe i Hl \ ' 1 Ji Namnförtydligande \ f\ Adress Lärbro Kajlungs 3247 Postadress Lärbro E -postadress \ Leif Gustaf>son leif.qustafsson@telia.com Region Gotland - blankett för medborgarförslag Sidan 1 av 2

292 Bilaga Motivering fria bussresor för pensionärer. Denna typ av fria bussresor finns i många kommuner. Att slussa in pensionärer på detta sätt i kollektivtrafiken ger flera plussvärden för regionen. Naturligtvis är det bra för den resande men överföring av resor till kollektivtrafiken är alltid bra för miljön. Men den största vinsten görs genom att pensionärerna vänjer sig vid att resa med kollektivtrafiken vilket medför att kravet på särskild kollektivtrafik (Färdtjänst) minskar. Kostnaderna är i förhållande till den totala vinsten små. Administrationen av korten och inkomstbortfall från de som ev. använder kollektivtrafiken står på minussidan. Att bokföra inkomstbortfallet för de nyvunna resenärerna är tyvärr ett vanligt argument för de som är motståndare till förslaget.

293 REGION G Qir Region Gotland AND MEDBORGARFÖRSLAG Till Regionfullmäktige i Region Gotland VISBY Förslaget Skriv här kortfattat vad du anser att regionfullmäktige skall besluta om. Texta tydligt. Koppeltvång för hundar i P18:s motionsspår. Motivering Skriv här varför du anser att regionfullmäktige bör fatta det beslut som du ovan föreslagit. Räcker inte utrymmet fortsätter du på ett eller flera fristående ark som fogas till detta. Texta tydligt. Löpare och motionärer i P18:s motionsspår blir ofta uppvaktade av lösspringande hundar. Nödvändigt att hålla hundar kopplade om de rastas i motionsspåret. Skylt om koppeltvång anslås lämpligen vid start/målplats. Information om behandling av personuppgifter För att kunna fullgöra uppgiften att handlägga ditt medborgarförslag kommer dina personuppgifter att lagras och registreras i diarium inom Region Gotland. Om du samtycker härtill, kan ditt namn komma att publiceras på internet i protokoll, kallelser och handlingar som behandlar detta medborgarförslag. Jag samtycker till internetpublicering fx] Jag samtycker inte till internetpublicering l l Förslagsställare m.m. Du kan inte vara anonym utan det måste gå att utreda om du är folkbokfbrd på Gotland. Ofullständiga uppgifter kan leda till att ditt förslag inte kan behandlas som ett medborgarförslag. Datum Namnteckning /} tf 1 c /. jf \lr^fé^^> r-r&&4- Namnibrtydligande Anders Lickhammer Adress Gullvivsväqen 6 Postadress 62150Visbv E-postadress ikeali(s)tele2.se Region Gotland - blankett för medborgarförslag Sidan 1 av 2

294 MEDBORGARFÖRSLAG Till Regionfullmäktige i Region Gotland VISBY Förslaget Skriv här kortfattat vad du anser att regionfullmäktige skall besluta om. Texta tydligt. Göra åtminstone en av befintliga toaletter i Herrviks hamn tillgänglig för alllmänheten. OK med betalautomat Motivering Skriv här varför du anser att regionfullmäktige bör fatta det beslut som du ovan föreslagit. Räcker inte utrymmet fortsätter du på ett eller flera fristående ark som fogas till detta. Texta tydligt. Se särskild bilaga Information om behandling av personuppgifter För att kunna fullgöra uppgiften att handlägga ditt medborgarförslag kommer dina personuppgifter att lagras och registreras i diarium inom Region Gotland. Om du samtycker härtill, kan ditt namn komma att publiceras på internet i protokoll, kallelser och handlingar som behandlar detta medborgarförslag. Jag samtycker till internetpublicering Jag samtycker inte till internetpublicering Förslagsställare m.m. Du kan inte vara anonym utan det måste gå att utreda om du är folkbokförd på Gotland. Ofullständiga uppgifter kan leda till att ditt förslag inte kan behandlas som ett medborgarförslag. Datum Namnteckning Namnförtydligande Lars Flemström Adress Box 119 Postadress Ljugarn E-postadress lars.flemstrom@telia.com Region Gotland blankett för medborgarförslag Sidan 1 av 2

295 Region Gotland Medborgarförslag angående toaletter i Herrviks hamn. Sedan minst tjugo år har det funnits väl fungerande toaletter i Herrviks hamn, byggda och underhållna genom kommunens försorg. Nu har någon i regionens namn och i kraft av sitt ämbete låst dessa för allmänheten och de har gjorts tillgängliga endast för personer med båtplats i hamnen. De som har strandbodar och som betalar arrende till regionen har alltså inte tillgång till toalett, liksom alla andra gottlänningar som betalat toaletterna via skattsedeln. Det visar sig dock att alla - med eller utan båtplats - har ungefär samma behov, och nu i vårsolen behöver man inget utvecklat väderkorn för att förstå vad bodväggar och annat får utstå i skymundan. Det förekommer även att behov utförs från kajkanten ned på båtdäck. Jag föreslår att Regionledningen uppmärksammar problemet och kritiskt ifrågasätter de motiv som lett till nuvarande situation. Jag har hört motiveringar som inte har med vekligheten att göra. Om Regionledningen ser en lösning genom att införa myntautomat för den ena toaletten, och behålla kortläsaren på den andra, så är jag övertygad att detta skulle undanröja hela problemet. Med Vänlig Hälsning Ljugarn 20L>04-03 &/#&/ Lars Flemström Box Ljugarn

296 Region MEDBORGARFÖRSLAG <TPF Gotland Till Regionfullmäktige i REGION GOTLAND im o Region Gotland VISBY Förslaget Skriv här kortfattat vad du anser att regionfullmäktige skall besluta om. Texta tydligt. Andrad färdriktning för bilar genom Söderport. Vänstersväng förbjuden för trafik som passerat porten söder ut på Söderväg. Motivering Skriv här varför du anser att regionfullmäktige bör fatta det beslut som du ovan föreslagit. Räcker inte utrymmet fortsätter du på ett eller flera fristående ark som fogas till detta. Texta tydligt. Detta skulle göra det säkrare för trafikanter i korsningen Söderväg / Peder Hardings Väg. Trafik in till Södertorg får ske via Visborgsgatan genom Skansporten. Information om behandling av personuppgifter För att kunna fullgöra uppgiften att handlägga ditt medborgarförslag kommer dina personuppgifter att lagras och registreras i diarium inom Region Gotland. Om du samtycker härtill, kan ditt namn komma att publiceras på internet i protokoll, kallelser och handlingar som behandlar detta medborgarförslag. Jag samtycker till internetpublicering [x] Jag samtycker inte till internetpublicering i l Förslagsställare m.m. Du kan inte vara anonym utan det måste gå att utreda om du är folkbokförd på Gotland. Ofullständiga uppgifter kan leda till att ditt förslag inte kan behandlas som ett medborgarförslag. Datum NamntgsiMJBg- X*" ^^S / / /? V/? -^ ^-^CJ C^ Namntbrtydligande Thomas Frid Adress Ravinstigen 9 Postadress VISBY E-postadress thomas.frid@glocalnet.net Region Gotland - blankett för medborgarförslag Sidan 1 av 2

297 Region Gotland MEDBORGARFÖRSLAG Till Regionfullmäktige i Region Gotland VISBY Förslaget Skriv här kortfattat vad du anser att regionfullmäktige skall besluta om. Texta tydligt. hullmäktige bor införskaffa ett antal rullstolar, förslagsvis 35 st. Sedan kan hälften av ledamöterna skjutsa den andra hälften genom Visby. Nar njurarna skakat loss kan de lämpligen byta. Motivering Skriv här varför du anser att regionfullmäktige bör fatta det beslut som du ovan foreslagit. Räcker inte utrymmet fortsätter du på ett eller flera fristående ark som fogas till detta. Texta tydligt. Tanken är att regionfullmäktige ska upptäcka hur bedrövligt dåligt Visby är handikappanpassat. Den som är rullstolsbunden är i det närmaste helt utesluten från Innerstadens utbud. De kan inte ens ta sig in i affärerna. Utanför muren är det något bättre men långt ifrån acceptabelt. Bedrövligt är ett understaement. Information om behandling av personuppgifter För att kunna fullgöra uppgiften att handlägga ditt medborgarforslag kommer dina personuppgifter att lagras och registreras i diarium inom Region Gotland. Om du samtycker härtill, kan ditt namn komma att publiceras på internet i protokoll, kallelser och handlingar som behandlar detta medborgarforslag. Jag samtycker till internetpublicering 1*1 Jag samtycker inte till internetpublicering l l Förslagsställare m.m. Du kan inte vara anonym utan det måste gå att utreda om du är folkbokfbrd på Gotland. Ofullständiga uppgifter kan leda till att ditt förslag inte kan behandlas som ett medborgarforslag. Datum Namnteckning Namniortydligande Nils Strehlenert Adress Ravinstigen 13 Postadress Visby E-postadress nils.strehlenert@comhem.se Region Gotland - blankett för medborgarforslag f -ighi 'o u i LAN O 'an 1 av 2 ZO O 2

298 MEDBORGARFÖRSLAG Regionfullmäktige i Region Gotland VISBY Förslaget Att använda läsplattor vid nämndsmöten, regionfullmäktigemöten m.m. Kostnad för papper och mängden. Motivering I dag när vi skall tänka på miljön, bör vi ta reda på vilken mängd papper vi använder till våra möten i regionen. När vi vet mängden och kostnaden för detta skall vi jämföra kostnaden gentemot att ha var sin läsplatta till låns under mandatperioden, där vi får all den information vi behöver. Information om behandling av personuppgifter inte Förslagsställare m.m Per Gahnström Lilla Skräddargården Visby per.gahnstrom@gotland.se Region Gotland blankett för medborgarförslag Sidan 1 av 2

299 MEDBORGARFÖRSLAG Till Regionfullmäktige i Region Gotland VISBY Förslaget Skriv här kortfattat vad du anser att regionfullmäktige skall besluta om. Texta tydligt. Att det i anslutning till återvinningscentralen i Visby bör finnas en plats med begagnat handel (återvinningsbutik) kanske inne på befintligt område. Motivering Skriv här varför du anser att regionfullmäktige bör fatta det beslut som du ovan föreslagit. Räcker inte utrymmet fortsätter du på ett eller flera fristående ark som fogas till detta. Texta tydligt. Anser att det finns många vinster med detta främst för miljön men även ekonomiskt. Bra mot överkonsumtion av nya varor, mindre mängd sopor och mer intäkter. Eftersom inget får plockas som redan slängts bör en personal kunna se så allt kastas på rätt plats och bedöma om något kan tas tillvara och fråga om det kan tas till vara till "butiken". Information om behandling av personuppgifter För att kunna fullgöra uppgiften att handlägga ditt medborgarförslag kommer dina personuppgifter att lagras och registreras i diarium inom Region Gotland. Om du samtycker härtill, kan ditt namn komma att publiceras på internet i protokoll, kallelser och handlingar som behandlar detta medborgarförslag. Jag samtycker till internetpublicering Jag samtycker inte till internetpublicering Förslagsställare m.m. Du kan inte vara anonym utan det måste gå att utreda om du är folkbokförd på Gotland. Ofullständiga uppgifter kan leda till att ditt förslag inte kan behandlas som ett medborgarförslag. Datum Namnteckning Namnförtydligande Michael Olsson Adress Sjonhem Suderbys 157 Postadress Romakloster E-postadress michael olsson@hotmail.com Region Gotland blankett för medborgarförslag Sidan 1 av 2

300 MEDBORGARFÖRSLAG Regionfullmäktige i Region Gotland VISBY Förslaget Cykel- och gångbana efter Hemse samhälle söderut efter Kvarnbacken och Hemse kyrka Motivering Det kan vara förenat med stor fara att cykla eller gå till samhället söder om Hemse. Det finns ingenstans att ta vägen när stora Arlabilar, betongbilar, bussar kommer. Värst på vintern förstås när snövallar ligger där. Det är många som cyklar/går där varje dag. Vi vågar inte släppa vårt snart 12-åriga barn ensam på cykel eller gående. Trafiksäkerhet räddar liv. Information om behandling av personuppgifter inte Förslagsställare m.m Å L Region Gotland blankett för medborgarförslag Sidan 1 av 2

301 Region Gotland MEDBORGARFORSLAG Till Regionfullmäktige i Region Gotland VISBY UTLAND -os- 2 2 Förslaget Skriv här kortfattat vad du anser att regionfullmäktige skall besluta om. Texta tydligt. Lägg inte ner Stavgard. Motivering Skriv här varför du anser att regionfullmäktige bör fatta det beslut som du ovan föreslagit. Räcker inte utrymmet fortsätter du på ett eller flera fristående ark som fogas till detta. Texta tydligt. Se bilaga. Information om behandling av personuppgifter För att kunna fullgöra uppgiften att handlägga ditt medborgarförslag kommer dina personuppgifter att lagras och registreras i diarium inom Region Gotland. Om du samtycker härtill, kan ditt namn komma att publiceras på internet i protokoll, kallelser och handlingar som behandlar detta medborgarförslag. Jag samtycker till internetpublicering [X] Jag samtycker inte till internetpublicering l l Förslagsställare m.m. Du kan inte vara anonym utan det måste gå att utreda om du är folkbokförd på Gotland. Ofullständiga uppgifter kan leda till att ditt förslag inte kan behandlas som ett medborgarförslag. Datum Namnteckni/g» C~ / 1 Af ~~ i fl^^_^ /'">»- ""^""~^v^_ *^~/ ~* "~ Namnförtydligande Kl 3 Höqbv/Annika Fritzson Nyström Adress Hemse Likmide 202 Postadress Hemse E-postadress likmide@telia.com Region Gotland - blankett för medborgarförslag Sidan 1 av 2

302 Medborgarförslag Vi som skriver är klass 3 på Högbyskolan i Hemse. Vi har just kommit hem från vår lägerskola på Stavgard. Vi har fått veta att ni inte tänker ge pengar till Stavgard i fortsättningen och då blir det så att Stavgard läggs ner. Det vill inte vi. På Stavgard får man lära sig så mycket på bara två dagar. När man är där så förstår man så bra hur det var förr i tiden. Man lär sig också att samarbeta. Om inte alla hjälper till så får man ingen mat, ingen värme, inga redskap och inget blir diskat. Man upptäcker att man klarar sånt man inte trodde att man kunde och man får bättre självförtroende. Vi tycker det är viktigt att barn i fortsättningen ska få känna det som vi fick känna. Lägg inte bara ner allting hela tiden! Om ni inte tycker att ni har pengar så tycker vi att ni ska försöka spara pengar genom att inte köpa nya grejer hela tiden. Man kan laga och återvinna mycket och man kan spara på ström. LÅTSTAVGARD LEVAi Klass 3 på Högbyskolan

303 REGION GOTLAND PROTOKOLL Socialnämnden 23 mars 2012 SON 32 Medborgarförslag om att göra seniorboendet Kråkan, Storgatan 44 i Hemse till särskilt boende 2011/509, Tjänsteskrivelse dat , SON/Au Ärendebeskrivning Carina Gustafsson och Ann-Marie Eliasson anför önskemål om att göra om seniorboendet Kråkan i Hemse till särskilt boende. Regionfullmäktige har överlåtit ärendet till socialnämnden för beslut. Socialförvaltningen beskriver att en omformning av Kråkan kräver investeringar och ombyggnationer. Fastigheten är privatägd och socialnämnden saknar investeringsmedel. Om fler platser behövs för särskilt boende på södra Gotland finns möjlighet att utöka äldreboendet i Hemse. Arbetsutskottets förslag till nämnden Socialnämnden avslår medborgarförslaget. Socialnämndens beslut Socialnämnden avslår medborgarförslaget. Beslutet meddelas: Carina Gustafsson och Ann-Marie Eliasson, Buttle Altheime 609, Romakloster Regionfullmäktige Beställarchef Mariann Godin Luthman Utvecklingsledare Inger Öberg justerare Utdragsbestyrkande

304 Regionfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 24 Medborgarförslag; anmälan av beslutade Innehåll Carina Gustafsson och Ann-Marie Eliassons medborgarförslag om att göra om seniorboendet Kråkan, Storgatan 44, Hemse, till särskilt boende. KS 2011/332. Socialnämnden , 32 Medborgarförslag (Inkom ) L L:s medborgarförslag om att reaktivera medborgarförslag från 2009 angående byggande av trygghetsboende i Burgsvik. KS 2011/559 Socialnämnden , 50 Medborgarförslag (Inkom ) Barbro Lindh-Forsells medborgarförslag om behov av korttidsenhet på södra Gotland. KS 2011/600 Socialnämnden , 31 Medborgarförslag (Inkom ) Helen Kristiansson medborgarförslag om ändring av de geografiska upptagningsområdena för skolorna, framförallt Öja skola. KS 2011/620 Barn- och utbildningsnämnden , 1 Medborgarförslag (Inkom ) Kenneth Björklunds medborgarförslag om att cykelleden runt Visby benämns Gun Hägglunds väg. KS 2011/450 Byggnadsnämndens arbetsutskott , 72 Medborgarförslag (Inkom ) Birgitta Melanders medborgarförslag om mera pengar till maten för till dagis- och skolbarn. (Inkom ) Barn- och utbildningsnämnden , 41 Medborgarförslag (Inkom )

305 Regionfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 24 B M:s medborgarförslag om mera pengar till maten för skola och förskola. (Inkom KS 2011/533 Barn- och utbildningsnämnden , 41 Medborgarförslag (Inkom ) Shanti Gustafssons medborgarförslag om att verksamhet i förskola skall erbjudas barn, vars föräldrar är föräldralediga eller arbetssökande, minst 30 tim/vecka. KS 2011/713 Barn- och utbildningsnämnden , 40 Medborgarförslag (Inkom )

306 REGION GOTLAND PROTOKOLL Socialnämnden 23 mars 2012 SON 32 Medborgarförslag om att göra seniorboendet Kråkan, Storgatan 44 i Hemse till särskilt boende 2011/509, Tjänsteskrivelse dat , SON/Au Ärendebeskrivning Carina Gustafsson och Ann-Marie Eliasson anför önskemål om att göra om seniorboendet Kråkan i Hemse till särskilt boende. Regionfullmäktige har överlåtit ärendet till socialnämnden för beslut. Socialförvaltningen beskriver att en omformning av Kråkan kräver investeringar och ombyggnationer. Fastigheten är privatägd och socialnämnden saknar investeringsmedel. Om fler platser behövs för särskilt boende på södra Gotland finns möjlighet att utöka äldreboendet i Hemse. Arbetsutskottets förslag till nämnden Socialnämnden avslår medborgarförslaget. Socialnämndens beslut Socialnämnden avslår medborgarförslaget. Beslutet meddelas: Carina Gustafsson och Ann-Marie Eliasson, Buttle Altheime 609, Romakloster Regionfullmäktige Beställarchef Mariann Godin Luthman Utvecklingsledare Inger Öberg justerare Utdragsbestyrkande

307 MEDBORGARFÖRSLAG Till Regionfullmäktige i Region Gotland VISBY Förslaget Skriv här kortfattat vad du anser att regionfullmäktige skall besluta om. Texta tydligt. Gör om seniorboendet Kråkan, Storgatan 44, Hemse, till särskilt boende. Motivering Skriv här varför du anser att regionfullmäktige bör fatta det beslut som du ovan föreslagit. Räcker inte utrymmet fortsätter du på ett eller flera fristående ark som fogas till detta. Texta tydligt. Det behövs fler särskiltboendeplatser, vilket Kråkan har varit förut. Det finns bra handikappanpassade lägenheter så att par kan bo ihop och anhöriga kan bo kvar om make/make avlider. Stora bra gemensamhetsutrymmen som dagrum, tvättstugor på samtliga våningar. Hissar. Engagerad och kompetent personal som sätter brukaren först. Information om behandling av personuppgifter För att kunna fullgöra uppgiften att handlägga ditt medborgarförslag kommer dina personuppgifter att lagras och registreras i diarium inom Region Gotland. Om du samtycker härtill, kan ditt namn komma att publiceras på internet i protokoll, kallelser och handlingar som behandlar detta medborgarförslag. Jag samtycker till internetpublicering Jag samtycker inte till internetpublicering Förslagsställare m.m. Du kan inte vara anonym utan det måste gå att utreda om du är folkbokförd på Gotland. Ofullständiga uppgifter kan leda till att ditt förslag inte kan behandlas som ett medborgarförslag. Datum Namnteckning Namnförtydligande Carina Gustafsson Ann-Marie Eliasson Adress Buttle Altheime 609 Postadress Romakloster E-postadress carina-gustafsson@hotmail.com Region Gotland blankett för medborgarförslag Sidan 1 av 2

308 REGION GOTLAND PROTOKOLL Socialnämnden 20 april 2012 SON 50 Medborgarförslag. Trygghetsboende i Burgsvik SON 2011/644, Tjänsteskrivelse dat , SON/Au Ärendebeskrivning Lars Lindgren har lämnat ett medborgarförslag om byggande av trygghetsboende i Burgsvik. Regionfullmäktige har överlåtit ärendet till socialnämnden. Boendeformen trygghetsboende är inte socialnämndens ansvar utan hanteras inom den kommunala bostadsförsörjningen. Behovet av trygghetsbostäder analyseras i det pågående arbetet med revideringen av regionens bostadsförsörjningsplan. Arbetsutskottets förslag till nämnden Socialnämnden avslår medborgarförslaget. Bror Lindahl (FP) yrkar att socialnämnden överlämnar medborgarförslaget för beaktande till det pågående arbetet med revidering av regionens bostadsförsörjningsplan. Gunilla Wigren Dahlin (M), Stigh Wessman (S), Ola Lindvall (C) och Lars Åkerlund (V) instämmer i Brors Lindahls yrkande. Socialnämndens beslut Socialnämnden lämnar medborgarförslaget vidare till det pågående arbetet med regionens bostadsförsörjningsplan. Beslutet meddelas: Lars Lindgren, Suderkvior 3, Burgsvik Beställarchef Mariann Godin-Luthman Planeringssekr/utvecklingsledare Inger Öberg Regionfullmäktige justerare Utdragsbestyrkande

309 MEDBORGARFÖRSLAG Till Regionfullmäktige i Region Gotland VISBY Förslaget Skriv här kortfattat vad du anser att regionfullmäktige skall besluta om. Texta tydligt. Att reaktivera mitt tidigare medborgarförslag från den 13 september 2009 angående byggande av så kallat TRYGGHETSBOENDE i Burgsvik. Motivering Skriv här varför du anser att regionfullmäktige bör fatta det beslut som du ovan föreslagit. Räcker inte utrymmet fortsätter du på ett eller flera fristående ark som fogas till detta. Texta tydligt. Behovet finns och bostäder saknas. Vid Stormöte i Öja bygdegård våren 2011 betonades från regionledningens sida intresset av att satsa och stötta Burgsvik som Central-ort för Storsudret och där regionrådet Å Svensson framhöll vikten av ATT ÄVEN DEN ÄLDRE DELEN AV BEFOLKNINGEN förblev Burgsvik trogen. Mitt gamla medborgarförslag har tydligen begravts i den Regionala Byråkratin. Det har alltså gått mer än två år sedan mitt första förslag om Trygghetsboende inlämnades i sept sedan dess har jag haft åtskilliga kontakter både via telefon och via brev men ingenting tycks hjälpa och jag börja känna mig överkörd av byråkrati och lämnad åt mitt öde, precis som förslaget om trygghetsboendet i Burgsvik. Är frågan helt begravd och dödförklarad? Tacksam för besked. Information om behandling av personuppgifter För att kunna fullgöra uppgiften att handlägga ditt medborgarförslag kommer dina personuppgifter att lagras och registreras i diarium inom Region Gotland. Om du samtycker härtill, kan ditt namn komma att publiceras på internet i protokoll, kallelser och handlingar som behandlar detta medborgarförslag. Jag samtycker till internetpublicering Jag samtycker inte till internetpublicering x Förslagsställare m.m. Du kan inte vara anonym utan det måste gå att utreda om du är folkbokförd på Gotland. Ofullständiga uppgifter kan leda till att ditt förslag inte kan behandlas som ett medborgarförslag. Datum Adress Namnteckning Namnförtydligande L L Postadress E-postadress Region Gotland blankett för medborgarförslag Sidan 1 av 2

310 REGION GOTLAND PROTOKOLL Socialnämnden 23 mars 2012 SON 31 Medborgarförslag behov av korttidsenhet på södra Gotland SON 2011/645, Tjänsteskrivelse dat , SON/Au Ärendebeskrivning Barbro Lindh-Forsell har lämnat in ett medborgarförslag med önskemål om en korttidsenhet på södra Gotland. Regionfullmäktige har överlåtit ärendet till socialnämnden för beslut. Socialförvaltningen påtalar att korttidsboende kräver hög personaltäthet och omfattande hälso- och sjukvårdsinsatser varför verksamheten bör koncentreras till ett och samma ställe. Äldreboendet i Katthammarsvik ska minska behovet på tillfälliga korttidsplatser. Korttidsenhetens 32 platser i Visby bedöms vara tillräckliga. Arbetsutskottets förslag till nämnden Socialnämnden avslår medborgarförslaget. Socialnämndens beslut Socialnämnden avslår medborgarförslaget. Beslutet meddelas: Barbro Lindh-Forsell, Havdhem Libbenarve 622, Havdhem Regionfullmäktige Utvecklingsledare Inger Öberg Beställarchef Mariann Godin Luthman justerare Utdragsbestyrkande

311 MEDBORGARFÖRSLAG Till Regionfullmäktige i Region Gotland VISBY Förslaget Skriv här kortfattat vad du anser att regionfullmäktige skall besluta om. Texta tydligt. Korttidsenhet för södra Gotland Motivering Skriv här varför du anser att regionfullmäktige bör fatta det beslut som du ovan föreslagit. Räcker inte utrymmet fortsätter du på ett eller flera fristående ark som fogas till detta. Texta tydligt. Jag anser att södra Gotland behöver en korttidsenhet. Behovet är stort. Det skulle bespara brukare och anhöriga onödigt långa resor, dessutom lätta på det tryck som enheten på Korpen har. Det gäller att vara rädd om den egenvård som finns. Tryggheten som brukaren känner av att inte vara allt för långt hemifrån är viktig. De äldre blir fler och fler. Information om behandling av personuppgifter För att kunna fullgöra uppgiften att handlägga ditt medborgarförslag kommer dina personuppgifter att lagras och registreras i diarium inom Region Gotland. Om du samtycker härtill, kan ditt namn komma att publiceras på internet i protokoll, kallelser och handlingar som behandlar detta medborgarförslag. Jag samtycker till internetpublicering Jag samtycker inte till internetpublicering Förslagsställare m.m. Du kan inte vara anonym utan det måste gå att utreda om du är folkbokförd på Gotland. Ofullständiga uppgifter kan leda till att ditt förslag inte kan behandlas som ett medborgarförslag. Datum Namnteckning Namnförtydligande Barbro Lindh-Forsell Adress Havdhem Libbenarve 662 Postadress Havdhem E-postadress barbroforsell@hotmail.com Region Gotland blankett för medborgarförslag Sidan 1 av 2

312 Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Region Gotland Dnr: BUN 2011/322 BUN 2011/369 BUN 1 Förändrad grundskoleorganisation och besparing - Medborgarförslag Öja skola Barn- och utbildningsnämndens beslut Hogrän skola F-6 skall samordnas med Romaskolan från höstterminen Följande skolor berörs inte av förändrad grundskoleorganisation; Fårösundsskolan, Kräklingbo skola, Öja skola, Havdhem skola, Högbyskolan F-6, Stånga skola (och inrätta förskola i Stånga), Klinte skola 7-9, Sanda skola, Eskelhem skola samt Vänge skola. Förvaltningen får i uppdrag att utreda möjligheten att lokalisera Mattisskolan i andra befintliga lokaler så att Halla fd skola kan lämnas. Att diskutera det regionala stödets utformning med regionledningen. Förvaltningen får i uppdrag att utreda förutsättningar för att bilda kommunala friskolor. Det medborgarförslag som lämnats av Helen Kristensen anser nämnden besvarats med hänvisning till denna paragraf. Det fortsatta arbetet skall bedrivas i enlighet med nämndens förslag. Barn- och utbildningsnämnden godkänner rapporten rörande posten övrigt för kostnader i grundskolan. Bakgrund och ärendebeskrivning Skoldirektör Ann-Chatrin Norrevik, verksamhetsspecialist Per Olof Sahlberg, för- och grundskolechef Mats Hanell samt för- och grundskolechef Bisse Carlsson föredrar ärendet. Nämndens förslag på fortsatt arbete Den kommunala skolan på landsbygden har tappat många elever på senare år, om trenden fortsätter hotas hela skolorganisationen. Denna utveckling måste brytas. Samtidigt har vi under vintern sett ett otroligt engagemang för många skolor. Människor vill engagera sig för sin skola i sin bygd. Det här engagemanget och viljan att vara delaktig måste vi försöka ta vara på som en resurs för att utveckla och behålla våra skolor över hela ön. För att bli vald måste skolan vara attraktiv, vi måste därför stödja skolorna i deras strävan att bli mer konkurrenskraftiga.

313 Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Region Gotland Nämnden föreslår därför: Uppdra åt förvaltningen att verka för o Att skolan i högre utsträckning samverkar med föräldrar och närsamhälle i arbetet med att utveckla skolan och göra den attraktiv. o Att verksamheten genomsyras av hög kvalitet samt ett synsätt som betonar vikten av att få och behålla elever. Uppdra åt förvaltningen att o I arbetet med att förbättra kvalitet och resultat ha särskilt fokus på skolor med sämre resultat och skolor som många väljer bort. o Se till att skolor och förskolor blir bättre på att presentera och informera om sin verksamhet så att skolorna blir det naturliga valet för eleverna i upptagningsområdet. o Kontinuerligt följa upp och utvärdera familjers skolval. o Uppdra åt förvaltningen att stärka samverkan mellan skolor och inom linjer för att ge elever och föräldrar en tydligare bild av sin framtida skola. Fortsätta arbetet utifrån uppdraget från BUN den 21 december , dvs se över möjligheten att utveckla organisation och arbetssätt så att även mindre skolenheter kan drivas med god kvalitet, utifrån uppdrag och krav i skollagen. Yrkanden: Petter Engström (fp) yrkar att ärendet skall lämnas på återremiss och att nytt förslag levereras i samband med budgetavstämning under hösten Brittis Benzler (v) yrkar att ärendet skall avgöras under pågående sammanträde. Ordförande ställer proposition på förslagen och meddelar att hon funnit majoritet för sitt förslag. Petter Engström (fp) reserverar sig mot nämndens beslut. Barn- och utbildningsnämnden bifaller således Brittis Benzlers förslag. Brittis Benzler (v) yrkar att Hogrän skola samordnas med Romaskolan och att Sanda, Vänge och Eskelhem läggs till i listan över skolor som inte berörs av ändrad grundskoleorganisation. Simon Härenstam (m) yrkar att Vänge skola läggs samman med Romaskolan och undervisningen lokaliseras till Romaskolan. Stefan Nypelius (c) yrkar att beslut Skola Gotland 2008 ligger fast och att ingen skola därför skall läggas ner. Ordförande ställer proposition på förslagen och meddelar att hon funnit majoritet för sitt förslag. C-gruppen reserverar sig mot nämndens beslut till förmån för Stefan Nypelius yrkande. Barn- och utbildningsnämnden bifaller således Brittis Benzlers förslag. Brittis Benzler (v) yrkar att barn- och utbildningsnämnden skall uppdra åt förvaltningen att utreda möjligheten att lokalisera Mattisskolan i andra befintliga lokaler så att Halla fd skola kan lämnas. Ordförande meddelar att hon funnit majoritet för sitt förslag. C-gruppen reserverar sig mot nämndens beslut till förmån för Stefan Nypelius yrkande. Barn- och utbildningsnämnden bifaller således Brittis Benzlers förslag. Stefan Nypelius (c) yrkar att det regionala stödets utformning skall diskuteras med regionledningen. Brittis Benzler (v) yrkar bifall till Stefan Nypelius förslag.

314 Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Region Gotland Ordförande meddelar att hon funnit majoritet för Stefan Nypelius förslag. Barn- och utbildningsnämnden bifaller således Stefan Nypelius förslag. Simon Härenstam (m) och Stefan Nypelius (c) yrkar att barn- och utbildningsnämnden skall uppdra åt förvaltningen att utreda förutsättningar för att bilda kommunala friskolor. Brittis Benzler (v) yrkar avslag på Simon Härenstams och Stefan Nypelius förslag. Ordförande ställer proposition på förslagen och meddelar att hon funnit majoritet för sitt förslag. Det begärs votering. JA för Brittis Benzlers förslag, NEJ för Simon Härenstams och Stefan Nypelius förslag. Sex ledamöter röstar JA: Brittis Benzler (v), Meit Fohlin (s), Oskar Ahlin (s), Aino Friberg Hansson (s), Lena Eneqvist samt Anders Gustafsson (s). Sju ledamöter röstar NEJ: Lisbeth Bokelund (mp), Simon Härenstam (m), Sven Forslund (m), Jan Ekdahl (c), Stefan Nypelius (c), Eva Gustafsson (c) samt Petter Engström (fp). Barn- och utbildningsnämnden bifaller således Simon Härenstams och Stefan Nypelius förslag. Brittis Benzler (v) yrkar att det fortsatta arbetet skall drivas i enlighet med nämndens förslag. Ordförande meddelar att hon funnit majoritet för sitt förslag. Barn- och utbildningsnämnden bifaller således Brittis Benzlers förslag. Delges: Barn- och utbildningsförvaltningen Helen Kristensen Regionfullmäktige Ledningskontoret

315 MEDBORGARFÖRSLAG Till Regionfullmäktige i Region Gotland VISBY Förslaget Skriv här kortfattat vad du anser att regionfullmäktige skall besluta om. Texta tydligt. De geografiska upptagningsområdena för skolorna. Framförallt Öja skola - B-vik som är södra öns centralort. Utöka området lika långt norr som söder så blir skolan central. Motivering Skriv här varför du anser att regionfullmäktige bör fatta det beslut som du ovan föreslagit. Räcker inte utrymmet fortsätter du på ett eller flera fristående ark som fogas till detta. Texta tydligt. Skolorna på ön bör vara jämnt fördelade geografiskt sett. Platsen är konstant men elevantalet kan ändras, även kvalitetén på utbildningen går att styra. Jämnt fördelade skolor över hela ön gynnar landsbygdsutvecklngen. Information om behandling av personuppgifter För att kunna fullgöra uppgiften att handlägga ditt medborgarförslag kommer dina personuppgifter att lagras och registreras i diarium inom Region Gotland. Om du samtycker härtill, kan ditt namn komma att publiceras på internet i protokoll, kallelser och handlingar som behandlar detta medborgarförslag. Jag samtycker till internetpublicering Jag samtycker inte till internetpublicering Förslagsställare m.m. Du kan inte vara anonym utan det måste gå att utreda om du är folkbokförd på Gotland. Ofullständiga uppgifter kan leda till att ditt förslag inte kan behandlas som ett medborgarförslag. Datum Namnteckning Adress Namnförtydligande Helen Kristiansson Mårtenskvior 23 Postadress Burgsvik E-postadress helen.kristiansson@gmail.com Region Gotland blankett för medborgarförslag Sidan 1 av 2

316 Byggnadsnämnden Region Gotland Byggnadsnämndens arbetsutskott Ärende nr BN 2011/3061 Protokoll (2) Au 72 Visby Gun Hägglunds väg (cykelled) Sökande: Kenneth Björklund Styrmansgatan VISBY BESLUT 1. Byggnadsnämndens arbetsutskott överlämnar samhällsbyggnadsförvaltningens synpunkter som sitt svar till Kenneth Björklund. 2. Protokollet skickas till regionfullmäktige för kännedom. BEDÖMNING Arbetsutskottet Arbetsutskottet delar samhällsbyggnadsförvaltningens synpunkter. Samhällsbyggnadsförvaltningen Ett medborgarförslag har inkommit till samhällsbyggnadsförvaltningen med ett förslag till att cykelleden runt om Visby ska heta Gun Hägglunds väg. Samhällsbyggnadsförvaltningen namnger inte cykelvägar. Sedan mitten av 1980-talet var Gun Hägglund bosatt på Gotland. Hon avled på Visby lasarett den 19 augusti forts Just sign Utdragsbestyrkande Exp Till Avgift

317 Byggnadsnämnden Region Gotland (2) forts 72 Memorialnamn är en typ av ortnamn som används världen över för att hedra en person. En avliden persons namn får användas i ortsnamn (t ex i namn på gator, torg och allmänna platser). Som rimlig tid rekommenderas 3-5 år. Upplysningar Telefon Region Gotland , e-post: byggnadsnamnden@gotland.se Postadress: Byggnadsnämnden, Visby

318 MEDBORGARFÖRSLAG Till Regionfullmäktige i Region Gotland VISBY Förslaget Skriv här kortfattat vad du anser att regionfullmäktige skall besluta om. Texta tydligt. Cykelleden runt om Visby tycker jag borde heta Gun Hägglunds väg Motivering Skriv här varför du anser att regionfullmäktige bör fatta det beslut som du ovan föreslagit. Räcker inte utrymmet fortsätter du på ett eller flera fristående ark som fogas till detta. Texta tydligt. Med anledning av G Hägglunds bortgång tycker jag att man borde hedra minnet av henne på detta vis eftersom hon var en starkt drivande kraft bakom genomförandet av cykelleden. Information om behandling av personuppgifter För att kunna fullgöra uppgiften att handlägga ditt medborgarförslag kommer dina personuppgifter att lagras och registreras i diarium inom Region Gotland. Om du samtycker härtill, kan ditt namn komma att publiceras på internet i protokoll, kallelser och handlingar som behandlar detta medborgarförslag. Jag samtycker till internetpublicering Jag samtycker inte till internetpublicering Förslagsställare m.m. Du kan inte vara anonym utan det måste gå att utreda om du är folkbokförd på Gotland. Ofullständiga uppgifter kan leda till att ditt förslag inte kan behandlas som ett medborgarförslag. Datum Namnteckning Namnförtydligande KENNETH BJÖRKLUND Adress STYRMANSGATAN 287 Postadress VISBY E-postadress Region Gotland blankett för medborgarförslag Sidan 1 av 2

319 Barn- och utbildningsnämndens Arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Region Gotland BUN 41 Medborgarförslag - Skolmåltider Dnr: KS 2011/377, BUN 2011/277 samt KS 2011/533, BUN 2011/336 Barn- och utbildningsnämndens beslut Förvaltningens skrivelse antas som barn- och utbildningsnämndens svar på medborgarförslaget. Bakgrund och ärendebeskrivning Förvaltningschef Ann-Chatrin Norrevik föredrar ärendet. Det har inkommit ett medborgarförslag som rör en utökad budget till maten för skola och förskola. Sedan medborgarförslagen lämnades in har anslaget till skolmat utökats med kr. Barn- och utbildningsförvaltningen i samråd med serviceförvaltningen/måltidsförsörjningen har beslutat att anslaget i första hand skall användas för att säkerställa energiinnehållet i maten. Förvaltningen föreslår att följande skall lämnas som svar till förslagsställaren: Angående dina medborgarförslag Barn- och utbildningsförvaltningen har mottagit dina medborgarförslag som rör mer pengar till maten för förskola och skolbarn. Tack för dina synpunkter. Sedan medborgarförslagen lämnades in har barn- och utbildningsnämnden beslutat att anslaget för livsmedel skall tillföras 1 milj kr (BUN ). Barn- och utbildningsförvaltningen har i samråd med serviceförvaltningen/måltidsförsörjningen beslutat att följande prioriteringar skall gälla för det utökade anslaget: 1. Säkerställa matens energiinnehåll 2. Öka andelen fet fisk 3. Öka andelen helt kött Barn- och utbildningsnämndens förhoppning är att vidtagna åtgärder kommer att förbättra kvaliteten på maten i Regionens för- och grundskolor. Expedieras: Birgitta Melander Regionstyrelsen Justerande: Utdragsbestyrkande:

320 MEDBORGARFÖRSLAG Till Regionfullmäktige i Region Gotland VISBY Förslaget Skriv här kortfattat vad du anser att regionfullmäktige skall besluta om. Texta tydligt. Mera pengar till maten för dagis och skolbarn. Motivering Skriv här varför du anser att regionfullmäktige bör fatta det beslut som du ovan föreslagit. Räcker inte utrymmet fortsätter du på ett eller flera fristående ark som fogas till detta. Texta tydligt. Jag har jobbat i 25 år med att laga mat till både dagis/skolbarn och tycker som många andra att det är viktigt vad vi serverar våra barn. Jag vill använda mera närproducerat när vi bor på en ö. Skolmaten kostar idag 7,50 kr/portion och jag känner att pengarna inte räcker till. Alla behöver vi en guldkant på tillvaron. Ni är välkomna ut och smaka maten. Forts. Information om behandling av personuppgifter För att kunna fullgöra uppgiften att handlägga ditt medborgarförslag kommer dina personuppgifter att lagras och registreras i diarium inom Region Gotland. Om du samtycker härtill, kan ditt namn komma att publiceras på internet i protokoll, kallelser och handlingar som behandlar detta medborgarförslag. Jag samtycker till internetpublicering Jag samtycker inte till internetpublicering Förslagsställare m.m. Du kan inte vara anonym utan det måste gå att utreda om du är folkbokförd på Gotland. Ofullständiga uppgifter kan leda till att ditt förslag inte kan behandlas som ett medborgarförslag. Datum Namnteckning Namnförtydligande Birgitta Melander Adress Bryggargatan 31 Postadress Visby E-postadress birgittamelander@yahoo.se Region Gotland blankett för medborgarförslag Sidan 1 av 2

321 Bilaga "Mer pengar till skolmaten" Pengarna räcker inte till och vi går back eftersom alla priser på råvaror har ökat i pris. Skolmaten har endast ökat med ca 2 kr/potion på 20 år, alltså inte mycket. Arbetsglädjen försvinner på grund av detta och det är jätte tråkigt, jag har jobbat i över 25 år. Allt annat får kosta. En ökning på 40 öre till 8 kr/potion vore bra, många bäckar små. Vem betalar underskottet? Region Gotland, en eko kommun, klimatsmart och närproducerat. Mat är livet! Mvh Birgitta Melander

322 MEDBORGARFÖRSLAG Till Regionfullmäktige i Region Gotland VISBY Förslaget Skriv här kortfattat vad du anser att regionfullmäktige skall besluta om. Texta tydligt. MERA PENGAR TILL MATEN FÖR SKOLA OCH DAGIS NÄR RÅVARORNA ÄR DYRARE ÄN PORTIONSPRISET. JAG BLIR JÄTTEGLAD NÄR FLERA TAR STRID FÖR NÄRPRODUCERAT. VI BOR PÅ EN Ö SÅ DET ÄR HELT NATURLIGT ATT VI UTNYTTJAR DET VI HAR. VI KÄMPAR FÖR EN LEVANDE LANDSBYGD. Motivering Skriv här varför du anser att regionfullmäktige bör fatta det beslut som du ovan föreslagit. Räcker inte utrymmet fortsätter du på ett eller flera fristående ark som fogas till detta. Texta tydligt. SKOLMATEN ÄR EN DEL AV VÅRA SKATTEPENGAR. ARBETSGLÄDJEN FÖRSVINNER NÄR VI INTE LÄNGRE HAR RÅD ATT SERVERA PANNKAKOR ELLER HEL FISK. PÅ MATSEDELN NU SÅ SERVERAS FISKPINNAR EN GÅNG VARANNAN VECKA. SKOLMATEN HAR GÅTT UPP MED 2 KR/PORTION PÅ 20 ÅR, ALLT ANNAT FÅR KOSTA MEN INTE MATEN. JAG HAR JOBBAT 25 ÅR I SÖDERVÄRNSSKOLANS KÖK OCH ALLT SOM ALLT 31 ÅR MED MAT. IDAG LAGAR VI 1200 PORTIONER/DAG UPPDELAT TILL 12 SKOLOR OCH DAGIS. JAG HOPPAS PÅ EN LITEN ÖKNING UPP TILL 8 KR ALLTSÅ MED 40 ÖRE/PORTION. VEM BETALAR UNDERSKOTTET PÅ SKOLMATEN. MAN VILL JU ATT DET HELST SKA GÅ PLUS MINUS NOLL. REGION GOTLAND ÄR EN EKOKOMMUN=KLIMATSMART Information om behandling av personuppgifter För att kunna fullgöra uppgiften att handlägga ditt medborgarförslag kommer dina personuppgifter att lagras och registreras i diarium inom Region Gotland. Om du samtycker härtill, kan ditt namn komma att publiceras på internet i protokoll, kallelser och handlingar som behandlar detta medborgarförslag. Jag samtycker till internetpublicering Jag samtycker inte till internetpublicering x Förslagsställare m.m. Du kan inte vara anonym utan det måste gå att utreda om du är folkbokförd på Gotland. Ofullständiga uppgifter kan leda till att ditt förslag inte kan behandlas som ett medborgarförslag. Datum Adress Namnteckning Namnförtydligande B M Postadress E-postadress Region Gotland blankett för medborgarförslag Sidan 1 av 2

323 Barn- och utbildningsnämndens Arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Region Gotland BUN 40 Medborgarförslag - 30 tim/v för föräldralediga och arbetssökande Dnr: KS 2011/713-88:1, BUN 2012/77 Barn- och utbildningsnämndens beslut Medborgarförslaget beaktas i utredningen som rör översyn av inskrivningsregler i förskolan (BUN ). Förvaltningens skrivelse antas som barn- och utbildningsnämndens svar på medborgarförslaget. Bakgrund och ärendebeskrivning Förvaltningschef Ann-Chatrin Norrevik föredrar ärendet. Det har inkommit ett medborgarförslag som rör att erbjuda verksamhet i förskola minst 30 tim/v till barn vars föräldrar är föräldralediga eller arbetssökande. Medborgarförslaget motsvarar till stor del det utredningsuppdrag som barn- och utbildningsnämnden gav förvaltningen ( 101). Förvaltningen föreslår därför att medborgarförslaget skall beaktas i den utredning som följde på nämndens beslut. Förvaltningen föreslår att följande skall lämnas som svar till förslagsställaren: Angående ditt medborgarförslag Barn- och utbildningsförvaltningen har mottagit ditt medborgarförslag rörande förskola 30 tim/v för barn till föräldralediga eller arbetssökande. En översyn av inskrivningsreglerna vid förskola är påbörjad. Dina synpunkter är värdefulla och kommer att beaktas i utredningen. Expedieras: Regionstyrelsen Shanti Gustafsson Justerande: Utdragsbestyrkande:

324 Region Gotland MEDBORGARFÖRSLAG Tl11 REGION GOTLAND Regionfullmäktige i Region Gotland J? VISBY MIN U Förslaget Skriv här kortfattat vad du anser att regionfullmäktige skall besluta om. Texta tydligt. Att verksamhet i förskola skall erbjudas barn vars föräldrar är föräldrariediga eller är arbetssökande minst 30 tim /vecka. Motivering Skriv här varför du anser att regionfullmäktige bör fatta det beslut som du ovan föreslagit. Räcker inte utrymmet fortsätter du på ett eller flera fristående ark som fogas till detta. Texta tydligt. Barn har rätt till lika lärande och utveckling.barnen skall inte behöva begränsa sina sociala kontakter och hejdas i sin sociala utveckling för att föräldrarnas situation förändras. Kostnaden blir inte större. Åldern 3-5 år är den första och största sociala utvecklingsfasen i ett barns liv. För de barn som vill och behöver bör förskolan stå öppen, se bilagor. Information om behandling av personuppgifter För att kunna fullgöra uppgiften att handlägga ditt medborgarförslag kommer dina personuppgifter att lagras och registreras i diarium inom Region Gotland. Om du samtycker härtill, kan ditt namn komma att publiceras på internet i protokoll, kallelser och handlingar som behandlar detta medborgarförslag. Jag samtycker till internetpublicering (x] Jag samtycker inte till internetpublicering i l Förslagsställare m.m. Du kan inte vara anonym utan det måste gå att utreda om du är folkbokförd på Gotland. Ofullständiga uppgifter kan leda till att flitt förslag inte-l^anibehandlas som ett medborgarförslag. Datum NamnteckVW i I I / '_ i, ^^^ Namnfbrtydligande L Shanti Gustafsson Adress Videväq 12 Postadress VISBY E-postadress shanti.qustavsson@telia.com Region Gotland - blankett för medborgarförslag Sidan 1 av 2

325 Insändare i sin helhet insänd till Gotlands tidningar september Bill För barnens bästa? 1. Klockan är 0730, onsdag morgon. Min dotter - snart 4 år - sitter i hallen och väntar. Dagens klädsel är noggrant utvald. Färgglad klänning, matchande tights och 2 färgkombinerade halsband å så silversandalerna också, l ryggsäcken ligger de svarta lackklackskorna. De måste ju med! För idag, idag skall hon dansa med Henning. Prinsen. "Henning får vara min prins å så är jag hans prinsessa å så dansar vi mamma!" Hon har fler planer för dagen så klart. Trä pärlor, laga mat med Mira, leka tafatt med Felix, Nelly, Haley, Ella å alla de andra kompisarna på förskolan. Hennes första vänner i livet, de som hon så ivrigt tränar det som vi vuxna skulle kalla social kompetens med. Nu sitter hon alltså å väntar. Hon väntar på att klockan skall bli lagom mycket så att vi inte kommer för tidigt till den fantastiska förskolan där hon går. För 5 månader sedan behövde hon inte vänta. Då åkte hon till förskolan och åt frukost med sina vänner. Andra frukosten för visso, men en i hennes ålder å tycke mycket trevligare frukost än hemma. För 5 månader sedan visste vi föräldrar att vår älskade unge skulle hinna med allt det där som hon planerat med sina kompisar, allt det å lite till. För 5 månader sedan visste inte vår dotter vad ensamhet var. Nu vet hon. Det mest underbara har nämligen hänt. Hon har fått en lillebror. Det mest vansinniga har hänt: Hon har i och med det, blivit ett "15- timmars-barn". Förskola skall erbjudas från l års ålder upp till förskoleklass. För de barn som har arbetssökande föräldrar eller har fått syskon har kommunerna en skyldighet att erbjuda alla barn från 3 års ålder minst 525 timmars avgiftsfri förskoleverksamhet om året eller 15 timmar i veckan under skolans terminer. MINST 525 timmar. Timmarna är alltså valbara. Region Gotland har valt MINST. Region Gotland har valt att ge MINSTA möjliga utrymme för de barn som bor på Gotland att få ta del av det goda syfte som förskolan har; " Syftet med förskolan är att stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barn en trygg omsorg. Verksamheten utgår från en helhetssyn på barnet och barnets behov samt utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildaren helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning. " Region Gotland har valt att ge MINSTA möjliga förutsättningar för de föräldrar som är arbetssökande att faktiskt söka arbete, Region Gotland har valt att ge föräldralediga mammor och pappor MINSTA möjliga förutsättning att tillvarata själva essensen av att vara föräldraledig - nämligen att kunna ge omsorg, tid och uppmärksamhet till det barn som man är ledig för. Man kan undra varför? Många skäl har jag fått höra de senaste 5 månaderna. Favoriten är att det ju har en viss pedagogisk vinning för barnet. Att det är för barnets bästa. Alltså för det barn som har fått reducera sin förskoletid/lektid med nästan 2/3. Den tid när hon uppenbarligen skulle ha främjat sina allsidiga kontakter och sin sociala gemenskap och där hon skulle lägga grunden för sitt fortsatta lärande. Den pedagogiska vinningen skulle bl.a. bestå i att barnet då kunde få träffa andra barn än de som de vanligtvis träffar (?!). Min dotter har ingen annan. De andra barnen som är i hennes ålder går nämligen på förskolan heltid. Naturligtvis är anledningen till att man valt MINST av ekonomisk art. Regionen tror helt enkelt att man sparar pengar genom att begränsa förskoletiden för X antal barn. Jag förutsätter att man då inte räknat med den vinst det skulle innebära att faktiskt ge t e x arbetssökande förutsättningar att snabbare komma ut i arbetsliv och bli produktiva. Jag har

326 Insändare i sin helhet insänd till Gotlands tidningar september Bil l helt enkelt svårt att se hur den ekonomiska besparingen på våra barns bekostnad, skulle kunna rimma väl ihop med den bild Region Gotland vill lansera. Region Gotland - en region i utveckling. En ö region som väl behöver tillvarata men också värva kompetens utifrån. En region som starkt jobbar för att öka befolkningsmängden och vara en attraktiv boplats, l Stockholm - bara på andra sidan vattnet - erbjuder flera kommuner inte MINST. När det gäller barnen erbjuder man nästan MEST. Får man syskon eller som vuxen är arbetssökande erbjuds barnet 30 timmar i veckan på förskolan. Man måste naturligtvis inte ha sitt barn i förskola så många timmar om man inte vill. Men valfriheten finns. På Gotland är valfriheten obefintlig. Inte heller kan jag välja att betala för att mitt barn skall få gå timmar utöver de 525 avgiftsfria (förutom under skolans sommarlov då jag inte kan välja att inte betala full avgift fast att barnet då inte vistas i verksamheten nästan alls). Av solidaritet inser jag så klart att om man är arbetssökande skall man naturligtvis inte behöva betala för att få mer tid till att söka arbete - utan att ha med sig sitt barn på en ev. intervju. Men föräldrar då? Tycker jag inte att de skall spela en stor roll i barnens liv? Vill jag kanske inte umgås med mitt barn? Jo, naturligtvis! Som förälder kommer jag att göra mitt yttersta för att mina barn skall få bästa möjliga förutsättningar i livet, det kommer inte finnas någon annan som älskar mina barn mer än deras pappa och jag. Jag tänker att en av våra uppgifter som föräldrar är att föra vårt barns talan när det inte själv kan det, att svara på frågor som barnet undrar över. Denna skrift är ett resultat av en sådan fråga; "Men mamma, varför får jag inte gå till dagis med mina kompisar nu då?" l nuläget har jag inget bra svar, men det kanske någon kan hjälpa mig med? Det jag kan ge mina barn, det kommer jag att ge. Men när det kommer till det genuina och exklusiva i att utvecklas genom att leka med jämnåriga kamrater eller att mäta sig med jämnåriga - så kan jag inte ge mitt barn det på egen hand. Med det behöver jag hjälp. Jag vill mina barns bästa, vilket för mig innebär att jag vill kunna till fullo ägna mig åt det fantastiska lilla nya livet som finns här hemma samtidigt som hans storasyster får den stimulans och det hon behöver för att må riktigt bra. Det är år Hon har rätt att bara få vara barn. Men med det behöver jag också hjälp. Det är inte rimligt att tro att ett barn skall tycka att det är roligare att titta på/ vänta på blöjbyten, matning och dadalek än att vara med kompisar i en miljö där man får så mycket positiv stimulans som på förskolan. Förutsättningen finns. Förskoleverksamheten som finns här på Gotland är fantastisk! Personalen är i särklass kompetent. Men region Gotland behöver göra valet att erbjuda mer. 15 timmar/vecka är för lite. Kanske finns det inte möjlighet att ge mest. Men om Gotland vill vara en konkurrenskraftig region, en region som utvecklas och tillvaratar den befintliga kompetensen, en region som vill växa så kan valet när det gäller barnen - framtidens utvecklingsfaktor nr l, inte vara att erbjuda MINST! Med förhoppning om en ändring som faktiskt är för barnens bästa! Shanti Gustafsson

327 Regionfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 25 Motioner och medborgarförslag under beredning inom regionstyrelsen Innehåll Regionstyrelsens förslag , 161 Förteckning Önskas ytterligare handlingar eller uppgifter i detta ärende, v.g. ring

328 Förteckning över motioner och medborgarförslag hos regionstyrelsen (aktuell ) Diarienr Reg. datum Motion Motionär KS 2010/ Kommunal vindkraft Eva Gahnström m.fl. (C) KS 2011/ Ansökan om att belönas med "European Heritage Label" Inger Harlevi (M) KS 2011/ Biogassamordnare i Region Gotland Lars Thomsson och Stefan Nypelius KS 2011/ Åtgärder för att få ungdomar i jobb Johan Malmros m.fl. (FP) RS 2012/ Utforma en miljökravspecifikation för alla förvaltningar Janica Sörestedt (S) RS 2012/ Regionalt stöd till skolan Stefan Wramner (M) RS 2012/ Bränsledepån i Visby Mats Hedström (M) och Per Stenegärd RS 2012/ Hastighetsbegränsning vid Fårö förskola Kerstin Kalström RS 2012/ Översyn av den politiska nämndorganisationen och antal Simon Härenstam ledamöter i nämnder RS 2012/ Översyn och beslut om skolorganisationen Simon Härenstam Diarienr Medborgarförslag Förslagsställare KS 2011/ Reglera antalet besökare till Gotland Tenny Larsson KS 2011/ Överförmyndarverksamheten på Gotland ska förstärkas Christina Eriksson med juridisk kompetens KS 2011/ Göra Gotland till en tullfri zon Stefan Wessman KS 2011/ Dela Region Gotland i tre delar Reimer Thomsson KS 2011/ Skallkraven i offentliga upphandlingar bör följas upp Affe Andersson KS 2011/ Ekonomisk ersättning ska inte utgå till politiker när de Magnus Pettersson avslutat sina uppdrag KS 2011/ Regionens tjänstemän ska bli effektivare och antalet mellanchefer minskas Magnus Pettersson KS 2011/ Rycka upp regionens anställda i alla led Magnus Pettersson RS 2012/ Konsekvensanalys av totala effekter för regionen när ITavdelningen Marlen Lindström outsourcas RS 2012/ Utvecka ett webbaserat utbildningsprogram i Värdskap för personal inom besöksnäringarna Konrad Kjellberg

329 Regionfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärendena Interpellationer Innehåll 26 Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Stefaan De Maeckers (MP) svar på Hans-Erik Svenssons (S) interpellation om bristen på distriktsläkare inom primärvården i Slite. Bordlagt från föregående sammanträde 27 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens ordförande Per Edmans (V) svar på Mikael Nilssons (S) interpellation om utbildning av reparatörer av tunga fordon. Bordlagt från föregående sammanträde 28 Tekniska nämndens ordförande Tommy Gardells (S) svar på Stefan Wramners (M) interpellation om beslutsgången gällande klimatanläggningen på nya Östersol. Bordlagt från föregående sammanträde 29 Regionstyrelsens ordförande Åke Svenssons (S) svar på Lars Thomssons (C) interpellation om verkställande av regionens biogasstrategi 30 Tekniska nämndens ordförande Tommy Gardells (S) svar på Kerstin Löfgren-Dahlströms (C) interpellation om avsikten med Lärbro gamla skola 31 Regionstyrelsens ordförande Åke Svenssons (S) svar på Lars Thomssons (C) interpellation om en tryggad högskoleutbildning på Gotland 32 Byggnadsnämndens ordförande Bo Björkman (S) svar på Stefan Nypelius (C) interpellation om väntetider för bygglov 33 Tekniska nämndens ordförande Tommy Gardells (S) svar på Inger Harlevis (M) interpellation om flyttning av material från speedwaybanan på Galgberget Ola Lindvalls (C) interpellation till socialnämndens ordförande Hanna Westerén (S) om klimatanläggningar (aircondition) vid särskilda boenden tas upp vid regionfullmäktiges nästa sammanträde

330 SOCIALDEMOKRATERNA GOTLAND INTERPELLATION Interpellation till Hälso och Sjukvårdsnämndens ordförande Stefaan De Maecker (MP) Under flera års tid har det funnits brist på distriktsläkare inom primärvården i Slite. Detta är problematiskt då tillgängligheten till en god primärvård är avgörande för att alla gotlänningar ska få en bra och likvärdig vård. Bristerna på distriktsläkare har mötts av s.k. hyrläkare inhyrda från bemanningsföretag. Detta får negativa konsekvenser för äldre multisjuka och andra patienter som har behov av återkommande läkarkontakter. För att dessa grupper ska få en bra vård behöver en relation byggas upp mellan patient och läkare, vilket inte är möjligt på Slite vårdcentral idag på grund av den bristande läkarbanningen. Min fråga blir därför hur Hälso- och Sjukvårdsnämndens ordförande ämnar agera för att lösa denna svåra situation och tillse att Slite får tillgång till en fungerande och högkvalitativ primärvård? Hans-Erik Svensson (S) Stenhuggarvägen 6, VISBY TEL BANKGIRO E-POST: expedition@gotland.sap.se

331 SOCIALDEMOKRATERNA GOTLAND INTERPELLATION Interpellation till Gymnasie och vuxenutbildningsnämndens ordförande Per Edman Utbildning för reparatörer av tunga fordon Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslår att den gymnasiala utbildningen för reparation av tunga fordon läggs ner. Fungerande samhälle kräver att vi kan göra de uppgifter som behövs inom rimlig tid. Även här kommer öläget oss till last när befintlig kompetens är den som finns. Tunga fordon nyttjas inom flera områden. Inom det privata näringslivet finns cirka 40 reparatörer som reparerar allt från bergstruckar, grävmaskiner, lastmaskiner, skogsskördare, bussar lastbilar osv. Maskinerna är för sina ändamål och inte alltid så flyttbara på landsväg. Idag finns det en utbildning för ungdomar inom tunga fordon som har väldigt lågt sökande. Orsaken till det är flera men det behövs en dialog med branschen för att lyfta utbildningen. Nu föreslås det att den läggs ner istället. Hur tänker GVN sig att dessa yrkesgrupper ska tillgodoses med kompetens nu och i framtiden? Hur tänker GVN få igång dialogen med branschen? Mikael Nilsson (S) Stenhuggarvägen 6, VISBY TEL BANKGIRO E-POST: expedition@gotland.sap.se

332 GOTLAND INTERPELLATION DATUM ANGÅENDE: TILL: Angående beslutsgången om klimatanläggning på nya Östersol Tekniska nämndens ordförande Socialnämnden har beslutat att det i samband med byggandet skall inkluderas en klimatanläggning på nya Östersol. Detta för att säkerställa ett gott klimat för våra äldre boenden. Vid Socialnämndens möte fick vi besked av Teknikförvaltningen om att planerna för nya Östersol inte innehåller en klimatanläggning. Anledningen till detta var att Regionstyrelsen beslutat att nya Östersol inte skall ha en klimatanläggning. Jag kan inte hitta något sådant beslut i Regionstyrelsens protokoll. Frågan har inte heller kommit tillbaka till Socialnämnden och vad jag kan se inte heller i Tekniska Nämnden. Jag undrar varför Teknikförvaltningen har gått emot Socialnämndens beställning. Jag undrar även varför frågan inte skickades tillbaka till Socialnämnden när beställningen ändrades och varför vi senare fick information om att Regionstyrelsen har ändrat i beslutet utan att ha informerat nämnden. Stefan Wramner (M)

333 Interpellation till regionstyrelsens ordförande Åke Svensson (S) Hur verkställs regionens Biogasstrategi? 26 februari 2009 antog ett enigt kommunfullmäktige en biogasstrategi för kommunen. Rubriken är "Biogas som drivmedel - strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun ". Grundtanken i strategin är att regionens skall gå före och ställa om sin egen fordonsflotta, liksom ställa krav på biogas i den trafik man köper in. Allt för att hjälpa igång biogasmarknaden på ön så att det skulle kunna växa fram en lokal produktion av biogas. Biogasstrategin är Gotlands svar på hur vi lokalt skall klara omställningen av fordonsbränslemarknaden. Fortfarande idag är 94 % av fordonsbränslet i Sverige fossilt. Behovet att en snabb omställning för att klara 10 % målet med förnyelsebart bränsle till 2020 och att till 2030 ha en helt fossiloberoende fordonsflotta är väldigt uppenbart. Strategin innehåller sex huvudpunkter: 1. Kommunens omställning. 2. Lokal produktion. 3. Samarbete mellan olika aktörer. 4. Distribution av biogas. 5. Utbyggnad infrastruktur. 6. Gotlandstrafiken. I det avtal som är skrivet med det företag som vann upphandlingen som gjordes under 2009 åtar sig regionen att köpa vissa mängder biogas. Om mängderna inte förbrukas får Regionen ändå betala de avtalade mängderna. Jag har fått många oroande signaler att biogasstrategin verkar ha gått i stå, därför ställer jag nedan frågor. - Tekniska nämnden har beslutat om att sätta in en femte biogasbuss i stadstrafiken, kommer detta beslut att verkställas? - Skolbussupphandlingen ger utrymme for fler biogasbussar om regionen vill. Kommer regionen avropa några biogasbussar till skolbusstrafiken? - Kommer regionen tvingas att betala for biogas som man inte förbrukat, i så fall vilka belopp rör det sig om? - Vad kommer regionstyrelsens ordförande göra för att verkställa Biogasstrategin som regionfullmäktige enigt har antagit? Vänge Lars Thomsson (C)

334 Interpellation Till Tekniska nämndens ordförande Vad händer med 1919 års skola i Lärbro? 1919 års skola i Lärbro består av två lägenheter och en f.d. bibliotekslokal. Den ena lägenheten är uthyrd, medan den andra har stått tom ett bra tag. Samtidigt fattas det lägenheter i Lärbro. Mina frågor till Tekniska nämndens ordförande. Vad har du för avsikt med 1919 års skola? Varför är bara den ena lägenheten uthyrd? Lärbro Kerstin Löfgren Dahlström

335 Interpellation till regionstyrelsens ordförande Åke Svensson (S) Tryggad högskoleutbildning på Gotland Nyligen tog både styrelsen för Högskolan på Gotland och styrelsen för Uppsala Universitet beslut om att söka om samgående hos regeringen. Detta samgående kan öppna för nya möjligheter framöver. Men det kan också innebära ett hot mot högskoleutbildningen på ön långsiktigt. Allt hänger på hur samgåendet utformas i praktiken. Samtidigt har det kommit signaler om att den så behövda Förskollärarutbildningen läggs ned på Högskolan på Gotland. Vad jag förstår har den bedrivits i Uppsala Universitets regi på HGO. Är detta en föraning hur det kommer att bli framöver? Tydliga lokala gotländska utbildningsbehov får stå tillbaka när de inte passar in i Uppsala Universitets mall? Med anledning av detta vill jag fråga regionstyrelsen ordförande - Vilka konkreta åtgärder avser du att vidta för att långsiktigt säkra upp att Gotland kan bibehålla och utveckla högskoleutbildningen på ön? - Påverkar du aktivt några av de beslutsunderlag som nu skall tas fram av regeringen och riksdagen för att få in garantier för fortsatt högskoleutbildning på Gotland? - Hur ser du på att Förskollärarutbildningen läggs ned på Högskolan på Gotland? Vänge Lars Thomsson (C)

336 Interpellation Till Byggnadsnämndens Ordförande Väntetider för bygglov I media har det uppmärksammats att Region Gotland inte klarar att hantera bygglovsansökningar inom stipulerade 10 veckor. Ärendena läggs på hög och öppnas ej. Med anledning av detta undrar jag: Hur ser ärendeströmmar och -hantering kring bygglov ut i byggnadsnämnden? Hur lång är väntetiden för bygglov i dag? Vilka åtgärder har du som Byggnadsnämndens ordförande vidtagit för korta hanteringstiderna? När förväntar du dig att Region Gotland klarar av att hantera bygglovsärenden inom Plan- och bygglagens krav om 10 veckor. Bro Stefan Nypelius

337 GOTLAND INTERPELLATION DATUM ANGÅENDE:Speedwayklubbens avflyttning från Galgberget TILL: Tekniska nämndens ordförande, Tommy Gardell I beslut i TN AU ( ) och TN ( ) har beslut fattats om att GMF:s Speedwayklubb, Organisationskommittén för GGN samt GMF Allians fått anstånd med att flytta från området vid Galgberget till Idag, fem år senare finns belysningsmaster, staket och byggnader fortfarande kvar. Vem har ansvaret för återställandet? Vilka åtgärder har vidtagits från Tekniska förvaltningen? Inger Harlevi (M)

338 Regionfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 36 Information Innehåll Socialnämndens beslut , 37, om individrapportering ej verkställda beslut till 31 december 2011.

339 REGION GOTLAND PROTOKOLL Socialnämnden 23 mars 2012 SON 37 Individrapportering - ej verkställda beslut, 31 december 2011 SON 2011/240, Tjänsteskrivelse dat , SON/Au Ärendebeskrivning Förvaltningen har sammanställt ej verkställda beslut gällande äldreomsorg, omsorg om funktionshindrade samt individ- och familjeomsorg och rapporterat dessa till Socialstyrelsen. I 28 ärenden har socialförvaltningen inte lyckats verkställa besluten inom tre månader. I 22 fall är orsaken rekryteringssvårighet. I övriga sex fall beror det på bristande resurser. Totalt 38 beslut om insatser är inte verkställda efter tre månader. Orsaken i övriga tio ärenden är att brukaren själv har velat avvakta med verkställighet eller har tackat nej till insatsen. Arbetsutskottets förslag till nämnden Sammanställningen om gynnande ej verkställda beslut den 31 december 2011 enligt socialtjänstlagen kap 4 1 och LSS 9 överlämnas till regionfullmäktige och kommunens revisorer. Socialnämndens beslut Sammanställningen om gynnande ej verkställda beslut den 31 december 2011 enligt socialtjänstlagen kap 4 1 och LSS 9 överlämnas till regionfullmäktige och regionens revisorer. Beslutet meddelas: Regionens revisorer Regionfullmäktige justerare Utdragsbestyrkande

340

341

342