Regionfullmäktige. KALLELSE 13 juni 2011

Transkript

1 Regionfullmäktige KALLELSE 13 juni 2011

2 Regionfullmäktige kallas till sammanträde på Rådhuset, Visborgsallén 19, Visby måndagen den 13 juni 2011 kl Ärenden: 1. Justeringsledamöter och tid för protokollsjustering. Upprop 2. Ungdomsledarpriset 2011; utdelning 3. Delårsrapport 1:2011 samt tilläggsanslag 2011 för hälso- och sjukvårdsnämnden 4. Region Gotlands revisorers budget för Strategisk plan och budget Vatten- och avloppstaxan; ändring 7. Verksamhetsområden för dagvatten och gata 8. Taxa för parkering på offentlig plats; ändring 9. Borgensavgift för AB GotlandsHem 10. Detaljplan för Skarphällsområdet; antagande 11. Detaljplan för del av Visby Artilleri 1:33, kv Kaptenen m.fl; antagande 12. Kongresshallen i Visby. Slutredovisning med granskningsrapport 13. Riktlinjer för serveringstillstånd. Tillsynsplan 14. Reglemente för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden; ändring 15. Initiativ för att stärka den inomregionala balansen Motion av Åke Svensson m.fl. (S) 16. Göra om kallbadhuset till en naturlig del av friluftslivet. Motion av Yngve Andersson och Rut Smeds (KD) 17. Rehabiliteringsbassäng i Visby. Motion av Margareta Persson (M) 18. Återinförande av utmaningsrätten. Motion av Lilian Edwards m.fl. (M)

3 19. Årsredovisning och revisionsberättelse för Stiftelsen Gotlandsmusiken Årsredovisning och revisionsberättelse för Samordningsförbundet Finsam Gotland 2010 (Finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser) 21. Årsredovisningar och revisionsberättelser för AB GotlandsHem, Gotlands Industrihus AB, Gotlands Stuveri AB, Gotlands Energiverk AB och ALMI Företagspartner Gotland AB 2010; anmälan 22. Fyllnadsval av: Ledamot i tekniska nämnden t.o.m (efter avlidne Kaj Gustafsson (FP) Ersättare i tekniska nämnden t.o.m (efter Gerty Holmstedt, S, som avsagt sig uppdraget) 23. Christopher Stålhandskes (M) anhållan om befrielse från sitt uppdrag som ersättare i regionfullmäktige 24. Medborgarförslag; nyinkomna 25. Medborgarförslag; anmälan av beslutade 26. Tekniska nämndens ordförande Tommy Gardells (S) svar på Mats Hedströms (M) interpellation om tomträttsfråga gällande fastigheten Snäckgärdsbaden 2 i Visby 27. Tekniska nämndens ordförande Tommy Gardells (S) svar på Anna Anderssons (C) interpellation om parkeringsavgifter för lasarettets personal 28. Tekniska nämndens ordförande Tommy Gardells (S) svar på Mats Hedströms (M) interpellation om tillgång till parkeringsplatser på Stationsgatan i Slite 29. Tekniska nämndens ordförande Tommy Gardells (S) svar på Inger Harlevis (M) om konsekvensanalys av återinförande av parkeringsavgifter 30. Eventuella frågor 31. Eventuella nya motioner och interpellationer Kallelsen med handlingarna finns tillgängliga på Region Gotlands hemsida att hämtas i receptionen, Rådhuset, Visborgsallén 19, Visby, eller beställas per tfn Regionfullmäktiges sammanträden är offentliga och alla är välkomna till Rådhuset, Visborgsallén 19, Visby för att lyssna på debatten. Välkomna att ta del av regionfullmäktiges ärenden. Visby den 4 juni 2011 Björn Jansson Ordförande

4 Regionfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 2 Region Gotlands Ungdomsledarpris 2011; utdelning Innehåll Kultur- och fritidsnämnden , 70 Önskas ytterligare handlingar eller uppgifter i detta ärende, v.g. ring

5

6 Regionfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 3 Delårsrapport 1:2011 samt tilläggsanslag 2011 till hälso- och sjukvårdsnämnden Innehåll Regionstyrelsens förslag , 163 Ledningskontoret kompletterad Ledningskontoret angående hälso- och sjukvårdsnämndens begäran om tilläggsanslag Hälso- och sjukvårdsnämnden Ledningskontoret , månadsrapport april 2011 Önskas ytterligare handlingar eller uppgifter i detta ärende, v.g. ring

7 PROTOKOLL Regionstyrelsen Regionstyrelsens arbetsutskott och 06 Rs 163 Au 127 Delårsrapport 1:2011, inkl. månadsrapport april samt tilläggsanslag hälso- och sjukvårdsnämnden - Ledningskontoret Ledningskontoret Enligt den delårsrapport som ledningskontoret upprättat för det första kvartalet 2011 är prognosen för årets resultat ett underskott på 9 mnkr (budget -20 mnkr). Prognosen för nämndernas verksamhet visar ett underskott på 50 mnkr; varav hälsooch sjukvårdsnämnden ett underskott på 36 mnkr. Läget enligt månadstrapporten för april visar ett förbättrat läge med ca 44 mnkr, (+35 mnkr), vilket i huvudsak förklaras med ökade skatteintäkter (+35 mnkr) och nämndernas prognoser (+8 mnkr). I annat ärende denna dag har hälso- och sjukvårdsnämndens framställan om tilläggsanlag med 36 mnkr hänskjutits till nu aktuellt ärende. Regionstyrelsens beslut Alla nämnder ska iaktta stor kostnadsmedvetenhet och återhållsamhet vid inköp och vid beslut med ekonomisk effekt. Pensionsavgångar och annan personalrörlighet ska utnyttjas för at nå ekonomisk balans. Nämnder med stor negativ budgetavvikelse ska i majrapporten redovisa åtgärder för att nå ett resultat i balans. Alla nämnder ska arbeta med målet att klara ett överskott på 1 % av budgeten 2011 vilket ska redovisas i delårsrapport 2. Regionstyrelsens förslag till fullmäktige 2011 års budget revideras och av det prognostiserade resultatet vidtas följande dispositioner: Hälso- och sjukvårdsnämnden beviljas tilläggsanslag 2011 med 36 mnkr. Expedieras: Regionstyrelsen beslut: Alla nämnder

8 Ledningskontoret Ulrika Jansson Ärendenr. 2011/174 Handlingstyp Delårsrapport 1 1 (6) Datum 27 april 2011 kompl. 6 maj 2011 Delårsrapport 1/2011 Delårsrapporten omfattar perioden januari-mars och är i huvudsak inriktad på ekonomi. Bedömningen av ekonomin bygger i huvudsak på de prognoser som nämnder/förvaltningar har gjort samt nya prognoser över skatter, statsbidrag och övriga poster inom finansförvaltningen. I nämndernas/förvaltningarnas delårsrapporter görs också en kort avstämning av samtliga perspektiv i respektive nämnds styrkort. I delårsrapporten prognostiseras ett positivt resultat vid årets slut på +26 mkr vilket innebär en avvikelse på +15 mkr jämfört med det budgeterade resultatet som är +11 mkr. Prognosen för nämndernas nettokostnadsavvikelse mot budget uppgår till -50 mkr. Fyra nämnder redovisar negativa prognoser, tekniska nämnden (-7 mkr), miljö- och hälsoskyddsnämnden (-1 mkr), hälso- och sjukvårdsnämnden (- 36 mkr) och barn- och utbildningsnämnden (-22 mkr). Positiva prognoser redovisas för ledningskontoret (+2 mkr) och socialnämnden (+14 mkr). I förhållande till budget prognostiseras skatteintäkter och generella statsbidrag öka med 51 mkr enligt senaste skatteprognosen från maj I övrigt beräknas kostnaderna för pensioner och arbetsgivaravgifter bli 10 mkr lägre än budgeterat. Den negativa prognosen på nämnderna kompenseras alltså av förbättringar inom finansförvaltningen. Nämndernas ekonomiska situation är mycket alarmerande och kräver åtgärder. För investeringsutgifterna uppgår årsprognosen till ca 432 mkr. Investeringsbudgeten inklusive kompletteringsbudget uppgår till 504 mkr. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Postgiro Org. nr Webbplats

9 Ledningskontoret Ulrika Jansson 2 (6) Delårsrapport 1 - resultaträkning, mkr Resultat Prognos Budget Bokslut jan-mars Intäkter Kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Nämnder som prognostiserar större avvikelser Tekniska nämnden, -7 mkr Orsaken till det förväntade underskottet vid årets slut är främst ofinansierade p-avgifter och ökade kostnader för försörjningsmedia och lokaler. Bedömningen bygger samtidigt på att budgeterad buffert inte kommer att tas i anspråk samt att ålagda besparingar kan realiseras fullt ut. Resultatet i perioden jan- mars påverkas av att kostnader för uppvärmning ökat och att kostnaderna för snöhantering varit höga. Dessutom finns viss eftersläpning i debiteringen av avgifter. VA-verksamheten och avfallsverksamheten beräknas uppnå ett resultat i balans. Jämfört med bokslutet för 2010 är det en klar förbättring då dessa verksamheter hade stora underskott Barn- och utbildningsnämnden, -22 mkr Inför 2011 fick nämnden en utökad budget motsvarande 50 barn i förskolan. Prognosen pekar på ett behov av förskoleplatser för ytterligare 45 barn utöver de 50 som tidigare redovisats. Antal barn på fritidshem ökade under år 2010 med sammantaget 138 barn utöver budget. (totalt finns st barn i fritidshem) Ytterligare en ökning på 30 barn väntas under Inför 2011 äskades inga medel för flödesförändringar vilket alltså visade

10 Ledningskontoret Ulrika Jansson 3 (6) sig vara felaktigt. Ökningen av antal barn i fritidshemmen och i förskolan beräknas ge en ökad kostnad på 10 mkr. Resterande del av underskottet beror på för höga skolskjutskostnader, ca 4 mkr och att en del för- och grundskoleområden har svårighet att hålla budget, ca 9,3 mkr. Socialnämnden, +14 mkr Inom verksamheten Insatser enligt SOL och HSL visar prognosen på ett överskott med 19,5 mkr. Överskottet beror framförallt på att platserna inom särskilt boende i Katthammarsvik ännu inte finns tillgängliga. Det nya boendet för psykiskt funktionshindrade har inte heller kommit igång. Kostnaderna för försörjningsstöd fortsätter att öka under 2011, nämnden prognostiserar ett underskott på 14 mkr. Budgeten är ca 40 mkr och utfallet väntas alltså bli ca mkr. För verksamheten Insatser enligt LSS och LASS beräknas ett underskott med 4 mkr. Jämfört med tidigare år är det en förbättring. Inom LSS är det personlig assistans som har fortsatt höga kostnader jämfört med intäkterna från Försäkringskassan. Den budgeterade bufferten på 10 mkr bidrar till den positiva prognosen. Hälso- och sjukvårdsnämnden, -36 mkr Resultatet för perioden visar ett underskott jämfört med budget på 12,4 mkr. Periodens avvikelse på kostnadssidan är -15,6 mkr. Det är framförallt personalkostnader inklusive hyrpersonal och kostnader för utomlänsvård som förklarar underskottet. Kostnaden för utomlänsvård ökade kraftigt under 2010 och under första kvartalet 2011 syns ingen avmattning av ökningstakten. Kostnaderna för hyrpersonal är 4,6 mkr högre i år jämfört med samma period föregående år. Det är framförallt inom ortopedi, anestesi, gynekologi och allmän medicin det saknas läkare. Kostnadsutvecklingen för perioden är 5,1 %. Jämfört med 2010 är det kostnader för köpt vård, hyrpersonal, kostnader för IT-tjänster, kapitalkostnader och försäkringspremie till LÖF (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag) som ökar. Kostnader för läkemedel har minskat jämfört med samma period förra året. Personalkostnaderna har minskat med 1,3 %. Minskningen beror till stor del på att socialförvaltningen tagit över ansvaret för hemsjukvården. Personalen inom kväll- och nattorganisationen och hemrehab är nu anställda inom socialförvaltningen. Utvecklingen av personalkostnader exklusive den personalgruppen visar en ökning av kostnaderna med

11 Ledningskontoret Ulrika Jansson 4 (6) 0,3%. En bidragande orsak till den låga kostnadsutvecklingen är de avgångsvederlag som beviljades i december 2010 samt ett flertal vakanser på framförallt läkarsidan. Årsprognosen för nämnden är 36 mkr. För att nå den nivån krävs att framtaget åtgärdspaket får effekt. Åtgärdspaketet beräknas ge en kostnadsminskning på 24 mkr. Sammanställning per nämnd Budget Utfall Avvikelse Budget Prognos Helårs- Bokslut jan-mars jan-mars jan-mars avvikelse Regionstyrelsen varav Politikerorganisation Ledningskontoret Serviceförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltning varav Tekniska nämnden Byggnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Socialnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Summa

12 Ledningskontoret Ulrika Jansson 5 (6) Personal Antalet anställda har ökat första kvartalet 2011 jämfört med årsskiftet. Om man jämför antalet anställda med hur det såg ut 31 mars 2010 har antalet tillsvidare anställda minskat med 119 personer. Jämförelse med 31 december Differens Tillsvidare anställda Visstidsanställda Jämförelse med 31 mars Differens Tillsvidare anställda Visstidsanställda Sjuktalet ligger för perioden januari februari i snitt på 5,0 % jämfört med 5,2 % samma period förra året. Trend antal anställda Sjuktal %, inkl. timanställda (per månad)

13 Ledningskontoret Ulrika Jansson 6 (6) Ledningskontorets bedömning En grundförutsättning för en stabil ekonomi för regionen som helhet är att nämnderna klarar sina uppdrag inom de ekonomiska ramar som tilldelats. Nämndernas resultat i perioden på -22 mkr innebär att besparingsåtgärder behöver genomföras under kommande månader för att nämnderna ska hamna i ekonomisk balans vid årets slut. Det arbete som pågår inom hälso- och sjukvården för att skapa en ny organisation och ledningsstruktur vars syfte är att dels skapa ordning och reda, dels dämpa kostnadsutvecklingen måste följas upp under året. Den årsprognos som lämnats innefattar förväntad effekt av framtaget åtgärdspaket på sammanlagt 24 mkr. Det är viktigt att de här åtgärderna verkligen får avsedd effekt och att de följs upp regelbundet. Förslag till beslut i regionstyrelsen Med anledning av det stora underskottet i nämndsorganisationen krävs: att alla nämnder har stor kostnadsmedvetenhet och återhållsamhet vid inköp och vid beslut med ekonomisk effekt att pensionsavgångar och annan personalrörlighet ska utnyttjas för att nå ekonomisk balans att nämnder med stor negativ budgetavvikelse vid nästa månadsrapport redovisar åtgärder för att nå ett resultat i balans att alla nämnder, till delårsbokslutet, ska redovisa hur man når målet att ha ett överskott på 1 procent av budgeten 2011 LEDNINGSKONTORET Bo Dahllöf regiondirektör

14 Ledningskontoret Ärendenr. KS 2011/240 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (2) Datum Begäran om tilläggsanslag 2011 Hälso- och sjukvårdsnämnden begär tilläggsanslag för 2011 med motsvarande 36 miljoner kronor. Bakgrund Det ekonomiska resultatet för hälso- och sjukvårdsnämnden 2010 var ett underskott mot budget med drygt 51 mkr. Under hela 2000-talet har nämnden arbetat med att ta fram åtgärder för att minska sina kostnader. Kulmen av detta arbete var att under 2010 skapa en helt ny organisation och ledningsstruktur vars syfte är att dels skapa ordning och reda, dels dämpa kostnadsutvecklingen. Den nya organisationen är sjösatt men kommer inte att få tillräckligt genomslag under 2011 för att lyckas genomföra verksamhetsåret inom de budgetramar som finns. Det prognostiserade underskottet efter delår 1 är 36 mkr. Hänsyn har då tagits till åtgärder som beräknas minska kostnaderna med 24 mkr. Ledningskontorets utlåtande Det arbete som hälso- och sjukvården gjort under de senaste åren har tyvärr inte gett önskat avtryck i det ekonomiska resultatet. Den nya ledningen och nämnden är dock mycket positiva inför framtiden och tron på den nya organisationen är stark. Ledningskontoret kan i sitt nära samarbete med förvaltningen se ett antal faktorer som bådar gott inför framtiden. Samtidigt måste svårigheterna med den allmänna kostnadsutvecklingen inom sjukvården hanteras inom den begränsade ekonomiska ram som regionen har att förfoga över. Delårsrapport visar på ett prognostiserat underskott för hela nämndsverksamheten på 50 mkr. Totalt för regionen visar prognosen på ett underskott på 20 mkr mot budget. Den 3 maj kom dock en ny skatteprognos från Sveriges kommuner och landsting som pekar på att skatteintäkterna kommer att öka mer än tidigare sagts. Ledningskontoret föreslår med hänsyn till det arbete som pågår inom hälsooch sjukvårdsnämnden och det känsliga läge som nu är att regionstyrelsen Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Postgiro Org. nr Webbplats

15 Ledningskontoret Region Gotland 2 (2) beviljar hälso- och sjukvårdsnämnden ett tilläggsanslag om 26 miljoner kronor för Ett sådant beslut har som följd att prognosen för regionen för 2011 är 0 mot budget. Om kommande skatteprognoser och åtgärder från alla nämnder för att få en budget i balans visar sig vara lyckosamma bör ytterligare tilläggsanslag för hälso- och sjukvårdsnämnden diskuteras, förslagsvis i samband med delårsrapport 2. Årsprognosen bör då också vara säkrare och nivån på tilläggsanslaget vara så nära verkligheten som en prognos kan vara. Ledningskontoret vill understryka att detta är en exceptionell åtgärd och att tilläggsanslag inte ska beviljas i normala fall. Förslag till regionstyrelsen för beslut i regionfullmäktige Ledningskontorets föreslår att hälso- och sjukvårdsnämnden beviljas tilläggsanslag för 2011 med 26 miljoner kronor. Bo Dahllöf regiondirektör Åsa Högberg ekonomidirektör

16 REGION GOTLAND PROTOKOLL 9 Sammanträdesdatum Hälso- och sjukvårdsnämnden 18 april 2011 Hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott 11 april 2011 HSN 50 Begäran om tilläggsanslag HSN 2011/11, HSF skrivelse Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut Tilläggsanslag begärs för 2011 motsvarande 36 miljoner kronor. Yrkanden: Anders Skantz (M) med instämmande av Amy Öberg (FP) yrkade att beslut om tilläggsanslag ska bero tills det att vi får klarhet i huruvida det är möjligt att nå besparingarna på 24 miljoner kronor. Målet ska vara att kunna ta beslut i halvårsskiftet. Ordföranden med instämmande av Eva Nypelius (C) yrkade bifall till förvaltningens förslag att begära tilläggsanslag för 2011 motsvarande 36 Mkr. Ordföranden ställde proposition på yrkandena och finner att nämnden antar ordförandens yrkande. Bakgrund AU 39 Förvaltningen fick vid nämndens sammanträde den 28 mars i uppdrag att ta fram underlag för begäran om tilläggsanslag till regionstyrelsen. Syftet är att kunna fullfölja omorganisationen inom sjukhusorganisationen som väntas ge långsiktiga besparingseffekter. Förvaltningens förslag är att hälso- och sjukvårdsnämnden begär tilläggsanslag för 2011 motsvarande 36 miljoner kronor. Det är främst kostnaderna för utomlänsvården, personalkostnaderna och läkemedel som har ökat. Till detta kommer även nytillkomna kostnader för Diskussion fördes med inriktning på att begära tilläggsanslag. Förvaltningen ska komplettera förslaget inför nämndens sammanträde den 18 april. Arbetsutskottet föreslår att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att Förvaltningens förslag lämnas utan eget yttrande till nämnden. Justeringsman Utdragsbestyrkande

17 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2011/11 Handlingstyp 1 (6) Datum Hälso- och sjukvårdsnämnden Begäran om tilläggsanslag 2011 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden begär tilläggsanslag för 2011 motsvarande 36 Mkr. Prognos 2011 Prognos för 2011 är minus 36 Mkr. Hänsyn har tagits till att åtgärder genomförts som minskat kostnaderna med 24 Mkr. Bakgrund Det ekonomiska resultatet för Hälso- och sjukvården slutade i ett underskott på 51,4 Mkr för Hälso- och sjukvårdsnämnden fick i samband med budgetberedningen tilldelade medel som motsvarar de identifierade kostnadsökningar som beskrivits i den strategiska planen för Kvar finns en verksamhetsvolym motsvarande ca 43 Mkr utöver anvisad budgetram. Differensen jämfört med underskottet avser minskade kostnader i samband med avgångsvederlag 3,8 mkr och avskrivning av fordringar 4,4 mkr. Under hela 2000-talet har verksamheterna arbetat med att ta fram åtgärder för att minska sina kostnader gjordes ett särskilt stort omtag, då en ny ledningsstruktur skapades. Omorganisationen ger initialt ökade kostnader men förväntas på lång sikt ge stor besparingseffekt och därmed dämpa kostnadsutvecklingen inom Hälso- och sjukvården. Utomlänsvård Kostnaderna för utomlänsvården ökade under 2010 med 13,6 procent eller 18,5 Mkr. Den första prognosen för 2011 pekar mot ca 162 Mkr (budgeterat 135 Mkr). Antalet remisser fortsätter att öka och antalet vårdtillfällen över 500 tkr har ökat jämfört med tidigare år. Kostnadsökning jämfört med 2010 beräknas till ca sju miljoner. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Webbplats Org nr

18 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2011/11 2 (6) För att klara kostnadsökningen för utomlänsvården inom budgetram 2011 krävs kraftiga omprioriteringar i verksamheten vilket inte har varit möjligt. Arbete med att omförhandla avtal och villkor pågår med mål att få bättre förutsättningar för 2012 och framåt. Arbetet med kontroll och uppföljning av vårdinnehåll och rutiner har intensifierats. Det beräknas bromsa kostnadsutvecklingen med cirka sju Mkr. Höjd premie LÖF Efter budgetavstämningen oktober 2010 höjdes premien till LÖF (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag) med 2,2 Mkr. En kostnad som HSN inte kan påverka. Personalkostnader Ca 25 miljoner av underskottet 2010 var personalkostnader. 15 personer har tecknat med avgångsvederlag, vilket beräknas minska kostnaderna med 3,8 Mkr. Resterande kostnader ca 21 mkr tas med in i Omställningen 2010 ledde till att vakanser uppstod inom några verksamheter. Dyra vikarier och hyrläkarlinjer ökar kostnaderna under året, till dess att nyrekrytering genomförts. Kostnaden för hyrpersonal har ökat kraftigt med 4,8 miljoner under första kvartalet I genomsnitt är 20 konsulter, vikarier och hyrläkare i tjänst i sjukvården varje vecka. Läkarkostnaderna pga omorganisationen beräknas öka med 4 Mkr. I de åtgärder som sjukvården tagit fram finns åtgärder som påverkar personalkostnaderna beräknade till 13 Mkr. Minskat anslag för läkemedelsförmånen För 2011 har statsbidraget för läkemedelsförmånen minskat med 3,6 Mkr. Sommarambulans Antalet prio-1 uppdrag ökar kraftigt under de mest intensiva sommarveckorna, särskilt under dagtid och i Visby. Det leder till långa insatstider, ökad belastning på helikoptern och räddningstjänsten. Tillgången på ambulans bedöms vara för låg under sommarperioden. En utökning med en ambulans under perioden 26 juni 11 augusti ger en utökad kostnad på c:a 300 tkr. Vid en utökad tillgång till ambulans kommer uppdragen för räddningstjänstens IVPA (I Väntan På Ambulans) att minska, varför delar av den ökade kostnaden torde leda till minskade kostnader för räddningstjänsten. Läkemedel Läkemedelskostnaderna ökade 2010 från 176 till 187 Mkr, en ökning med 11 Mkr eller 6 procent. Del av ökningen 6 mkr ligger som ett underskott i förvaltningen vilket även påverkar förutsättningarna Åtgärder för att

19 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2011/11 3 (6) bromsa kostnadsutvecklingen med ca 2 Mkr finns upptagna i nedan beskrivna åtgärdsplan. Ökad kostnad för utalarmering av ambulans Upphandling har gjorts av utalarmeringstjänst och nytt avtal tecknats med Medhelp som innebär en årlig kostnad 2,6 Mkr. Överföring av ansvar och kostnad gjordes från räddningstjänsten till hälso- och sjukvårdsnämnden i samband med att räddningstjänsten tecknade eget avtal med Stockholm. Budgetöverföringen gjordes med 2,3 Mkr det nya avtalet innebär en kostnad utöver budgetöverföringen för HSN med 0,3 Mkr. Övrigt Under 2010 gjorde förvaltningen avskrivningar för 4,4 Mkr för att få en korrekt redovisning av utestående fordringar. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS- FÖRVALTNINGEN Ann-Christin Kullberg hälso- och sjukvårdsdirektör Yvonne Skovshoved ekonomichef

20 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2011/11 4 (6) Åtgärder för att minska kostnaderna 2011 och framåt 1. Strategisk och stabil läkarplanering Genom framtagande av nyrekryteringsplan på kort och lång sikt samt schemaläggning matchad mot produktionsplanering åstadkomma en mer kostnadseffektiv läkarbemanning. Detta innebär minskat behov av hyrläkare. Besparingspotential 2011: 4 mkr Besparingspotential 2012: 5 mkr Uppföljning: Reduktion av kostnad för ordinarie läkare, vikarier, hyrläkare och konsulter. Kommer att följas veckovis. Sedan en tid finns särskild resurs för planera och följa upp läkarbemanning. 2. Flexibel omvårdnadsbemanning Genom sammanhållen vikarierekrytering via Bemannings- och resursenhet och flexibel tjänstgöring för omvårdnadspersonal skall behov av mertid, övertid och vikarier minska. Besparingspotential 2011: 5 mkr Besparingspotential 2012 : 5 mkr Uppföljning: Reduktion av övertid, mertid och vikariatskostnader. 3. Rätt utomlänsvård Genom kvalitetssäkring av utomlänsvårdsprocessen följa upp indikation, faktureringsgrund och prissättning. Från 2012 omförhandlat avtal om upphandlad vård. Besparingspotential 2011: 7 mkr Besparingspotential 2012: 13 mkr Uppföljning: Månadsvisa avstämningar mot respektive specialitet. 4. Hemtagning av sjukvård Full ortopedisk verksamhet vid Visby lasarett Besparingspotential 2011: ingen Besparingspotential 2012: 2,5 mkr Uppföljning: Månadsvisa avstämningar. 5. Hemtagning av obesitaskirurgi Pågår diskussioner med privat vårdgivare att utveckla kompetens på Visby lasarett.

21 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2011/11 5 (6) Besparingspotential 2011: ingen Besparingspotential 2012: 4 mkr 6. Rätt läkemedelsanvändning Läkemedelskommitténs generella arbete kombineras med riktade insatser mot enstaka terapiområden, som uppvisar överförskrivning. Antibiotikaförskrivningen skall generellt sänkas. Erytropoetin-förskrivning i dispensärvård på dialysenheten ger ytterliga kostnadsbesparingar. Besparingspotential 2011: 2 mkr Besparingspotential 2012: 1 mkr Uppföljning: Månadsvis uppföljning av läkemedelkostnader. Avtalsdiskussion pågår med Diaverum. 7. Effektiviseringar Riktade effektiviseringsarbete inom bland annat laboratorieverksamheten, röntgen, psykiatri och primärvård förväntas ge fortsatta kostnadsreduktioner. Besparingspotential 2011: 6 mkr Besparingspotential 2012: 5 mkr Uppföljning: Månadsvis uppföljning. 8. Upphandlingar och avtal Upphandling av sjukvårdsrådgivning och flygburen ambulansverksamhet ger en möjlighet till förändrad kostnadsbild. Förändrat upphandlingsarbete efter så kallad Spend-analys har enligt konsultbedömning potential för besparingar. Besparingspotential 2011: 0 Besparingspotential 2012: 4 mkr

22 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2011/11 6 (6) Underskott Nytillkomna kostnader 2011 Långsiktiga åtgärder 2011 Totalt belopp Utomlänsvård LÖF Personalkostnader LM-förmån Ambulans Läkemedel Ökad kostnad för utalarmering Övrigt Summa

23 Ledningskontoret Ärendenr. Handlingstyp 1 (1) Datum 18 maj 2011 Regionstyrelsen Månadsuppföljning ledningskontoret samt politikerorganisationen Ledningskontoret prognos 2011 efter april Prognos helår (Mkr): +2,8 (föregående prognos +2,3) Prognos perioden (Mkr): +1,9 (föregående prognos +1,6) Kommentar: Kontorets budgetavvikelse på årsbasis bedöms f n uppgå till +2,8 Mkr. Huvuddelen av överskottet hänförs till bufferten om 1,3 Mkr och i övrigt i huvudsak till personalrelaterade orsaker som tjänst- och föräldraledigheter och vakanser (i vissa fall pågår rekrytering). För perioden januari-april, uppgår det justerade resultatet till +1,9 Mkr, vilket i huvudsak hänförs till kontorets buffert om 1,3 Mkr som ligger som en grund i kontorets resultat. I övrigt hänförs delårsresultatet också till personalrelaterade orsaker. Antal medarbetare (ca 60 totalt) har ökat under april då kontoret numer bedriver turistverksamhet. Politikerorganisationen prognos 2011 efter april Prognos helår (Mkr): +0,2 (föregående prognos +0,1) Kommentar: Under begreppet politikerorganisationen redovisas det samlade resultatet för anslagen för regionfullmäktige, regionstyrelse, revision, överförmyndarnämnd, valnämnd och patientnämnd. Överskottet hänförs till anslagen för regionfullmäktige och regionstyrelsen, ca +0,2 Mkr totalt. Prognosen för revision, överförmyndarnämnd, valnämnd och patientnämnd beräknas i stort ligga på budgeterad nivå. Ledningskontoret Bo Dahllöf, regiondirektör Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Postgiro Org. nr Webbplats

24 Regionfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 4 Region Gotlands revisorers budget för Innehåll Region Gotlands revisorer Regionfullmäktiges presidium Önskas ytterligare handlingar eller uppgifter i detta ärende, v.g. ring

25

26 REGION GOTLAND Regionfullmäktiges presidium Visby Revisorernas budget Enligt reglemente för Gotlands Kommuns revisorer, 9 skall fullmäktiges presidium bereda revisionens budget. Den 14 april inkom revisorerna med en begäran om utökat anslag: 1. Tilläggsbudget för 2011 med kr. 2. Utökat anslag för 2012 med kr. 3. Utökad ram för år 2013 och 2014 med ytterligare kr per år. Motiven bakom revisorernas begäran är dels att det är många nya ledamöter och behovet av utbildning år När det gäller de ökade anslagen så motiveras dessa med att anslagen i jämförelse med andra kommuner ligger lågt samt att den revisionsplan som fastslagits inte kan genomföras med nuvarande ekonomiska ramar för revisionen.. Fullmäktiges presidium delar revisionens uppfattning att befintliga ramar inte ger det utrymme för utbildning och revision som är önskvärd. Fullmäktiges presidium föreslå regionfullmäktige besluta att bevilja revisionen tilläggsanslag med kr för år 2011, att utöka ramen med kr för år 2012 samt, att avvakta med ramarna för år 2013 och 2014 till nästa år. Björn Jansson Conny Kristensen Gahnström Hans Klintbom Ordförande 1:e vice ordförande 2:e vice ordförande

27 Regiofullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 5 Strategisk plan och budget Innehåll Regionstyrelsens förslag , 165 Regionstyrelsens arbetsutskott och , 129 Ledningskontoret Nämndernas underlag april 2011 *) Beredningsunderlag april 2011 *) Centrala samverkansnämndens protokoll , 2 *) Ej medtaget här Önskas ytterligare handlingar eller uppgifter i detta ärende, v.g. ring

28 PROTOKOLL Regionstyrelsen Regionstyrelsens arbetsutskott och 06 Rs 165 Au 129 Budget 2012 KS2011/231 - Nämndernas (äskanden) underlag till strategisk plan och budget med kompletteringar - Ledningskontorets beredningsunderlag Allmänt Vid sammanträdet 2 maj orienterades regionstyrelsen om förutsättningarna för strategisk plan och budget Som ett led i beredningen har BUDGETDIALOGER hållits med företrädare för samtliga nämnder. Arbetsutskottets beredning och förslag framgår av dess protokoll, 129, som bifogas och ledningskontorets sammanfattning till förslag till Strategisk plan och budget Av protokollet framgår också utskottets särskilda beslut och kommentarer. Budgetförslaget föredrogs av ekonomidirektör Åsa Högberg. Investeringar: Ramar Arbetsutskottets förslag innebär att tkr (brutto) upptas för investeringar i skattefinansierad verksamhet varav tkr avser lokalförsörjningsplanen. Dessutom upptas tkr i investeringar i affärsdrivande verksamhet (hamnverksamhet, vattenförsörjning och avloppshantering). Investeringsbudgeten är inte specificerad utan ledningskontoret har arbetsutskottets uppdrag att, tillsammans med koncernledningsgruppen, bereda nämndernas äskanden om (skattefinansierade) investeringar och till höstens budgetavstämning utarbeta förslag till investeringsbudget för 2012 inom den antagna utgiftsramen, fördelat på respektive nämnds investeringsprojekt Justerande: Utdragsbestyrkande:

29 PROTOKOLL Regionstyrelsen Regionstyrelsens arbetsutskott och 06 Driftbudget ramar Ledningskontoret har i dokumentet Beredningsunderlag sammanfattat nämndernas framställningar om ramförändringar och intäktsförändringar m.m. Arbetsutskottet har konstaterat att förutsättningarna för budget 2012 väsentligt förändrats genom nya prognoser om skatteunderlagsutvecklingen. I förhållande till gällande plankalkyl beräknas skatteintäkter och generella statsbidrag minska med 29 mnkr Arbetsutskottet har med anledning av det prognostiserade resultatet för 2012 föreslagit ett generellt sparbeting på 1 % av regionens omsättning, dvs ca 40 mnkr samt ett specifikt sparbeting på 5 mnkr genom införandet av en gemensam transportcentral. Arbetsutskottet har givit ledningskontoret i uppdrag, i samarbete med kommunledningsgruppen, att fram ett budgetförslag till höstavstämningen som uppfyller detta mål. Uppdraget ska redovisas senast den 16 september. Det framlagda förslagets preliminära ramar för 2012 innehåller ramökning för kompensation för löneökningar personalkostnadsreserv - (60 mnkr), externa avtal (ca 14,6 mnkr) och interna höjningar av hyror och priser (26,4 mnkr). För skola och hälso- och sjukvård omfördelas och tillskjuts medel enligt den resursfördelningsmodell som bygger på demografiska förändringar (berör barn- och utbildningsnämnden, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden). Vissa anslagsförstärkningar ges framför allt till hälso- och sjukvården (10,5 mnkr), grundskolan (1 mnkr), Folkhögskolan i Fårösund (2,6 mnkr) och socialnämndens anhörigstöd (1,8 mnkr). Arbetsutskottets uttalande särskilt att förändringar i gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens verksamhet, och då närmast Gotlands folkhögskola, får inte drabba verksamheten i Fårösund som särskilt prioriteras genom anslaget på 2,6 mnkr BarnSam. Regionstyrelsen har i annat ärende denna dag beslutat att det förslaget till budget, under socialnämnden, uppta en budgetförstärkning med kr, för BarnSam verksamheten. Finansiering sker genom att de av BarnSam berörda nämnderna, barn- och utbildningsnämnden, hälso- och sjukvårdsnämnden, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden samt socialnämnden får en ramminskning med kr vardera. forts Justerande: Utdragsbestyrkande:

30 PROTOKOLL Regionstyrelsen Regionstyrelsens arbetsutskott och 06 Yrkande 1 Lena Celion (M), Lars Thomsson (C) och Mats-Ola Rödén (FP) yrkade att Yrkande 2 anslag för Bussiga kortet, 1,5 mnkr, i stället används för enskilda vägar. Lena Celion (M), Lars Thomsson (C) och Mats-Ola Rödén (FP) yrkade på Yrkande 3 anslagsförstärkning med 1,0 mnkr för stöd till föreningsdrivna anläggningar och aktivitetsstöd till ungdomsverksamhet. Lena Celion (M), Lars Thomsson (C) och Mats-Ola Rödén (FP) yrkade på anslagsförstärkning med 2,5 mnkr för införande av halvtimmestrafik i kollektivtrafiken och till bad- och besöksplatser. Yrkande 4 Lena Celion (M), Lars Thomsson (C) och Mats-Ola Rödén (FP) yrkade att en fortsatt konkurrensutsättning ska ske av regionens verksamheter för att få ökad valfrihet, näringslivsutveckling och ökad effektivitet, bl.a. bör detta gälla Fastighetsservice, IT-centrum, Kök, Labverksamhet samt Roma och Klintehamns vårdcentraler. Vad gäller yrkande 2 och 3 anslöt sig ordförande och övriga ledamöter. Resultatet skulle därmed bli +22,5 mnkr. Vad gäller yrkande 1 och 4 ställdes proposition. Ordföranden ställde proposition på sitt förslag till avslag på yrkande 1 och 4 av Lena Celion (M), Lars Thomsson (C) och Mats-Ola Rödén (FP) och förklarade att hans förslag vunnit majoritet. Omröstning begärdes och regionstyrelsen godkände följande proposition: JA för ordförandens förslag. NEJ för Lena Celions (M), Lars Thomssons (C) och Mats-Ola Rödéns (FP) förslag. 9 ledamöter röstade för ordförandens förslag. Hanna Westerén (S), Brittis Benzler (V), Leif Dahlby (S), Stefaan de Maecker (MP), Bo Björkman (S), Anette Medbom (S), Janica Sörestedt (S), Åke Svensson (S) och Stefan Nypelius (C). 6 ledamöter röstade nej: Lena Celion (M), Eva Gahnström(C), Rolf Öström (M), Mats-Ola Rödén (FP), Lars Thomsson (C) och Margareta Persson (M). Regionstyrelsen hade således beslutat bifalla ordförandens förslag. forts Justerande: Utdragsbestyrkande:

31 PROTOKOLL Regionstyrelsen Regionstyrelsens arbetsutskott och 06 Regionstyrelsens beslut Anslaget för partistöd höjs 2012 och räknas upp enligt fastställda regler (ca kr). Ledningskontoret får i uppdrag, i samarbete med koncernledningsgruppen, att ta fram ett budgetförslag till höstavstämningen som uppfyller ett sparbeting på 1 % av regionens omsättning, dvs ca 40 mnkr. Ledningskontoret får i uppdrag att tillsammans med koncernledningsgruppen bereda nämndernas äskanden om (skattefinansierade) investeringar och till höstens budgetavstämning utarbeta förslag till investeringsbudget för 2012 inom den antagna utgiftsramen på 265 mnkr, fördelat på respektive nämnds investeringsprojekt Ledningskontoret får i uppdrag att utveckla STYRNINGS- OCH BUDGET- PROCESSEN inklusive investeringsprocessen. Återrapportering till budgetavstämningen i höst. Uppdraget klart senast den 16 september. Ledningskontoret får i uppdrag att ta fram projektförslag för BADHUS. Återrapportering till budgetavstämningen i höst. Uppdraget klart senast den 16 september. Ledningskontoret får i uppdrag att i samarbete med tekniska nämnden se över det PERIODISKA UNDERHÅLLETS påverkan på hyreskostnaden. Uppdraget klart till budgetavstämningen i oktober Ledningskontoret får i uppdrag att utvärdera, förbättra och fortsätta arbetet med LOKALFÖRSÖRJNINGSPROCESSEN. Ledningskontoret får i uppdrag att i samarbete med hälso- och sjukvårdsnämnden se över RESURSFÖRDELNINGSMODELLEN FÖR MEDICINTEKNISK UTVECKLING. Återrapportering till budgetavstämningen i höst. Uppdraget klart senast den 16 september. Tekniska nämnden får i uppdrag att ta fram en tydlig beskrivning av EPC ENERGIEFFEKTIVISERINGSPROJEKT, även innefattande ekonomiska konsekvenser, återrapportering till budgetavstämningen i höst. Uppdraget ska vara klart senast den 16 september. forts Justerande: Utdragsbestyrkande:

32 PROTOKOLL Regionstyrelsen Regionstyrelsens arbetsutskott och 06 Tekniska nämnden får i uppdrag att se över regelverket för ENSKILDA VÄGAR UTAN STATSBIDRAG, återrapportras till budgetavstämningen i höst. Uppdraget ska vara klart senast den 16 september. Ledningskontoret får i uppdrag att i samarbeta med kultur- och fritidsnämnden samt barn- och utbildningsnämnden utreda en gemensam SCENKONST- ORGANISATION inkluderat kulturskolan utan ytterligare egna fastighetsinvesteringar, återrapportras till budgetavstämningen i höst. Uppdraget ska vara klart senast den 16 september. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i samarbete med tekniska nämnden får i uppdrag att ta fram en KONSEKVENSBESKRIVNING med anledning av en rivning av F-HUSET, återrapportras till budgetavstämningen i höst. Uppdraget ska vara klart senast den 16 september. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden samt barn- och utbildningsnämnden i samarbete med tekniska nämnden får i uppdrag att se över de ÖVERKOSTNADER som finns inom skolområdet i jämförelse med andra kommuner med målet att minska merkostnaderna. Uppdraget ska vara klart till budgetberedningen i maj Regionstyrelsens förslag till fullmäktige Investeringar upptas med tkr brutto. Av dessa avser tkr investeringar i skattefinansierad verksamhet och tkr i i affärsdrivande verksamhet. De föreslagna planeringsramarna för beräkning av 2012 års driftbudget fastställs. Årets resultat beräknas till 22,5 mnkr. Expedieras: Samtliga nämnder/förvaltningar Ekonomidirektören Justerande: Utdragsbestyrkande:

33 PROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott och 06 Au 129 Strategisk plan och budget KS2011/231 - Nämndernas (äskanden) underlag till strategisk plan och budget med kompletteringar - Ledningskontorets beredningsunderlag Allmänt Sammanträdet inleddes med en presentation av utgångsläget för beredningen av strategisk plan och budget Regionstyrelsen deltog i genomgången av de övergripande förutsättningarna, som presenterades av ekonomidirektör Åsa Högberg, koncerncontroller Ulrika Jansson och ekonomistrateg Åke Wennerberg. Som ett led i beredningen har BUDGETDIALOGER hållits med företrädare för samtliga nämnder. Investeringar: Ramar Arbetsutskottets beslut: För investeringar i skattefinansierad verksamhet upptas tkr (brutto), varav tkr avser lokalförsörjningsplanen. I enlighet med tekniska nämndens förslag upptas tkr i investeringar i affärsdrivande verksamhet (hamnverksamhet, vattenförsörjning och avloppshantering). Arbetsutskottets uppdrag: Ledningskontoret får i uppdrag att tillsammans med koncernledningsgruppen bereda nämndernas äskanden om (skattefinansierade) investeringar och till höstens budgetavstämning utarbeta förslag till investeringsbudget för 2012 inom den antagna utgiftsramen på 265 mnkr, fördelat på respektive nämnds investeringsprojekt. Arbetsutskottets uppdrag: Ledningskontoret får i uppdrag att utveckla STYRNINGS- OCH BUDGETPROCESSEN inklusive investeringsprocessen. Återrapportering till budgetavstämningen i höst. Uppdraget klart senast den 16 september. Arbetsutskottets uppdrag: Ledningskontoret får i uppdrag att ta fram projektförslag för BADHUS. Återrapportering till budgetavstämningen i höst. Uppdraget klart senast den 16 september. forts

34 PROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott och 06 Arbetsutskottets uppdrag: Ledningskontoret får i uppdrag att i samarbete med tekniska nämnden se över det PERIODISKA UNDERHÅLLETS påverkan på hyreskostnaden. Uppdraget klart till budgetavstämningen i oktober Arbetsutskottets uppdrag: Ledningskontoret får i uppdrag att utvärdera, förbättra och fortsätta arbetet med LOKALFÖRSÖRJNINGSPROCESSEN. Arbetsutskottets uppdrag: Ledningskontoret får i uppdrag att i samarbete med hälso- och sjukvårdsnämnden se över RESURSFÖRDELNINGSMODELLEN FÖR MEDICINTEKNISK UTVECKLING. Återrapportering till budgetavstämningen i höst. Uppdraget klart senast den 16 september. Arbetsutskottets uppdrag: Tekniska nämnden får i uppdrag att ta fram en tydlig beskrivning av EPC ENERGIEFFEKTIVISERINGSPROJEKT, även innefattande ekonomiska konsekvenser, återrapportering till budgetavstämningen i höst. Uppdraget ska vara klart senast den 16 september. Arbetsutskottets uppdrag: Tekniska nämnden får i uppdrag att se över regelverket för ENSKILDA VÄGAR UTAN STATSBIDRAG, återrapportras till budgetavstämningen i höst. Uppdraget ska vara klart senast den 16 september. Arbetsutskottets uppdrag: Ledningskontoret får i uppdrag att i samarbeta med kultur- och fritidsnämnden samt barn- och utbildningsnämnden utreda en gemensam SCENKONSTORGANISATION inkluderat kulturskolan utan ytterligare egna fastighetsinvesteringar, återrapportras till budgetavstämningen i höst. Uppdraget ska vara klart senast den 16 september. Arbetsutskottets uppdrag: Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i samarbete med tekniska nämnden får i uppdrag att ta fram en KONSEKVENSBESKRIVNING med anledning av en rivning av F-HUSET, återrapportras till budgetavstämningen i höst. Uppdraget ska vara klart senast den 16 september. Arbetsutskottets uppdrag: Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden samt barnoch utbildningsnämnden i samarbete med tekniska nämnden får i uppdrag att se över de ÖVERKOSTNADER som finns inom skolområdet i jämförelse med andra kommuner med målet att minska merkostnaderna. Uppdraget ska vara klart till budgetberedningen i maj forts

35 PROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott och 06 Driftbudget ramar Ledningskontoret har i dokumentet Beredningsunderlag sammanfattat nämndernas framställningar om ramförändringar och intäktsförändringar m.m. Förutsättningarna för budget och strategisk plan har förändrats väsentligt genom just inkommen prognos om försämrad skatteunderlagsutveckling. I förhållande till gällande plankalkyl beräknas skatteintäkter och generella statsbidrag minska med 29 mnkr Enligt den delårsrapport som ledningskontoret upprättat för det första kvartalet 2011 är prognosen för 2011 årets resultat ett underskott på 9 mnkr (budget -20 mnkr). Prognosen för nämndernas verksamhet visar ett underskott på 50 mnkr; varav hälsooch sjukvårdsnämnden 36 mnkr. Arbetsutskottets beslut I förslaget till preliminära ramar för 2012 upptas, enligt vad som framgår nedan, kompensation för löneökningar (60 mnkr), externa avtal (14,6 mnkr) och interna höjningar av hyror och priser (26,4 mnkr). För skola och hälso- och sjukvård omfördelas och tillskjuts medel enligt de resursfördelningsmodeller som bygger på demografiska förändringar och medicintekniks utveckling (berör barn- och utbildningsnämnden, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden). Anslagsförstärkningar ges till hälso- och sjukvård (10,5 mnkr), grundskolan (1 mnkr), Folkhögskolan i Fårösund (2,6 mnkr) och socialnämndens anhörigstöd (1,8 mnkr). Sparbeting: Genom ledningskontorets beslutade projekt med införandet av en gemensam transportcentral med start 1 januari 2012 beräknas en besparing på 10 % av verksamhetens totalkostnader = 5 mkr. Sparbeting: Med anledning av prognoser över 2012 års intäkter måste ett besparingsbeting på 1 % av regionens omsättning, dvs ca 40 mnkr, vidtas för att kunna lägga en budget med ett rimligt positivt resultat, 26 mnkr. Ledningskontoret får i uppdrag, i samarbete med kommunledningsgruppen, att ta fram ett budgetförslag som uppfyller detta mål till budgetavstämningen i höst. Uppdraget ska redovisas senast den 16 september. forts

36 PROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott och 06 Personalkostnadsreserv: Ramökning för lönekostnadsökningar upptas med 2,5 %. Beloppet 60 mnkr upptas som personalkostnadsreserv under regionstyrelsen. Resursfördelningsmodell: I enlighet med de resursfördelningsmodeller som tillämpas för skolverksamheten och för hälso- och sjukvården justeras berörda nämnders ramar enligt följande: Barn- och utbildningsnämndens ram ökas med totalt 8,1 mnkr i stället för att, såsom antagits i planen, ökas med 0,1 mnkr. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens bibehåller minskad ram enligt tidigare antagande enligt plan med 15,5 mnkr. Hälso- och sjukvårdsnämnden bibehåller ökad ram enligt tidigare antagande enlig plan med 8 mnkr. Kompensation för höjningar av externa avtal och interna hyror och priser upptas sammanlagt med 41 mnkr. Kompensation medges enligt följande: Interna prisökningar: 26,4 mnkr. Internhyror: Genom att kompensera nämnderna för en höjning av internhyrorna med 2,2 % i stället för äskade 2,6 % blir ramökningen 9,5 mnkr. För höjning av priser på serviceförvaltningens tjänster upptas 16,9 mnkr. Externa avtal: Av begärd kompensation 20 mnkr, upptas 14,6 mnkr. Ledningskontoret: 0,1 mnkr för höjning av anslaget partistöd, medlemsavgifter. Tekniska nämnden: 1,5 mnkr för kollektivtrafikens samtliga avtal och beläggningsarbeten. Kultur- och fritidsnämnden: 0,4 mnkr för uppräkning av anslag till länsinstitutionerna, centrumbildningarna och föreningsdrivna anläggningar. Barn- och utbildningsnämnden: 3,5 mnkr för förskolor, friskolor och skolskjutsar. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden: 0,7 mnkr för friskolor Socialnämnden: 5,4 mnkr för uppräkningar i externa och individuella avtal. Hälso- och sjukvårdsnämnden: 3 mnkr för uppräkningar i ambulansavtal, privata vårdgivare m.m. forts Övrigt: För BarnSam verksamheten ges socialnämnden ramförstärkning med 0,4 mnkr som finansieras genom ramminskning med 0,1 mnkr för barn- och

37 PROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott och 06 utbildningsnämnden, hälso- och sjukvårdsnämnden, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden samt socialnämnden. Ramen för hälso- och sjukvårdsnämnden ökas med en generell ramhöjning på 10,5 mnkr, utöver de 8 mnkr som tillförs nämnden genom den tillämpade resursfördelningsmodellen. Resultat: Resultatet skulle därmed uppgå till + 26 mnkr. Arbetsutskottets uttalande: Förändringar i gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens verksamhet, och då närmast Gotlands folkhögskola, får inte drabba verksamheten i Fårösund som särskilt prioriteras genom anslaget på 2,6 mnkr. Arbetsutskottets beslut Förslaget till preliminär budget för 2012 överlämnas till regionstyrelsen. Eftersom förslaget innehåller ett sparbeting på 1 % av regionens omsättning, dvs ca 40 mnkr, får ledningskontoret i uppdrag, i samarbete med kommunledningsgruppen, att fram ett budgetförslag till höstavstämningen som uppfyller detta mål. Uppdraget ska redovisas senast den 16 september. Arbetsutskottets förslag till regionstyrelsen Anslaget för partistöd höjs 2012 och räknas upp enligt fastställda regler (ca kr). forts

38 PROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott och 06 Arbetsutskottets förslag till regionstyrelsen för beslut i regionfullmäktige INVESTERINGAR upptas med tkr brutto. Av dessa avser tkr investeringar i skattefinansierad verksamhet och tkr i affärsdrivande verksamhet. De föreslagna PLANERINGSRAMARNA för beräkning av 2012 års driftbudget fastställs. Årets resultat beräknas till +26 mnkr. Expedieras: Arbetsutskottets beslut Samtliga nämnder

39 RAMBERÄKNING REGION GOTLAND 2012 Specifikation över förändringar som påverkar nämndernas ramar Regionstyrelsen NÄMNDERNAS RAMAR Ej fördelade poster upptagna under finansförvaltningen 2011 som påverkar nämnderna: avkastningskrav serviceförvaltningen (avser overheadkostnader) avkastningskrav tekniska förvaltningen* 500 prisökningar IT serviceförvaltningen ofördelade medel löneökningar Netto 115 * ska avvecklas INTEGRERAD BUDGET 2011 INKL GEM JUSTERINGAR AV BUDGET 2011 HSN: Tilläggsanslag Justering för kapitalkostnader (inv tom ) JUSTERAD BUDGET JUSTERINGAR ENLIGT FLERÅRSPLAN RS/LK: 2 tjänster och arbete med FÖP engångsanslag RS/SF: kompetenssatsning måltidsverksamhetenengångsanslag BUN: hyreskompensation Garda skola enligt plan GVN: ramtillskott pga ny gymnasiereform engångsanslag GVN: ramtillskott folkhögskola engångsanslag SON: bostadsanpassning engångsanslag HSN: ramtillskott engångsanslag RESURSFÖRDELNINGSMODELL enl plan * BUN: fler barn och ökad vistelsetid i förskola BUN: färre elever grundskola GVN: färre elever gymnasieskola GVN: färre elever friskolor HSN: medicinteknisk utveckling Netto *justeras vårberedning 2011 Justeringar resursfördelningsmodell efter vårberedning: BUN -fler barn och ökad vistelsetid förskola färre elever grundskola fler elever i fritidshem färre barn inom pedagogisk omsorg Summa justering resursfördelningsmodell

40 BESPARINGAR Generell besparing, fördelas per nämnd höst Besparing transporter INDEXUPPRÄKNING INTERNA PRISER & EXTERNA AVTAL Externa avtal LK -100 Externa avtal TN Externa avtal KFN -430 Externa avtal BUN Externa avtal GVN -700 Externa avtal SON Externa avtal HSN Indexuppräkning internhyror* Serviceförvaltningen* Indexuppräkning interna priser SF motsvarande 2% Kvalitetshöjning måltidsverksamhet Interna prisökningar för it-tjänster Netto SF Summa interna prisjusteringar och externa avtal *Fördelas per nämnd senare RAMTILLSKOTT a) Våren TN: Generellt ramtillskott TN: Ramtillskott RAKEL -475 KFN: generellt ramtillskott BUN: riktat statsbidrag pga ökade kostnader till följd av ny skollag GVN: folkhögskola SON: statsbidrag anhörigstöd HSN: generellt ramtillskott HSN: Ramtillskott RAKEL -150 Summa ramtillskott PERSONALKOSTNADSUPPRÄKNING 2012 Ofördelat avseende personalkostnader Summa RAM BUDGET

41 RAMJUSTERINGAR ÅREN (jmf med budget 2012) Enligt planförslag, ska justeras till hösten BUN, resursfördelningsmodell* GVN, resursfördelningsmodell* HSN, resursfördelningsmodell Summa * Består av: - fler barn och ökad vistelsetid förskola, BUN färre elever grundskola, BUN fler barn på fritidshem, BUN färre barn pedagogisk omsorg, BUN färre elever kommunal gymnasieskola, GVN fristående skola, GVN interkommunal ersättning, GVN BUN, statsbidrag enl finansieringsprincipen ny skollag mm

42 SAMVERKANSPROTOKOLL Centrala samverkanskommittén Närvarande För arbetsgivaren Gun Tidestav, ordf För TCO För SACO För Kommunal Anna-Lena Hamstedt och Milo Lindhe Anna Sundin Marika Olofsson Tonny Stålnacke, huvudskyddsombud Justerare Gun Tidestav Anna Sundin Tonny Stålnacke Anna-Lena Hamstedt Sekreterare Birgitta Tell 1 Dagordning Dagordningen fastställdes med några tillägg om semesterplanering och facklig referensgrupp för medarbetarenkäten. 2 Strategisk plan och budget Ekonomidirektör Åsa Högberg presenterade budgetberedningens förslag till strategisk plan och budget för Handlingar hade utsänts med kallelsen. Delårsrapport 1, visade prognosen för hela kommunen +26 mkr. Nämnderna uppvisade däremot ett underskott på 50 mkr. Underskotten uppvisades i huvudsak av BUF, HSF och SBF. I aprilrapporten visade prognosen på en förbättring med 8 mkr. BUF hade prognostiserat en förbättring. Och prognosen visade nu på +35 mkr. Beslut hade också tagits att tillföra HSF ytterligare 36 mkr. Åsa Högberg framförde att stor återhållsamhet krävs och nämnderna uppmanas att vara försiktiga med utgifter. I vårpropositionen för 2011 ligger följande viktiga förslag: Det tillfälliga statsbidraget på 3,0 mdr upphör 2012 De generella statsbidragen minskar med ca 1 mdr p.g.a. nya gymnasieskolan Ingen statlig satsning på sommarjobb under 2012

43 Utgifterna för läkemedelsförmånerna bedöms bli lägre p.g.a. förväntat resultat av förhandlingar om nytt läkemedelsavtal (med industrin) Åsa Högberg presenterade därefter en prognostiserad bild över befolkningsutvecklingen för att belysa framtida behov av insatser för befolkningen samt vilka ekonomiska konsekvenser detta kommer att kunna få. Gruppen medborgare i arbetsför ålder, år, förväntas bli mindre under perioden I plankalkyl 2012, baserad på skatteprognosen i februari 2011, ligger ett besparingskrav på 30 mkr för att årets resultat skall bli 0 och då har ingen hänsyn tagits till nämndernas äskanden. Nämndernas äskanden var 115 mkr, som planerades användas till drift av nuvarande verksamhet, utökning av verksamhet samt kvalitetshöjningar. Budgetberedningen enades om att ge följande ramtillskott: 1 mkr till BUN, 2,6 mkr till GVN, 1,8 mkr till SON och 10,5 mkr till HSN. Sparbetinget uppgick därefter till 40 mkr. Förvaltningarna har fått i uppdrag att inkomma med förslag till besparingar till Ledningskontoret i augusti månad 2011 och planen för besparingar skall vara färdig den 16 september Investeringsbudgeten för 2011 ligger på 488 mkr och för 2012 på 487 mkr, vilket sammantaget är närmare i miljard kronor och det fanns tveksamheter om det var möjligt att göra av med så mycket pengar på så kort tid. Budgetberedningen föreslog investeringsbudget för 2012 på 337 mkr. De fackliga representanterna inlämnade skrivelser med synpunkter angående budget Bifogas. Därmed har samverkan skett om strategisk plan och budget för Ärenden till regionstyrelsen den 26 maj Ordföranden gick igenom kallelsen till regionstyrelsens sammanträde den 26 maj. Följande ärenden informerade ordföranden om: Ärende 2; Samverkan i frågor som rör barn- och ungdomar BarnSam Ärende 4; Transport- och fordon i Region Gotland ett helhetsgrepp Ärende 12; Ändrad gränsdragning Ärende 13; Regiongemensam kundtjänst på Visborg Ärende 14; Införande av Rakel Ärende 16; Organisationsfrågor; SBF Ärende 17; Lönepolitiska ställningstaganden 2012 Ärende 23; Upphandling, destinationsmarknadsföring och näringslivsservice Ärende 35; Revisionsrapport. Avveckling av chefspersoner Ärende 36; Revisionsrapport. Skydd mot korruption och oegentligheter. Under ärende 16; organisationsfrågor SBF framförde de fackliga representanterna bristen på information till medarbetarna på SBF. Ordföranden meddelade att förslaget till omorganisering kommer att gå ut på remiss till berörda nämnder samt att medarbetarkontakter kommer att tas i samband med detta. Därmed har samverkan skett om ärenden till regionstyrelsen den 26 maj 2011.

44 4 Övrigt Ordföranden framförde till de fackliga företrädarna att de återkommer via mail till ordföranden om deras semesterplanering. Ordföranden kallade till ett möte den 30 maj kl angående medarbetarenkäten och uppmanade de fackliga representanterna att omgående inkomma till Camilla Regen med namn på fackliga representanter som skall ingå i den fackliga referensgruppen. Samverkan avslutades. Vid protokollet Birgitta Tell Justeras Gun Tidestav Anna-Lena Hamstedt Anna Sundin Marika Olofsson Tonny Stålnacke

45 Regionfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 6 Ändring av vatten- och avloppstaxan Innehåll Regionstyrelsens förslag , 154 Ledningskontoret Tekniska nämnden , 41 med förslag Önskas ytterligare handlingar eller uppgifter i detta ärende, v.g. ring

46 PROTOKOLL Regionstyrelsen Regionstyrelsens arbetsutskott och 06 Rs 154 Au 118 VA-taxa KS 2011/105 - Tekniska nämnden , 41 - Regionstyrelsens Au , 94 - Ledningskontoret Regionstyrelsen , 124 Tekniska nämnden har framlagt förslag till ny VA-taxa som har anpassats efter lagen om allmänna vattentjänster. Ledningskontoret har tillstyrkt förslaget och utarbetat ett förtydligande som avser införande av en temporär bestämmelse (ny 14.12) om stegvis höjning av avgiften för vissa fastigheter. Regionstyrelsen beslutade , 124, att återremittera ärendet till för att få ett antal frågeställningar belysta. Ärendet föredrogs av projektingenjör Sten Reutervik vid samhällsbyggnadsförvaltningen. Regionstyrelsens förslag till fullmäktige Tekniska nämndens förslag till ny va-taxa godkänns med det av ledningskontoret föreslagna tillägget. Expedieras: Tekniska nämnden Ekonomidirektören, Ledningskontoret

47 Ledningskontoret Åsa Högberg Ärendenr. Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum (1) Förslag till förändring av VA-taxan 2011 Tekniska nämnden föreslår i protokollsutdrag , 41, att VAtaxan görs om enligt den nya lagen Lag om allmänna vattentjänster och skrivningen gällande dagvattenhanteringen. För anläggningsavgiften innebär förändringen att de som ligger inom verksamhetsområde även för dagvatten får en höjning och de som ligger utanför får en sänkning. Den nya utformningen innebär för det stora flertalet bara marginella förändringar av brukningsavgifterna. För de fastigheter som får en betydande höjning gäller att vid införande av dessa taxeföreskrifter tillämpas en övergångs/dämpningsregel som gäller i tre år (36 månader) efter det att taxeföreskrifterna träder ikraft. Regeln gäller fastigheter jämställda med bostadsfastigheter enligt 3 i taxa för Region Gotlands allmänna vatten- och avloppsanläggning. Avgiften höjs stegvis över tre år. Detta avser fastigheter som får en höjning, inklusive moms, av den fasta brukningsavgiften med mer än 20% dock minst kronor (motsvarar 4 stycken 14.1 d) om förslaget till ny va-taxa skulle tillämpats fullt ut. För förtydligande av effekten per 12-månadersperiod se bifogad tabell. Ledningskontoret tillstyrker tekniska nämndens förslag till förändring av anläggnings- och brukningsavgifterna. Förslag till regionstyrelsen för beslut i regionfullmäktige Tekniska nämndens förslag till höjning av VA-taxan fastställs att gälla från och med Bo Dahllöf regiondirektör Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Postgiro Org. nr Webbplats

48 Alla avgifter inkluderar moms Ex på fastigheter Dagens taxa från 1 jan 2011 Förslag Nya avgifter dagvatten Övrig anmärkning Differens ** Ex skola ansluten till vatten, spill och dagvatten med en tariffenhet Förbrukning, 1400 m 3 /år, 4000 kvm BTA kr B Fast andel: kr E Rörlig del: kr kr A Fast andel: kr* C skillnad kr, D kr/per år i 3 år F Rörlig andel: kr *Varav dagvatten avgift kr (40 enheter) För 40 enheter BTA kr (<40 enheter 900 kr/enhet G Total skillnad kr Ex campinganläggning m2 BTA, 13 tariffenheter, Förbrukning om m 3 /år ansluten till vatten och spill kr Fast andel: kr Rörlig del kr kr Fast andel: kr Rörlig andel kr Inget dagvatten Hög förbrukning, eftersom sänkning av rörliga delen sker blir det en lägre kostnad totalt kr ** Ex affärsbyggnad, 6700 kvm BTA med en tariffenhet och en förbrukning om m3/år. Ansluten till vatten spill och dagvatten kr B Fast andel: kr E Rörlig del: kr kr A Fast andel: kr* C skillnad kr D kr/år i 3 år F Rörlig del: kr *varav dagvatten kr (67 enheter) För 67 tariffenheter BTA kr (<40 enheter 900 kr/enhet > kr/enhet) G Total skillnad kr ** Ex på beräkning för förhöjd fast brukningsavgift (C) fördelad på 36 månader C/36 x 12 = D A B = C C (E-F) = G Berörda fastigheter som har fått mer än 20 % alt kr höjning mot tidigare Nytillkomna fastigheter med tariffenheter > 4 kommer att under 3-årsperioden få uppdelning enligt övergångsregeln.

49 Tekniska nämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL TN 41 Förslag till ny VA-taxa för Region Gotland SBF Au 28 Sedan den 1:a januari 2007 gäller Lag om allmänna vattentjänster som ersätter den tidigare VA-lagen. Med anledning av den nya lagen och den mycket tydliga skrivningen gällande dagvattenhanteringen måste Gotlands taxa avseende vatten och avlopp göras om. I samband med arbetet har förvaltningen inriktat sig på att utformningen så mycket som möjligt skall följa övriga Sverige och därmed branschorganisationen Svenskt Vattens rekommendationer. För anläggningsavgiften innebär förändringen att de som ligger inom verksamhetsområde även för dagvatten får en höjning. De som ligger utanför får en sänkning. Den nya utformningen innebär för det stora flertalet (ca 96%) bara marginella förändringar av brukningsavgifterna. De som får större förändringar är fastigheter med stora byggnader, t.ex. skolor och butiker, som hittills betalat samma fasta avgift som villor. De som får största ökningen föreslås få denna uppdelad på tre år. För att säkerställa möjligheten att kunna ta ut avgifterna för dagvatten måste verksamhetsområdena för dagvatten tas fram och fastställas av Regionfullmäktige. Förvaltningen har preliminärt tagit fram ca 14 områden som blir aktuella. Dessa kommer efter ytterligare kontroll att underställas Tekniska nämndens bedömning. Arbetsutskottets förslag till tekniska nämnden Förslag till ny VA-taxa tillstyrks och överlämnas till regionstyrelsen/regionfullmäktige. Tekniska nämndens beslut Enligt arbetsutskottets förslag. Protokollsutdrag: SBF planeringsavd Regionstyrelsen//RF + handl Justerare Utdragsbestyrkare

50 GOTLANDS Datum (2) KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Sten Reutervik Tekniska nämnden Region Gotland Förslag till nv VA-taxa för Region Gotland Sedan den l :a januari 2007 gäller "Lag om allmänna vattentjänster" som ersätter den tidigare "VA-lagen". Med anledning av den nya lagen och den mycket tydliga skrivningen gällande dagvattenhanteringen måste Gotlands taxa avseende vatten och avlopp göras om. Ett första steg togs I samband med arbetet har förvaltningen inriktat sig på att utformningen så mycket som möjligt skall följa övriga Sverige och därmed branschorganisationen Svenskt vattens rekommendationer. För anläggningsavgiften innebär förändringen att de som ligger inom verksamhetsområde även för dagvatten får en höjning. De som ligger utanför får en sänkning. Den nya utformningen innebär för det stora flertalet (ca 96%) bara marginella förändringar av brukningsavgifterna. De som får större förändringar är fastigheter med stora byggnader, t.ex. skolor och butiker, som hittills betalat samma fasta avgift som villor. De som får största ökningen föreslås få denna uppdelad på tre år. De totala intäkterna första året föreslås oförändrade och bara omfördelas enligt ovan. På grund av den uppdelade höjningen för de som får den största höjningen skulle de nominella beloppen för bostadsavgiften och dagvattenavgiften behöva sänkas det andra och tredje året för att behålla intäkterna oförändrade. Förvaltningen föreslår dock att dessa behålls oförändrade vilket innebär en ökning av intäkterna med 2,0-2,5 %/år. Detta skulle kunna kompensera underskottet på eget kapital på ca 4 miljoner. För att säkerställa möjligheten att kunna ta ut avgifterna för dagvatten måste verksamhetsområdena för dagvatten tas fram och fastställas av Regionfullmäktige. Förvaltningen har preliminärt tagit fram ca 14 områden som blir aktuella. Dessa kommer efter ytterligare kontroll att underställas Tekniska nämndens bedömning.

51 Då förändringarna i taxan är mycket omfattande synes en detaljerad redogörelse av förändringarna vara svår att göra begriplig varför i stället nedanstående tre bilagor bifogas ärendet. Konsultens PM Förslag till ny VA-taxa Nu gällande VA-taxa Samhällsbyggnadsfbrvaltningen föreslår att nämnden tillstyrker förslaget och vidarebefordrar det till Regionsfullmäktige för beslut. SAMHÄLLSBYGGNADSFORVALTNINGEN Bertil Klintbom Förvaltningschef Ann-Sofi Lindskog Avdelningschef Bilagor: Konsultens PM Förslag till ny VA-taxa Nu gällande VA-taxa

52 SWECO Region Gotland FÖRSLAG NY VA-TAXA Anpassning av VA-taxan efter vattentjänstlagen och branschorganisationen Svenskt Vattens rekommendationer. Stockholm Uppdragsnummer SWECO Gjörwellsgatan 22 Box 34044, Stockholm Telefon Telefax l GIGIQA 08 UU 695 UOO 60 UU 10 l W Uppdrag ; f remissvarttaxa abva blanketter original\abva och taxanwataxa 2011\rapport docx nmifft\ SWEtO

53 SWECO Bakgrund Region Gotland har efter den nya vattentjänstlagens inträde den 1/ tagit fram förslag till ny VA-taxa i enlighet med den nya lagstiftningen samt branschorganisationens rekommendationer. Vad den nya lagen bl.a. tydliggör är att dagvatten är en separat tjänst som huvudmannen (regionen) tillhandahåller. Konsekvenserna av det är att det tydligt ska framgå i va-taxan vad avgiften är för tjänsten är. Det nya taxeförslaget som är framtaget följer riktlinjerna, en separat dagvattenavgift föreslås införas och avgiften bygger på branschorganisationen Svenskt Vattens rekommendationer. En översyn av gällande konstruktion av va-taxa har samtidigt genomförts. VA-taxan har anpassats till gällande rekommendationer och branschpraxis. Vilka förändringar som föreslås presenteras kortfattat nedan. Anpassningar föreslås i både anläggningstaxan och brukningstaxan. Förändringar i Anläggningstaxan Justeringar har genomförts i anläggningstaxan, bl.a. föreslås avgiften förbindelsepunktsavgift delas i två avgifter en servisavgift och en förbindelsepunktsavgift. Uppdelningen är i enlighet med branschens riktlinjer. Uppdelningen ger en större tydlighet i taxan då servis- avgiften motsvarar själva inkopplingsavgiften medan FP-avgiften är en avgift för att fastigheten får tillgång till vatten- och avlopp. Den andra förändringen är att dagvatten specificeras i avgifterna som en separat tjänst. Konsekvenserna blir att avgiftsnivån höjs för avgifterna då dagvatten inkluderas i avgiften. Avgiften för en normal- villa inom regionen blir dock oförändrad då anslutning till dagvatten inte idag är vanligt förekommande. Förslaget ger en bättre kostnads- täckning när det blir aktuellt att bygga områden med dagvatten- omhändertagande i kommunen. En annan förändring som föreslås och som följer branschorganisationens rekommendationer är att industrifastigheter föreslås betala en avgift utifrån tomtens storlek istället för byggnadens bruttoarea, BTA. Avgift per tomtyta har prövats i va-nämnden som funnit att den ger en mer rättvisande avgift för industrifastighet. Nedan följer en redovisning av konsekvenserna av förslaget på olika typfastigheter inom kommunen. Region Gotland 1 ( 5 ) Uppdrag ;... h:\tfremissvar\taxaabvablanketteroriginal\abvaochtaxan\va- ftmir?f»f* t-orslag Ny va-taxa taxa 201 nrappon 201 ooaos.docx SWcCO

54 SWECO Tabell 1, Anläggningsavgift per olika typfastigheter, inkl moms Inkl moms Dagens Taxa Förslag Differens Villa ansluten till vatten och spill kr kr kr Villa ansluten till vatten, spill och dagvatten kr kr kr Flerfamiljshus, 15 lägenheter ansluten till vatten och spill kr kr kr Industrifastighet 5000 m 2 tomt, 500 m 2 bruttoarea (BTA) ansluten till vatten och spill kr kr kr Förändringar i brukningstaxan Dagvattenavgift har även införts i brukningstaxan. Bakgrunden är som tidigare nämnts anpassningar till gällande lagstiftning. Konsekvenserna blir en mer rättvis va-taxa, eftersom endast de, som har dagvattentjänsten är med och betalar för dagvattenkostnaderna. Dagvattenavgiften för en villa blir i förslaget 625 kronor inkl moms. Den nya avgiften ger inte mer intäkter för huvudmannen. Avgiften per tariffenheten sänks för att ge samma totala intäkter som tidigare. En jämförelse av befintlig konstruktion av brukningsavgifter mot branschorganisationens rekommendationer har genomförts. Jämförelsen visar att lokalfastigheter (exempelvis kommersiella fastigheter, kommunens fastigheter, affärsfastigheter) idag inte betalar en avgift som står i relation till fastighetens storlek. Tabell 2 visar exempelvis att en skola betalar lika stor fast avgift (avgift ex kl förbrukningsavgift) som en villa. Enligt branschorganisationen ska lokalfastigheter betala en avgift som står i relation till andra bostadsfastigheter, dvs efter antalet tariffenheter (lägenheter). För lokalfastigheter räknas därför fastighetens bruttoarea (BTA) om till antalet tariffenheter där varje 100-tal BTA-yta räknas som en tariff. Region Gotland Förslag Ny va-taxa 2(5) Uppdrag ; h:\tf remissvarttaxa abva blanketter original\abva och taxan\vataxa 2011\rapport docx SWECO

55 SWECO Vidare är rekommendationerna att industrifastigheter liksom i anläggningstaxan ska betala en avgift efter tomtens yta. Det finns ca 4 st fastigheter idag som klassas som industrifastigheter (annan fastighet) inom kommunen. Förändringen innebär en omfördelning av avgifter där lokalfastigheter får betala en större fast avgift mot tidigare. För att konsekvenserna inte ska slå allt för hårt föreslås en stegvis höjning av avgiften av avgiften för drygt 500 abonnenter. Tabell 2 Redovisning av konsekvenser av förslaget för olika typfastigheter ( år 1) Inkl moms Dagens taxa med förslag till höjning från 1 Jan 2011 Förslag Differens Villa ansluten till vatten, spill och dagvatten med en örbrukning om 1 00 m 3 /år kr Fast andel 1 : kr 5315kr Fast andel: kr 76kr Villa ansluten till vatten och spill med en förbrukning om 1 00 m 3 /år 5239 Fast andel: kr 4689 Fast andel: kr - 550kr Flerfamiljshus ansluten till vatten och spill, 15 Igh och en förbrukning om m 3 /år kr Fast andel: kr kr Fast andel: 14595kr kr Solklintskolan ansluten till vatten, spill och dagvatten Förbrukning, 1400 m 3 /år, 4000 kvm BTA kr Fast andel: kr ( kr efter 3 år ) Fast andel: kr kr Rabatt år kr ( kr) Grundavgift, tariffavgift samt i förekommande fall dagvattenavgift Region Gotland Förslag Ny va-taxa 3(5) Uppdrag ; h:\tf remissvarttaxa abva blanketter original\abva och taxanwataxa 2011\rapport docx SWECO

56 SWECO Inkl moms Dagens taxa med förslag till höjning från 1jan 2011 Förslag Differens Camping/Hotell Kneipbyn 4030m2BTA, 13 tariffenheter, förbrukning om m 3 /år ansluten till vatten och spill kr Fast andel: 19945kr kr Fast andel: kr kr Stormarknad Ica Maxi, 6700 kvm BTA med en förbrukning om m3/år. Ansluten till vatten spill och dagvatten kr Fast andel: kr kr Fast andel: kr Rabatt år kr kr kr Förslaget innebär ingen förändring av totala intäkterna som tidigare nämnts och inte heller förändring i fördelningen mellan fasta (ca 1/3) och rörliga (ca 2/3) intäkter. Av ovanstående tabell kan utläsas att den fasta andelen av avgifter för skolan och stormarknaden är i nuvarande taxa för låg. De betalar en fast avgift idag som motsvarar vad en villa betalar. Avgiften står inte i proportion till fastighetens storlek och den nytta som fastigheten har av kommunens tjänster för vatten och avlopp. Campingplatsen som är en storförbrukare får en något högre avgift. De betalar en högre fast avgift men kompenseras av ett lägre m 3 -pris, se tabell 3. Region Gotland Förslag Ny va-taxa 4(5) Uppdrag ; h:\tf remissvar\taxa abva blanketter originalxabva och taxan\vataxa 2011\rapport docx SWECO

57 SWECO Tabell 3 Förslag till nya avgifter, inkl moms Avgiftsparameter Avgift idag 2 Avgiftsförslag Differens Grundavgift kr kr Okr Tariffenhetsavgift Bostadsfastighet kr 900kr -550 kr Tariffenhetsavgift.okalfastigheter/ industrifastigheter kr (en tariffenhet per fastighet) (1-40enh.)900kr (40-80 enh.) 675 kr (80- enh.) 450 kr -550 kr Förbrukningsavgift/m 3 26:94 kr/m 3 26:94 kr/m 3 + 0kr Bostadsfastigheter r örbrukningsavgift/m 3 28: 12 kr/m 3 26:94 kr/m 3-1:1 8 kr/m 3 ndustrier och lokalfastigheter Dagvattenavgift/tariffenhet ~ 625 kr/enhet 625 kr/enhet Annika Åström Sweco Environment! Avgifterna redovisas inklusive förslag till höjning av avgift från 1 januari 2011 Region Gotland Förslag Ny va-taxa 5(5) Uppdrag ; h:\tf remissvar\taxa abva blanketter original\abva och taxanwataxa 2011\rapport docx SWECO

58 Taxa för Region Gotlands allmänna vatten- och avloppsanläggning Förslag

59 TAXA för Region Gotlands allmänna vatten- och avloppsanläggning Antagen av kommunfullmäktige den Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är Region Gotland. Förvaltningen av va-anläggningen handhas under tekniska nämnden av samhällsbyggnadsförvaltningen. Avgifter enligt denna taxa ska betalas till huvudmannen. 1 För att täcka nödvändiga kostnader för Region Gotlands allmänna vatten- och avloppsanläggning ska ägare av fastighet inom anläggningens verksamhetsområde och annan som enligt lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster (vattentjänstlagen) jämställs med fastighetsägare, betala avgifter enligt denna taxa. Avgiftsskyldig för ändamålet Dagvatten gata (Dg) är även den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i 27 i vattentjänstlagen är uppfyllda. 2 Avgifterna utgörs av anläggningsavgifter och brukningsavgifter. Avgiftsbeloppen anges både inklusive och exklusive moms. 3 I dessa taxeföreskrifter avses med Bostadsfastighet: fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för bostadsändamål. Med bostadsfastighet jämställs fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för vissa andra ändamål där lokalytan är det viktigaste sett ur användarsynpunkt. Exempel på sådana byggnader är: Kontor, Förvaltning, Butiker, Utställningslokaler, Hotell, Restauranger, Hantverk, Utbildning, Sjukvård, Stormarknader, Sporthallar och Camping. Annan fastighet: fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för annat ändamål än bostadsändamål och som inte enligt ovan jämställs med bostadsfastighet. Obebyggd fastighet: fastighet som enligt detaljplan är avsedd för bebyggande, men ännu ej bebyggts och inte heller har beviljats bygglov.

60 Tariff: ett eller flera utrymmen i byggnad som i upplåtelsehänseende bildar en enhet. I fråga om sådana utrymmen i bostadsfastighet eller därmed jämställd fastighet enligt ovan, räknas varje påbörjat 100-tal m 2 bruttoarea (BTA) enligt svensk standard SS som en tariffenhet. För annan fastighet räknas varje påbörjad 1500-tal tomtyta som en tariffenhet. För husvagnscamping avses med en tariff, förutom ovan, även varje påbörjat tiotal uppställningsplatser för husvagn Avgift tas ut för nedan angivna ändamål: Ändamål Anläggningsavgift Brukningsavgift Örsörjning tenavlopp ch drän.vattena-vdopp från Ja Ja Ja Ja Ja Ja fastighet Dg, dagvattenavlopp från allmän Ja Ja platsmark 4.2 Avgiftsskyldighet för vart och ett av ändamålen V, S och Df inträder när huvudmannen upprättat förbindelsepunkt för ändamålet och informerat fastighetsägaren om förbindelsepunktens läge. Avleds Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt upprättats, inträder avgiftsskyldighet när åtgärder för bortledandet av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. Härvid förutsätts att samtliga i 24 första stycket l och 2 i lagen om allmänna vattentjänster angivna förutsättningar för avgiftsskyldighet är uppfyllda. 4.3 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg inträder när åtgärder för bortledande av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. 4.4 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg gäller även för den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i 27 i lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda. 4.5 Anläggningsavgift ska beräknas enligt taxa som gäller vid den tidpunkt när avgiftsskyldighet inträder. 2(11)

61 ANLÄGGNINGSAVGIFTER ( 5-13) Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdeskatt För bostadsfastighet och därmed enligt 3 jämställd fastighet ska anläggningsavgift betalas. Avgift utgår per fastighet med: a) en avgift avseende framdragning av varje uppsättning servisledningar till förbindelsepunkter för V, S och Df b) en avgift avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df c) en bostadsavgift per tariffenhet d)* en grundavgift för bortledande av Df om bortledande av dagvatten sker utan att förbindelsepunkt för Df upprättats Med moms Vatten + Spill kr Med moms Vatten + Spill + Dagvatten kr kr kr kr kr kr * Avgift enligt 5.1 d) tas inte ut om avgift tas ut för Df enligt 5.1 a) och b). I det fall avgift enligt 5.1 d) tas ut reduceras avgift enligt 5.1 a) och b) enligt 8 eftersom servisledning i detta fall inte lagts och förbindelsepunkt inte har upprättats för Df. Föreligger ej avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål, se Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt 5.1 a) lika mellan fastigheterna. 5.3 Antalet tariffenheter bestäms efter de ritningar enligt vilka bygglov beviljats, eller efter annan ritning eller uppmätning som huvudmannen godkänner. 5.4 Dras ytterligare servisledningar fram och upprättas ytterligare förbindelsepunkter ska avgifter betalas enligt 5.1 a) och b). 5.5 Sker om- eller tillbyggnad, uppförs ytterligare byggnad eller ersätts riven bebyggelse på fastighet ska bostadsavgift betalas enligt 5. l c) för varje tillkommande tariffenhet. 5.6 För varje tariffenhet som tillkommit med stöd av tillfälligt lov eller avser sådant intermittent nyttjande som inte kräver nytt bygglov var gång, gäller att på brukningsavgiften tillkommer årligen en femtondedel av det brukningsårets anläggningsavgifter enligt 5.1 c). Sådan förhöjd brukningsavgift betalas i högst 15 år. 3(11)

62 Skulle en tariffenhet enligt första stycket meddelas ett stadigvarande bygglov innan det gått 15 år, skall anläggningsavgifter bestämmas enligt den taxa som gäller när sistnämnda lov meddelades. Från det beloppet ska avräknas belopp som betalats för sådan förhöjd brukningsavgift som avses i första stycket. 5.7 Tillkommer bortledning av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt för Df upprättats, ska avgift betalas enligt 5.1 d). 5.8 Bostadsfastighet debiteras verklig kostnad enligt offert för utförande av sprinklerservis För annan fastighet ska anläggningsavgift betalas. Avgift utgår per fastighet med: a) en avgift avseende framdragning av varje uppsättning servisledningar till förbindelsepunkter för V, S och Df b) en avgift avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df c) en avgift per m 2 tomtyta d)* en grundavgift för bortledande av Df om bortledande av dagvatten sker utan att förbindelsepunkt för Df upprättats Med moms Vatten + Spill kr Med moms Vatten + Spill + Dagvatten kr kr kr 20kr 25kr kr * Avgift enligt 6.1 d) tas inte ut om avgift tas ut för Df enligt 6.1 a) och b). I det fall avgift enligt 6.1 d) tas ut reduceras avgift enligt 6.1 a) och b) enligt 8 eftersom servisledning i detta fall inte lagts och förbindelsepunkt inte har upprättats för Df. Föreligger ej avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål, se Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt 6.1 a) lika mellan fastigheterna. 6.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som huvudmannen godkänner. 6.4 Huvudmannen kan, om godtagbar säkerhet ställs, medge anstånd med erläggande av tomtyteavgift för andel av fastighets areal, motsvarande mark som tills vidare inte utnyttjas för verksamheten på fastigheten. Anstånd medges för viss tid, högst 10 år. Om mark under anståndstiden genom fastighetsbildningsåtgärd frångår fastigheten upphör anståndsmedgivandet att gälla och resterande tomtyteavgift förfaller till betalning. 4(11)

63 Utestående belopp löper med ränta enligt 5 räntelagen (SFS 1975:635) från den dag anståndet beviljats tills anståndet upphör. För tid därefter utgår dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen. 6.5 Dras ytterligare servisledningar fram och upprättas ytterligare förbindelsepunkter ska avgifter betalas enligt 6.1 a) och b). 6.6 Ökas fastighets tomtyta, ska avgift betalas enligt 6.1 c) för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte ska anses vara förut erlagd. 6.7 Tillkommer bortledande av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt för Df upprättats, ska avgift betalas enligt 6.1 d). 6.8 Annan fastighet debiteras verklig kostnad enligt offert för utförande av sprinklerservis För obebyggd fastighet och fastighet, för vilken den allmänna anläggningen inte brukas ska anläggningsavgifter betalas enligt 5.1 respektive 6.1. För bostadsfastighet ska bostadsavgift i sådant fall erläggas för en lägenhet. För annan fastighet ska tomtyteavgift erläggas för l 500 m 2 tomtyta. 7.2 Bebyggs obebyggd fastighet eller vill ägaren av bebyggd fastighet som avses i 7. l bruka den allmänna anläggningen, ska eventuellt resterande avgifter erläggas enligt 5 och Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål, ska reducerade avgifter betalas enligt följande: Avgifter för framdragen servisledning - en ledning 70 % av avgift enligt 5.1 a) resp. 6.1 a) tvåledningar 85%" " tre ledningar 100%" " Avgifter i övrigt V S Df Dg Avgift per uppsättning FP 5. 1 b) Bostadsavgift 5.1 c) Grundavgift för Df utan FP 5.1 d) Avgift per uppsättning FP 6. 1 b Tomtyteavgift 6.1 c Grundavgift för Df utan FP 6.1 d 30% 30% 30% 30% 50% 50% 50% 50% 20% - 100% 20% - 100% - 20% _ 20% Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. 5(11)

64 8.2 Inträder avgiftsskyldighet för ändamål, för vilket avgiftsskyldighet inte tidigare förelegat, ska avgifter betalas enligt För servisledning som på fastighetsägarens begäran utförs senare än övriga servisledningar ska, utöver avgift enligt 8.1, en etableringsavgift betalas om 40 % av avgiften enligt 5.1 a). Etableringsavgiften avses täcka huvudmannens merkostnader till följd av att arbete ej utförs i samband med framdragning av övriga servisledningar. 9 Den som svarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls ska betala anläggningsavgift. Avgift utgår med Utan moms Med moms En avgift per m 2 allmän platsmark för 16:80 kr/m2 21:00 kr/m2 anordnande av dagvattenbortledning 10 Avgifter enligt 5-6 är baserade på indextalet XXX ( ) i konsumentprisindex, KPI. När detta index ändras, har tekniska nämnden rätt att reglera avgiftsbeloppen därefter, dock inte oftare än en gång årligen. 11 Om kostnaden för att förse viss eller vissa fastigheter med vatten och avlopp i beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområdet i övrigt, ska enligt lagen om allmänna vattentjänster avgifter utgå enligt särskilt antagen särtaxa. Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna anläggningsavgifter enligt ovan angivna grunder får huvudmannen och fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig istället träffa avtal om avgiftens storlek Sedan avgiftsskyldighet inträtt, ska avgift betalas inom tid som anges i räkning Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, ska erläggas dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen från den dag betalningen skulle ha skett Uppgår avgiften till belopp, som är betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft och övriga omständigheter, ska om fastighetsägaren så begär och godtagbar säkerhet ställs, avgiften fördelas på årliga inbetalningar under viss tid, dock högst 10 år. Ränta ska ef läggs enligt 5 räntelagen på varje del av avgiften som förfaller till betalning i framtiden från den dag då den första inbetalningen ska ske till dess ifrågavarande del av avgiften betalas eller ränta ska erläggas enligt (11)

65 12.4 Avgiftsskyldighet enligt 5.5, 5.6, 6.6 eller 7.2 föreligger, då bygglov för avsett ändrat förhållande meddelats eller ändrat förhållande -1 ex ökning av tomtyta - inträtt utan att bygglov erfordrats eller meddelats. Det åligger fastighetsägaren att omgående anmäla till huvudmannen när det ändrade förhållandet inträtt. Försummar fastighetsägaren denna anmälningsplikt, tas ut dröjsmålsränta enligt 12.2 för tiden från det två månader förflutit sedan avgiftsskyldighet inträdde och fram till dess avgiften betalas Om efter ansökan från fastighetsägare och särskilt medgivande av huvudmannen ledningar utförts på annat sätt eller försetts med andra anordningar än huvudmannen funnit erforderligt, ska fastighetsägaren som begärt arbetets utförande ersätta huvudmannen överenskomna kostnader härför Begär fastighetsägare att ny servisledning ska utföras i stället för redan befintlig och finner huvudmannen skäl bifalla ansökan härom, är fastighetsägaren skyldig bekosta dels den nya servisledningens allmänna del med det avdrag som befinns skäligt med hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick, dels borttagandet av den tidigare servisledningens allmänna del Finner huvudmannen påkallat att utföra ny servisledning i stället för och med annat läge än redan befintlig, är huvudmannen skyldig att ersätta fastighetsägaren hans kostnad för fastighetens del av den nya servisledningen och dess inkoppling med det avdrag som befinns skäligt med hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick. 7(11)

66 BRUKNINGSAVGIFTER ( 14-21) Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdeskatt För bebyggd fastighet ska brukningsavgift betalas. Avgift utgår per fastighet med: Utan moms Med moms a) en grundavgift per år 876 kr l 095 kr b) en avgift per m levererat vatten 21,55 kr 26,94 kr c) en bostadsavgift per år och tariffenhet för 720 kr 900 kr bostadsfastighet d) en avgift per år och tariffenhet^ för fastighet som jämställs med bostadsfastighet enligt 3 samt annan fastighet enligt följande: enhet kr 900 loenhet kr 675 loenhet kr 450kr e) en avgift per år och tariffenhet för omhändertagande av dagvatten från fastighet om 250 kr 313 kr f) en avgift per år och tariffenhet för omhändertagande av dagvatten från allmän platsmark om 250 kr 313 kr 1) För fastighet jämställd med bostadsfastighet räknas varje påbörjad 100-tal BTA-yta som en tariffenhet. För annan fastighet räknas varje påbörjad 1500-tal tomtyta som en tariffenhet För obebyggd fastighet utgår endast grundavgift enligt 14.1 a) Om avgiftsskyldighet inte föreligger för samtliga ändamål fördelas avgifterna 14.1 a, b, c och d enligt följande: Avgift Grundavgift 14.1 a Förbrukningsavgift 14.1 b) Tariffenhetsavgift 14.1 c och d) Vatten 80% 42% 80% Spill 80% 58% 80% 14.4 Fastighetsägaren är betalningsansvarig för allt vatten som levereras till fastigheten. Har huvudmannen bestämt att för bebyggd fastighet vattenförbrukningen tillsvidare inte ska eller inte kan fastställas genom mätning, tas avgift enligt 14.1 b) ut efter en antagen årsförbrukning om 200 mvtariffenhet 14.5 För s k byggvatten ska brukningsavgift betalas enligt 14.1 b). Om mätning inte sker, antas den förbrukade vattenmängden uppgå till 200 m 3 per fastighet för fastigheter med högst 6 tariffenheter. För fastigheter med 7 eller fler tariffenheter antas den förbrukade vattenmängden uppgå till 30 m 3 per tariffenhet. 8(11)

67 14.6 För extra matställe (utöver ett per fastighet) ska en årlig avgift betalas med ett belopp motsvarande 50 % av grundavgiften enligt 14.1 a). Beloppet avrundas till närmaste hela krontal. Parallellkopplade vattenmätare räknas som ett matställe Antas mätaren visa annan förbrukning än den verkliga, låter huvudmannen undersöka mätaren, om huvudmannen anser det nödvändigt eller om fastighetsägaren begär det. Vid ovan avsedd undersökning eller prövning bestäms mätarens felvisning i två kontrollpunkter enligt SWEDACs föreskrifter om vatten- och värmemätare, STAFS 2007:2. Kan mätfelets storlek inte bestämmas eller har mätaren inte fungerat, har huvudmannen rätt att uppskatta förbrukningen. Fastighetsägare som inte godtar huvudmannens beslut efter genomförd undersökning eller huvudmannens uppskattning av förbrukningen, kan begära prövning av frågan hos Statens va-nämnd Har fastighetsägare begärt undersökning av vattenmätare och mätaren härvid godkänns, ska fastighetsägaren ersätta huvudmannen för undersökningskostnaderna i enlighet med vad som framgår av För spillvattenmängd (kylvatten o dyl.), som enligt huvudmannens medgivande avleds till dagvattennätet, ska betalas avgift med 50 % av avgiften enligt 14.1 b) Fastighet med sprinklerservis betalar en årlig fast avgift. För sprinklerservis mindre än 75 mm utgår tre (3) bostadsavgifter enligt 14.1 c) per år och servis. För sprinklerservis större än 75 mm utgår fem (5) bostadsavgifter enligt 14.1 c) per år och servis För industri eller annan rörelse, som under kalenderåret förbrukar mer än m 3 vatten och är ansluten till kommunalt kommui vattenledningsnät utgår avgift enligt 14.1 b ändamål vatten enligt följande: m 3 90% av avgift 14.1 b (ändamål vatten enl ) m 3 80% av avgift 14.1 b (ändamål vatten enl ) m 3 75% av avgift 14.1 b (ändamål vatten enl ) % av avgift 14.1 b (ändamål vatten enl ) 15 Den som svarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls ska betala brukningsavgift. Avgift utgår med Utan moms Med moms En avgift per m 2 allmän platsmark för Regleras Regleras genom bortledning av dagvatten genom avtal avtal 9(11)

68 16 Tillförs avloppsnätet större spillvattenmängd än som svarar mot levererad vattenmängd eller avleds inte hela den levererade vattenmängden till avloppsnätet, och är skillnaden avsevärd, ska avgift för spillvattenavlopp betalas efter den mängd spillvatten som avleds till avloppsnätet. Mängden ska bestämmas genom mätning på fastighetsägarens bekostnad av ifrågavarande vatten- eller spillvattenmängd eller på annat sätt som överenskommits mellan huvudmannen och fastighetsägaren. 17 Har huvudmannen på fastighetsägarens begäran vidtagit åtgärd eller har på grund av att fastighetsägarens åsidosatt sin skyldighet vattentillförseln avstängts eller reducerats eller annan åtgärd vidtagits av huvudmannen debiteras följande avgifter: Undersökning av vattenmätare 75 % av avgiften enl a) Nedtagning av vattenmätare 50 % av avgiften enl. 14. l.a) Uppsättning av vattenmätare 50 % av avgiften enl. 14. l.a) Montering och demontering av strypbricka i 100 % av avgiften enl.l4.1.a) vattenmätare Avstängning av vattentillförsel 100 % av avgiften enl. 14. l a) Påsläpp av vattentillförsel 100 % av avgiften enl. 14. l a) Länsning av vattenmätarbrunn 100 % av avgiften enl. 14.la) Förgäves besök 50 % av avgiften enl. 14. l a) För borttagande av hinder för möjliggörande av avläsning debiteras avgift utifrån nedlagd tid enligt huvudmannens timtaxa. Vid byte av frusen vattenmätare debiteras också vattenmätarens verkliga kostnad. För tjänster på annan tid än kontorstid tillkommer 100 % av ovan angivna avgifter. 18 Om kostnaden för att förse viss eller vissa fastigheter med vatten och avlopp i beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområdet i övrigt, ska enligt lagen om allmänna vattentjänster avgifter utgå enligt särskilt antagen särtaxa. Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt får huvudmannen och fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig istället träffa avtal om avgiftens storlek. 10(11)

69 19 Avgift enligt 14.1 a), c), d), e) och f) debiteras i efterskott per månad, kvartal, tertial eller halvår enligt beslut av huvudmannen. Avgift enligt 14.1 b) debiteras i efterskott på grundval av enligt mätning förbrukad vattenmängd eller annan grund som anges i 14 och 16. Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, ska erläggas dröjsmålsränta på obetalt belopp enligt 6 räntelagen från den dag betalning skulle skett. Sker enligt huvudmannens beslut mätaravläsning inte för varje debitering, far mellanliggande debiteringar ske efter uppskattad förbrukning, dock att mätaravläsning och debitering efter verklig förbrukning ska ske i genomsnitt minst en gång per år. Avläsning och debitering ska därjämte ske på fastighetsägarens begäran med anledning av fastighetsöverlåtelse. 20 Har fastighetsägare begärt att huvudmannen ska företa åtgärd för att underlätta eller möjliggöra hans brukande av anläggningen i visst fall eller avseende eller har i övrigt särskild åtgärd påkallats på grund av fastighetens va-förhållanden, har huvudmannen rätt att träffa avtal om brukningsavgiftens storlek. 21 Avgifter enligt 14 är baserade på indextalet XX ( ) i konsumentprisindex, KPI. När detta index ändras har tekniska nämnden rätt att reglera avgiftsbeloppen därefter, dock inte oftare än en gång årligen. TAXANS INFÖRANDE 22 Denna taxa träder i kraft De brukningsavgifter enligt 14.1, 14.5 och 14.9 samt 16, som är baserade på uppmätning hos fastighetsägare, ska därvid tillämpas i fråga om den vattenmängd som levereras och den spillvattenmängd som släpps ut efter den ovan angivna dagen för taxans ikraftträdande. *** Mål som rör tvist mellan fastighetsägare och huvudmannen beträffande tillämpning och tolkning av denna taxa prövas av statens va-nämnd jämlikt 53 lagen om allmänna vattentjänster. ii(ii)

70 Regionfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 7 Verksamhetsområden för dagvatten och gata Innehåll Regionstyrelsens förslag , 175 Ledningskontoret Tekniska nämnden , 108 Önskas ytterligare handlingar eller uppgifter i detta ärende, v.g. ring

71 PROTOKOLL Regionstyrelsen Regionstyrelsens arbetsutskott Rs 175 Au 139 Verksamhetsområden för dagvatten och gata KS 2011/292 - Tekniska nämnden , - Ledningskontoret Tekniska nämnden har upprättat förslag till verksamhetsområden för dagvatten och gata. Dessa verksamhetsområden ska fastställas av regionfullmäktige, (som är huvudman för allmän VA-anläggning) som i sin tur ska meddela sitt beslut tillsammans med kartor till länsstyrelsen. Den nya vattentjänstlagen har medfört att det krävs särskilda verksamhetsområden för dagvatten för att kunna ta ut avgifter för dagvatten. För att kunna få intäkter (avgifter) enligt föreslagen budget måste verksamhetsområden vara gällande från samma tidpunkt som VA-taxan. Ledningskontoret har föreslagit att tekniska nämndens förslag antas. Regionstyrelsens förslag till fullmäktige Av tekniska nämnden upprättade förslag till verksamhetsområden för dagvatten och gata fastställs. Beslutet med tillhörande kartor översänds till länsstyrelsen.

72 Ledningskontoret Jan Von Wachenfeldt Ärendenr KS 2011/ Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (2) Datum 12 maj 2011 Regionstyrelsen Verksamhetsområden för dagvatten Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar fastställa föreslagna verksamhetsområden för dagvatten. Bakgrund Med anledning av den nya vattentjänstlagens bestämmelser rörande avgiftsuttag för dagvatten, krävs att de verksamhetsområden för dagvatten som skall omfattas av VA-taxan fastställs. Enligt vattentjänstlagen skall huvudman för allmän VA-anläggning bestämma anläggningens verksamhetsområde och meddela länsstyrelsen detta. Ett förslag till nya verksamhetsområden för dagvatten behandlas av tekniska nämnden den 12 maj. Ett förslag till ny VA-taxa, där dagvatten ingår, har tagits fram av samhällsbyggnadsförvaltningen. Förslaget behandlas av regionstyrelsen vid samma tillfälle som detta ärende. Förslaget är att den nya VA-taxan skall träda ikraft den 1 juli Följande verksamhetsområden för dagvatten föreslås - Bunge, Fårösund Havdhem Hemse, Alva Katthammarsvik Klinte med Klintehamn Lärbro Othem, Slite Roma med Högbro Rone, Ronehamn Tingstäde, kyrkby Visby Väskinde, kyrkby Västerhejde, Vibble Öja, Burgsvik, Fide VA VA VA VA VA VA VA VA VA VA VA VA VA VA Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Webbplats Org nr

73 Ledningskontoret Region Gotland Ärendenr KS 2011/ 2 (2) Bedömning Ledningskontoret föreslår att regionfullmäktige fastställer de av tekniska nämnden föreslagna verksamhetsområdena för dagvatten. Ledningskontoret Bo Dahllöf Regiondirektör Per Lindskog utvecklingsdirektör

74 Tekniska nämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL TN 108 Nya verksamhetsområden för dagvatten och gata Avdelningschef Ann-Sofi Lindskog informerade. Handlingar utdelades på sammanträdet. Arbetsutskottets beslut Ärendet hänskjuts till tekniska nämnden. Förvaltningens yttrande: Med anledning av den nya vattentjänstlagens (Lag om allmänna vattentjänster) införande i den nya VA-taxa, där avgiftsuttag för dagvatten har tillkommit, krävs särskilda verksamhetsområden för dagvatten. För att möjliggöra uttag av avgifter för dagvatten och därmed få intäkter enligt föreslagen budget måste verksamhetsområdena vara gällande från samma tidpunkt som taxan. Föreslagen tidpunkt för denna är För de föreslagna områdena har utdrag ur kartan över respektive verksamhetsområde bifogats. Områdena är numrerade enligt följande i Samhällsbyggnadsförvaltningens, planeringsavdelnings, arkiv: Bunge, Fårösund Havdhem Hemse, Alva Katthammarsvik Klinte med Klintehman Lärbro Othem, Slite Roma med Högbro Rone, Ronehamn Tingstäde, kyrkby Visby Väskinde, kyrkby Västerhejde, Vibble VA VA VA VA VA VA VA VA VA VA VA VA VA Justerare Utdragsbestyrkare

75 Tekniska nämnden Forts 108 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Öja, Burgsvik, Fide VA Enligt vattentjänstlagen skall huvudman för allmän va-anläggning bestämma anläggningens verksamhetsområde och meddela länsstyrelsen om detta. Tekniska nämndens beslut Hos regionstyrelsen/regionfullmäktige föreslås fastställa de föreslagna verksamhetsområdena för dagvatten för ovanstående orter att gälla från samma tidpunkt som den nya VA-taxan. Beslut och kartor skall vidarebefordras till länsstyrelsen. Paragrafen förklarades omedelbart justerad. Protokollsutdrag: SBF planeringsavdelning Länsstyrelsen + handlingar Justerare Utdragsbestyrkare

76 Samhällsbyggnadsförvaltningen Diarienr. Datum 14 april 2011 Handlingstyp 1 (2) Tekniska nämnden i Region Gotland Verksamhetsområden för dagvatten inom Region Gotland. Med anledning av den nya vattentjänstlagens (Lag om allmänna vattentjänster) införande i den nya VA-taxa, där avgiftsuttag för dagvatten har tillkommit, krävs särskilda verksamhetsområden för dagvatten. För att möjliggöra uttag av avgifter för dagvatten och därmed få intäkter enligt föreslagen budget måste verksamhetsområdena vara gällande från samma tidpunkt som taxan. Föreslagen tidpunkt för denna är För de föreslagna områdena har utdrag ur kartan över respektive verksamhetsområde bifogats. Områdena är numrerade enligt följande i Samhällsbyggnadsförvaltningens, planeringsavdelnings, arkiv: Bunge, Fårösund Havdhem Hemse, Alva Katthammarsvik Klinte med Klintehman Lärbr Othem, Slite Roma med Högbro Rone, Ronehamn Tingstäde, kyrkby Visby Väskinde, kyrkby Västerhejde, Vibble Öja, Burgsvik, Fide VA VA VA VA VA VA VA VA VA VA VA VA VA VA Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post sbf@gotland.se Bankgiro Postgiro Org. nr Webbplats

77 Nämnd eller förvaltningsnamn 2 (2) Enligt vattentjänstlagen skall huvudman för allmän va-anläggning bestämma anläggningens verksamhetsområde och meddela länsstyrelsen om detta. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår tekniska nämnden besluta att: Föreslå regionfullmäktige fastställa de föreslagna verksamhetsområderna för dagvatten för ovananstående orter att gälla från samma tidpunkt som den nya taxan. Beslut och kartor vidarebefordras till länsstyrelsen. Planeringsavdelningen Bertil Klintbom Förvaltningschef Ann-Sofi Lindskog Avdelningschef Bil: 14 stycken kartor

78 Nämnd eller förvaltningsnamn 2 (2) Enligt vattentjänstlagen skall huvudman för allmän va-anläggning bestämma anläggningens verksamhetsområde och meddela länsstyrelsen om detta. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår tekniska nämnden besluta att: Föreslå regionfullmäktige fastställa de föreslagna verksamhetsområderna för dagvatten för ovananstående orter att gälla från samma tidpunkt som den nya taxan. Beslut och kartor vidarebefordras till länsstyrelsen. Planeringsavdelningen Bertil Klintbom Förvaltningschef Ann-Sofi Lindskog Avdelningschef Bil: 14 stycken kartor

79

80

81

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91

92

93

94 Regionfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 8 Taxa för parkering på offentlig plats; ändring Innehåll Regionstyrelsens förslag , 172 Ledningskontoret Tekniska nämnden , 107 Bakgrundsmaterial: - Tekniska nämnden , 43 Önskas ytterligare handlingar eller uppgifter i detta ärende, v.g. ring

95 PROTOKOLL Regionstyrelsen Regionstyrelsens arbetsutskott Rs 172 Au 136 Ändring av taxa för parkering på offentlig plats KS 2011/168 och Tekniska nämnden , - Ledningskontoret Tekniska nämnden har föreslagit att taxan för rätten att parkera på offentlig plats ska ändras. Avgiften kan tas ut enligt typ 1. Typ 1 avgiften innebär att avgiften sätts från 1 krona till högst 20 kr per timme som mest, alla dagar dygnet runt (förra sommaren högst 5 kr per timme). På särskild plats upplåten för parkering för längre tid kan avgift tas ut med 5 kronor per timme, 35 kronor per dygn, 200 kronor per vecka och 350 kronor per två veckor. Tekniska nämnden föreslås få rätt att själva bestämma avgiftsuttagets storlek för att kunna ordna trafiken på bästa sätt. Ändringarna föreslås träda i kraft den 15 juni Taxa för boendeparkeringsavgifter ska betalas enligt följande: Parkeringsavgift årsavgift kronor Parkeringsavgift månadsavgift 400 kronor Förnyelse under perioden 300 kronor Avslag på ansökan 300 kronor Vid boendeparkering ska ingen parkeringsavgift betalas. Funktionshindrade som beviljats särskilt parkeringsillstånd är befriade från parkeringsavgift vid parkering på plats reserverad för funktionshindrade. Ledningskontoret tillstyrker förslaget. Yrkanden Hanna Westerén (S) yrkade att rörelsehindrade med parkeringstillstånd får parkera utan att betala parkeringsavgifter. Lena Celion (M) yrkade att tidigare beslut från kommunfullmäktige om miljöbilar ska tas med. Mats-Ola Rödén (FP) yrkade att första timmen för parkering ska vara kostnadsfri. Lars Thomsson (C) yrkade att avgiften sätts från 0-20 kronor per timme. Åke Svensson (S) yrkade bifall till samtliga ändringsförslag. Ordföranden ställde i tur och ordning proposition på ändringsyrkandena och fann att dessa hade vunnit majoritet. forts.

96 PROTOKOLL Regionstyrelsen Regionstyrelsens arbetsutskott Rs 172 forts. Au 136 Anmärkning: Kommunfullmäktige beslöt att bifalla en motion från miljöpartiet på så vis att någon avgift för parkering på offentlig plats som förvaltas av kommunen inte ska uttas för miljöbilar. Definitionen av miljöbil inom Gotlands kommun skulle vara densamma som i gällande lydelse av regeringens förordning (2004:1364) om myndigheters inköp och leasing av miljöbilar. Tekniska nämnden såsom trafiknämnd fick i uppdrag att utforma lämpligt regelsystem för hantering av denna ärendetyp. Denna förordning är upphävd, numera gäller förordning om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor, SFS 2009:1. Regionstyrelsens förslag till fullmäktige Rörelsehindrade med parkeringstillstånd får parkera utan att betala parkeringsavgifter. Tidigare beslut om parkering för miljöbilar ska gälla, men med hänvisning till förordning om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor, SFS 2009:1. Tekniska nämnden har att utforma lämpligt regelsystem för hantering av denna ärendetyp. Taxan för parkering ändras så att avgifter mellan 0 krona per timme till max 20 kronor per timma kan tas ut, där första timmen för parkering ska vara avgiftsfri. I övrigt godkänns tekniska nämndens förslag till taxa för rätten att parkera på offentlig plats. Ändringarna ska gälla från och med 15 juni 2011.

97 Ledningskontoret Åke Wennerberg Ärendenr. KS 2011/ Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 28 mars (1) Regionstyrelsen Riktlinjer för att styra trafiken (P-avgifter) Tekniska nämnden har i protokollsutdrag , 43, föreslagit ändring i taxan för parkering så att avgifter mellan 1 kr per timma till max 20 kr per timma kan tas ut samt ny taxa för boendeparkering. Ledningskontoret bedömer att en höjning av avgifterna är skäligt och tillstyrker tekniska nämndens förslag till ändring av taxan samt den nya taxan för boendeparkering. Ändringarna ska gälla fr o m Förslag till regionstyrelsen för beslut i regionfullmäktige Taxan för parkering ändras så att avgifter mellan 1 kr per timma till max 20 kr per timma kan tas ut samt ny taxa för boendeparkering enligt tekniska nämndens förslag. Ändringarna ska gälla fr o m Bo Dahllöf regiondirektör Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Postgiro Org. nr Webbplats

98 Tekniska nämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL TN 72 Riktlinjer för att styra trafiken (P-avgifter) Förslag till nya riktlinjer förelåg enligt tekniska nämndens återremiss, d v s en omfattning av P-avgifter under perioden vecka Vid sammanträdet utdelades också slutrapport Utvärdering av parkeringsavgifter i Visby som gjorts av Tyréns samt inkommen skrivelse från Visby Centrum. Från oppositionen framfördes att det behövs ett bättre statistiskt underlag för att kunna bedöma behovet och omfattningen av P-avgifter. Mätning kan få ske med ett gratissystem där P-biljett används och att styrningen sker genom differentierade tider. Ordföranden redovisade att möten hållits med Visby Centrum för en dialog om förslag till P-avgifter. Visby Centrums förslag är bla att den första parkeringstiden ska vara fri med P-skivareglering men att stå längre kan avgiftsbeläggas. Arbetsutskottet ansåg det viktigt med ett (1) tydligt system för trafikanterna. Arbetsutskottets beslut Ärendet hänskjuts till nämnden. Ordföranden redovisade att ytterligare möte hade hållits med företrädare för Visby centrum och att många synpunkter inkommit i ärendet. Ordföranden konstaterade att det förslag som nu föreslås från majoriteten är att P-avgifter införs under åtta veckor (v 25-32) i sommar och att avgift tas ut under den perioden. Förslaget sammanfaller helt med förvaltningens förslag enligt handlingarna, Efter överläggningar ajournerades mötet. Mötet återupptogs. Yrkanden Anna Hrdlicka yrkade Att parkeringsövervakningen styrs enbart genom tid (5 min, 15 min, 30 min, 1, 2, 4 tim). Att P-automaterna används för parkeringsbiljett utan avgift. Att parkeringsövervakningen utökas, antalet P-vakter bör utökas. Justerare Utdragsbestyrkare

99 Tekniska nämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL TN 72 forts Att systemet införs mellan 1 maj 31 december för att kunna få bra statistiskt underlag. Att utvärderingsarbetet inleds nu. Ordförandens yrkade : Att förvaltningens förslag till riktlinjer för att styra trafiken i Region Gotland godkänns. Att chefen för planeringsavdelningen ges delegation att besluta om erforderliga lokala trafikföreskrifter för att genomföra förslaget samt besluta om förändringar i förslaget enligt ovan nämnda riktlinjer som kan krävas för att styra trafiken. Efter att ordföranden ställt proposition på yrkandena och funnit majoritet för sitt yrkande begärdes votering. Votering genomfördes med ja-röst för ordförandens yrkande och nej-röst för Anna Hrdlickas yrkande. Ja-röster: Matias Lundström, Anette Medbom, Joakim Vinberg, Maj Jonsson, Bodil Rosengren samt ordföranden Tommy Gardell. Nej-röster: Anna Hrdlicka, Peter Wigren, Karl-Johan Boberg, Bengt Wickman och Leif Ortman. Med röstsiffrorna 6-5 hade nämnden beslutat i enlighet med ordförandens yrkande. Tekniska nämndens beslut Förvaltningens förslag till riktlinjer för att styra trafiken i Region Gotland godkänns. Chefen för planeringsavdelningen ges delegation att besluta om erforderliga lokala trafikföreskrifter för att genomföra förslaget samt besluta om förändringar i förslaget enligt ovan nämnda riktlinjer som kan krävas för att styra trafiken. Hela Aliansgruppen reserverade sig mot beslutet. Protokollsutdrag: SBF planeringsavd Justerare Utdragsbestyrkare

100 Tekniska nämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL TN 43 Riktlinjer för att styra trafiken (P-avgifter) SBF Au 30 Vid sammanträdet förelåg förvaltningens skrivelse inklusive bilaga. Ordföranden inledde med att konstatera att politiska majoriteten skickat fel signal till förvaltningen beträffande bl a omfattning av införande av P-avgifter och att förslaget som nu presenterats inte kan antas av majoriteten. Från ordföranden och vice ordföranden föreslogs bl a att långsiktiga regler tas fram som kan behandla helheten avseende miljö, trafikreglering och arbetspendling/arbetsparkering m m. Inför sommaren måste dock beslut tas avseende regler under sommaren och möjligheten till differentierad taxa inom ett högre intervall. Anna Hrdlicka och Karl-Johan Boberg ansåg bl a att det blir rörigt om nya beslut tas varje år, det måste till en tydlighet i reglerna och informationen och att det är långsiktiga beslut. Trafikregleringen ska vara det styrande och boendeparkeringen måste integreras i systemet. Arbetsutskottets beslut Förvaltningen får i uppdrag att arbeta fram ett nytt förslag till nämnden där bl a följande vägs in: differentierad taxa, trafikstyrningsprinciper, avgift under sommarmånaderna, möjligheter till fria P-platser, utifrån den diskussion som fördes av arbetsutskottet. Till sammanträdet hade nytt förslag från förvaltningen , utsänts. Ordföranden meddelade att P-frågan diskuterats med företrädare för Visby Centrum och med kommunledningen. Ordföranden yrkade återremiss i ärendet, delen rörande riktlinjer för att styra trafiken, med uppdrag till förvaltningen att förslaget skulle omfatta reglering av P-avgifter under vecka 25-32, samt redovisning av de ekonomiska konsekvenserna. Ordföranden yrkade i ärendet i delen rörande förslag om nya taxenivåer, att regionstyrelsen föreslås ändra i taxan för parkering så att avgifter mellan 1:-/timme till max 30:-/timme kan tas ut. Justerare Utdragsbestyrkare

101 Tekniska nämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL TN 43 forts Anna Hrdlicka yrkade bifall till återremiss med tilläggsyrkande att förvaltningen även skulle redovisa ett alternativ med bara P-skiva för sommaren 2011 och att resultatet sommaren 2011 används som 0-nivå för kommande parkeringsmätningar. Anna Hrdlicka yrkade att P-avgiftstaxan maximalt skulle vara 20:-/timme. Ordföranden ställde proposition på sitt yrkande om återremiss i delen om riktlinjer för att styra trafiken enligt ovanstående. Nämnden beslöt i enlighet med ordförandens yrkande. Ordföranden ställde proposition på Anna Hrdlickas tilläggsyrkande om endast P-skiva m m och fann majoritet för avslag. Votering begärdes och genomfördes med ja-röst för avslag och nej-röst för Anna Hrdlickas yrkande. Ja-röster: Matias Lundström, Anette Medbom, Gerty Holmstedt, Maj Jonsson, Bodil Rosengren samt ordföranden Tommy Gardell. Nej-röster: Anna Hrdlicka, Peter Wigren, Karl-Johan Boberg, Bengt Wickman och Leif Ortman. Nämnden beslöt med röstsiffrorna 6-5 att avslå Anna Hrdlickas yrkande. Hela Alliansen reserverade sig mot beslutet. Ordföranden yrkade i delen förslag om nya taxenivåer, att regionstyrelsen föreslås ändra i taxan för parkering så att avgifter mellan 1:-/timme till max 20:-/timme kan tas ut. Nämnden beslöt föreslå regionstyrelsen/ regionfullmäktige ändra taxan för parkering i enlighet med ordförandens yrkande. Protokollsutdrag: SBF planeringsavd Regionstyrelsen/RF + handl Justerare Utdragsbestyrkare

102 Regionfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 9 Borgensavgift för AB GotlandsHem 2012 Innehåll Regionsstyrelsens förslag , 148 Ledningskontoret Önskas ytterligare handlingar eller uppgifter i detta ärende, v.g. ring

103 PROTOKOLL Regionstyrelsen Regionstyrelsens arbetsutskott och 06 Rs 148 Au 112 Borgensavgift Gotlandshem KS 2011/ - Ledningskontoret Ledningskontoret föreslår att borgensavgiften för Gotlandshem 2012 sätts till 0,3 procent av ianspråktaget belopp. Regionstyrelsens förslag till fullmäktige Borgensavgift för AB Gotlandshem 2012 sätts till 0,3 procent av ianspråktaget belopp. Expedieras: AB Gotlandshem Ekonomidirektören, ledningskontoret

104

105 Regionfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 10 Detaljplan för Skarphällsområdet; antagande Innehåll Regionstyrelsens förslag , 168 Byggnadsnämnden , 73 Ledningskontoret Önskas ytterligare handlingar eller uppgifter i detta ärende, v.g. ring

106 PROTOKOLL Regionstyrelsen Regionstyrelsens arbetsutskott Rs 168 Au 132 Detaljplan för Skarphällsområdet. Antagande - Byggnadsnämnden , 63 - Ledningskontoret Byggnadsnämnden har för antagande överlämnat förslag till detaljplan för Skarphällsområdet. Planen syftar till att anpassa det gamla industriområdet från 70-talet till de faktiska förändringarna som skett sedan dess. Förutsättningar skapas nu för ett framtida handels- och kontorsområde med inslag av icke störande industri- och hantverk längs Skarphällsgatan. Anpassningarna i detaljplanen möjliggör även ett effektivare trafikflöde med gemensamma lösningar för infarter och parkeringar. Förutsättningar ges för en tryggare trafiksituation för både cyklister och gångtrafikanter. Ledningskontoret har tillstyrkt antagande av detaljplanen för Skarphällsområdet. Kontoret delar samhällsbyggnadsförvaltningens bedömning att regionfullmäktige bör anta planen då de osäkerheter som fortfarande kvarstår sannolikt löses i ett senare skede och att denna osäkerhet inte påverkar plangenomförandet i stort. Regionstyrelsens förslag till fullmäktige Förslag till detaljplan för Skarphällsområdet antas. Justerande: Utdragsbestyrkande:

107 Ledningskontoret Jan Von Wachenfeldt Ärendenr KS 2011/ Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (2) Datum 5 maj 2011 Regionstyrelsen Detaljplan för Skarphällsområdet, antagande Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige antar förslag till detaljplan för Skarphällsområdet. Bakgrund Skarphäll planerades under 70-talet som industriområde. Området har därefter utvecklats mot en blandning av olika verksamheter med ett betydande inslag av handel och kontor. Inom planområdet finns knappt 30 fastigheter fördelade på 20-talet privata fastighetsägare. Övrig mark - gator, cykelvägar och parkmark ägs av kommunen. Syftet med planförslaget är att anpassa nuvarande detaljplan till de förändringar som skett under årens lopp samt att skapa förutsättningar för en positiv utveckling av handel och industri inför framtiden. Det innebär att byggnadshöjderna ökas och att områdena för parkering i anslutning till verksamheterna utökas. En ambition är även att åstadkomma bättre lösningar av trafikfrågorna genom att skapa gemensamma in- och utfarter samt parkeringar utmed Skarphällsgatan. Planförslaget möjliggör handel, småindustri och kontor. Utöver nybyggnader på de obebyggda tomterna kommer förnyelse mest att ske i form av om- och tillbyggnader i samband med anpassning till nya verksamheter. Kommunen svarar för plangenomförandet i de delar som avser allmän platsmark och nya utfarter mot Skarphällsgatan. Respektive fastighetsägare svarar för genomföranden inom kvartersmark. Kostnaderna för ombyggnaden av Skarphällsgatan, tillskapande av nya utfarter, trädplantering m m uppskattas till ca 3 mnkr. Före antagandet av planen skall avtal tecknas med berörda fastighetsägare om överlåtelse av den allmänna platsmarken. Planförslaget har efter utställningen kompletterats med en bestämmelse om krav på markundersökning för att klarlägga eventuella föroreningar innan bygglov ges. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Webbplats Org nr

108 Ledningskontoret Region Gotland Ärendenr KS 2011/ 2 (2) Ärendet har tidigare behandlats av kommunstyrelsens arbetsutskott vid sammanträde Arbetsutskottet konstaterade då att planförslaget inte var moget att antas av kommunfullmäktige då ovan nämnda avtal inte var tecknade med berörda fastighetsägare och att det därmed inte var säkerställt att planens intentioner gällande markförvärv samt reducering och avstängning av olämpliga utfarter verkligen skulle vara möjliga att genomföra. Samhällsbyggnadsförvaltningen har under det senaste året fört diskussioner med de berörda markägarna om nödvändigheten att nå en överenskommelse om markavtalen för att detaljplanen skall kunna antas. I en skrivelse som inkom till ledningskontoret den 5 maj sammanfattar samhällsbyggnadsförvaltningen det aktuella avtalsläget (se bilaga). Slutsatsen är att förvaltningen konstaterar att avtal träffats eller kommer att träffas med flertalet markägare och detta tillsammans med de uttalade önskemålen från flera av markägarna om tillbyggnader motiverar ett antagande av detaljplanen. Bedömning Ledningskontoret delar samhällsbyggnadsförvaltningens bedömning att regionfullmäktige bör anta planen då de osäkerheter som fortfarande kvarstår sannolikt löses i ett senare skede och att denna osäkerhet inte påverkar plangenomförandet i stort. LEDNINGSKONTORET Bo Dahllöf Regiondirektör Per Lindskog Utvecklingsdirektör

109 BN 63 Dnr Au 84 VISBY SKARPHÄLLSOMRÅDET Detaljplan Godkännande BESLUT (enligt arbetsutskottets förslag) 1. Byggnadsnämnden godkänner planförslaget. 2. Planförslaget översändes till kommunfullmäktige för antagande. BEDÖMNING I samrådsredogörelsen redovisas hur planarbetet landat i ett förslag som både tar hänsyn till trafiksäkerhet i förhållande till den utökade markanvändningen som även möjliggör kontor och handel. Planmässigt är nu avvägningen mellan olika intressen gjord. Följdaktligen kan förslaget nu godkännas av byggnadsnämnden och översändas till fullmäktige för antagande. Dock måste alla avtal mellan berörda fastighetsägare rörande marköverlåtelse vara undertecknade innan kommunfullmäktige kan anta detaljplanen. Utställning Ärendet har behandlats i byggnadsnämnden , med beslut om utställning. Planförslaget, daterat , har varit utställt under tiden fr o m t o m De yttranden som inkommit finns på stadsarkitektkontoret. Stadsarkitektkontoret har i ett utställningsutlåtande redovisat inkomna synpunkter och därav föranledda åtgärder, bilaga. Plankartan komletteras med en administrativ planbestämmelse; Ändrad lovplikt, lov med vilkor: Bygglov för nya byggnader ska föregås av en markundersökning för att klarlägga eventuella föroreningar.

110 Dnr BN samråd BN utställning Detaljplan för Visby Skarphällsområdet Stadsarkitektkontoret i Visby ,rev

111 2 (5) Detaljplan för Visby Skarphällsområdet PLANBESKRIVNING Handlingar Planens syfte och huvuddrag Detaljplanen består av följande handlingar: Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning (denna handling) Genomförandebeskrivning Samrådsredogörelse Skarphäll planerades på 1970-talet som ett rent industriområde. Sedan dess har området förändrats och har nu en blandad karaktär, med stort inslag av handel och även kontor. Några fastigheter har fått nya anpassade detaljplaner. Syftet är nu att anpassa detaljplanen för hela området till de förändringar som skett, och även skapa förutsättningar för en positiv utveckling inför framtiden, d v s skapa ett framtida handels- och kontorsområde med inslag av icke störande industri- och hantverk. Förutsättningar skapas nu för ett effektivare trafikflöde och gemensamma lösningar för infarter och parkeringar längs Skarphällsgatan. Det framtida gaturummet ska anpassas från industriområdesgata till handelsgata. Trafikstudier har gjorts, vilka visat att genomfartstrafiken är måttlig och att de problem som finns idag alstras inom området. En viktig åtgärd för att förbättra trafiksituationen är att minska antalet utfarter, vilket ska ske med gemensamma utfarter. Sammantaget kommer åtgärderna att ge en tydligare trafiksituation, fler och effektivare parkeringsplatser och göra det enklare att till fots förflytta sig mellan olika fastigheter. Förutsättningar skapas för en säkrare trafiksituation med fokus på busshållplatsfickor och överfart för gångtrafikanter och cyklister i höjd med Willys. Bedömning av miljöpåverkan PLANDATA Lägesbestämning Areal Markägoförhållanden Planen bedöms inte kräva en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samråd om denna bedömning har genomförts med länsstyrelsen, enligt 6 kap 11 Miljöbalken, och länsstyrelsen delar kommunens bedömning. Planområdet är beläget i östra Visby intill Visbyleden. Planområdet omfattar ca 31 ha. Gator, cykelvägar och parkmark (Skarphäll 1:1), samt en obebyggd tomt reserverad för transformatorstation (Skarphäll 1:2) ägs av Gotlands kommun. Övriga knappt 30 fastigheter är fördelade på ca 20 privata fastighetsägare. Detaljplan för Visby Skarphällsområdet - Planbeskrivning , rev (5)

112 3 (5) TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Detaljplaner Stansen 3 och 4 omfattas av detaljplan från Hyveln 11 och del av Hyveln 12 och 16 omfattas av detaljplan från Förrådet 1 omfattas av detaljplan från För övrig del av planområdet gäller detaljplan från FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur Mark och vegetation Geotekniska förhållanden Idag finns mycket begränsad växtlighet i form av träd och buskar. I samband med ombyggnaden av Skarphällsgatan är det önskvärt att plantera träd. Speciellt vid gång- och cykelöverfarten/ busshållplatsen i höjd med Willys. Dock bör en helhetslösning för ny vegetation studeras utmed Skarphällsgatan som sedan kan förverkligas efter hand. Grundläggning bedöms genomgående kunna utföras med separata plattor eller med hel kantförstyvad bottenplatta direkt i mark på frostfri nivå. Innan bygglov ges ska kompletterande miljöteknisk undersökning göras på de platser där byggnader ska uppföras. Länsstyrelsen påtalar vid samrådet behovsbedömning MKB (miljökonsekvensbeskrivning) att översiktliga markundersökningar ska utföras för de områden där risk för förorenad mark finns. Beyggelseområden Bebyggelsens utformning Planförslagets bestämmelser ger möjlighet till handel, småindustri och kontor. Högsta byggnadshöjd ökas med fyra meter väster om Skarphällsgatan (den norra delen) och med tre meter öster om Skarphällsgatan (den norra delen), vilket i meter innebär att högsta byggnadshöjden i området blir 12 meter. Detta för att möjliggöra en tredje våning vid kontorsetablering. Totalhöjden är dock oförändrad i detta förslag. Planen ger möjlighet till parkering på butikernas framsida mot Skarphällsgatan.I östra delen av planområdet ges möjlighet att utöka fastigheterna 18 meter mot Visbyleden. I den västra delen av planområdet ges möjlighet att utöka fastigheten 6 meter mot Skarphällsgatan. Detta arealtillskott ökar fastighetsytan men är inte byggbar, men kan utgöra plats för parkering, framtida väg etc. Möjlig exploatering beror på vald verksamhet och är kopplad till gällande parkeringsriktlinjer. Ny bebyggelse Verksamheter och service I den nordligaste delen väster om Skarphällsgatan skapas en ny fastighet på mark som tidigare reserverats för transformatorstation. Utöver de obebyggda tomterna kommer förnyelse mest ske i form av om- och tillbyggnader i samband med anpassning till nya verksamheter. Inom området finns idag ett antal butiker för sällanvaruhandel och en för dagligvaruhandel, samt två matserveringar. Inom området finns även kontor och verkstäder samt post. I och med planens genomförande ges beroende av parkeringsförutsättningar enligt gällande parkeringsriktlinjer möjlighet för ytterligare handel och kontor i upp till tre våningar. Detaljplan för Visby Skarphällsområdet - Planbeskrivning , rev (5)

113 4 (5) Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Arkeologi Friytor Lek och rekreation Gator och trafik Gatunät, gång-, cykeloch mopedtrafik Det finns ingen kulturhistoriskt värdefull bebyggelse inom området. Inga kända fornlämningar finns inom området. Mot villaområdet i väster finns ett meter brett grönstråk, som delvis används för de närboendes rekreation. Detta område kommer även i fortsättningen av vara parkområde. Upprustningen av Skarphällsgatan koncentreras till en trafiksäker överfart för cykel- och gångtrafik i höjd med Willys. Där kommer även bussficka som är separerad från gatan att anläggas (se illustration nedan). Syftet med färre in- och utfarter är att öka säkerheten för alla trafikgrupper i området. Inom hela området råder hastighetsbegränsning till 50 km/tim. Ytterligare åtgärder för hastighetsdämpning kommer att ske i anslutning till busshållplats i områdets mitt. Kollektivtrafik Parkering, angöring och utfart Störningar Kollektivtrafiken trafikerar idag Skarphällsgatan som genomkorsar området, samt Endreväg i områdets södra del. En väl markerad busshållplats med hastighetssänkande utformning anordnas i områdets mitt. För att skapa ett effektivt utnyttjande av tillgänglig plats inom kvartersmark förutsätts gemensamma lösningar för parkering och kontakt mellan fastigheterna. Detsamma gäller för lasthanteringen. Detta ordnas med servitut. I planen har det för fastigheterna Svarven 3-5 och Stansen 2-4 införts ett sk gemensamhetsområde för att säkerställa in-och utfart över grannfastigheten. Verksamheterna inom området är inte känsliga för buller eller andra störningar. För kringboende är tillkommande verksamheter som tillåts enligt förslaget mindre störande än tidigare. Detaljplan för Visby Skarphällsområdet - Planbeskrivning , rev (5)

114 5 (5) Teknisk försörjning Vatten och avlopp Värme Ekokommun El Tele Avfall Administrativa frågor Medverkande tjänstemän Bebyggelsen ska kopplas till kommunens va-nät. Inom tättbebyggt område är fjärrvärme den mest miljövänliga uppvärmningen. Kommunfullmäktige har antagit ett Program för miljöanpassat och resurseffektivt byggande, vilket ska vara vägledande för all nyproduktion på Gotland. Särskild omsorg ska läggas på energieffektivitet och uthållig energiförsörjning av bebyggelse. Byggnader ska utformas så att behovet av externt tillförd energi är lågt. Tillförseln av energi ska till största delen ske med förnyelsebar energi. Bebyggelsen kopplas till GEAB:s nät. Området genomkorsas av ledningar som skyddas genom u-område. Avfallshanteringen sker genom kommunens försorg. Genomförandetiden slutar fem år efter den dag detaljplanen vinner laga kraft Denna beskrivning har upprättats av Visby Arkitektgrupp AB. Samråd har skett med Anders Rahnberg, stadsarkitektkontoret samt Lennart Klintbom, tekniska förvaltningen. Stadsarkitektkontoret i Visby , rev Carin Johanson Stadsarkitekt Anders Rahnberg planarkitekt Detaljplan för Visby Skarphällsområdet - Planbeskrivning , rev (5)

115 Detaljplan för Visby Skarphällsområdet GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ORGANISATORISKA FRÅGOR Genomförandetid Genomförandebeskrivningen har till uppgift att redovisa de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen. Den ska även ge besked om vem som är kostnadsansvarig och ansvarig för genomförandet samt hur det ska ske. Planens genomförandetid är fem år från den dag kommunens beslut om antagande vinner laga kraft. Genomförandetiden har bestämts mot bakgrund av att det är angeläget att detaljplanen genomförs relativt snabbt men också för att eventuellt nödvändiga förändringar ska kunna ske inom rimlig tid. Inte heller i övrigt finns några konkreta hinder för ett snabbt genomförande av detaljplanen. Under genomförandetiden har fastighetsägaren en garanterad byggrätt enligt detaljplanen. Efter genomförandetidens utgång fortsätter planen att gälla men fastighetsägaren har ingen garanterad rätt att få bygg-, rivnings- eller marklov. Kommunen kan efter genomförandetidens utgång ändra eller upphäva detaljplanen utan att fastighetsägaren får någon ersättning. Tidplan Ansvarsfördelning Planarbetet kommer att bedrivas enligt följande tidsplan: Planprocess Samråd sept 2008 Utställning 3 kv 2009 Beslut om antagande. 4 kv 2009 Gotlands kommun ansvarar för att planen blir genomförd i de delar det avser allmän platsmark och vad gäller nya utfarter mot Skarphällsgatan. Inom kvartersmarke svarar fastighetsägarna för genomförandet. Gotlands kommun ansvarar för att upprätta förbindelsepunkt och anslutning av vatten- och avlopp inom planområdet. Huvudmannaskap Gotlands kommun är huvudman för allmän platsmark. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Inom planområdet finns 27 tomter varav 3 är obebyggda. 8 tomter är upplåtna med tomträtt. Därutöver äger kommunen en tomt som i gällande detaljplan är avsatt som mark för transformatorstation. Kommunen äger dessutom fastigheten Visby Skarphäll 1:1 som omfattar allmän platsmark som delvis kommer att avsättas som kvartersmark. Del av befintlig allmän platsmark, dels längs Skarphällsgatans västra sida, dels mellan Visbyleden, kvarteren Hyveln och Stansen och dels norr om fastigheterna Hyveln 5-7 och Borren 1 har utlagts som kvartersmark och skall tillföras angränsande fastigheter genom försäljning av marken för de fastigheter som disponeras genom äganderätt och genom tillägg till gällande tomträttsavtal för de fastigheter som disponeras genom tomträtt. Vidare förutsätter planen att antalet utfarter mot Skarphällsgatan minskar och att gemensamma parkeringsplatser anordnas och att det tillskapas samordnade utfarter i fastighetsgräns. Detaljplan för Visby Skarphällsområdet - genomförandebeskrivning , rev (2)

116 Planen förutsätter att vissa gemensamma utfarter och parkeringsplatser inrättas som gemensamma anläggningar enligt anläggningslagen Befintliga allmänna ledningar inom planområdet har markerats som U- område, och rätten att bibehålla ledningarna skall säkerställas som ledningsrätt alternativ avtalsservitut. Erforderliga fastighetsbildningar kommer att ske efterhand som avtal är tecknade. EKONOMISKA FRÅGOR Ekonomisk helhetsbedömning Finansiering av investeringar TEKNISKA FRÅGOR Tekniska anläggningar Kartförsörjning Den ekonomiska bedömningen ska huvudsakligen visa om exploateringen är ekonomiskt lönsam och därmed realistisk att genomföra, d v s att planvinst uppkommer. En översiktlig bedömning av planförslaget visar att planen är ekonomiskt lönsam utifrån den ändrade och tillkommande byggrätt planen medger. Kommunen svarar för ombyggnad av Skarphällsgatan och för tillskapande av nya utfarter och återställning av mark där befintliga utfarter tas bort enligt planförslaget. Kostnaderna för detta inklusive viss trädplantering har i 2009 års penningvärde beräknats till 3 miljoner kronor. Före antagande av planen skall avtal tecknas med berörda fastighetsägare om överlåtelse av den allmänna platsmarken enligt planförslaget. Kommunen förutsätter att försäljningsintäkterna skall täcka kommunens kostnader för plangenomförandet. Dricksvatten- och spillvattenledningar m m ska anslutas till kommunens VA-nät. Därtill ska avvattning lösas genom anslutning till det kommunala dagvattennätet. Grundkarta för planområdet har tagits fram och kompletterats genom kommunens försorg. I samband med ansökan om bygglov ska nybyggnadskarta upprättas och bifogas ansökan. DELTAGANDE TJÄNSTEMÄN Stadsarkitektkontoret i Visby , rev Denna genomförandebeskrivning har upprättats av Lars-Gunnar Wedin, Tekniska förvaltningen i samråd med Lennart Klintbom, Tekniska förvaltningen och Anders Rahnberg Stadsarkitektkontoret.. Carin Johanson Stadsarkitekt Anders Rahnberg planarkitekt Detaljplan för Visby Skarphällsområdet - genomförandebeskrivning , rev (2)

117 UTLÅTANDE Dnr Detaljplan för VISBY SKARPHÄLLSOMRÅDET Utlåtande över yttranden och synpunkter som inkommit under utställningstiden Med anledning av inkomna yttranden och synpunkter har följande revideringar gjorts: Plankartan kompletteras med en administrativ bestämmelse; Ändrad lovplikt, lov med villkor: Bygglov för nya byggnader ska föregås av en markundersökning för att klarlägga eventuella föroreningar. Genomförda ändringar bedöms inte vara av sådan principiell karaktär eller av sådan art att ett förnyat utställningsförfarande erfordras. Utlåtandet kommer att sändas till de som inte fått sina kvarstående synpunkter tillgodosedda för kännedom. FÖRSLAG TILL BESLUT Byggnadsnämnden antar planförslaget med stöd av kommunfullmäktiges delegation , 245. Planförslaget, daterat , har enligt 5 kapitlet 23 plan- och bygglagen varit utställt för offentlig granskning på stadsarkitektkontoret fr o m den 2 september 2009 t o m den 30 september Den formella utställningen har föregåtts av samråd med berörda fastighetsägare, statliga, regionala och kommunala myndigheter samt andra vilka kan ha intressen att bevaka. Framförda synpunkter och därav föranledda åtgärder har redovisats i separat samrådsredogörelse. Kungörelse angående utställningen har varit införd i ortstidningarna och uppsatt på kommunens anslagstavla. Brev har översänts till berörda fastighetsägare enligt upprättad postlista. Nedan ges en redovisning av inkomna synpunkter och stadsarkitektkontorets bemötanden av dessa. De yttranden som inkommit arkiveras på stadsarkitektkontoret (ärendepärmen U1 U8). Utlåtandet omfattar även kvarstående synpunkter från samrådsskedet samt samrådsyttranden som inkommit mellan samråds- och utställningsskedet. Följande yttranden har inkommit under utställningstiden: Instans/ Inkommande datum Tekniska nämnden U1 Synpunkter/Åtgärder Avtal med berörda fastighetsägare rörande marköverlåtelse skall ha upprättats innan antagande av planen. 1

118 Stadsarkitektkontoret BIFA Visby AB U2 Stadsarkitektkontoret Planen kommer inte att godkännas av kommunfullmäktige innan avtalen med fastighetsägarna är klara. Då några förändring mot tidigare inte framkommit hänvisas till samrådsyttrande som är daterat Stadsarkitektkontoret kan bara konstatera att synpunkterna från samrådet kvarstår. Ska dagens industriområde anpassas till ett framtida handels/kontors- och lättare industriområde krävs att åtgärder görs för att öka trafiksäkerheten, bl a minska på antalet in- och utfarter. Kommunens tekniska förvaltning kommer att redovisa en trafikskiss med nya parkeringsplatser och gemensam in- och utfart för fastigheterna Svarven 3-5. Räddningstjänsten U3 Stadsarkitektkontoret Nils Jacobsson BIL AB U4 Räddningstjänsten har inget att erinra mot förslaget under förutsättning att det logistikmässigt fungerar med räddningstjänstens utrustning och krav på vattenflöden. Eftersom räddningstjänsten inte har någon erinran mot planförslaget utgår stadsarkitektkontoret från att eventuella synpunkter från räddningstjänsten kan hanteras i bygglovhanteringen. Då det inte framkommit några väsentliga förändringar hänvisas till tidigare inlämnad skrivelse, daterad Stadsarkitektkontoret: Hänvisar till stadsarkitektontoret svar, se U2. Liljeborgs Fastighets AB U5 Stadsarkitektkontoret Kommunstyrelsen U6 Länsstyrelsen U7 Stadsarkitektkontoret Vägverket U8 In och utfarter till varje fastighet är ett måste. Vill förbjuda vänstersvängar utom vid EM:s och El-hallens/Postens utfarter. När det gäller våningsantal ska det vara lika villkor för hela området I början av planarbetet föreslogs att Skarhällsgatan skulle bli en stor parkeringsplats. Detta förslag med rätt utformning skulle definitivt höja värdet, tillgängligheten och trivseln för alla såväl handlare som kunder till området. Hela planarbetet är en lång process där ovanstånde förslag om att Skarphällsgatan skulle bli en stor parkeringsplats framfördes av kommunen i ett tidigt skede men förkastades av fastighetsägarna. Nu är vi ett läge då kommunen har ställt ut ett förslag som baseras på att trafiksäkerhetsåtgärder i form av ett minskat antal in-och utfarter är en grundförutsättning för att i framtiden kunna legalisera en markanvändning med handel/kontor och lättare industri. Detta i relation till att det inte görs någon planändring alls och att den enda legala markanvändningen även i fortsättningen är industri. Planförslaget tillstyrks. Kommunen har i samrådsredogörelsen återgett och bemött de synpunkter som länsstyrelsen framförde. Dock önskar länsstyrelsen att det av plankartan ska framgå vilka fastigheter som kan beröras av risk för förorenad mark. På flertalet platser finns befintliga hus och hårdgjorda markytor. Dock ska en nybyggnation föregås av markundersökning för att klarlägga föroreningar. Detta är ett generellt förhållningssätt och därmed behövs det inte göras några avgränsningar på plankartan. Plankartan kompletteras med en administrativ bestämmelse där bygglov för nya byggnader ska föregås av en markundersökning för att klarlägga ev föroreningar. Ingen erinran. 2

119 Sedan samrådstiden kvarstår nedanstående erinringar som redovisats i samrådsredogörelsen: * Föreningen Skarphäll City önskar bl a ny angöring mot Visbyleden. Visby Carin Johanson stadsarkitekt Anders Rahnberg Planarkitekt 3

120

121 Regionfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 11 Detaljplan för del av Visby Artilleriet (kv. Kaptenen m.fl); antagande Innehåll Regionstyrelsens förslag , 167 Ledningskontoret Byggnadsnämnden , 76 Önskas ytterligare handlingar eller uppgifter i detta ärende, v.g. ring

122 PROTOKOLL Regionstyrelsen Regionstyrelsens arbetsutskott Rs 167 Au 131 Detaljplan för Visby Artilleriet 1:33, kv. Kaptenen m.fl. Antagande - Byggnadsnämnden , 76 - Ledningskontoret Byggnadsnämnden har för antagande i fullmäktige överlämnat förslag till detaljplan för kvarteret (kv.) Kaptenen med flera (del av Visby Artilleriet 1:33). Syftet har varit att möjliggöra byggande av fler bostäder i form av ca 14 villor och 12 radhus/kedjehus. Området är beläget längs med Follingboväg och angränsande bostadsområde på f.d. A7-fältet. Det intilliggande området (kv. Fänriken) har undantagits från bostadsbyggande på grund av risk för flygbuller, vilket nu prövas för det aktuella kv. Kaptenen. Området är inte tidigare detaljplanelagt men förslaget följer intentionerna i den fördjupade översiktsplanen för Visby 2025 Hela Visby. I denna framhävs vikten av att bygga samman stadens olika delar. I denna finns också tre områden av vilket det här är ett som gör avsteg från gällande riktvärden avseende flygbuller. Någon miljökonsekvensbeskrivning har inte ansetts vara behövlig vilket länsstyrelsen har motsatt sig. Ledningskontoret har tillstyrkt förslaget. Kontoret påpekar, med anledning av förekommande flygbuller, att den överskridna maxnivån på 70 dba kommer att överskridas men inte det tillåtna årsmedelvärdet på max 55 dba. I en längre motivering redogör kontoret för möjliggörande av planen med föreslagna åtgärder. Regionstyrelsens förslag till fullmäktige Planförslaget tillstyrks.

123 Ledningskontoret Jan von Wachenfeldt Planeringsstrateg Ärendenr. RS 2011/ Handlingstyp Tjänstemannaförslag Datum Den 27 april (2) Regionstyrelsen Del av Visby Artilleriet 1:33 (kv Kaptenen m fl) förslag till detaljplan, antagande Bakgrund Syftet med planförslaget är att möjliggöra nya bostäder som komplettering till befintlig bebyggelse i området. Den föreslagna markanvändningen har stöd i den fördjupade översiktsplanen för Visby-området liksom i den fördjupade översiktsplan för A 7-området som antogs av kommunfullmäktige i februari Det nu aktuella planförslaget har tidigare behandlats i ett större sammanhang. På grund av flygbullerproblematiken lyftes den del som avsåg bostäder då ut. Det är denna del som behandlas i detta planförslag. Byggnadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 6 april, under 76, att överlämna planförslaget till regionfullmäktige för antagande. Det övergripande problemet för ett plangenomförande utgörs av förväntade bullerstörningar från flyg- och biltrafik. Bullernivåerna från flyget kommer att överskrida maxnivån på 70 dba. Däremot kommer inte maximalt tillåtna årsmedelvärdet på 55 dba att överskridas. Området kommer också att påverkas av buller från biltrafiken på Follingboväg. I planförslaget förs ett ingående resonemang om bullerproblematiken mot bakgrund av gällande riktvärden och människors hälsa kontra ambitionen att tillgodose behovet av bostäder i Visby. Planområdet utgör ett av tre områden där den fördjupade översiktsplanen för Visbyområdet medger avsteg från gällande riktvärden för flygbuller. Motivet för ett plangenomförande är det övergripande målet att hela staden och att skapa goda boendemiljöer med utgångspunkt från befintlig bebyggelse. En viktig utgångspunkt i denna ambition är att riktvärdena för buller i inomhusmiljön för nybyggnad alltid skall hållas. Detta åstadkoms i denna plan genom att de nya bostäderna mot Follingboväg fungerar som bullerdämpare mot den inre bebyggelsen. Bostäderna kompenseras genom att ha en tyst sida som vetter inåt mot lokalgatorna. För att minska bullerstörningarna från biltrafiken föreslås även att plank eller mur får sättas upp mot Follingoväg. Sammanfattningsvis bedöms fördelarna med ett plangenomförande väga tyngre än den olägenhet i form av bullerstörningar som förväntas uppkomma. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Postgiro Org. nr Webbplats

124 Bedömning Trafikverket, Swedavia och Länsstyrelsen har alla invändningar mot byggandet av bostäder inom det föreslagna planområdet mot bakgrund av flygbullerproblematiken. Ledningskontoret anser att ett genomförande av planen är möjlig med hänsyn till de åtgärder som föreslås genomföras för att minska bullerstörningarna. Kontoret utgår från att genomförandet av planen är kopplad till kommande investeringsbudget för utbyggnad av allmänna anläggningar. Förslag till beslut Kommunstyrelsen tillstyrker planförslaget och överlämnar det till regionfullmäktige för antagande. LEDNINGSKONTORET Bo Dahllöf Regiondirektör Per Lindskog Utvecklingsdirektör

125 Byggnadsnämnden Region Gotland Ärende nr PLAN Protokoll (3) BN 76 Au 104 VISBY kv Kaptenen m fl (del av Artilleriet 1:33) - Detaljplan Antagande BESLUT (i enlighet med arbetsutskottets förslag) 1. Byggnadsnämnden godkänner planförslaget 2. Planförslaget översänds till regionfullmäktige för antagande Anna Enström var ej närvarande när ärendet behandlades. BEDÖMNING Arbetsutskottet Arbetsutskottet delar nedanstående bedömning. Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen har upprättat ett planförslag till detaljplan, daterat Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för byggande av bostäder som kan utgöra en komplettering till befintlig bebyggelsestuktur längs Follingboväg och till angränsande bostadsområde på A7-fältet. ÄRENDEBESKRIVNING Ansökan En ansökan har lämnats in med begäran om detaljplaneanläggning för en drivmedelsanläggning på del av Artilleriet 1:33 ( ). Ärendet behandlades i detaljplan för VISBY kv Fänriken m fl (Artilleriet 1:33). Syftet med planen var att möjliggöra för bostäder, kontor/handel, bilvårdsanläggning och etablering av odlingslotter. Delar av detaljplanen antogs och vann laga kraft Med anledning av inkomna synpunkter under samråd för VISBY kv Fänriken m fl (Artilleriet 1:33), undantogs bostäder från planen med anledning av de forts Just sign Utdragsbestyrkande Exp Till Avgift

126 Byggnadsnämnden Region Gotland forts (3) resonemang som pågick om hur gällande riktvärden för flygtrafikbuller och bostadsbyggande skulle tillämpas. Det område för bostäder som lyftes ur detaljplanen efter samrådet prövas nu i Detaljplan för Kv Kaptenen m fl (del av VISBY Artilleriet 1:33) (Tidigare del av detaljplan för Kv Fänriken m fl) Planförhållanden m m Området är inte tidigare detaljplanelagt. I fördjupad översiktsplan för Visbyområdet 2025 Hela Visby ( FÖP Visby 2025 ), antagen av Kf , 172, anges för området bostäder i form av villor. Föreslagen användning överensstämmer med översiktsplanen. För planområdet gäller även en fördjupad översiktsplan för A7-området, antagen av Kf , 3, vilken har aktualitetsförklarats genom FÖP Visby Planen är gällande och ska beaktas parallelt med den mer övergripande fördjupade översiktsplanen (FÖP Visby 2025). Detaljplaneförslaget följer översiktsplanens intentioner. Planuppdrag Ärendet har behandlats i byggnadsnämnden , 90, med beslut om planuppdrag. Stadsarkitektkontoret har upprättat ett förslag till detaljplan för VISBY kv Fänriken m fl (Atrilleriet 1:33), daterat Syftet med planläggningen var att bl a möjliggöra byggande av bostäder, kontor/verksamheter, bilvårdsanläggning och etablering av odlingslotter. Samråd Ärendet har behandlats i byggnadsnämnden , 156, med beslut om samråd. Samråd har genomförts med ett planförslag daterat Samhällsbyggnadsförvaltningen har i en samrådsredogörelse redovisat inkomna synpunkter. Med anledning av inkomna synpunkter, bland annat gällande detaljplanens bostäder, reviderades planförslaget i vissa avseenden. En kompletterande Samrådsredogörelse har gjorts med anledning av nya resonemang kring flygbuller. Ett förnyat samråd ansågs inte nödvändigt. Utställning Ärendet har behandlats i byggnadsnämnden , med beslut om utställning. Planförslaget, daterat , har varit utställt under tiden fr o m t o m De yttranden som inkommit finns på samhällsbyggnadsförvaltningen, planeringsavdelningen. Inkomna synpunkter och därav föranledda åtgärder har i ett utställningsutlåtande redovisats, bilaga. Inga ändringar av förslaget har därefter skett. forts

127 Byggnadsnämnden Region Gotland forts (3) Därefter har följande revideringar gjorts: Redaktionella ändringar Genomförda ändringar bedöms inte vara av sådan principiell karaktär eller av sådan art att ett förnyat utställningsförfarande erfordras. Utlåtandet kommer att skickats till de som inte fått sina kvarstående synpunkter tillgodosedda för kännedom. UPPLYSNING Om och när planläggning ska ske bestämmer i princip regionen ensam (1 kap 2 plan- och bygglagen kommunalt planmonopol). Ett beslut av regionen att neka att upprätta eller att anta en detaljplan kan överklagas, dock prövas endast om gällande lagar följts (se 13 kap 1 plan- och bygglagen och 10 kap 8 kommunallagen).

128 KAPTENEN m fl Dnr Innehåller: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning MKB förstudie Detaljplan för Kv KAPTENEN m fl (del av VISBY Artilleriet 1:33) (Tidigare del av förslag till detaljplan för Kv Fänriken m fl) Gotlands kommun Stadsarkitektkontoret i Visby ANTAGANDE

129 PLANBESKRIVNING Handlingar Planförslaget utgörs av en plankarta med bestämmelser, denna planbeskrivning och en genomförandebeskrivning. Till förslaget har även en fastighetsförteckning och ett kartunderlag tagits fram. En behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning har gjorts. Planförslaget har upprättats på en grundkarta daterad Planens syfte och huvuddrag Syftet med planläggning är att möjliggöra för byggande av bostäder som kan utgöra en komplettering till befintlig bebyggelsestruktur längs Follingboväg och till angränsade bostadsområde på A7-fältet. Området är ett av tre områden där den fördjupade översiktsplanen för Visbyområdet 2025 Hela Visby gör avsteg från gällande riktvärden avseende flygbuller. Motivet är att skapa goda boendemiljöer med utgångspunkt från befintlig bebyggelse. Fördjupad översiktsplan för Visby framhäver att det har stor betydelse för stadsbilden och för den struktur som binder samman stadens olika delar, att bygga färdigt och hela staden, i detta fall längs Follingboväg. Bedömning av miljöpåverkan De nu kända förhållandena för området och vid ett plangenomförande innebär, enligt kommunens bedömning, inte risk för betydande miljöpåverkan. Påverkan på miljö, hälsa m.fl. faktorer, är inte heller av sådan komplexitet eller svårighet att överblicka att en miljöbedömning med MKB (miljökonsekvensbeskrivning) krävs av sådan anledning. Motivet för denna bedömning utvecklas i planbeskrivningen under rubriken Beskrivning av miljökonsekvenser. De störningar och problem som finns beskrivs och bedöms i planbeskrivningen, som utgör det samlade underlag som krävs för beslut. Länsstyrelsen har i miljöbedömningssamrådet haft en motsatt bedömning. PLANDATA Lägesbestämning Planområdet är centralt beläget i Visby, ca 1,2 km från Östercentrum i östlig riktning. Planområdet ligger i norra delen av A7-fältet mot Follingboväg och angränsar i väster till ett mindre villaområde, i söder till ett grönstråk samt i öster till Remontvägen och en antagen plan för verksamheter och kontor. Detaljplan för Kv Kaptenen m fl (del av VISBY Artilleriet 1:33 ) Planbeskrivning (12)

130 Areal Planområdet omfattar ca 2,5 hektar. Markägoförhållanden Marken ägs av Gotlands kommun. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktliga planer I fördjupad översiktsplanen för Visbyområdet 2025 Hela Visby ( FÖP Visby 2025 ), antagen av Kf , anges för området bostäder i form av villor. Föreslagen användning överensstämmer med översiktsplanen. Länsstyrelsen bedömer i sitt granskningsyttrande till FÖP Visby 2025, med hänvisning till gällande riktvärden för buller, miljömålet God bebyggd miljö och allmänna hälsoaspekter, att utbyggnadsområden för bostäder inom maximalnivån 70 dba bör undvikas. För planområdet gäller även en fördjupad översiktsplan för A7-området, antagen av Kf Planförslaget följer översiktsplanens intentioner. Planen har aktualitetsförklarats genom FÖP Visby Planen är gällande och ska beaktas parallellt med den mer övergripande fördjupade översiktsplanen (FÖP Visby 2025). Detaljplan för Kv Kaptenen m fl (del av VISBY Artilleriet 1:33 ) Planbeskrivning (12)

131 Illustrationsplan A7-fältet Visby Temagruppen Sverige AB, från FÖP Visbyområdet 2025 Hela Visby Detaljplaner, områdesbestämmelser förordnanden m m Området är inte detaljplanelagt. Program för planområdet Eftersom planen följer de fördjupade översiktsplanerna har planprogram bedömts som onödigt. Kommunala beslut i övrigt Byggnadsnämnden beslutade , 280, att stadsarkitektkontoret skulle samråda med ett planförslag daterat , Detaljplan för del av VISBY Artilleriet 1:33 (kv Fänriken m fl). Syftet var att möjliggöra byggande av bostäder, kontor/verksamheter, bilvårdsanläggning och etablering av ett odlingslottsområde. Med anledning av inkomna synpunkter under samrådet, bland annat gällande detaljplanens bostadsdel, reviderades planförslaget i vissa avseenden. En av ändringarna av förslaget efter samrådet var att området för bostäder undantogs från planen med anledning av de resonemang som pågick om hur gällande riktvärden för flygtrafikbuller och bostadsbyggande skulle tillämpas. Det område för bostäder som lyftes ur planen efter samrådet prövas nu i denna detaljplan. Den fördjupade översiktsplanen för Visbyområdet 2025 Hela Visby anger riktlinjer för bebyggelseplanering i flygbullerutsatta områden. För Visby är bedömningen att avsteg från gällande riktvärden avseende flygbuller i utemiljön, där flygbuller mellan max 70 dba och max 80 dba kan förekomma, är motiverade i de fall tillkommande bebyggelse kan anses utgöra en komplettering av befintliga bostadsområden/stadsdelar. Planområdet lyfts fram som lämpligt för bostäder trots att flygbullerpåverkan kvarstår. Motivet är att skapa goda boendemiljöer med utgångspunkt från befintlig bebyggelse och att det för stadsbilden är viktigt att knyta samman stadens delar att bygga färdigt staden och att utnyttja redan utbyggd infrastruktur. Detaljplan för Kv Kaptenen m fl (del av VISBY Artilleriet 1:33 ) Planbeskrivning (12)

132 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur Mark och vegetation Planområdet är svagt sluttande, från nivåerna ca +50 m i söder till ca +52 m i norr. Det utgörs av gräsbevuxna öppna ytor, buskar, gamla fruktträd och ett dike med tillhörande vegetation. I förslaget sparas ett stråk av buskar och träd i områdets västra del, med möjlighet att anlägga en gångväg för att underlätta för gående att ta sig ut i grönområdet söder om planområdet. Planområde från nordöst, Follingboväg. Geotekniska förhållanden, radonförekomst och markföroreningar En översiktlig geoteknisk undersökning ( ) har gjorts i samband med framtagandet av den fördjupade översiktsplanen för A7-området. Enligt den bedöms grundläggning kunna utföras med separata plattor eller med hel kantförstyvad platta direkt i mark på frostfri nivå. En kompletterande översiktlig geoteknisk utredning har gjorts av PentaCon AB ( ) för att utreda mer detaljerade förutsättningar. Den visar bl a att grundläggning kan utföras som ovanstående. En radonundersökning har gjorts av AB PentaCon ( ) vilken redovisar att marken ska klassificeras som normalradonmark (i det lägre intervallet). Byggnader där personer vistas mer än tillfälligt ska utföras radonskyddande. Eftersom det tidigare bedrivits militär övningsverksamhet inom det aktuella området ska uppmärksamhet avseende eventuella föroreningar i jorden iakttas i samband med schaktningsarbeten. Vattenskyddsområde Planområdet ligger inom sekundärt vattenskyddsområde. Det är viktigt att allt schakt- och byggarbete sker med hänsyn till detta. Lämpliga skyddsåtgärder bör vidtas för att minska risk för utsläpp till mark och vatten. Vid schaktarbeten ska uppmärksamhet ske på om jord kan vara förorenad (jfr avvikande färg, lukt m.m.). Grundvattennivån är hög i området vilket medför att källare ej får byggas. Detaljplan för Kv Kaptenen m fl (del av VISBY Artilleriet 1:33 ) Planbeskrivning (12)

133 Arkeologi En arkeologisk förundersökning har utförts av länsmuseet under hösten år Inom området för bostäder påträffades bl a 50 anläggningar som tolkats som boplatsrester. En skelettgrav har hittats och undersökts år År 1869 hittades en skatt med datering till tiden efter 1042 e. Kr. En särskild undersökning (arkeologisk utgrävning) har gjorts i området Bebyggelseområden Bostäder Inom området finns ingen befintlig bebyggelse. Längs Follingboväg ligger friliggande villor med en bibehållen förgårdslinje mot gatan, ca 7 meter. Väster om planområdet byggs ett villaområdet upp med friliggande byggnader. Villabebyggelse vid Follingboväg Villaområde väster om planområdet. Den nya bebyggelsen som planen medger består av friliggande småhus samt sammanbyggda småhus dvs radhus/kedjehus. Bostäder närmast Follingboväg ska utgöra en sluten skärm av sammanbyggda småhus, vilket bidrar till en god utemiljö inom kvarteren genom att skydda de inre delarna av planområdet från eventuella trafikstörningar. Området ses som en utvidgning av intilliggande villaområde som gränsar mot planområdet i väster. Detaljplanen bidrar till att staden ges möjlighet att bebyggas där luckor i bebyggelsestrukturen finns. Området beräknas rymma ca 14 villatomter och ca 12 radhus/kedjehus. Källare får ej byggas. Planområdet ligger till större delen inom ett område som kan beröras av flygtrafikbuller som överskrider maximalnivån 70 dba från den civila flygtrafiken. Radhus/kedjehus Den planerade bebyggelsen mot Follingboväg har getts strukturen av en sluten skärm av sammanbyggda småhus, radhus. Placering av bebyggelsen följer intilliggande villabebyggelse utmed Follingboväg med avseende på avståndet till gatan. Bebyggelsen placeras 7 meter från plangräns mot Follingboväg, detta för att bibehålla ett enhetligt gaturum och att möjliggöra för en uteplats/trädgård i söderläge. Ett bibehållet öppet gaturum uppnås även genom att plank/mur får uppföras i fastighetsgräns mot Follingboväg till en höjd av max 1,1 meter. Infart är inte tillåten från Follingboväg utan angöring sker från en ny lokalgata söder om. Byggnaderna ska uppföras i två våningar och högsta tillåtna nockhöjd är 8,5 meter. Fasadmaterialet ska vara puts. Närheten till Follingboväg i nordöst påverkar bostäderna i form av vägtrafikbuller. Bullervärden från vägtrafik vid fasad mot Follingboväg är beräknade till 62 dba ekvivalent nivå samt 79 dba maxnivå. Byggnader Detaljplan för Kv Kaptenen m fl (del av VISBY Artilleriet 1:33 ) Planbeskrivning (12)

134 ska uppföras så att inomhusnormen för buller uppnås. Vid fler än en byggnadskropp mot Follingboväg ska de vara sammanbyggda med plank och dylikt för att minska utsatthet för buller för gården och bostäderna söder om. Friliggande villor I södra delen av planområdet tillskapas tomter för friliggande villor, med en skala och struktur som anpassas till befintlig bebyggelse i väster. För att skapa ett enhetligt gaturum placeras huvudbyggnad utmed förgårdslinjen mot lokalgata (5 meter från tomtgräns) samt minst 4,5 meter mot grannfastighet. Komplementbyggnader ska placeras minst 1 meter mot grannfastighet. Byggnader får uppföras i max två våningar och högsta tillåtna nockhöjd är 8,5 meter. Högsta nockhöjd för komplementbyggnad är 4,5 meter. Kommersiell service Allehanda kommersiell service finns i Östercentrum ca 1,2 km från planområdet. Friytor Lek och rekreation samt naturmiljö Planområdet ligger i anslutning till ett grönstråk som stäcker sig i öst-västlig riktning över hela A7-fältet. Ett mindre grönstråk sparas med möjlighet att anlägga en gångväg efter planområdets västra sida. En sådan gångväg kan göra grönområdet söder om planområdet mer tillgängligt för gående från Follingboväg. Gator och trafik Gatunät, gång-, cykeloch mopedtrafik Bostadsområdet nås via Remontvägen, öster om planområdet, vilken ansluter till Follingboväg. Nya lokalgator försörjer området (Tygmästaregatan samt Volontärgatan), vilka länkas samman med gatunätet i angränsande bostadsområde i nordväst. Gång- och cykelväg finns utefter Follingboväg. Kollektivtrafik Området försörjs av kollektivtrafik, stadsbuss linje 2, på Follingboväg. Parkering, angöring och utfart Parkering ska lösas på kvartersmark enligt gällande parkeringsutredning. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Värme Planområdet ansluts till kommunalt VA-nät. Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) kan med fördel ske genom infiltration inom kvartersmark. Området kan anslutas till fjärrvärmenätet. Detaljplan för Kv Kaptenen m fl (del av VISBY Artilleriet 1:33 ) Planbeskrivning (12)

135 El Tele Avfall Området ansluts till GEAB:s ledningsnät. Området ansluts till Telias ledningsnät. Kommunen ansvarar för avfallshanteringen. BESKRIVNING AV MILJÖKONSEKVENSER Miljöförhållanden i området Planområdet ligger i norra delen av A7-fältet mot Follingboväg och angränsar i väster till ett mindre villaområde, i söder till ett grönstråk samt i öster till Remontvägen och en antagen plan för verksamheter och kontor. Området är svagt sluttande och utgörs av gräsbevuxna öppna ytor, buskar, gamla fruktträd och ett mycket grunt dike med tillhörande vegetation. Inga sällsynta eller hotade växt- eller djurarter är noterade för området. Geoteknisk undersökning och radonundersökning är gjorda och resultaten beaktas i byggloven. Planområdet ligger till större delen inom ett område som kan beröras av flygtrafikbuller som överskrider maximalnivån 70 dba från den civila flygtrafiken, enligt Luftfartsverkets samrådshandling för riksintressebeskrivning oktober (Planområdet ligger i zonen mellan dba). Planområdet berörs inte av 55 dba FBN. Planområdet ligger intill Follingboväg med en trafikmängd på ca 8000 fordon/dygn, vilket innebär att ett område närmast vägen är bullerstört. Den prognostiserade trafikmängden på 5 års sikt och på års sikt är samma som nuvarande. Avståndet mellan en befintlig bensinstation och planerade bostäder uppfyller riktlinjer enligt Plats för arbete (minst 100 meter). Sydost om planområdet ligger värmekraftverket, vilket har ett skyddsavstånd på 300 meter till bostäder. Planområdet ligger inte inom skyddszonen för värmekraftverket. Detaljplan för Kv Kaptenen m fl (del av VISBY Artilleriet 1:33 ) Planbeskrivning (12)

136 Planområde 70 dba maxbullernivå Grönstråk 75 dba maxbullernivå (ungefärlig) Detaljplan för kontor och handel 55 dba FBN Koloniområde Bensinstation Kartan visar ungefärliga bullernivåkurvor från den civila flygtrafiken. Miljöns utveckling utan genomförande av planen Planering ska ha en framåtsyftande funktion och medverka till goda helhetslösningar. I översiktsplanen för Visby framhålls betydelsen av att bygga samman stadens olika delar och att hela staden. Att genomföra detaljplanen för kvarteret Kaptenen m.fl. är enligt kommunens mening ett lämpligt sätt att följa översiktsplanens intentioner. Alternativa lokaliseringar för bostadsbebyggelse finns inom Visby, bl a inom andra delar av A7-fältet. Den stadsplanemässiga fördelen med bostadsbebyggelse i denna föreslagna detaljplan är att den väl ansluter till befintlig bostadsbebyggelse och även helar stadsbilden inom området. Sydost om planområdet ligger ett etableringsområde för kontor och handel enligt en nyligen antagen detaljplan. Även söder om den detaljplanen pågår planering för liknande verksamheter, inklusive lätt industri, som kan rymmas inom ett mer flygbullerstört område och som även ligger inom den skyddszon som värmekraftverket har. Det finns ett behov av nya villatomter i Visby. Planförslaget rymmer ca 27 bostäder varav ca hälften avses för friliggande villor. Att bli utan dem är en brist. Om bostäder inte kan byggas inom planområdet kommer området troligen att ligga obebyggt till dess förändrade förhållanden i synen på flygbuller öppnar för bostadsbebyggelse. En lucka i bebyggelsestrukturen kommer att kvarstå och intentionerna med trafikflödet (silning) kopplat till intilliggande bostadsområden kan inte fullföljas. Någon kontorslokalbrist finns inte. En etablering inom området får inte innebära hög trafikbelastning, vilket innebär att handel inte är möjlig. Inte heller småindustri kan anses som lämplig verksamhet. Något behov av park finns inte och inte heller är området idag någon intressant vistelsemiljö med sin öppenhet. Detaljplan för Kv Kaptenen m fl (del av VISBY Artilleriet 1:33 ) Planbeskrivning (12)

137 Beskrivning av risken för betydande miljöpåverkan Gotländska delmål under miljömålet God bebyggd miljö (2004) anger för buller att fram till år 2010 ska antalet hushåll/lägenheter som utsätts för trafikbullerstörningar från väg- och flygtrafik, som överstiger de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder, ha minskat med 5 % jämfört med år Riksdagen har i samband med infrastrukturpropositionen 1996/97:53 fastställt riktvärden för bl. a. buller från flygtrafik. Detta är riktvärden som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse. För utomhusmiljön är dessa riktvärden 55 dba FBN (vid fasad) samt 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad. Maximalnivån 70 dba gäller för den civila trafiken och FBN 55 dba gäller för den civila och militära trafiken. För buller från vägtrafik gäller riktvärden vid nybyggnation av bostadsbebyggelse (värdena bör inte överskridas); 30 dba ekvivalentnivå inomhus 45 dba maximalnivå inomhus nattetid 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad. Vägtrafikbullret skiljer sig på ett flertal sätt från flygtrafikbullret. Det är mer ihållande samtidigt som det på ett bättre sätt går att åtgärda i fråga om utemiljön. Länsstyrelsen bedömer i sitt granskningsyttrande till FÖP Visby 2025, med hänvisning till gällande riktvärden för buller, miljömålet God bebyggd miljö och allmänna hälsoaspekter, att utbyggnadsområden för bostäder inom maximalnivån 70 dba bör undvikas. Kvarteret Fänriken (nuvarande namn Kvarteret Kaptenen, denna detaljplan) bör undantas från bostadsbebyggelse i avvaktan på att ny kunskap och nya riktvärden blir aktuella. Människors hälsa Boverket har på uppdrag av regeringen tagit fram vägledning, allmänna råd samt handbok, för hur buller från flygtrafik ska hanteras vid planering och ny bostadsbebyggelse och för komplettering av befintlig bebyggelse i tätorter. (Boverket, Allmänna råd 2009:1 Flygbuller i planeringen.) De allmänna råden, som således anger rekommenderade ljudnivåer för utomhusmiljön, ska garantera att tillkommande bostäder har en god ljudmiljö. I Boverkets allmänna råd anges att för nya bostäder, vid komplettering av tätorter, förtätning av kvartersstruktur med flerbostadshus, bör följande kunna uppfyllas; 70 dba maximalnivå överskrids inte utomhus vid byggnadens fasader mer än 30 gånger per dag/kväll samt inte mer än tre gånger per årsmedelnatt. Antalet överskridanden begränsas även av ljudnivån 55 dba FBN. Detaljplan för Kv Kaptenen m fl (del av VISBY Artilleriet 1:33 ) Planbeskrivning (12)

138 Hänsyn måste även tas till den samlade bullersituationen, d v s i detta fall flygets framtida möjliga maximalbullernivå och dagens och framtida vägtrafikbuller. Föreslagen bebyggelse i Kv Kaptenen m.fl. utgör en komplettering i befintlig bebyggelsestruktur i Visby. Byggrätterna närmast Follingboväg är placerade 7 meter från plangräns för att bibehålla den befintliga bebyggelsens förgårdslinje utefter vägen. Trafikbuller från Follingboväg förväntas enligt bullerberäkningar innebära att riktvärden för buller vid byggnaders fasad överskrids, varför en tyst sida krävs. Påverkan på riksintressen (materiella tillgångar /flygplatsen) En byggnation med ca 27 bostäder (ca personer) utgör en komplettering till befintlig och planlagd bostadsbebyggelse och bedöms inte utgöra en påtaglig skada av riksintresset Visby flygplats eller hota verksamheten på annat sätt. Denna bedömning grundas på förhållandet att ca 9000 människor bor inom redovisat influensområde (avseende flygbuller) för riksintresset Visby flygplats (utbredningen av ljudnivåerna 55 dba FBN och 70 dba maximalljudnivå). För Visbys del täcker utbredningskurvan för 70 dba maximalnivå en omfattande del av staden. Bl a berörs delar av Gråbo och Terra Nova och yttre Östra Vi. Luftfartsverkets samrådshandling för riksintressebeskrivning (oktober 2004) ligger till grund för de bullerutbredningskurvor som planering av bebyggelse förhåller sig till. Bebyggelse (positiva miljökonsekvenser) Detaljplaneområdet är ett av tre områden där den fördjupade översiktsplanen ( FÖP Visby 2025 ) gör avsteg från ovan nämnda riktvärden avseende flygbuller. Motivet är att skapa goda boendemiljöer med utgångspunkt från befintlig bebyggelse. Dock ska riktvärden för inomhusmiljö vid nybebyggelse alltid följas. Översiktsplanen för Visby framhåller att det har stor betydelse för stadsbilden och för den struktur som binder samman stadens olika delar, att bygga färdigt och hela staden. Åtgärder som planeras för att förebygga, hindra eller motverka betydande negativ miljöpåverkan Flygbuller bedöms inte utgöra någon betydande miljöpåverkan i betydelsen påverkan på hälsa eller trivsel. Ljudnivåerna inomhus regleras genom Boverkets byggregler, BBR, avsnitt 7. Kraven i BBR ska alltid uppfyllas genom att byggnaden dimensioneras för den ljudnivå som är aktuell i det enskilda fallet. Huvudbyggnadens fasad ska dämpa buller så att ekvivalent ljudnivå inomhus ej överstiger 30 db(a) och maximal ljudnivå inte överstiger 45 db(a). Trafikbuller från Follingboväg förväntas enligt bullerberäkningar innebära att gränsvärden för buller vid byggnaders fasad överskrids, varför en tyst sida krävs. Huskroppen, som radhusen/kedjehusen utgör, bidrar till att skapa en tyst sida, samt bättre ljudmiljö för hela planområdet söder om. Radhusen/kedjehusens uteplatser och minst halva antalet sovrum ska vara placerade vid den tysta sidan. För att skapa en god boendemiljö för dessa bostäder ställs krav på byggnadernas utförande i form av bullerdämpning. Ljudnivåerna inomhus regleras genom Boverkets byggregler, BBR (avsnitt 7). Detaljplan för Kv Kaptenen m fl (del av VISBY Artilleriet 1:33 ) Planbeskrivning (12)

139 Plank eller mur får uppföras i fastighetsgräns mot Follingboväg till en höjd av maximalt 1,1 meter. En sådan åtgärd ger en något förbättrad ljudnivå på radhusens gatusida. Hur bedömningen om miljöpåverkan gjorts och vilka skäl som ligger bakom gjorda val av alternativ Naturvårdsverkets gällande riktvärden avseende flygbuller och Boverkets Allmänna råd för flygbuller ger olika direktiv hur planering i flygbullerutsatta områden bör ske, vilket försvårar planeringen. Boverkets Allmänna råd stärker/stödjer resonemanget om att möjliggöra förtätning i kvartersstruktur i befintlig stadsmiljö. En naturlig förtätning och anpassning till befintlig bebyggelse i Visby är inte i första hand i form av flerbostadshus, då Visby centrala delar till stor del utgörs av villabebyggelse och en mindre exploaterad struktur. Att förtäta med flerbostadshus på aktuell plats utgör ett främmande inslag i stadsbilden. En trolig följd av tillämpningen av Boverkets Allmänna råd för flygbuller är att bullerutbredningskurvan för max 70 dba över Visby ändras till att inte innefatta aktuellt planområde. De Allmänna råden grundar sin gräns för på 30 överskridanden av max 70 dba-kurvan per dag/kväll jämfört med Naturvårdsverkets riktvärde som grundar sig på 3 händelser. Uppföljning och övervakning av risken för betydande miljöpåverkan Det är möjligt med en uppföljning av hur boende upplever det nu aktuella flygbullret. Dagens flygverksamhet är dock mindre än den som är möjlig enligt gällande tillstånd, vilket gör det mindre relevant i dagens läge med en uppföljning av upplevd bullerstörning, utifrån t ex enkätundersökningar. ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft. Medverkande tjänstemän Stina Wester, Monica Tingström, Eva Werkelin, SAK, planförslag Bengt Mattson, SAK, bygglovfrågor Per Seigerlund, TF, mark och avtalsfrågor Lennart Klintbom, TF, trafikfrågor Sten Svensson, SAK, miljökonsekvenser Stadsarkitektkontoret i Visby datum Carin Johanson Stadsarkitekt Stina Wester Planarkitekt Detaljplan för Kv Kaptenen m fl (del av VISBY Artilleriet 1:33 ) Planbeskrivning (12)

140 1(3) Detaljplan för Kv Kaptenen m fl (del av VISBY Artilleriet 1:33) (Tidigare del av förslag till detaljplan för Kv Fänriken m fl) Gotlands kommun GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ORGANISATORISKA FRÅGOR Genomförandebeskrivningen har till uppgift att redovisa de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen. Den ska även ge besked om vem som är kostnadsansvarig och ansvarig för genomförandet samt hur det ska ske. Genomförandeorganisation Planområdet omfattar delar av fastigheterna Visby Artilleriet 1:33 som ägs av Gotlands kommun. Området kommer att delas upp i flera fastigheter i samband med exploateringen av området. Gotlands kommun kommer tillsammans med de blivande fastighetsägarna ansvara för genomförandet av detaljplanen. Genomförandetid Planens genomförandetid är 5 år från den dag kommunens beslut om antagande vinner laga kraft. Genomförandetiden har bestämts mot bakgrund av att det är angeläget att detaljplaner för detta ändamål genomförs relativt snabbt. Fastighetsindelningen är okomplicerad och det finns inte heller i övrigt några direkta hinder för ett snabbt genomförande av detaljplanen. Under genomförandetiden har fastighetsägaren en garanterad byggrätt enligt detaljplanen. Efter genomförandetidens utgång fortsätter planen att gälla men fastighetsägarna har ingen garanterad rätt att erhålla bygg-, rivnings- eller marklov. Kommunen kan efter genomförandetidens utgång ändra eller upphäva detaljplanen utan att fastighetsägarna får någon ersättning. Tidplan Planområdet har varit ute på samråd samooaren 2005 och utställd under hösten Beslut om antagande av byggnadsnämnden beräknas ske under våren Detaljplan för kv Kaptenen (del av VISBY Artilleriet 1:33) Genomförandebeskrivning

141 2(3) Ansvarsfördelning Gotlands kommun ansvarar för anläggandet av vatten och avlopp fram till de tilltänkta fastigheterna, utbyggnad av gatan, fastighetsbildning samt arkeologiska undersökningar och eventuella marksaneringar. Huvudmannaskap Gotlands kommun är huvudman för den allmänna platsmarken inom detaljplanområdet. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Markförsörjning Marken ägs av Gotlands kommun. Fastighetsbildning Området skall styckas i ca 14 småhusfastigheter samt ett område för radeller kedjehus. EKONOMISKA FRÅGOR Ekonomisk helhetsbedömning Den ekonomiska bedömningen ska huvudsakligen visa om genomförandet av ny detaljplan är ekonomiskt lönsamt och därmed realistisk att genomföra, d v s att planvinst uppkommer. Bedömningen av kostnader och intäkter är på inga sätt bindande. Genomförandet av planen medför kostnader för byggande av olika anläggningar m m. Vid en jämförelse mellan den värdeökning och de kostnader som detaljplanen medför samt de mervärden som uppkommer kan detaljplanen anses ekonomiskt lönsam. Kommunala kostnader Området ingår som en del av en större exploatering som omfattar en stor av A7-fältet. För ändamålet kommer en exploateringskalkyl och ett antal detaljplaner att tas fram. Kostnaden för genomförandet skall belasta varje enskilt detaljplaneområde. Genomförandet av planen medför ungefärliga kostnader för kommunen för bl a: anläggande av lokalgata kr utbyggnad av vatten och avlopp kr fastighetsbildning kr arkeologisk särskild undersökning kr plankostnader kr grundkarta, fastighetsförteckning kr ca 2,7 Mkr Genomförandet av detaljplanen kräver inga övriga följdinvesteringar. Kommunala intäkter Intäkterna för kommunens del är hänförliga till anläggningsavgifter för vatten- och avlopp samt försäljning av mark. De exakta intäkterna går inte att uppskatta exakt men intäkterna från markförsäljningen kommer att ge mer än kommunens kostnader för exploateringen. Detaljplan för kv Kaptenen (del av VISBY Artilleriet 1:33) Genomförandebeskrivning

142 3(3) TEKNISKA FRÅGOR Tekniska utredningar I samband med planläggning av kvarteret Fänriken utfördes en översiktlig geoteknisk av PentaCon En arkeologisk förundersökning genomfördes under En särskild arkeologisk undersökning har genomförts Tekniska anläggningar Planområdet ligger inom kommunens verksamhetsområde för vatten och avlopp. Angöring sker från det allmänna gatunätet. Kartförsörjning Grundkarta är upprättad för planområdet. I samband med ansökan om bygglov ska nybyggnadskarta upprättas och bifogas ansökan. Medverkande tjänstemän Denna genomförandebeskrivning har upprättats av Per Seigerlund, Tekniska förvaltningen. Stadsarkitektkontoret i Visby Carin Johanson stadsarkitekt Stina Wester planarkitekt Detaljplan för kv Kaptenen (del av VISBY Artilleriet 1:33) Genomförandebeskrivning

143 Samhällsbyggnadsförvaltningen Ärendenr Handlingstyp Utlåtande 1 (10) Datum 23 mars 2011 Detaljplan för KV KAPTENEN m fl (del av VISBY Artilleriet 1:33), Gotlands kommun Utlåtande över yttranden och synpunkter som inkommit under utställningstiden Med anledning av inkomna yttranden och synpunkter har följande revideringar gjorts: Redaktionella ändringar Genomförda ändringar bedöms inte vara av sådan principiell karaktär eller av sådan art att ett förnyat utställningsförfarande erfordras. Utlåtandet kommer att sändas till de som inte fått sina kvarstående synpunkter tillgodosedda för kännedom. FÖRSLAG TILL BESLUT 1. Byggnadsnämnden godkänner planförslaget 2. Planförslaget översänds till Regionfullmäktige för antagande Planförslaget, daterat har enligt 5 kapitlet 23 plan- och bygglagen varit utställt för offentlig granskning hos samhällsbyggnadsförvaltningen fr o m den t o m den Den formella utställningen har föregåtts av samråd med berörda fastighetsägare, statliga, regionala och kommunala myndigheter samt andra vilka kan ha intressen att bevaka. Framförda synpunkter och därav föranledda åtgärder har redovisats i separat samrådsredogörelse. Byggnadsnämnden beslutade , 156, att stadsarkitektkontoret skulle samråda med ett planförslag daterat , Detaljplan för del av VISBY Artilleriet 1:33 (kv Fänriken m fl). Med anledning av inkomna synpunkter under samrådet, bland annat gällande detaljplanens bostäder, reviderades planförslaget för Kv Fänriken m fl. i vissa avseenden. En av ändringarna av förslaget efter samrådet var att området för bostäder undantogs från planen med anledning av de resonemang som pågick om hur gällande riktvärden för flygtrafikbuller och bostadsbyggande skulle tillämpas. Det område för bostäder som lyftes ur planen efter samrådet prövas nu i Detaljplan för Kv Kaptenen (del av VISBY Artilleriet 1:33). Kungörelse angående utställningen har varit införd i ortstidningarna och uppsatt på Region Gotlands anslagstavla. Brev har översänts till berörda fastighetsägare enligt upprättad postlista. Nedan ges en redovisning av inkomna synpunkter och samhällsbyggnadsförvaltningens bemötanden av dessa. De yttranden som inkommit arkiveras på samhällsbyggnadsförvaltningen (ärendepärmen U1 U9). Utlåtandet omfattar även kvarstående synpunkter från samrådsskedet samt samrådsyttranden som inkommit mellan samråds- och utställningsskedet. Följande yttranden har inkommit under utställningstiden: Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Postgiro Org. nr Webbplats

144 Samhällsbyggnadsförvaltningen Region Gotland 2 (10) Instans/ Synpunkter/Åtgärder Inkommande datum Statliga och kommunala nämnder och styrelser Kultur-och fritidsnämnden (U1) Samhällsbyggnadsförvaltningen Vill uppmärksamma om de intentioner som kommunfullmäktige har antagit i sitt fritidspolitiska program för Gotlands kommun där särskilt hänsyn ska tas i bostadsplanering avseende närmiljö friluftsliv. SBF har tagit del av fritidspolitiskt program för Gotlands kommun. Planområdet gränsar till ett i FÖP Visby utpekat grönstråk samt odlingslottsområde, vilket ger boende i området möjlighet att röra sig i sådana miljöer nära hemmet. Miljö- och hälsoskyddsnämnden (U2) Samhällsbyggnadsförvaltningen Kommunstyrelsen (U3) Samhällsbyggnadsförvaltningen Tekniska nämnden (U4) Planförslaget tillstyrks. Eftersom planområdet ligger inom vattenskyddsområde är det viktigt att allt schaktoch byggarbete sker med hänsyn till detta. Lämpliga skyddsåtgärder bör vidtas för att minska risk för utsläpp till mark och vatten. Rutiner bör därför finnas i händelse av spill/olyckor med kemikalier mm. Vid schaktarbeten ska uppmärksamhet ske på om jord kan vara förorenad (jfr avvikande färg, lukt m. m.) efter tidigare verksamhet på platsen. Planhandlingen kompletteras med dessa uppgifter. Ang behov av rutiner har frågan lyfts till berörda handläggare inom Bygglov och tillsyn. Planförslaget tillstyrks. Området bör anslutas till fjärrvärmenätet. Enligt planförslaget kan planområdet anslutas till fjärrvärmenätet. Planförslaget tillstyrks.

145 Samhällsbyggnadsförvaltningen Region Gotland 3 (10) Trafikverket (U5) Trafikverket anser att detaljplanens förslag inte bör genomföras. Visby flygplats är utpekad som riksintresse för luftfarten och ska därmed enligt miljöbalken skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra utnyttjandet av den. Visby flygplats är även utpekad av regeringen som en av de tio flygplatser som ska ingå i det nationella basutbudet av flygplatser, och därmed säkerställa ett effektivt och långsiktigt hållbart transportsystem som garanterar en grundläggande interregional tillgänglighet i hela landet. Trafikverket delar Transportstyrelsens tidigare bedömning att utnyttjandet av flygplatsen påtagligt riskeras att skadas om bostäder och annan känslig verksamhet byggs i områden där flygbullret överskrider Naturvårdsverkets riktlinjer med maximalnivån 70 dba. Vid en kommande miljö- eller tillståndsprövning kan det medföra begränsningar eller inskränkningar av verksamheten vid flygplatsen då det kan bidra till villkor som försvårar utnyttjandet av flygplatsen. Trafikverket anser att bebyggelseutvecklingen kring flygplatsen måste anpassas så att flygplatsens funktion inte skadas, och följer därför tidigare Transportstyrelsens principer för precisering av influensområden för flygbuller där utgångspunkten är att maximalnivån 70 dba ska tillämpas om antalet bullerhändelser överskrider tre i genomsnitt under dag/kväll. Som angetts i tidigare yttranden har Luftfartsverket och Transportstyrelsen påbörjat ett preciseringsarbete med syfte att definiera såväl det flygplatsområde som ska skyddas och de omgivande influensområdena för buller, flyghinder och elektromagnetisk störning inom vilka tillkommande bebyggelse och anläggningar kan försvåra utnyttjandet av flygplatsen. I väntan på att Trafikverket har färdigställt denna precisering bör tidigare framtagna bullerberäkning användas vid planläggning. Enligt dessa hamnar nu aktuella bostäderna inom zonen dba vilket gör att riktvärdena överskrids. Fram till dess att Boverkets förslag till allmänna råd har fått genomslag även i miljöprövningsprocesserna, dvs synkroniserats med Naturvårdsverkets riktlinjer, måste Trafikverket hålla fast vid nuvarande principer som innebär tillämpning av FBN 55 dba och maximalnivå 70 dba vid uteplats. Samhällsbyggnadsförvaltningen Se bemötandet av Länsstyrelsens yttrande, (U7)

146 Samhällsbyggnadsförvaltningen Region Gotland 4 (10) LFV (U6) Länsstyrelsen (U7) LFV (Air Navigation Service of Sweden) har utfört kontroll av områdets påverkan på alla faser av Visby flygplats civilt publicerade in- och utflygningsprocedurer, samt i förhållande till navigerings- och landningshjälpmedel. LFV ser inte att etableringen innebär någon påverkan på flygplatsens områden om byggnationer inte överskrider den lägsta höjdbegränsning som redovisas bifogad sammanställning till yttrandet. Flygplatsen måste i egenskap av sakägare bedöma konsekvenserna för sin egen verksamhet. Denna utredning utgör ett underlag för en sådan bedömning. LFV har som sakägare av CNS (Communication, Navigation, Surveillance) infrastrukturutrustning utanför flygplatsens områden, inget att invända mot beskriven etablering. Den fråga som bedöms som aktuell i detta ärende med avseende på Länsstyrelsens prövningsgrunder är påverkan på riksintresset Visby Airport. Länsstyrelsen menar att detaljplanen inte kan tillåtas utifrån risk för påtaglig skada på riksintresset Visby Airport. Flygplatsens verksamhet kan begränsas om detta och andra områden som ligger inom influensområde (med hänsyn till flygbuller) för riksintresset bebyggs med bostäder. Länsstyrelsen har inhämtat synpunkter från Trafikverket och flygplatsens verksamhetsutövare, Swedavia (se deras respektive yttrande). Länsstyrelsen står bakom de synpunkter som inkommit från Trafikverket och bedömer att prövning enligt 12 kap PBL kan bli aktuellt om detaljplanen antas. Då detaljplanen bygger på nytt kunskapsunderlag och det gått lång tid efter samrådet så anser Länsstyrelsen att ett nytt samråd hade varit lämpligt. PBL och MB gäller parallellt, detta innebär att en detaljplan kan vara godtagbar enligt PBL men inte enligt MB. Länsstyrelsen menar att denna detaljplan visar på svårigheten att tillämpa och tillgodose de riktvärden som tagits fram av olika myndigheter som idag inte är förenliga. Kommunen anför Boverkets allmänna råd om flygbuller i planeringen (2010:2) som utgångspunkt för sin bedömning att planerade bostäder nu kan accepteras inom området. Kommunen anger i handlingarna att En trolig följd av tillämpningen av Boverkets Allmänna råd för flygbuller är att bullerutbredningskurvan för max 70 dba över Visby ändras till att inte innefatta aktuellt planområde. Länsstyrelsen har haft kontakt med kommunen och tagit del av en bullerutbredningskarta som är framtagen utifrån Boverkets allmänna råd som mycket grovt visar att detta är ett rimligt antagande. Detta underlag har dock inte varit en del av de nu aktuella utställningshandlingarna. Om detta är kommunens utgångspunkt behöver ett officiellt underlag tas fram som en del av planeringsunderlaget. Boverkets allmänna råd grundar sin gräns på 30 överskridanden av max 70 dbakurvan per dag/kväll vilket ska jämföras med att riktvärdet hittills grundats på 3 händelser dag/kväll. Konsekvenserna av beräkningar baserade på gränsen för antalet överskridanden låter sig enklast göras genom beräkningar redovisade som kartmaterial.

147 Samhällsbyggnadsförvaltningen Region Gotland 5 (10) Det är troligt att det nu aktuella området uppfyller de krav som ställs i Boverkets allmänna råd. Detta underlag behöver dock tas fram officiellt och utgöra en del av planhandlingarna. Länsstyrelsen anser som Gotlands kommun att det inte är rimligt att ställa krav på att det just är flerbostadshus som ska uppföras som en förtätning av en stadsmiljö som präglas av villabebyggelse om Boverkets AR tillämpas. Kommunen har gjort bedömningen att en miljöbedömning inte krävs. Länsstyrelsen har i samråd om denna, , till skillnad från kommunen gjort bedömningen att en miljöbedömning krävs. Till grund för detta ligger att bostadsbebyggelse tillåts inom influensområdet för buller för Visby flygplats, max 70 dba, vilket står i strid med såväl regeringens infrastrukturproposition (1996/97:53) som Naturvårdsverkets allmänna råd om riktvärden för flygtrafikbuller (NFS 2008:6). Samhällsbyggnadsförvaltningen Hot mot riksintresse Länsstyrelsen menar att detaljplanen inte kan tillåtas utifrån risk för påtaglig skada på riksintresset Visby Airport. Flygplatsens verksamhet kan begränsas om detta och andra områden som ligger inom influensområde (med hänsyn till flygbuller) för riksintresset bebyggs med bostäder. Region Gotland har svårt att se hur ytterligare 27 bostäder skulle kunna hota riksintresset Visby Airport när det redan bor ca 9000 personer inom influensområdet max 70 dba. Statliga riklinjer och råd Länsstyrelsen bedömer i granskningsyttrandet för FÖP Visby att denna detaljplan bör undantas från bostadsbebyggelse i avvaktan på att ny kunskap och nya riktlinjer blir aktuella i fråga om flygbullersituationen. Sedan våren 2010 har Boverkets Allmänna råd AR (2010:2) varit tillgängliga. De utgör ny kunskap och ger råd om hur bullerutsatta miljöer kan planeras. Region Gotland vill lyfta det olyckliga att staten genom olika uppdrag ger råd/direktiv som står i strid mot varandra. Det ger dubbla budskap och förvirrar planeringssituationen.

148 Samhällsbyggnadsförvaltningen Region Gotland 6 (10) Länsstyrelsen konstaterar att Till grund för förslaget ligger att bostadsbebyggelse tillåts inom influensområdet för buller för Visby flygplats, max 70 dba, vilket står i strid med såväl regeringens infrastrukturproposition (1996/97:53) som Naturvårdsverkets allmänna råd om riktvärden för flygtrafikbuller (NFS 2008:6). Region Gotland hävdar att förslaget dock inte står i strid med Boverkets AR (2010:2). Länsstyrelsen konstaterar även att det nu aktuella området med hänvisning till Boverkets AR skulle kunna bebyggas med bostäder, men med hänvisning till Naturvårdverkets AR är att betrakta som olämpligt för bostadsbebyggelse. Region Gotland önskar tydligare direktiv från statligt håll hur vi ska tillämpa Boverkets AR. Är dessa för oss oanvändbara? Vem driver att Boverkets AR synkroniseras med Naturvårdsverkets riktlinjer? Processen Länsstyrelsen anser att ett nytt samråd hade varit lämpligt då detaljplanen bygger på nytt kunskapsunderlag och det har gått lång tid efter samrådet. Region Gotland ser inte att ett förnyat samråd skulle tillföra något ytterligare. Boende i närområdet har även bjudits in till ett Infomöte under utställningstiden. Där diskuterades planförslaget och vad som hänt sedan samrådet. (Det har gått fem år mellan samråd och utställning). I perioden mellan samråd och utställning har även förslaget för A7-fältet processats inom Fördjupad översiktsplan för Visby (FÖP Visby). Behovsbedömning av MKB Region Gotland har gjort bedömningen att en miljöbedömning inte krävs. Länsstyrelsen har i samråd om denna, , till skillnad från kommunen gjort bedömningen att en miljöbedömning krävs Region Gotland gör bedömningen att miljöfrågorna kan besvaras och utredas inom planbeskrivningen varför en särskild MKB inte har gjorts. En MKB skulle inte tillföra ytterligare kunskap. En omfattande beskrivning av konsekvenser av miljön har lyfts in i planbeskrivningen. Underlagsmaterial Den bullerutbredningskarta som är framtagen av Trafikverket, utifrån Boverkets allmänna råd och som grovt visar att bostäder kan accepteras inom området har levererats under arbetets gång, varför den ej redovisats i planhandlingen. Vi har väntat detta underlag sedan sommaren 2010, men det var tyvärr tillgängliga för oss först efter utställningen av planen. Länsstyrelsen fick dock, efter begäran, underlaget innan de lämnade sitt yttrande på utställningsförslaget. Se kartunderlaget på s 7. Det är även av vikt att en slutlig precisering av riksintresset Visby Airport görs.

149 Samhällsbyggnadsförvaltningen Region Gotland 7 (10) Ett grovt utkast till bullerutbredningskarta, utifrån Boverkets allmänna råd för flygtrafikbuller. (Framtagen av Trafikverket 2010)

150 Samhällsbyggnadsförvaltningen Region Gotland 8 (10) Markägare/Boende/Verksamhetsutövare Swedavia (U8) Swedavia motsätter sig planering, lokalisering och byggande av bostäder och annan störningskänslig bebyggelse inom planområdet. I stort sett hela planområdet kan i framtiden komma att beröras av flygtrafikbuller som överskrider maximalnivån 70 dba. Delar av planområdet kan komma att beröras av flygtrafikbuller som överskrider 75 dba. Swedavia anser inte att en lokalisering av bostäder till området uppfyller krav på bl a god livsmiljö goda miljöförhållanden och en långsiktigt god hushållning med mark och vatten i 2 kap PBL. Enligt riksdagens fastställda riktvärde för flygtrafikbuller bör vid byggnation av bostäder maximalnivån 70 dba vid uteplats i anslutning till uteplats inte överskridas. Dessa riktvärden ska kommunerna tillämpa vid planläggning. Att tillåta bostadsbebyggelse inom planområdet går dessutom stick i stäv mot det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö och därtill hörande delmål avseende buller. Visby Airport är av riksintresse och flygplatsen ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra utnyttjandet av denna. Planområdet ligger inom influensområdet (med hänsyn till flygbuller)till föreslagen precisering av rikintresseområdet för Visby Airport. Såväl riksintresseområden som dess influensområden existerar oberoende av om områdena för det enskilda riksintresset ifråga har preciserats eller ej. Swedavia bedömer att nybyggnation inom planområdet påtagligt kan försvåra bedrivandet av flygplatsverksamheten framgent. Dessutom sker en förtätning och nybyggnation av bostäder inom andra områden i flygplatsens närhet som exponeras för eller kan komma att exponeras för flygtrafiksbuller över max 70 dba i framtiden. Detta innebär att en kumulativ effekt uppstår, vilket på sikt kraftigt kan försvåra och i värsta fall äventyra bedrivandet av flygplatsverksamheten vid Visby Airport. Vid planläggning måste kommunen ta hänsyn till denna kumulativa effekt. Inom de närmsta åren kommer Visby Airport ansöka om nytt tillstånd enligt miljöbalken för flygplatsverksamheten. Praxis vid miljöprövning har hittills varit att domstolar tillämpar Naturvårdsverkets definition av riktvärden vad gäller flygtrafikbuller, inte Boverkets. En förtätning av bebyggelse i flygplatsens närområde innebär en risk i miljöprövningen verksamheten vid flygplatsen kan äventyras. Swedavia kan få krav på sig att vidta bullerbegränsande åtgärder på ett större antal byggnader än vad som fallet är idag samt riskerar även att begränsningar införs vad gäller driften av flygverksamheten.

151 Samhällsbyggnadsförvaltningen Region Gotland 9 (10) På sikt äventyras även hela flygplatsens verksamhet av att bostäder och annan störningskänslig verksamhet etableras i flygplatsens närområde, då en verksamhet enligt 2 kap 6 MB ska vara lokaliserad till en lämplig plats med hänsyn till att ändamålet med verksamheten ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Lokaliseringen kommer att prövas vid en omprövning av verksamheten enligt MB. För de fall förtätningen fortsätter kommer Swedavia, i miljökonsekvensbeskrivningen, till slut inte kunna visa att flygplatsen är lokaliserad till den bästa platsen. Swedavia anser att en MKB ska upprättas. Swedavia grundar sin inställning på att planområdet kan komma att utsättas för bullernivåer över de av riksdagen fastställda maximalnivåer för flygtrafikbuller, att planområdet kan komma att utsättas för bullernivåer över Naturvårdsverkets gällande definition av dessa värden samt att byggnation inom planområdet påverkar riksintresset Visby Airport. Swedavia vill påpeka vikten av att nybyggnationer genomförs så att inomhusnormen för buller klaras. Samhällsbyggnadsförvaltningen Se bemötandet av länsstyrelsens yttrande (U7) Inomhusnormen för buller regleras genom Boverkets byggregler BBR och behöver inte lyftas fram som en planbestämmelse. För att uppmärksamma om bullersituationen förtydligas ändå skrivningen på plankartan. Ej sakägare Pernilla Olsson Thomas Persson (U9) Motsäger sig vägen som enligt plan skall förbinda kvarteret Vävaren/Fanbäraren/Hantlangaren med Kv Kaptenen/Furiren/Rustmästaren. De anser att det direkt är farligt och ogenomtänkt att sila in trafik från huvudleder in i ett bostadsområde där en övervägande majoritet av hushållen har småbarn under fem år. De lyfter fram att etapp 1 närmast Allégatan har lämnat in synpunkter till Gotlands kommun om att området används som genväg för bilister på vardagsmornar för att komma före fordonskön vid trafikljusen Allégatan/Follingboväg. Ansluts ännu ett kvarter ökar trafikfaran ytterligare för barn som rör sig i område. Hastigheten överskrider ofta 30 km/h. Boende i Etapp 2 är oroliga för att hastigheten och trafiken ökar även här. Befintlig cirkelform håller nere hastigheten, men om raksträckan förlängs så ökar troligtvis fordonens hastighet. Kvarteren på norra sidan av Follingboväg lyfts fram som ett föredöme, där tre av sex vägar stängts av för att motverka silning av trafiken mellan Follingboväg och Endreväg. Breddningen av Törnekvior eller breddning av huvudlederna välkomnas som alternativa sätt att sila trafiken.

152 Samhällsbyggnadsförvaltningen Region Gotland 10 (10) Samhällsbyggnadsförvaltningen I FÖP Visby (antagen av KS 2009) presenteras Silningsprincipen vilken innebär att vägnätet vävs samman vilket ger en god tillgänglighet för flera trafikslag (gående, cykel och bil). Det ökar också förutsättningen för att hela staden när områden länkas, vilket i sin tur bidrar till en ökad trygghet och kortare avstånd. Återvändsgator ska undvikas. Infomöte 1 nov 2010 hölls ett informationsmöte om Detaljplanen för Kv Kaptenen m fl (Del av VISBY Artilleriet 1:33) Följande åsikter gällande planförslaget antecknades från mötet: Oro för att biltrafiken ökar genom intilliggande område pga silningsprincipen. Oro för studseffekt av vägtrafikbuller mot villorna på norra sidan av Follingboväg. Att ljudet ekar tillbaka. Samhällsbyggnadsförvaltningen Silningsprincipen, se bemötandet till yttrande U9. Tillkommande bebyggelse vid Follingboväg kommer innebära visst tillskott av buller vid befintlig bebyggelse på norra sidan på grund av ljudets reflexer mot fasad. Påverkan bedöms dock som marginell. OBS Notering om sakägare/ej sakägare Sedan samrådstiden kvarstår nedanstående erinringar som redovisats i samrådsredogörelsen: Försvarsmakten (S8) Särskild sammanställning enligt Miljöbalken kap 6 16 Visby den 23 mars 2011 Ann-Sofi Lindskog Avdelningschef Stina Wester Planarkitekt

153 Regionfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 12 Kongresshallen i Visby. Slutredovisning med granskningsrapport Innehåll Regionstyrelsens beslut , 144 Ledningskontoret Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB:s granskningsrapport Ledningskontoret slutredovisning Regionstyrelsens arbetsutskotts förslag om godkännande av slutredovisning med granskningsrapport föreligger vid sammanträdet. Önskas ytterligare handlingar eller uppgifter i detta ärende, v.g. ring

154 PROTOKOLL Regionstyrelsen Regionstyrelsens arbetsutskott Rs 144 Au 155 Kongresshallen i Visby: Granskningsrapport KS 2009/ Kommunfullmäktige PWC Granskningsrapport - Ledningskontoret Kommunfullmäktige (numera regionfullmäktige) återremitterade, i november 2010, slutredovisningen av Kongresshallen med motiveringen att byggprojektet ska granskas av oberoende och extern konsulent. Med anledning av denna återremiss gav Regionstyrelsen Öhrlings Pricewaterhouse- Coopers AB (PWC) i uppdrag att granska byggprojektet Kongresshallen i Visby. Uppdraget har sin bakgrund i byggprojektets ökade investeringsutgifter och har som syfte att närmare granska orsakerna till kostnadsökningen. I uppdraget har även ingått att ge förslag på förbättringsområden inför framtida byggprojekt. Denna granskning har nu slutförts av PWC. Sammanfattning av PWC: Projektets slutkostnad, 189 mkr, kan jämföras med den reviderade budgeten om 136,5 mkr efter upphandling av byggentreprenör i februari Ursprunglig budget, maj 2003, om 120 mkr var framtagen i tidigt skede baserat på byggnadens tänkta funktioner. Den stora skillnaden mellan den reviderade budgeten och utfall utgörs i allt väsentligt av högre byggentreprenadkostnader och är resultatet av ett flertal omständigheter som samverkat. Projektets styrning, riskhantering och avvikelseanalyser var inte tillräckliga och har brustit i flera led; styrgrupp, projektledning och entreprenör. Den mest väsentliga programändringen avser utökning av kök. Behovet av komplett kök indikerar en felbedömning redan på idéstadiet. I slutet av år 2006 kom tydliga signaler från entreprenören om betydande kostnadsökningar. Detta föranledde inte tätare eller tidigarelagda styrgruppsmöten utan tvärtom senarelades det planerade februarimötet till mars Styrgruppsmöte i maj 2007 blev det sista och innehöll ingen slutkostnadsprognos. Det planerade styrgruppsmötet i början av hösten 2007 kom aldrig att hållas varför något projektavslut med utvärdering inte genomfördes. forts.

155 PROTOKOLL Regionstyrelsen Regionstyrelsens arbetsutskott Rf 144 forts. Au 155 Slutkostnadsredovisning upprättades den 12 juni 2009, mer än två år efter invigningen av kongresshallen. Slutkostnadsredovisningen saknar utvärdering av flera av målen i kommunfullmäktiges beslut, exempelvis rörande kommunens nettokostnad, omsättning i kongressverksamheten och samhällsekonomiska effekter. Med hänsyn till att fastigheten överläts till bolag hösten 2007 kunde slutkostnadsredovisning också ha innehållit effekter för kommun av bolagiseringen. Kostnadsökning från februari 2005, efter upphandling av byggentreprenör och driftoperatör, till färdigställande förklaras av följande orsaker Tidspress vid projektering och personalomsättning hos externa konsulter Svagt intresse från driftsoperatörer vid upphandling Programändringar efter att upphandling av byggentreprenör genomförts, bland annat utökat kök Stark byggkonjunktur Sanering av förorenad mark Sjukfrånvaro i projektledningen Forcering för att uppnå färdigställande enligt tidsplan Med hänsyn till projektets utveckling kan vi konstatera att Riskanalys och riskhantering varit bristfälliga Analyser av avvikelser och ändringar i projektet varit bristfälliga Lönsamhetskalkyler upprättats i begränsad omfattning Slutredovisningen upprättades långt efter projekts färdigställande, med otydlig jämförelse med reviderad budget och utan någon utvärdering av lönsamhet och övriga mål i kommunfullmäktiges beslut. För slag inför kommande stör r e byggnadspr oj ekt Med hänsyn till hur kongresshallsprojektet utvecklades tydliggjordes att kommunen behöver utveckla både riskhantering och avvikelseanalyser i byggprojekt. Komplettera projektplanen med en riskanalys med effekt, sannolikhet, ansvarig och tidsplan för eliminering av risk, särskilt med avseende på vald entreprenadform. Löpande uppföljning och analys av programändringar och avvikelser med orsaker och effekter. Därutöver behövs större fokus på lönsamhetskalkyler för projekt som helt eller delvis ska finansieras genom externa hyresintäkter. Gotlands kommun bör överväga om och i så fall när det är lämpligt att kommunstyrelsens arbetsutskott är styrgrupp i fastighetsprojekt med hänsyn till kommunstyrelsens övergripande ansvar och att styrgruppens sammansättning kan förändras vid val. forts.

156 PROTOKOLL Regionstyrelsen Regionstyrelsens arbetsutskott Rf 144 forts. Au 155 Investeringsbelopp behöver tydligare kopplas till vilket penningvärde de är hänförliga till och vilka osäkerheter som föreligger i projektets olika skeden. Slutredovisning måste ske i anslutning till projektets färdigställande och genomföras så att jämförelse kan ske med beslutad budget och övriga beslutade mål. Ledningskontoret är av den uppfattningen att den företagna granskningen är väl genomförd. Rapporten innehåller ett antal påpekanden där projektets styrning varit bristfällig eller inte tillräcklig. Kritiken riktar sig mot styrgrupp, projektledning och entreprenör. Dock finner man inget som tyder på att projektet inte varit transparent. Rapporten innehåller ett antal förslag avseende lönsamhetskalkyler, styrgrupp, slutredovisningstid samt investeringsbeloppens koppling till penningvärde inför kommande större byggnadsprojekt. Regionstyrelsens beslut Granskningsrapporten godkänns och läggs till handlingarna.

157 Ledningskontoret Ärendenr. KS 2009/311 Handlingstyp Missiv 1 (1) Datum Slutredovisning Kongresshallen Kommunfullmäktige, , beslutade att återremittera ärendet slutredovisning av kongresshallen, med uppdrag att en oberoende konsult skulle granska den. Den 7 februari 2011 gjordes ett avtal med Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (PwC) där syftet med uppdraget var att ge Region Gotland en oberoende bedömning av orsakerna till skillnaden mellan beslutad budget och slutkostnad. Inom ramen för uppdraget ingick att ge förslag på förbättringsåtgärder inför kommande projekt. PwC:s arbete har utförts under februari och mars En rapport presenteras med en beskrivning av bakgrund och syfte, genomgång av processen samt en sammanfattning med slutsatser och förslag inför kommande större byggnadsprojekt. Ledningskontorets uppfattning är att granskningen är väl genomförd. Rapporten innehåller ett antal påpekanden där projektet styrning varit bristfällig eller inte tillräcklig. Kritiken riktar sig mot styrgrupp, projektledning och entreprenör. Dock finner man inget som tyder på att projektet inte varit transparent. Rapporten innehåller ett antal förslag avseende lönsamhetskalkyler, styrgrupp, slutredovisningstid samt investeringsbeloppens koppling till penningvärde inför kommande större byggnadsprojekt. Förslag till regionstyrelsen för beslut i regionfullmäktige -att slutredovisningen för kongresshallen godkänns Bo Dahllöf regiondirektör Åsa Högberg ekonomidirektör Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Postgiro Org. nr Webbplats

158 Länk till pwc:s granskningsrapport av Kongresshallens slutredovisning Önskas ytterligare handlingar eller uppgifter i detta ärende, v.g. ring

159 Regionfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 13 Riktlinjer för serveringstillstånd. Tillsynsplan Innehåll Regionstyrelsens förslag , 127 Ledningskontoret Önskas ytterligare handlingar eller uppgifter i detta ärende, v.g. ring

160 PROTOKOLL Regionstyrelsen Regionstyrelsens arbetsutskott Rs 127 Au 98 Riktlinjer för serveringstillstånd. Tillsynsplan KS2010/544 - Ledningskontoret Sedan 1 januari gäller en ny alkohollag (2010:1622). De större förändringarna gäller reglerna om serveringstillstånd. Kommunerna har fått skyldighet att informera om vad som gäller och utarbeta riktlinjer för tillämpningen. Dessutom blir kommunen skyldig att upprätta en tillsynsplan. Ledningskontoret har utarbetat förslag till riktlinjer (som i huvudsak motsvarar nuvarande tillämpning) och förslag till tillsynsplan. Arbetsutskottet har tillstyrkt förslaget med följande tillägg i riktlinjerna punkt 3 avsnittet Serveringstider, som ska ha följande lydelse: 3. För senare öppettid än kan tillfälligt tillstånd ges enbart för enstaka dag under förutsättning att det är i samband med större enstaka evenemang eller för slutet sällskap. Regionstyrelsens beslut Arbetsutskottets förslag till ändring bifalls. Regionstyrelsens förslag till fullmäktige Regionstyrelsens förslag till Riktlinjer enligt alkohollagen antas. Det upprättade förslaget till tillsynsplan antas. Riktlinjerna och tillsynsplanen ersätter kommunens tidigare antagna motsvarande riktlinjer och planer vad avser tillämpningen av alkohollagen. Paragrafen förklarades omedelbart justerad. Expedieras: Tillståndsmyndigheten för alkohol och tobak Folkhälsoenheten

161 Ledningskontoret Håkan Jonsson Ärendenr. KS2010/544 Handlingstyp Riktlinjer mm, Alkohollagen Datum 23 mars (1) Regionstyrelsen Gotland Riktlinjer, tillsynsplan och delegationsordning serveringstillstånd enligt alkohollagen Riksdagen antog en ny alkohollag, SFS2010:1622. Den omfattar i stort sett samtliga områden förutom gårdsförsäljning inom svensk alkoholpolitik. Inom kapitlen gällande serveringstillstånd, kap 8 och 9, ges kommunerna skyldighet att upprätta riktlinjer (8 kap, 9 ) samt tillsynsplan (9 kap, 2 ). Ett nationellt uppdrag har givits Statens Folkhälsoinstitut att komma med förslag till kommunala riktlinjer men arbetet är än så länge bara påbörjat på nationell nivå. Genom åren har det fattats flera politiska beslut inom området riktlinjer för alkoholservering fastställde kommunfullmäktige Alkohol- och drogpolitiskt program, ett generellt dokument som i viss mån reglerade upp villkor för serveringstillstånd men även lyfte fram ett stort antal kommunala åtaganden och förhållningssätt i ett bredare befolkningsperspektiv. Vid kommunstyrelsens sammanträde fastslogs det s.k. tiopunktsprogrammet varav tre av dessa berörde serveringstillstånd. Dessa förändrades delvis vid ett kommunstyrelsesammanträde Då frågor kopplade till alkohollagen ofta blir aktuella på Gotland, inte minst inför turistsäsongen, har bedömningen varit den att inte avvakta de nationella förslagen till riktlinjer och tillsynsplan utan att snarast presentera lokala dokument. Bifogade förslag till riktlinjer samt tillsynsplan har arbetats fram i ett samarbete med tjänstemän från ledningskontoret, tillståndsmyndigheten för alkohol och tobak, socialtjänsten samt överläggningar för att förankra dem har genomförts med Gotlands Krögarförening samt Länsstyrelsen i en positiv anda. Förslag till beslut i regionstyrelsen Förslag till riktlinjer för serveringstillstånd fastställs Förslag till tillsynsplan fastställs Ändringar i delegationsordningen enligt förslag fastställs Riktlinjerna och tillsynsplanen ersätter kommunens tidigare antagna motsvarande riktlinjer och planer om tillämpningen av alkohollagen på Gotland Bo Dahllöf regiondirektör Per Lindskog utvecklingsdirektör Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Postgiro Org. nr Webbplats

162 Tillsynsplan avseende alkoholservering på restauranger samt folköl, tobak och läkemedel inom detaljhandeln TILLSYN AV SERVERINGSTILLSTÅND Servering av starköl, vin och spritdrycker får endast ske av den som meddelats serveringstillstånd enligt alkohollagen (2010:1622). Servering får endast ske i sådan omfattning och under sådana former att måttfullhet iakttas och att störningar på grund av oordning och onykterhet på serveringsställena undviks. De förutsättningar som gäller för att erhålla serveringstillstånd skall vara uppfyllda även efter det att tillstånd meddelats. Kommunen skall enligt alkohollagen bedriva tillsyn över att alkohollagens bestämmelser följs. Om missförhållanden upptäcks kan kommunen meddela en innehavare av serveringstillstånd en erinran, eller i allvarligare fall eller vid upprepade överträdelser, en varning. Kommunen kan även under vissa förutsättningar återkalla ett serveringstillstånd. Tillsynen avser såväl tillståndshavare med stadigvarande serveringstillstånd som tillståndshavare som meddelats tillfälligt serveringstillstånd. Serveringstillstånd kan avse servering till allmänheten eller slutna sällskap. På Gotland finns idag, mars 2011, knappt 190 permanenta serveringstillstånd. Tillsynen består av förebyggande, inre samt yttre tillsyn. Den förebyggande tillsynen skall ske genom: information, utbildning och rådgivning till näringsidkare och serveringspersonal i samverkan med krögare, myndigheter och andra berörda kontinuerlig utbildning av krögare och restaurangpersonal i den omfattning som ryms inom befintliga resurser att vara sakkunnig i alkohollagstiftningen och behärska myndighetsutövning, bland annat genom att medverka vid informationstillfällen och informera media information till blivande krögare, informationsbrev till tillståndshavare som skickas ut kontinuerligt samt uppdaterad hemsida

163 Inre tillsyn Inre tillsyn är av administrativ karaktär som främst består av kontroll och uppföljning av tillståndshavarnas ekonomiska och personliga förhållanden. Det sker efter remissförfarande till exempelvis skatteverket, kronofogdemyndigheten eller polismyndigheten. Den innebär också kontroll av rapporter från andra myndigheters restauranginspektioner. Den inre tillsynen omfattar även granskning av den årliga, av restaurangägarna inlämnade, restaurangrapporten. Den inre tillsynen sker genom att: tillståndshavare, dels genom egen anmälan eller genom impuls från allmänheten eller liknande, såsom juridisk person eller personer med betydande inflytande i företaget kontrolleras. Särskild vikt skall läggas vid kontroll av vandel och ekonomiska förhållanden i övrigt en övervakning av företagens marknadsföring i dagspress eller andra media sker Yttre tillsyn Med yttre tillsyn avses den tillsyn som sker på serveringsstället, vilket innebär kontroll av att alkoholserveringen sker i enlighet med tillståndet och alkohollagens bestämmelser. Tillsynen kan ske av kommunen enskilt eller genom så kallad samordnad tillsyn. Då sker tillsynen riktat och metodiskt med inriktning på riskanalyser genom samverkan med till exempel skatteverket, räddningstjänsten, polismyndigheten eller miljökontoret. Yttre tillsyn kan delas in i rutinbesök, påkallade besök eller uppföljningsbesök och sker dagtid, kvälls- eller nattetid. Den yttre tillsynen skall i första hand förläggas till sommarperioden v med Visby som högsta prioritet. Under sommarperioden, v utför anställda alkoholinspektörer en stor del av tillsynsbesöken. Övrig tid utför alkoholhandläggarna minst en tillsynsomgång i månaden. Tillståndsmyndigheten har som målsättning att genomföra minst ett tillsynsbesök per tillståndshavare och år. Yttre tillsyn som sker utifrån ett standardformulär avser främst kontroll av: ordning nykterhet att servering inte sker till minderåriga hur länge mat erbjuds rabatterbjudanden på alkoholdrycker priser på alkohol om kvitto erbjuds musiknivå animering/marknadsföring om personalen är utbildad i ansvarsfull alkoholservering antalet gäster

164 hur många gäster lokalen är anpassad för att serveringsansvarig finns på plats anslaget tillståndsbevis eller andra villkor förenade med tillståndet Tillsynen skall alltid utföras av minst två personer, dels av säkerhetsskäl och dels för att kunna bestyrka uppgifterna i tillsynsrapporten. Enligt taxa för prövnings- och tillsynsavgifter enligt alkohollagen, antagen av kommunfullmäktige och senast ändrad , tar kommunen ut en avgift för tillsynen. TILLSYN AV FOLKÖL Den som bedriver detaljhandel eller servering av folköl är skyldig att anmäla detta till kommunen. Ett register över anmälda försäljare hålls av tillståndsmyndigheten, som också utövar tillsyn enligt alkohollagen. De som anmält till kommunen att de bedriver detaljhandel eller servering av folköl skall själva utöva tillsyn, så kallad egentillsyn, över sin försäljning och ansvara för att det finns ett egentillsynsprogram. Ett sådant egentillsynsprogram är utövarens egen policy över att försäljningen bedrivs i enlighet med alkohollagens bestämmelser. Bland annat skall den innehålla uppgifter om utbildning av personal, vem som är försäljningsansvarig, rutiner för ålderskontroll, riskanalyser m.m. Vidare skall det finnas matvaror till försäljning. Matvaror eller då det är fråga om matservering får endast säljas i en enligt livsmedelslagen godkänd livsmedelslokal. Med matvaror avses varor ur det vanliga livsmedelssortimentet. Förebyggande och inre tillsyn sker genom att: hålla och uppdatera register över försäljningsställen säkerställa att grundvillkoren för försäljning uppfylls lämna kontinuerlig information till berörda näringsidkare om gällande lagstiftning och vikten av egentillsynsprogram, t e x genom informationsbrev och uppdaterad hemsida samverka med andra myndigheter, t ex polis eller miljö- och hälsoskyddsnämnd i frågor om tillsyn av folkölsförsäljning samt dokumentera rutiner och tillsynsarbete Vid yttre tillsyn skall en kontroll ske av att: försäljningsstället har ett egentillsynsprogram anpassat efter den egna verksamheten det finns minst en tydlig och klart synbar skylt med information om gällande åldersgräns om inte, bistå med skyltar, dekaler och annan tryckt information försäljning av matvaror sker folkölen exponeras på rätt sätt i butiken marknadsföringen sker på ett sätt som inte lockar till köp Kommunen tar enligt fastställd taxa för prövnings- och tillsynsavgifter enligt alkohollagen ut en tillsynsavgift för sin tillsyn. Målsättningen är att genomföra minst ett tillsynsbesök per försäljningsställe och år.

165 UPPFÖLJNING Tillståndsmyndighetens tillsynsarbete skall årligen följas upp. Utgångspunkten för uppföljningen är verksamhetens tillsynsplan. Uppföljning skall ske genom löpande dokumentation utifrån tillsynsplanen av ärenden, tillsyn och insatser. Tillsynsplanen ligger till grund för verksamhetens årsrapport. Rapporten visar verksamhetens omfattning, hur tillsynsplanen följts, eventuella avvikelser och resultat, såväl ekonomiskt som verksamhetens syfte och innehåll. Tillsynsplanen ligger även till grund för utveckling av verksamheten kommande år. Det finns ytterligare tillsynsplan beträffande tobak och receptfria läkemedel som hanteras inom enheten.

166 Riktlinjer enligt Alkohollagen, SFS 2010:1622, Region Gotland Enligt Alkohollagen, kapitel 8, 9, ska kommunerna upprätta och tillhandahålla riktlinjer som ger hänvisning till vad som krävs enligt denna lag och gällande föreskrifter samt tydligt ange vad som i övrigt gäller i kommunen för att någon ska få serveringstillstånd. Det enligt alkohollagen tilldelade kommunala ansvaret och befogenheterna åligger Region Gotland. Regionstyrelsen utser ansvarig politiker för tillståndsgivning. Nationella förutsättningar Grunderna för alkoholpolitiken har fastställts av Sveriges riksdag, SFS 2010:1622, Alkohollag, utfärdad den 2 december Alkoholpolitikens mål är att främja folkhälsan genom att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Målet ska nås genom insatser som motverkar skadligt dryckesbeteende och bidrar till en minskad total alkoholkonsumtion. Ett av de främsta och mest grundläggande politiska instrumenten för att nå detta mål är en restriktiv lagstiftning på alkoholområdet. Med en väl fungerande lagstiftning har samhället möjlighet att kontrollera hanteringen av alkohol i samhället och särskilt begränsa tillgängligheten till alkohol i vissa miljöer och sammanhang. Det är särskilt angeläget att regelverket ger barn och unga det skydd de behöver. För att nå målet återhållsamma alkoholvanor är det särskilt viktigt med opinionsbildning samt attitydförändringar som leder till en beteendeförändring. Regeringen har gett Statens folkhälsoinstitut tillsammans med representanter från restaurangnäringen, de fackliga organisationerna, polismyndigheten och kommunerna ett uppdrag att utarbeta ett gemensamt åtgärdsprogram för att ange vilka åtgärder som behövs för: Att tidigarelägga restaurangvanorna och därmed minska behovet av sena serveringstider Att minska risken för bråk och våld genom att exempelvis komma ifrån provocerande kösystem Att skapa ett effektivare samarbete mellan restaurangföretagare och polisen i kampen mot förekomsten av narkotika på restauranger Regionala ambitioner Region Gotland ligger redan långt framme i fråga om utbildning av krögare och krogpersonal. Utbildningen som det stora flertalet krögare med personal genomgått heter Ansvarsfull alkoholservering och behandlar både alkohollagen, narkotika på krogen, information från polismyndigheten och räddningstjänsten, konflikthantering och naturligtvis diskussioner om vad som anses vara ansvarsfull alkoholservering. Antalet restauranger med serveringstillstånd växer stadigt i hela Sverige, så även på Gotland. Det är därför av vikt att fortsätta utbildningen av nya restauratörer och kontinuerligt erbjuda utbildning till ny personal. Regionen lägger även stor vikt vid att personalen fortbildas för att även fortsättningsvis hålla en hög nivå på kunskaperna. Gemensamma lokala målbilder för Ordning och reda på stán samt Ordning och reda på krogen, utformas årligen i samverkan mellan berörda myndigheter och företrädare för näringen. All hantering av frågor rörande tillståndsansökningar eller hantering av frågor utifrån tillsyn ska ske skyndsamt. I prioriteringssituationer mellan hantering av tillståndsansökningar och tillsynsärenden skall tillsynsarbetet prioriteras.

167 Inför tillståndsgivning ska det ske en analys avseende konsekvenserna för barn- och unga, exempelvis om tillståndssökande verksamhet är beläget i anslutning till en fritidsgård eller annan verksamhet riktad till unga. Syfte och mål med riktlinjerna Syfte I bakgrundsmaterialet för den nya alkohollagen framgår tydligt att alkohollagstiftningen är en viktig del av en svensk restriktiv alkoholpolitik. Den lokala tillämpningen ska därmed präglas av en hög socialpolitisk medvetenhet och med ett skyddsperspektiv, att skydda både individen och samhället från alkoholens skadliga effekter. Mål Att skapa förutsättningar för minskat berusningsdrickande, en återhållsam alkoholkonsumtion och samtidigt stimulera till god restaurangkultur. Serveringstider I alkohollagen fastställs att normaltiden för servering av spritdrycker, vin, starköl eller andra jästa alkoholdrycker inte får påbörjas tidigare än klockan och inte pågå längre än till klockan Vägledande för kommunens bestämmande av serveringstillstånd ska vara risken för att tillstånd kan medföra olägenheter i fråga om ordning och nykterhet eller särskild risk för människors hälsa. Kommuner ges därutöver möjlighet att, under särskilda förhållanden, fastställa senare stängningstid. I propositionen framgår att sådana tillstånd bör föregås av en synnerligen noggrann prövning där hänsyn tas till serveringsställets belägenhet och risk för störning av olika slag Detta innebär att på Gotland gäller följande: 1. Normaltiden för serveringstillstånd är till klockan Efter individuell prövning kan tidsbegränsat serveringstillstånd till kl beviljas under ett år, prövoår. Villkoret för detta tidsbegränsade tillstånd är att all serveringspersonal skall ha genomgått utbildningen Ansvarsfull alkoholservering innan tillståndet får tas i anspråk. Om prövotiden löper utan problem, kan stadigvarande tillstånd till serverings fram till kl beviljas. Hinder mot att bevilja stadigvarande till kl kan vara: A. befarade ordningsproblem via rapporter från Polisen, Socialtjänsten m.fl. B. befarade ljudstörningar via mätningar av Region Gotland C. villkoret att all serveringspersonal som anlitas vid dessa tillfällen ska ha genomgått utbildningen i Ansvarsfull alkoholservering inte har uppfyllts D. erinran eller varning enligt alkohollagen efter en prövning i varje enskilt fall 3. För senare öppettid än kan tillfälligt tillstånd ges enbart för enstaka dag under förutsättning att det är i samband med större enstaka evenemang.

168 Regionfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 14 Ändring av reglemente för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Innehåll Regionstyrelsens förslag , 126 Ledningskontoret Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden , 20 Önskas ytterligare handlingar eller uppgifter i detta ärende, v.g. ring

169 PROTOKOLL Regionstyrelsen Regionstyrelsens arbetsutskott Rs 126 Au 97 Ändring av reglemente gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden KS2011/148 - Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden , 20 - Ledningskontoret Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har föreslagit att dess reglemente ska ändras dels genom en komplettering av 1 vad gäller nämndens ansvarsområde som också ska omfatta yrkeshögskola, dels en redaktionell förändring av 2. Bakgrunden är att Myndigheten för yrkeshögskolan bifallit Region Gotlands ansökan om att få starta yrkeshögskola. Ledningskontoret föreslår att reglementet ska kompletteras och att de redaktionella förändringar som föranleds av bytet till beteckningen Region Gotland samtidigt ska göras. Regionstyrelsens förslag till fullmäktige Reglementet för Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ändras i enlighet med nämndens förslag. Samtliga reglementen och föreskrifter ska uppdateras med anledning av införandet av beteckningen Region Gotland. Paragrafen förklarades omedelbart justerad.

170 Ledningskontoret Jan Olsson Ärendenr KS 2011/148 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (1) Datum Regionstyrelsen Komplettering och förändring av gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens reglemente Förslag till beslut I reglementet för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden görs tillägg i enlighet med nämndens förslag. Reglementets lydelse justeras även i de delar där så följer av namnbytet till Region Gotland. Bakgrund Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslutade , 84, att godkänna två YH (yrkeshögskola)-ansökningar varav den ena avsåg en 2-årig vindkraftutbildning på Christopher Polhemgymnasiet. Myndigheten för yrkeshögskolan beslutade att bifalla Region Gotlands och Christopher Polhemsgymnasiets ansökan om att få starta yrkeshögskola med utbildningen Vindkrafttekniker. Eftersom nämndens reglemente inte omfattar den nya utbildningsformen yrkeshögskola, vilken regleras genom lag (SFS 2009:128) om yrkeshögskolan, behöver tillägg göras i reglementet för nämnden kompetensenligt ska kunna utföra denna utbildningsform. Ledningskontoret Bo Dahllöf regiondirektör Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Webbplats Org nr

171

172 Regionfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 15 Initiativ för att stärka den inomregionala balansen. Motion av Åke Svensson m.fl. (S) Innehåll Regionstyrelsens förslag , 179 Motion Ledningskontoret Önskas ytterligare handlingar eller uppgifter i detta ärende, v.g. ring

173 SOCIALDEMOKRATERNA GOTLAND MOTION TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE Initiativ för att stärka den inomregionala balansen. Under en följd av år har den inomregionala balansen påverkats negativt genom Visbys alltmer dominerande ställning. Befolkningsutvecklingen under de senaste 10 åren talar sitt tydliga språk. Visbys befolkning har ökat med drygt 800 personer medan Hemse har stagnerat och Slite visat ett vikande befolkningsunderlag på drygt 100 personer. I översiktsplan för Gotlands kommun betraktas bägge dessa orter som landsbygdscentrum. Centra som har stor betydelse för den omkringliggande landsbygden. Tyvärr kan vi konstatera att den tillkommande bebyggelse som sker utanför Visby i allt väsentligt sker på platser utanför dessa naturliga centra. I princip har ingen ny bebyggelse skett som påverkat den inomregionala balansen. Att upprätta fördjupade översiktsplaner för Hemse och Slite där mark reserveras för arbete, boende, rekreation och kommersiell service är otillräckligt därest inte dessa planer följs av konkreta åtgärder för att leva upp till de intentioner som planerna anger. På socialdemokratiskt initiativ pågår i Hemse ett arbete tillsammans med företrädare för det lokala näringslivet. Syftet är att undanröja hinder för en positiv utveckling och tillskapa fler arbetstillfällen. Vi socialdemokrater vill nu vidga detta arbete till att även omfatta andra för människor angelägna behov. Med anledning av ovanstående och i syfte att stärka de bägge landsbygdscentra Slite och Hemse, hemställer socialdemokraterna att kommunstyrelsen initierar ett strategiarbete för att åstadkomma en bättre balans mellan centralorten Visby och de bägge landsbygdscentra Hemse och Slite. För den socialdemokratiska kommunfullmäktigegruppen Åke Svensson ARBETARRÖRELSENS HUS, VISBY TEL BANKGIRO E-POST: expedition@gotland.sap.se

174 PROTOKOLL Regionstyrelsen Regionstyrelsens arbetsutskott Rs 179 Au 144 Motion. Initiativ för att stärka den inomregionala balansen KS 2011/ Motion Ledningskontoret I en motion har Åke Svensson (S) för den socialdemokratiska partigruppen hemställt att initiativ tas för att stärka den inomregionala balansen, främst mellan centralorten och de båda landsbygdscentrumen Hemse och Slite. Ledningskontoret har i sitt utlåtande tillstyrkt motionen på så sätt att man uppmärksammar specifikt initiativ från boende på landsbygden kring utveckling av serviceorterna. Ledningskontoret står också för samordning och stödjande av de initiativ kring inomregional balans som inkommer till region Gotland. Att bibehålla den inomregionala balansen är prioriterat i och med målet i Vision Gotland 2025 med en inomregional balans med en levande landsbygd. Inom ledningskontoret pågår arbete att revidera det regionala tillväxtprogrammet. Regionstyrelsens förslag till fullmäktige Motionen anses besvarad med hänvisning till nedanstående: Ledningskontoret uppmärksammar specifikt initiativ från boende på landsbygden kring utveckling av serviceorterna. Ledningskontoret står också för samordning och stödjande av de initiativ kring inomregional balans som inkommer till region Gotland.

175 Ledningskontoret Avdelningen för Regional utveckling Tillväxtenheten Britta Jacobsson Ärendenr KS 2010/276_1 Handlingstyp Tjänstemannaförslag (2) Motion: Initiativ för att stärka den inomregionala balansen Bakgrund Socialdemokraterna Gotland har, genom Åke Svensson, inkommit med en motion där de föreslår Gotlands kommun att Initiera ett strategiarbete för att åstadkomma en bättre balans mellan centralorten Visby och de bägge landsbygdscentra Hemse och Slite. Motionären pekar på att ny bebyggelse utanför Visby sker på platser utanför de naturliga centra Hemse och Slite. I princip har ingen ny bebyggelse skett som påverkar den inomregionala balansen. De fördjupade översiktsplanerna för Hemse och Slite är otillräckliga, då de inte följts av konkreta åtgärder för att utveckla orterna i den riktning som planerna avser. På socialdemokraternas initiativ pågår ett arbete i Hemse med näringslivet för att få en positiv utveckling och skapa fler arbetstillfällen. Socialdemokraterna Gotland vill nu vidga arbetet till att även omfatta andra för människor angelägna behov. Slutord Sedan Sveriges inträde i EU har många finansieringsmöjligheter öppnats för att utveckla landsbygden. Några av dessa initiativ är Landsbygdsprogrammet och Leader, vars huvudsakliga mål är att utveckla landsbygden till ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle, där ökad sysselsättning också är ett av målen. Dessa program syftar till att uppmuntra enskilda, föreningar och organisationer på landsbygden att med egna idéer genomföra projekt, som bidrar till landsbygdens utveckling. I programmen sägs också att de initiativ som tas ute i bygderna bör beslutas och genomföras så nära initiativtagarna som möjligt. Med en sådan struktur når man bäst resultat enligt forskningen kring landsbygdsutveckling. Socialdemokraternas initiativ kring utveckling av Hemse resulterade i att Gotlands kommun tillsammans med Tillväxt Gotland samordnade ett antal möten. I Hemse fanns vid tillfället en stark grupp personer från förenings- och näringslivet, som ville ta ansvar för Hemses vidare utveckling. Idag har redan flera positiva verksamheter planerats och påbörjats. Målet inom Vision 2025 är att få en inomregional balans med en levande landsbygd. Att bibehålla den inomregionala balansen är prioriterat. Inom Ledningskontoret pågår arbete att revidera det regionala tillväxtprogrammet, Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Postgiro Org nr Webbplats

176 Nämnd eller förvaltningsnamn Region Gotland 2 (2) där stöd för att utveckla verksamheter på hela Gotland ingår. I de fördjupade översiktsplanerna omnämns serviceorterna, som viktiga utvecklingsområden. I strategiarbetet ingår att öka befolkningsandelen på landsbygden och då främst i serviceorterna för att behålla den offentliga och kommersiella service, som finns där idag. Strategiarbetet för att utveckla de olika serviceorterna bör ske i samverkan mellan förvaltningar och nämnder, vilket också är en del av Raka spårets intentioner. Ledningskontoret är öppna för att stödja de initiativ som kommer från entreprenörer på gotländska landsbygden Det är en del av den strategi, som utvecklingen bygger på. Ett ytterligare initiativ till att öka den inomregionala balansen togs med ett seminariet Utveckling lokal service som anordnades januari 2011 av projektet Träffpunkt Fårösund. Seminariet avslutades med att Länsbygderådet fick ansvar för att fortsätta arbetet med utveckling av nya servicepunkter, som innebär ett samarbete mellan myndigheter, näringsliv och ideella krafter på landsbygden. Fördjupade utvecklingsplaner, som preciserar och konkretiserar intentionerna i översiktsplanen med fokus på de lokala behov, möjligheter och begränsningar som finns i ett specifikt område, kommer att tas fram i serviceorterna de närmaste åren. I planeringsunderlaget finns tillgången på industrimark i området framtaget. Planerna ska kunna underlätta för utveckling och etableringar på landsbygden. Förslag Ledningskontoret uppmärksammar specifikt initiativ från boende på landsbygden kring utveckling av serviceorterna. Ledningskontoret står också för samordning och stödjande av de initiativ kring inomregional balans som inkommer till region Gotland. Kommunstyrelsen anser frågan besvarad med hänvisning till ovanstående. Bo Dahllöf Regiondirektör Per Lindskog Utvecklingsdirektör

177 Regionfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 16 Göra om kallbadhuset till en naturlig del av friluftslivet. Motion av Yngve Andersson och Rut Smeds (KD) Innehåll Regionstyrelsens förslag , 180 Motion Ledningskontoret Tekniska nämnden , 74 Önskas ytterligare handlingar eller uppgifter i detta ärende, v.g. ring

178 Motion Visby den 18 oktober 2010 Kristdemokraterna De flesta visbybor tycks inte inse vilken unik resurs för hälsa och rekreation som man disponerar i hjärtat av vår stad i form av Kallbadhuset, Kallis. Hur ska man annars förklara det faktum att denna facilitet inte nyttjas av visbyborna själva? Att kommunen tydligen avtalat bort nyttjandemöjligheterna för denna miljötillgång för de fastboende gotlänningarna är ett misslyckande. Att så skett torde helt enkelt vara ett uttryck för att man i den breda allmänheten inte tänkt så mycket på Kallis potential, hälso- och rekreationsmässigt. Kristdemokraterna på Gotland önskar att en ny sakernas ordning snarast etableras, så att Kallis öppnas för allmänheten. Redan i valrörelsen fanns ärendet s.a.s. i beredningsfas inom partigruppen, så t.ex. framfördes krav om ett publikt Kallis i Radio Gotland (Maries café), med utgångspunkt i en kommunfullmäktigemotion i vardande. Kristdemokraterna på Gotland föreslår att kommunfullmäktige snarast över-/omprövar föreliggande avtal rörande Kallbadhusets disposition och nyttjande, så att badet - till förmån för allmänheten görs till en naturlig del av gotlänningarnas friluftsliv, Visby den 18 oktober 2010 Yngve Andersson Kristdemokraterna Rut Smeds Riksdagen Telefon E-post namn.efternamn@kristdemokraterna.se Mynttorget 2 Telefax Stockholm

179 PROTOKOLL Regionstyrelsen Regionstyrelsens arbetsutskott Rs 180 Au 145 Motion. Göra om kallbadhuset till en naturlig del av friluftslivet KS 2010/ Motion Ledningskontoret Yngve Andersson och Rut Smeds båda (KD) har i motion föreslagit att fullmäktige snarast omprövar gällande avtal om kallbadhuset på så sätt att badet blir en förmån för allmänheten och görs till en naturlig del av gotlänningarnas friluftsliv. Tekniska nämnden har i sitt yttrande redogjort för bakgrunden till avtalet med operatören NT Management AB om driften av Kallbadhuset, samt vilka möjligheter avtalet medför för allmänheten att nyttja anläggningen. Det konstateras att badstrand och brygga är tillgängliga året runt, medan andra delar av anläggningen såsom bastu, dusch och WC håller öppet för allmänheten under perioden midsommar till sista augusti. Övrig tid kan anläggningen disponeras efter bokning till avgift som operatören bestämmer. Vid upprättande av avtalet ansågs det som skäligt att operatören gavs möjlighet att ta betalt för kostnader för bl.a. nödvändig tillsyn och skötsel. Tekniska nämnden konstaterar även att det idag finns en sockenbastuförening som varje lördag anordnar bastubad till en mindre avgift för de deltagande. Ledningskontoret har föreslagit att regionfullmäktige avslår föreliggande motion mot bakgrund av kontorets skrivelse jämte tekniska nämndens yttrande. Nuvarande avtal med hyresgästen NT Management AB löper fram till Kontorets bedömning är att utformningen av hyresavtalet med operatören av anläggningen uppfyller regionens krav på tillgänglighet för allmänheten. Tillkomsten av bastuföreningen och dess verksamhet är ett bra exempel på att anläggningen fungerar såsom avsett även utanför sommarperioden. Regionstyrelsens förslag till fullmäktige Motionen tillstyrks på så sätt att regionstyrelsen (ledningskontoret) får i uppdrag att till kommande avtalsperiod försöka reglera och öka tillgängligheten till kallbadhuset även utanför sommarperioden. Nuvarande avtal med NT Management AB ska följas upp. Justerande: Utdragsbestyrkande:

180 Ledningskontoret Anders Lindholm Ärendenr KS 2010/410 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (2) Datum 26 april 2011 Regionstyrelsen Motion från Kristdemokraterna om att kallbadhuset görs till en naturlig del av friluftslivet. Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige avslår föreliggande motion mot bakgrund av ledningskontorets skrivelse jämte tekniska nämndens yttrande. Bakgrund I en motion föreslår Kristdemokraterna (KD) att gällande avtal rörande kallbadhuset omprövas så att badet kan göras till en naturlig del av gotlänningarnas friluftsliv. Bedömning Tekniska nämnden har i yttrande redogjort för bakgrunden till avtalet med operatören NT Management AB om driften av Kallbadhuset, samt vilka möjligheter avtalet medför för allmänheten att nyttja anläggningen. Det konstateras att badstrand och brygga är tillgängliga året runt, medan andra delar av anläggningen såsom bastu, dusch och WC håller öppet för allmänheten under perioden midsommar till sista augusti. Övrig tid kan anläggningen disponeras efter bokning till avgift som operatören bestämmer. Vid upprättande av avtalet ansågs det som skäligt att operatören gavs möjlighet att ta betalt för kostnader för bl a nödvändig tillsyn och skötsel. Tekniska nämnden konstaterar även att det idag finns en sockenbastuförening som varje lördag anordnar bastubad till en mindre avgift för de deltagande. Nuvarande avtal med hyresgästen NT Management AB löper fram till Ledningskontorets bedömning är att utformningen av hyresavtalet med operatören av anläggningen uppfyller regionens krav på tillgänglighet för Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Webbplats Org nr

181 Ledningskontoret Region Gotland Ärendenr KS 2010/410 2 (2) allmänheten. Tillkomsten av bastuföreningen och dess verksamhet är ett bra exempel på att anläggningen fungerar såsom avsett även utanför sommarperioden. Ledningskontoret föreslår därför att föreliggande motion avslås. LEDNINGSKONTORET Bo Dahllöf Regiondirektör Per Lindskog Utvecklingsdirektör

182 Tekniska nämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL TN 74 Motion. Över-/omprövning av gällande avtal för Kallbadhuset i Visby I en motion föreslår Kristdemokraterna (KD) att Regionfullmäktige över-/ omprövar gällande avtal rörande Kallbadhusets disposition och nyttjande så att badet till förmån för allmänheten görs till en naturlig del av gotlänningarnas friluftsliv. I motionen framhåller KD att Kallis har potential för rekreation och hälsa men att regionen avtalat bort nyttjandemöjligheterna. Det framhålls vidare att de flesta Visbybor inte tycks inse vilken resurs det är eftersom man inte använder den själva. KD önskar att en ny sakernas ordning etableras och att Kallis öppnas för allmänheten. Samhällsbyggnadsförvaltningens yttrande: Tanken med det nybyggda Kallbadhuset i Visby var att DBW skulle äga och sköta driften av detsamma. Motsvarande bastu för allmänheten utanför Visby har enligt ett inriktningsbeslut avyttrats eller är under försäljning. Med hänvisning till att regionen bl a inte längre ska ha ansvar för bastu åt allmänheten gavs förutsättningarna för avtalet att regionen inte skulle stå ansvarig för tillsyn och skötseln. Inriktningen för byggandet kom i och med DBW:s avhopp att få en något annan inriktning i och med kopplingen till kongresshallen och dess verksamhet. Utformningen av lokalerna anpassades bl a utifrån dessa förutsättningar. Eftersom Kallbadhuset kom att ingå som en del i kongresshallsverksamheten har hyresavtal tecknats. Av det skälet fick förvaltningen uppdraget att säkerställa allmänhetens tillgänglighet till såväl strand, brygga, toaletter, duschar och bastu genom villkoren i gällande hyresavtal. Eftersom det inte finns möjlighet till separata enheter, d v s för restaurang respektive allmänheten, fick förvaltningen direktiv att förhandla fram att hyresgästen skulle åta sig att inom ramen för gällande hyresavtal tillhandahålla toaletter, duschar, bastu o dyl till allmänheten samt att hyresgästen även står för tillhörande kostnader för tillsyn och skötsel. Av det skälet har hyresgästen getts möjlighet att utifrån sina självkostnader ta betalt för användandet av t e x bastun. Justerare Utdragsbestyrkare

183 Tekniska nämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL TN 74 forts På fråga från NMT (dåvarande operatörs namn) tackade dåvarande presidium för nämnden nej till ett begränsat öppethållande av bastun året runt dels med hänvisning till kostnaderna men framför allt med hänsyn till inriktningsbeslutet att regionen håller på att avveckla alla sockenbastur. Nyttjaren ansågs vara den som skulle stå för kostnaden vid de tillfällen som den ville använda bastun utöver de tider under sommaren som den står tillgänglig. Det kan konstateras att gällande avtal har säkerställt allmänhetens tillträde till WC, duschar, bastu, badstrand och brygga. Badstrand och brygga är tillgänglig året runt. WC, bastu och duschar är öppna under sommarperioden när verksamhet bedrivs i lokalerna. Om man i övrigt önskar disponera t ex bastun är det förutsättningarna i gällande avtal som reglerar detta. Förutsättningarna är att den i så fall får hyras enligt den avgift som NT (nuvarande namn) sätter. Förvaltningen anser att tillgängligheten för allmänheten till WC m m är säkerställd vid verksamhetens ordinarie öppethållande utifrån givet uppdrag vid upprättandet av avtalet. Med hänvisning till det löpande avtalets utformning och med hänvisning till att regionen inte längre ska ha ansvar för bastu åt allmänheten hänvisas allmänheten till NT för tillgång till bastun eller restaurang utöver ordinarie öppettider. Utifrån ett eventuellt uppdrag från Tekniska nämnden, Regionstyrelsen alternativt Regionfullmäktige får frågan tas upp vid möjlighet till omförhandling av avtalet. I det fallet får i så fall uppdraget avse att ompröva villkoren eftersom regionen enligt gällande regelverk inte har någon rätt att överpröva. Arbetsutskottet konstaterar att det sedan en tid tillbaka finns en Visby sockenbastuförening som varje lördag arrangerar bastubad till en mindre avgift. Arbetsutskottets förslag till tekniska nämnden Hos regionstyrelsen föreslås att motionen avslås mot bakgrund av förvaltningens yttrande samt att nuvarande bastuförenings verksamhet i viss mån gör att tillgängligheten till bastun ökat. Justerare Utdragsbestyrkare

184 Tekniska nämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL TN 74 forts Tekniska nämndens beslut Enligt arbetsutskottets förslag. Protokollsutdrag: SBF fastighetsförvaltningsavd Regionstyrelsen + handl Justerare Utdragsbestyrkare

185 Regionfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 17 Rehabiliteringsbassäng i Visby. Motion av Margareta Persson (M) Innehåll Regionstyrelsens förslag , 161 Motion Ledningskontoret Önskas ytterligare handlingar eller uppgifter i detta ärende, v.g. ring

186

187 Ledningskontoret Ärendenr. KS 2010/522 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (1) Datum Motion ang Rehabbassäng -Motion Margareta Persson (m) har i sin motion yrkat att en utredning av hur en ny rehabbassäng kan bli verklighet ska utföras snarast av Region Gotland. Hon ser ett stort behov av detta, bland annat för barn- och ungdomar med funktionshinder. En förstudie kring ett nytt badhus i Visby presenteras på budgetberedningen i maj I förstudien ingår förslag om en rehabbassäng med höj- och sänkbar botten. Regionens investeringsbehov är stort de närmaste åren. Eftersom en ny rehabbassäng finns med i förslaget om nytt badhus anser ledningskontoret att man inte ska bygga ytterligare bassäng. Förslag till regionstyrelsen för beslut i regionfullmäktige Motion om utredning av ny rehabbassäng anses besvarad med ovanstående resonemang. Bo Dahllöf regiondirektör Åsa Högberg ekonomidirektör Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Postgiro Org. nr Webbplats

188 Regionfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 18 Återinförande av utmaningsrätten. Motion av Lilian Edwards m.fl. (M) Innehåll Regionstyrelsens förslag , 184 Motion Ledningskontoret Önskas ytterligare handlingar eller uppgifter i detta ärende, v.g. ring

189 GOTLAND MOTION DATUM ANGÅENDE: Utmaningsrätten TILL: Kommunstyrelsens ordförande I december 2008 beslöt KF införa den sk utmaningsrätten på Gotland. Den skulle införas i kommunen på så sätt att privata företag, föreningar och anställda ska kunna begära att kommunen ska upphandla verksamhet i konkurrens. Vid en sådan förfrågan om att någon annan än kommunen kan bedriva specificerad verksamhet förmånligare skulle kommunen vara tvungen att genomföra en öppen upphandling av denna tjänst eller verksamhet. Myndighetsutövning och strategiska ledningsfunktioner ska inte kunna utmanas, inte heller entreprenad under pågående avtalsperiod. Utmaningsrätt är ett komplement till tidigare givna uppdrag. Tidigare har kommunfullmäktige gett i uppdrag till samtliga nämnder att pröva möjligheten att lägga ut drift av verksamheter på andra utövare för att öka valmöjligheter och säkerställa god kvalitet. Kommunstyrelsen har därefter ( , 379) gett nämnderna direktiv med riktlinjer om konkurrensutsättning och avknoppning m.m. Vid ett oenigt KF den 29/11 togs utmaningsrätten bort av den nya majoriteten. Jag befarar att detta har gett väldigt negativa signaler till näringslivet på och utanför Gotland, och riskerar att skada arbetet med att förbättra företagsklimatet. Utmaningsrätten ska ses som en möjlighet för kommunen att erbjuda medborgarna en effektiv verksamhet med skattemedel, och att ge företag och företagare goda möjligheter att medverka till att ge bra service på Gotland. Utmaningsrätten medför inte heller någon kostnad. Snarare en öppen dörr för företagare, och en möjlighet för kommunen att få idéer på ett organiserat och välordnat sätt. Det är också viktigt att kommunen inte konkurrerar med näringslivet, och då kan utmaningsrätten vara ett sätt att undvika detta. Det finns idag väl utarbetade regler för den utmaningsrätten, vilket medför att den går att införa utan fördröjning. Därför föreslår jag att fullmäktige skyndsamt beslutar att återinföra den sk utmaningsrätten på Gotland Visby den 13 december 2010 Moderata fullmäktigruppen

190 PROTOKOLL Regionstyrelsen Regionstyrelsens arbetsutskott Rs 184 Au 149 Motion. Återinförande av utmaningsrätten KS 2010/525 - Motion Ledningskontoret Lilian Edwards m.fl. (M) har i motion föreslagit att fullmäktige skyndsamt beslutar att återinföra den s.k. utmaningsrätten. Ledningskontoret har avslagit motionen med följande motivering: Ledningskontoret anser att utmaningsrätten är en del av signalsystemet för det gotländska näringslivet men att den inte kan anses ha väsentlig betydelse för storleken på andel verksamhet utförd i annan regi enligt ovanstående resonemang. Ledningskontoret anser dessutom att frågan är politiskt behandlad och avgjord varför det i nuläget inte finns anledning att ta upp den igen. Kontoret har redogjort för systemet med utmaningsrätt. Utmaningsrätten bifölls i december 2008 efter en motion från Folkpartiet Liberalerna. Denna innebar att privata företag, föreningar och anställda kunde begära att kommunen) skulle upphandla egen verksamhet i konkurrens. I november 2010 beslöt fullmäktige att utmaningsrätten skulle upphöra. Under perioden har fyra utmaningar inkommit, ingen kom dock under En av dessa är avslagen och för resterande tre pågår arbete inför upphandling. Andelen verksamhet som utförs i annan regi ökar stadigt. Den nuvarande totala kostnaden för sådan verksamhet har från 2006 ökat från 12,2 procent till 16,5 procent Yrkande: Lena Celion (M) yrkade, med instämmande av Lars Thomsson (C) och Mats-Ola Rödén (FP), att motionen tillstyrks. Ordförande Åke Svensson (S) yrkade att ledningskontorets svar på motionen tillstyrks. Ordföranden ställde proposition på de båda yrkande och förklarade sig anse att hans förslag vunnit majoritet. Omröstning begärdes och regionstyrelsen godkände följande proposition: JA för ordförandens yrkande och NEJ för Lena Celions yrkande. 8 ledamöter röstade ja: Hanna Westerén (S), Brittis Benzler (V), Leif Dahlby (S), Cecilia Nygren (MP), Bo Björkman (S), Anette Medbom (S), Janica Sörestedt (S) och Åke Svensson (S). 7 ledamöter röstade nej: Lena Celion (M), Eva Gahnström (C), Stefan Nypelius (C), Rolf Öström (M), Mats-Ola Rödén (FP), Lars Thomsson (C) och Margareta Persson (M). Regionstyrelsen hade således bifallit ordförandens yrkande. forts.

191 PROTOKOLL Regionstyrelsen Regionstyrelsens arbetsutskott Rs 184 forts Au 149 Regionstyrelsens förslag till fullmäktige Motionen om återinförande av utmaningsrätten avslås med fölande motivering: Ledningskontoret anser att utmaningsrätten är en del av signalsystemet för det gotländska näringslivet men att den inte kan anses ha väsentlig betydelse för storleken på andel verksamhet utförd i annan regi enligt ovanstående resonemang. Ledningskontoret anser dessutom att frågan är politiskt behandlad och avgjord varför det i nuläget inte finns anledning att ta upp den igen.

192 Ledningskontoret Ärendenr. KS 2010/525 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (2) Datum Motion ang Utmaningsrätten -Motion Lilian Edwards (m) m fl har i sin motion yrkat att Region Gotland ska återinföra utmaningsrätten på Gotland. Det finns en oro om att borttagandet skulle ge negativa signaler till näringslivet på och utanför Gotland och skada arbetet med att förbättra företagsklimatet. Utmaningsrätten ses också som ett komplement till uppdraget för nämnderna att pröva möjligheten att lägga ut drift av verksamhet på andra utövare. Kommunfullmäktige biföll i december 2008 en motion från (fp) om utmaningsrätt. Detta innebar att privata företag, föreningar och anställda kan begära att kommunen ska upphandla verksamhet i konkurrens. Kommunfullmäktige beslutade i november 2010 att utmaningsrätten ska upphöra från och med 1 januari Under 2009 inkom fyra utmaningar: sjuksköterskeverksamheten under kvällar och nätter för vårdcentraler och äldreboenden kiosken på lasarettet komjobb, rekryteringsstöd laboratorieverksamheten på lasarettet I tre av dessa pågår arbete inför upphandling och den fjärde (sjuksköterskeverksamheten) är avslagen. Under 2010 inkom ingen utmaning. Under perioden har andelen verksamhet som utförs i annan regi ökat stadigt. Från 12,2 procent av de totala kostnaderna 2006 till 16,5 procent Även under det senaste året ökade andelen med 2,1 procentenheter trots att ingen utmaning inkommit. De nämnder som haft störst andel verksamhet i annan regi 2010 är socialnämnden (21 %), barn- och utbildningsnämnden (17 %) och hälso- och sjukvårdsnämnden (17 %). Av dessa är det enbart hälso- och sjukvårdsnämnden som mottagit utmaningar. Ledningskontoret anser att utmaningsrätten är en del av signalsystemet för det gotländska näringslivet men att den inte kan anses ha väsentlig betydelse för Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Postgiro Org. nr Webbplats

193 Ledningskontoret Region Gotland 2 (2) storleken på andel verksamhet utförd i annan regi enligt ovanstående resonemang. Ledningskontoret anser dessutom att frågan nyligen är politiskt behandlad och avgjord varför det i nuläget inte finns anledning att ta upp den igen. Förslag till regionstyrelsen för beslut i regionfullmäktige Motion om återinförande av utmaningsrätten avslås med ovanstående motivering. Bo Dahllöf regiondirektör Åsa Högberg ekonomidirektör

194 Kommunfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 19 Årsredovisning och revisionsberättelse för Stiftelsen GotlandsMusiken 2010 Innehåll Årsredovisning och revisionsberättelse för verksamhetsåret 2010 Kommunfullmäktige skall fastställa resultat- och balansräkning samt bevilja ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2010.

195

196

197

198

199

200

201

202

203 Kommunfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 20 Årsredovisning och revisionsberättelse för Samordningsförbundet Finsam Gotland 2010 (Finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser) Innehåll Årsredovisning och revisionsberättelse för verksamhetsåret 2010 Kommunfullmäktige skall fastställa resultat- och balansräkning samt bevilja ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2010.

204 Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse och ekonomisk rapport 1

205 Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle utan en ständigt levande process som varje dag måste erövras etableras och ständigt underhållas! Samverkansutredningens betänkande SOU 2000:114 Gemensamma begrepp Följande nyckelord och begrepp används i samband med Finsam (finansiell samverkan). Rehabilitering ingår i alla medicinska, sociala, psykologiska och arbetslivsinriktade åtgärder, för att stödja individen att återvinna sin funktionsförmåga och förutsättningar. Samarbete sker mellan professioner det vill säga handläggares, chefers och behandlares kontakter med varandra. Samverkan sker på organisatorisk nivå mellan myndigheter för att effektivisera gemensamma insatser och resurser. Samordning handlar om parternas ansvarsområden. Samordning gör att kompetens som finns inom parterna gemensamt används på bästa sätt, för att återställa eller öka den enskildes funktions- och arbetsförmåga. 2

206 Sammanfattning detta hände under 2010 Samordningsförbundet FinsamGotland bildades den 1 januari 2008 och har vid 2010 års utgång varit verksamt i tre år. Vi kan nu tydligt se att verksamheten står på tre stadiga ben. Det första är våra projekt, som ger direkt stöd till individer. Det är Finsams bas. Under 2010 har fem projekt pågått. Ytterligare ett har beslutats under året (Unga kvinnor) och startar våren Det två arbetsgivarringarna Skarphäll 2 och Skarphäll 3 har givit unga gotlänningar möjlighet att pröva sin arbetsförmåga på riktiga arbetsplatser. På Spåret arbetar med individuell coachning som stöd för unga vuxna med exempelvis Aspergers syndrom. Dessa gotländska projekt fick stor uppmärksamhet vid Finsams seminarium under Almedalsveckan 2010, inte minst för det framgångsrika samarbetet med näringsliv och arbetsplatser. Finsam-projektet BÖRJE riktar sig till unga vuxna som behöver motivation och träning för att gå vidare mot studier eller arbetsträning. Deltagarna rekryteras från socialtjänstens olika enheter på Gotland. CFA Centrum för Förberedande Arbetsträning har under projekttiden skapat ett gränsöverskridande team, där kompetens från yrkeskategorier och myndigheter samlas på ett ställe. Målgruppen är personer som behöver förberedande arbetsträning. Dessa klienter har ofta lång sjukskrivningstid bakom sig och är på väg mot Arbetsförmedlingen, där kravet är att klara tio timmars arbete per vecka. Som projekt har CFA under hösten gått mot avslut men väntas därefter övergå i ordinarie verksamhet. Genom projekten hittar FinsamGotland nya vägar till samverkan mellan förvaltningar och myndigheter. Vi ser vad som behöver utvecklas i samarbetet och strukturerna. Att påverka strukturerna är det andra av våra ben. Det tredje är att arrangera mötesplatser. Våra frukostmöten och föreläsningar har varit fortsatt välbesökta. I oktober 2010 arrangerades seminariedagarna Inspiration Finsam för första gången uppföljningar kommer åtminstone 2011 och FinsamGotland var också initiativtagare och medverkade tillsammans med Delta (Göteborg), Nationella rådet och Nationella nätverket i det välbesökta seminariet På Spåret mot Arbetsmarknaden under Almedalsveckan Projekt, samverkan och mötesplatser - det är den grund Finsam på Gotland står på. Nu ska vi vidareutveckla det vi påbörjat, där vi ser att vi når resultat. Målsättningen är att med gemensamma krafter arbeta för att människor ska vara i utanförskap så kort tid som möjligt. OM FINSAMGOTLAND: I samordningsförbundet FinsamGotland ingår Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen på Gotland samt Region Gotland med hälso- och sjukvård, socialtjänst och utbildning. Syftet med samarbetet är att utveckla nya former för organisation och arbetssätt alltid med individen i centrum. Enligt underlag från propositionen om finansiell samordning uppskattas cirka fem procent av befolkningen i åldrarna år tillhöra Finsams målgrupp. På Gotland motsvarar detta cirka personer. 3

207 Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse och ekonomisk rapport Gemensamma begrepp...2 SAMMANFATTNING DETTA HÄNDE UNDER Övergripande mål och syfte ORGANISATION VERKSAMHETER Kansli Internkontroll Kartläggning och analys av behov Måluppfyllelse Kompetensutveckling för personal och övriga berörda Informationsinsatser Utveckling av samverkan Insatser emot näringslivet PROJEKT INSATSER PÅ INDIVID- OCH GRUPPNIVÅ Arbetsgivarring Skarphäll Arbetsgivarring Skarphäll BÖRJE CFA Centrum för Förberedande arbetsträning På Spåret EKONOMI...18 Resultaträkning...18 Balansräkning...18 Kassaflödesanalys FINSAMGOTLANDS ÅRSREDOVISNING UNDERTECKNAS BILAGOR BIFOGAS SEPARAT...20 Bilaga 1. Program: Inspiration Finsam...20 Bilaga 2. Program: På Spåret mot Arbetsmarknaden i Almedalen...20 Bilaga 3. Projektansökan: Arbetsgivarring Skarphäll Bilaga 4. Projektansökan: Unga kvinnor...20 Förekommande citat i denna årsredovisning är där inte annat anges hämtade från eller trycksaken På Spåret mot Arbetsmarknaden Finsam handlar om samverkan och samarbete. Samverkan mellan myndigheter. Samarbete med näringsliv och offentlig sektor. Men det viktigaste är människorna! Vår målgrupp är de gotlänningar som riskerar att hamna mellan stolarna i de olika välfärdsystemen. Eva Jupiter, På Spåret mot Arbetsmarknaden

208 1. Uppdrag FinsamGotland är ett samordningsförbund. Medlemmar är Försäkringskassan (FK), Arbetsförmedlingen (AF) och Region Gotland 1 (RG) med hälso- och sjukvårdsförvaltningen, socialförvaltningen samt utbildning 2. Samarbetet ska leda till ett samlat ansvar för insatser och ekonomiska resurser, utifrån individens behov. Samhällsresurserna ska användas på bästa sätt och till största nytta för gotlänningarna. FinsamGotland är en fristående juridisk person. Verksamheten startade den 1 januari 2008 och bygger på Lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser 3. Lagens syfte är att ge lokala aktörer bättre möjlighet att samordna och prioritera gemensamma insatser. Det underlättar en effektiv resursanvändning för att öka den enskildes funktions- och arbetsförmåga. Målgruppen för den finansiella samordningen är personer i förvärvsaktiv ålder, som är i behov av rehabiliteringsinsatser från minst två av parterna (AF, FK och RG). 1.1 Övergripande mål och syfte Samordningsförbundets övergripande mål är att bedriva finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet så att de aktuella samhällsresurserna används på ett bättre sätt och till en större nytta för invånarna på Gotland. Syftet med samordningsförbundet är dels att den enskilde ska uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete dels att underlätta en effektiv resursanvändning. Ur ett individperspektiv innebär detta att personer med behov av samordnad rehabilitering erbjuds individuell handlingsplan med samhällets samlade kompetenser, insatser och lösningar. Förväntat resultat är ökade möjligheter till en egen försörjning och ökad livskvalitet. För samhället är syftet att optimera de samlade resurser, genom att arbetskraftreserven tas i anspråk och fler kommer i arbete. Förväntat resultat är en större effektivitet och att resurser frigörs för angelägna behov. Samordningsförbundets arbete ska genomsyras av ett brukar- och medborgarperspektiv med individen i centrum. Genus- och mångfaldsperspektivet ska beaktas i kartläggningar, insatser, uppföljningar och utvärderingar. De samordnande insatserna runt individen som Finsam står för är helt avgörande om vi ska kunna hjälpa människor tillbaka till arbetslivet Gunnar Axén (M), ordförande i Socialförsäkringsutskottet, Finsams seminarium Almedalsveckan Gotlands kommun bytte den 1 januari 2011 namn till Region Gotland efter beslut i kommunfullmäktige i oktober Region Gotland svarar för kommun- och landstingsuppgifterna och har även det regionala utvecklingsansvaret. 2 Barn- och utbildningsförvaltningen deltar med representant i beredningsgruppen. 3 Svensk författningssamling 2003:1210, www riksdagen.se 5

209 2. Organisation FinsamGotland har styrelse, beredningsgrupp samt kompetensgrupp. Styrelsen Samordningsförbundets styrelse bestod under 2010 av följande ledamöter: Per-Olof Jacobsson, ordförande Gustaf Hoffstedt, ersättare Kristina Ersson, chef Arbetsförmedlingen Jerker Sjöberg, områdeschef Försäkringskassan Eva Jupiter, samordnande tjänsteman Ann Christin Kullberg, sjukvårdsdirektör, adjungerad Lena Lager, socialdirektör, adjungerad Chefsjuristen vid Region Gotland är styrelsens sekreterare. Styrelsen har haft sju protokollförda sammanträden. I februari hölls en gemensam planeringsdag för styrelsen och beredningsgruppen. Revisorer Valda revisorer av kommunfullmäktige: Jan Lundgren Staffan Bergvall Beredningsgruppen Beredningsgruppen har haft sex möten under Kompetensgruppen Kompetensgruppen har haft fem möten under Verksamheter Samordningsförbundet FinsamGotlands verksamheter har under 2010 bestått av följande: Kansli Internkontroll Kartläggning och analys och behov Måluppfyllelse Kompetensutveckling för personal och andra berörda Informationsinsatser Utveckling av samverkan mellan parterna Insatser emot näringslivet Projekt åtgärder och insatser på individ- och gruppnivå. Det slog mig, när vi pratar om pengar, Finsam och utanförskap. Vi vet att det finns många med psykisk ohälsa i Sverige idag. Det måste finnas ett samband mellan psykisk ohälsa och utanförskap. Våra program och projekt måste vara det bästa sättet att ta sig ur den cirkeln! Filip Nyborg, projektdeltagare På Spåret, vid Finsam seminarium Almedalsveckan

210 3.1 Kansli Kansliet ansvarar för samordning och beredning av ärenden till styrelsen, verkställande av beslut, information och ekonomi. Kansliet bemannades under 2010 av en heltidsansvarig tjänsteman, samt en administratör några timmar i månaden. Kansliet har köpt tjänst av Gotlands kommun för ekonomi, löne- och diariehantering. För informationsinsatser och arbete med hemsidan har en konsult anlitats. 3.2 Internkontroll FinsamGotlands styrelse är ansvarig för den interna kontrollen. För detta använder FinsamGotland det internkontrollsystem som infördes Den interna kontrollen ska utvärderas årligen via den externa revisionen. 3.3 Kartläggning och analys av behov Diskussioner och analys av behov har fortlöpande skett inom styrelsen och i beredningsgruppen. Vid en planeringskonferens februari 2010 diskuterade styrelse och beredningsgrupp gemensamt FinsamGotlands framtida inriktning. 3.4 Måluppfyllelse Nedan presenteras styrelsens målsättning och genomförd verksamhet under Målgrupp Målsättning: Utveckla projekt för gruppen unga kvinnor (18-29 år) som är i behov av extra stödinsatser. Fortsätta påbörjade projekt från 2009 med inriktning på unga arbetslösa och personer med tidsbegränsad sjukersättning. Resultat: En arbetsgrupp har tagit fram underlag till ett projekt för unga kvinnor. Styrelsen har beslutat att bevilja medel till projektet Unga kvinnor. Projektet startar den 1 april Övriga projekt som startat under 2009 har fortsatt under Projektverksamhet Målsättning: Starta ytterligare projekt under Resultat: Fyra projekt startade 2009 och har pågått under Under 2010 beslutades 2010 om ytterligare två projekt: Arbetsgivarring Skarphäll 3 och Unga Kvinnor. Information till anställda och brukarorganisationer Målsättning: Information om FinsamGotland ska ha nått ut till fler anställda inom Finsams parter jämfört med 2009 samt till andra berörda, exempelvis brukarorganisationer. Resultat: Personal inom Finsams parter har fortlöpande vid olika träffar fått information om Finsam. Vid seminariedagarna Inspiration Finsam presenterades Finsam på olika sätt, både i samband med föreläsningarna men också genom en utställning med projekt som rör Finsam målgrupper. Vid Finsams frukostmöte lämnas aktuell information om Finsam. Aktuell information finns på också hemsidan, Brukarorganisationerna har informerats om Finsam, bland annat vid tre gemensamma seminarier; två tillsammans med RSMH och ett tillsammans med föreningen Attention. 7

211 Webbplats och informationsmaterial Målsättning: Hemsidan ska utvecklas och ytterligare informationsmaterial ska tas fram. Resultat: startade i mars 2009 och är välbesökt. Hemsidan har under året utvecklats för att ytterligare svara upp mot kundernas behov. I samband med Inspiration Finsam producerades trycksaken På spåret mot arbetsmarknaden. Kompetensutveckling Målsättning: Kompetensutvecklingsinsatser till samverkande organisationer och deras tjänstemän ska genomföras. Resultat: En handlingsplan för kompetensinsatserna har tagits fram av kompetensgruppen. Frukostmöten Målsättning: Fortsatt utveckling av FinsamGotlands frukostmöten som mötesplats. Resultat: Finsams frukostmöten har varit fortsatt mycket välbesökta, Förutom att ge kunskap har frukostmötena också blivit en mötesplats för FinsamGotlands parter men även för brukarorganisationerna och andra intresserade. Arbetsträningsplatser Målsättning: Fortsatt arbetet att få fram fler arbetsträningsplatser inom näringslivet och offentlig sektor för Finsams målgrupper, med sikte på anställningsbarhet. Resultat: Arbetsgivarring Skarphäll 2 har pågått under våren. I november startade Arbetsgivarring Skarphäll 3. Under året har Finsam också tillsammans med representanter från Arbetsförmedlingen och Gotlands kommun haft flera möten med bland annat representanter från flera statliga verksamheter på Gotland Länsstyrelsen, Högskolan, Riksantikvarieämbetet, Riksutställningar samt flera av kommunens verksamheter. Nätverk Målsättning: FinsamGotland ska erbjuda andra projekt som arbetar för målgruppen att ingå i ett gemensamt nätverk. Resultat: 2009 bildades Paraplynätverket som blivit ett viktigt forum för att utveckla samarbetet mellan projekt som riktar sig till liknande målgrupper. I nätverket ingår projekt inom Europeiska Socialfonden (ESF) och Finsam. Nätverket har möjliggjort för deltagarna i projekten att få tillgång till en bredare kompetens och ytterligare möjligheter genom nätverkssamarbetet. FinsamGotland vill rikta ett stort tack till alla er företag och arbetsplatser som erbjudit arbetsträningsplatser och praktik till våra projektdeltagare. Under 2010 har ett hundra gotlänningar fått möjlighet till arbetsträning eller praktik genom FinsamGotlands olika projekt. Utan er hjälp hade detta inte varit möjligt. TACK! Tack till drygt 80 gotländska företag och arbetsplatser: Roll-upp och hemsida november

212 3.5 Kompetensutveckling för personal och övriga berörda Utbildningar/Föreläsningar Under året har följande föreläsningar och utbildningar genomförts i Finsams regi: Ulla-Karin Schön: Att stödja kvinnor och män i återhämtning från psykisk sjukdom. Deltagare: 53. Ulla-Karin Schön: Kvinnors och mäns återhämtning från psykisk sjukdom. Deltagare: 55. Är det sjukdom eller är det livet? om psykiatriska diagnoser. Deltagare: 157 vid två föreläsningstillfällen. Från kostnadsperspektiv till en social investering samhällsekonomisk utvärdering. Deltagare: 11. Vägen till jobb! en kväll om samarbete över gränserna. Föreläsningen arrangerandes i samarbete mellan föreningen Attention och FinsamGotland. Deltagare: 34. Seminarium under Almedalsveckan med temat På spåret mot arbetsmarknaden. Seminariet arrangerades i samarbete med Nationella Rådet, NNS (Nätverket för Samordningsförbund) samt FinsamGotland. Deltagare: 70 Inspiration Finsam Seminariedagarna Inspiration Finsam genomfördes under tre dagar i oktober. Konferensen riktade sig till alla anställda inom Finsams parter, under temat Bemötande och kommunikation (Se bilaga 1). Konferensens sex seminarier besöktes av deltagare. Information om seminarierna finns på: Inspiration Finsam ska förutom att ge kompetensutveckling också vara en mötesplats för personalen för att förstärka broarna mellan myndigheterna. I anslutning till konferensen arrangerades en utställning där aktuella projekt presenterade sina verksamheter. Evenemanget ska fortsättningsvis äga rum årligen under tre dagar i oktober. Den bästa reklam vi kan få är att de som varit här berättar de goda historierna. Agnetha Wahnström, Finsams kompetensgrupp efter Inspiration Finsam Jag har varit på mycket fortbildning i min dar men detta var det bästa! Eva Weber, Folkuniversitetet efter Inspiration Finsam 9

213 Frukostmöten Under året har åtta frukostmöten genomförts. Dessa frukostmöten har totalt haft 580 deltagare, varierat mellan vid varje tillfälle. Finsams frukostmöten genomförs första tisdagen i varje månad under vår och höst. Frukostmötena riktar sig till de samverkande parterna samt andra intresserade av FinsamGotland:s verksamhet. Information om frukostmötena annonseras också i lokalpressen. Under 2010 har FinsamGotlands frukostmöten behandlat följande teman: Information om FinsamGotlands projekt På Spåret. Samarbete och Samverkan på Gotland. FN:s konventioner om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Sociala företag vidgar arbetsmarknaden och skapar arbetsplatser där alla kan arbeta 100 procent av sin förmåga. Tema Missbruk! Information om FinsamGotlands projekt Centrum för förberedande arbetsträning. Jämlik hälsa. eller? Arbetsförmedlingens möjlighet till stöd för personer med beroende/skadligt bruk av alkohol/droger att komma i arbete. Sammanfattning av dessa frukostmöten finns på Informationsinsatser och tryckt information FinsamGotlands hemsida startade under 2009 och har under 2010 utvecklats. Målsättningen är att sprida information om FinsamGotland samt underlättat samarbetet mellan Finsams parter och andra intresserade. På hemsidan finns uppdaterad information om evenemang och aktiviteter, FinsamGotlands projekt och aktuella händelser. Här finns också trycksaker i pdf-format samt program och information rörande Almedalsveckan och Inspirationsdagarna. Vid Almedalsveckan, Inspiration Finsam och Företagardagen har hemsidan används för att sprida information före, under och efter arrangemangen. Viss information finns på Lätt svenska. Alla texter anpassas för såväl professionella inom Finsams parter som för en intresserad allmänhet. Webb-platsen ska upplevas som lätt tillgänglig. Genus-, ålders- och mångfaldsperspektivet beaktas i möjligaste mån i urval av texter och vid intervjuer. På hemsidan finns också Aktivitetskatalogen (se nedan), med målsättningen att underlätta för alla att känna till vilka insatser som finns att tillgå på Gotland. Tidningen På spåret mot arbetsmarknaden som togs fram i samband med Inspirationsdagarna har sedan dess använts som informationsmaterial i andra sammanhang, för att presentera Finsams verksamhet och aktuella projekt. I tidningen liksom på hemsidan är målsättningen att även visa människorna bakom projektnamn och verksamhetsbeskrivningar. 10

214 Aktivitetskatalog En aktivitetskatalog har under året tagits fram och finns tillgänglig för alla på FinsamGotlands hemsida. Målsättningen är att katalogen ska underlätta för både anställda och andra intresserade att se vad som erbjuds på Gotland vad gäller vård, omsorg, hälsa, ohälsa, sysselsättning och arbetsmarknad. I katalogen finns också information och kontaktuppgifter. Inom Finsams parter finns utsedda kontaktpersoner som kontinuerligt ska hjälpa till att hålla uppgifterna aktuella. Övriga informationsinsatser Informationstillfälle/diskussion med näringslivet angående näringslivets möjligheter att erbjuda arbetsträningsplatser för personer från Finsams målgrupp. Deltagare: 22. Information om Finsam och samordningsförbundets verksamhet till Rotary. Deltagare: 25. Informations- och startmöte där rehabkoordinatorerna (Bra sjukskrivning, Region Gotland) träffade utsedda kontaktpersoner inom Finsams parter 4. Deltagare: 20. Studiebesök Finsam Gotland har tagit emot studiebesök vid följande tillfällen: 27 maj 2011 från Alfa, Stockholm. 27 maj 2010 från verksamheten Fyris, Uppsala. Det är särskilt samarbetet med näringslivet som varit intressant för oss. Vi har haft ögonen på Arbetsgivarring Skarphäll sedan tidningen Föräldrakraft skrev om projekt. Här har vi sett hur bra samordnade insatser gör att individer kan växa. Elin Lindberg, enhetschef vid Fyris Uppsala, som med sitt team gjort studiebesök på Gotland Media FinsamGotland och projekt inom FinsamGotland har belysts i lokalpressen och lokalradion. 3.7 Utveckling av samverkan Samverkan och samarbete är nyckelord för FinsamGotland. Förutom det interna samverkansarbetet mellan de deltagande parterna bygger Finsam kontaktnät med aktörer inom det gotländska samhället och på nationell nivå. Sjukskrivningsmiljarden FinsamGotland har ett regelbundet samarbete med representanter från Sjukskrivningsmiljarden och Rehabiliteringsgarantin (Bra Sjukskrivning). Här förs diskussioner om hur samverkan kan utvecklas på olika sätt för att nå synergieffekterna av samverkan. Resultatet ska bli 1+1 =3. 4 De samverkande parterna i FinsamGoltand är Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan på Gotland samt Region Gotland med hälso- och sjukvård, socialtjänst och utbildning. 11

215 Projektet Rehabkoordinatorerna (Bra Sjukskrivning) har utsedda kontaktpersoner inom Finsams parter. En gemensam start ordnades i Finsams regi för rehabkoordonatorer och parternas kontaktpersoner. Paraplynätverket Det gotländska Paraplynätverket som bildades 2009 samlar FinsamGotlands projekt och projekt som drivs med stöd från Europeiska Socialfonden (ESF). Nätverket har träffats sex gånger under året för att utbyta erfarenheter och information. Finsam och Europeiska Socialfonden administrerar och stödjer projekt som till viss del riktar sig till samma målgrupper - personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden och riskerar att hamna utanför trygghetssystemen. Samverkan nationellt Styrelsen för FinsamGotland bjöd in Nationella rådet och Nationella nätverket för samordningsförbunden till Almedalsveckan 2010 och ett gemensamt seminarium där Finsam nationellt belystes. Seminariet ägde rum fredagen den 9 juli. Vid seminariet presenterades också FinsamGotland. Utöver detta deltar samordnande tjänsteman i flera nationella nätverk. Folkhälsoarbete Finsam har under året haft kontakter med Folkhälsoenheten i Gotlands kommun. Vid frukostmötet i november talade folkhälsochefen Lisa Stark under rubriken Jämlik hälsa.eller? Ett seminarium om socio-ekonomi med rubriken Från kostnadsperspektiv till en social investering genomfördes i oktober. I sammanhanget kan nämnas att Finsam-projektet På Spåret gör en socioekonomisk utvärdering. I Paraplynätverket har under året förts diskussioner om hälsans betydelse i ett långsiktigt perspektiv. Fyrpartssamverkan Styrelsen har beslutat att en arbetsgrupp ska tillsättas med representanter från Finsams parter för att diskutera och komma med förslag i februari 2011om olika modeller för fyrpartssamverkan. Övrigt samarbete FinsamGotland har under året träffat en arbetsgrupp med representanter från Svenska kyrkan, diakoniverksamheten, Frälsningsarmén och Funkisam. FinsamGotland har också under året haft flera kontakter med RSMH och föreningen Attention. Om man ska jobba med samarbete måste man vara överens en gemensam agenda och riktning. Det är inte samarbetet som är det väsentliga utan riktningen vi ska vara överens om vart vi vill nå. Med ett gemensamt mål är det mycket lättare att samarbeta. Åsa Kadowaki, Finsam- föreläsare 25 februari

216 3.8 Insatser emot näringslivet I november deltog FinsamGotland i den årliga Företagardag som arrangeras av Tillväxt Gotland. FinsamGotland medverkade med en monter bland många andra gotländska företag och verksamheter. Vid olika möten under dagen fick Finsamprojekten möjlighet att upparbeta kontakter med näringslivet, myndigheter och politiker. På en för ändamålet producerad roll-up tackades de nästan 100 företag som bidragit med arbetstränings- och praktikplatser till Finsams projekt på Gotland under I januari genomfördes ett möte med intresserade representanter från det gotländska näringslivet. Vid mötet gavs information om pågående Finsam-projekt och om de positiva resultat dessa givit vad gäller att ta emot ungdomar i arbetsträning. Detta initiativ har resulterat i att ett antal företag i Visby hamnområde kommer att starta ett projekt där ungdomar får möjlighet att arbetsträna under FinsamGotland har också deltagit i en mässa som arrangerades av nätverket Madame Herr Donner. Jag fick många nya kontakter. Jag mötte nya företag jag inte kände till och fick chansen att fråga om hur de arbetar. Det finns ofta arbetsuppgifter vi inte tänker på men som passar för arbetsträning. För CFA fick jag kontakt med tre arbetsplatser som kan tänka sig ta emot personer för arbetsträning. Maria Lundqvist, arbetsterapeut och coach i CFA efter Företagardagen 2010 Finsam börjar få genomslag. Vi möter företag och arbetsplatser som vet vad det handlar om. De vet vilken hjälp vi behöver och vad vi söker. Många kommer fram och frågar och är intresserade. Det är viktigt att vi syns i dessa sammanhang. Eva Jupiter, samordnande tjänsteman, efter Företagardagen

217 4. Projekt Insatser på individ- och gruppnivå Under verksamhetsåret har fem projekt pågått i FinsamGotlands regi. Arbetsgivarring Skarphäll 2 Arbetsgivarring Skarphäll 3 Börje Centrum för förberedande arbetsträning På Spåret Projektansökningar som beviljats under 2010 medföljer som bilagor. Det gäller projekten Unga kvinnor (startar april 2011) och Arbetsgivarring Skarphäll 3. Samordnaren har fortgående enskilda kontakter med projektledarna för respektive projekt. Nedan följer en kort presentation av projekten. 4.1 Arbetsgivarring Skarphäll 2 Projektperiod: Januari 2009 maj Totalbudget: kronor. FinsamGotland har genom projektet sökt arbeta fram en fungerande modell, som ger varaktig lösning med arbetslivsinriktad rehabilitering för ungdomar med olika typer av funktionsnedsättning. Målgrupp: Unga vuxna, år. Deltagarna står nära arbetsmarknaden men behöver ytterligare rehabiliteringsinsatser i form av anpassad arbetsprövning för att kunna erhålla och behålla ett arbete. 20 ungdomar (18-24 år) fick två gånger tio veckors praktik per deltagare under våren Nio medlemsföretag inom Skarphäll City erbjöd praktikplatserna. Målsättningen var att deltagarna minst skulle vara anställningsbara för sommarjobb Som stöd i projektet fanns en coach från Arbetsförmedlingen med 20 procent tjänstgöring i projektet samt en samordnare bland arbetsgivarna. Resultat 1 juni 2010: Tolv personer av 20 har fått någon form av anställning efter avslutat projekt. För ytterligare tre personer pågick diskussioner. Tre personer går vidare till fortsatt utredning. En är sjukskriven. En person har flyttat från Gotland. Att få erfarenhet och en fot in på arbetsmarknaden har stärkt självförtroendet, uppger i stort sett alla deltagare i utvärderingen. Även för dem som slussats vidare till annan verksamhet kan arbetsprövningen inom projektet vara positiv. Att hamna på rätt plats kan också ses som en framgång. Allt! Fått en meningsfull vardag Jag har blivit säkrare En skjuts in på arbetsmarknaden. En vändningspunkt i mitt liv Gett mig större möjligheter till jobb Bra med gruppen Fått nya kompisar. Citat: Deltagares svar på frågan vad projektet betytt för dem. Från utvärdering av projektet Skarphäll 2. 14

218 4.2 Arbetsgivarring Skarphäll 3 Projektperiod: November 2010 december Totalbudget: kr. Projektet är en avslutade uppföljning och vidareutveckling av de två tidigare Arbetsgivarring Skarphäll 1 & 2. Dessa två projekt har visat värdet av nära kontakt och täta uppföljningar mellan Arbetsförmedling och arbetsplatser något som ofta kan vara svårt att hinna med i ordinarie verksamhet. Samarbetet har närmat sig gränslandet mellan projekt och ordinarie verksamhet. Uppdraget att arbeta med ungdomar som har en funktionsnedsättning är ordinarie verksamhet men skillnaden här är den skapade arbetsgivarringen. I projekt 3 tas ett avgörande steg för att implementera modellen och ge ett fortsatt stöd till arbetsgivare och arbetssökande. Målgrupp: Unga vuxna, år. Deltagarna står nära arbetsmarknaden men behöver ytterligare rehabiliteringsinsatser i form av anpassad arbetsprövning för att kunna erhålla och behålla ett arbete. Bakgrund: För att pröva och utreda arbetsförmåga är det viktigt att kunna vara ute på reella arbetsplatser. För deltagaren är det särskilt viktigt att få pröva sig mot såväl sociala som prestationsmässiga krav. Arbetsprövningen möjliggör en individuell anpassning av arbetsuppgifter, arbetsmiljö och handledning. 4.3 BÖRJE Projektperiod: Januari 2010 till december Budget: kr. Projektet BÖRJE är en modell med syfte att motivera och sysselsätta deltagare att gå vidare till arbetsträning eller studier samt på sikt rehabilitera personer som av olika anledningar hamnat långt utanför den vanliga arbetsmarknaden. Målsättningen är att övervinna tendenser till passivitet och isolering genom att ta vara på deltagarnas intressen och mål. Målgrupp: Ungdomar år som redan är aktuella inom socialtjänstens olika enheter på Gotland. Bakgrund: Målgruppen har ofta problematisk bakgrund med trasiga nätverk och ofullständig skolgång. Ofta finns också missbruksproblematik. Grundläggande för att gå vidare mot arbetsmarkanden är att få vardagsrutinerna att fungera. Projektet är förlagt vid Individ- och familjeomsorgen (Region Gotland). Verksamheten har ett antal arbetsstationer och arbetsmoment där varje deltagare får pröva sina färdigheter. BÖRJE börjar dagen med frukost. Grundläggande är att få vardagsrutinerna att fungera. Ska det fungera måste man äta. Vi ska ge stöd och struktur på tillvaron och ha en plan för det som ska göras. Birgitta Nylund, individ- och familjeomsorgen, På Spåret mot Arbetsmarknaden 15

219 4.4 CFA Centrum för Förberedande arbetsträning Projekttid: Mars 2009 februari Totalbudget: kr Projektets syfte är att skapa ett brett samarbete mellan de aktörer som arbetar med rehabilitering med patienter (här: klienter) som närmar sig, men ännu inte är redo för Arbetsförmedlingen. Vad är rimligt att klienten klarar och vilka stödinsatser kan behövas för att arbetsträningen ska fungera? CFA:s centrum är det team som samlar den kunskap och det stöd som klienten behöver - ett gränsöverskridande mellan yrken och myndigheter. Målgrupp: Personer som ännu inte klarar tio timmars arbete per vecka och har behov av en förberedande arbetsträning. Projektet vänder sig till personer med komplex problematik, med tonvikt på psykiska funktionshinder, neuropsykiatriska tillstånd samt smärtproblematik. Bakgrund: Olika aktörer som arbetar med rehabilitering har uppmärksammat att det har saknats ett led i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen på Gotland. Det gäller framför allt en förberedande insats (1 10 timmar i veckan), det vill säga steget innan Arbetsförmedlingen. Det saknades också enhetlig syn, metod och bedömning kring förberedande arbetsträning mellan de olika aktörerna på Gotland. Den enskilde individen hamnade ofta i kläm mellan olika välfärdssystemen. Resultat och genomförande under Till projektet knöts ytterligare en arbetsterapeut, då målgruppen utökades till att även omfatta patienter med långvarig smärtproblematik. Projektet avslutas våren 2011, då slutrapport med resultatredovisning sammanställs. Människor kan komma tillbaka till arbetslivet även efter en lång sjukskrivning. Men det behövs stöd. Ju större hinder dess mer stöd behövs. Men det går! Kerstin Lindgren, På Spåret mot Arbetsmarknaden 2010 Det ger så mycket tillbaka, att veta att man gör skillnad, fortsätter Therese. Det känns gott att veta att man kan hjälpa någon med så jämförelsevis små medel. Den här personen behöver få komma ut i ett socialt sammanhang, i all enkelhet. Therese Johansson, 4MOM, som i sitt företag erbjudit arbetsträningsplats till CFA. 16

220 4.5 På Spåret Projektperiod: Mars 2009 augusti Totalbudget: kr. Projektets övergripande syfte är att arbeta fram en modell för samarbete mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Socialförvaltningen, där projektets målgrupp kommer ut i en aktivitet samt att det blir hållbart över tid. Modellen ska kunna användas även för andra grupper, till exempel ungdomar i behov av habiliteringsinsatser. Den enskilde brukaren ska få det stöd som krävs för att insatsen/placeringen ska fungera - inte bara initialt, utan över längre tid. På så vis får brukaren - förutom värdefull praktikerfarenhet också möjlighet att lyckas, utvecklas och bli mer självständig och aktiv. Målgrupp: Unga vuxna (19-29 år) med Aspergers syndrom eller lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Bakgrund: Genom personlig coachning ges brukaren nära och långvarigt stöd i samband med förändring, som exempelvis ny praktik eller arbete. Personlig coachning ska också bidra till ökat självförtroende och öka förmågan att klara förändringar och nya situationer. Ett samarbete med olika instanser som LSS, Försäkringskassan och AF-resurs ska bidra till att nätverket blir tryggt och stabilt. Resultat och genomförande under Projektet avslutas våren 2011, då slutrapport sammanställs. Våren 2010 gjordes en halvvägs utvärdering som visar att projektet erbjuder en reell möjlighet för deltagarna att arbetsträna, samt ett nära stöd till både deltagare och arbetsgivare. Vid 2010-års ingång var 15 personer aktuella för kartläggning och arbetsträning. Under året har 30 personer aktualiserats och antagits. Under 2010 har 21 personer slussats över till andra verksamheter eller avslutat sitt deltagande. Två av dessa har fått arbete på ordinarie arbetsmarknad. Sju har gått vidare till Arbetsförmedlingen för arbetsprövning och två har påbörjat studier. Av de återstående har fem sökt och beviljats daglig verksamhet (LSS), två har slussats vidare till andra projekt och tre har avstått på grund av personliga skäl. Jag deltar i På Spåret för att jag har svårt med kommunikation och lätt blir stressad. Jag vill så mycket och då kraschar det lätt. Jag har diagnoserna Aspergers syndrom, ADHD, dyslexi och dyskalkyli. Jag vill bli egen företagare, själv eller tillsammans med andra. Jag tror att det passar mig bra. Och det här är inte bara en dröm, chansen är att det blir verklighet. Sarah Sorgenfrei, deltagare i På spåret. Ur trycksaken På spåret mot Arbetsmarknaden

221 5 Ekonomi Resultaträkning Verksamhetens intäkter, tkr Verksamhetens kostnader, tkr Avskrivningar 0 0 Finansiella intäkter, tkr Finansiella kostnader, tkr 0 0 Årets resultat, tkr Balansräkning Tillgångar, tkr Kortfristiga fordringar 1) Kassa bank 2) Summa omsättningstillgångar Eget kapital, tkr Ingående eget kapital Årets resultat Eget kapital Skulder, tkr Leverantörsskulder 3) Upplupna kostnader 4) 3 0 Summa eget kapital och skulder Not 1: Fordran skattekonto Not 1: Fordran mervärdesskatt Not 2: Bankkonto Nordea Not 3: Leverantörsskulder Not 4: Upplupen arb.giv.avgift Kassaflödesanalys kr kr kr kr kr Årets resultat, tkr Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital, tkr Ökning av kortfristiga fordringar, tkr Ökning av kortfristiga skulder, tkr Årets kassaflöde, tkr Likvida medel vid årets början, tkr Likvida medel vid årets slut, tkr

222 6. FinsamGotlands årsredovisning undertecknas För samordningsförbundet Finsams styrelse på Gotland Visby den Namnförtydligande.. Namnförtydligande.... Namnförtydligande 19

223 7. Bilagor bifogas separat Bilaga 1. Program: Inspiration Finsam Bilaga 2. Program: På Spåret mot Arbetsmarknaden i Almedalen Bilaga 3. Projektansökan: Arbetsgivarring Skarphäll 3 Bilaga 4. Projektansökan: Unga kvinnor 20

224

225 Kommunfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 21 Årsredovisningar och revisionsberättelser för AB GotlandsHem, Gotlands Industrihus AB, Gotland Strand Congress & Event Gotland AB, Gotlands Stuveri AB, Gotlands Energiverk AB, ALMI Företagspartner Gotland AB och RegionInvest Gotland AB Småland och öarna för 2010; anmälan Innehåll Årsredovisningar och revisionsberättelser för: AB GotlandsHem *) Gotlands Industrihus AB *) Gotland Strand Congress & Event Gotland AB *) Gotlands Stuveri AB *) Gotlands Energiverk AB *) ALMI företagspartner Gotland AB*) RegionInvest Gotland AB Småland & Öarna AB *) *) Särskilt häfte

226 Regionfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 22 Fyllnadsval. Tekniska nämnden Innehåll Gerty Holmstedts (S) avsägelse från uppdraget som ersättare i tekniska nämnden. Gothem den 11 maj 2011 Till Regionfullmäktige Gotland Härmed vill jag avsäga mig uppdraget som ersättare i tekniska nämnden för Socialdemokraterna Gotland. Vänligen Gerty Holmstedt Gotland Önskas ytterligare handlingar eller uppgifter i detta ärende, v.g. ring

227 Regionfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 23 Regionfullmäktige. Avsägelse Innehåll Christopher Stålhandskes (M) avsägelse från uppdraget som ersättare i regionfullmäktige Jag Christopher Stålhandske (m), begär härmed att bli entledigad från mitt uppdrag som ersättare i Region Fullmäktige på grund av ändrade arbetsförhållanden. Christopher Stålhandske Stockholm Önskas ytterligare handlingar eller uppgifter i detta ärende, v.g. ring

228 Regionfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 24 Medborgarförslag; nyinkomna Innehåll Alf Johanssons medborgarförslag om befrielse från sophämtning helt eller delvis. (Inkom ). KS 2011/239. Presidiets förslag: Ärendet överlåts till tekniska nämnden Gunilla Anderssons medborgarförslag om ändring av bestämmelser för sophämtning. (Inkom ). KS 2011/291. Presidiets förslag: Ärendet överlåts till tekniska nämnden Lina Helledaijs medborgarförslag om avstängning av fordonstrafik mellan korsningen Skolportsgatan och OK/Q8-macken. (Inkom ). KS 2011/263 Presidiets förslag: Ärendet överlåts till tekniska nämnden Hans A Svenssons medborgarförslag om annonsering i lokalpressen. (Inkom ) KS 2011/241 Presidiets förslag: Ärendet överlåts till regionstyrelsen Erik Sandells medborgarförslag om plats för laddning av elfordon. (Inkom ) KS 2011/286/ Presidiets förslag: Ärendet överlåts till tekniska nämnden Hillevi Hanssons medborgarförslag om att rekrytera läkare till Gotland genom att erbjuda femårskontrakt mot att regionen betalar studieskulden. (Inkom ) KS 2011/304 Presidiets förslag: Ärendet överlåts till hälso- och sjukvårdsnämnden Lars-Inge Söderbergs medborgarförslag om att lägga flytbryggan parallellt med fiskebryggan i Slite. (Inkom ) KS 2011/311 Presidiets förslag: Ärendet överlåts till tekniska nämnden Tomas Boströms m.fl. medborgarförslag om att utsiktsplatsen vid Metodistkyrkan i Visby uppkallas efter C.B. Stenström. (Inkom ) KS 2011/318 Presidiets förslag: Ärendet överlåts till byggnadsnämnden

229 MEDBORGARFÖRSLAG Till Regionfullmäktige i Region Gotland VISBY Förslaget Skriv här kortfattat vad du anser att regionfullmäktige skall besluta om. Texta tydligt. Vi vill bli befriade ifrån sophämtning helt eller som tidigare med kvartalshämtning och givetvis till ett acceptabelt pris som då. Motivering Skriv här varför du anser att regionfullmäktige bör fatta det beslut som du ovan föreslagit. Räcker inte utrymmet fortsätter du på ett eller flera fristående ark som fogas till detta. Texta tydligt. Vi har i snart 10 år källsorterat till 100 % d.v.s. vi har inga sopor att hämta. Vi har sedan 27/10-08 ett beslut från miljö- och hälsoskyddskontoret att vi får kompostera allt hushållsavfall och lägga detta på trädgårdslandet. Allt övrigt som plast, metall, färg, spray m.m. lämnar vi till återvinningsstationen i Visby. Fortsättning på bilaga. Information om behandling av personuppgifter För att kunna fullgöra uppgiften att handlägga ditt medborgarförslag kommer dina personuppgifter att lagras och registreras i diarium inom Region Gotland. Om du samtycker härtill, kan ditt namn komma att publiceras på internet i protokoll, kallelser och handlingar som behandlar detta medborgarförslag. Jag samtycker till internetpublicering Jag samtycker inte till internetpublicering Förslagsställare m.m. Du kan inte vara anonym utan det måste gå att utreda om du är folkbokförd på Gotland. Ofullständiga uppgifter kan leda till att ditt förslag inte kan behandlas som ett medborgarförslag. Datum Namnteckning Namnförtydligande Alf Johansson Adress Lummelunda Kinner 813 Postadress Visby E postadress a-sjohansson@hotmail.com Region Gotland blankett för medborgarförslag Sidan 1 av 2

230 Bilaga till medborgarförslag om sophämtning När den nya sophämtningen med 14 dagars intervall infördes talade jag ett flertal gånger med Kjell Skalberg. Även med Klintbom tog jag upp frågan bl.a. vid ett infomöte i Lokrume bygdegård. Båda lovade att ta med sig frågan men inget har hänt. Nu har även Tommy Gardell i ett svar på min insändare i GT lovat att också han ska ta med sig frågan. Mitt medborgarförslag går ut på följande. Vi som sopsorterar till 100 % blir certifierade, givetvis mot att vi låter oss bli kontrollerade och att vi betalar en lämplig summa när vi besöker återvinningsstationen. Detta skulle vi gärna göra samtidigt som det skulle blir den morot som vi anser oss värda.

231 MEDBORGARFÖRSLAG Till Regionfullmäktige i Region Gotland VISBY Förslaget Skriv här kortfattat vad du anser att regionfullmäktige skall besluta om. Texta tydligt. Renhållning: Möjlighet till 1) Frivillig hämtning av brännbart avfall ersatt av "betalsäck" eller egen lämning. 2) Valfri hämtningsperiod d.v.s. möjlighet till hämtning 1 gång/månad till lägre pris. Motivering Skriv här varför du anser att regionfullmäktige bör fatta det beslut som du ovan föreslagit. Räcker inte utrymmet fortsätter du på ett eller flera fristående ark som fogas till detta. Texta tydligt. Som villaägare betalar vi nu kommunal fastighetsavgift. Vad ingår i denna? Borde inte de nu obligatoriska renhållningsavgifterna ingå i denna avgift? Vi har en mycket liten mängd brännbart avfall varje månad. Perioden hade vi fyra hämtningar med tot. 32 kg. Vi sorterar det mesta avfallet och åker numera till återvinningen med det. Information om behandling av personuppgifter För att kunna fullgöra uppgiften att handlägga ditt medborgarförslag kommer dina personuppgifter att lagras och registreras i diarium inom Region Gotland. Om du samtycker härtill, kan ditt namn komma att publiceras på internet i protokoll, kallelser och handlingar som behandlar detta medborgarförslag. Jag samtycker till internetpublicering Jag samtycker inte till internetpublicering Förslagsställare m.m. Du kan inte vara anonym utan det måste gå att utreda om du är folkbokförd på Gotland. Ofullständiga uppgifter kan leda till att ditt förslag inte kan behandlas som ett medborgarförslag. Datum Namnteckning Namnförtydligande Gunilla Andersson Adress Vibble Lundmarks väg 1 Postadress Visby E postadress alinder@gotland.com Region Gotland blankett för medborgarförslag Sidan 1 av 2

232 MEDBORGARFÖRSLAG Till Regionfullmäktige i Region Gotland VISBY Förslaget Skriv här kortfattat vad du anser att regionfullmäktige skall besluta om. Texta tydligt. Stäng av för genomfart för fordonstrafik från korsningen Skolportsgatan till in/utfarten vid OK/Q8-macken. Tillåt endast trafik med tillstånd t.ex. buss, taxi, färdtjänst, godstransporter. Motivering Skriv här varför du anser att regionfullmäktige bör fatta det beslut som du ovan föreslagit. Räcker inte utrymmet fortsätter du på ett eller flera fristående ark som fogas till detta. Texta tydligt. Idag skapas det en viss irritation från såväl gångtrafikanter som bilister. De fungerar inte alltid att bilisten stannar trots ögonkontakt från gående samt att gående i många fall ignorerar att det kommer bilar och bara går. Genom att stänga av för fordonstrafik från Skolportsgatan till in/utfarten OK/Q8-macken minskar man således trafiken. Man kommer ju ändå åt parkeringsplatsen mitt emot taxistation på detta sätt. Gatunätet runt om är så bra att man inte behöver ha en sådan genomfart som det är idag. Förslaget är alltså att endast tillåta såsom t.ex. buss, taxi, färdtjänst och godstrafik. Information om behandling av personuppgifter För att kunna fullgöra uppgiften att handlägga ditt medborgarförslag kommer dina personuppgifter att lagras och registreras i diarium inom Region Gotland. Om du samtycker härtill, kan ditt namn komma att publiceras på internet i protokoll, kallelser och handlingar som behandlar detta medborgarförslag. Jag samtycker till internetpublicering Jag samtycker inte till internetpublicering X Förslagsställare m.m. Du kan inte vara anonym utan det måste gå att utreda om du är folkbokförd på Gotland. Ofullständiga uppgifter kan leda till att ditt förslag inte kan behandlas som ett medborgarförslag. Datum Namnteckning Namnförtydligande Linda Helledaij Adress Lyegatan 9 Postadress Visby E-postadress linda helledaij@hotmail.com Region Gotland blankett för medborgarförslag Sidan 1 av 2

233 MEDBORGARFÖRSLAG Regionfullmäktige i Region Gotland VISBY Förslaget Region Gotlands senaste kallelse publicerades på helsida i lokalpressen. För att spara på allmänna medel bör man återgå till tidigare typografiska modell. Motivering En helsida kostar Tidigare annonsering med bredd/höjd 80/268 mm kostar En godtagbar typografisk modell Besparing vilket inte är att förakta med tanke på regionens pekuniära nödläge. Information om behandling av personuppgifter inte Förslagsställare m.m Hans A Svensson Stjärngatan 16 C Visby sm1dyr@telia.com Region Gotland blankett för medborgarförslag Sidan 1 av 2

234 MEDBORGARFÖRSLAG Till Regionfullmäktige i Region Gotland VISBY Förslaget Skriv här kortfattat vad du anser att regionfullmäktige skall besluta om. Texta tydligt. Att inför sommaren anordna med bilplats för laddning av elfordon som lätt kan hittas av besökare och gärna synas av fossilåkare. Anslutning med 230 V 10 A, motorvärmaruttag, duger. Motivering Skriv här varför du anser att regionfullmäktige bör fatta det beslut som du ovan föreslagit. Räcker inte utrymmet fortsätter du på ett eller flera fristående ark som fogas till detta. Texta tydligt. Elfordon behöver tankas på motsvarande sätt som fossilfordon, dessvärre oftare, vanligen efter 5-15 mils resa. Vi som bruka elfordon har behov av kända laddningsplatser annars fungerar inte det miljövänliga alternativet. Det vore en fin signal till besökande av Gotland om det gick att ladda miljövänligt på fler ställen i Visby än vid flygplatsen och bilprovningen. Information om behandling av personuppgifter För att kunna fullgöra uppgiften att handlägga ditt medborgarförslag kommer dina personuppgifter att lagras och registreras i diarium inom Region Gotland. Om du samtycker härtill, kan ditt namn komma att publiceras på internet i protokoll, kallelser och handlingar som behandlar detta medborgarförslag. Jag samtycker till internetpublicering Jag samtycker inte till internetpublicering Förslagsställare m.m. Du kan inte vara anonym utan det måste gå att utreda om du är folkbokförd på Gotland. Ofullständiga uppgifter kan leda till att ditt förslag inte kan behandlas som ett medborgarförslag. Datum Namnteckning Namnförtydligande Erik Sandell Adress Norrlanda Aurungs 531 Postadress Romakloster E-postadress erik.sandell@aurungs.se Region Gotland blankett för medborgarförslag Sidan 1 av 2

235

236 MEDBORGARFÖRSLAG Till Regionfullmäktige i Region Gotland VISBY Förslaget Skriv här kortfattat vad du anser att regionfullmäktige skall besluta om. Texta tydligt. Att rekrytera läkare till Gotland genom att erbjuda ett 5-årskontrakt. 5 års tjänst på Gotland mot att regionen betalar studieskulden. Motivering Skriv här varför du anser att regionfullmäktige bör fatta det beslut som du ovan föreslagit. Räcker inte utrymmet fortsätter du på ett eller flera fristående ark som fogas till detta. Texta tydligt. Enligt Radio Gotland kostar en hyrläkare ungefär dubbelt så mycket som en fast läkare per år. Liknande kontrakt som mitt förslag har framgångsrikt används av en del norrländska kommuner, när det gäller rekrytering av poliser. Fortsättning på bifogat ark. Information om behandling av personuppgifter För att kunna fullgöra uppgiften att handlägga ditt medborgarförslag kommer dina personuppgifter att lagras och registreras i diarium inom Region Gotland. Om du samtycker härtill, kan ditt namn komma att publiceras på internet i protokoll, kallelser och handlingar som behandlar detta medborgarförslag. Jag samtycker till internetpublicering Jag samtycker inte till internetpublicering Förslagsställare m.m. Du kan inte vara anonym utan det måste gå att utreda om du är folkbokförd på Gotland. Ofullständiga uppgifter kan leda till att ditt förslag inte kan behandlas som ett medborgarförslag. Datum Namnteckning Namnförtydligande Hillevi Hansson Adress Levide Lajves 482 A Postadress Hemse E postadress hillevi hansson@yahoo.se Region Gotland blankett för medborgarförslag Sidan 1 av 2

237

238 MEDBORGARFÖRSLAG Till Regionfullmäktige i Region Gotland VISBY Förslaget Skriv här kortfattat vad du anser att regionfullmäktige skall besluta om. Texta tydligt. Efter att man byggt ny brygga i Slite hamn, har man tagit upp flytbryggan. Mitt förslag är att man lägger den parallellt med fiskebryggan. Motivering Skriv här varför du anser att regionfullmäktige bör fatta det beslut som du ovan föreslagit. Räcker inte utrymmet fortsätter du på ett eller flera fristående ark som fogas till detta. Texta tydligt. Min idé är att man kan lägga mindre båtar längs med vid flytbryggan, då det är svårt att komma i och ur små båtar på grund av höjden. Samtidigt frigör man platser vid fiskebryggan. Har båtplats 48. Information om behandling av personuppgifter För att kunna fullgöra uppgiften att handlägga ditt medborgarförslag kommer dina personuppgifter att lagras och registreras i diarium inom Region Gotland. Om du samtycker härtill, kan ditt namn komma att publiceras på internet i protokoll, kallelser och handlingar som behandlar detta medborgarförslag. Jag samtycker till internetpublicering Jag samtycker inte till internetpublicering Förslagsställare m.m. Du kan inte vara anonym utan det måste gå att utreda om du är folkbokförd på Gotland. Ofullständiga uppgifter kan leda till att ditt förslag inte kan behandlas som ett medborgarförslag. Datum Namnteckning Namnförtydligande Lars-Inge Söderberg Adress Skolgatan 13 Postadress SLITE E postadress larsinge.söderberg@telia.com Region Gotland blankett för medborgarförslag Sidan 1 av 2

239 MEDBORGARFÖRSLAG Till Regionfullmäktige i Region Gotland VISBY Förslaget Skriv här kortfattat vad du anser att regionfullmäktige skall besluta om. Texta tydligt. "STENSTRÖMS UTSIKT" - ATT UTSIKTSPLATSEN VID METODISTKYRKAN I VISBY (ADELSGATAN 41-43) IORDNINGSTÄLLS OCH UPPKALLAS EFTER CARL-BERTIL STENSTRÖM. Motivering Skriv här varför du anser att regionfullmäktige bör fatta det beslut som du ovan föreslagit. Räcker inte utrymmet fortsätter du på ett eller flera fristående ark som fogas till detta. Texta tydligt. C.B. STENSTRÖMS BETYDELSE FÖR ÖN ÄR SVÅR ATT BÅDE ÖVERBLICKA OCH ÖVERSKAT TA. METODISTKYRKAN I VISBY VAR HANS AND LIGA HEM OCH INSPIRATIONSKÄLLA. UTSIKT OCH INSIKT. UTSIKTSPLATSEN, SOM ÄLSKAS OCH LOCKAR MÅNGA. KAN BLI EN VISIONÄR UTGÅNGSPUNKT FÖR MÅNGA. Information om behandling av personuppgifter För att kunna fullgöra uppgiften att handlägga ditt medborgarförslag kommer dina personuppgifter att lagras och registreras i diarium inom Region Gotland. Om du samtycker härtill, kan ditt namn komma att publiceras på internet i protokoll, kallelser och handlingar som behandlar detta medborgarförslag. Jag samtycker till internetpublicering Jag samtycker inte till internetpublicering Förslagsställare m.m. Du kan inte vara anonym utan det måste gå att utreda om du är folkbokförd på Gotland. Ofullständiga uppgifter kan leda till att ditt förslag inte kan behandlas som ett medborgarförslag. Datum Namnteckning Namnförtydligande TOMAS BOSTRÖM Adress ROMA BUSARVE 641 Postadress ROMAKLOSTER E postadress tomas.konkarongen.se Region Gotland blankett för medborgarförslag Sidan 1 av 2

240 Kommunfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 25 Medborgarförslag; anmälan av beslutade Innehåll Peter d Agnans medborgarförslag om att ge byggnadsnämnden i uppdrag att utreda hur medeltida hamn och fiskelägen påverkas av exploatering av gotlandskusten. KS 2009/40 Byggnadsnämnden , 71 Medborgarförslag (Inkom ) Angelica Dunstrands medborgarförslag om gatlyktor vid busshållplatsen vid väg 141 strax efter Levidekorset. KS 2009/72 Tekniska nämnden , 137 Medborgarförslag (Inkom ) Kajsa Sundbergs medborgarförslag om kallbadhusets öppethållandetider för allmänheten. KS 2009/121 Tekniska nämnden , 75 Medborgarförslag (Inkom ) Hans A Svenssons medborgarförslag om att höga läkemedelskostnader är en del av vårdens budgetöverskridande. KS 2010/178 Hälso- och sjukvårdsnämnden , 473 Medborgarförslag (Inkom ) Bertil Brynolfs medborgarförslag om att elsanera vissa bostads- och sjukvårdsområden. KS AB Gotlandshem Hälso- och sjukvårdsnämnden , 476 Medborgarförslag (Inkom ) Anna-Carin Anderssons medborgarförslag om at låta allmänheten få tillträde till f.d. tippen i Visby. KS 2010/367 Tekniska nämnden , 122 Medborgarförslag (Inkom ) Önskas ytterligare handlingar eller uppgifter i detta ärende, v.g. ring

241 Kommunfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 25 Solveig Malmströms medborgarförslag om att trygghetsboende ordnas på Silvergatan i Hemse. KS 2010/415 Socialnämnden , 58 Medborgarförslag (Inkom ) Lars Lindgrens medborgarförslag om att återinrätta distriktssköterskemottagningen i Burgsvik. KS 2010/468 Hälso- och sjukvårdsnämnden , 13 Medborgarförslag (Inkom ) Birgitta Holmqvists medborgarförslag om att vårdcentral och apotek åter anordnas på Gråbo. KS 2010/506 Hälso- och sjukvårdsnämnden , 45 Medborgarförslag (Inkom ) Anette Wesströms, Inger Jacobssons och Ewa Nilssons medborgarförslag om att göra om seniorboendet Kråkan i Hemse till trygghetsboende. KS 2011/52 Socialnämnden , 59 Medborgarförslag (Inkom ) Annika Jacobssons medborgarförslag om att återinföra grindhämtningen av plast, metall och papper. KS 2011/27 Tekniska nämnden , 117 Medborgarförslag (Inkom ) Lars Ellebrings medborgarförslag om att åtgärder vidtas innan årets högsäsong för att förbättra trafiksituationen vid hamnterminalen i Visby. KS 2011/77 Tekniska nämnden , 121 Medborgarförslag (Inkom ) Ove Johanssons medborgarförslag om att parkeringsavgift skall gälla för icke folkbokförda på Gotland året runt och för alla 15 juni-15 augusti. KS 2011/130 Tekniska nämnden , 119 Medborgarförslag (Inkom ) Stina Packaléns medborgarförslag om att anlägga två övergångsställen på Kneippbynvägen och förlänga gång- och cykelbanan förbi Kneippbyn samt anordna belysning där. KS 2011/141 Tekniska nämnden , 120 Medborgarförslag (Inkom ) Marianne Danfjordens medborgarförslag om att Visby kallbadhus måste skötas och vara till främst för boende på Gotland. KS 2010/323 Regionstyrelsen , 181 Medborgarförslag (Inkom ) Önskas ytterligare handlingar eller uppgifter i detta ärende, v.g. ring

242 Kommunfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 25 Forts. Marita Holgerssons medborgarförslag om att det skall byggas ett bastu- och kallbadhus i anslutning till Strandpromenaden ex.vis vid Snäck eller Norderstrand. (Inkom ) Regionstyrelsen , 182 Medborgarförslag (Inkom ) Anna Johanssons medborgarförslag om att bygga ett ordentligt kallbadhus i centrala Visby. KS 2010/374 Regionstyrelsen , 183 Medborgarförslag (Inkom ). Önskas ytterligare handlingar eller uppgifter i detta ärende, v.g. ring

243

244

245

246 MEDBORGARFÖRSLAG Till Kommunfullmäktige i Gotlands kommun VISBY Förslaget Skriv här kortfattat vad du anser att kommunfullmäktige skall besluta om. Texta tydligt. Ge byggnadsnämnden i uppdrag att utreda hur medeltida hamn & fiskelägen påverkas av exploatering av Gotlandskusten och hur man kan få fram medel till en räddning genom kartering av dessa som underlättar framtida byggplaner i kustområden. Motivering Skriv här varför du anser att kommunfullmäktige bör fatta det beslut som du ovan föreslagit. Räcker inte utrymmet fortsätter du på ett eller flera fristående ark som fogas till detta. Texta tydligt. Hamn & fiskelägesprojektet är en räddningsaktion som nyligen beskrivits i media om 120 möjliga medeltida hamn & fiskelägen. Ett oerhört viktigt och ännu vitt kapitel i boken om Gotland under medeltiden. Vi har alla ett gemensamt ansvar för vårt kulturarv. Gotlandskusten kommer i framtiden att exploateras allt mer. Det kommer vi inte ifrån. Men vi kan förebygga att kulturarvet försvinner. Information om behandling av personuppgifter För att kunna fullgöra uppgiften att handlägga ditt medborgarförslag kommer dina personuppgifter att lagras och registreras i diarium inom Gotlands kommun. Om du samtycker härtill, kan ditt namn komma att publiceras på internet i protokoll, kallelser och handlingar som behandlar detta medborgarförslag. Jag samtycker till internetpublicering Jag samtycker inte till internetpublicering X Förslagsställare m.m. Du kan inte vara anonym utan det måste gå att utreda om du är folkbokförd i Gotlands kommun. Ofullständiga uppgifter kan leda till att ditt förslag inte kan behandlas som ett medborgarförslag. Datum Namnteckning Namnförtydligande Antikvarie Peter d Agnan, C.H.A.B Adress Lokrume Utgård Postadress Visby info@chab Gotlands kommun blankett för medborgardförslag Sidan 1 av 2

247 Tekniska nämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL TN 137 Medborgarförslag- Gatlyktor vid busshållplatsen vid Levidekorset Tekniska förvaltningen Au 113 Angelica Dunstrand har i ett medborgarförslag föreslagit gatlyktor vid busshållplatsen vid väg 141 strax efter Levidekorset. Tekniska förvaltningens yttrande: Busslingan i Levide ligger vid allmän väg 141 och vägverket är väghållare. Slingan är byggd av Levide Hembygdsförening och belagd av vägverket. Vägbelysning är en väghållarfråga. Vid de allmänna vägsträckor där vägverket har bedömt att vägbelysning är befogad och där vägverkets kriterier för vägbelysning är uppfyllda har vägverket övertagit belysningsanläggningarna från Gotlands kommun. I de övriga fall där Gotlands kommun driver anläggningar vid det statliga vägnätet drivs och underhålls dessa anläggningar tills de är uttjänta eller tills de av andra orsaker skall demonteras. Vid väg 141 i Levide driver kommunen 20 st. gatubelysningar trots att vägverket är väghållare. Att kommunen skall sätta upp ny gatubelysning vid vägslingan som delvis bekostats av vägverket är inte rimligt. En eventuell nyanläggning av gatubelysning vid vägslingan i Levide bör bekostas av väghållaren eller markägaren. Arbetsutskottets förslag till tekniska nämnden Medborgarförslaget om att förlänga befintlig gatubelysning i Levide avslås. Tekniska nämndens beslut Enligt arbetsutskottets förslag. Nämnden anser att det är rimligt att Vägverket som är väghållare ser över behovet av kompletterande belysning vid Levidekorset utifrån sitt trafiksäkerhetsperspektiv som väghållare. Protokollsutdrag: TF gatu- och markavd Förslagsställaren + yttr Vägverket + yttr Justerare Utdragsbestyrkare

248 MEDBORGARFÖRSLAG Till Kommunfullmäktige i Gotlands kommun VISBY Förslaget Skriv här kortfattat vad du anser att kommunfullmäktige skall besluta om. Texta tydligt. Gatlyktor vid busshållplatsen vid väg 141 strax efter Levide korset. Motivering Skriv här varför du anser att kommunfullmäktige bör fatta det beslut som du ovan föreslagit. Räcker inte utrymmet fortsätter du på ett eller flera fristående ark som fogas till detta. Texta tydligt. Gatlyktorna slutar vid huset ca 100 m innan. På fickan vid busshållplatsen är det kol mörkt. Det känns inte tryggt att lämna barn och ungdomar där i mörkret och eftersom det ofta är gående på länsvägen på väg till bussen så borde två gatlyktor till sättas upp. Allt för säkerhet och trevnad vid busshållplatsen. Information om behandling av personuppgifter För att kunna fullgöra uppgiften att handlägga ditt medborgarförslag kommer dina personuppgifter att lagras och registreras i diarium inom Gotlands kommun. Om du samtycker härtill, kan ditt namn komma att publiceras på internet i protokoll, kallelser och handlingar som behandlar detta medborgarförslag. Jag samtycker till internetpublicering Jag samtycker inte till internetpublicering Förslagsställare m.m. Du kan inte vara anonym utan det måste gå att utreda om du är folkbokförd i Gotlands kommun. Ofullständiga uppgifter kan leda till att ditt förslag inte kan behandlas som ett medborgarförslag. Datum Namnteckning Namnförtydligande Angelica Dunstrand Adress Levide Bondarve 347 Postadress Hemse

249 Tekniska nämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL TN 75 Medborgarförslag. Ökad tillgänglighet av bastu och badbrygga vid Kallbadhuset i Visby SBF I ett medborgarförslag har Kajsa Sundberg föreslagit att Kallbadshusets bastu håller öppet för allmänheten åtminstone några timmar i veckan året runt, förslagsvis under helger samt avgiften ska vara överkomlig. Uthyrningen kostar 1000 kr. Sundberg anser att kommunen borde avtala med NT-Management om allmänt öppethållande alternativt att kommunen tar hand om det. Dam- respektive herr-bastu så att allmänheten kan spontanbada. Tanken med det nybyggda Kallbadhuset i Visby var att DBW skulle äga och sköta driften av detsamma. Inriktningen för byggandet kom i och med DBW:s avhopp att få en något annan inriktning i och med kopplingen till kongresshallen och dess verksamhet. Utformningen av lokalerna anpassades bl a utifrån dessa förutsättningar. Det innebar bl a att lokalerna anpassades att klara såväl restaurangens som allmänhetens behov vad gäller toaletter o dyl. Någon möjlighet till separata WC-delar för restaurang och allmänhet med bastu o dyl förelåg inte. Eftersom Kallbadhuset kom att ingå som en del i kongresshallsverksamheten har hyresavtal tecknats. Av det skälet har förvaltningen säkerställt allmänhetens tillgänglighet till såväl strand, brygga, toaletter, duschar och bastu genom villkoren i gällande hyresavtal. Eftersom det inte finns möjlighet till separata enheter, d v s för restaurang respektive allmänheten, fick förvaltningen direktiv att förhandla fram att hyresgästen skulle åta sig att inom ramen för gällande hyresavtal tillhandahålla toaletter, duschar, bastu o dyl till allmänheten samt att hyresgästen även står för tillhörande kostnader för tillsyn och skötsel. Av det skälet har hyresgästen getts möjlighet att utifrån sina självkostnader ta betalt för användandet av t e x bastun. På fråga från NMT (dåvarande operatörs namn) tackade dåvarande presidium för nämnden nej till ett begränsat öppethållande av bastun året runt dels med hänvisning till kostnaderna men framför allt med hänsyn till inriktningsbeslutet att regionen håller på att avveckla alla sockenbastur. Nyttjaren ansågs vara den som skulle stå för kostnaden vid de tillfällen som den ville använda bastun utöver de tider under sommaren som den står tillgänglig. Justerare Utdragsbestyrkare

250 Tekniska nämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL TN 75 forts Det kan konstateras att gällande avtal har säkerställt allmänhetens tillträde till WC, duschar, bastu, badstrand och brygga. Badstrand och brygga är tillgänglig året runt. WC, bastu och duschar är öppna under sommarperioden när verksamhet bedrivs i lokalerna. Om man i övrigt önskar disponera t ex bastun är det förutsättningarna i gällande avtal som reglerar detta. Förutsättningarna är att den i så fall får hyras enligt den avgift som NT (nuvarande namn) sätter. Synpunkter har framförts vad gäller den avgift som tas ut vid användandet av bastun. Förvaltningen kan konstatera att om och när någon vill disponera bastun fordrar det att det finns personal tillgänglig för tillsyn och skötsel under öppethållandet vilket i många fall är kvälls- och helgtid. Av det skälet är avgiften satt därefter. Alternativet att regionen själva skulle ta över det, vilket saknar förutsättningar enligt gällande avtal, skulle troligtvis endast bli något billigare med tanke på kostnaderna för tillsyn och skötseln. Förvaltningen anser att tillgängligheten för allmänheten till WC m m är säkerställd vid verksamhetens ordinarie öppethållande utifrån givet uppdrag vid upprättandet av avtalet. Med hänvisning till det löpande avtalets utformning och med hänvisning till att regionen inte längre ska ha ansvar för bastu åt allmänheten hänvisas allmänheten till NT för tillgång till bastun utöver ordinarie öppettider. Arbetsutskottet konstaterar att det sedan en tid tillbaka finns en Visby sockenbastuförening som varje lördag arrangerar bastubad till en mindre avgift. Arbetsutskottets förslag till tekniska nämnden Medborgarförslaget avslås men nämnden meddelar förslagsställaren att Visby sockenbastuförening som bildats och som sedan en tid tillbaka arrangerar bastubad på lördagar i viss mån gör att tillgängligheten till bastun ökat. Tekniska nämndens beslut Enligt arbetsutskottets förslag. Protokollsutdrag: SBF fastighetsförvaltningsavd, RF Förslagsställaren + yttr Justerare Utdragsbestyrkare

251 MEDBORGARFÖRSLAG Till Kommunfullmäktige i Gotlands kommun VISBY Förslaget Skriv här kortfattat vad du anser att kommunfullmäktige skall besluta om. Texta tydligt. Att kommunen ser till att kallbadhusets bastu (och badbrygga) håller öppet för allmänheten åtminstone några timmar i veckan, året runt, överkomlig avgift. (Inte på normal arbetstid). Förslagsvis helger. Motivering Skriv här varför du anser att kommunfullmäktige bör fatta det beslut som du ovan föreslagit. Räcker inte utrymmet fortsätter du på ett eller flera fristående ark som fogas till detta. Texta tydligt. Wisby Strand hyr enbart ut bastun dyrt till sällskap om max 10 personer; 1000 kr. Kommunen borde avtala med dem om allmänt öppethållande, alternativt lägga till i avtalet att kommunen tar hand om detta. Dam resp. herrbastu så att allmänheten kan "spontanbada". Om nytt badhus blir verklighet bör det placeras vid havet, både kall- och varmbad. Information om behandling av personuppgifter För att kunna fullgöra uppgiften att handlägga ditt medborgarförslag kommer dina personuppgifter att lagras och registreras i diarium inom Gotlands kommun. Om du samtycker härtill, kan ditt namn komma att publiceras på internet i protokoll, kallelser och handlingar som behandlar detta medborgarförslag. Jag samtycker till internetpublicering Jag samtycker inte till internetpublicering Förslagsställare m.m. Du kan inte vara anonym utan det måste gå att utreda om du är folkbokförd i Gotlands kommun. Ofullständiga uppgifter kan leda till att ditt förslag inte kan behandlas som ett medborgarförslag. Datum Namnteckning Namnförtydligande Kajsa Sundberg Adress Gutevägen 23 A Postadress Visby

252 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 6 Sammanträdesdatum Hälso- och sjukvårdsnämnden 25 oktober 2010 HSN 473 Medborgarförslag: Höga läkemedelskostnader del av vårdens budgetöverskridande HSN 2010/249, Medborgarförslag: Höga läkemedelskostnader del av vårdens budgetöverskridande, Förvaltningens yttrande Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden anser medborgarförslaget besvarat med förvaltningens yttrande. Bakgrund 12 oktober 2010: HSN au 376. Medborgarförslag: Höga läkemedelskostnader del av vårdens budgetöverskridande I ett medborgarförslag föreslås att hälso- och sjukvården bör utnyttja möjligheten att köpa in läkemedel för sjukvårdens behov från andra europeiska länder för att sänka kostnaderna. Gotland samarbetar sedan länge med framförallt Stockholms Läns Landsting kring upphandling av läkemedel för sjukhusets behov. I ett läge där läkemedelsmarknaden förändrats finns ökade möjligheter bland annat genom utnyttjande av företag som parallellimporterar preparat att hitta kostnadseffektiva lösningar. Samtidigt bör hänsyn tas till de förmånsregler som beslutas av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket för receptförskrivna läkemedel så att inte patienterna belastas med onödigt många preparatbyten. Medborgarförslaget är ett gott initiativ som kommer att beaktas så långt möjligt vid framtida upphandlingar. Arbetsutskottet föreslår att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att anse medborgarförslaget besvarat med förvaltningens yttrande. Justeringsman Utdragsbestyrkande \\big_grupp_server\grupp\grupp\hsf\hs\ hsn\_101025\25 oktober 2010 doc,

253 MEDBORGARFÖRSLAG Till Kommunfullmäktige i Gotlands kommun VISBY Förslaget Skriv här kortfattat vad du anser att kommunfullmäktige skall besluta om. Texta tydligt. Höga läkemedelskostnader del av vårdens budgetöverskridande. Motivering Skriv här varför du anser att kommunfullmäktige bör fatta det beslut som du ovan föreslagit. Räcker inte utrymmet fortsätter du på ett eller flera fristående ark som fogas till detta. Texta tydligt. Med fri rörlighet av tjänster och varor inom Europa så bör det finnas möjlighet att införskaffa vårdens läkemedelsbehov från annat europeiskt land där läkemedelsbolagen tager ut en mer modest procentsats av intäkterna än vad de svenska gör. Information om behandling av personuppgifter För att kunna fullgöra uppgiften att handlägga ditt medborgarförslag kommer dina personuppgifter att lagras och registreras i diarium inom Gotlands kommun. Om du samtycker härtill, kan ditt namn komma att publiceras på internet i protokoll, kallelser och handlingar som behandlar detta medborgarförslag. Jag samtycker till internetpublicering Jag samtycker inte till internetpublicering Förslagsställare m.m. Du kan inte vara anonym utan det måste gå att utreda om du är folkbokförd i Gotlands kommun. Ofullständiga uppgifter kan leda till att ditt förslag inte kan behandlas som ett medborgarförslag. Datum Namnteckning Namnförtydligande Hans A. Adress Stjärngatan 16 C Postadress Visby E-postadress Svensson

254

255 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 10 Sammanträdesdatum Hälso- och sjukvårdsnämnden 25 oktober 2010 HSN 476 Medborgarförslag om elsanering av vissa sjukvårdsområden HSN 2010/248 Medborgarförslag om elsanering av vissa sjukvårdsområden, Förvaltningens yttrande Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att avslå medborgarförslaget. Bakgrund 12 oktober 2010: HSN au 379. Medborgarförslag om elsanering av vissa sjukvårdsområden I ett medborgarförslag föreslås att Gotlands kommun ska elsanera vissa bostadsområden och sjukvårdsområden. I medborgarförslaget ställs också frågan: Hur förfar Gotlands kommun om en elallergiker skall läggas in på sjukhus? Vetenskaplig bakgrund Elallergi är inte en medicinskt vedertagen term. Man har inte kunnat påvisa allergiska reaktioner på grund av elektrisk utrustning. Problembilden som begreppet åsyftar benämns i stället elkänslighet för att sammanfatta och bekräfta de symtom som personer beskriver. I en broschyr från 2009 Magnetfält och hälsorisker har Socialstyrelsen, tillsammans med fyra andra statliga myndigheter, sammanställt aktuell kunskap. Där står bl.a. följande: Elkänslighet definieras som de symtom som vissa personer upplever i närheten av elektrisk utrustning och som medför varierande grad av besvär för dessa personer. Trots omfattande forskning har inte några orsakssamband mellan dessa besvär och exponering för fälten från elektrisk utrustning kunnat påvisas. I en av sina författningar (SOSFS 1998:3) ger Socialstyrelsen allmänna råd om bemötande av patienter som relaterar sina besvär till elektricitet. Socialstyrelsen skriver att det inte gått att vetenskapligt vare sig bekräfta eller avvisa något orsakssamband mellan elektricitet och de besvär eller sjukdomar som upplevs av patienterna. Behandling av patienterna sker genom att upptäckta brister och sjukdomar behandlas i sedvanlig ordning. Övriga besvär och symtom får lindras med symtomatisk behandling och fortsatt stöd. Om patienten inte anser sig tåla viss elektrisk utrustning eller vissa miljöer, är detta något som måste tas hänsyn till så långt som det är möjligt. Socialstyrelsen skriver dock att det inte är en uppgift för behandlande läkare att rekommendera om elsanering bör ske, eftersom det vetenskapliga underlaget är osäkert. Fastighetsförvaltningsavdelningens bedömning Fastighetsförvaltningsavdelningen uppger att det inte finns något rum på lasarettet som är elsanerat och att generell elsanering av sjukhus är tekniskt och Justeringsman Utdragsbestyrkande \\big_grupp_server\grupp\grupp\hsf\hs\ hsn\_101025\25 oktober 2010 doc,

256 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 11 Sammanträdesdatum Hälso- och sjukvårdsnämnden 25 oktober 2010 ekonomiskt orealistiskt. Vid nybyggnad och omfattande ombyggnader kan man minska strålning och magnetfält. Att helt elsanera är omöjligt. För avskärmning mot yttre elektromagnetisk påverkan finns Faradays bur i olika utformning. För mobil användning finns baldakiner/förhängen som sätts upp kring exempelvis en säng för avskärmning. Mot bakgrund av det vetenskapligt osäkra underlaget och de praktiska svårigheterna bedömer hälso- och sjukvårdsförvaltningen att någon elsanering av sjukvårdens lokaler inte är rimlig att genomföra. Arbetsutskottet föreslår att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att avslå medborgarförslaget. Justeringsman Utdragsbestyrkande \\big_grupp_server\grupp\grupp\hsf\hs\ hsn\_101025\25 oktober 2010 doc,

257 MEDBORGARFÖRSLAG Till Kommunfullmäktige i Gotlands kommun VISBY Förslaget Skriv här kortfattat vad du anser att kommunfullmäktige skall besluta om. Texta tydligt. Jag anser att Gotlands kommun skall elsanera vissa bostadsområden så att alla elallergiker kan få leva under samma standard som övriga medborgare. Motivering Skriv här varför du anser att kommunfullmäktige bör fatta det beslut som du ovan föreslagit. Räcker inte utrymmet fortsätter du på ett eller flera fristående ark som fogas till detta. Texta tydligt. Inom Gotlands kommun finns elallergiker som är tvungna att bo mycket ocentralt i utkanten av samhället både materiellt och socialt. Hur förfar Gotlands kommun om en elallergiker skall läggas in på sjukhus? I andra kommuner finns elsanerade fastigheter och sjukvårdsområden. Information om behandling av personuppgifter För att kunna fullgöra uppgiften att handlägga ditt medborgarförslag kommer dina personuppgifter att lagras och registreras i diarium inom Gotlands kommun. Om du samtycker härtill, kan ditt namn komma att publiceras på internet i protokoll, kallelser och handlingar som behandlar detta medborgarförslag. Jag samtycker till internetpublicering Jag samtycker inte till internetpublicering Förslagsställare m.m. Du kan inte vara anonym utan det måste gå att utreda om du är folkbokförd i Gotlands kommun. Ofullständiga uppgifter kan leda till att ditt förslag inte kan behandlas som ett medborgarförslag. Datum Namnteckning Namnförtydligande Bertil Brynolf Adress Katrinelundsgatan 4 Postadress Visby E-postadress

258 Tekniska nämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL TN 122 Medborgarförslag. Allmänhetens tillträde till före detta tippen i Visby Anna-Carin Andersson framför i ett medborgarförslag följande: Öka allmänhetens tillträde till före detta "tippen" i Visby Samhällsbyggnadsförvaltningens yttrande: Efterbehandling av byggtippen skall ske under 2011 och 2012 varför något förslag och utveckling av gamla tippen inte går att göra under denna tid. Södra sidan av tippen är inte möjlig att tillgängliggöra med tanke på höjdförhållanden. Arbetsutskottets förslag till tekniska nämnden Medborgarförslaget tas i beaktande efter det att behandlingsarbetena är klara på platsen. Tekniska nämndens beslut Enligt arbetsutskottets förslag Protokollsutdrag: SBF planeringsavd Förslagsställaren RF Justerare Utdragsbestyrkare

259 MEDBORGARFÖRSLAG Till Kommunfullmäktige i Gotlands kommun VISBY Förslaget Skriv här kortfattat vad du anser att kommunfullmäktige skall besluta om. Texta tydligt. Allmänhetens tillträde till före detta "tippen" i Visby. Motivering Skriv här varför du anser att kommunfullmäktige bör fatta det beslut som du ovan föreslagit. Räcker inte utrymmet fortsätter du på ett eller flera fristående ark som fogas till detta. Texta tydligt. F.d. "Tippen" är ju en vacker grönskande plats. Att anlägga ett utflyktsmål dit borde bli populärt, även vintertid med skidbackar. Utsikten är fantastisk. Men tillgängligheten är inte den bästa. Det verkar vara låsta grindar från Broväg och att klättra upp från sydsidan är lite väl strapastartat! Skulle det gå att göra något trevligt med denna plats? Information om behandling av personuppgifter För att kunna fullgöra uppgiften att handlägga ditt medborgarförslag kommer dina personuppgifter att lagras och registreras i diarium inom Gotlands kommun. Om du samtycker härtill, kan ditt namn komma att publiceras på internet i protokoll, kallelser och handlingar som behandlar detta medborgarförslag. Jag samtycker till internetpublicering Jag samtycker inte till internetpublicering Förslagsställare m.m. Du kan inte vara anonym utan det måste gå att utreda om du är folkbokförd i Gotlands kommun. Ofullständiga uppgifter kan leda till att ditt förslag inte kan behandlas som ett medborgarförslag. Datum Namnteckning Namnförtydligande Anna-Carin Andersson Adress Österbyväg 43 Postadress Visby E-postadress

260

261

262 MEDBORGARFÖRSLAG Till Kommunfullmäktige i Gotlands kommun VISBY Förslaget Skriv här kortfattat vad du anser att kommunfullmäktige skall besluta om. Texta tydligt. Trygghetsboende på Silvergatan i Hemse. Finns 5 handikappanpassade lägenheter m.m. i markplan som står tomma. Motivering Skriv här varför du anser att kommunfullmäktige bör fatta det beslut som du ovan föreslagit. Räcker inte utrymmet fortsätter du på ett eller flera fristående ark som fogas till detta. Texta tydligt. Bifogas på särskild bilaga. Får inte alls rum här. Bifogas också kartor över fastighet och tomt. Information om behandling av personuppgifter För att kunna fullgöra uppgiften att handlägga ditt medborgarförslag kommer dina personuppgifter att lagras och registreras i diarium inom Gotlands kommun. Om du samtycker härtill, kan ditt namn komma att publiceras på internet i protokoll, kallelser och handlingar som behandlar detta medborgarförslag. Jag samtycker till internetpublicering Jag samtycker inte till internetpublicering Förslagsställare m.m. Du kan inte vara anonym utan det måste gå att utreda om du är folkbokförd i Gotlands kommun. Ofullständiga uppgifter kan leda till att ditt förslag inte kan behandlas som ett medborgarförslag. Datum Namnteckning Namnförtydligande Solveig Malmström Adress Hultegatan 2 Postadress Hemse E-postadress

263

264

265

266

267

268 MEDBORGARFÖRSLAG Till Kommunfullmäktige i Gotlands kommun VISBY Förslaget Skriv här kortfattat vad du anser att kommunfullmäktige skall besluta om. Texta tydligt. ÅTERINRÄTTANDET AV DISTRIKTSSKÖTERSKE MOTTAGNING I BURGSVIK. Motivering Skriv här varför du anser att kommunfullmäktige bör fatta det beslut som du ovan föreslagit. Räcker inte utrymmet fortsätter du på ett eller flera fristående ark som fogas till detta. Texta tydligt. ETT STÄNDIGT OCH ÖKANDE BEHOV AV ENKLARE SJUKVÅRD, PROVTAGNING, UNDERSÖKNINGAR ETC. HOS EN ÅLDRANDE BEFOLKNING, SE F.Ö. BILAGA. Information om behandling av personuppgifter För att kunna fullgöra uppgiften att handlägga ditt medborgarförslag kommer dina personuppgifter att lagras och registreras i diarium inom Gotlands kommun. Om du samtycker härtill, kan ditt namn komma att publiceras på internet i protokoll, kallelser och handlingar som behandlar detta medborgarförslag. Jag samtycker till internetpublicering Jag samtycker inte till internetpublicering Förslagsställare m.m. Du kan inte vara anonym utan det måste gå att utreda om du är folkbokförd i Gotlands kommun. Ofullständiga uppgifter kan leda till att ditt förslag inte kan behandlas som ett medborgarförslag. Datum Namnteckning Namnförtydligande LARS LINDGREN Adress SUDERKVIOR 3 Postadress BURGSVIK E-postadress

269

270 REGION GOTLAND PROTOKOLL 2 Sammanträdesdatum Hälso- och sjukvårdsnämnden 18 april 2011 Hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott 11 april 2011 HSN 45 Medborgarförslag. Vårdcentral och apotek på Gråbo HSN 2011/109, Medborgarförslag. Vårdcentral och apotek på Gråbo. HSF yttrande Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut Medborgarförslaget avslås i enlighet med förvaltningens yttrande. Bakgrund Au 33 I ett medborgarförslag från Birgitta Holmqvist föreslås att före detta tandvårdslokalerna i Gråbo borde användas för vårdcentral och apotek istället för den nu planerade användningen för stadsmissionen och Röda Korset. Bedömning Möjligheterna att använda fastigheten Loggen 1 för vårdcentral undersöktes 2008 både av hälso- och sjukvårdsförvaltningen och av Carema som hade lämnat in anbud avseende vårdcentraldrift i Gråbo. Carema bedömde att den investering som skulle krävas var för stor i förhållande till den då aktuella kontraktstiden avseende vårdcentralsdriften. Möjligheterna till etablering av nya apotek och vårdcentraler har sedan apoteksomregleringen och införande av Lagen om vårdvalssystem förbättrats. Beträffande apoteksetableringar har dock Region Gotland inget inflytande. Förutsättningen är att ekonomisk bärkraft kan uppnås och lokalkostnaderna är tillsammans med kundunderlaget bland de viktigaste faktorerna. Den aktuella byggnaden har sedan medborgarförslaget lämnades in sålts till Stadsmissionen varför medborgarförslaget i det avseende inte kan tillmötesgås. Arbetsutskottet föreslår att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att Medborgarförslaget avslås i enlighet med förvaltningens yttrande Expedieras: Birgitta Holmqvist Regionfullmäktige Justeringsman Utdragsbestyrkande

271 MEDBORGARFÖRSLAG Till Kommunfullmäktige i Gotlands kommun VISBY Förslaget Skriv här kortfattat vad du anser att kommunfullmäktige skall besluta om. Texta tydligt. Vårdcentral i Gråbo i f.d. tandvårdcentralen, och apotek - någon form av service. "Vi" behöver varken "rött kors" eller stadsmission? Motivering Skriv här varför du anser att kommunfullmäktige bör fatta det beslut som du ovan föreslagit. Räcker inte utrymmet fortsätter du på ett eller flera fristående ark som fogas till detta. Texta tydligt. Gråbos innevånare är flest (?) i Visby. Här finns många äldre (och fler blir vi). Många barn, många äldre, ensamma utan bil. Kan inte vara rimligt att vi i Gråbo skall "slussas" kors och tvärs över stan till olika vc. Vi vill också ha ett apotek - någon form av service v.g. recept-läkemedel i anslutning till vc. Tänk även på servicehusets personal. Information om behandling av personuppgifter För att kunna fullgöra uppgiften att handlägga ditt medborgarförslag kommer dina personuppgifter att lagras och registreras i diarium inom Gotlands kommun. Om du samtycker härtill, kan ditt namn komma att publiceras på internet i protokoll, kallelser och handlingar som behandlar detta medborgarförslag. Jag samtycker till internetpublicering Jag samtycker inte till internetpublicering Förslagsställare m.m. Du kan inte vara anonym utan det måste gå att utreda om du är folkbokförd i Gotlands kommun. Ofullständiga uppgifter kan leda till att ditt förslag inte kan behandlas som ett medborgarförslag. Datum Namnteckning Namnförtydligande Birgitta Holmqvist Adress Jungmansgatan 47 Postadress Visby E-postadress

272

273

274 MEDBORGARFÖRSLAG Till Kommunfullmäktige i Gotlands kommun VISBY Förslaget Skriv här kortfattat vad du anser att kommunfullmäktige skall besluta om. Texta tydligt. Göra Silvergatan 12 Hemse till ett boende för palliativ vård. Motivering Skriv här varför du anser att kommunfullmäktige bör fatta det beslut som du ovan föreslagit. Räcker inte utrymmet fortsätter du på ett eller flera fristående ark som fogas till detta. Texta tydligt. Det saknas palliativa boenden på Gotland. Silvergatan 12 är redan handikappanpassat inne och ute. Stort gemensamhetsutrymme med kök finns. Det är varje människas rätt att få möjlighet till att sluta sitt liv i en liten trygg enhet, med kompetent personal och närhet till vårdteam. Information om behandling av personuppgifter För att kunna fullgöra uppgiften att handlägga ditt medborgarförslag kommer dina personuppgifter att lagras och registreras i diarium inom Gotlands kommun. Om du samtycker härtill, kan ditt namn komma att publiceras på internet i protokoll, kallelser och handlingar som behandlar detta medborgarförslag. Jag samtycker till internetpublicering Jag samtycker inte till internetpublicering X Förslagsställare m.m. Du kan inte vara anonym utan det måste gå att utreda om du är folkbokförd i Gotlands kommun. Ofullständiga uppgifter kan leda till att ditt förslag inte kan behandlas som ett medborgarförslag. Datum Adress Postadress E-postadress Namnteckning Namnförtydligande Anette Wesström Inger Jacobsson Ewa Nilsson Levide Tummelbos 904 Hulte 512 Rone Roes Hemse Hemse Hemse Gotlands kommun blankett för medborgardförslag Sidan 1 av 2

275 Tekniska nämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL TN 117 Medborgarförslag. Återinföra grindhämtning av plast, metall och papper Annica Jacobsson föreslår i ett medborgarförslag att grindhämtningen ska återinföras. Samhällsbyggnadsförvaltningens yttrande: Återvinningen av förpackningar sköttes tidigare av Gotlands kommun på uppdrag av Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI). Avtalet sades upp av ekonomiska skäl. Trots försök har inte Region Gotland lyckats få tillstånd en fungerande överenskommelse. Ansvaret för insamlingen ligger inte på Region Gotland. FTI har begärt bygglov för ett antal platser där man skall upprätta återvinningsstationer. De kommer i huvudsak att ligga vid mataffärer. FTI anlitar en entreprenör för hanteringen av kärl och städning runt platserna. Arbetsutskottets förslag till tekniska nämnden Medborgarförslaget avslås med hänvisning till förvaltningens yttrande. Tekniska nämndens beslut Enligt arbetsutskottets förslag Protokollsutdrag: SBF planeringsavd Förslagsställaren RF Justerare Utdragsbestyrkare

276 MEDBORGARFÖRSLAG Till Kommunfullmäktige i Gotlands kommun VISBY Förslaget Skriv här kortfattat vad du anser att kommunfullmäktige skall besluta om. Texta tydligt. Återinför grindhämtningen av plast, metall och papper. När vi är så duktiga på att återvinna så kan vi väl enkelt få göra det. Motivering Skriv här varför du anser att kommunfullmäktige bör fatta det beslut som du ovan föreslagit. Räcker inte utrymmet fortsätter du på ett eller flera fristående ark som fogas till detta. Texta tydligt. Mycket dålig förberedning för detta som nu blivit. Finns ingenstans att lämna återvinningen lättillgängligt som det är nu och ingen vill ha det inpå husknuten. Men det måste ju ligga nära affären i så fall och där omkring bor det oftast folk. ALLA skadedjur som kommer dit är det ingen som vill ha. Råttor o.dyl. Nej, återinför grindhämtningen GENAST. I alla fall tills det finns andra alternativ. Men helst permanent. Information om behandling av personuppgifter För att kunna fullgöra uppgiften att handlägga ditt medborgarförslag kommer dina personuppgifter att lagras och registreras i diarium inom Gotlands kommun. Om du samtycker härtill, kan ditt namn komma att publiceras på internet i protokoll, kallelser och handlingar som behandlar detta medborgarförslag. Jag samtycker till internetpublicering Jag samtycker inte till internetpublicering X Förslagsställare m.m. Du kan inte vara anonym utan det måste gå att utreda om du är folkbokförd i Gotlands kommun. Ofullständiga uppgifter kan leda till att ditt förslag inte kan behandlas som ett medborgarförslag. Datum Adress Nyhagsgatan 12 Postadress Hemse Namnteckning Namnförtydligande ANNIKA JACOBSSON Gotlands kommun blankett för medborgardförslag Sidan 1 av 2

277 Tekniska nämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL TN 121 Medborgarförslag. Förbättra trafiksituationen och höja säkerheten i anslutning till hamnterminalen i Visby Lars Ellebring föreslår i ett medborgarförslag: Hemställer att Gotlands Kommunfullmäktige beslutar om att åtgärder snarast må vidtas innan årets högsäsong för att förbättra trafiksituationen och därmed höja säkerheten i anslutning till Hamnterminalen i Visby. Då Polisens intresse fn ej synes vara prioriterad att övervaka/kontrollera bl.a. efterlevnaden av Vägmärkesförordningens bestämmelser är någon form av annan säkerhetshöjande åtgärd nödvändig. Samhällsbyggnadsförvaltningens yttrande: Trafiksituationen i anslutning till hamnterminalen är reglerad med lokala trafikföreskrifter. Det råder parkeringsförbudsområde, taxiområde, särskild parkering för taxi i färdtjänst, handikapparkeringar, tidsreglerad parkering med- och utan avgift, förbud mot utfart och enkelriktning. Trots dessa regleringar blir det lätt rörigt vid färjornas ankomst/avgång. Det som rör parkering kan beivras av samhällsbyggnadsförvaltningens parkeringsvakter under dagtid men övrigt och under andra tidpunkter kan bara beivras av polisen. Region Gotland har beställt en förstudie angående Resecentrum Gotland som har utförts av Tyréns, Malmström & Edström Arkitekter Ingenjörer, Sydväst Arkitekter och Ingenjörer samt Visby Arkitektgrupp. Förstudien var klar för ett år sedan. Nu pågår arbete att upphandla projektörer för att ta fram arbetshandlingar för att kunna påbörja arbetet under När detta är genomfört skall trafiksituationen i och kring hamnen blivit åtgärdat. Till dess är det främst polismyndigheten som kan förbättra situationen genom att beivra överträdelser av de lokala trafikföreskrifterna som finns vid Hamnterminalen. Arbetsutskottets förslag till tekniska nämnden Samhällsbyggnadsförvaltningens yttrande överlämnas som svar på medborgarförslaget. Tekniska nämndens beslut Enligt arbetsutskottets förslag Justerare Utdragsbestyrkare

278

279

280 Tekniska nämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL TN 119 Medborgarförslag. Parkeringsavgift för icke Gotlandsskrivna året runt och parkeringsavgifter för alla 15 juni-15 augusti Ove Johansson föreslår i ett medborgarförslag: Parkeringsavgift för icke Gotlandsskrivna året runt och parkeringsavgift för samtliga 15 Juni-15 Augusti när parkeringsproblem finns. Samhällsbyggnadsförvaltningens yttrande: Undantag från beslut om parkeringsavgifter på offentlig plats kan endast göras för funktionshindrade, nyttoparkering (där fordonet är en del av yrkets utövande) samt för boende i ett visst område där problem med parkering kan uppstå. Detta kan inte kopplas till att man är skriven i en viss region eller län. Att genomföra detta medborgarförslag skulle leda till en negativ särbehandling vilket inte är lagligt genomförbart Arbetsutskottets förslag till tekniska nämnden Medborgarförslaget om parkeringsavgift för icke Gotlandsskrivna avslås mot bakgrund av förvaltningens yttrande. Tekniska nämndens beslut Enligt arbetsutskottets förslag Protokollsutdrag: SBF planeringsavd Förslagsställaren + yttr RF Justerare Utdragsbestyrkare

281

282

283 Tekniska nämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL TN 120 Medborgarförslag. Övergångsställe, förlängd gångoch cykelbana ev trottoar och belysning längs Kneippbynsvägen Stina Packalén föreslår i ett medborgarförslag: 1. Övergångsställen 2 st på Kneippbynsvägen 2. Förlänga gång/-cykelbanan förbi Kneippbyn bort till Munte 1 & 2. Trottoar är också ett alternativ 3. Belysning på sträckan ovan, punkt 2 Samhällsbyggnadsförvaltningens yttrande: Väg 627 från väg 140 och fram till Högklint statlig väg där Trafikverket är väghållare. Gång- och cykelvägar, övergångsställen och belysning längs med vägar och i vägområden är ett ansvar för väghållaren. Trafikverket har gjort en förstudie på väg 627 som passerar Kneippbyn där man tittat på bl.a. gång- och cykelvägar och belysning. När några åtgärder på vägen är beräknade att ske kan bara Trafikverket svara på. Arbetsutskottets förslag till tekniska nämnden Medborgarförslaget om åtgärder på väg 627 avslås men ärendet överlämnas för kännedom till Trafikverket. Tekniska nämndens beslut Enligt arbetsutskottets förslag Protokollsutdrag: SBF planeringsavd Förslagsställaren + yttr Trafikverket RF Justerare Utdragsbestyrkare

284 MEDBORGARFÖRSLAG Till Kommunfullmäktige i Gotlands kommun VISBY Förslaget Skriv här kortfattat vad du anser att kommunfullmäktige skall besluta om. Texta tydligt. 1. Övergångsställen 2 st på Kneippbynvägen. 2. Förlänga gång/-cykelbanan förbi Kneippbyn bort till Munthe 1 & 2. Trottoar är också ett alternativ. 3. Belysning på sträckan ovan, punkt 2. Motivering Skriv här varför du anser att kommunfullmäktige bör fatta det beslut som du ovan föreslagit. Räcker inte utrymmet fortsätter du på ett eller flera fristående ark som fogas till detta. Texta tydligt. Bilar kör ofta för fort på sträckan. Sikten är skymd. Kvällstid är det beckmörkt och det ligger dagis/fritids gömt i mörker. Vibble är förlängt med Munthe 1 och 2. Barnen har rätt att kunna gå säkert på och över Kneippbynsvägen. Övergångsställen med skyltar behövs dels vid nuv. slutet av gång/-cykelbanan efter Kneippbyn, dels mellan Munthe 1 & 2. Information om behandling av personuppgifter För att kunna fullgöra uppgiften att handlägga ditt medborgarförslag kommer dina personuppgifter att lagras och registreras i diarium inom Gotlands kommun. Om du samtycker härtill, kan ditt namn komma att publiceras på internet i protokoll, kallelser och handlingar som behandlar detta medborgarförslag. Jag samtycker till internetpublicering Jag samtycker inte till internetpublicering Förslagsställare m.m. Du kan inte vara anonym utan det måste gå att utreda om du är folkbokförd i Gotlands kommun. Ofullständiga uppgifter kan leda till att ditt förslag inte kan behandlas som ett medborgarförslag. Datum Namnteckning Namnförtydligande Stina Packalén Adress Vibble Basgången 11 Postadress Visby E-postadress

285 PROTOKOLL Regionstyrelsen Regionstyrelsens arbetsutskott Rs 181 Au 146 Medborgarförslag. Kallbadhuset i Visby måste skötas bättre och vara till främst för de boende på ön KS 2010/ Medborgarförslag Ledningskontoret I ett medborgarförslag från Marianne Danfjorden har det riktats anmärkningar mot kallbadhusets skötsel och användningsområde. Förslagsställaren anser att kallbadhuset måste skötas på ett bättre sätt och vara till främst för de boende på ön. Regionfullmäktige (dåvarande kommunfullmäktige) har överlämnat medborgarförslaget till regionstyrelsen (dåvarande kommunstyrelsen) för beslut. Ledningskontoret har föreslagit att medborgarförslaget avslås och att nedanstående yttrande överlämnas som svar: Kallbadhuset i Visby drivs sedan 2007 av operatören NT Management, som via ett hyresavtal har ett antal rättigheter och skyldigheter när det gäller den aktuella anläggningen. Nuvarande avtal löper fram till Enligt gällande avtal har operatören rätt att använda anläggningen för att bedriva restaurang, café, afterbeach, bar och bastu. Operatören ska dessutom bl a bekosta årlig skötsel av badstrand, samt tillse att bastu, dusch och WC håller öppet för allmänheten dagligen kl 9-19 under sommarperioden, från midsommar till slutet av augusti. Övrig tid kan anläggningen disponeras efter bokning till hyresavgift som operatören bestämmer. Vid tecknande av avtalet ansågs det som skäligt att operatören gavs möjlighet att ta betalt för kostnader för nödvändig tillsyn och skötsel av t.ex. bastu under perioder utanför säsong. Under senare tid har en sockenbastuförening startat upp verksamhet och denna anordnar nu varje lördag bastubad mot en mindre avgift för de deltagande. Tillkomsten av sockenbastuföreningen och dess verksamhet är ett bra exempel på att anläggningen fungerar såsom avsett även utanför sommarperioden. Ledningskontorets bedömning är att nuvarande kallbadhus fungerar tillfredsställande och att utformningen av hyresavtalet med operatören uppfyller regionens krav på tillgänglighet för allmänheten. Det bör finnas möjligheter för frivilliga initiativ att utveckla nya verksamheter inom ramen för nuvarande operatörs åtagande. Tillkomsten av sockenbastuföreningen och dess verksamhet är ett bra exempel på detta. Regionstyrelsens beslut Medborgarförslaget tillstyrks på så sätt att ledningskontoret får i uppdrag att till kommande avtalsperiod försöka reglera och öka tillgängligheten till kallbadhuset även utanför sommarperioden.

286 MEDBORGARFÖRSLAG Till Kommunfullmäktige i Gotlands kommun VISBY Förslaget Skriv här kortfattat vad du anser att kommunfullmäktige skall besluta om. Texta tydligt. Visby kallbadhus måste skötas bättre och vara till främst för de boende på ön. Nu efter Sthlmsveckan stänger man omklädningsrum, duschar, toaletter för de badande, trots mycket folk på stranden. Motivering Skriv här varför du anser att kommunfullmäktige bör fatta det beslut som du ovan föreslagit. Räcker inte utrymmet fortsätter du på ett eller flera fristående ark som fogas till detta. Texta tydligt. Jag tycker det är väldigt dåligt att kallbadhuset redan är stängt den 10 augusti, då många är lediga och vill bada. Toalett borde vara öppet, samt omklädningsrum. Många utländska turister är på Gotland i aug. och jag har hört att de är otroligt besvikna på den dåliga servicen! Förbättra och bygg ut service där! Bastun har aldrig varit på heller! Information om behandling av personuppgifter För att kunna fullgöra uppgiften att handlägga ditt medborgarförslag kommer dina personuppgifter att lagras och registreras i diarium inom Gotlands kommun. Om du samtycker härtill, kan ditt namn komma att publiceras på internet i protokoll, kallelser och handlingar som behandlar detta medborgarförslag. Jag samtycker till internetpublicering Jag samtycker inte till internetpublicering Förslagsställare m.m. Du kan inte vara anonym utan det måste gå att utreda om du är folkbokförd i Gotlands kommun. Ofullständiga uppgifter kan leda till att ditt förslag inte kan behandlas som ett medborgarförslag. Datum Namnteckning Namnförtydligande Marianne Adress Sömmerskegatan 2 Postadress Visby E-postadress Danfjorden

287 Bilaga till Marianne Danfjordens medborgarförslag om att Visby kallbadhus borde skötas bättre. Sammanfattningsvis: Badet skall vara öppet hela sommarhalvåret. Herrarnas omklädningsrum har hållits stängt, ska åter öppnas. Bastun har aldrig varit öppen. Den ska användas vid bokning/betalning! Inför gärna en mindre avgift för att använda toalett och dusch! Kallbadhuset måste återgå till vad det varit meningen för. En stolthet för kommunen och inte som nu, ett jippo under Stockholms-veckan. Marianne Danfjorden

288 PROTOKOLL Regionstyrelsen Regionstyrelsens arbetsutskott Rs 182 Au 147 Medborgarförslag. Nytt bastu- och kallbadhus i anslutning till strandpromenaden i Visby KS 2010/324 - Medborgarförslag Ledningskontoret I ett medborgarförslag föreslår Marita Holgersson att bygga ett bastu- och kallbadhus i anslutning till strandpromenaden, t.ex. vid Snäck eller Norderstrand. Det skulle innebära stora vinster för Visby att ha ett eget bastu- och kallbadhus, såsom t.ex. Helsingborg och Varberg. Förslagsställarna menar att det skulle vara en del i den magiska upplevelsen av Gotland, vara hälsobefrämjande, ge möjlighet till social gemenskap över klassgränser och skapa mervärde vid konferensarrangemang. Ledningskontoret har föreslagit att medborgarförslaget avslås och att nedanstående yttrande överlämnas som svar: Kallbadhuset i Visby drivs sedan 2007 av operatören NT Management, som via ett hyresavtal har ett antal rättigheter och skyldigheter när det gäller den aktuella anläggningen. Nuvarande avtal löper fram till Enligt gällande avtal har operatören rätt att använda anläggningen för att bedriva restaurang, café, afterbeach, bar och bastu. Operatören ska dessutom bl a bekosta årlig skötsel av badstrand, samt tillse att bastu, dusch och WC håller öppet för allmänheten dagligen kl 9-19 under sommarperioden, från midsommar till slutet av augusti. Övrig tid kan anläggningen disponeras efter bokning till hyresavgift som operatören bestämmer. Vid tecknande av avtalet ansågs det som skäligt att operatören gavs möjlighet att ta betalt för kostnader för nödvändig tillsyn och skötsel av t.ex. bastu under perioder utanför säsong. Under senare tid har en sockenbastuförening startat upp verksamhet och denna anordnar nu varje lördag bastubad mot en mindre avgift för de deltagande. Tillkomsten av sockenbastuföreningen och dess verksamhet är ett bra exempel på att anläggningen fungerar såsom avsett även utanför sommarperioden. Ledningskontorets bedömning är att nuvarande kallbadhus fungerar tillfredsställande och att utformningen av hyresavtalet med operatören uppfyller regionens krav på tillgänglighet för allmänheten. Det bör finnas möjligheter för frivilliga initiativ att utveckla nya verksamheter inom ramen för nuvarande operatörs åtagande. Tillkomsten av sockenbastuföreningen och dess verksamhet är ett bra exempel på detta. forts.

289 PROTOKOLL Regionstyrelsen Regionstyrelsens arbetsutskott Rs 182 forts Au 147 Anm: En motion och två medborgarförslag har kommit om ökad tillgänglighet till befintligt kallbadhus. Regionstyrelsens arbetsutskott har föreslagit att dessa ska tillstyrkas på så sätt att regionstyrelsen (ledningskontoret) får i uppdrag att till kommande avtalsperiod försöka reglera och öka tillgängligheten till kallbadhuset även utanför sommarperioden. Regionstyrelsens beslut Medborgarförslaget avslås för byggande av nytt bastu- och kallbadhus. Expedieras: Förslagsställaren (med utlåtande)

290

291 PROTOKOLL Regionstyrelsen Regionstyrelsens arbetsutskott Rs 183 Au 148 Medborgarförslag. Bygga nytt kallbadhus i Visby KS 2010/ Medborgarförslag - Ledningskontoret I ett medborgarförslag föreslår Anna Johansson att ett ordentligt kallbadhus bör byggas centralt i Visby. I väntan på att det blir klart bör nuvarande kallbadhus hållas öppet på ett mer flexibelt sätt, vilket kan ske med nuvarande arrendator eller med en bastuförening. Förslagsställaren motiverar sitt förslag med att en vacker stad vid havet som Visby, bör ha ett kallbadhus såsom till exempel Varberg, Båstad, Malmö, vilket skulle gynna lågsäsongsturismen. Dessutom menar förslagsställaren att kallbadhuset är kommunalt och därför bör komma kommuninvånarna till del. Förslagsställaren föreslår att kallbadhuset öppnas på prov vintertid och erbjuder sig att själv starta en bastuförening. Ledningskontoret har föreslagit att medborgarförslaget avslås och att nedanstående yttrande överlämnas som svar: Kallbadhuset i Visby drivs sedan 2007 av operatören NT Management, som via ett hyresavtal har ett antal rättigheter och skyldigheter när det gäller den aktuella anläggningen. Nuvarande avtal löper fram till Enligt gällande avtal har operatören rätt att använda anläggningen för att bedriva restaurang, café, afterbeach, bar och bastu. Operatören ska dessutom bl.a. bekosta årlig skötsel av badstrand, samt tillse att bastu, dusch och WC håller öppet för allmänheten dagligen kl 9-19 under sommarperioden, från midsommar till slutet av augusti. Övrig tid kan anläggningen disponeras efter bokning till hyresavgift som operatören bestämmer. Vid tecknande av avtalet ansågs det som skäligt att operatören gavs möjlighet att ta betalt för kostnader för nödvändig tillsyn och skötsel av t.ex. bastu under perioder utanför säsong. Under senare tid har en sockenbastuförening startat upp verksamhet och denna anordnar nu varje lördag bastubad mot en mindre avgift för de deltagande. Tillkomsten av sockenbastuföreningen och dess verksamhet är ett bra exempel på att anläggningen fungerar såsom avsett även utanför sommarperioden. Ledningskontorets bedömning är att nuvarande kallbadhus fungerar tillfredsställande och att utformningen av hyresavtalet med operatören uppfyller regionens krav på tillgänglighet för allmänheten. Det bör finnas möjligheter för frivilliga initiativ att utveckla nya verksamheter inom ramen för nuvarande operatörs åtagande. Tillkomsten av sockenbastuföreningen och dess verksamhet är ett bra exempel på detta. forts. Justerande: Utdragsbestyrkande:

292 PROTOKOLL Regionstyrelsen Regionstyrelsens arbetsutskott Rs 183 forts Au 148 Anm: En motion och ett medborgarförslag har kommit om ökad tillgänglighet till befintligt kallbadhus. Regionstyrelsens arbetsutskott har föreslagit att dessa ska tillstyrkas på så sätt att regionstyrelsen (ledningskontoret) får i uppdrag att till kommande avtalsperiod försöka reglera och öka tillgängligheten till kallbadhuset även utanför sommarperioden. Regionstyrelsens beslut Medborgarförslaget avslås vad avser byggande av nytt bastu- och kallbadhus. Medborgarförslaget tillstyrks, i den del som avser ökad tillgänglighet för allmänheten, på så sätt att ledningskontoret får i uppdrag att till kommande avtalsperiod försöka reglera och öka tillgängligheten till kallbadhuset även utanför sommarperioden. Expedieras: Förslagsställaren (med utlåtande) Justerande: Utdragsbestyrkande:

293 MEDBORGARFÖRSLAG Till Kommunfullmäktige i Gotlands kommun VISBY Förslaget Skriv här kortfattat vad du anser att kommunfullmäktige skall besluta om. Texta tydligt. Ett ordentligt kallbadhus bör byggas centralt i Visy. I väntan på att det blir klart bör Kallis hållas öppet för medborgare och turister på ett mer flexibelt sätt, antingen genom nuv. arrendator eller en bastuförening. Motivering Skriv här varför du anser att kommunfullmäktige bör fatta det beslut som du ovan föreslagit. Räcker inte utrymmet fortsätter du på ett eller flera fristående ark som fogas till detta. Texta tydligt. Som vacker stad vid havet bör Visby ha ett kallbadhus (se Varberg, Båstad, Malmö!). Bastutraditionen verkar stor på ön, även vi visbybor vill basta. Lågsäsongsturism kan gynnas. Kallis är kommunalt och bör komma kommuninv. till del. Jag föreslår att Kallis öppnas på prov redan i vinter för att visa att intresset finns.ev. bastuför.kan jag starta. Information om behandling av personuppgifter För att kunna fullgöra uppgiften att handlägga ditt medborgarförslag kommer dina personuppgifter att lagras och registreras i diarium inom Gotlands kommun. Om du samtycker härtill, kan ditt namn komma att publiceras på internet i protokoll, kallelser och handlingar som behandlar detta medborgarförslag. Jag samtycker till internetpublicering Jag samtycker inte till internetpublicering Förslagsställare m.m. Du kan inte vara anonym utan det måste gå att utreda om du är folkbokförd i Gotlands kommun. Ofullständiga uppgifter kan leda till att ditt förslag inte kan behandlas som ett medborgarförslag. Datum Namnteckning Namnförtydligande Anna Johansson Adress c/o Randler Tranhusgatan 37 Postadress Visby E-postadress

294 Regionfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärendena Interpellationer Innehåll Mats Hedströms (M) interpellation till tekniska nämndens ordförande Tommy Gardell (S) om tomträttsfråga gällande fastigheten Snäckgärdsbaden 2 i Visby. (KS 2011/258). Anna Anderssons (C) interpellation till tekniska nämndens ordförande Tommy Gardells (S) om parkeringsavgifter för lasarettets personal. (KS 2011/259) Mats Hedströms (M) interpellation till tekniska nämndens ordförande Tommy Gardells (S) om tillgång till parkeringsplatser på Stationsgatan i Slite (KS 2011/260) Inger Harlevis (M) interpellation till tekniska nämndens ordförande Tommy Gardells (S) om konsekvensanalys av återinförande av parkeringsavgifter. (KS 2011/261)

295 INTERPELLATION DATUM ANGÅENDE: Tomträttsfrågan Snäckgärdsbaden 2, Visby TILL: Ordförande i Byggnadsnämnden/Tekniska nämnden, Region Gotland Fastigheten man avser bebygga med ett höghus är upplåten med tomträtt. I detta tomträttsavtal är det stadgat att fastigheten endast får användas till hotell/konferensverksamhet. Tomträttshavaren är skyldig att inhämta Region Gotlands godkännande av nybyggnads- eller annan byggåtgärd innan bygglov söks. Region Gotland (Gotlands kommun) har i brev daterade 25 januari 2010 och 10 februari 2010 uppmärksammats på detta förhållande men någon reaktion har inte märkts. Här har tomträttshavaren ogenerat brutit mot tomträttsavtalet och Regionen har visat undfallenhet och inte stoppat bygglovsprövningen. Tomträtt för bostadsändamål ska upplåtas på minst 60 år. Aktuella tomträtten är upplåten på 40 år där 10 år återstår. Alltså torde det vara olagligt att bygga bostäder på denna tomträttsmark. Enligt säljprospektet kommer en bostadsrättsförening att upplåta bostadsrätter i Höghuset. En bostadsrättsförening ska äga fastigheten eller inneha tomträtt där de upplåter bostadsrätter. Observera att man inte kan avskilja en del av den ursprungliga tomträtten och där bygga höghus och/eller bostadsrätter enligt förbud i Jordabalken. Med vad som ovan anförts ber jag om en redogörelse för hur ärendet kommer att hanteras med tanke på att det i Fastighetsboken införda tomträttsavtalet endast tillåter hotell- och konferensverksamhet, alltså inte bostäder. Kommer byggprojektet att stoppas om det visar sig att det beviljade bygglovet för Höghuset inte är förenligt med det gällande tomträttsavtalet? Mats Hedström (M)

296 Interpellation till Tekniska Nämndens ordförande En oenig nämnd tog den 7 april beslut om att införa parkeringsavgifter i Visby 8 veckor i sommar. Vid sammanträdet efterlyste jag en helhetssyn över parkeringssituationen i Visby, inklusive lasarettsområdet. Detta mot bakgrund av personalens svårigheter med att parkera under sin arbetstid. Många i personalen är tvungna att köra till jobbet eftersom de oregelbundna arbetstiderna omöjliggör att åka kollektivt. Trots dessa kända problem valde majoriteten att fatta beslut om parkeringsavgifter vid lasarettet, utan att ta hänsyn till personalen. Med anledning av ovanstående undrar jag: Tycker Tekniska nämndens ordförande att det är rimligt att lasarettets personal skall betala för att arbeta? Vart tycker Tekniska nämndens ordförande att lasarettets personal skall parkera? När och hur tänker Tekniska nämndens ordförande föreslå en lösning för parkeringsproblemen vid lasarettet? Levide Anna Andersson Centerpartiet