Patientsäkerhetsberättelse 2017 Gillbogården

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse 2017 Gillbogården

2 Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet 2017 Gillbogården ska nå upp till minsta målvärde (2017=54) vad gäller registrering i Senior Alert. Teamarbete i Gillbogården för att förebygga fall och minska skada vid fall. Alla arbetar förebyggande så att vårdskada eller risk för vårdskada aldrig uppstår. Alla känner ansvar och anstränger sig för att göra rätt saker på rätt sätt. Alla känner sig trygga med att rapportera avvikelser och är införstådda med att avvikelser i de flesta fall orsakas av brister i rutiner och organisation. Att avvikelser ses som möjligheter till förbättringar Strategier för patientsäkerhetsarbetet: Regelbunden egenkontroll i verksamheten Registrering i Senior Alert Registrering i Palliativa Registret Skapa en årlig patientsäkerhetsberättelse Teamarbete på Gillbogården för att förebygga fall och minska skada vid fall. Ett mål år 2017 var att minska antalet skador vid fall mot föregående år genom att riskbedömning görs för varje patient. Vid varje fall har omvårdnadsansvarig ssk tagit del av avvikelser och gjort en bedömning om vidare insatser. Paramedicinare har också tagit del av fallavvikelser och har gjort bedömning om behov olika insatser i form såsom hjälpmedel och status. Målet är därmed delvis uppnått. Verksamheten strävar efter att arbeta strukturerad och i team under Alla arbetar förebyggande så att vårdskada eller risk för vårdskada aldrig uppstår. För att minska risken har vi arbetat med att identifiera risker genom att arbeta med Senior Alert. Vi har då identifierat risker vad gäller nutrition, fall samt trycksår. Patienter som är i riskzonen har fått förebyggande åtgärder tillexempel näringsdryck, rörelselarm och antidecubitusmadrass. Sammanställning av föregående månads avvikelser tas upp i början av nästkommande månad. Vid större avvikelser har dessa uppmärksammats i personalgruppen på muntliga rapporter och APT. Alla känner ansvar och anstränger sig för att göra rätt saker på rätt sätt. Vi har under de dagliga rapporterna tagit upp det som har varit aktuell i form av avvikelser samt planeringen kring det dagliga omsorgs-/omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskan har även dagligen följt upp de förekommande avvikelserna samt handlett personalen i det dagliga omsorgs-/omvårdnadsarbete. Alla känner sig trygga med att rapportera avvikelser och är införstådda med att avvikelser i

3 de flesta fall orsakas av brister i rutiner och organisation. Sjuksköterskorna har aktivt arbetat med att handleda i att skriva avvikelser samt informera om avvikelsehantering. Omsorgspersonalen har under åretsgång fått information om att avvikelserapporterna skall fungera som ett verktyg i kvalitetsarbetet i verksamheten. Att avvikelser ses som möjligheter till förbättringar HSL-och SOL avvikelser har sammanställts och förbättringsåtgärderna har uppmärksammats och diskuterats på APT möten. Ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Verksamhetschefen har det samlade ledningsansvaret och ansvarar för att verksamheten tillgodoser högsta säkerhet för Gillbogården. Verksamhetschefen ansvarar för att personalen har rätt kompetens och följer Hälso-och sjukvårdslagen (HSL) 29 samt riktlinjer från medicinskt ansvariga sjuksköterska (MAS). En namngiven sjuksköterska ansvarar inför verksamhetschefen för att de riktlinjer som finns i ledningssystem för hälso- och sjukvård följs (HSL 5 ). I detta ingår bl.a. säkerställande av en korrekt läkemedelshantering, ansvar för bedömning, planering, och utförande av omvårdnad och medicinska insatser, läkarkontakt då behov uppstår, journalföring och avvikelsehantering. De tre ordinarie sjuksköterskorna är omvårdnadsansvariga med huvudansvar för vården och omvårdnaden av de patienter som bor på boendet. Under sitt arbetspass är sjuksköterskan ansvarig för samtliga patienter samt fungerar som arbetsledare för omsorgspersonalen. Sjuksökterkan ansvarar även för arbetsmiljön i verksamheten då verksamhetschefen inte är på plats. Det finns tre ordinarie sjuksköterskor anställda på Gillbogården varav två anställd på 100 % och en stycken anställda på 80 %. Gillbogården är bemannat med sjuksköterska 07:00-18:30 varje dag. Vid akut sjukdom eller frånvaro av sjuksköterska på Gillbogården har Tors Backe service hus haft jouren och vice versa under år Lokal rutin för medicinsk-tekniska produkter (MTP) fastställer ansvarsfördelningen mellan verksamhetschef, sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut och omsorgspersonal vad gäller förskrivning, kontroll och användning av MTP. För att minimera att viktig information går förlorad har Gillbogården muntliga rapporteringstider för omvårdnadspersonal. Sjuksköterskan ansvarar för rapportens struktur och innehåll. Den som upptäcker en avvikelse ska rapportera denna. För avvikelser som gäller HSL-insats gör ansvarig sjuksköterska en första bedömning och informerar verksamhetschefen. Vid allvarligare avvikelser skickas ärendet vidare till Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska (MAS).

4 Klagomål och synpunkter SFS 2010:659, 6 kap. 4, SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 Inom AB SOLOM kan man lämna synpunkter och klagomål på fler olika sätt, till personal och/eller chef, muntligt eller skriftligt och på AB SOLOMs hemsida (formulär) samt på Sollentuna kommuns hemsida. Verksamheten informerar nya boende/kunder och anhöriga om hur de kan lämna synpunkter på verksamheten och de insatser vi erbjuder. Informationen lämnas även löpande i samband med t.ex. boenderåd, anhörigträffar mm. Pappersblanketten Vi vill bli bättre finns utdragen och synlig i verksamheten. Verksamhetens absoluta fokus ligger på att möta den enskildes upplevelse och på hur vi kan hitta förbättringsmöjligheter. Boendes och dess anhörigas klagomål och synpunkter är en viktig del i det systematiska förbättringsarbetet. När verksamheten får synpunkter och klagomål - Informera om att synpunkter och klagomål kommer att bidra till vårt förbättringsarbete. - Om personen inte kan/vill lämna synpunkter skriftligt kan personalen erbjuda sig att skriva ner det som personen säger. - Alla synpunkter lämnas snarast vidare till ansvarig verksamhetschef. Om synpunkten rör hälso- och sjukvård informeras även ansvarig sjuksköterska. Om synpunkten är av allvarlig karaktär ska affärsområdeschef eller annan person i ledning informeras snarast. Synpunkten kan då bli aktuell att utredas. Återkoppling ska ske snarast till den som lämnat en synpunkt men senast inom 48 timmar. - Den som skriver en synpunkt via AB Soloms externa hemsida får en bekräftelse på att synpunkten är emottagen samt vem som kommer att ta hand om ärendet. Då åtgärder beslutas ska även dessa återkopplas till den som lämnat en synpunkt. - Om synpunkten rör en boende ska personal dokumenterar om synpunkten i boende/kunds journal. - Alla synpunkter ska även hanteras i verksamhetens löpande kvalitetsarbete och dokumenteras i kvalitetsprotokollet. - Alla inkomna synpunkter tas regelbundet upp på verksamhetens APT för att sprida kunskap till alla medarbetare om det eventuella förbättringsarbete som behöver göras. Rutiner för att identifiera risker i verksamheten SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Legitimerad HSL-personal har under året gjort riskbedömningar för enskilda patienter och sätter in relevanta åtgärder vid behov. Samordning och informationsöverföring sker mellan yrkesgrupperna. Dessa åtgärder diskuteras även i APT.

5 Rutiner för egenkontroll, vilken egenkontroll som genomförts under året samt hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SOSFS 2011:9 5 kap. 2 SFS 2010:659, 6 kap. 4, SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 All personal har skyldighet att rapportera avvikelser både SOL-avvikelser och HSLavvikelser. När det gäller HSL-avvikelser, avvikelserapportering innefattar läkemedel, fall, trycksår, patientsäkerhetsavvikelse, MTP-avvikelser. Personal fyller i en avvikelserapport, som sedan lämnas till sjuksköterskan, sjuksköterskan gör en bedömning och skriver ner åtgärder och avvikelsen dokumenteras i senior alert samt i Safedoc. Därefter lämnas avvikelsen ner till verksamhetschefen. Alla avvikelser tas upp vid personalmöten, personalen får även information om vilken typ av avvikelser vi har haft föregående månad. Om avvikelsen bedöms som allvarlig rapporteras detta direkt till verksamhetschefen som i sin tur tar ställning om överordnad chef skall informeras. Vid allvarlig hälso-och sjukvårdsavvikelse kontaktas MAS, medicinskt ansvarig sjuksköterska. Alla risker och vårdskador sammanställs och analyseras. Avvikelserna sammanställs varje månad av verksamhetschef och eventuella åtgärder görs. Målsättningen i Gillbogården systematiska förbättringsarbete har varit att utföra egenkontroller, punktprevalensmätningar och andra granskningar av verksamheten. En intern granskning av Annette Sjöborg, kvalitetschef på AB Solom, har utförts och resultatet utgör underlag för förbättringsarbete under Egenkontroller som genomförts under året - Under 2017 genomfördes en egenkontroll och observation av basala hygienrutiner enl. vårdhygiens checklistor. Har dock varit bristfällig pga otillräcklig svarsfrekvens. - Dokumentationsgranskning alla SOL- HSL-journaler har granskats av kvalitetsavdelningen. - Uppföljning av avvikelser sker kontinuerligt i verksamheten och sammanställs varje månad och redovisas på varje personalmöte samt till MAS och kvalitetschef. - Årlig besiktning av taklyftar, mobil lyft samt vårdsängar, via Saps. - Egenkontroll av brandtillsyn, brandombuden gör en egen kontroll. - Livsmedelskontroller enligt Sollentuna kommuns kostpolicy. - Loggkontroll har gjort vid ett tillfälle under året i verksamheten. Det anses dock vara otillräckligt. Rutiner för händelseanalyser vid allvarlig händelse (ex Lex Maria) SFS 2010:659, 3 kap. 3 Utredningen ska alltid göras med metoden för händelseanalys eftersom det är att beakta som en allvarlig avvikelse oavsett om den kommer att anmälas som en Lex Sarah/Lex Maria eller ej. Utredningen ska genomföras så skyndsamt som möjligt men får pågå högst under två månader från händelsedatum. I de flesta situationer kan dock som mest en månad ses som rimlig tid för att utreda och ta ställning. Det förutsätter dock att den allvarliga avvikelsen omgående avhjälps så att det inte föreligger någon fara för den enskilde under utredningstiden. En förutsättning för detta är att orsakssambanden klarläggs och tydliggörs.

6 En riskanalys måste därför alltid göras med hänsyn tagen till den aktuella situationen och konsekvenserna för den enskilde. Affärsområdeschef ansvarar för att utse ansvarig utredare. Dokumentationen av en rapporterad allvarlig avvikelse sker fortlöpande. Dokumentationen av utredningen ska beskriva: 1. Vad avvikelsen har bestått i och vilka konsekvenser det har fått eller kunde få för den enskilde 2. När den muntliga eller skriftliga rapporten har tagits emot 3. När och hur avvikelsen har uppmärksammats 4. När avvikelsen har inträffat 5. Orsaker till avvikelsen som har identifierats 6. Om något liknande har inträffat i verksamheten tidigare och i så fall varför det har inträffat igen 7. En bedömning av om något liknande skulle kunna inträffa igen. Av dokumentationen ska det vidare framgå: 1. Vilka åtgärder som har vidtagits för att undanröja eller avhjälpa avvikelsen samt tidpunkt för dessa 2. Vad som för övrigt framkommit under utredningen 3. Vilket beslut eller ställningstagande som utredningen avslutats med. För varje uppgift som dokumenteras under utredningen ska det framgå: 1. Vilket datum uppgiften dokumenterades 2. Varifrån uppgiften kommer 3. Vad som är faktiska omständigheter och vad som är bedömningar 4. Vem (namn och befattning eller titel) som har dokumenterat uppgiften. De åtgärder som vidtagits eller planeras i verksamheten för att förhindra att liknande avvikelse inträffar igen ska dokumenteras. Boende/kund och i förekommande fall anhöriga och företrädare bör alltid underrättas om att en avvikelse har inträffat och att en utredning pågår. Utredningen ska vara tillräcklig så att den kan avslutas med ett ställningstagande av om det inträffade är allvarligt eller inte. MAS är ansvarig för att anmäla risk för allvarlig vårdskada/ allvarlig vårdskada till IVO. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Utredning av avvikelser, klagomål, synpunkter ligger till grund för förbättringar i verksamheten. En samlad rutin för avvikelsehantering har uppdaterats under 2017, vilken omfattar alla typer av avvikelser. Kvalitetsarbetet dokumenteras så att arbetet kan följas upp och analyseras enligt SOSFS 2011:9 kap 7.

7 Varje månad sammanställs alla avvikelser digitalt och skickas till MAS. Under 2017 har vi arbetat med att, bl.a. analysera avvikelser. Verksamheten lämnar månadsvis rapporter avseende avvikelser, fel och brist samt klagomål till kvalitetschefen på AB SOLOM. Statistik över avvikelser sammanställs månadsvis och årsvis. Statistiken redovisas i personalmöten. Analys och åtgärdsbeslut sker i samband med avvikelsehanteringen. När klagomål inkommer behandlas det omgående och berörda parter involveras. Alla inkomna klagomål och synpunkter sammanställs och redovisas varje månad. Verksamhetens kvalitetsråd träffas 1:a veckan i varje månad, kvalitetsgruppen består av Verksamhetschef och kvalitetsombud. Avvikelser som rör boende analyseras och sammanställs i ett kvalitetsprotokoll. Inkomna synpunkter/klagomål hanteras också i kvalitetsrådet. Aktuella avvikelser rörande boende och de förbättringsåtgärder som kvalitetsrådet kommer fram till tas upp på personalmöte så att all personal får kännedom om inträffade avvikelser och hur arbetet ska bedrivas för att avvikelserna inte ska hända igen. Under 2017 har två allvarligare incidenter inträffat där MAS;en tagit del av avvikelserapporten. Där en patient erhöll dubbeldos av influensavaccin samt en att blodprov togs på fel patient. Händelseanalysen påvisade vid båda incidenter att berörd SSk inte följt gällande rutin. I verksamheten har inte inträffat någon allvarlig vårdskada under år De vanligaste avvikelserna/incidenter i verksamheten, samt totala antalet i varje kategori Läkemedelshantering: 79 st ( Majoriteten av avvikelserna har gällt utebliven dos) Fall: 84st ( Majoriteten av fallen orsakade ingen skada, dock hade en del boende fått ytliga sår orsakad av fallen, övervägande har inträffats i boendens lgh under dagtid) Trycksår: 1 st ( Ett sår uppkom under juni månaden och var utläkt i slutet av året) MTP: 6st (Alla gällde handhavande av MTP) Patientsäkerhet: 2st ( Dessa gällde HSL insatser i form av provtagning samt vaccinering, berör HSL legitimerad personal) Risker och åtgärdsbehov som identifierats under 2017 Läkemedelshantering: Sammanställningen av 2017 läkemedelsavvikelser påvisar att det finns risk med att patienterna inte får sina läkemedel enl. angiven tid i ordinationen. Detta beror på bristande följsamhet i gällande rutiner. Det föreligger därför ett behov av genomgång av befintliga rutiner och ansvarstagande vad gäller delegering. Fall:

8 En del av fallen har berott på att patienterna överskattat sin förmåga vid förflyttningar. Några andra bakomliggande faktorer i form av förvirring/misstänkt UVI, mattor, hjälpmedel, bakomliggande sjukdom samt dålig syn har uppmärksammats som möjliga bidragande orsaker till en del av fallen. En ökad risk för fall i verksamheten föreligger i takt med ökande kognitiv svikt/ demenssjukdom hos de boende på Gillbogården. Detta medför ett ökat behov av tätare bedömningar och uppföljningar vid behov. Trycksår: Verksamheten hade ett fall av trycksår som åtgärdades med gott resultat. Vid behandlingen av trycksåret identifierades behovet av att uppmärksamma betydelsen av nutrition i samband med trycksår. MTP: Bristande följsamhet och okunskap till handhavande av MPT har identifierats. Därmed finns ett behov av handledning och information om handhavande av MPT i personalgruppen. Patientsäkerhet: Bristande följsamhet i gällande rutiner. Det har funnits ett behov av att förtydliga skyldigheten att hålla sig informerade och uppdaterade om de rutiner som gäller i verksamheten. Åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Läkemedelshantering: Under hösten har vi ökat medvetenheten av vikten av efter kontroll att läkemedel blir givna och signerade enl. ordination. Detta genom dagliga påminnelser och att uppmärksamma avvikelser vid varje rapport samt vid APT möten där sjuksköterskan tagit upp föregående månads läkemedelsavvikelser. Fall: Under året har paramedicinare deltagit på rapport på eftermiddagen då de har haft möjlighet för att handleda och informera om fallförebyggande åtgärder. De boende har fått information om det stöd och hjälp som erbjuds vid förflyttningar. Vid varje fall har omvårdnadsansvarig ssk tagit del av avvikelser och gjort en bedömning om vidare insatser. Paramedicinare har också tagit del av fallavvikelser och har gjort bedömning om behov olika insatser i form såsom hjälpmedel och status. Vi gör även våra anhöriga uppmärksamma på om tex lägenheten behöver möbleras om, mattor tas bort eller glasögon köpas in. Trycksår: Information om trycksår samt förebyggande åtgärder har tagits upp på avd. rapporterna samt på APT. I mån av behov har tryckavlastande madrasser ordinerats till de patienter som bedöms vara i riskzon för trycksår. MTP: Vid avvikelser har paramedicinare och HSL-legitimerad personal informerat och handlett omsorgspersonalen om hur och varför olika hjälpmedel ska användas.

9 Patientsäkerhet: Vid patientsäkerhetsavvikelser har verksamhetschef haft samtal med berörd HSL-legitimerad personal samt diskuterad avvikelserna vid APT samt i sjuksköterskemöte. Övrigt: Utbildningar som genomförts av personalen: Web. Utbildningar - Basal vård & hygien utbildning = 11 - Demens ABC= 6 - Trygghet & säkerhet= 2 - Äldreomsorgens nationella värdegrund= 5 Andra utbildningar - Intro. Utb. = 6 personal - NVP= 15 Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6 - På Gillbogården samarbetar internt med vårdpersonal, hälso- och sjukvårdspersonal samt paramedicinare. Vid inflyttning genomförs en fallriskbedömning av sjuksköterskan och bedöms att ökad risk föreligger, informeras rehab för vidare bedömning och beslut om åtgärder. Samarbete sker mellan sjuksköterskor, omvårdnadspersonal och paramedicinare runt fallskador och trycksår, nutrition, hjälpmedel och lyftteknik. - Legevisitten utför läkarinsatser på verksamheten och ett samverkansavtal har tecknats mellan Sollentuna kommun, Legevisitten och Gillboråden. Lokal överenskommelse om samarbetsrutiner mellan Sollentuna kommun och Legevisitten visar tydligt ansvarsfördelningen mellan läkare och sjuksköterskor. Gillbogården har tillsammans med kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska och Legevisittens läkarorganisation haft två samverkansmöten under året. VC och SSK deltar. - Avtal finns tecknat med Oral Care. I avtalet ingår ansvar för att munhälsobedömning erbjuds till samtliga vårdtagare samt utbildning för personal i munvård. Munhälsobedömningen ligger som grund för den dagliga skötseln av boendes tänder. De vårdtagare som själva väljer att få sin munvård skött av någon annan organisation får stöd och hjälp av verksamheten i detta. Oral Care kommer till vårdtagare på boendet som vill få sin munvård i det egna hemmet och valt denna tjänst. - Sjuksköterska informerar fotvård-specialist som har avtal med Sollentuna kommun vid inflyttning av ny vårdtagare. Kontakt om fotvård för vårdtagaren sköter fotvårdspecialist med vårdtagare/anhörig - Samverkar med landstinget och korttidsvården i Sollentuna för att säkerställa överrapportering och att epikris samt aktuell läkemedelslista följer med den boende

10 vid inflyttning. - Vid informationsöverföring mellan annan vårdgivare och verksamheten, t.ex. sjukhus, sker rapportering både muntligt och skriftligt. Om boende åker in akut till sjukhus skickar vi med aktuell status samt läkemedelslista och ifylld remiss från sjuksköterska inom kommunal hälso- och sjukvård. Detta läggs i en röd mapp och lämnas till ambulanspersonalen. Riktlinjer enligt MAS följs. - Gillbogården samverkar med flera företag för att kontrollera och säkerställa att all Medicinsk Teknisk apparatur är funktionsduglig och säker. Ansvaret är uppdelat mellan paramedicinare och sjuksköterska utifrån produkt. - Alla yrkeskategori på Gillbogården samverkar runt de boende för att förebygger vårdskador. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Boende och anhöriga skall alltid känna sig välkomna och ges möjligheten att ge synpunkter och delta mera aktivt i patientsäkerhetsarbetet. Nyinflyttade och deras närstående/god man inbjuds till inflyttningssamtal samt att få träffa samtliga yrkesgrupper och vid önskemål även verksamhetschefen. Av den insamlade informationen kan vi minimera risker för vårdskador och samtidigt kvalitetssäkra vården, ge trygghet och öka delaktighet åt den boende och dess närstående. Den boende och närstående får alltid samtal med läkare, sjuksköterska, arb.ter och fysioterapeut när de så önskar. Då synpunkter och klagomål på patientsäkerheten har uppkommit har dessa beaktats och det har förekommit möten och samtal med patienter och deras anhöriga. Dessa möten har skett i olika konstellationer med olika professioner inblandade. Det finns regelbundna Gårdsrådsmöten där de boende har möjlighet att ta upp klagomål som och annat som boende vill samtala om. Målet är att ha två anhörigmöten per år. Informationssäkerhet HSLF-FS 2016:40, 7 kap. 1 Vi har under november 2017 genomfört en sammanställning av olika informationskällor i verksamheten, för att kvalitetssäkra informationsöverföringen, hantering samt förvarning av personuppgifter. Under kommande år kommer vi att ha ett fortsätt arbete med utveckla och kvalitetssäkra hanteringen av personuppgifter detta för att leva upp till direktiven i nya datalagen, GDPR, som träder i kraft Under 2018 kommer AB Soloms att arbeta fram centrala riktlinjer med tillhörande checklistor gällande informationsöverföringen, hantering samt förvarning av personuppgifter. Därefter kommer Gillbogården utarbeta en lokal rutin. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3

11 Läkemedelshantering: Ett av målen för 2017 var att avvikelser skulle ses som möjlighet till förbättringar. Rapporteringen av läkemedelsavvikelser har ökat med 76% (från 19st år 2016 till 79 st 2017). Genom ett strategiskt arbete med avvikelsehantering har vi skapat fokus på lärandet i arbetsgruppen. Vilket ses som en förbättring och kan användas i kvalitetsarbetet i verksamheten. Fall: Ingen större förändring kan ses mellan 2016 och 2017 i antal inträffade fall. Ett pågående fallpreventions arbete sker kontinuerligt. Trycksår: År 2016 hade verksamheten 7 trycksår inom verksamheten har antalet minskat till ett trycksår under Detta ses som en markant förbättring samt att de förebyggande insatser som implementerats gett önskad resultat. MTP: Antalet avvikelser gällande MTP har minskat från 9st till 6st mellan Patientsäkerhet: Antalet avvikelser har minskat från 10st till 2st mellan Övrigt: För de boende som medgivit registrering i Senior alert, ska ske en riskbedömning utifrån Senior alerts riskbedömning. Riskbedömningar ska uppdateras minst var 6:e månad eller oftare vb. Detta dock varit bristfällig och anses vara ett förbättringsområde under Mål för patientsäkerhetsarbetet 2018 SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Mål för 2018 Starta arbetsgrupper med ombud för inkontinens, nutrition och hygien med sjuksköterska och omsorgspersonal, senast september Syftet är att kvalitetssäkra vården. Egenkontroll och observation av basala hygienrutiner enl. sll verktyg. 2ggr/år. En gång/termin. En ökad följsamhet till basala hygienrutiner bidrar till en minskning av vårdrelaterade infektioner. Förebyggande arbete med att nattfastan. Mätningar ska göras i september. Målet är att ingen av Gillbogårdens boende ska ofrivilligt överstiga nattfastan på 11 timmar Kvalitetsmöte med ett kvalitetsombud, en sjuksköterska, samordnare samt en omsorgspersonal (vid behov även paramedicinare) 1gång/månad, med start mars Målet är att ha ett strategiskt arbete med avvikelsehantering och lärandet i

12 fokus. Godkänd HSL dokumentation för att uppfylla vårt ansvar enligt Hälso- och sjukvårdslagen, höst Målet är 90% som ett godkänt resultat enligt AB SOLOM:s centrala mål för hälso- och sjukvårdsdokumentation.