tyres komnui Remiss, Gr n infrastruktur - regional handlingsplan f r Stockholms l n, Dnr F rslag till beslut Sammanfattning Tyres kommun

Transkript

1 Tyres kommun Stadsbyggnads f rvaltningen versiktsplanerings enheten G ran Bardun, Kommunekolog , goran.bardun@tyreso.se TJ NSTESKRIVELSE (11) DnrKSM Kommunstyrelsen Remiss, Gr n infrastruktur - regional handlingsplan f r Stockholms l n, Dnr F rslag till beslut Stadsbyggnadsf rvaltningens f rslag till kommunstyrelsen - Stadsbyggnadsf rvaltningens yttrande antas som milj - och samh llsbyggnad s - utskottets svar p reiniss fr n L nsstyrelsen i StockhoLms l ns ang ende f rslag dll handlingsprogram f r gr n infrastruktur l Stockhokns l n. Stadsbyggnads f n? altningen S^i:^Kopparberg r rvaltnings che f Sammanfattning I. nsstyrclscn har skickat ut p remiss ett f rslag till regional handlingsplan f r gr n infrastruktur i Stockhobn l n. F rslaget bygger p ett regeringsuppdrag fr n 2015 all aua l n. De regionala handungs planerna r ett f rsta steg f i- att bygga upp kunskap och skapa en ndam lsenlig och l ngsiktig f rvaltning av den gr na infrastrukturen i l net. Gr n infrastruktur t- ett begrepp som tyres komnui

2 2(11) omfattar alla aspekter av hur landskapets saminanhang p verkar m jligheter f r att bevara biologisk m ngfald och ekosystemtj nster p land s v l i vatten. Planf rslaget har tagits fram av L nsstyrelsen i samr d med Skogsstyrelsen samt Tillv xt- och regionplanef r\raltningen inom StockhohTLS l ns landsting. I landungsplancn best r av tre delar, cn vergripande (Del A), nul gcsbeskrivning (Del B) samt en tg rdsdel (Del C). Fr n f rvaltningens sida ser vi fram emot att regionen ktin f en geinensani plattform f r cn biotopdatabas f r l net. F r Tyres s del ser vi att det ger cn extra utmaning f r r att hinna med att hantera den gr na infrastrukturen i takt ined att kommunen v xer befolkningsm ssigt. Konamunen har ouka gr na infrastrukturarbetcn ig ng, till exempel skydd av t tortsn ra skogsomr den. F rslagen till tg rder anser f r\raltningen t cker in dc viktigaste behoven. Planeringsunderlag och bakgrundsbeskrivningar i nul gesbeskriv ningen nskar f ivaltningen kan tillhandah llas i god uppl sning vad g Uer kartmaterial respektive data. Det r bra om. tnaterialet inldusive kartskikt kan h ttitas via L nsstyrelsens henisida och i nationellt format. Stadsbyggnadsfon altningen dllstyrkcr f rslaget till regional handlingsplanen f r gr n infrastruktur i Stockholins l n. Beskrivning av rendet L nsstyrelsen har skickat ut p reiniss ett f rslag till regional handlingsplan f r gr n infrastruktur t Stockholms l n. F rslaget bygger p ett regeringsuppdrag som l nsstyrelserna fick Uppdragets rik tun er har tagits fmin av Naturv rdsverket. Dc regionala handlingspknerna r ett f rsta steg f r att bygga upp kunskap och skapa en ndani lsenlig och l ngsiktig f rvaltning av den gr na infrastrukturen i l nen. Gr n infrastruktur r ett begrepp som ska f nga in aua aspekter av hur landskapets sainmanhang p verkar m jligheter f r att bevara biologisk m ngfald och ekosystcmtj nstcr p land s v l i vatten. Planf rslagct har tagits fram av L nsstyrelsen i samr d med Skogsstyrelsen och l illvaxt- och regionplanef r\raltningcn (TRF) inoni Stockhohiis l ns landsting. I uppdraget ing r att identifiera landskapets biotoper (levnadsniilj er), strukturer, element och natiiromr den, s v l i vatten- som i landmilj n. Detta tyres konrnin

3 3(11) ven i t tortsn ra niilj er. F r dessa omr den redovisas bcvarande tg rder som ger h nsyn, skydd, sk tsel och restaurering. Planeringen ska bygga p samarbete med landskapens akt rer inom jordbruk, skogsbruk, fiske samt involvera alltti nheten. F rslaget till handlingsplan best r av tre delar: Del A. En f rsta vergripande och beskrivande del soni f rklarar bakgrund, syfte och sainmanhang. Del B en nul gcsbcskrivning av l nets grunder f r gr n infrastruktur soin geologi, bebyggelse och markanv ndnings historia, p verkansfaktorer och befintliga v rden som ekosysteintj nster sa.mt biologisk ni ngfald. Del C inneh ller tg rdsf rslag inom de prioriterade omr dena. Dessa omr den bed ms vara de som har st rst behov av gr na infrastrukturs tg rder. r Del A Bakgrund och sammanhang Vad r gf n infrastruktur och varf r beh vs en handlingsplan f r denna? Enligt Naturv rdsverkets definidon r gr n infrastruktiir "ett ekologiskt funkdonellt n tverk av livsmilj er och strukturer, naturoinr den samt anlagda element som utformas, brukas och f nraltas p ett s tt s att biologisk m ngfald bevaras och f r samh llet viktiga ekosystemtj nster fr mjas i hela landskapet. Gr n infrastruktur r ett samlings begrepp f r b de vatten- och landmilj er. Den gr na infrastrukturen utg rs av b de anlagda gr nomr den och naturomr den. Den best r av b de skyddade naturomr den men ocks av den st rsta delen som r av karakt ren allm n vardagsnatur. I detta vardagslandskap soni f rser oss m nniskor med ekosysteititj nster frisk luft, kliitiatfeglering, pollinering, vattenrening och tillg ng tul n rnatur. En fungerande gr n infrastruktur ger ocks f ruts ttning f r djurlivet att f ra sig i landskapet och f r irugrationen hos v xter och svampar. Gr n infrastruktur beh vs allts f r att den biologiska m ngfalden av arter ska fortleva, att ekosystemtj nsterna och dess ekosystem ska beh lla sina niotst nclskraftcr vid clc p g ende klimatf r ndringarna. Det p g r en f rlust av biologisk m ngfald - ett utd ende av arter. I dagsl get r ungef r 10 % av Sveriges k nda arter hotade titt d ut. M nga arter r viktiga f r de olika ekosystemen och f r att fortsatt producera viktiga ekosystemtj nster enligt ovan. tyres komnui

4 4(11) Vi k nner inte aua arters funkdoner och betydelse i den ekologiska v ven, det g r det s rbart inte bara f r naturen i sig utan ven f r m nniskans h lsa och fortbest nd. Vi htir som ansvartagandc art ett extra ansvar att bevara arter f r deras egen skull och som en del i v rt ansvarstagande f r framtida generationer. Vi vet inte i dag vilka arter soni koniincr vara viktiga ven f r oss l framtiden. D rf r r det saniniantaget viktigt att bromsa ^rtutd cndet i naturen. F rslagets m lgnippet och tidshorisont F rslaget alt handungsplan kommuniceras med olika av regionens akt rer, offentliga s v l som privata. Stockholms l ns landsdngs planerings f nraltning, T1U7 r en viktig part. Det finns ven m nga f reningar med natur- och friluftsinriktning saint enskilda fastighets gare med skogs- och jordbruksmark som r viktiga akt rer i detta arbete. Prim r m lgrupp f r planens f rslag r kommunernas planerare, skogsbrukets och lantbrukets akt rer samt den statliga och kommunala natun^ rden. F rslaget till gr n infrastrukturplan r l ngsikdg, denna f rsta plans tg rder r inriktade f r ren L nsstyrelsens m l t- att ta fram en ny uppdaterad plan under F rslaget till handlingsplan och dess f rh llande till andfa taganden I Sverige baseras inycket av milj arbetet p deltagandet i ett antal konventioner, allts verenskommelser p internationell niv. F r gr n infrastruktur r konvenrionen oin biologisk m ngfald fr n 2010 viktigast. InoiTi Europeiska unionen r Bernkonventionen central med sitt regelverk f r den biologiska m ngfalden: Art- och habitatdirektivet, F geldirektivct och Havs milj dl fektivct. De ty f rsta direktiven ligger tul grund f r Europeiska unionens n tverk av skyddad natur Natura Direktiven r bindande taganden f r medlcmsl nderna att bevara naturtypcr och arter ined gynnsani bevarandes tatus f r fraindden. I s dra Sverige r dessa omr den en utmaning d de proportionellt t cker cn inyckct liten andel av land- och vattenomr den. Milj tn lsarbetet Vi har i Sverige 16 milj tn l som r nationellt antagna och r centrala f r rikets inilj arbete. Alla koitlmuner, l nsstyrelser, centrala myndigheter och n ringslivet r centrala akt rer, Natufv rdsverket r den centrala santordnaren f r arbetet. Milj malssystemet best r av ett gcneradonsmal, 16 milj kvfilitetsm l och 28 tyres komnui

5 5(11) ctappm l (sidan 15). Dc tv f rsta m lgrupp c t-n^ ska uppn s till r 2020, med undantag f r m let Begr nsad kliinatp verkan soin ska uppn s till r Gr n infrastruktur finns ined i niinst nio av de 16 niilj kvalitctstn len. Sveriges riksdag antog en regeringsproposition 2013 oin en strategi f r biologisk m ngfald och ekosystemtj nster. Proposidonen fraitih llcr den gr na infrastrukturens betydelse f r arbetet med biologisk m ngfald i ett landskapsperspektiv. Friluftstn l Det stora iti let f r friluftslivspolitiken af att ined alleniansr tten som grund ge st d f r ni nniskors m JUgheter att vistas i natur- och kultunnilj er och idka friluftsliv. Fr n regeringen finns en lista med do m l f r friluftspolidkcn. Regionala vergripande in l I l net r t\ av milj m len utpekade SOITL prioriterade. Ett rikt v xt- och djurliv samt God bebyggd milj. vriga naturniilj m l som r ber rda r: Hav i balans och levande kust och sk rg rd, Levande sj ar och vattendrag, MyUrande v tmarker. Ett rikt odlingslandskap och Levande skogar. Likas tn l f r folkh lsa och ffiluftsliv. M let om Begr nsad kliniatp verkan och hantering av kumatf r ndringar komtner bli en allt vikdgarc del i planeringen. I l net finns regionala strategier som Ett rikt v xt- och djurliv som ber r m lomr det Gr n infrastruktur. Inom vattenfon altningen kr vs en god hantering av de akvadska ekosystemen och r avh ngigt cn gr n infrastruktur. Regionalt finns ven koppling inellan gr n infrastruktur och styrdokumenten Aldrig l ngt tiu naturen l nsprogram f r skydd av t tortsn ra natur, Klimattinpassningsplancn samt Strategi f r formellt skydd av skog l Stockholms l n. RUFS 2050, den regionala ut\reckungsplancn redovisar Stockholnis gr na kilat, hanteringen av regionens biologiska m ngfald och ekosystemtj nstcrna i dessa omr den har samband ined den gr na infrastrukturen i regionen. Kommunernas plancringsdokumcnt och mellankommunala arbeten f r att st rka naturstr k mellan komitiunerna har h g betydelse f r den gr na infrastruktliren i l net. tyres komnin

6 6(11) vergripande syfte nied den gr na infrastrukturen Syftet med gr n infrastruktiir r bevarandet av biologisk m ngfald (vatiationsrikedoiti inom arter, itiellan arter och av ekosystein), fr tn a ekosystemens status och inots tand s kraft inot negativa f r ndringar och d nned st rka ekosystemtj nster l stort och som r viktiga ocks f r samh llet. Arbetet ska allt mer inriktas att se de gr na sambanden i naturen f r att st rka b de den biologiska in ngfalden och ekosystemtj nsterna. F r detta kr vs iner av kunskaps- och planeringsunderlag. Arbetss tt) omfattning, tidshorisont Gr n infrastruktur syftar till att beskriva naturens kvalitøeri landskapet. Delaktighet r ett ledord och avg rande f r utforitining och f rdelning av ansvar. Ett viktigt m l r att bredda engagemanget f r biologisk m ngfald och ekosystemtj nstcr genom att engagera flera akt rer. P^ramg ngsrik samverkan om natur- och kulturlandskapet kr ver l ngsikdgt arbete d r f rtroende byggs upp ver tid. Handlingsplanen ska ses som ett f rsta steg mot kad h nsyn till landskapets sat.nmanhang i anv ndningen av niark och vatten. Framg ng i detta arbete kr ver l ngsiktighet och uth llighet. Del B " Nul gesbesktivning I denna omfattande del ges en beskrivning av l nets geologi, klimat, hydrologi, mai-kav ndning, befolkning, bebyggelse och infrastruktiit (sidan 31). Vidare r saniitlanst lle p verkans faktorer och hot, ekosysteintj nsterna, beskrivningar av dc olika aktuella regionala milj m len inom omr det, skyddade omr den och riksintressen. Del C Urval, prioritering, tg rdersf rslag och m l fot regionala insatsonif den F r denna del beskrivs h r de f r koitlmunen aktuella tg rds f rslagen. De f rslag som tas upp i rapporten r uppdelade i insatsomr den, det r tematiska omr den d r befintlig kunskap visar p stora behov av tg rdci: fot: att beh lla euer terskapa gr n infrastruktur. Hur gr n infrastruktur kan g ra skillnad Arbete med liinclskapssamband och landskapsplanering i stort r ingenting helt nytt. Mycket av arbetet fram t r koinpletteringar och f r ndringar i redan tyres komnln

7 7(11) befindiga tg rder. Den gr na infrastrukturen omfattar inte bara naturomr den med h ga natuiv rclen utan ven det som betraktas soin nicr vardagslandskap. Det som kr vs fram t r en helhetssyn i landskapet detta f r att v xter, djur och ni nniskor b ttre ska kunna sainsas och planera f r natun^ rd s tg rder p ett bra s tt. Utmaningar i arbetet med gr n inffastruktur I arbetet ined planen har ett ftntal utmaningar f r l nets akt rer synliggjorts. Det g ller exempelvis begr nsningar i g Uande lagar, brist p betesdjur i kulturlandsk pet, otillr ckliga kunskapsunderlag, samordningsb rister, tidig planering f r gr n infrastruktur i koininuncrna, kort planeringshorisont och att svarsdclen hos naturen p olikti tg rder ofta r l ng. Prioriteringar hos akt rer i l net Under arbetet med handlingsplanen har fratnkommit n gra centrala synpunkter fr n l nets akt rer: sainverkan och kunskapsutbyte, Justera lagstiftning, till exempel f r ekologisk kompensation. Samt cn l nsfond f r kompensations" tg rder. nskv rt n-ied regler som ger m jlighet att ers tta fastighets gare f r att avst att avverka skog f r natur- och friluftsv rdet. F rh llningss tt i RUFS 2050 F rslaget tar upp f rh llningss tt i regionen f r hanteringen av de tio gr na kilarna och dess gr na svaga sainband och dc gr na v rdek rnorna (sidan 191). Kompletterande f rh llningss tt H r tar f rslaget upp de delar av regionen soni inte t cks in av de gr na kilarna (sidan 193). V rdet av de f r riket unika koncentrationer av ldre tall- och b^rrskogsoitir den respektive clell vtr dsomr den betonas. L nsstyrelsens och komniunern s inventering av v rdefulla tr dbest nd ska beaktas l planprocessen ocli vid olika foritier av dispensans kningaf. L nsstyrelsen tillg ngligg r kartoch GIS-underlag under arbetet via en webbportal. Gr n infrastruktur i fysisk planering och pr vning Kapitlet inneh ller avsnitt om kommunens och l nsstyrelsens roller t arbetet itied planering och pr vning. Vidare Ing r en genomg ng av detalj- och tyres komnm

8 8(11) versiktsplanernas f rh llande till den regionala planen RUFS. Vidare om inilj - bed m ningaf, havsplanering, gr nytcfaktor. Val av insatsoinf den Nedan beskrivs de tta onir den som har stora behov iiv insatser f r att bevara eller u^eckla gr n infrastruktur (sidan 209). H r redovisas kort omr den som ber r konitnunerna oin p g ende och kommande tg rder. Det finns ven ett antal tg rder som l nsstyrelsen och andra akt rer ansvarar f r i f rslaget. l Marina milj er Marina inilj cr erbjuder ekosystenitj nster soin n ringsreglerande, producerande, kulturella med mera. stersj n inneh ller ett ekosystem med f arter dar varje art ofta r unik till sin funktion l ekosystemet. S rbart. verg dning, nillj gifter, fraginentering och fysisk p verkan av milj er r hot. D Ugt t ckande kunskap om viii- olika arter finns 1 systemet. te rdsf rsl s, konimuner Anpassade och f rb ttrade kunskapsunderlag oin s rskilt vikdga milj er och l mpliga tg rder. Arbeta med biotopskydd f r v rdefulla vikar. Utreda och arbeta f r att anl gga multifunktioneua v tnraarker, kantzoncr ined mera l landskapet och i stadsmilj. Utreda och tg rda omr den d r internbelastning af ett stort problem. 2 S tvatten Insatsomr det har fokus p biologisk m ngfald och i viss grad ekosystemtj nster som vattenniilj erna bidrar med. SpecieUt i storstadsn ra onir dcn r f rst rknings- och bevarandev rd c n beaktas. M nga vattenitlilj er i l net af p verkade av exploatering, f rorenande mnen, brister i konnektivitet (kontakt mellan olika naturomr den) f r vattenlevande organismer. te rdsf rslag-, l nsst\ relse fsidan 217 ) 3 V tmarker Centralt f r insatsomr det r biologiska v rden, vattcnrcglcring, rening, rekreation. Viktigt i stadsn ra omr den med bevarande och f rst rkningstg rder i dessa niilj er. tyres korrmln

9 9(11) t& rdsf rslae. kommuner Restaurering iiv v tmarker f r att gynna t tortsn ra ekosystemtj nster och biologisk m ngfald. 4 Jordbrukslandskap Oinr clcn med fokus p milj er SOITI ng- och betesniarker och sni biotoper som r viktiga f r biologin. ngsmarker som f r hundra r sedan var mycket vanuga r i dag en brist\rara och inneh ller mycket stor biologisk m ngfald. r. konrainuner Verka f r jordbruksmarkerna t planeringen, ta fram kunskapsunderlag dll kommunerna. tg rderf r vatten i odlingslandskapet. 5 Skogsmark och tr dkl dda omr den Fokus f r insatsomr den r biologiska v rden, det vul s ga bevarande av landskap f r arter och naturtyper knutna till skog och tr dirdlj er. Omr den rika p ekosystemtj nster soin syrgasprodukdon, rekreation och klimatreglcring. Tv tredje delar av l nets areal definieras som skogsmark. I l net finns en h g andel av skogsmark som natun ardsmassigt inneh ller h ga biologiska v rden i form av ldre ek- och tallskogar och anses vara ansvarsniilj er i ett na.tioneut perspektiv. r. kommuner Fortsatt tirbcta med formellt skyddande av skogsmark, kommunal planering. Ut\reckla arbete ined kondnuitctsskogsbruk. 6 Klimatanpassning Kliinatf r ndringarna ger redan p verkan p ekosystenien, natiirniilj er och ckosystemtj nster. P verkan koitliner successivt att ka. r, konimuner Identifiering av natur, park, gr nomr den, jordbruksomr den som r strategiskt viktiga att v rna och utveckla f r att f r framtiden nilnska s rbarheter. tyres konrnm

10 10(11) 7 Friluftsliv och tillg ng till natur I en storstadsregion som Stockhohn tnecl en snabb bebyggelseiit\teclding kr vs speciell uppin rksamhet f r att s kra tillg ng tul natur- och gr noinr den dll en v xande befolkning. Sverige har 10 nationella m l f r friluftslivet. Tre fokusomr den har L nsstyrelsen sett ut i detta arbete: fysisk planering, tillg nglighet och alleniansratt. Barn- och Lingas tillg ng tul natur ges s rskild betydelse. r, kottimuner Fortsatt arbete ined prograin Aldrig l ngt ull naturen". Vandringsleder, cykcllcdcr. RUFS gr na kilar och itiellankonimunal samverkan. Arbeten med n rnatur och gr nytor. Satsningar p kad tillg nglighet vid entrøpunkteroch ni lpunkter i skyddade natur och i gr na kilar. Okad satsning p infonnation och riktad inforitiation till s rskilda m lgrupper. Naturkarcan, webbaseracl informadon OITL naturomr den. Informadonskatnpanj 0111 auemansr tten. 8 Kunskapsh Jning och v gledning Handlingsplanens genomf rande kommer att kr va en l pande regional samordning av arbetet. Behovet r extra stort p grund av att gr n infrastruktur ber r s m nga av l nets akt rer. t& rcler,kommuner Nar\rerk f r l nets gr nplanerare. Ut kad sainverkan i regionens gr na kilar. Arbete f r en helt ckande blotopdatabas i l net. Databas f r koinmunala naturinventenngar. Stadsbyggnadsf rvaltningens synpunkter Det ar ett omfattande f rslag till handlingsplan f r l nets gr na infrastruktur soni skickats ut p ren dss tiu och med 15 maj Stadsbyggnaclsf nraltningen anser att arbetet med gr n infrastruktur r mycket viktigt och speciellt i cn region som har en befolknings kning om l-2 procent per r. Sanih Uet1 stort p verkar natur och natiirrcsurscr och det r v rt gcnicnsamtna ansvar att f rs ka minimcra dess negativa effekter p natuttnilj erna genoin att f rebyggande planera f r att en bra gr n och bl infrastruktlir kan vidmakth llas och p sina h ll ven f rst rkas, tyres komnin

11 11(11) Stadsbyggnadsf nraltningen ser f r framtiden st rre och mer omfattande taganden med anknytning till gr n infrastruktur varf r finansieringen av densamma r en central fr ga. Redan l dag syssels tts v r personal med taganden inom den gr na och bl infrastrukturen, P r n f rvaltningens sida ser vi fram emot att regionen kan f cn gemensam plattform f r en biotopdatabas f r l net. F r Tyres s del ser vi att cn utmaning t ^tt hinna mod att hantera den gr na infrastrukturen i takt ined att koitlmunen v xer befolkningsm ssigt. Kommunen har olika gr na infrastrukturarbeten ig ng, till exeinpel skydd av t tortsn ra skogsomr den. tg rdsf rslagen under del C anser f n^altningcn t cker in dc vikdgaste fr gorna. Planeringsunderlag och bakgrundsbeskrivningarna l det B, nul gesbeskrivningen nskar f rvaltningen att dc ktin tillhandah llas i s god uppl sning som m jligt vad g ller kartmaterial och underliggande data. Det r bra om materialet inklusive kartskikt kan h mtas via L nsstyrelsens hemsida och i nationellt fonnat. Stadsbyggnadsf n^altningen tillstyrker f rslaget till regional handlingsplan f r gr n infrastruktur i Stockholms l n. tyres korrmui