PLATS FÖR FRILUFTSLIV

Transkript

1 PLATS FÖR FRILUFTSLIV The New Division/Boverket Ulrika Karlsson Eva Stighäll Naturvårdsverket Ulrika Åkerlund Boverket Kirsi Aronsson Finspångs kommun Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Typoform AB

2 Vad händer idag? Kl Kommunal planering för friluftsliv Metod för kartläggning av naturområden Urbana ekosystemtjänster Kommunal erfarenhet av att arbeta med friluftsliv Testa, diskutera, fråga Avslut Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

3 Friluftsliv Friluftsliv på annan ort än hemorten turism, fritidshus, mobilitet Friluftsliv med inriktning mot fysisk träning joggning, stavgång Relativt kulturpräglade landskap kulturintresse/kulturturism Friluftsliv med inslag av traditionellt försörjningsnära aktiviteter jakt och fiske Friluftsliv som pedagogisk metod i skolverksamhet utomhuspedagogik och idrott Friluftsliv som del i naturvårdsintresse och förvaltning naturvägledning, naturguidning Friluftsliv med tydligt kommersiella förtecken äventyrssporter, naturturism Friluftsliv med tydliga prestations och tävlingsförtecken idrott, sport, multisport. Källa: Klas Sandell Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

4 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Kommunal planering för friluftsliv

5 Varför kommunal friluftslivsplanering? Fastställer kommunens centrala vilja för friluftslivet Underlag för fysiska planering Bidrar till lösningar för andra samhällsutmaningar Säkra tillgång, tillgänglighet och kvalité i landskapet Aktiviteter som stimulerar till friluftsliv Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

6 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

7 Friluftsplanen kan bestå av olika delar Mål Strategi Handlingsplan Strategisk karta Exempel på åtgärder Skydd av natur Skötselinsatser Ny-/återskapande av natur Civilrättsliga avtal med markägare att nyttja mark Tillgängliggörande av natur- och kulturlandskapet Insatser i skola och omsorg Samarbete med föreningar/näringsliv Kommunikationsinsatser Kompetensutveckling Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

8 Framgångsfaktorer Tydligt styrdokument som integreras i o versiktsplanen Tydliga mandat fra n ledningen att arbeta med fra gorna Kunskapsunderlag med bra kvalitet Fo rvaltningso vergripande arbetssa tt Inkludera och involvera alla kompetenser och intressen tidigt i planeringen Mellankommunal och regional planering i samverkan Samverkan mellan kommun, marka gare och civilsamha lle Finansiering intern och extern Bygga gro nstruktur Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

9 ning-planera-friluftsliv Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

10 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency KARTLÄGGNING AV NATUROMRÅD EN FÖR FRILUFTSLIV

11 Metod för kartläggning av friluftsvärden Mål lyfta värdet av friluftsliv i strategisk planering, tydliggöra förutsättningarna för var det är viktigt att ta hänsyn till naturmiljö i ett aktuellt område vid olika typer av exploatering, att kommunen får ett tydligare planeringsunderlag att utgå ifrån, Bidra till att utveckla, kombinera och tillgängliggörageografiska kunskapsunderlag. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

12 Metod för kartläggning av friluftsvärden En metod för kartläggning av naturvärden av betydelse för friluftsliv En pilotstudie i ett antal kommuner: anpassning, justering och test av metoden En webbaserad vägledning för att intresserade kommuner ska kunna tillämpa metoden Utveckla en redigerbar, kvalitetssäkrad webbkarta med lämpliga underlagsskikt med tillhörande vägledning. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

13 Kartläggning av friluftsområden Vid kartläggning och värdering är det viktigt att ta hänsyn till: aktiviteter som bedrivs på allemansrättsligt tillgänglig mark, aktiviteter som kräver egna anläggningar i naturområdet eller särskilda områden under längre period (som helt eller delvis exkluderar andra typer av aktiviteter), att förutsättningslöst undersöka vilka områden människor använder och skulle vilja använda. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

14 Kartläggningen används som underlag till Natur- och friluftsplan Översiktsplan Detaljplaner Agenda 2030, strategisk plan Som del i regionala och nationella sammansta llningar Uppfo ljning av miljo kvalitetsoch friluftsma l Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

15 Metod för kartläggning av friluftsvärden Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

16 1 Etablera en arbetsgrupp Huvudgrupp Fritidsutvecklare Projektanställd inom fritid Miljöstrateg Naturvårdssamordnare I samverkan med Turismsamordnare GIS-ingenjör Handläggare social hållbarhet Arbetsgrupp för översiktsplan Naturva rdsverket Swedish Environmental Protection Agency

17 2 Insamling av underlag Inventeringar av exempelvis leder och badplatser, Mo te med fo reningar och enskilda intressenter, Interna workshopsmo ten fo r att kartla gga och klassa omra den, Sammansta llning av existerande kartunderlag och nytillkommet underlag. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

18 3 Kartläggning av områdestyper Dela in i områdestyper Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

19 4 Värdering av områden 15 va rderingskriteriter Va rderas 1-3 Klassificering, de sju fo rsta Naturva rdsverket Swedish Environmental Protection Agency

20 Klass A Mycket viktigt friluftsområ de B Viktigt Frilufts område Klassning skala Minst två kriterier med värde 3 Minst två kriterier med värde 2, alternativt ett kriterium med värde 2 och ett kriterium med Klass värde 3 Click to add text 5 Klassificering Utgå ifrån värderingen av områdestyperna Klassning utifrån tre klasser C Övrigt frilufts område Uppfyller ej kraven för A och B D Ej klassificerat område Värdering ej möjlig/genomförd, motiv bör anges Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

21 6 Visualisering/ dokumentation Resultatet av kartläggningen bör dokumenteras och visualiseras. kortfattade beskrivningar av motiven för de värderingar som gjorts exempelvis upplevelsekvaliteter, känslighet eller potential. Kartunderlag ex digitalt Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

22 Kontakt och information Information Kontakter Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

23 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

24 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

25 Urbana ekosystemtjänster Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt

26 KULTURELLA TJÄNSTER - FRILUFTSLIV Hälsa och välmående 4.1 FYSISK HÄLSA 4.2 MENTALT VÄLBEFINNANDE 4.3 KUNSKAP OCH INSPIRATION 4.4 SOCIAL INTERAKTION 4.5 KULTURARV OCH IDENTITET

27 STÖDJANDE TJÄNSTER Förutsättningar för ekosystemtjänster 1.1 BIOLOGISK MÅNGFALD 1.2 EKOLOGISK SAMSPEL 1.3 LIVSMILJÖER 1.4 NATURLIGA KRETSLOPP 1.5 JORDMÅNSBILDNING

28 REGLERANDE TJÄNSTER Klimatanpassning och god miljö 2.1 REGLERING AV LOKALKLIMAT 2.2 EROSIONSSKYDD 2.3 SKYDD MOT EXTREMVÄDER 2.4 LUFTRENING 2.5 REGLERING AV BULLER 2.6 RENING OCH REGLERING AV VATTEN 2.7 POLLINERING 2.8 REGLERING AV SKADEDJUR OCH SKADEVÄXTER

29 FÖRSÖRJANDE TJÄNSTER Produkter från naturen 3.1 MATFÖRSÖRJNING 3.2 VATTENFÖRSÖRJNING 3.3 RÅVAROR 3.4 ENERGI

30 Vikten av att integrera ekosystemtjänster i planering, byggande och förvaltning

31

32

33 WORKSHOP MAGELUNGEN

34