QGYF BERÄKNA GRÖNYTEFAKTORN I QGIS

Transkript

1 QGYF BERÄKNA GRÖNYTEFAKTORN I QGIS

2 Medverkande i utvecklingen av QGYF Den här broschyren har tagits fram av föreningen C/O City. Du får gärna använda materialet, kom bara ihåg att ange C/O City som källa. C/O City verkar för att höja kunskapen kring hur ekosystemtjänster i staden bidrar till mer hållbara städer. Vi utvecklar verktyg och metoder för att enklare integrera ekosystemtjänster i stadsplanering och stadsbyggnad. Föreningen samlar aktörer som representerar kommuner, arkitekter, byggherrar, miljökonsulter och forskare. Tillsammans skapar vi mer hållbara städer. Läs mer om C/O Citys arbete och hur du kan bli medlem och delta i den fortsatta utvecklingen av ekosystemtjänster i staden på cocity.se Publicerad Projektledning Oskar Wallgren, projektledare (C/O City) Emmelie Nilsson, miljöplanerare (WSP) Arbetsgrupp Elena Marchenko, GIS-ingenjör (WSP) Elin Haettner, metodikutvecklare (White) Erik Edmark, GIS-ingenjör (WSP) Felicia Sjösten Harlin, ekolog (White) Malin Romo, hållbarhetsspecialist (White) Ulrika Stenkula, arkitekt (White) Deltagande kommuner Nacka kommun Stockholms stad Umeå kommun Vellinge kommun Expertgrupp Daniel Larsson, landskapsarkitekt (Sweco) Felix Brännlund, landskapsarkitekt (Landskapslaget) Helene Littke (Ekologigruppen) Foto framsida: Ulrika Stenkula 2

3 Ekosystemtjänster är de nyttor och produkter som människan får av naturens ekosystem! Bakgrund QGYF är ett verktyg som gör det möjligt att beräkna grönytefaktor (GYF) inom ett geografiskt informationssystem (GIS). Syftet är att effektivisera arbetet med grönytefaktorn, med kartläggning och visualisering av ekosystemtjänster och beräkning av GYF inom ett och samma verktyg. Tidsvinsten att beräkna en grönytefaktor med QGYF jämfört med traditionella beräkningar i Excel uppskattas till 30-70% beroende på projektets detaljeringsgrad och omfattning. Verktyget är idag inbyggt med C/O Citys grönytefaktor för stadsdelar (Allmän Platsmark). Verktyget riktar sig framför allt till planeringsprojekt på stadsdelsskalan och ytor som omfattas av områdesplanering. Det är även möjligt att använda verktyget inom befintliga bestånd eller på andra skalor, så som inom översiktsplanering och detaljplanering. Det går även att tillämpa verktyget på kvartersmark. En grönytefaktor på stadsdelsnivå gör det möjligt att ta fram välgrundade inriktningsbeslut för grönytefaktor i detaljplaneskedet, och i högre utsträckning trygga prioriterade ekosystemtjänster i kommande processer. Grönytefaktorn på stadsdelsskalan kan således utgöra bryggan mellan arbetet med ekosystemtjänster på kommunal skala och den som tar plats på detaljplanenivå. 3

4 Illustration: Josefina Söderberg/ C/O City STÖDJANDE REGLERANDE KULTURELLA FÖRSÖRJANDE ÖKAD BIOLOGISK MÅNGFALD VARIERADE HABITAT BULLERDÄMPNING LUFTRENING TEMPERATURREGLERING AVSTRESSANDE NATURLJUD REKREATION STADSODLING STRESSREDUKTION MATPRODUKTION STADSODLING MINSKAD EXPONERING UV-STRÅLNING BINDER CO2 ATTRAKTIVITET DAGVATTENREGLERING VATTENRENING ÖVERSVÄMNINGSSKYDD ÖKAD FYSISK RÖRELSE SOCIALA INTERAKTIONER NATURPEDAGOGIK

5 1 2 3 QGYF ERFARENHETER EKOSYSTEMTJÄNSTER QGYF 7 Ett planeringsverktyg för ekosystemtjänster 8 Manualen 9 Medverkande kommuner 11 Erfarenheter från pilotprojekten 12 Urbana ekosystemtjänster 15 Ekosystemtjänster och de globala målen 17 5

6 1 QGYF Foto: Ulrika Stenkula 6

7 QGYF Verktyget består av ett plugin till open source programmet Quantum GIS (QGIS). Pluginet finns publicerat på C/O Citys hemsida från och med sommaren Verktyget kan även nås direkt på QGIS hemsida, och är fritt tillgängligt för vem som helst att ladda ner, använda och vidareutveckla. Verktyget underlättar kartläggning, visualisering och planering av ekosystemtjänster. Verktyget är framtaget av White arkitekter och WSP på uppdrag av C/O City. Fyra kommuner har testat verktyget under utvecklingsfasen. En referensgrupp har granskat och kvalitetssäkrat arbetet löpande under projekttiden. I verktyget finns en teknisk manual som guidar dig igenom installation och användandet av QGYF. QGYF är ett transparent, uppföljningsbart verktyg som på ett systematiskt sätt möjliggör omhändertagande av ekosystemtjänster i planprocessens olika skeden - från kartläggning och målstyrning till genomförande, uppföljning och drift. Resultatet kan redovisas grafiskt som ytor, och i tabellform som siffror. QGYF riktar sig huvudsakligen till kommuner och andra markägare som avser att exploatera sin mark. Det rekommenderas att verktyget hanteras av stadsplanerare och landskapsarkitekter, men för att åstadkomma ett effektivt och kvalitetssäkrat arbete är det viktigt att involvera andra sakkunniga exempelvis ekologer, buller- och dagvattenexperter. Om QGYF 7

8 Om QGYF verktyget Ett planeringsverktyg för ekosystemtjänster I den staden ska många människor och funktioner samsas på begränsade ytor. QGYF uppmuntrar till mångfunktionella ytor och erbjuder en metod för att arbeta med flera viktiga frågor samtidigt, till exempel klimatanpassning och god ljudmiljö. Verktyget främjar samverkan mellan olika kompetensområden och uppmuntrar olika aktörer att gemensamt diskutera och skissa på lösningar. QGYF bidrar till att underlätta arbetet med att integrera urbana ekosystemtjänster i planering, och göra stadsgrönskan till en självklar komponent i de offentliga rummen. Verktyget kompletterar och visar vägen för grönytefaktorn för kvartersmark och möjliggör en mer heltäckande hantering av ekosystemtjänster på stadsdelsnivå. 8 Den komplexa staden - en sammanlänkning av biologiska, ekonomiska och sociala nätverk. Illustration: White

9 Användarmanualen Tillhörande verktyget finns en teknisk manual som tar dig igenom stegen för att beräkna en grönytefaktor på ditt projekt. Manualen ligger inbäddad i pluginet men går även att ladda ner via C/O Citys hemsida. Om QGYF QGYF BERÄKNA GRÖNYTEFAKTORN I QGIS TEKNISK MANUAL 9

10 2 ERFARENHETER Foto: Malin Romo 10

11 Medverkande kommuner QGYF har utvecklats i ett samarbete mellan en mångfald av kompetenser från C/O City. Sakkunniga experter har gett input till och granskat verktyget. Därtill har fyra piloter testat och gett feedback på verktyget. Erfarenheter Kommunerna som har deltagit är Nacka kommun, Stockholms stad, Umeå kommun och Vellinge kommnun. 11

12 Erfarenheter från pilotprojekten Erfarenheter Under våren 2019 fick de fyra pilotkommunerna testa QGYF under utvecklingsskedet. Återkopplingen från pilotanvändarna samlades in och utgjorde underlag till färdigställandet av verktyget. Deltagarna utgjordes av landskapsarkitekter, GIS-ingenjörer, stadsplanerare, projektledare, ekologer, drift med fler. Intresset för verktyget har varit stort, och flera deltagare har ställt sig positiva till implementering av verktyget i deras kommun. Att arbeta digitalt med grönytefaktorn och ekosystemtjänster menar flera har varit intressant och lärorikt. Verktyget kommer att hjälpa till att synliggöra ekosystemtjänster och bidra till en fördjupad dialog i planeringen hur man kan optimera grönytor vid exploatering. Det kommer bli enklare att arbeta med designförslag för att uppnå en viss GYF och man kommer kunna kolla att man nått det. 12

13 Verktyget är fint och lätt förstå. Symbolerna är fina och lätta att förstå. Det är bra att det finns en användarmanual kopplad till verktyget. Erfarenheter Verktyget kommer göra landskapskonsulternas jobb lättare samt göra det lättare att kontrollera deras resultat och diskutera alternativa lösningar/val. Trots liten erfarenhet av GIS/QGIS känns verktyget tydligt och ganska självinstruerande. 13

14 3 EKOSYSTEMTJÄNSTER Foto: Felicia Sjösten Harlin 14

15 E K O S Y S T E M TJ Ä N S TA N A LY S C E N T R A L S TA D E N Urban natur stärker omgivande ekosystem Vatten och växter reducerar och reglerar temperaturen i staden Växter reducerar smog och marknära ozon Gröna tak och väggar skyddar mot UVstrålning samt värmer och svalkar byggnader Grönområden ökar omgivande fastighetsvärden Lövverk minskar buller Urbana ekosystemtjänster Urbana ekosystemtjänster Växtlighet ger oss färre översvämningar Illustration: Josefina Söderberg/ C/O City Ekosystemtjänster är viktiga på flera sätt i den byggda miljön och bidrar med pollinering, naturlig vattenreglering, naturupplevelser och mat som frukt och grönsaker till exempel. Fler exempel ges i figuren ovan. Illustration: C/O City/White. Ekosystemtjänster är alla produkter och tjänster som naturens ekosystem ger människförsörjande an och som är grunden för vår välfärd och livskvalitet. Ekosystemtjänsterna är internaförsörjande är produkter och tjänster som vi får direkt från ekosystemen och Försörjande De är nödvändiga förutsättningar för att de tjänster övriga ekoekosystemtjänster är alla produkter och tjänster som tionellt klassificerade och delas in i fyra kategorier; stödjande, reglerande, försörjande som gör det möjligt för oss att leva på vårtjänster planet,ärdäribland energi, Försörjande produkterråvaror, och tjänster somvatten vi får systemtjänsterna ska kunna fungera. naturens ekosystem ger människan och som är grunden och kulturella ekosystemtjänster. och mat. direkt från ekosystemen och som gör det möjligt för oss för vår välfärd och livskvalitet. Ekosystemtjänsterna är att leva på vår planet, däribland råvaror, energi, vatten Reglerande Kulturella och mat. De reglerande tjänsterna handlar om ekosystemens förde stödjande tjänsterna utgörs av ekosystemens grundläggande funktioner, såsom kulturellaavtjänsterna måga till luftrening, pollinering,de förbättring lokalklimatdefinierar det välbefinnande vi får av naturen. De bidrar med ekosystemtjänster. Kulturella ochjordmånsbildning. skydd mot extremväder. bidrar till att trygga och biologisk mångfald, ekologiskt samspel, naturliga kretslopp och De De upplevelsevärden, ger kunskap och inspiration och är viktiga för år fysiska hälsa och De kulturella tjänsterna definierar det välbefinnande vi förbättra livsmiljö och är många gånger nog så effekstödjandeförutsättningar för att de övriga ekosystemtjänsterna är nödvändiga skavår kunna fungera. vårt mentala välbefinnande får av naturen. De bidrar med upplevelsevärden, ger tiva och lönsamma som tekniska lösningar. De stödjande tjänsterna utgörs av ekosystemens grundkunskap och inspiration och är viktiga för vår fysiska läggande funktioner, såsom biologisk mångfald, ekoloreglerande hälsa och vårt mentala välbefinnande. giskt samspel, naturliga kretslopp jordmånsbildning. De reglerande tjänsterna handlar om och ekosystemens förmåga till luftrening, pollinering, internationellt klassificerade och delas in i fyra kate- Stödjande gorier; stödjande, reglerande, försörjande och kulturella förbättring av lokalklimat och skydd mot extremväder. De bidrar till att trygga och förbättra vår livsmiljö och är många gånger nog så effektiva och lönsamma som tekniska lösningar Om ekosystemtjänster Biomassa binder CO2 Växtlighet minskar stress och ökar välmående

16 JÖER förutsättning för rs fortplantning, spridning. JÖER förutsättning för rs fortplantning, spridning. 1.2 EKOLOGISKT SAMSPEL 2.3 Samspel mellan två eller flera 2.4 arter T EXTREMVÄDERbidrar till ekosystemfunktioner. LUFTRENING h natur förebygger och ot extremväder 2.3 som vågor, T EXTREMVÄDER översvämning, l, skred och torka. h natur förebygger och ot extremväder som a vågor, översvämning, l, skred och torka. Om ekosystemtjänster MSPEL r flera arter nktioner. 3.3 ÅVAROR å land och i ch sediment. yddar 4.3jorden OCH s bort. INSPIRATION 1.4 NATURLIGA KRETSLOPP Ekosystemen möjliggör kretslopp av vatten, kol och 1.4näringsämnen 1.1 BIOLOGISK NATURLIGA som kväve MÅNGFALD KRETSLOPP och fosfor. Variationsrikedom Ekosystemen inom möjliggör arter, kretslopp mellan arter och av vatten, av ekosystem kol och näringsämnen möjliggör anpassning och som ger kväve motståndskraft. och fosfor. Växtlighet renar luft genom att filtrera och fånga 2.4 upp föroreningar. LUFTRENING Växtlighet renar luft genom att filtrera och fånga upp föroreningar. 1.3 LIVSMILJÖER 1.3 Livsmiljöer LIVSMILJÖER är en förutsättning för växtoch djurarters fortplantning, födosök Livsmiljöer är en förutsättning för och spridning. växt- och djurarters fortplantning, födosök och spridning. 3.4 ENERGI Grönska och natur förebygger och skyddar mot extremväder som storm, höga vågor, översvämning, 4.4 skyfall, SOCIAL skred och INTERAKTION torka. a och natur kan ge 1.5 JORDMÅNSBILDNINGEN Grönska och natur erbjuder n, kunskap 4.3 och öka 1.5mötesplatser 4.4 Ekosystemens organismer bryter ned för material människor av e SLOPP OCH för ekosystemens INSPIRATIONJORDMÅNSBILDNINGEN SOCIAL olika bakgrund INTERAKTION och åldrar. på och i marken och frigör näringsämnen. d och betydelse för r a kretslopp och natur kan ge Ekosystemens organismer Grönska bryter och natur erbjuder människan. gsämnen n, kunskap och öka ned material på och mötesplatser i marken och för människor av sfor. e för ekosystemens frigör näringsämnen. olika bakgrund och åldrar. Variationsrikedom inom arter, mellan arter och av ekosystem möjliggör anpassning 1.1 och ger BIOLOGISK motståndskraft. MÅNGFALD Variationsrikedom inom arter, mellan arter och av ekosystem 1.5 möjliggör anpassning och ger motståndskraft. JORDMÅNSBILDNINGEN Ekosystemens organismer bryter ned material på 1.5 och i marken och JORDMÅNSBILDNINGEN frigör 2.1 näringsämnen. REGLERING AV LOKALKLIMAT Ekosystemens Grönska organismer och natur bryter bidrar lokalt till ned material jämnare på och temperatur, i marken och ökad luft- fuktighet, frigör näringsämnen. skugga och vindskydd. 2.1 REGLERING AV LOKALKLIMAT Grönska och natur bidrar lokalt till jämnare temperatur, ökad luftfuktighet, skugga och vindskydd. 2.1 REGLERING AV LOKALKLIMAT Grönska och natur bidrar lokalt till 2.5 jämnare REGLERING temperatur, AV ökad BULLER luftfuktighet, Växtlighet och skugga icke 2.5och hårdgjord vindskydd. mark dämpar REGLERING buller och AV skapar BULLER lugnare miljöer Växtlighet för och människor icke hårdgjord och djur. mark dämpar buller och 2.5skapar lugnare REGLERING miljöer för människor AV BULLER och djur. Växtlighet och icke hårdgjord mark dämpar buller och skapar lugnare miljöer för människor och djur. 3.1 MATFÖRSÖRJNING Ekosystemen ger oss mat genom Ekosystemen lagrar, renar och 1.4möjligheter 3.1 MATFÖRSÖRJNING till odling, djurhållning, reglerar VATTENFÖRSÖRJNING tillgången till vatten för 3.2 NATURLIGA Ekosystemen fiske KRETSLOPP MATFÖRSÖRJNING ger och oss jakt. mat genom JORDMÅNSBILDNINGEN Ekosystemen dricksvatten, VATTENFÖRSÖRJNING lagrar, bevattning renar av och grödor reglerar och andra ändamål. möjligheter till odling, djurhållning, fiske tillgången till vatten för dricksvatten, Ekosystemen möjliggör kretslopp Ekosystemens organismer bryter Ekosystemen ger oss mat genom Ekosystemen lagrar, renar och av vatten, kol och näringsämnen och jakt. ned material på och bevattning i marken av och grödor och andra ändamål. möjligheter till odling, djurhållning, reglerar tillgången till vatten för som kväve och fosfor. frigör näringsämnen. fiske och jakt. dricksvatten, bevattning av grödor och andra ändamål. h djur ger oss råvaror Ved, grödor och biologiska rial som 3.3 virke, läder, restprodukter kan 3.4ge oss värme ikalier ÅVAROR och gödsel. och energi ENERGI genom biogas och andra bränslen. h djur ger oss råvaror Ved, grödor och biologiska rial som virke, läder, restprodukter kan ge oss värme ikalier och gödsel. 1.4 NATURLIGA och KRETSLOPP energi genom biogas och FYSISK HÄLSA Ekosystemen möjliggör kretslopp andra av bränslen. vatten, 4.1 R NATURLIGA KRETSLOPP JORDMÅNSBILDNINGEN Grönska och natur gynnar fysisk kol och näringsämnen som kväve och fosfor. FYSISK HÄLSA aktivitet som motion, lek och friluftsliv. ättning för Ekosystemen möjliggör kretslopp Ekosystemens organismer bryter Grönska och natur gynnar fysisk plantning, av vatten, kol och näringsämnen ned material på och i marken och aktivitet som motion, lek och ning. som kväve och 2.3 fosfor. frigör näringsämnen friluftsliv. KYDD SKYDD MOT EXTREMVÄDER LUFTRENING FYSISK HÄLSA Växtlighet Grönska renar luft och genom natur gynnar att fysisk filtrera och fånga aktivitet upp som föroreningar. motion, lek och friluftsliv. 4.5 KULTURARV OCH IDENTITET 4.5 Grönska KULTURARV och natur OCH skapar IDENTITET attraktiva miljöer, bidrar till den 4.5 Grönska och natur skapar attraktiva lokala identiteten miljöer, bidrar till KULTURARV och är del OCH av kulturarvet. IDENTITET den lokala identiteten och är en del av kulturarvet. Grönska och natur skapar attraktiva miljöer, bidrar till den lokala identiteten och är en del av kulturarvet. Samspel mellan två eller flera arter bidrar till ekosystemfunktioner. 1.2 EKOLOGISKT SAMSPEL Samspel mellan två eller flera arter bidrar till ekosystemfunktioner. 2.2 EROSIONSSKYDD Växternas rötter på land och i vatten binder jord och sediment. Blad och grenar skyddar jorden från att sköljas bort. 2.2 EROSIONSSKYDD Växternas rötter på land och i vatten binder jord och sediment. 2.2 Blad och grenar skyddar jorden EROSIONSSKYDD från att sköljas bort. Växternas rötter på land och i 2.6 RENING vatten OCH binder REGLERING jord och sediment. AV VATTEN Våtmarker, Blad grönområden och grenar 2.6och skyddar andra jorden ekosystem RENING från OCH att sköljas REGLERING bort. fördröjer, filtrerar och renar vatten från föroreningar samt AV förebygger VATTENöversvämningar, Våtmarker, erosion grönområden 2.6 och torka. och RENING andra ekosystem OCH fördröjer, REGLERING filtrerar och renar AV vatten VATTEN från föroreningar samt förebygger översvämningar, Våtmarker, grönområden och erosion och torka. andra ekosystem fördröjer, filtrerar och renar vatten från föroreningar samt förebygger 3.2 översvämningar, VATTENFÖRSÖRJNING erosion och torka. 4.2 MENTALT VÄLBEFINNADE Vistelse i grönska 4.2och natur främjar hälsa, MENTALT välbefinnande VÄLBEFINNADE och mental Vistelse återhämtning. i grönska och natur främjar hälsa, välbefinnande och mental återhämtning. REGLERING MENTALT AV BULLER VÄLBEFINNADE Växtlighet och Vistelse icke hårdgjord i grönska mark och natur dämpar buller främjar och hälsa, skapar välbefinnande lugnare och miljöer för människor mental återhämtning. och djur. 16 Livsmiljöer är en förutsättning för växt- och djurarters fortplantning, födosök och 1.3spridning. LIVSMILJÖER Livsmiljöer är en förutsättning för växt- och djurarters fortplantning, födosök och spridning. 2.3 SKYDD MOT EXTREMVÄDER Grönska och natur förebygger och skyddar mot extremväder som storm, höga vågor, översvämning, skyfall, skred och torka. 2.3 SKYDD MOT EXTREMVÄDER Grönska och natur förebygger och skyddar mot extremväder som 2.3 storm, höga vågor, översvämning, SKYDD skyfall, MOT skred EXTREMVÄDER och torka. Grönska och natur förebygger och skyddar 2.7 mot POLLINERING extremväder som Insekter storm, pollinerar höga vågor, 2.7 blommande översvämning, växter som skyfall, POLLINERING skred och torka. utvecklar frukt, bär och frö för växtens fortplantning Insekter pollinerar och för produktion blommande av mat till växter som människor utvecklar 2.7 och frukt, djur. bär och frö för växtens POLLINERING fortplantning och för produktion av mat till människor Insekter pollinerar blommande och djur. växter som utvecklar frukt, bär och frö för växtens fortplantning och för produktion av mat till människor och 3.3 djur. RÅVAROR Växter och djur ger oss råvaror och material 3.3 RÅVAROR som virke, läder, 3.3 Växter biokemikalier och djur ger och oss gödsel. råvaror och RÅVAROR material som virke, läder, biokemikalier Växter och djur gödsel. ger oss råvaror och material som virke, läder, biokemikalier och gödsel. 4.3 KUNSKAP OCH INSPIRATION Grönska och natur 4.3 kan ge inspiration, KUNSKAP kunskap och OCH öka INSPIRATION förståelse för ekosystemens Grönska samband och natur kan och ge betydelse inspiration, 2.6för människan. kunskap och öka 4.3 förståelse för ekosystemens RENING KUNSKAP OCH samband REGLERING OCH och betydelse INSPIRATION för AV VATTEN människan. Grönska och natur kan ge Våtmarker, inspiration, grönområden kunskap och och öka andra ekosystem förståelse fördröjer, ekosystemens filtrerar och renar vatten samband från föroreningar och betydelse för samt förebygger översvämningar, människan. erosion och torka. Ekosystemen möjliggör kretslopp av vatten, kol och näringsämnen som kväve 1.4och fosfor. NATURLIGA KRETSLOPP Ekosystemen möjliggör kretslopp av vatten, kol och näringsämnen som kväve och fosfor. Prioriterade ekosystemtjänster i ekosystemtjänstanalysen för Centralstaden. 2.4 LUFTRENING Växtlighet renar luft genom att filtrera och fånga upp föroreningar. 2.4 LUFTRENING Växtlighet renar luft genom att filtrera och fånga upp föroreningar. 2.4 LUFTRENING Växtlighet renar luft genom att 2.8 REGLERING filtrera och fånga AV upp SKADEDJUR föroreningar. OCH VÄXTER 2.8 Djur REGLERING och andra organismer AV SKADEDJUR kan reglera och minska OCH mängden VÄXTER skadedjur, skadeväxter Djur och andra och 2.8 sjukdomsbärare. organismer kan REGLERING reglera och minska AV SKADEDJUR mängden skadedjur, OCH skadeväxter VÄXTER och sjukdomsbärare. Djur och andra organismer kan reglera och minska mängden skadedjur, skadeväxter och sjukdomsbärare. 3.4 ENERGI Ved, grödor och biologiska restprodukter 3.4 ENERGI kan ge oss värme 3.4 Ved, grödor och energi och biologiska genom biogas restprodukter och ENERGI kan ge oss värme andra bränslen. och energi genom biogas Ved, grödor och andra och biologiska bränslen. restprodukter kan ge oss värme och energi genom biogas och andra bränslen. 4.4 SOCIAL INTERAKTION Grönska och 4.4 natur erbjuder mötesplatser SOCIAL för INTERAKTION människor av olika Grönska bakgrund och och natur åldrar. erbjuder mötesplatser för människor av olika bakgrund och åldrar. POLLINERING SOCIAL INTERAKTION Insekter pollinerar Grönska blommande och natur erbjuder växter som utvecklar mötesplatser frukt, för bär människor och av frö för växtens olika fortplantning bakgrund och och för åldrar. produktion av mat till människor och djur. 9 Ekos ned m JOR Ekos ned REG D

17 Globala målen Globala målen De globala målen från Agenda Illustration som visar vilka ekosystemtjänster som bidrar till att uppnå vilka av de Globala målen. Diagrammet har tagits fram av Boverket i samarbete med Naturvårdsverket och C/O City. Om ekosystemtjänster Sedan 2015 har världens ledare enats om flera globala agendor för hållbar utveckling, som klimatavtalet i Paris, Agenda 2030 och The New Urban Agenda. Om man ska leva upp till de ambitiösa målen och visionerna ska bli verklighet, beror till stor del på om vi lyckas leva i samklang med ekosystemen. Urbaniseringen är kraftfull och pågående. Välfungerande ekosystemtjänster och förvaltning av dessa har fått en ökad betydelse när det gäller att anpassa våra städer efter och reagera på den kraftigare klimatpåverkan och de utmaningar som kommer med ett förändrat klimat. De Globala målen är världens mest ambitiösa plan för att skapa en hållbar framtid. De 17 målen är inte bara beroende av varandra, de är beroende av fungerande och friska ekosystem. Ekosystemen utgör grunden för allt liv på jorden. Växterna skapar syret vi andas och vattnet vi dricker. Bin och andra insekter pollinerar våra grödor och maskar och mikroorganismer gör våra jordar bördiga. Naturen ger oss god hälsa och välbefinnande. Genom att stärka ekosystemen bidrar vi till att uppnå de Globala målen. De Globala målen kan bara nås om vi arbetar tillsammans. Både människor emellan men också med naturen. Endast när vi tar hänsyn till och hjälp av naturen och dess funktioner i vår samhällsplanering kan vi skapa en vacker, hälsosam och hållbar värld. 17

18 Vill du vara med och driva utvecklingen inom urbana ekosystemtjänster? C/O City är sedan 2018 en medlemsägd förening och nationell plattform för arbetet med urbana ekosystemtjänster. Arbete som drivs inom C/O City är på beslut av föreningens medlemmar och styrelse. Vill du påverka hur QGYF och andra projekt tas vidare? Gå med idag och delta i den fortsatt utvecklingen! info@cocity.se C/O City är en förening som arbetar för att ta fram kunskap och sprida metoder för hur stadsnatur kan bidra till mer hållbara städer. Vår vision är att C/O City ska utvecklas till den naturliga mötesplatsen och kunskapsplattformen för alla som verkar inom samhällsbyggnad och som är övertygade om att naturbaserade lösningar har en viktig och nödvändig roll att spela i morgondagens urbana miljö. C/O City verkar helt utan kommersiella intressen. Föreningen C/O City arbetar utifrån de behov som medlemmarna formulerar och de utmaningar som klimatförändringar och andra förändringar innebär för vår urbana miljö. 18

19 Foto: Felicia Sjösten Harlin

20 20