Ketterän kokeilun nimi: Stödgrupp för barn som upplevt skilsmässa Kokeilun toteutusalue (maantieteellinen): Raseborg Kokeilun ajanjakso: 2018

Transkript

1 Uudenmaan LAPE / Ketterät kokeilut tuloskortti Ketterän kokeilun nimi: Stödgrupp för barn som upplevt skilsmässa Kokeilun toteutusalue (maantieteellinen): Raseborg Kokeilun ajanjakso: 2018 Päivämäärä: Versio: 1 Tuloskortin on laatinut: Kristina Gröning-Johansson (Familjecentret i Raseborg) och Pia Graniittiaho (Barnavårdsföreningen i Finland r.f., BF) Lyhyt kuvaus kokeilun tarpeen havaitsemisesta ja historiasta: Varje år slutar ca hälften av äktenskapen och samboförhållandena i separation. Det innebär att många barn påverkas av föräldrarnas separation. Många barn upplever sig ensamma efter föräldrarnas separation och de tar ofta på sig skulden för föräldrarnas skilsmässa. Det kan bli en psykisk börda för barnet ända upp i vuxen ålder. Asia jota kokeilulla halutaan muuttaa Målsättningen är att stödja barn att hantera sin livssituation och nya vardag efter skilsmässan. Många barn upplever sig ensamma efter en skilsmässa. Stödgruppen ger barnen en möjlighet att träffa andra i liknande situation. Vi påminner också om att det aldrig är barnens fel att vuxna separerar, det är alltid något som sker mellan vuxna. Vi fokuserar mycket Nykytila Tavoitetila Ihannetila Toimenpiteet Arviointi Mittari/Seurantatapa Vi behöver förbättra Barnavårdsföreningen Ordna en Ordna en informationen och Statistik över antalet har svenskspråkig stödgrupp för samarbetet med Raseborgs deltagare och antalet oregelbundet stödgrupp för barn varje stad så att professionella träffar som kan ordnat grupper i barn varje år termin med 6-8 som möter barn och variera beroende på regionen. Vi har för 4-8 deltagare/grupp. föräldrar vet att de kan deltagarnas ålder. Vi inte hittat de bästa deltagare. Beroende på kontakta BF med förfrågan bokför familjeträffar samarbetsformerna Gruppen kan finansiering är om grupp. Genom ett aktivt före, under och efter med Raseborgs ordnas i skola, det möjligt att samarbete med personal gruppen. stad vilket har lett daghem eller i ordna en svensk- kan vi lättare tillsammans till att få grupper annat lämpligt och en hitta de barn och familjer i I barngruppen har förverkligats utrymme. finskspråkig behov av stöd. Vid behov använder vi ett trots att resurser grupp varje år. kan grupper beställas till formulär som visar och finansiering har t.ex. skolor eller dagis om hur barnet har funnits. man märker att det finns anpassat sig till många barn som har en föräldrarnas liknande livssituation. skilsmässa BF kan ge bättre information till professionella om gruppens struktur och innehåll underlättar för dem som i vardagen möter barn Barnen fyller i en utvärdering efter grupp. Föräldrar fyller i en Tarkastelupiste ja vastuuhenkilö(t) Sommaren 2018 Socialarbetare, Kristina Gröning- Johansson Sakkunnig inom barn- och familjearbete, Pia Graniittiaho

2 på det positiva och blickar framåt för att stärka känslan av att livet kan bli bra även om föräldrarna har separerat. och familjer som hör till målgruppen att motivera och berätta vilka fördelarna är för barn att delta. Det kan vara avgörande för att sänka tröskeln att komma med i stödgrupp. Genom bättre samarbete kan BF och Raseborgs stad tillsammans utveckla ett mer fungerande och aktivt arbetssätt. Det är av betydelse att Raseborgs personal aktivt delar ansvaret för att skapa en bättre kommunikation med familjearbetare, med personal i dagvård och i skola. utvärdering efter grupp. Ledarna fyller i en utvärdering efter grupp. Eventuell beställare fyller i en utvärdering efter grupp.

3 Paranna Suunnittele Arvioi Toteuta Kuva PDCA (Mukaillen Karlöf & Lövingson 2004, 183.) Demingin ympyrän mallin (plan, act, do, tsheck) ajatuksena on analysoida ja mitata prosesseja ja saada tietoa poikkeamista asiakkaiden vaatimuksissa (Karlöf & Lövingsson 2004, 183). 1. Kuvatkaa ketterä kokeilu tuloskortille. 2. Työryhmä itse määrittää sen, montako tarkastuspistettä kokeilulla on ja kuinka monta kertaa tuloskorttia päivitetään. 3. Tuloskortin päivittämisen yhteydessä tallettakaa uusi versio säilyttäen vanha, jotta prosessi säilyy näkyvissä. 4. Työryhmän nimi riittää, osallistujia ei tarvitse eritellä. 5. Lähettäkää tuloskortti hankepäällikölle 6. Kokeilun viimeisessä tarkastuspisteessä miettikää, onko kokeilua tarpeen juurruttaa luokaa siinä tapauksessa juurruttamisen suunnitelma samalla tuloskorttipohjalla. 7. Kokeilun päättyessä suorittakaa arviointi ja lähettäkää se hankepäällikölle

4 Uudenmaan LAPE / Ketterät kokeilut loppuarviointi Ketterän kokeilun nimi: Stödgrupp för barn som upplevt skilsmässa Kokeilun toteutusalue (maantieteellinen): Raseborg Kokeilun ajanjakso: 2018 Päivämäärä: Arvioinnin on laatinut: Pia Graniittiaho och Kristina Gröning-Johansson Lyhyt kuvaus kokeilun tarpeen havaitsemisesta ja historiasta: Varje år slutar ca hälften av äktenskapen och samboförhållandena i separation. Det innebär att många barn påverkas av föräldrarnas separation. Många barn upplever sig ensamma efter föräldrarnas separation och de tar ofta på sig skulden för föräldrarnas skilsmässa. Det kan bli en psykisk börda för barnet ända upp i vuxen ålder. Ketterät kokeilut vaihe 1. Kokeilun sujuminen: Ketterä-försöket har gått bra, vi hade två grupper med sammanlagt 13 barn våren 2018 i Raseborg. 2. Odotetut ja Föreningen har i över 15 år erbjudet stödgrupper för barn och har odottamattomat genom åren sett att nyttan för barnen är stor. Efter varje grupp får hyödyt: föräldrarna fylla i ett utvärderingsformulär. Enligt utvärderingen av vårens grupper upplever 71 % av föräldrarna att deras barn nu har lättare att förstå vad föräldrarnas skilsmässa innebär och 29 % uppger att barnen delvis förstår vad föräldrarnas skilsmässa innebär. 86 % av föräldrarna upplever att barnen har fått fler redskap att hantera skilsmässan och 72 % säger att de pratar mer om skilsmässan hemma än förut. 3. Kokeilun aikana havaitut haasteet ja keinot niiden ratkaisemiseksi: Ledarnas utvärdering visar att barnen under grupprocessen blir mer trygga och avslappande att prata om föräldrarnas separation och känner sig mer trygga att uttrycka sina egna känslor och upplevelser. Genom att få träffa andra barn i liknande situation, få stöd i att hantera sin livssituation och vardag och få hjälp att blicka framåt och se att livet kan bli bra även om föräldrarna har skilt sig har vi möjlighet att minska den psykiska bördan för barnet. En stor utmaning är att nå målgruppen. Ett aktivt och positivt samarbete med professionella i kommunen är viktigt för att lyckas ordna grupper. Vi har ännu en del att göra när det gäller kommunikation och information. Genom bättre kunskap kan vi också höja trygghetskänslan för barn och familjer. Det finns fortfarande en viss rädsla och misstänksamhet att be om hjälp i samband med skilsmässa, och en del föräldrar uttrycker oro och misstänksamhet kring vad nyttan för barn att delta egentligen är. En del är oroliga för

5 4. Kokeilun aikana havaitut esteet ja ongelmat joita ei kyetty ratkaisemaan. 5. Kokeilun laajeneminen / supistuminen kokeiluaikana: 6. Asiat joiden koitte edistävän kokeilua: att stödgruppen till och med kan förvärra barnens situation. Ett gott samarbete inom och med kommunen och ett gott rykte gällande nyttan är viktigt. Ju bättre professionella känner till gruppen, desto lättare är det för dem att marknadsföra den för föräldrar och barn. Barnavårdsföreningen kan jobba mer för att göra stödgruppen för barn känd bland både professionella och föräldrar. Bättre kunskap om gruppens innehåll, struktur och resultat gör det smidigare att ge information och hitta deltagare. Vi upplever att informationsgången är en utmaning men inte ett hinder. Vårt mål under försöksperioden var att ordna en grupp per termin. Vi hade två grupper under våren Det känns realistiskt att kunna ordna 1-2 grupper/termin i Raseborg på finska och/eller svenska. Närvaro från Barnavårdsföreningens sida på olika Lape-möten i Raseborg där vi träffade personal från många olika sektorer har gjort det lättare att sprida kunskap om vår stödgrupp för barn som upplevt skilsmässa. Försöksperioden har lett till att vi har nått många professionella i kommunen. Inställningen till stödgruppen och till samarbete har varit positivt. Vi har hittat nya kanaler och blivit bättre på att ta direktkontakt. För att skapa en kontinuitet i verksamheten kan Barnavårdsföreningen också titta på de egna strukturerna för hur och när vi ordnar grupper. Genom att varje termin regelbundet kunna ordna grupper blir det mer flexibelt för familjerna att anmäla sina barn just när behovet är som störst och tidpunkten mest lämplig. Genom att ge tydlig information när grupper startar är det lättare för professionella att erbjuda verksamhetsformen till familjer. En positiv erfarenhet är att ålderskillnaden kan vara ganska stor, större än vi tidigare har tänkt. Barn i åldern 6-12 år kan gå i samma grupp. Med en bra planering och mångsidigt innehåll har åldersskillnad inte varit ett hinder. Det ger oss större möjligheter att erbjuda stödgrupper eftersom barnets ålder inte utesluter eller

6 Lapsivaikutusten arviointi Juurruttamissuunnitelma begränsar deltagande. 7. Asiat joiden koitte Största hindret är att hitta målgruppen just då när de enskilda estävän/vaikeuttavan familjerna behöver stöd eller är motiverade att delta. Ett annat kokeilua: hinder är att motivera föräldrar och barn Det är viktigt att de känner trygghet och har fått en tydligare och mer sanningsenlig bild av nyttan med att barnen deltar. 8. Kokeilun odotetut Barnets bästa är alltid det viktigaste när vi planerar grupper. Det lapsivaikutukset: gäller gruppens storlek, innehåll, längd, tidpunkt och hur många ledare som behövs. I gruppen är barnets upplevelser i fokus. Det är viktigt att båda föräldrarna ger barnet lov att delta. När barnet har föräldrarnas tillåtelse att delta är det lättare för barnet att prata om sina upplevelser och känslor. Vi avslutar alla grupper med familjeträffar och funderar tillsammans med föräldrar och barn på den nuvarande situationen, på framtiden och eventuella stödbehov. Genom att lyfta fram barnens behov och situation i samband med skilsmässa/separation kan vi skapa en mer stressfri vardag för barnet. 9. Kokeilun jatkuminen: Barnavårdsföreningen kommer att jobba vidare för att kunna ordna 1-2 grupper/termin på svenska och/eller finska i Raseborg. Finansieringen är en viktig del och just nu har vi möjlighet att erbjuda grupperna kostnadsfritt. Täyttöohje; 1. Kokeilun sujuminen: Kuinka kokeilu sujui? Kuvaile adjektiivein. Kuvaile mitä saatiin aikaan. 2. Odotetut ja odottamattomat hyödyt: Kerro lyhyesti siitä, mitä suoria hyötyjä on havaittavissa. Ennakoi ja oleta, kerro myös millaisia oletettuja hyötyjä uskotaan kokeilulla olevan havaittavissa myöhemmin. Millaisissa mittareissa ja milloin uskotte hyötyjen näkyvän? 3. Kokeilun aikana havaitut haasteet ja keinot niiden ratkaisemiseksi.

7 4. Kokeilun aikana havaitut esteet ja ongelmat joita ei kyetty ratkaisemaan. Kuvaile myös mitä olisi pitänyt olla toisin, jotta ratkaiseminen olisi ollut mahdollista. Esim. oliko raha- tai tahtotila asia, vai esim. lainsäädännöllinen asia. 5. Kokeilun laajeneminen / supistuminen kokeiluaikana: Laajeniko / supistuiko kokeilu maantieteellisesti tai sisällöllisesti kokeiluaikana? Miksi? 6. Asiat joiden koitte edistävän kokeilua: Kuvailkaa myös sattumia ja nk. onnenkantamoisia. 7. Asiat joiden koitte estävän/vaikeuttavan kokeilua: Kuvailkaa myös asenteita ja epäselvältäkin tuntuvia asioita, kuten innostuksen hiipuminen tai hankalat yhteistyösuhteet. 8. Kokeilun odotetut lapsivaikutukset: Kuvailkaa odotettuja lapsivaikutuksia ja indikaattoreita joiden uskotte todentavan vaikutuksia tulevaisuudessa, milloin? 9. Kokeilun jatkuminen: Onko kokeilun muuttaminen pysyväksi käytänteeksi mahdollista ja järkevää? Miksi? Millaisia kustannuksia juurruttaminen aiheuttaa? Miten juurruttaminen/vakiinnuttaminen mahdollistuu? Kuka / mikä taho jää kokeilun isännäksi? Vaatiiko kokeilu jälkiseurantaa? Vaatiiko vakiinnuttaminen päätöksentekoa kunnalta? Vaatiiko vakiinnuttaminen päätöksentekoa maakunnalta?