Lightbeams - en genomsiktlig opera i Galärparken

Transkript

1 Lightbeams - en genomsiktlig opera i Galärparken lärare: cesár patín / anna karin edblom. inlämningsdatum:

2 Den stara salongen är invändigt klädd med sinuscorrugerad glasfiber eller plexiglas. Solfångaren av sinuscorrugerad mattsvart plåt för bästa prestanda - fångar sol på samma sätt som salongen invändigt diffuserar ljud - med samma material. Två olika men båda reflekterande användingar. En vindsnurra av glas driver luften upp i skorstenarna. Överskottet av energi tas om hand av generatorer och luftströmmen regleras genom en vindmätare kopplad digitalt till ett spjäll. Betongelementen har ingjutna svetsbeslag, samt gedigen armering där emellan. Taken över innergårdarna kan fällas upp ytterligare och släppa in sol - detta genom centralt placerad hydralik. Takets nederkanter rullar på valsar. Den södra halvan av respektive fälltak är täckt med solceller, vilket ger skugga och energi. Moskén i Cordoba har varit en vägledande referens gällande såväl taklösning, som parkmiljön utanför - samt samspelet mellan den slutna volymen nedsänkt inuti den öppna. Valet att förlägga operan vid den absoluta kajkanten i Galärparken kommer sig utav ett resonemang kring ljus och insyn. Genom att låta byggnaden ta hela det utstickande partiet av kajen i anspråk öppnar sig möjligheten att låta ljusschakt löpa genom byggnaden i vattennivå. Eftersom programmet är omfattande och scenvolymerna ofrånkomligt stora så skulle byggnaden ofrånkomligen bli djup. Jag började att skissa med de ljusa delarna av byggnaden och lät detta bli centralt processen igenom. Frågan infann sig snart huruvida ljust måste vara offentligt, eller om schakten kunde vara privata tillträdesmässigt men offentliga gällande insyn. En utredning antydde att nära nog det enda som inte tålde fullt ljus var själva scenvolymerna. Genom att perforera även dessa kunde den privata sfären i salongerna accentueras, samtidigt som ljustunnlarna skapade en magisk känsla och kunde fungera som salongsbelysning då dörrarna var öppna före och efter föreställning. En annan ledstjärna i arbetet har varit tanken på den gratisresurs som byggnaden kan innebära i inspirationssyfte. De som arbetar blir sedda i sin gärning - samtidigt som nyfikenhet väcks kring de mycket varierande arbetsuppgifter och yrken som en opera inrymmer. Tanken och förhoppningen är att detta ska leda till ökat intresse för opera även hos en otippad publik. Självklart hoppas jag även att en transparent byggnad bidrar till ökad sammanhällning på arbetsplatsen och ska motverka hierarkier.

3 inluft - turbulerande glas Dominerande vindriktning En publik funktion är möjligheten som ges att ta del av operans alla verksamheter från den högt frekventerade Strandvägen. Isolering Korrugerad aluminium eller mattsvart plåt Slutet luftsystem tidsstyrd reflektor klädd med solceller, med huvudsaklig uppgift att reflektera värme mot luftvärmaren i fasaden ovanför Glassnurror på taket i anslutning till schakten skulle kunna generera ström samt driva var sin fläkt. Operan är en relativt täckt byggnad på utsidan emedan den är en glasbyggnad inuti. Söderfasaden täcks utav solfångare som kan generera sjuttiogradig värme. Dessa fungerar som solskydd och har reflektorer som är täckta med solceller. Dessa reflektorer skärmar av de underliggande fönstren för att öka genomsiktligheten. På norrfasaden har detta i väss mån uppnåtts genom att låta bjälklaget sticka ut en extra Vintersystem En vindmätare kopplad till ett enkelt dataprogram, skulle kunna reglera ett spjäll tills dess att vindmätaren visar att den önskade luftströmningen är uppnådd. System sommartid: Kall luft tas in genom del av grundläggningen under marknivå. Den förs in i rumsligheterna mellan korridorerna för att sedan vandra ut i korridorerna och upp genom glasskorstenarna ouch ut. Garaget har ett liknande men separat system och utluften passerar direkt från garaget genom skorstenarna utan att gå in i byggnaden. meter. Väst och östfasaden är täckta med solceller där insyn inte är önskad. En kajpromenad leder rätt in i den stora salongen, och trappor fån marknivån erbjuder sittplatser i solen. Sommarsystem System vintertid: Varmluft tas från soldrivna luftvärmare på söder fasad och på samma sätt som ovan nämnt med den skillnaden att luften skickas ned i garaget via utanpåliggande nuturligt kylda glasschakt innan den släpps ut via garagets separata system.

4 Jag har valt att skapa salonger av skolådetyp, då bra akustik är bland det viktigaste för att attrahera namnkunniga dirigenter och viruosa instrumentalister och sångare. Gemensamt för världens tre akustikmässigt bästa salar är: Balkonger som löper hela vägen fram till scenen. Detta skapar en ideal fördröjning av ljudet som reflekteras mot balkongernas undersidor - och det direkta ljudet. Raka stolsrader är akustikmässigt överlägsna salonger i solfjädersform. Hårda material på väggarna. Ornament på väggarna. Förenklat här genom korrugerad plexi. Höj höjd mellan undertak och yttertak, där ljudet kan klinga ut. Reflektor ovanför scenen.

5 Situationsplan i skala 1:2000

6 Fasad SYD (alla i skala 1: 1000 Fasad ÖST Fasad VÄST Fasad NORD

7 Diagrammet till vänster visar den faktiska upplevelsen av den obrutna vertikaliteten som skapas utav Nordiska museet tillsammans med operan och hur detta skulle kunna länkas samman med trädrader på väl valda platser och i enlighet med de två byggnadernas inneboende riktningar. Det högra diagrammet är ett schematiskt förslag på ett resonemang kring detta. Träden i opera parken som syns på situationsplanen är planterade i enlighet med dessa diagram. Överdäckningen som leder från rondellen i till lanstbilsangöringen bakom scenen följer också detta system.

8 Entréplan i skala 1:400

9 Skissmodell för grundarrangemang av de horisontella ljusschakten. Entréplan i skala 1:400

10

11 Grid: horisontell kommunikation, samt horisontellt ljusintag. 5 meter breda korridorer med 20*20 meter ytor att disponera för övriga programmet. Ljus når in i salongerna via horisontella schakt. Dessa kan stängas vid föreställning. Detta grid förskjut en halv enhet per våningsplan. Där korridorerna möts skapas ljusschakt. Där tas kraften ned. Där sker vertikal kommunikation. Vierendeelfackverk i rumshöjd lagda om lott skapar strukturen. Detta framstår såsom pelargångar i glas. En glasbyggnad på insidan men med skal relaterat till funktion. Täckt med semitransparenta solceller på södersidan etc. En genomsiktlig byggnad utan ljushierarki. Transparens mellan verksamheterna. Ljus är inte alltid offentligt, stängt är inte alltid privat.

12

13 Siktlinje inifrån och ut Grön pil visar varifrån verksamheterna i illustrationen upplevs visuellt i detta exempel. Förtydligande av del av schemat till vänster, med specefika verksamheter i enlighet med detta. Balettsal Privat med VISUELLT, RÖRELSE av kroppar Perukmakeri / kostym Privat med VISUELLT De i diagrammet vertikala siktlinjerna kan upplevas från Strandvägens kaj likväl som inifrån byggnaden. Diverse övningsrum (i detta fall tuba) Sidoscen Privat VISUELLT Privat med insyn Med fördel placeras minst två enheter ur kategorin Visuellt med rörelse av kroppar i dessa ljuskorridorer. Orkesterdike Målarsal Privat VISUELLT, RÖRELSE av kroppar Privat VISUELLT Siktlinje inifrån och ut På så sätt kommer byggnade alltid att förmedla en känsla av stor aktivitet och liv och rörelse till förbipasserande på strandvägen eller i parken. Pausbar Garderob Offentligt VISUELLT, RÖRELSE av kroppar Offentligt med insyn Toaletter Butik Offentligt mörkt, eller utan insyn Offentligt VISUELLT, RÖRELSE av kroppar Våningsfoajé Offentligt med insyn Siktlinje inifrån och ut SAMT - utifrån och in Diagramatisk undersökning utav lämplig placering av de olika verksamheterna. Exempelvis placeras kategorin Ljust privat/offentligt med visuellt värde samt rörelse förslagsvis i ljus-schakt riktade mot Strandvägen då detta kan ge förbipasserande en stimulerande upplevelse En tidig visionsbild som visar hur verksamheterna kan ses simultant - ett skådespel i sig.

14

15