Magisteruppsats En studie av hur utelektioner påverkar elevers motorik.

Transkript

1 Magisteruppsats En studie av hur utelektioner påverkar elevers motorik. Författare: Stina Nilsson Handledare: Jonas Ahnesjö Examinator: Marie Alricsson Termin: VT 17 Ämne: Idrottsmedicin Nivå: Magister Kurskod:4IM01E 1

2 Abstract Den senaste tidens forskning visar att dagens elever blir mer och mer stillasittande och att deras bristande motorik ger dem sämre resultat i skolan. Undersökningar har gjorts på elever som har fått pulshöjande aktiviteter och sedan haft matematik, reslutaten visar att de presterar bättre i matematik efter sin aktivitet. Syftet med denna studie var att se om elevers motorik blir bättre om de fick röra på sig utomhus. Studien genomfördes på en högstaideskola i Kalmar län under sex veckor med en försöksklass och en referensklass. NyTidstestet användes för att mäta elevernas motoriska förmåga före och efter studien. Resultatet visar att eleverna får något bättre motorik efter sex lektioner ute. Försöksklassen har utvecklats mer i vissa övningar än referensklassen och det kan bero på uteundervisningen, att röra sig på ojämnt underlag anses påverka den motoriska utvecklingen positivt. The recent times research shows that today's students are becoming more and more sedentary and their lack of motor skills gives them poorer results in school Studies have been carried out on pupils who have received pulse-raising activities and then have mathematics, the results show that they perform better in mathematics after their activity. The purpose of this study was to see if pupils' motor skills are getting better if they had to move outside. The study was conducted at a high school in Kalmar County for six weeks with a trial class and a reference class. NyTidstestet was used to measure students' motorskills before and after the study. The result shows that the students get some better motorskills after six lessons outside. The trial class has developed more in some exercises than the reference class, and it may be due to outdoor education, moving on uneven surfaces is considered to have a positive impact on motordevelopment. 2

3 Innehåll Abstract 2 Innehåll 3 Inledning 4 2. Bakgrund Aktuell forskning Lärmiljö Rörelseprecision Perception Motoriska färdigheter Motorikens betydelse för inlärning Motoriktest Skolans roll Styrdokument 9 3. Syfte Metod Etiska överväganden Statistisk analys NyTidstest Connors formulär Lektioner Resultat Resultat NyTidtest Connors formulär Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Slutsats Referenser 21 8.Bilagor 23 Bilaga 1 Information till föräldrar Bilaga 2 Connors test Bilaga 3 NyTidstest Bilaga 4 Övningarna i NyTidstestet Bilaga 5 Lekbeskrivningar 3

4 1. Inledning Linne tog med sig sina lärjungar ut i naturen för att de skulle lära sig mer, med både kroppen och sinnet. Sedan 16 år arbetar jag som lärare i Biologi/kemi och Idrott och hälsa. Under dessa år har jag observerat att eleverna som jag har undervisat fått sämre motorik samtidigt som deras skolresultat sammantaget blivit sämre. Detta har gett upphov till funderingar om det finns ett samband mellan elevers rörelseträning och deras skolresultat och hur detta hänger ihop. Jag har under hela min arbetsverksamma tid varit intresserad av hur jag kan få mina elever att ha bättre koncentration till att kunna ta in mer på sina lektioner. Vad händer om jag låter mina elever vara ute och lära sig saker eller vad händer om jag låter mina elever träna lite mer motoriska övningar/rörelse. Jag upplever att samhället idag är mycket mer tillrättalagt och att föräldrar idag snabbt sätter sina barn framför tv/dator/surfplattor, istället för att vara ute med dem och låta dem vara med och uppleva saker med kroppen och få utveckla sin motorik. I skolan tenderar undervisningen att vara mer och mer stillasittande vid bänkar och datorer där få tillfällen till motoriska övningar ges och inlärning genom att vara ute och lära sig med hela kroppen. Det finns ett talesätt som säger att det man lär sig med kroppen fastnar i kroppen, eller som Konfucius uttryckte det Jag hör och jag glömmer. Jag ser och jag kommer ihåg. Jag gör och jag förstår. Debatten om skolan idag handlar mycket om uppnådda resultat. Det talas lite om hur man uppnår resultat och vad det är som gör att resultaten blir bra. Svenska skolan har förändrats med tiden precis som det ska, men inte allt till det bättre, vissa saker har försämrats, såsom tilldelad tid för ämnet Idrott och hälsa. Man har i alla tider vetat att vissa barn är mer aktiva, andra mindre, men med hjälp av idrottsundervisning har alla barn i Sverige fått möjligheten att röra på sig, förbättra sin motorik, öka konditionen och därmed orka med skolarbetet på ett bättre sätt. I denna uppsats kommer jag att redogöra för hur elevers motorik utvecklas genom att ha 50 minuter Idrott och hälsa lektion utomhus i veckan under sex veckor. 4

5 2. Bakgrund 2.1 Aktuell forskning Årligen presenteras rapporter som gör gällande att barn rör sig mindre och är utomhus i mindre utsträckning än tidigare. På uppdrag av WWF (Världsnaturfonden) 2016 utförde SIFO en undersökning om barns utevistelse och kom fram till att 24 % av de tillfrågade barnen inte alls hade varit ute i naturen på en vecka. 58 % av de tillfrågade barnen hade suttit mer än 5 timmar framför dator, tv eller spel. YFA 2016 (Yrkesföreningar för fysiska aktiviteter) rekommenderar att barn mellan 6-17 år ska 60 minuters daglig fysisk aktivitet, detta för att under uppväxten minska risken för kroniska sjukdomar i vuxen ålder. I en studie på spädbarn kunde Gottwald (2016) slå fast att barn som hade bra motorisk funktion och bra arbetsminne klarade sig bättre, medan barn som inte hade det var långsammare i sin utveckling. Barnen med bättre motorik hade varit mer fysiskt aktiva än de långsamma barnen. Gottwald menar att detta är ett starkt argument för att ha mer fysisk aktivitet i förskolan och skolan, detta för att hjälpa barn med motoriska svårigheter eller för att undvika inlärningsproblem senare i livet. Nyberg och Tidén (2006) visar att barn som är väl fysiskt utvecklade och har har en bra motorik klarar sig bättre både socialt och fysiskt. Undersökningen visar att barn som får öva motorik behärskar sin kropp bättre och får bättre koncentration och kan då lägga all koncentration på de som de ska göra i skolan. Stillasittande är ett folkhälsoproblem nu i allt högre omfattning då det enligt forskning leder till ökade risker för övervikt, höga blodfetter, högt blodtryck och insulinresistens. Ekblom Bak (2014) har i sina studier sett att det är farligt för hälsan att vara stillasittande. Stillasittande är inte samma sak som brist på motion, stillasittande är mer brist på muskelkontraktioner som ger en låg energiomsättning och detta leder till ökad risk för folksjukdomar så som hjärtinfarkt, stroke och förtidig död. I skolan är kunskapsinhämtningen helt central och Brodin (2011) slår fast att rörelsen aktiviteten hos barn är avhängd för deras kunskapsutveckling. Brodin menar också att det finns ett mer tillåtande klimat under utomhusaktiviteter som gör att fler elever kommer till sin rätt än när de måste vara stilla och koncentrera sig i tex klassrumsmiljö. Brodins (2011) forskning har tydligt har slagit fast att utomhusaktiviteter är viktiga för barns lärande och följs upp av Szczepanski och Dahlgrens studie (2011) av lärare och hur de upplever utomhuspedagogik. Undersökningen resulterade i att man fick svar av lärarna att de upplever att deras elever har mer ro utomhus, eleverna får lära sig med hela kroppen och både fin- och grovmotorik tränas. De intervjuade lärarna upplevde också att eleverna kunde koncentrera sig bättre efter utomhusaktiviteter. Deras undersökning visade också att skolgårdar som hade buskar, träd och ytor att springa på gav eleverna mer rörelse. Att man utför en fysisk aktivitet är enligt Hansen (2015) det viktigaste. Det primära är att man ska vara fysiskt aktiv vilket spelar roll för hur fort inlärningen av en ny motorisk rörelse sker. Det var ingen skillnad på hur mycket de hade övat på själva spelet utan det var den fysiska aktiviteten som gjorde så att de snabbare lärde sig en ny motorisk rörelse. Forskningen visar vidare att fysisk aktivitet leder till bättre inlärning av glosor eller matematik. Forskningens svar på frågan Varför? är att när vi lär oss en ny motorisk rörelse så minns kroppen det, hjärnan flyttar sedan över minnet av rörelsen eller glosan från korttidsminnet till långtidsminnet och detta görs via hippocampus som hjälper till att stärka kopplingen mellan hjärncellerna. Hjärnan reagerar på fysisk aktivitet genom att hippocampus är aktivt och gör att inlärningen går bättre. Det är inte direkt efter träningen som överföringen sker utan snarare ett 5

6 dygn efter. Hansen (2015) slutsats är att fysisk aktivitet påverkar och hjälper hjärnan att lagra information om rörelser eller av saker som du ska lära dig. Nordic Council of Ministers (2017) fastslår att Sveriges ungdomar är de som rör på sig minst i Norden. Har då skolresultaten och den fysiska inaktiviteten några kopplingar? I Finland och Danmark har man ökat elevernas fysiska aktivitet i skolorna och deras betygsresultat är något högre än i Sverige. I skolan är kunskapsinhämtningen helt central och Brodin (2011) slår fast att rörelseaktiviteten hos barn är avhängande för deras kunskapsutveckling. I Finland gick man från 700h gymnastik och idrott till 760h hösten 2016 (Utbildningsstyrelsen 2017) för att man ser att elevernas fysiska aktivitet ska ge framgång i skolan. Lundegård, Wickman och Wohlin (2004) visar i sin studie att skolan bör skapa en miljö som är bra för inlärning och ger möjlighet till rörelseträning Under våren 2017 har debatten om utökad tid i ämnet Idrott och hälsa diskuterats igen och Skolverket (2014) skriver i sin rapport redan då att man bör lägga fokus på att utveckla undervisningen i idrott och hälsa och Skolverket ser att ökad undervisning i idrott och hälsa kan ge större hälsovinster. Svenskt friluftsliv (2016) rapporterade från riksdagens öppnande att statsministern nämnde i regeringsförklaringen att friluftsliv och folkhälsa hör ihop. Friluftsorganisationerna arbetar varje dag för att vi skall få en friskare befolkning genom ökad närvaro i skogen, på vattnet och i fjällen. Men det som är intressant att är hur vi ser på inlärning idag och hur bland annat de gamla grekerna (Mark, 2010) som såg att eleverna måste få ett sammanhang i det de gör och det ska vara verklighetsanknutet. Hur ser det ut i skolan idag? Men det är en annan undersökning. Hur har vi utvecklats inom skolan vad det gäller att låta eleverna få vara fysiskt aktiva? Enligt Skolverket (Skolverket 3) ska varje elev i grundskolan ha minst 500 h idrott och hälsa. Under och 1940-talet hade svenska skolelever idrott fyra dagar i veckan (Mugi) och därtill 12 friluftsdagar per läsår. Under 1990-talet minskade undervisningen till 756 klocktimmar idrott och friluftlivsverksamhet. Detta trots att WWF med flera visar att fysisk aktivitet är viktigt för både vårt välbefinnande och för vår inlärning (Hansen 2016). Dewey (Ameriakansk filosof som myntade begreppet learning by doing) menade att det bästa sättet att lära sig är genom att göra saker praktiskt (Mark, 2010). Naturskyddsföreningen och Skogen i skolan är två aktörer som kommer mer och mer in i skolan och lär lärarna att ta ut eleverna i naturen. Något som de gamla pedagogerna tyckte var självklart. Vygotskij (Imsen 2000) myntade begreppet KASAM (känsla av sammanhang), så från barnets kompetens och verklighet ska skolan ge eleven möjlighet att utvecklas och ta till sig nya kunskaper. Även Piaget visade på att med sina sinnen lär man sig bäst (Mark, 2010). 2.2 Lärmiljö Dagen människor rör sig mest i tillrättalagda miljöer som på vägar, stigar och cykelvägar mellan hem, köpcenter och träningsanläggningar. Faskunger (2003) skriver att för att människorna ska börja rör på sig mer så måste staten främja miljöer som ger utrymme för mer spontan rörelse, så som bra cykelvägar till och från arbeten, skolor och affärscenter. Skolan i sin tur erbjuder i större utsträckning inomhuslektioner ofta för att man ska kunna använda de tekniska redskap man erbjuder som stöd för elevernas inlärning. För att skapa en miljö som främjar inlärningen bör skolan enligt Lundegård, Wickman och Wohlin (2004) skapa en miljö som främjar inlärning och ger möjligheter till mer rörelseintensiva inlärningsmöjligheter. Genom utomhusupplevelser kommer lärandet bli en mer integrerad del av elevernas förståelse. Lundegård, Wickman och Wohlin (2004) ser att de fysiska aktiviteterna som 6

7 eleverna gör i skolan oftast är knutna till ämnet idrott och hälsa, vilket innebär att de är knutna till specifika syften och mål. Men om vi tar oss utanför skolan och i naturen så möter eleverna andra rörelseaktiviteter, de får möta det ojämna underlaget som ger upphov till andra rörelser än vid vanlig träning inomhus eller på anlagda ytor för träning. I denna miljö så får eleverna hela tiden använda hela sin kropp för att utföra sina rörelser, balans, koordination och muskelsinnet. Ytterligare en viktig faktor av vistelsen i naturen mötet med andra elever och kroppskontakt. Kroppskontakten blir annorlunda när man vistas ute, där det kanske handlar mer om att hjälpa varandra eller bara ta sig förbi varandra. (Ekblom, Nilsson 2000). Hur snabbt den motoriska utvecklingen går beror på hur mycket barnet rör sig och hur mycket träning det får. Vår rörelseförmåga omfattar flera olika hjärnfunktioner på olika nivåer som tillsammans med kroppen gör våra rörelser. Motorik är inte bara hur vi rör oss idag utan även hur våra rörelser utvecklas och lärs in från första början till de rörelser vi utför som vuxna. Man säger att en rörelse har en motorisk handlingskedja i olika nivåer. Perceptionsfasen är den första fasen där hjärnan gör urval och tolkar den information vi får till oss via sinnesorganen och vi rör oss efter den impuls vi får. Nästa fas är när kroppen gör en plan för hur vi ska utföra rörelsen, det är då man får sitt rörelsemönster, hjärnan sänder signaler till muskler som utför rörelsen. Detta kräver en fungerande kroppsuppfattning och grundläggande motoriska färdigheter. Slutligen kommer själva genomförandet av rörelsen, koordination av muskler som ska användas och de som ska vara passiva. Koordinationen är inte medfödd utan utvecklas när det centrala nervsystemet mognar. Koordinationen är beroende av det kinestetiska sinnet och det visuella sinnet (Carlsson 1984) och dessa sinnen utvecklas enligt nedan i olika åldrar. 2.3 Rörelseprecision För att vi ska kunna utföra rörelser så måste vi lära oss att hantera vår kropp, detta gör vi enligt Kiphard (1979) genom att vi lär oss att styra våra rörelser med så kallad rörelse precision. Det är när vi uppfattar var vi är i rummet och kan styra vårt rörelseflyt vilket innebär att vi kan kombinera olika rörelser och vi vet hur mycket styrka vi behöver för att göra rörelsen. I rörelse elastisietet samverkar flera muskler och krafter för att göra en specifik rörelse. Till den kommer muskulär spänningsreglering som reglerar avspänning och anspänning i de olika musklerna. Muskelisolering är förmågan att utföra en rörelse utan att ha så kallade medrörelser. Kombinationsmotorisk förmåga behöver vi för att kunna kombinera olika rörelser i olika kroppsdelar, t.ex. armar och ben när vi åker skidor. Balansförmåga är förmågan att ha kontroll över kroppen i rörelse, att vi ska hålla oss upprätta. Balansen styrs labyrint- och vestibularsinnet som aktiveras av vätskan i örats båggångar. Labyrintsinnet styr reflexerna som håller muskeltonus och hållningen. Synen är också viktigt, så att man har en orientering i rummet. Huvudets läge registreras av vestibularsinnet. Sedan är det lillhjärnan som koordinerar alla rörelser. Med anpassningsmotorik så anpassas rörelserna från ett sinne till muskler, det vill säga hur öga- handkoordinationen är och hur öga-kroppkoordinationen är. För att en rörelse ska bli så bra som möjligt så spelar även reaktionsförmågan in. Det är tiden mellan att man blir medveten om vad man ska göra tills man gör det. Reaktionsförmågan är mycket beroende av hur spänningsregleringen fungerar i kroppen (Kiphard 1979). 2.4 Perception Vår motorik påverkas även av våra sinnesorgan, därför kräver den här studien en analys av vad som krävs av våra sinnen (Ericsson 2003). Perception det grundläggande om hur vi uppfattar vår omgivning, hur vi uppfattar och håller oss informerade om världen. Det vill säga hur våra sinnesorgan fungerar, bearbetar, lagrar och minns i en erfarenhetsbank. Enligt Piaget 7

8 så är sensomotorik en viktig del i barnets kognitiva utveckling, då barnet med hjälp av sina sinnen lär sig om sig själv och sin omgivning med hjälp av sina sinnen och muskler. Hos barnet bildar det taktila, kinestetiska och vestibulära systemen grunden för kroppsuppfattning, upplevelser av höger och vänster kroppshalvor och koordination mellan dem. Det är här vi hittar vilken kroppshalva som är den mest dominanta. När vi har kommit underfull med detta kan vi börja röra på oss och undersöka vår omvärld (Ericsson, 2003). Perceptionen och motoriken påverkar våra förmågor som kroppsuppfattning, känslan av höger och vänster kroppshalvor, riktningsuppfattning, rumsuppfattning, formuppfattning, tidsbegrepp och balansförmåga. För att lyckas i skolan krävs det en bra kroppsuppfattning och att hjärnan snabbt kan tolka vad som händer och agera utifrån det. 2.5 Motoriska färdigheter Schmidt & Wrisberg (2001) förklarar motorisk färdighet med hur man utifrån olika dimensioner, egenskaper, hur bra man utför en rörelse och hur skicklig man är på att göra den rörelsen. Det är alltså kvaliteten i rörelsen som är avgörande. När man har en bra motorisk färdighet så kommer den personen att ha ökad säkerhet i utförandet av rörelsen, det kommer att åtgå mindre energi för att utföra den och i vissa fall så kommer rörelsen att kunna utföras snabbare Motorikens betydelse för inlärning Att lära sig saker är grunden för allt liv. Att kunna lära sig saker och dra nytta av erfarenheter skriver Schmidt & Wrisberg (2001) är därför viktigt för vår överlevnad. Det är många faktorer som påverkar hur man lär sig och hur lång tid det tar. När barn växer upp så utvecklas de i takt med att de mognar och växer. Inlärning är en ständigt pågående process, man övar, repeterar och förfinar sina rörelser. Det är få studier i området men det finns några antaganden om att motoriken har betydelse för inlärningen. Piaget (1971), Ericsson (2003) och Gillberg (1996) säger att perceptionen och motoriken följs åt och hjälper eller stjälper varandra. Man kan säga att en svag motorisk utveckling som barn ger brister och svårigheter inom många områden. Därför är det många barn som till exempel har motoriska svårigheter också kan ha problem med läs och skrivinlärning. För att elever ska lära sig nya saker behöver de vara motiverade. Motivationen gör att de kommer att anstränga sig mer och arbeta hårdare för att nå sina mål. Ser man ett samband mellan det man ska göra och vad det får för slutsats så blir de flesta mer motiverade skriver Schmidt & Wrisberg (2001). Även vad man kan innan har stor betydelse för vad man kommer att prestera i slutänden. 2.6 Motoriktest Tidén (2016) skriver att det finns en mängd olika tester för att bedöma barns motorik, men de flesta test är för nyfödda och yngre barn eller för att identifiera fysiska funktionsnedsättningar. Till de svenska kan nämnas MUGI (Ericsson 2003) och NyTidstestet Nyberg och Tidén (2006), där MUGI är för yngre barn och NyTidstestet har två test, ett för yngre barn och ett för äldre. I MUGI (Ericsson 2003) leder en lärare eleverna i olika rörelser och en observatör observerar och noterar resultaten. I NyTidstestet (Nyberg och Tidén 2006) visar läraren de olika stationerna för eleverna och sedan utför eleverna själva i sin egen takt de olika stationerna och en eller flera lärare observerar. I båda testen bedöms elevernas förmåga att hoppa, stödja, kasta, men i NyTidstestet finns det kombinationer av olika förmågor. 8

9 2.7 Skolans roll I den senaste Lgr11(Skolverket 2011) står det Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för skoldagen. I kursplanen Lgr 11 för idrott och hälsa står det att ämnet ska bidra till en hälsosam livsstil och fysiska aktiviteter. Eleverna ska få positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv för att de ska kunna ha med sig det senare i livet. Att vara duktig i idrott och hälsa är en tillgång för både individen och samhället. Eleverna ska genom undervisningen utveckla allsidiga rörelseförmågor och intresse för fysisk aktivitet och vistelse i naturen. I undervisningen ska de få ta del av många olika aktiviteter och de ska få kunskaper om hur det kan påverka sin egna fysiska förmåga och hur de kan påverka sin egen hälsa. Eleverna ska även ges kunskaper om goda levnadsvanor och hur fysisk aktivitet påverkar oss fysiskt och psykiskt. Ericsson (2008) skriver att det inte räcker med att skolan ska sträva efter daglig fysisk aktivitet. Man har i studier sett att fysisk aktivitet ge en högre kunskapsutveckling för de elever som får daglig fysisk aktivitet. Eleverna klarar mer om de rör på sig. De blir gladare och får lättare att koncentrera sig, vilket leder till att det blir lugnare i klassrummen vilket i sin tur leder till en bättre och effektivare kunskapsinhämtning. Frän Europaparlamentet (2007) kommer rekommendationer att medlemsländerna att schemalägga och garantera idrott för alla skolelever minst tre gånger i veckan. De politiska ambitionerna kan styrkas av det som kommer fram ur Ericsson (2003) doktorsavhandling i Bunkefloprojektet att de elever som har mer fysisk aktivitet och extra motorisk träning fick högre resultat på nationella prov Styrdokument Undervisningen i skolan har sedan mitten av 1900-talet styrts av olika läroplaner. Samhällsutvecklingen har i stort och smått påverkat politiker landet över att vad som tycks vara viktigt i ämnet idrott och hälsa. Ett ämne som fått olika innehåll genom tiden. Detta syns väl på hur namngivningen av ämnet har ändrat sig från gymnastik via idrott till idrott och hälsa. Lgr 11, den nu aktuella och den senaste i raden av svenska läroplaner (Skolverket, 2011). Här poängteras att skolans uppgift är att varje elev ska få finna sin egenart och på sina villkor delta i samhällslivet genom att kunna ge sitt bästa i ansvarig frihet. Undervisningen ska anpassas efter elevernas förutsättningar och behov. Elevernas arbete ska lek vara en del av det aktiva lärandet. Det är extra viktigt för de yngre eleverna att de får daglig fysisk aktivitet. Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet under skoldagen. Man delar upp ämnet i olika delar där idrott och hälsa ska ge eleverna kunskaper i rörelse, där motorik, lekar, spel och idrotter, dans och rörelser till musik och lekar i vatten och simning ingår, hälsa och livsstil ska eleverna få öva ord och begrepp, få sätta upp mål för fysiska aktiviteter, arbetsställningarna och belastning, olika definitioner av hälsa, kroppsideal och dopning, första hjälpen och hjärt- och lungräddning och val av aktiviteter. I friluftsliv och utevistelse får eleverna lära sig att orientera, natur och utemiljö, rättigheter och skyldigheter i naturen, säkerhet och hänsynstagande, badvett och säkerhet vid vatten och kulturella traditioner. 3. Syfte Syftet med denna studie var att studera vad uteundervisningen ar för betydelse för elevers motoriska utvecklingsamt koncentration jämfört med en kontrollgrupp. 9

10 4. Metod Undersökningen som ligger till grund för denna studie genomfördes på en skola i Kalmar län. På skolan går ca 165 elever med elever som kommer från två andra skolor, skolan är parallellig, fördelat i 7 klasser. Skolan var färdigbyggd 1986 och har en skolgård med en multiarena, skatepark, fotbollsplan (grus och gräs), basketplan, löparbanor, längdhoppsgrop och kastbana och grönytor med buskar och träd och sittplatser. I skolbyggnaden finns förskola, bibliotek och fritidsgård. I en byggnad bredvid finns idrottshallen (fullstor, men utan läktare). På andra sidan skolgården finns en 0-4 skola. Skolan ligger i anslutning till ett område med hyresrättsradhus, ängar, odlingslandskap och skogsdungar. 4.1 Etiska överväganden Undersökningen genomfördes i en årskurs sju med två parallellklasser, där det går 21 elever i ena klassen och 23 i den andra. Den ena klassen hade en idrott och hälsa lektion i veckan i skogen och den andra klassen är referensgrupp. För att tillgodose informations- och samtyckeskravet informerades försöksklassens föräldrar om projektet via brev (bilaga 1), där de fick skicka tillbaka en talong om att deras barn fick vara med i undersökningen. Konfidentialitetskravet tillgodoses genom att alla klasslistor avkodas och alla loggböcker och formulär numreras. Eleverna i försöksklassen hade loggböcker där de skrev om sina upplevelser ute i skogen. Loggböckerna är numrerade för att vara avpersonifierade. Eleverna fick frågor att svara på efter lektionens slut, frågorna var samma efter varje lektion. Klassernas mentorer fick en enkät (bilaga 2) om hur de upplevde sina elever. Alla data som samlas in i detta projekt används endast för detta arbete för att tillgodose nyttjandekravet. 4.2 Statistisk analys Eleverna observerades i NyTidstestet, där varje elev fick ett poäng vad det gäller deras motorik. NyTidstestet ger kvantitativ data. Datan som inhämtades bearbetades statistiskt med med Student t-test. Ett Student t-test är hypotesprövning där man jämför medelvärdet mellan två olika testtillfällen. T-testet har en fördel när man ska studera ett litet urval ur en population. Detta innebär att man räknar ut ett p-värde som är ett sannolikhetsvärde på om nollhypotesen är sann. Signifikansnivå på 0.05 eller 5% valdes. Detta innebär att om p-värdet är mindre än 0,05 så kan nollhypotesen, som innebär att det inte finns någon skillnad mellan de testade populationerna, förkastas. Det finns alltså då en skillnad mellan populationernas medelvärde som inte beror av slumpen. Skillnaden är därmed statistiskt signifikant till 95%. Klasserna testades mot varandra före och efter försöksperioden. Mentorerna fick fylla i ett formulär, Conners formulär. Connors formulär ger kvantitativ data. Datan bearbetades statistiskt med Student t-test beroende på hur normalfördelningen i klasserna ser ut. Klasserna testades mot varandra före och efter försöksperioden. 4.3 NyTidstest Motorikprofilen (bilaga 3) är ett samlingsnamn för de 15 stationer som använts utifrån NyTidstestet (Nyberg Tidén 2006). Varje station som eleverna fick prova bedömdes utifrån: Stora brister (1p), små brister (2p), tillfredsställande (3p) och mycket tillfredsställande (4p). 10

11 Alla stationerna ser likadana ut vid alla tillfällena. Alla elever informeras på samma sätt om alla stationer. Detta för att det ska vara så likvärdigt för alla tester och vid varje tillfälle. Resultaten delgavs inte eleverna, enligt instruktioner från testets utformare. Elevernas motorik testas innan studien sätts igång med ett motoriktest som kallas NyTidstestet (bilaga 3), vid två tillfällen. Enligt författarna till NyTidstestet är det bra om flickorna och pojkarna testas var för sig. Efter försöksklassens utevistelse så gjorde klasserna NyTidstestet igen. I NyTidstestet undersöks de motoriska grundformerna rulla/rotera, stödja, balansera, åla, hoppa och kasta och även grundformerna i kombination såsom stödja och rotera, kasta, fånga och studsa (Nyberg M, Tidén A 2006). Övningarna i NyTidstestet är av Nyberg och Tidén (2006) utvalda för att spegla barn och ungdomars allsidiga rörelsekompetens, redovisas i bilaga Connors formulär För att kunna bedöma elevernas koncentration i klassrummet fyllde lärarna Connors formulär för alla eleverna i klassernas. Connors formulär är ett skattningsformulär som visar hyperaktivitet, ouppmärksamhet, kognitiva och betendemässiga även sociala och emotionella problem hos barn. Man använder det på barn i åldrarna 6-18 år (Hogrefe, 2016). 4.5 Lektioner Lektionerna på skolan var/är i år 7 50 minuter långa. Försöksklassens lektioner var schemalagda på tisdag 8:10 9:00 och torsdag 11:45-12:35. Referensklassens lektioner var schemalagda på tisdagar 12:35-11:25 och torsdag 11:45-12:35. Eleverna i försöksklassen tillsammans med undervisande lärare bestämde att det var torsdagar som var en bra dag för att vara ute på. I bilaga 4 finns alla regler för lekarna och ritningar över hinderbanorna som genomfördes på nedanstående lektioner i undersökningen. NyTidstest Vecka 1 Hinderbana över stock och sten. Vecka 2 Hungergames. Vecka 3 Uppdraget Vecka 4 Byta träd. Bakvänd kurragömma, dunkgömme, 15. Vecka 5 Hinderbana över stock och sten Vecka 6 Stinas lek. NyTidstest Referensklassen hade båda sina lektioner inne tillsammans med sin idrottslärare efter dennes ordinarie planering men testades med NyTidstestet före och efter sex veckor. 5. Resultat Resultaten från denna studie redovisas nedan. 5.1 Resultat NyTidtest Alla övningarna har bedömts efter stora brister (1p), små brister (2p), tillfredsställande (3p) och mycket tillfredsställande (4p)(Nyberg och Tidén 2006). Författaren har ensamt bedömt de test som genomfördes i den här studien med undantag av ett tillfälle då en kollega bedömde samma test.tabell 1 visar resultaten före studien. I tabell 2 redovisas testvärden efter genomförandet av studien. I de fall där nollhypotesen kan förkastas är texten skuggad. 11

12 Tabell 1. Visar motorikvärden före undersökningen och inom parentes p-värden. Övning Försöksklass Referensklass Rulla stock 2,91 (0,114) 2,58 (0,121) Kullerbytta framåt 2,74 (0,152) 2,37 (0,154) Hjulning 2,13 (0,003) 1,21 (0,004) Förflyttning med handgång 2,22 (0,740) 2,32 (0,740) Flå katt 2,65 (0,090) 2,16 (0,081) Bygga tak 2,83 (0,401) 2,58 (0,405) Handstående 1,96 (0,079) 1,42 (0,090) Kärnkast stillastående 3,04 (0,964) 3,05 (0,965) Kärnkast med ansats 3,00 (1,0) 3,00 (1,0) Rephoppning 2,70 (0,381) 2,47 (0,376) Jämfota samt enbenshopp 3,17 (0,269) 2,95 (0,2,58) Ta sig över hinder med hjälp av linor 3,13 (0,914) 3,11 (0,910) Åla under hinder 3,17 (0,119) 2,84 (0,117) Balansgång 2,87 (0,582) 2,74 (0,586) Avslut med nedhopp på matta 2,91 (0,277) 2,68 (0,277) Bollbana 2,91 (0,870) 2,95 (0,872) Kasta ärtpåsar 3,70 (0,024) 3,16 (0,023) Tabell 2. Visar motorikvärden efter undersökningen och inom parentes p-värden. Övning Försöksklass Referensklass Rulla stock 3,13 (0,05) 2,68 (0,052) Kullerbytta framåt 2,96 (0,039) 2,47 (0,041) Hjulning 2,17 (0,05) 1,32 (0,052 Förflyttning med handgång 2,70 (0,207) 2,42 (0,292) Flå katt 2,65 (0,859) 2,53 (0,652) 12

13 Bygga tak 3,09 (0,140) 2,63 (0,141) Handstående 1,91 (0,026) 1,32 (0,032) Kärnkast stillastående 3,26 (0,555) 3,16 (0,583) Kärnkast med ansats 3,22 (0,184) 2,95 (0,197) Rephoppning 3,22 (0,014) 2,63 (0,015) Jämfota samt enbenshopp 3,17 (0,050) 3,05 (0,052) Ta sig över hinder med hjälp av linor 3,13 (0,911) 3,16 (0,908) Åla under hinder 3,09 (0,396) 2,89 (0,404) Balansgång 3,22 (0,054) 2,74 (0,033) Avslut med nedhopp på matta 2,74 (0,825) 2,79 (0,826) Bollbana 3,13 (0,373) 2,95 (0,378) Kasta ärtpåsar 3,87 (0,008) 3,37 (0,004). I tabell 3 presenteras resultatet av de NyTidstest som gjordes i referensklassen före och efter genomförandet av denna studie. Tabell 3. Visar medelvärde och p-värde för referensklassen i NyTidstestet före och efter. Referensklassen Medelvärde p-värde Motorik 1, före 43,58 0,000 Motorik 2, efter 44,84 0,000 I referensklassen fanns det elever som hade tillfredsställande och mycket tillfredsställande resultat på samtliga stationer. Men bilderna 1 och 2 visar att det fanns elever som även försämrade sina resultat under tiden. 13

14 14

15 Tabell 4. Visar medelvärde och p-värde för försöksklassen i NyTidstestet före och efter. Försöksklassen Medelvärde p-värde Motorik 1, före 47,83 0,000 Motorik 2, efter 50,65 0,000 I försöksklassen var det inga elever som hade stora och små brister på samtliga stationer detta visar bilderna 3 och 4. 15

16 Tabell 5. Visar hur poängen kan fördelas på eleverna i NyTidstestet (Nyberg och Tidén 2006) när alla stationerna är gjorda. Poäng intervall Stora och små brister på samtliga stationer Små brister på hälften av stationerna och tillfredsställande på övriga Tillfredsställande på fler än hälften av stationerna Tillfredsställande och mycket tillfredsställande på samtliga stationer. Det finns elever som kan tillhöra ett visst poängintervall men har spridning av sina resultat i resultaten på alla stationerna (Nyberg Tidén 2006). 5.2 Connors formulär I Connors formulär (Hofgrade 2016) har klassernas mentorer fått uppskatta hur de upplever sina elever vad det gäller; Rastlös eller överaktiv Blir lätt upphetsad Stör andra barn Misslyckas med att avsluta påbörjade aktiviteter - kan koncentrera sig endast en kort tid Hela tiden i orolig rörelse Ouppmärksam, lätt att distrahera Krav måste omedelbart uppfyllas- blir lätt besviken Tar snabbt till tårarna Snabba och kraftiga humörsvängningar Humörutbrott, explosivt och oförutsägbart beteende. Detta i form av: stämmer inte alls (0 p), stämmer i viss mån (1p), stämmer ganska mycket (2 p) och stämmer väldigt mycket (3 p). Resultatet av genomförandet av Connors test visar inga skillnader mellan klasserna före och efter tabell 6. 16

17 Tabell 6. Visar båda klassernas resultat i Connors test före och efter. Connors formulär Medel Referens före 3,84 Referens efter 3,84 Försök före 3,26 Försök efter 3,26 6. Diskussion Syftet med denna studie var att undersöka om en idrott och hälsa lektion i veckan i skogen förbättrade elevernas motorik. Undersökningen visar att eleverna i försöksklassen har förbättrat sina resultat i NyTidstestet. Men elevernas mentorer har inte observerat någon skillnad i elevernas koncentration. Man kan diskutera om projekttiden var för kort för att erhålla ett mätbart resultat. Hansen (2016) och Raustorp (2005) skriver att elever (barn) behöver röra sig minst 30 minuter varje dag, helst utomhus och det ska vara pulshöjande och enligt Hansen (2016) erhålls en effekt med bara 4 minuters pulsträning/dag i fyra veckor. Folkhälsomyndigheten (2014) visar i sin undersökning om barns hälsovanor att eleverna är mindre fysiskt aktiva och skärmtiden ökar. Undersökningen visar också att flickor är mindre fysiskt aktiva än pojkar. Samtidigt så är det fler elever som tränar flera gånger i veckan mot undersökningen 85/86. Så med aktiviteter som utmanar eleverna med att vara ute och röra på sig så ökar deras motorik. 6.1 Metoddiskussion Valet av skola gjordes av tillgänglighets skäl. Studien genomfördes på den skola som författaren arbetar på. Naturligtvis kan detta påverka resultatet då eleverna är desamma som bedöms inför betygssättning. Förfataten bedömer dock att NyTidstestets utformning som skiljer sig från Idrott och hälsa lektionernas vanliga utformning, då man vanligtvis oftast själv eller låter någon elev visa de olika stationerna. I NyTidstestet ska stationerna bara förklaras och eleverna själva komma fram till, göra övningen. Skulle studien göras om, vore det intressant att göra det på en annan skola med andra utomhus förhållanden då den faktiska miljön kan påverka elevernas träning och därmed den motoriska utvecklingen. Det är också intressant att tänka på hur olika skolmiljöer kan påverka elevernas motoriska utveckling. Klasserna valdes utifrån vad som passade bäst in i den redan befintliga planeringen för de sex veckor som var avsatt i tid för denna undersökning. Årskurs 7 var den årskurs som bäst var lämpade för att vara med i den här studien. Deras schema skulle vara lättast att anpassa och inga schemabrytande aktiviteter fanns planerade så två klasser valdes ut. Försöksklassen blev en klass som författaren undervisar i vilket gav stora möjligheter att tillsammans med klassen bestämma vilken lektion som skulle förläggas utomhus. Försöksklassen tyckte att det var roligt att få vara med i en undersökning och var mycket måna om att göra alla aktiviteter och övningar. Deras positiva inställning underlättade arbetet med studien. Författaren har gjort alla skattningar av eleverna vilket kan vara en dels för att det kan vara svårt att hinna observera så många samtidigt och dels för att det kan vara en svår uppgift att bedöma elever i hur de rör sig. För att säkerhetsställa bedömmningen gjordes kontrollbedömning med en kollega. Kontrollen visade att min bedömning var samstämmig. 17

18 Tidén (2016) skriver i sin avhandling om bedömning av ungas rörelseförmåga att det i skolan handlar om att bli rättvist bedömd, att de rörelsetester som används i forskningen inte alltid används i skolan. I de bedömningsverktyg som finns tar man oftast inte hänsyn till hur de enskilda individerna utvecklas i sina rörelser. När man använder sig av NyTidstestet i ett längre perspektiv så är tanken att man ska kunna se elevernas utveckling med tiden (Tidén 2016). Som idrottslärare observerar man sina elever kontinuerligt, inte alltid med ett formulär att fylla i, men utifrån de betygskriterier som skolan har så görs ofta matriser för att kunna göra en mer rättvis bedömning av eleverna och eleverna är oftast medvetna om matriserna och vet att de blir bedömda vid många olika tillfällen. Nyberg och Tidén skriver i sin studie (2006) att det finns några motoriktester, men de flesta är utformade för yngre barn. NyTidstestet valdes för att det är utformat för äldre barn, det visar på många olika motoriska färdigheter, eleverna får en instruktion hur de ska utföra de olika övningarna och sedan kan läraren stå och observera. Det underlättar i bedömningen att som lärare inte behöva utföra övningar samtidigt som ska bedöma, så är t.ex. MUGI (Ericsson 2003) utformat. Det har varit intressant att se hur eleverna klarar av kombinations rörelser. Det var svårt att hitta något test som mäter elevernas koncentration, Connors formulär var enkelt att förstå och genomföra. Mentorerna kunde inte se några skillnader mellan klasserna efter projektets avslut. Det kan bero på deras höga arbetsbörda innan betygssättning vid terminsavslut att de inte hann/orkade sätta sig in i testet tillräckligt. Kanske behövs det längre tid för att se resultat inom koncentration, men Hansen (2016) visar på undersökningar som gett resultat på kortare tid. 6.2 Resultatdiskussion Att referensklassen har förbättrat sina resultat under de sex veckorna som projektet pågick kan bero på inlärningseffekten då de visste vilka övningar de skulle göra och hur de skulle genomföras. Samma inlärningseffekt gäller för försöksklassen, vilket således inte bör påverka resultaten i jämförelsen mellan de båda klasserna. Enligt Kiphard (1979) så utvecklas rörelserna desto fler gånger de utförs. Försöksklassen har utvecklats mer i vissa övningar än referensklassen och det kan bero på uteundervisningen, att röra sig på ojämnt underlag anses påverka den motoriska utvecklingen positivt. I försöksklassen höjdes den motoriska färdigheten i övningar som: rulla stock, kullerbytta framåt, hjulning, handstående, rephoppning, jämfotahopp samt enbenshopp och kasta ärtpåse. Referensklassen höjde sig motoriskt i övningarna: kullerbytta framåt, handstående, repphoppning, balansgång och kasta ärtpåse. Det som skiljer referensklassen åt är att den klassen förbättrade sig i balansgång vilket inte försöksklassen gjorde. Försöksklassen höjde sig däremot i rulla stock, hjulning, jämfotahopp samt enbenshopp. I de övningar där jag kan märka en motorisk utveckling finns det inslag olika av grundrörelser. Grundrörelserna rotera, stödja, hoppa och kasta testades i NyTidstestet, alla formerna var svårt att få till ute, i varje fall under den årstiden som försökssklassen var ute. Generellt ser man i resultaten att båda klasserna har utvecklats i alla grundrörelserna. När det var övningar i rotation där eleverna inte var beroende av att orka hålla sig uppe i sina armar utvecklades de alla positivt. Båda klasserna har utvecklats i att stödja och det kan bara förklaras med inlärningseffekten. Här kan man se en skillnad mellan pojkar och flickor. I Tidén och Nybergs studie (2006) visar på större skillnader mellan flickor och pojkar än vad den här studien gör. Kanske kan det bero på att det var få elever som vågade göra uppgiften helt och fullt ut i båda test omgångarna. Här har kroppsvikt en betydelse och Tidén och Nyberg (2006) ser att elever med överviktsproblem har svårare med övningar som denna. Eleverna upplevde 18

19 att det var obehagligt att stå på händer utan att ha något att luta sig mot. De gjorde det lättare när en kompis passade, men sådan var inte övningen i testet. När man kommer till hopp visar Tidén och Nybergs (2006) studier att flickor är bättre på rephoppning än pojkar. Är det mer accepterat hos flickor än pojkar att hoppa rep? Är det fler flickor som hoppar rep än pojkar? Flickor visar att de har mer kontroll på repbågen. Jämfotahopp samt enbenshopp, kontroll av hoppa, koordination, dynamisk balans och kroppshållning. Här ser man att pojkar hoppar bättre utan rep. I kast syns en liten skillnad mellan pojkar och flickor och det ser Tidén och Nyberg (2006) också. Svårt att förklara varför det är så. Vi har inte på skolan haft någon specifik kastträning för vare sig pojkar eller flickor. Försöksklassens uteundervisning har gynnat dem i övningar där de behöver använda sig av bålstabilitet och balans. Detta kan härledas till det ojämna underlaget som de har vistats på under sex lektioner. I sin doktorsavhandling visar Ericson (2003) att när elever får utmana och utveckla sitt rörelse område så aktiveras musklerna och eleverna blir mer säkra på att utföra sina rörelser. Den här studien visar inga överväldigande motoriska förbättringar men det finns skillnader. Connors test Enkäten med mentorerna visade inga skillnader efter studien. Det kan bero på att det var för kort tid för att man som lekman har svårt att se olika markörer för detta om man inte är utbildad. Det hade kanske varit mer intressant att frågat eleverna hur de upplevde sin egen koncentration efter utelektionerna. Hade denna studie pågått under en längre tid hade kanske kollegorna på skolan upplevt samma skillnad i elevernas koncentration som de i Szczepanski och Dahlgrens (2011) undersökning där deras lärare såg att elever som har varit utomhus var mer koncentrerade och upplevdes mer lugna. 6.3 Slutsats Studien visar att om man får öva på en sak så bli man bättre. Båda klasserna har blivit bättre på att utföra NyTidstestet, men man kan också se att pojkarna i försöksklassen har fått bättre motorik. I referensklassen observerades inga stora skillnader i före och efter i NyTidstesten. Men i försöksklassen ser man större skillnader på före och efter studien och där mest hos pojkarna. Man kan kanske inte tillskriva utelektionerna allt men att eleverna har fått mer motoriksträning och att de har fått vara utomhus har kanske gjort lite till det. Skolan är den arena där vi möter alla barn, de med bra och dålig motorik. Det är därför viktigt att vi ser till att de får daglig fysisk aktivitet. Vi behöver dock tänka på att göra det intressant för eleverna att lära sig nya saker, vi behöver utmana eleverna och se till att de är ute och rör på sig. Det finns mer att undersöka eller forska på vad det gäller tonåringars rörelseförmåga. 19

20 7. Referenser Carlsson H,(1984) Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och kultur Ekblom B, Nilsson J (2000) Aktivt liv, vetenskap och praktik. SISU Idrottsböcker 2000 Ericsson I, ( ) Mer medveten motorisk träning behövs Ericsson I, (2003) Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer. En intervientronsstudie i skolår 1-3. (Doktorsavhandling i pedagogik Malmö högskola) Malmö högskola Ericsson I, (2008) Att sträva efter att erbjuda fysisk aktivitet räcker inte. Svensk idrottsforskning 2 Faskunger J, (2003) Främjande av fysisk aktivitet i Sverige kräver förändringar i vår sociala och fysiska miljö: konceptuella aspekter. Hämtad :44 Gillberg C (1981). Neuropsychiatric Aspects of Perceptual, Motor and Attentional Deficits in Seven-year-old Swedish Children. (Doktorsavhandling. Uppsala dissertations from the Faculty of Medicine 408). Uppsala universitet. Gottwald J, (2016). Infants in Control Prospective Motor Control and Executive Functions in Action Development urn:nbn:se:uu:diva Hansen A, (2016) Hjärnstark, hur motion och träning stärker hjärnan. Fitnessförlaget Imsen, G. (2000) Elevens värld Introduktion till pedagogisk psykologi. Lund; Studentlitteratur. Kiphard E (1979) Psychomotorik als Prävention und Rehabilation. Gutersloh: Flöttman Lundegård I, Wickman P-O, Wohlin A (2004) Utomhusdidaktik Studentlitteratur 2012 Nordic Council of Ministers (2017) The Nordic Monitoring System Status and development of diet, physical activity, smoking, alcohol and overweight Rosendahls-Schultz Grafisk 2017 Nyberg M, Tidén A, (2006) Allsidig rörelsekompetens hos barn och ungdomar. En kartläggning av skoleleverna funktionella motorik. Idrottshögskolan i Stockholm Skolverket (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Stockholm: Fritzes. Skolverket (2011b). Kommentarmaterial till kursplanen i idrott och hälsa. Stockholm: Fritzes. Skolverket (2014) Redovisning av regeringsuppdrag om idrott och hälsa. U2011/5948/S Schmidt R A, Wrisberg C A (2001). Idrottens rörelselära - motorik och motorisk inlärning. SISU idrottsböcker Szczepanski A, Dahlgren LO Lärares uppfattningar av lärande och undervisning utomhus. Hämtad :10 Tidén, A. (2013). Movment assessment tools - still gender biased? Presented at the International Association Of Physical Education And Sport For Girls And Women 17th World Congress Report April 10th 13th 2013, Havana, Cuba. Retrieved from hämtad :07 Tidén A (2016) Bedömningar av ungas rörelseförmåga En Idrottsvetenskaplig problematisering och validering hämtad :50 Piage J, (1971) Intelligensens psykologi. Stockholm: Natur och Kultur Raustorp A, (2005). Physical activity, body composition and physical self-esteem among children and adolescents. Repro Print AB Stockholm. Brodin J, (2011). Kan utomhuspedagogik stödja lärande och inkludering? Hämtad

21 Folkhäslomyndigheten (2014) hämtad :38 FoU 2017:1 Idrottens samhällsnytta _1.pdf hämtad :14 Friluftsfrämjandet Hämtad :08 Hogrefe hämtad :17 Mark, O. (2010). Hämtad :30 Mark, O. (2010). Hämtad :13 Mark, O. (2010). Hämtad :14 Mugi Hämtad :36 Skolverket 1, Hämtad :31 Svenskt friluftsliv Hämtad :09 Utbildningsstyrelsen Hämtad :05 YFA Hämtad :19 Föreläsning Ekblom Bak, E Långvarigt stillasittande- en hälsofara i tiden. UR samtiden 21

22 8.Bilagor Bilaga 1 Information till föräldrar angående projektet uteundervisningens betydelse för elevernas motoriska utveckling Under de senaste hundra åren har människans vistelse i naturen minskat. Den tekniska utvecklingen har resulterat i att de flesta av oss numera har arbete inomhus och bor i en tätort. Forskning visar att utomhusaktiviteter har många hälsovinster. I juni 2016 gjorde SIFO en undersökning åt WWF (Världsnaturfonden) som visar att barn i åldrarna 2-12 år tillbringar mer tid framför skärmen än utomhus. Enligt undersökningen hade 58% av barnen i undersökningen tillbringat mer än fem timmar framför skärmen, i åldrarna år hade 22% suttit vid skärmarna i ca 16 timmar per dag. Man frågade även föräldrarna som uppgav att de själva tillbringat mycket mer tid utomhus när de var barn än var deras egna barn gör. Alla barn behöver få vara ute och uppleva och känna rörelseglädje, de behöver lära känna sig själva och sina kroppar. Under veckorna kommer eleverna 7 på.skolan att ha en av sina idrottslektioner utomhus. För att få en uppfattning om utevistelse ger bättre kroppskännedom och motorik kommer eleverna att testas i ett motoriktest före och efter dessa veckor. Eleverna kommer under tiden att skriva loggbok om sina upplevelser i skogen. Elevernas lärare kommer att få svara på en enkät om hur de upplever elevernas koncentrationsförmåga i klassrummet, före och efter studien. Elevernas testresultat och loggböcker samt lärarnas svar kommer att behandlas konfidentiellt. Det vill säga att man inte kommer att kunna spåra någon enskild individ i min kommande uppsats. Huvudansvarig för projektet är Stina Nilsson, lärare i idrott och hälsa på Barkestorpsskolan och magisterstudent vid Linnéuniversitet, institutionen för idrottsvetenskap. stina.nilsson@skolakalmar.se Handledare för studien är Jonas Ahnesjö på Linneuniversitet jonas.ahnesjo@lnu.se Uteundervisningens betydelse för elevernas motoriska utveckling Jag godkänner härmed att mitt barn deltar i forskningsprojektet Uteundervisningens betydelse för elevers motoriskautveckling enligt ovan. Datum. Underskrift Åter till Stina senast

23 Bilaga 2 Conners formulär 10 frågor om elevens beteende. Här nedan följer ett antal påståenden om beteende, efter varje påstående finns 4 olika svarsalternativ: stämmer inte alls, stämmer i viss mån, stämmer ganska mycket, stämmer väldigt mycket. Sätt för varje påstående ett X för det alternativ som stämmer bäst för eleven. Datum: Elevens namn: Klass: Uppgiftslämnare: Påstående 1. Rastlös eller överaktiv 2. Blir lätt upphetsad 3. Stör andra barn 4. Misslyckas med att avsluta påbörjade aktiviteter - kan koncentrera sig endast en kort tid 5. Hela tiden i orolig rörelse 6. Ouppmärksam, lätt att distrahera 7. Krav måste omedelbart uppfyllas- blir lätt besviken 8. Tar snabbt till tårarna 9. Snabba och kraftiga humörsvängningar 10. Humörutbrott, explosivt och oförutsägbart beteende Stämmer inte alls Stämmer i viss mån Stämmer ganska mycket Stämmer väldigt mycket 23

24 Bilaga 3 NyTidstest Protokoll för årskurs 6 och 9 Rörelsestation Stora brister Små brister Tillfredsställande Mycket tillfredsställande 1 Rulla stock 2a 2b Kullerbytta framåt Hjulning 3 Stödja på raka armar mellan plintar. Förflyttning genom handgång. 4 Flå katt i ringar. Rotera bakåt och framåt. 5a 5b Bygga tak Handstående 6 Kärnkast stillastående. 7 Kärnkast med ansats. 8 Sidhopp 9 Rephoppning. 10 hopp med mellanstuds 10 jämfotahopp 10 springsteg 10 Jämfota hopp samt enbenshopp 11 Ta sig över/till hinder med hjälp av linor. 12 A la under lågt hinder. 13a Balansgång framlänges och baklänges. 13b Nedhopp och landa i balans 14 Bollbana 15 Kasta ärtpåsar i rockring ANTAL TRA FF: 24

25 Bilaga 4 Övningarna i NyTidstestet Övningarna i testet är utav Nyberg och Tidén (2006) utvalda utvalda för att spegla barn och ungdomars allsidiga rörelsekompetens. Rulla stock På en matta fick eleven rulla med armarna upp över huvudet. Övningen rulla stock visar på kontroll av kroppsspänning och rumsuppfattning. Kullerbytta framåt Eleven rullar fram över ryggen. Övningen utfördes på en matta. Övningen visar på om eleven har kroppskontroll och rumsuppfattning. Hjulning Vid hjulning sätter eleven, efter en liten ansats, i händerna i golvet och roterar benen över huvudet och landar med fötterna i golvet en efter en. Eleven visar på kontroll av stödja och rotera i frontalplanet. Förflyttning med handgång Mellan två plintar går eleven med händerna på plintarna utan att ha fötterna i golvet. Övningen visar om eleven kan stödja på raka armar mellan plintar. Övningen visar på kontroll av stödja, kroppsspänning, arm och bålstyrka samt stödjefunktion. Flå katt Roterar eleven bakåt och framåt hängandes i ringarna. Detta visar på kontroll av gripa, hänga, rotera, rumsuppfattning samt kroppskontroll. Man får också en koll på om eleven orkar lyfta sig själv. Bygga tak I övningen bygga tak står eleven med händerna i golvet och går med fötterna upp längs väggen. Övningen visar på kontroll av stödja, styrka, balans och kroppsspänning. Handstående Handstående gör eleven fritt i rummet, det vi i vanligt tal kallar stå på händerna. Alltså eleven sätter händerna i golvet och lyfter upp båda benen rakt upp mot taket. Övningen visar på om eleven har kontroll på stödja, styrka, balans och kroppsspänning. Kärnkast stillastående Eleven kastar en tennisboll in i en tjockmatta ståendes vid en kon.övningen visar på kontroll av kaströrelse. Kärnkast med ansats Eleven fick en viss ansats sträcka innan kastet in i tjockmattan, så de kunde visa om de hade kontroll på kaströrelse och impulssteg. Rephoppning Eleven hoppar med ett hopprep, 10 hopp med mellanstuds, 10 jämfotahopp och 10 springsteg. Övningen visar på kontroll av grundformer i kombination, samordning av armar och ben, timing med repbågen. Jämfota- och enbenshopp I en bana av rockringar fick eleven hoppa jämfota- samt enbenshopp. Övningen visar på kontroll av hopp, koordination, dynamisk balans och kroppshållning. Ta sig över hinder med hjälp av linor I övningen fick eleven ta sig från en bänk till en annan med hjälp av linor. Övningen visar på kontroll av stryka, gripa/greppa timing. Åla under hinder Eleven fick åla på en matta för att visa att den behärskade åla och diagonalt rörelsemönster. 25

26 Balansgång Balansgång på en låg bom fick eleverna gå framlänges och baklänges. Eleverna kunde då visa på kontroll av dynamisk balans samt kroppshållning. Avslut med nedhopp När eleven hade gått balansgång fick den hoppa ner på en matta och visa att den hade kontroll på nedhoppet och kunde landa i balans. Bollbana I bollbanan fick eleven studsa en boll runt koner och passa och ta emot bollen. Övningen visade på kontroll av studsa i förflyttning samt riktningsförändringar. Kasta ärtpåsar Eleven hade 10 ärtpåsar att kasta i en rockring på 3 meters avstånd. De räknade hur många påsar som de fick i rockringen. Kastet skulle vara ett underhandskast. Övningen visade på kontroll av kast i precision. 26

27 Bilaga 5 Lekbeskrivningar Vecka 2 Hunger games 4 lag, med lekband. Varje lag har tre skatter som de ska försvara vid sitt läger. Lägrena ska ligga en bit från varandra så att de inte ser varandra. Men skatterna ska ligga väl synliga. Man kan bli tagen/dattad över allt. När man blir tagen går man till lekledaren och byter lekband till det laget som man blev tagen av. Man vinner genom att samla så många skatter som möjligt eller att något av lagen blir av med alla sina spelare. Vecka 3 Uppdraget eller "Spring för livet" Utförs på en stor yta som INTE är indelad i planhalvor. I båda ändar står det 10 stora koner, som är de båda lagens "mål". I mitten ligger 10 små röda koner. Leken går ut på att alla små koner ska placeras på varje av motståndarnas stora koner. När man tagit upp en kon har man antagit sig ett uppdrag och då är det dags att springa för livet, för när man håller i en kon kan man bli kullad. Man får inte lägga ifrån sig konen utan man blir fri från uppdraget först när man placerat den på en större kon. Man kan enbart bli kullad av en som inte bär på en kon och blir man kullad så lämnar man över uppdraget till den som kullat en och går sen till fängelset. För att bli fritagen finns det gula koner (antalet kan variera beroende på klass), som då kan plockas upp och tas med till fängelset då man fritar alla fångar. Men har man en kon, så kan man bli kullad. Finns inga gula koner kvar, så får man hämta från egna fängelset för att frita från motståndarnas. Man får även plocka av de små röda konerna från sina egna stora koner, men bara en åt gången eftersom man tar ett uppdrag. Vecka 4 Trädkramarkull Ett område med många träd som finns nära varandra. Alla barn utom två, väljer ett träd som är deras träd. Ett av de barn som blir utan träd utses till "kullare" och det andra trädfria barnet blir "jagad". Leken startar på given signal t ex med en visselpipa och kullaren börjar jaga. För att undkomma kullaren kan barnet springa fram till ett av träden och ta över detta varav barnet som stod där får bli jagad. Detta barn kan i sin tur springa vidare till nästa träd och ta över det trädet osv. Om barnet tas av kullaren byter de plats men självklart man även utse en kullare när man vill. 27

28 Dunkgömme En person står vid ett träd och räknar till 100. Övriga deltagare springer och gömmer sig väl. När letaren räknat klart säger han 100 högt och tydligt så alla kan höra och börjar sökandet. När letaren ser/hittar tex Kalle som gömt sig rusar båda till stolpen och försöker slå handen mot den först. Hinner letaren först säger han "Dunk för Kalle 1, 2, 3!". Då är Kalle ute ur leken. Hinner Kalle först säger han "Dunk för mig 1, 2, 3!" då har han klarat sig. Den som blivit dunkad först av letaren blir ny letare nästa runda. MEN, skulle den som är sist kvar hinna före letaren till stolpen kan han, om han vill, säga "Dunk för hela rasket 1, 2, 3!" Då får letaren leta även nästa runda. Bakvänd kurragömma Alla deltagare utom en börjar med att stå vänd mot en vägg och blunda samtidigt som de högt räknar till hundra tillsammans. Den som inte räknar ska smyga iväg och gömma sig någonstans på ett ställa där flera personer kan få plats. Om de övriga deltagarna räknat klart börjar de så leta efter den som gömt sig. När så någon hittar gömstället ska han INTE avslöja något utan istället tyst gömma sig tillsammans med den som gömde sig först. Efterhand som de andra hittar gömstället gör de likadant och ansluter till de andra tills så alla är gömda på ett och samma ställe. När omgången är klar är det den som först hittade gömställets tur att gömma sig. Stinas lek Utförs på en stor yta som INTE är indelad i planhalvor. I båda ändar står det fem stora koner, som är de båda lagens "mål". I mitten ligger fem små röda koner. Leken går ut på att alla små koner ska placeras på varje av motståndarnas stora koner. När man tagit upp en kon har man antagit sig ett uppdrag och då är det dags att springa för livet, för när man håller i en kon kan man bli kullad. Man kan lämna konen vidare till en lagkamrat, men man får inte tappa/slänga den i marken. När man blir tagen kan två lagkamrater komma och hämta den tagne från fängelset, man får bara hämta en tagen åt gången. Man får även plocka av de små röda konerna från sina egna stora koner, men bara en åt gången eftersom man tar ett uppdrag. 28

29 29

30 30