KV HUMLAN PEAB SVERIGE AB. PM 1 Geoteknik Projekteringsunderlag. Geoteknisk undersökning för nybyggnad flerbostadshus utan källare

Transkript

1 KV HUMLAN PEAB SVERIGE AB PM 1 Geoteknik Projekteringsunderlag Geoteknisk undersökning för nybyggnad flerbostadshus utan källare Upprättad av: Sayle Shamun Granskad av: Dennis Overgaard Godkänd av: Sayle Shamun

2 KV HUMLAN PEAB Sverige AB KUND PEAB Sverige AB Region Bygg Väst/Halland Kardanvägen Varberg KONSULT WSP Samhällsbyggnad Laholmsvägen Halmstad Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm KONTAKTPERSONER WSP Sayle Shamun Sayle.shamun@wspgroup.se Kund Ulf Johansson ulf@peab.se (12)

3 INNEHÅLL 1 Uppdrag 4 2 Planerad byggnation 4 3 Utredningens och dokumentets syfte 5 4 Befintliga förhållanden 5 5 Utförda undersökningar Tidigare geotekniska undersökningar Utförd fältundersökning Miljöteknisk undersökning Markradonundersökning 6 6 Undersökningsresultat Fast botten Grundvatten Sättningar Markradonundersökning 10 7 Geotekniska rekommendationer Grundläggning Schakt Markmiljö Markradon Bergsschakt Riskanalys 12 8 Kontroll 12 BILAGOR: WSP: Bilaga A: Markteknisk undersökningsrapport (MUR)- Geoteknik,, uppdragsnummer , daterad Dimensioneringsförutsättningar 3 (12)

4 1 Uppdrag WSP Sverige AB har på uppdrag av PEAB Sverige AB, utfört en geoteknisk undersökning och en radonundersökning för rubricerat objekt. På Kv Humlan i Laholm, planeras nybyggnation av flerbostadshus i 6 plan, utan källare. Figur 1: Aktuellt område för geoteknisk undersökning (eniro.se, ). 2 Planerad byggnation Undersökningsområdet planeras att bebyggas med flerbostadshus i 6 plan utan källare, ca 36,5x12 m. Byggnadens placering visas i figur 2. Närmare uppgifter på laster saknas. Figur 2: Aktuellt område för geoteknisk undersökning (eniro.se, ). 4 (12)

5 3 Utredningens och dokumentets syfte Denna utredning och detta dokument har till syfte att dokumentera de geotekniska förutsättningar samt ange dimensionerande värden som underlag för dimensionering av plattgrundläggning. Denna PM är inte avsedd att biläggas ett förfrågningsunderlag då det primärt är ett projekteringsunderlag för berörda kontruktörer i projektet. 4 Befintliga förhållanden Undersökningsområdet ligger i centrala Laholm, ca 6 km öster om havet. I dagsläget består undersökningsområdet i huvudsak av parkeringsytor. Undersökningsområdet angränsas i norr av Järnvägsgatan, i öster av Humlegången, parkeringsytor o hus, i söder av gräsbevuxen yta och i väster av byggnader. Marknivån inom undersökningsområdet har en sluttning från nordost mot sydväst, med varierande marknivåer mellan ca +8 och + 8,5 meter. 5 Utförda undersökningar 5.1 Tidigare geotekniska undersökningar Tidigare utförda undersökningar, WSP: Geoteknisk undersökning (MUR och PM), Kv Husaren 2, Laholm, uppdragsnummer: , daterad Tidigare utförda undersökningar i närområdet har studerats men ej inarbetats i detta uppdrag. 5.2 Utförd fältundersökning Fältundersökningen utfördes i mars 2016 och omfattade trycksondering, CPT-sondering, provtagningar av störda prover med skruvprovtagare och vattenobservationer i öppna provtagningshål. För redovisning av geoteknisk fältundersökning hänvisas till MUR (Markteknisk undersökningsrapport), daterad (12)

6 5.3 Miljöteknisk undersökning Två jordprover ( ca 0 1 meter under markytan) är analyserade på laboratorium med avseende på metaller och PAH. 5.4 Markradonundersökning Markradonundersökning har utförts med en Emanometer i 5 punkter och redovisas i markteknisk undersökningsrapport (MUR), daterad Undersökningsresultat Generellt utgörs marken överst av fyllnadsmassor som underlagras av sandoch siltjord, som i sin tur vilar på siltig lera ovan friktionsjord. Se figur 3. Sand/Silt Fyllning Gyttja Siltig lera Friktionsjord Figur 3: Principiell skiss på jordlagerföljd inom undersökt område. 6 (12)

7 Fyllning Undersökningsområdet utgörs överst av fyllnadsmassor av sandjord med varierande innehåll av grus, silt och mulljord, alternativt grusig sandig lera. Mäktigheten för detta lager varierar mellan ca 1,0 och ca 1,5 m, vilka motsvarar nivåerna ca +7,0 till +6,5. Störda prover, från skruvprovtagningar, påvisar vattenkvoter (w) mellan ca 12 och 13 %. Genom glödgning har värden på organisk halt påvisats att vara ca 1 %. Sand/silt Under fyllnadsmassorna utgörs jorden av varierande sand-och siltskikt med gyttjeinnehåll vars mäktighet minskar från ca 2,0 till 0,5 m från nordost mot sydväst. Lagringstätheten för sanden bedöms att varierar mellan lös till medelfast. Störda prover av den gyttjiga siltjorden, från skruvprovtagningar, påvisar en vattenkvot (w) av ca 32 % och konflytgräns (w k ) av ca 38 %. Genom glödgning har värdet på organisk halt i den gyttjiga sanden påvisats att vara 4 %. Enligt utförda sonderingar har detta lager en härledd friktionsvinkeln av ca 32,8 och en sättningsmodul av ca 10 MPa. Gyttja Under sanden alternativt siltjorden, ca 1,5 till 3,0 m under befintlig markyta inom områdets södra delar, förekommer ett gyttjelager med en varierande mäktighet mellan ca 0,5 till 1,0 m. Störda prover av gyttjan, från skruvprovtagningar, påvisar vattenkvoter (w) mellan ca 53 och 62 % och värden på konflytgräns (w k ) av ca 70 %. Genom glödgning har värden på organisk halt i gyttjan påvisats att variera mellan ca 8 och 11 %. Enligt utvärdering med SGIs programvara CONRAD av utförda CPTsonderingar är gyttjelagret normalkonsoliderad till svagt överkonsoliderad och mycket sättningskänsligt. Att gyttjan är normal till svagt överkonsoliderad innebär att den inte tål större laster än vad den är belastad med i nuläget. Den odränerad skjuvhållfasthet ligger på ca 10 kpa. 7 (12)

8 Siltig lera/torrskorpelera Under sand-och siltjorden förekommer ett lager av siltig lera. Mäktigheten på detta lager varierar mellan ca 1,5 och 4,0 m. Störda prover, från skruvprovtagningar, har en vattenkvot (w) uppmätts till att variera mellan ca 17 och 39 % och konflytgräns (w k ) mellan ca 20 och 39 %. Enligt SGUs programvara CONRAD och utifrån utförda sonderingar bedöms den sitiga leran att ha en okorrigerad skjuvhållfasthet av ca 40 kpa och ökar med ca 10 kpa/m mot djupet. Leran är överkonsoliderad med mer än 100 kpa. Ett tunnare lager torrskorpelera förekommer, med en mäktighet av ca 0,4 m som har en vattenkvot (w) av 25 % och konflytgräns (w k ) av 36 %. Torrskorpeleran bedöms ha en sjuvhållfasthet som varierar mellan ca 50 och 60 kpa. Friktionsjord Under leran följer friktionsjord. Enligt utförda sonderingar har friktionsjorden en lagringstäthet som är fast till mycket fast och förekommer på djup ca 6 m under befintlig markyta, vilket motsvara nivån ca +2, Fast botten Inom området för den planerade förskolan varierar djup till fast botten mellan ca 5,6 och 10,7 m. Samtliga sonderingar har avbrutits pga de ej kan neddrivas enligt normalt förfarande för metoden. Enligt SGU:s jorddjupskarta, över närområdet, uppgår djup till berg mellan 10 till 20 m. Se figur 4. Figur 4: Jorddjupskarta (SGU, 2016). 8 (12)

9 6.2 Grundvatten Inget grundvattenrör har installerats i samband med den geotekniska undersökningen. Dock observerades fri vattenyta i en skruvprovtagning, där djup till vattenytan uppmättes till ca 3,3 m under befintlig grundvattenyta. Grundvattennivåer varierar med årstid och nederbörd. Figur 8 nedan visar 1 års variation av månadsmedelvärdet i grundvattentillstånd i Sverige. Vanligtvis ligger månadsmedelvärdet i april relativt högt. Figur 8: Typiska variationsmönster i grundvattenmagasin i Sverige under 1 års tid(vav). Röd markering representeras av tabell IV i figuren. 9 (12)

10 6.3 Sättningar Generellt är jordlager, med organiskt innehåll så som mulljord, normalt mycket sättningskänsliga och bör utskiftas. Påträffad naturligt lagrad sandjord, under fyllnadsmassorna bedöms ej som sättningskänslig för aktuella laster. Påträffad naturligt lagrad gyttja inom undersökningsområdets södra del, bedöms som extremt sättningskänslig för aktuella laster. Påträffad naturligt lagrad lerjord inom undersökningsområdet, bedöms ej som sättningskänslig för aktuella laster. Överslagsmässiga sättningsberäkningar påvisar att grundläggning med platta på mark, utan utskiftning, innebär sättningar i storleksordningen cm samt att krypsättningar pågår under lång tid. Utifrån överslagsmässiga sättningsberäkningar för utskiftning av nu befintlig lösare jord ner till ca 3 m under markytan, återfyllning och packning med godkända massor enligt AMA samt en last av 90 kpa (6 våningar) fördelat på ca 36,5x12 m bedöms sättningar i storleksordningen 3 till 4 cm att uppstå. Beroende på den varierande mäktighet för den underliggande leran inom aktuellt område kan differenseeättningar uppgå till 6 cm (partialkoefficient på 1,3). 6.4 Markradonundersökning De erhållna mätvärdena (3 och 12 kbq/m3) från fyllningen och den naturliga jorden ligger inom gränsen för lågradonmark (<10 kbq/m3), med undantag från en punkt som ligger inom gränsen för normalradonmark (10-50 kbq/m3). Marken klassas således som normalradonmark. För redovisning av markradonundersökning hänvisas till MUR (Markteknisk undersökningsrapport), daterad (12)

11 7 Geotekniska rekommendationer 7.1 Grundläggning Planerad byggnad i 6 plan bedöms kunna grundläggas med platta på mark, förutsatt att lösare material ner till 3 m under befintlig markyta utskiftas och fylls igen och packas med godkända massor enligt AMA, utan grundförstäkning. Följande förutsättningar och villkor gäller: Grundläggningen skall dimensioneras enligt Eurokod. Underlaget är framtaget för Geoteknisk kategori 2. Karakteristiska jordartsparametrar väljs enligt Dimensioneringsförutsättningar, Bilaga A. All jord och fyllning som innehåller och utgörs av lösare organiskt material, så som mulljord och gyttja, skall utskiftas. Fyllning för hårdgjorda ytor utförs i enlighet med AMA Anläggning 13 avsnitt CEB.2. Grundarbetena skall följa anvisningar i AMA Anläggning 13 (vad gäller avledning av vatten, tjälning, packning, dränering etc.) 7.2 Schakt Silt är ett eroderkänsligt och flytbenäget material, därför kan arbetstekniska problem uppstå vid arbeten under grundvattenytan eller vid kraftig nederbörd. Vid schaktarbeten skall hänsyn tas till angränsande byggnader och anläggningar. Det kan uppstå situationer för schakt med slänt. För schakter djupare än 1,5-4,0 m samt schakter intill befintliga byggnader och anläggningar, ovan grundvattenytan, kan en släntlutning på 1:1,5 användas. Detta ger en släntlängd på ca 6 m. Hänsyn ska tas till intilliggande byggnader, där minimiavståndet är 1,0 m från släntkrön. 7.3 Markmiljö Analyserade parametrar visar inga halter över mindre känslig markanvändning ( dvs dessa massor kan användas fritt m a p metaller och PAH). Men då området använts som parkeringsyta bör man vid markarbeten vara uppmärksam på eventuell förekomst av petroleumprodukter, vilka inte har analyserats på uttagna jordprover, för att säkerställa korrekt hantering av eventuella överskottsmassor. 11 (12)

12 7.4 Markradon Enligt gällande anvisningar från Boverket skall byggnader på normalradonmark uppföras radonskyddande, vilket innebär att särskilda krav ställs på byggnadens täthet mot inläckande jordluft. Detta innebär att särskilda åtgärder i detta fall måste vidtas för att skydda byggnaden mot inträngning av markradon. Ett radonskyddande utförande kan vara golv och väggar som inte ger uppenbara otätheter mot mark. Kantisolering bör undvikas som släpper igenom jordluft längs ytterkanterna av en kantförstyvad betongplatta. Byggnaden bör byggas på så sätt att sättningar undviks. Rör som går igenom husets betongplatta bör tätas. Observera att radonbidrag även kan komma från byggmaterial och vatten. 7.5 Bergsschakt Bergschakt bedöms ej att vara nödvändig inom undersökt område, då djup till berg inte har observerats i nu utförda undersökningar. 7.6 Riskanalys Då schaktarbeten kommer att krävas i samband med avschaktning av lösare material bör en riskanalys omgivningspåverkan, med avseende på markrörelser upprättas. Vid ev pålning bör en riskanalys upprättas mht omfattande anläggningsarbeten i direkt närhet till befintliga byggnader och anläggningar. 8 Kontroll Kontroll ska utföras enligt rapport BFS 2011:10 EKS samt enligt Eurocode 7-2 kap 2.5 Kontroll. Geotekniker ska kontrollera och verifiera grundläggningsnivån överensstämmer med de dimensioneringsparametrar som används vid dimensionering av grundkontruktioner och grundläggning. 12 (12)