Omvårdnadsnämndens patientsäkerhetsberättelse 2016

Transkript

1 SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen RAPPORT SID 1 (33) ON/2017:38 Omvårdnadsnämndens patientsäkerhetsberättelse 2016

2 INNEHÅLL Ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 4 Samverkan... 5 Avvikelsehantering/rapportering... 6 Lex Maria samt Internutredningar... 6 Informationssäkerhet... 7 Dokumentation... 7 Delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter Hygien och smittskydd Nationell punktprevalensstudie (PPM) av basala hygienrutiner och klädregler Antibiotikabehandling och resistenta bakterier Fall Trycksår Nationell punktprevalensstudie (PPM) trycksår vecka Nutrition Senior Alert Munhälsobedömning BPSD register Palliativa registret Palliativa ombud Vårdplan NVP Inkontinensvård Rehabilitering/träning för att behålla och om möjligt förbättra fysiska funktioner Medicintekniska produkter (MTP) ADL (aktivitet i det dagliga livet) och förflyttningsförmåga Fotsjukvård Läkarmedverkan Utbildning som anordnats av MAS under Plan för utbildning av legitimerad personal under Kvalitetsförbättringar som kommer att följas upp och redovisas i patientsäkerhetsberättelsen Tillsyn av hälso- och sjukvården på dagverksamheter för funktionsbevarande träning samt social samvaro för personer med demenssjukdom hösten Tillsyn gruppbostäder 2016 inom funktionshinderområdet (LSS) (33)

3 3 (33) Den 1 januari 2011 började patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL, att gälla. Enligt den nya lagen ska vårdgivare dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse. Berättelsen ska skrivas senast den 1 mars varje år och hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den. Det finns flera syften med patientsäkerhetsberättelsen: Vårdgivaren får bättre kontroll över verksamhetens patientsäkerhetsarbete Inspektionen för vård och omsorg (IVO) kan lättare utföra sin tillsyn av verksamheten Det blir enklare att ge andra intressenter tillgång till information, exempelvis allmänheten, patienter, andra vårdgivare och patientorganisationer Det finns inget krav att vårdgivaren ska lämna in patientsäkerhetsberättelsen till IVO/Socialstyrelsen eller någon annan myndighet. Däremot är vårdgivaren skyldig att inrätta ett ledningssystem där patientsäkerhetsberättelsen är en del av ledningssystemet. Patientsäkerhetsberättelsen ska beskriva verksamhetens patientsäkerhetsarbete under föregående kalenderår, vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som uppnåtts. Solna kommuns vård- och omsorgsboenden Vård- och omsorgsboende Antal boende Drivs av företag Ametisten 80 Vardaga Berga 96 Temabo Björkgården 51 Förenade Care Frösunda 44 Attendo Care Hallen 69 Aleris Oskarsro 34 Temabo Polhemsgården 84 Förenade Care Skoga 100 Humaniora omsorg Tryggheten 31 Aleris I avtalen med entreprenörerna ingår att verksamheterna ska ha en medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) som ansvarar enligt hälso- och sjukvårdslagens 24. Entreprenörens MAS ska informera Solna stads MAS om allvarliga avvikelser, förändringar i organisationen samt händelser och riskanalyser. Solna stads MAS kan besluta om vad som ska följas upp och inom vilka områden tillsyn ska ske.

4 4 (33) Ansvar för patientsäkerhetsarbetet Omvårdnadsnämndens ansvar Omvårdnadsnämnden ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) upprätthålls. Nämnden ska fastställa övergripande mål för det systematiska kvalitetsarbetet samt följa upp och utvärdera målen. Verksamhetschefens ansvar Verksamhetschefen ska enligt hälso- och sjukvårdslagen svara för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet samt främjar kostnadseffektivitet. Inom ramen för ledningssystemet ska verksamhetschefen ta fram, fastställa och dokumentera rutiner för hur det systematiska kvalitetsarbetet kontinuerligt ska bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheten. Medicinskt ansvarig sjuksköterskas (MAS) ansvar MAS ska tillsammans med verksamhetschefen upprätthålla och utveckla verksamhetens kvalitet och säkerhet inom ramen för ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet som finns för den kommunala hälso- och sjukvården. MAS utövar sitt ansvar genom att planera, styra, kontrollera, dokumentera och redovisa arbetet med verksamhetens kvalitet och säkerhet. I MAS ansvar ingår bland annat att se till att författningar, bestämmelser och andra regler är kända, efterlevs och att det finns direktiv och instruktioner för verksamheten. Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar Hälso- och sjukvårdspersonalen ansvarar för att medverka i det systematiska kvalitetsarbetet. Övergripande mål och strategier Varje patient ska känna sig trygg och säker i kontakten med vården. Likaså ska varje medarbetare kunna utföra sitt arbete under sådana förutsättningar att en säker vård kan ges. Ledningssystemet ska tydliggöra och synliggöra verksamhetens kvalitet och dess resultat för personal, patienter och övriga medborgare. Tydligheten bildar en säker grund och är en förutsättning för att identifiera förbättringsmöjligheter. Nämndmålen som berör hälso- och sjukvården inom kommunen är att Solnabor 65 år och äldre, boende på vård- och omsorgsboende och personer med funktionsnedsättning ska känna sig trygga, få ett gott bemötande och vara nöjda. Omvårdnadsnämnden ska säkerställa att insatserna ges utifrån brukarnas behov med fokus på ett helhetsperspektiv, i bred samverkan med andra nämnder, landstinget och myndigheter.

5 5 (33) Samverkan En viktig del i patientsäkerhetsarbetet är hur omvårdnadsnämndens verksamhet för hälso- och sjukvården samverkar med andra vårdgivare. Formerna för samverkan regleras i överenskommelser. Överenskommelse som reglerar ansvar och samverkan inom hälso- och sjukvårdsområdet mellan Solna kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om rehabilitering och habilitering i Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan mellan Solna stads MAS och entreprenörernas MAS Överenskommelse vid in- och utskrivning i slutenvården Sammanhållen överenskommelse om vård och omsorg för personer som bor i särskilt boende för äldre Överenskommelse med Stockholms läns landsting för uppsökande tandvård Överenskommelse om samverkan när enskilda/patienter behöver praktisk hjälp med egenvård Överenskommelse med ansvariga läkarorganisationer Under 2016 har samverkansmöte med Danderyds akut, Danderyds geriatrik och Jakobsbergs geriatrik genomförts för att säkra in- och utskrivning och diskutera gemensamma beröringspunkter. För att underlätta informationsöverföring infördes 2015 att dokument som ska medföras till sjukhus från vård- och omsorgsboende, såsom vårdmeddelande samt läkemedelslista skickas i en röd mapp märkt med namn och kontaktuppgifter till det aktuella vård- och omsorgsboendet. Detta för att säkerställa att dokument når sjukhuset och för att underlätta för personal på sjukhuset att kontakta ansvarig sjuksköterska på boendet. Denna åtgärd har nu spridit sig från Solna och används i flertalet andra kommuner. Mappen välkomnas av slutenvården. Ett nytt vårdmeddelande togs fram under 2015 i samarbete med medicinskt ansvariga sjuksköterskor och Danderyds sjukhus. Vårdmeddelandet används när en boende skickas in akut till sjukhus. Vårdmeddelandet skall kopieras och lämnas till ambulanspersonal. Detta enligt föreskrift SOSFS 2009:10 gällande överlämnande av skriftlig information för att säkra informationsöverföringen ytterligare. Implementering har skett under Under 2016 har ett gemensamt samverkansmöte med båda läkarorganisationerna ägt rum för att sprida goda exempel mellan läkarorganisationerna gällande bland annat fallpreventivt arbete och information till boende och närstående gällande hjärt-och lung- räddning, HLR.

6 6 (33) MAS samverkan med patienter/närstående och medborgare när det gäller hälso- och sjukvård inom kommunal verksamhet Medverka och informera vid utredning av avvikelser och vårdskador. Skapa goda kontakter vid synpunkter och klagomål. Informera vart man vänder sig för att framföra synpunkter och klagomål. Medverkan vid information till brukarorganisationer och pensionärsorganisationer. Avvikelsehantering/rapportering Alla vård- och omsorgsboenden har aktuell rutin för att rapportera avvikelser. Varje månad rapporterar alla vård- och omsorgsboenden avvikelser gällande läkemedel, fall, trycksår, medicintekniska produkter och egenkontroll hygien till Solna stads MAS. Syftet med avvikelserapportering är att undvika att händelser upprepas och att rutiner förbättras för att höja kvaliteten inom hälso- och sjukvården. Med en avvikelse menas en icke förväntad händelse som medfört eller skulle kunna medföra risk eller skada. Avvikelserapport ska skrivas på alla händelser som inneburit vårdskada eller risk för vårdskada. Lex Maria samt Internutredningar Genom att utreda avvikelser arbetar verksamheten för att öka kvaliteten och förbättra patientsäkerheten för att försöka förhindra att avvikelsen upprepas i verksamheten. Internutredning Internutredning genomförs: Efter kontakt med anhörig/närstående som inkommit med klagomål Vid vårdskada och vid risk för vårdskada Lex Maria anmälan Vid allvarliga avvikelser ska en risk- och händelseanalys göras. MAS anmäler allvarliga avvikelser som lex Maria till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Entreprenörens MAS ska alltid skicka kopia av lex Maria anmälan till Solna stads MAS. Vid lex Maria anmälan sker följande: Rapport och utredning skickas till IVO Omvårdnadsnämndens ordförande och förvaltningschef informeras om lex Maria anmälan. Patient och närstående informeras om händelsen. Lex Maria anmälan diarieförs. Svar från IVO återkopplas till verksamhetschef som informerar berörd personal, patient och närstående.

7 7 (33) Sammanställning av internutredningar och lex Maria anmälningar under 2016 Vård- och omsorgsboende Antal boende Internutredning Lex Maria anmälan Ametisten Berga Björkgården Frösunda Hallen Oskarsro Polhemsgården Skoga Tryggheten Informationssäkerhet Informationssäkerhet inom vård och omsorg innefattar att tillgodose patientens säkerhet och integritet och att åtgärder finns för att uppnå detta i verksamheten. Årlig rapportering av informationssäkerhetsinsatser ska ske enligt Socialstyrelsens föreskrift om informationshantering (2008:12). Verksamheterna ska under punkt Informationssäkerhet i patientsäkerhetsberättelsen beskriva hur säkerhetsarbetet bedrivits. Skriftligt informationsdokument för personal finns framtaget för att förtydliga informationen kring loggkontroller. Enligt MAS riktlinjer ska systematisk stickprovskontroll genomföras i verksamheterna. Lokala rutiner för loggkontroller finns i alla verksamheter. Alla verksamheter har genomfört loggkontroller under året och ingen har vid loggkontroller funnit att obehörig åtkomst har skett. Dokumentation Under tillsynen 2016 granskades 78 patientjournaler. I 91 % av journalerna fanns riskbedömning gällande trycksår dokumenterat de senaste sex månaderna. I 94 % av journalerna fanns riskbedömning gällande fall dokumenterat de senaste sex månaderna. I 92 % av journalerna fanns riskbedömning gällande undernäring dokumenterat de senaste sex månaderna.

8 8 (33) Sammanställt finns riskbedömning gällande trycksår, fall och undernäring i 92 % av de granskade journalerna i jämförelse med 77 % föregående år. I 30 % av journalerna fanns dokumenterad smärtskattning de senaste 6 månaderna I 79 % av journalerna fanns en vårdplanering dokumenterad under Dessa procentsatser är samma som under Dock visar palliativa registret på ökat antal smärtskattningar, vilket redovisas under rubrik Palliativa registret. Granskningen visar att riskbedömningar fanns dokumenterade i betydligt fler av de genomgångna journalerna i jämförelse med 2015, vilket är en positiv utveckling. Gällande munhälsa fanns riskbedömning i 83% av de granskade journalerna, vilket föregående år var 73 %. Munhälsa är ett relativt nytt riskområde i Solna och utvecklingen tyder på att munhälsa nu ingår som en del av den kontinuerliga riskbedömningen, vilket är mycket positivt. Antalet dokumenterade smärtskattningar ligger kvar på samma nivå som föregående år i de journaler som är granskade. Detta visar att regelbunden smärtskattning ej genomförs i så hög utsträckning. Dock visar statistik från Palliativa registret att smärtskattning under sista levnadsveckan genomförs i högre grad, vilket är ett steg i rätt riktning. I flera av de granskade journalerna saknas dokumenterat samtycke till informationsöverföring till annan vårdgivare eller till att registrera i kvalitetsregister vilket är en brist. I vissa fall kan inte samtycke inhämtas men andel dokumenterade samtycken borde rimligen vara högre med tanke på verksamheternas aktiva arbete med kvalitetsregistret Senior alert. Resultatet av granskningen kommuniceras till entreprenörernas medicinskt ansvariga sjuksköterskor och diskussioner gällande vikten av att dokumentera samtycke kommer ske med verksamheterna under NPÖ Nationell patientöversikt, NPÖ, gör det möjligt för behörig vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av journalinformation som registrerats hos andra landsting, kommuner eller privata vårdgivare. Under 2015 var endast två verksamheter uppkopplade till NPÖ. Arbetet har pågått under året och vid tillsyn 2016 har nu fem verksamheter möjlighet att nå NPÖ. Är verksamheten kopplad till NPÖ:

9 9 (33) Läkemedelshantering Alla vård- och omsorgsboenden har aktuella rutiner för läkemedelshantering. Tillsynen visar att sex vård- och omsorgsboenden haft kvalitetsgranskning av farmaceut under En verksamhet har planerad granskning under våren 2017, en verksamhet väntar på en ny upphandling av tjänst innan granskning kan göras och en verksamhet har valt att inte genomföra granskning. Läkemedelsgenomgångar Läkemedelsgenomgång genomförs i samband med inflyttning till vård- och omsorgsboende. Därefter genomförs läkemedelsgenomgång en gång per år samt vid behov till exempel efter sjukhusvistelse. Läkaren ansvarar för genomgången men planeringen och förberedelser sker tillsammans med ansvarig sjuksköterska. I läkarorganisationernas avtal med Stockholms läns landsting ingår att utföra läkemedelsgenomgångar. I överenskommelsen mellan läkarorganisationerna och alla vård- och omsorgsboenden finns gemensamma rutiner för detta. Statistik från BPSD-registret

10 10 (33) I enlighet med Socialstyrelsens indikationer bör en minskning ske av följande: Olämpliga läkemedel Olämpliga läkemedelskombinationer Läkemedel mot psykos. Vaccination mot influensa Varje år erbjuds alla som bor på vård- och omsorgsboende gratis vaccination mot influensa. Vaccination sker när ansvarig läkare är på plats på boendet. Registrering sker i Stockholms läns landstings dataprogram Vaccineras. Läkemedelsavvikelser Alla vård- och omsorgsboenden har aktuella rutiner för läkemedelshantering och läkemedelsavvikelser. Resultat för 2016 visar att antalet läkemedelsavvikelser har ökat något från föregående år till 2434 från 2322 år Missade signeringar står för den stora delen av avvikelser gällande läkemedelshantering. Ametisten har under 2016 fokuserat på att identifiera varje läkemedelsavvikelse vilket har resulterat i ökat antal registrerade avvikelser. Genom att belysa problemen som finns kan säkerheten i längden förstärkas. Hallen, som hade ett ökat antal avvikelser 2015, har under 2016 sänkt antal avvikelser betydligt.

11 11 (33) Skoga har fortsatt ökade siffror gällande läkemedelsavvikelser och missade signeringar. Under 2017 kommer verksamheten arbeta vidare med detta, bland annat via en granskning i samarbete med Apoteket AB. För att öka säkerheten kring läkemedelshanteringen ytterligare i staden har MAS beslutat att en webbutbildning från Sveriges kommuner och landsting, SKL, Jobba säkert med läkemedel skall genomföras årligen för att komplettera den sedvanliga delegeringsrutinen ute på verksamheterna fr.o.m Delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter Alla vård- och omsorgsboenden har aktuella rutiner för delegering av enklare hälsooch sjukvårdsuppgifter. Med delegering avses i författningen SOSFS 1997:14 att någon som tillhör hälsooch sjukvårdspersonal och som är formellt och reellt kompetent för en medicinsk arbetsuppgift, genom beslut kan överlåta en enklare hälso- och sjukvårdsuppgift till en annan personal som har reell kompetens för uppgiften. Delegering ska dras in om arbetsuppgiften inte utförs enligt rutin och om den inte utförs på ett patientsäkert sätt. Delegering kan ges tillbaka efter utbildning och kontroll av att uppgiften kan utföras enligt rutin och på ett patientsäkert sätt. Verksamhetschefen svarar för att personalen som ska utföra olika arbetsuppgifter har kompetens för detta. Behov och lämplighet att delegera i det enskilda fallet kräver alltid en professionell bedömning. För detta svarar sjuksköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast. Det är verksamhetschefens ansvar att det finns en lokal rutin som är känd av personalen och att delegeringar är aktuella. Vård- och omsorgsboende Antal boende Indragna delegeringar under 2015/2016 Ametisten 80 1/0 Berga 96 0/1 På grund av flertalet uteblivna doser av läkemedel Björkgården 51 0/0 Frösunda 44 0/1 På grund av språkliga problem Hallen 69 0/0 Oskarsro 34 0/0 Polhemsgården 84 1/1 På grund av läs-och skrivsvårigheter Skoga 100 0/0 Tryggheten 31 0/0

12 12 (33) Hygien och smittskydd Alla vård- och omsorgsboenden har avtal med Vårdhygien Stockholms län. Personalen ska fortlöpande få hygienutbildning och arbeta efter basala hygien- och klädrutiner. Vårdhygien erbjuder även en webbutbildning i basala hygienrutiner. Egenkontroll av hygien ska utföras minst två gånger per år i verksamheten. Alla vård- och omsorgsboenden har genomfört egenkontroll av hygien under Flera verksamheter har genomfört hygienronder mer än två gånger per år vilket är föredömligt. Under tillsyn 2016 ställdes även frågor gällande rutiner för daglig rengöring och ytdesinfektion av de boendes lägenheter och badrum till exempel tagytor vid tvättställ, kranar, handtag mm. Lokal rutin saknas på fyra av de nio vård- och omsorgsboendena vilket är en brist. Gällande förebyggande åtgärder Legionella enligt Smittskydd Stockholms handlingsprogram, till exempel genomspolning av tappställen som inte används regelbundet, saknade två vård- och omsorgsboende lokal rutin. Bristerna kommer följas upp under Vård- och omsorgsboende lokalrutin daglig rengöring Lokalrutin förebyggande Legionella Ametisten Nej Nej Berga Nej Ja Björkgården Ja Ja Frösunda Ja Ja Hallen Ja Ja Oskarsro Nej Ja Polhemsgården Ja Ja Skoga Nej Ja Tryggheten Ja Nej Nationell punktprevalensstudie (PPM) av basala hygienrutiner och klädregler Solna medverkade i mars 2016 i en nationell mätning via SKL av personalens följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler vid patientnära arbete. Mätningen baseras på Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvård m.m. (SOSFS 2015:10).

13 13 (33) PPM mätningen i Solna visar: Moment Desinfektion före patientnära 75 % 67 % arbete Desinfektion efter patientnära 95 % 91 % arbete Korrekt arbetsdräkt 98 % 99 % Andel fria från ringar 98 % 97 % Handdesinfektion före patientnära arbete är en viktig parameter för att inte sprida smitta vidare mellan boende via personal. Med anledning av den låga siffran för desinfektion före patientnära arbete och att alla verksamheter inte deltog i PPM mätningen genomfördes en lokal mätning i Solna gällande följsamhet v 49. Denna gång deltog alla verksamheter och sammanlagt genomfördes 145 observationer. Moment V Desinfektion före patientnära arbete 83 % Desinfektion efter patientnära arbete 94 % Korrekt arbetsdräkt 97 % Andel fria från ringar, klockor, armband mm 97 % Naglar korta och fria från konstgjort material 95 % Ökningen är markant gällande desinfektion före patientnära arbete om man jämför mätningarna som genomfördes i mars Dock bör siffran vara högre för att minska risk för smittspridning. Ny mätning kommer ske våren Antibiotikabehandling och resistenta bakterier En genomgång i vård- och omsorgsboende i Solna visar att i november 2016 hade 24 boende antibiotikabehandling, siffran för 2015 var 17. Resistenta bakterier fortsätter att öka både nationellt och internationellt. Sambandet mellan antibiotikabehandling och resistensutveckling är väl belagt. Antibiotikabehandling sker restriktivt men för sköra äldre kan antibiotikabehandling ibland vara nödvändig. Vård- och omsorgsboende Antal boende Antibiotikabehandling under november 2015 Ametisten Berga Björkgården Frösunda Hallen Oskarsro Polhemsgården Skoga Tryggheten Summa Antibiotikabehandling under november 2016

14 14 (33) November 2016, antal bärare av MRSA, ESBL och VRE i jämförelse med Vård- och omsorgsboende Antal boende MRSA 2015/2016 ESBL 2015/2016 VRE 2015/2016 Ametisten 80 0/0 2/1 0/0 Berga 96 1/2 2/3 0/0 Björkgården 51 0/0 3/0 0/0 Frösunda 44 0/0 1/1 0/0 Hallen 69 0/0 1/1 0/0 Oskarsro 34 0/0 1/1 0/0 Polhemsgården 84 0/0 2/0 0/0 Skoga 100 6/5 1/3 1/1 Tryggheten 31 0/0 0/2 0/0 Summa 589 7/7 13/12 1/1 MRSA: Stafylokocker som är motståndskraftiga mot flera olika sorters antibiotika. ESBL: Ett enzym som tarmbakterier kan bilda och som kan bryta ner flera olika antibiotika. VRE: Tarmbakterie som är motståndskraftig mot flera antibiotikasorter. För att undvika smittspridning i verksamheterna behöver personal kontinuerlig utbildning i basala hygienrutiner vilket genomförts regelbundet i Solna. Alla boende har enkelrum med eget hygienutrymme vilket minskar risken för smittspridning. Vårdhygien konsulteras vid smitta. Spoldesinfektor samt diskdesinfektor rengör material som används i vården såsom urinflaskor, spannar och instrument. Att maskinerna används och att detta sker på rätt sätt är viktigt för att godset ska bli tillräckligt rent vilket minskar risken för smittspridning. Idag finns inte maskiner i varje verksamhet och på de verksamheter där det finns används de inte alltid i tillräckligt utsträckning. Under 2017 ska en översyn ske i samverkan med fastighetsintendenten. Fall Fallolyckorna bland äldre kan bland annat relateras till nedsatt muskelstyrka, balans, syn- och reaktionsförmåga samt gångsvårigheter och läkemedelsbehandling. Det förebyggande arbetet med träning, säkerhet i miljön, översyn av läkemedel och hjälpmedel kan förhindra fallskador. Registrering av fallolyckor sker varje månad då MAS skickar en enkät där varje fallolycka rapporteras.

15 15 (33) Alla vård- och omsorgsboenden har rutiner för att förebygga fall och fallskador. Sjuksköterskor, fysioterapeuter/sjukgymnaster, arbetsterapeuter och omvårdnadspersonal är alla involverade i arbetet att förebygga och förhindra fallolyckor. Antalet fall de senaste åren: fall fall fall Antalet rapporterade frakturer: st st st st st Sammanställning 2016 Vård- och omsorgsboende Antal boende Antal fall Höft Bäcken Överarm Handled Revben Övrig frakturer Summa I jämförelse med 2015 Ametisten Berga fotled Björkgården fotled 1-4 Frösunda /- 0 Hallen lillfinger käke Oskarsro fotled 6 +5 Polhemsgården fotled 7 +2 Skoga axel 6 +1 Tryggheten /- 0 Summa /2016 Höft Bäcken Handled Överarm Revben Annan fraktur 21/31 3/4 9/0 1/4 2/2 8/7 Under 2016 har statistiken för frakturer vänt uppåt i Solna och 10 fler frakturer än 2015 har registrerats. Läkarorganisationen Familjeläkarna i Saltsjöbaden har fortsatt att tillsammans med verksamheterna arbeta med en fallpreventiv arbetsmodell för att förebygga och minska antalet frakturer på vård- och omsorgsboende. Arbetsmetoden följer Stockholms läns vårdprogram för fallprevention. Arbetsmetoden innebär bland annat att läkaren informeras om fallolyckor med eller utan skador, att fysioterapeut/sjukgymnast och arbetsterapeut medverkar vid rond samt läkemedelsgenom-

16 16 (33) gångar med fokus på fallrisk. Familjeläkarna samlar också in fallstatistik varje månad för att följa utvecklingen. Under 2016 har även Legevisitten ökat sitt samarbete med verksamheterna gällande fall och frakturer. Verksamheterna har funnit former för tillsammans med teamet och läkaren diskutera de fall som skett. Bland annat har Skoga flyttat sitt fallmöte till den dag läkaren är på plats vilket möjliggör för teamet att gemensamt diskutera de fall som skett på boendet. Redovisning av statistik för 2016 sker på gemensamt samverkansmöte med båda läkarorganisationerna under 2017 för att diskutera vidare hur fallen skall kunna minska. Trycksår Trycksår är tyvärr en vanlig vårdskada både på sjukhus och inom äldreomsorgen. Äldre personer med försämrad cirkulation och minskad rörlighet löper stor risk att utveckla trycksår. Förbyggande insatser är därför av största vikt för att undvika de besvär som ett trycksår för med sig för den boende. I Solna riskbedöms de boende regelbundet i Senior Alert för att upptäcka individer som löper risk för att drabbas. Därefter sätts förebyggande åtgärder in, såsom tryckavlastande madrass, tillgodose näringsbehov, inspektion av hud regelbundet m.m. Teamets samlade kunskaper är viktigt för att lyckas förebygga uppkomsten av trycksår. Statistiken som skickas månadsvis till Solna stads MAS visar att ca 30 % av såren uppkommer på annan plats. Resterande sår uppstår i verksamheterna. Trycksår delas in i fyra olika kategorier: Kategori 1: Rodnad hud som inte bleknar vid tryck Kategori 2: Delhudsskada, ytligt sår Kategori 3: Fullhudsskada Kategori 4: Djup fullhudsskada Nationell punktprevalensstudie (PPM) trycksår vecka deltog Solna stad i Sveriges Kommuner och Landstings mätning gällande trycksår. Under mätperioden var andelen trycksår på vård- och omsorgsboenden i Solna 6,2 % i jämförelse med rikets andel på 7,8 % var riksgenomsnittet 9,4 % och andel trycksår samma år i Solna 7,9 %. Statistiken visar på en fortsatt positiv utveckling.

17 17 (33) Resultat för Solna Vecka 40 vecka vecka vecka Antal mätningar Antal personer med trycksår Antal trycksår Trycksår kat 1 48% 39% 35% Trycksår kat 2 28% 43% 42% Trycksår kat 3 16% 4% 15% Trycksår kat 4 8% 13% 8% Runt hälften av alla trycksår återfinns på fötterna därefter är det vanligast med sår i sacrum. Statistiken visar att majoriteten av trycksåren är kategori 1 och kategori 2 och således av ytligare karaktär. Nutrition Sjuksköterskan ska göra en riskbedömning enligt MNA (Mini Nutritional Assessment) vid inflyttning, var 6:e månad samt vid behov. Åtgärder skall sättas in vid eventuella nutritionsproblem på grund av sjukdom, ät- och sväljsvårigheter, problem med munhälsa mm. Problem med nutritionen ska dokumenteras i en vårdplan. Sammanställning av antal personer som behöver hjälp vid måltider Vård- och omsorgsboende Antal boende Antal personer som behöver stöd vid matintag 2016/2015/2014 Ametisten 80 10/6/5 Berga 96 13/25/14 Björkgården 51 9/11/9 Frösunda 44 5/5/5 Hallen 69 13/13/14 Oskarsro 34 5/7/8 Polhemsgården 84 18/27/19 Skoga /18/24 Tryggheten 31 2/5/5 Summa /117/103

18 18 (33) Nattfasta Tiden från dagens sista måltid till nästkommande dags första måltid kallas nattfasta. Nattfastan bör inte överskrida 11 timmar. Alla vård- och omsorgsboenden har rutin för att följa upp antal timmar för nattfasta. Åtta verksamheter har genomfört nattfastemätning under Sammanlagt har 434 boende ingått i dessa mätningar. Mätningarna visar att 8% av de som deltog i mätningarna hade nattfasta över 11timmar utan att själva ha valt detta vilket är samma siffra som Verksamheterna kan via statistik från Mobipen kontinuerligt mäta vilka boende som är erbjudna nattmål och utifrån detta genomföra kontinuerliga egenkontroller. Senior Alert Senior Alert är ett nationellt kvalitetsregister för förebyggande vård och omsorg. Under 2016 har riskbedömningar, åtgärdsplaner och uppföljningar genomförts för undernäring, trycksår, fall och munhälsa Antal riskbedömningar 864 Risk Risk konstaterats, minst en åtgärd planerats Fall 80 % 84 % Undernäring 71 % 86 % Trycksår 71 % 86 % 2015 Antal riskbedömningar 802 Risk Risk konstaterats, minst en åtgärd planerats Fall 63,2 % 90 % Undernäring 61,4 % 93% Trycksår 60 % 93% Uppföljningar på personer med risk där förebyggande åtgärd följts upp Uppföljningar på personer med risk där förebyggande åtgärd följts upp Under 2015 minskade antalet riskbedömningar och planerade åtgärder vilket var oroväckande. Med anledning av detta genomfördes punktprevalens mätning två gånger under Statistiken visar att riskbedömningarna återigen ökat och riskbedömningar där risk konstaterats och minst en planerad åtgärd ökat vilket är positivt. Dock visar statistiken att uppföljningarna av insatta åtgärder sjunker. I jämförelse med 2015 har dock fler åtgärder följts upp eftersom andelen insatta åtgärder ökat. Statistik från Senior alert visar att vid genomförd riskbedömning har: 80 % risk för fall 60 % risk för undernäring 27 % risk för trycksår 38 % risk för ohälsa i munnen

19 19 (33) Munhälsobedömning Munhälsobedömningar har tidigare varit ett fokusområde i Solna för att via riskbedömning upptäcka och åtgärda ohälsa i munnen. Under 2013 genomfördes 109 riskbedömningar av munhälsa och Ametisten var det enda boendet som registrerade i Senior Alert genomfördes 434 riskbedömningar på sex vård- och omsorgsboende vilket var en ökning med närmare 400 % var antalet riskbedömningar 637 och 2016 är antalet 848. Statistiken visar att munhälsobedömningar nu ingår som en del i den regelbundna riskbedömningen på de flesta vård- och omsorgsboenden i Solna.

20 20 (33) BPSD register Gruppboende för personer med demenssjukdom finns på alla vård- och omsorgsboenden utom på Tryggheten. BPSD drabbar 90 % av personer med demenssjukdom. Symtomen kan vara oro, aggressivitet, hallucinationer, sömnstörningar m.m. Genom att använda BPSD registret kan personalen arbeta strukturerat genom att observera, analysera, planera åtgärder och följa upp insatser. Kvalitetsregistret Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom (BPSD) har använts i verksamheterna i högre grad under 2016 i jämförelse med Under 2015 genomfördes 145 BPSD skattningar i Solna vilket kan jämföras med 165 under Att ökningen inte är större kan i vissa fall bero på att utbildade BPSD-administratörer i verksamheterna avslutat sina tjänster. Nya utbildningstillfällen är planerade under Nedan statistik från registret för 2016 Statistiken visar att NPI-poängen minskar vid genomförda skattningar vilket är positivt då höga NPI poäng ökar vid BPSD-problematik.

21 21 (33) Palliativa registret Svenska Palliativa registret är ett nationellt kvalitetsregister som har till syfte att förbättra vården i livets slutskede. Huvudsyftet är att på patientnivå mäta hur enheter lever upp till definierade kriterier för god vård i livets slutskede och därigenom stödja ett kontinuerligt förbättringsarbete. Andel registreringar i Palliativa registret där validerad smärtskattning utförts är ett nyckeltal för förvaltningen. Under 2015 minskade andelen smärtskattningar men under 2016 har denna siffra vänt uppåt. Resultatet för 2015 var 57 % dokumenterad validerad smärtskattning sista levnadsveckan och under 2016 var denna siffra 74 %. Spindeldiagrammet visar även på förbättrade siffror gällande Läkarinformation till närstående och patient

22 22 (33) Jämför man utvecklingen per verksamhet mellan 2015 och 2016 har flertalet höjt sina genomförda smärtskattningar betydligt under 2016 vilket är mycket glädjande

23 23 (33) Under 2016 har verksamhetscheferna vid fyra tillfällen fått redovisa för Solna stads MAS andelen smärtskattningar som genomförts. Vikten av smärtskattning har också diskuterats på möten och i utbildning för Palliativt ombud ingår smärtskattning som en del i utbildningen. Återkoppling av resultat från Palliativa registret har skett kontinuerligt till verksamheterna. Palliativa ombud I Solna genomfördes år 2007 ett projekt inom vård- och omsorgsboende där palliativa ombud (PO) utbildades i grundläggande kunskaper om vård i livets slut. Under 2013 fick alla PO fördjupad utbildning i det nationella vårdprogrammet för palliativ vård genomförde Omvårdnadsförvaltningen en ny satsning på att utbilda palliativa ombud. Utbildningen genomfördes i samarbete med Palliativt kunskapscentrum (PKC) som Solna stad delfinansierar tillsammans med landstinget och sju kommuner. Utbildningssatsningen vände sig för första gången även till hemtjänstpersonal. Efter att utbildningen avslutats 2016 har Solna ca 75 ombud i verksamheten varav 10 inom hemtjänsten. Palliativa ombudens uppdrag är att: Informera och sprida kunskap till medarbetare och ledning om det palliativa förhållningssättet I verksamheten arbeta för att utveckla omvårdnaden av den palliativa patienten och stödet till närstående utifrån det palliativa förhållningssättet Utveckla och uppdatera lokala rutiner vid palliativ vård och dödsfall Sammanställa information till närstående Vara drivande för reflektion efter dödsfall Gå på regelbundna träffar för palliativa ombud Under 2016 har två nätverksträffar skett med Palliativa ombud som bland annat fokuserat på nutrition i livets slut samt införandet av Nationell vårdplan för palliativ vård. Myndighetsavdelningen har också deltagit på en träff för att beskriva handläggningsprocessen med fokus på palliativ vård. En uppföljningsenkät har fyllts i av 30 Palliativa ombud gällande deras roll som ombud ute i verksamheterna. 22 av 30 ombud uppger att de kan uppfylla sin uppgift som palliativa ombud. Av de åtta ombud som svarat nej kopplas detta till tidsbrist i verksamheten samt att stödet från chef inte upplevs finnas i tillräcklig utsträckning. Detta är en organisatorisk fråga som kommer diskuteras med verksamhetschefer under 2017.

24 24 (33) Vårdplan NVP 2015 deltog alla vård- och omsorgsboenden i Solna i vidareutvecklandet av en ny nationell vårdplan för palliativ vård NVP. Vårdplanen som tidigare användes, Liverpool Care Pathway (LCP), fasades ut under Den nya nationella vårdplanen är framtagen av Palliativt utbildningscentrum i Lund och är en strukturerad vårdplan för personcentrerade vårdåtgärder. Syftet är att kvalitetssäkra vården av personer med begränsad tid kvar i livet. Den nya vårdplanen består av tre delar och sex dokument från tidig palliativ fas till efter dödsfallet. Under 2016 blev den slutgiltiga versionen av vårdplanen klar och verksamheterna har nu övergått från betatestversionen som användes under 2015 till den nya versionen. Implementering kommer fortskrida under Samarbetet med Palliativa utvecklingscentrum i Lund har fortsatt under 2016 för att följa och stötta i arbetet med att införa den nya planen. Inkontinensvård Sjuksköterskan ansvarar för att utreda problem med inkontinens genom en basal inkontinensutredning och därefter förskriva rätt inkontinenshjälpmedel. Under 2016 erbjöd Solna stad sjuksköterskor en utbildning på Sophiahemmet högskola gällande inkontinensvård. Två sjuksköterskor genomförde utbildningen. Sammanlagt finns det 12 sjuksköterskor med utökad utbildning i inkontinensvård. Alla verksamheter utom en uppger att inkontinenshjälpmedel förskrivs individuellt. Skoga, som är den verksamhet som svarat nej på detta har påbörjat ett förbättringsarbete som leds av den sjuksköterska som genomförde utbildningen på Sophiahemmet under hösten. Rehabilitering/träning för att behålla och om möjligt förbättra fysiska funktioner Tillsynen visar att: Det finns arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster i den omfattning som krävs för att kunna ge den rehabilitering som behövs Det finns individuella instruktioner hur hjälpmedel ska användas All personal får utbildning i lyftteknik Vid behov av rehabilitering ska en rehabiliteringsplan upprättas. Patient som har behov av arbetsterapeutisk träning eller sjukgymnastik ska erbjudas detta. Det kan ske individuellt eller i grupp. Hjälpmedel ska utprovas individuellt och ADL-status ska upprättas. Vid granskning av dokumentation framkom att i 77 av 78 granskade journaler finns aktivitets-och/eller funktionsstatus beskrivet.

25 25 (33) Fysioterapeutens/sjukgymnastens insatser Fysioterapeuten/sjukgymnasten ansvarar för sjukgymnastik, träning, rådgivning och utprovning av t.ex. gånghjälpmedel. Träningen ska leda till att behålla, förbättra eller återfå de fysiska funktioner som behövs i vardagen. Viss träning kan delegeras vidare till omvårdnadspersonal. Arbetsterapeutens insatser Arbetsterapeuten bedömer, stödjer och tränar förmågor som behövs för att klara av vardagligt liv. Det kan handla om att kunna klä sig, förflytta sig och att sköta vardagslivets rutiner i hemmet. Arbetsterapeuten förskriver hjälpmedel som kan underlätta rehabiliteringsprocessen. Medicintekniska produkter (MTP) Tillsynen 2016 visar att det finns lokal rutin, inventarieförteckning och bruksanvisningar tillgängliga på alla vård- och omsorgsboenden. Medicintekniska produkter används på alla vård- och omsorgsboenden. Dessa ska användas på rätt sätt, på rätt indikation och av kunnig personal. Produkterna ska provas ut av fysioterapeut/sjukgymnast, arbetsterapeut eller sjuksköterska. Omvårdnadspersonal ska utbildas och instrueras i hur produkterna används. Det ska finnas bruksanvisningar tillgängliga och kontroll ska ske regelbundet av formellt tekniskt utbildad personal. En inventarielista ska finnas där det bland annat anges hur ofta översyn/kontroll ska ske för att produkten ska vara säker. Verksamhetschefen ansvarar för att det finns en lokal rutin, Avvikelser som gäller medicintekniska produkter (MTP) År 2016 har sex avvikelser rapporterats varav ingen medfört personskada. ADL (aktivitet i det dagliga livet) och förflyttningsförmåga En rehabiliteringsjournal ska upprättas vid inflyttning till vård- och omsorgsboende. Vid vårdplaneringar bör förutom sjuksköterska även fysioterapeut/sjukgymnast och arbetsterapeut delta. Boende som har behov av behandling av fysioterapeut/sjukgymnast eller arbetsterapeut ska erbjudas detta. Hjälpmedel ska provas ut och förskrivas individuellt av fysioterapeut/sjukgymnast eller arbetsterapeut. Användningen av hjälpmedel ska följas upp. ADL-status ska utföras och dokumenteras i omvårdnadsjournalen.

26 26 (33) Förflyttningsförmåga för boende under november 2016/2015/2014 Vård- och omsorgsboende Antal boende Går utan stöd 2016/2015/2014 Använder rollator 2016/2015/2014 Använder rullstol 2016/2015/2014 Ametisten 80 11/8/4 32/21/34 14/15/34 Berga 96 7/6/18 45/46/61 44/44/16 Björkgården 51 0/4/9 10/21/25 27/23/18 Frösunda 44 4/5/5 19/16/23 17/21/16 Hallen 69 9/4/10 22/28/20 32/27/34 Oskarsro 34 2/3/4 14/14/16 15/14/19 Polhemsgården 84 13/10/19 27/40/35 37/32/30 Skoga /10/10 48/39/38 49/50/37 Tryggheten 31 2/6/4 15/16/18 12/9/9 Summa /56/83 232/241/ /235/213 Alla boende finns inte med i ovanstående tabell då vissa använder andra hjälpmedel eller var sängliggande vid tid för tillsynen. Fotsjukvård Den vanligaste diagnosen för att vara berättigad till fotsjukvård är diabetespatienter med befintliga eller begynnande fotproblem. Andra diagnoser är till exempel cirkulationsrubbningar som förorsakat eller riskerar att förorsaka sårbildningar, reumatiska och neurologiska sjukdomar med fotproblem. Mål för fotsjukvården är att skapa en god fothälsa genom att förebygga och behandla fotskador. Vid inflyttning till vård- och omsorgsboende skall sjuksköterskan göra ett fotstatus. Är den boende i behov av fotsjukvård skriver sjuksköterskan en remiss till fotvårdsterapeut som har kompetens att utföra fotsjukvård. Fotsjukvård betalas av entreprenören/kommunen som driver vård- och omsorgsboendet. Sammanställning av personer som fått fotsjukvård under 2016/2015 Vård- och omsorgsboende Antal boende Antal personer som fått fotsjukvård 2016/2015 Ametisten 80 2/5 Berga 96 5/6 Björkgården 51 6/8 Frösunda 44 4/1 Hallen 69 4/3 Oskarsro 34 1/4 Polhemsgården 84 1/2 Skoga /17 Tryggheten 31 8/8 Summa /54

27 27 (33) Läkarmedverkan Stockholms läns landsting har ansvar för läkarinsatserna i vård- och omsorgsboenden. Överenskommelse har upprättats med läkarorganisationerna Familjeläkarna i Saltsjöbaden och Legevisitten. Överenskommelsen reglerar samarbetsformer och rutiner. Båda läkarorganisationerna har egen jour dygnet runt för akuta hembesök och läkaren har en inställelsetid på två timmar. Sammanställning av läkarbesök och antal läkartimmar per vecka efter tillsyn november Vård- och omsorgsboende Antal boende Läkarorganisationen Antal besök/vecka och ca antal timmar per besök Ametisten 80 Legevisitten 2 dag/vecka ca 6 h Berga 96 Familjeläkarna i Saltsjöbaden 2 dagar/vecka ca 16 timmar Björkgården 51 Familjeläkarna i Saltsjöbaden 1 dag i veckan ca 4 timmar Frösunda 44 Familjeläkarna i Saltsjöbaden 1 dag/vecka ca 4 timmar Hallen 69 Legevisitten 2 dagar i veckan ca 6 timmar Oskarsro 34 Legevisitten 1 dag i veckan ca 4 timmar Polhemsgården 84 Familjeläkarna i Saltsjöbaden 2 dagar i veckan ca 10 timmar Skoga 100 Legevisitten 2 dagar i veckan ca Tryggheten 31 Familjeläkarna i Saltsjöbaden 7 timmar 1 dag/vecka ca 3 timmar Vid tillsyn uppger sju av nio verksamheter att antal besök och timmar per vecka när läkaren är på vård- och omsorgsboende är tillräckliga. Två verksamheter, Björkgården och Skoga, önskar mer tid vilket kommunicerats till ansvariga läkarorganisationer. Uppföljning kommer ske under 2017.

28 28 (33) Utbildning som anordnats av MAS under 2016 Nätverksträffar för Palliativ ombud, undersköterskor och sjuksköterskor, bland annat föreläste Erika Berggren, fortbildningsutvecklare på Palliativt kunskapscentrum PKC om nutrition i palliativ vård Utbildning i Nationell Vårdplan för palliativ vård via Palliativt utvecklingscentrum i Lund Nätverksträff för paramedicinsk personal på vård- och omsorgsboende i Solna. Vid träffen föreläste Anna Gilbe, sjukgymnast och utbildare om paramedicinarnas handledarroll Madrassutbildning till sjuksköterskor via Sodexho till sjuksköterskor på vårdoch omsorgsboende Förvaltningen har under 2016 satsat på utbildning i demens i Silviahemmets regi till personal på Oskarsro, Polhemsgården, Björkgården, Skoga, Berga, Hallen och Ametisten Flertalet av verksamheterna har även gått utbildning i Metodstöd via Enheten för implementering, Stockholms läns landsting. Metodstödet syftar till att ge verksamheterna ett verktyg i sitt arbete med förbättringsområden Plan för utbildning av legitimerad personal under 2017 Fokus under 2017 kommer vara fortsatt implementering av den nya nationella vårdplanen för palliativ vård och omsorg med stöd av Palliativt utvecklingscentrum i Lund Hygienutbildning till personal på vård- och omsorgsboende inom LSS och hemtjänsten via Vårdhygien Inspirationsdag om demens Ny palliativ ombudsutbildning under hösten 2017 För att stimulera sjuksköterskor att genomföra specialistutbildning inom vård av äldre har Solna erbjudit verksamheterna ersättning för att möjliggöra att utbildning kan ske på betald arbetstid, så kallad akademisk specialistutbildning, AST. Under 2017 kommer en sjuksköterska från Ametisten påbörja specialistutbildning på Karolinska institutet. Kvalitetsförbättringar som kommer att följas upp och redovisas i patientsäkerhetsberättelsen 2017 Riskbedömningar i Senior Alert Validerad smärtskattning i Palliativa registret Uppföljning av införandet av Nya nationella vårdplanen för palliativ vård och omsorg. Uppföljning av antalet skattningar i BPSD-registret Redovisa utbildningar som påbörjas eller slutförs 2017

29 29 (33) Tillsyn av hälso- och sjukvården på dagverksamheter för funktionsbevarande träning samt social samvaro för personer med demenssjukdom hösten 2016 Varje kommun ska erbjuda en god hälso- och sjukvård för dem som vistas på dagverksamheten (HSL 1982:763, 18). Dagverksamhet med funktionsbevarande inriktning Ger stöd och stimulans för att behålla viktiga funktioner och för att lättare kunna klara vardagen hemma. Den funktionsbevarande dagverksamheten innehåller både fria och organiserade aktiviteter med socialt innehåll och viss träning. Berga dagverksamhet, drivs av Temabo Hallen dagverksamhet, drivs av Aleris Skoga dagverksamhet, drivs av Humaniora, kommunens egen regi Solna Dagverksamheter för personer med demenssjukdom Verksamheten innehåller både fria och organiserade aktiviteter som syftar till att ge deltagarna en meningsfull dag samt att stimulera minnesfunktionen. Gläntan dagverksamhet, drivs av Temabo Hallen dagverksamhet, drivs av Aleris Lyktan dagverksamhet, drivs av Förenade Care Omfattning av hälso- och sjukvård Den hälso- och sjukvård som erbjuds omfattas huvudsakligen av överlämnande av läkemedel samt handledning med råd och stöd av sjuksköterska till personal. Vid tid för tillsynen november 2016 hade endast tre besökare stöd i läkemedelshanteringen. Säkerställande av läkemedelshantering Tillsyn 2016 visar att fem av sex dagverksamheter har en skriftlig rutin gällande läkemedelshantering. Skoga uppger att ingen rutin finns skriven och att ingen besökare har behov av stöd i läkemedelshanteringen. Rutin bör dock finnas om behov skulle uppstå vilket kommer följas upp under I de fem verksamheter som har rutin framgår: Hur läkemedel förvaras på dagverksamheten Var signeringslistor ska förvaras Rutin för avvikelsehantering

30 30 (33) Delegering för att överlämna redan iordningställda läkemedelsdoser Den till dagverksamheten knutna sjuksköterskan kan genom delegering överlåta till personalen att överlämna redan iordningställda läkemedelsdoser. Alla verksamheter har utsedd ansvarig sjuksköterska. Dokumentation Ansvarig sjuksköterska för dagverksamheten för eventuell dokumentation av hälsooch sjukvårdsinsatser. Journalen kommer huvudsakligen omfatta läkemedels- och signeringslistor. Rutin för dokumentation finns i alla verksamheter. För att säkerställa en god hälso- och sjukvård i övrigt ska följande uppgifter finnas på dagverksamheten: Namn och telefonnummer till närmaste anhörig/närstående Kontaktuppgifter till vårdcentral Tillsynen visar att på alla sex verksamheter finns uppgifter om närmast anhörig/närstående men att en verksamhet saknar uppgifter till besökarnas vårdcentral vilket kommer följas upp Tillsyn gruppbostäder 2016 inom funktionshinderområdet (LSS) Bakgrund 1 oktober 2015 övertog kommunen ansvar för hälso- och sjukvårdsinsatser, rehabilitering och habilitering som sker i bostad med särskild service samt på daglig verksamhet. Under 2015 byggdes en ny verksamhet upp i stadens egen regi, Humaniora hälso- och sjukvårdsteam LSS. Teamet består av två sjuksköterskor, en arbetsterapeut samt en fysioterapeut på konsultuppdrag. Jourtid ansvarar Big Care för hälso-och sjukvårdsinsatser. Humaniora hälso- och sjukvårdsteam LSS ansvarar för insatserna på daglig verksamhet samt på grupp/servicebostäder. Majoriteten av insatserna sker på grupp- och service bostäder. Samverkansrutiner som togs fram under 2015 Samverkansrutin mellan Humaniora hälso- och sjukvårdsteam LSS och grupp-/servicebostad samt daglig verksamhet Samverkansrutin mellan Humaniora hälso- och sjukvårdsteam LSS och primärvården i Solna Samverkansrutin mellan Humaniora hälso- och sjukvårdsteam LSS och jourorganisationen Big Care

31 31 (33) Vid tillsyn december 2016 hade 50 omsorgstagare på följande grupp- /servicebostäder kontinuerliga insatser av teamet. LSS-boende Centrumslingan 45, 12 boende, drivs av Waxö omsorg Hagalundsgatan 42, 5 boende, drivs av Humaniora omsorg Hagalundsgatan 17, 6 boende, drivs av Humaniora omsorg Andersvägen 3B, 5 boende, drivs av Nytida Algatan 5-7, 6 boende, drivs av Aleris Spårvägen 6, 6 boende, drivs av Indies omsorg Spårvägen 12, 6 boende, drivs av Humaniora omsorg Storgatan 50, 6 boende, drivs av Waxö omsorg Nybodagatan 16, 5 boende, drivs av Humaniora omsorg Jungfrudansen 19 B, 5 boende och drivs av Mango Omsorg Anderstorpsvägen, 4 boende och drivs av Humaniora omsorg Under 2016 har ansvaret för hälso- och sjukvårdsinsatser för omsorgstagare på enskilda verksamheter som Wiboms VIP samt Fläderstigen övergått till respektive företag. Under november 2016 genomförde MAS tillsyner i alla grupp-/servicebostäder i Solna som är kopplade till Humaniora hälso- och sjukvårdsteam. Alla verksamheter fick återkoppling från tillsynen via en tillsynsrapport som belyste förbättringsområden gällande hälso- och sjukvård. Brister som framkom gällande insatser från Humaniora hälso-och sjukvårdsteam återkopplades till teamet i samband med tillsyn i verksamheten december Samverkan Samverkan mellan Humaniora hälso- och sjukvårdsteam LSS och personal på grupp-/servicebostäderna fungerar mycket väl. Samverkan är en viktig del av patientsäkerhetsarbetet vilket grundar för en trygg och säker vård. Samverkan med vårdcentralerna behöver förbättras för att vården skall utvecklas ytterligare bland annat gällande läkemedelsgenomgångar. Samverkan med jourorganisationen fungerar delvis. Brister gällande rapportering och dokumentation från jourorganisationens sida finns. Bristerna kommer följas under Avvikelser Rutin för avvikelserapportering finns i verksamheten. Avvikelser sammanställs, analyseras och återkopplas till grupp-/servicebostäder två gånger per år. Vid allvarligare avvikelser sker återkoppling till verksamheten direkt.

32 32 (33) Humaniora hälso- och sjukvårdsteam LSS 2016 Antal avvikelser 88 Antal avvikelser gällande läkemedelshantering 56 Antal missade signeringar 12 Internutredningar 0 Läkemedelshantering Rutin för läkemedelshantering finns i verksamheten. Kontroll av narkotika genomförs av sjuksköterska en gång per månad. För att säkra upp läkemedelshanteringen kontrolleras alla APO-doser av sjuksköterska innan läkemedel lämnas ut till grupp- /servicebostäder. När doserna lämnats till omsorgstagare signeras åtgärden av sjuksköterska. Sjuksköterskorna i teamet ansvarar för läkemedelshanteringen för 40 omsorgstagare. Antal APOdoser 38 Antal dosetter 7 Läkemedelsgenomgångar Inga läkemedelsgenomgångar i samverkan med vårdcentralerna har skett under Riktlinjer finns för landstinget gällande genomförande av läkemedelsgenomgångar för alla äldre över 75 år men läkemedelsgenomgångar kan även genomföras vid behov för andra målgrupper. Att öka samverkan med läkarna på vårdcentralerna och genomföra läkemedelsgenomgångar i team är ett förbättringsområde för verksamheten. Möten kommer hållas under 2017 med berörda vårdcentraler för att förbättra samverkan. Delegering Rutin för delegering finns. Humaniora hälso- och sjukvårdsteam har en fast tid varje vecka då verksamheterna kan skicka sin personal för utbildning och delegering. Antal delegeringar 165 Antal delegeringar som dragits in Dokumentation I samband med tillsynen i december 2016 genomfördes journalgranskning. I de journaler som granskades fanns kontaktuppgifter till närstående dokumenterat. I granskade journaler fanns upprättade vårdplaner och i majoriteten av journalerna fanns ett aktivitet/funktionsstatus. Brister framkom gällande dokumenterat samtycke, överkänslighet, ID-kontroll, riskbedömningar och uppföljningar. Dokumentationen är ett förbättringsområde för verksamheten under Informationssäkerhet Idag saknas tydlig struktur för informationssäkerhetsarbetet i verksamheten. Under 2017 planeras det för införandet av sammanhållen journalföring i verksamheten vilket ställer ökade krav på rutin och struktur kring informationssäkerhet. Rutin för driftstopp finns i verksamheten.