Patientsäkerhetsberättelse Omvårdnadsnämnden Solna stad 2012

Transkript

1 SID 1 (27) Patientsäkerhetsberättelse Omvårdnadsnämnden Solna stad 2012 Annette Arnkil Medicinskt ansvarig sjuksköterska SOLNA STAD Organisationsnummer Telefon Solna Kontakt@solna.se Besöksadress Solna stadshus, 7 tr

2 SID 2 (27) Innehåll Allmänt... 4 Ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 4 Övergripande mål och strategier... 5 Samverkan för patientsäkerhet... 5 Samordnad vårdplanering... 6 Patientsäkerhetsberättelsen för 2012 har följande innehåll:... 6 Avvikelsehantering/rapportering... 7 Internutredningar vid allvarliga avvikelser Fallolyckor... 9 Läkemedelsavvikelser... 9 Trycksår Nationell punktprevalensstudie (PPM) av trycksår vecka Medicintekniska produkter Avvikelser som gäller medicintekniska produkter (MTP) ADL bedömning av ADL (aktivitet i det dagliga livet) och förflyttningsförmåga Rehabilitering Nutritionsuppföljning av mat och måltider Hygien och smittskydd Nationell punktprevalensstudie (PPM) av basala hygienrutiner och klädregler Vård och omsorg om personer med demenssjukdom Delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter Läkemedelshantering och läkemedelsförråd Läkemedelsgenomgångar Vaccination mot influensa Antibiotikabehandling och antibiotika resistensresistens Fotsjukvård Mun och tandvård och munhälsobedömning Granskning av omvårdnadsdokumentation Inkontinensvård Läkarmedverkan Nationellt kvalitetsregister som Senior Alert och Palliativa registret Senior Alert är ett nationellt kvalitetsregister för riskbedömningar som gäller fall, trycksår och undernäring Palliativa registret är ett nationellt kvalitetsregister för en god vård i livets slut... 23

3 SID 3 (27) Register för beteende och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) Kvalitetsbarometern Utbildning som anordnats av MAS under Hälso- och sjukvårdsstatistik till Socialstyrelsen Sammanfattning av föreslagna förbättringar som kommer att följas upp och redovisas i patientsäkerhetsberättelse för

4 SID 4 (27) Allmänt Vårdgivaren ska enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659) senast 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse av vilken det ska framgå 1. hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår, 2. vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten och 3. vilka resultat som uppnåtts. Ansvar för patientsäkerhetsarbetet Omvårdnadsnämndens ansvar Omvårdnadsnämnden ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) upprätthålls. Nämnden ska fastställa övergripande mål för det systematiska kvalitetsarbetet samt följa upp och utvärdera målen Verksamhetschefens ansvar Verksamhetschefen ska enligt hälso- och sjukvårdslagen svara för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet samt främjar kostnadseffektivitet. Inom ramen för ledningssystemet ska verksamhetschefen ta fram, fastställa och dokumentera rutiner för hur det systematiska kvalitetsarbetet kontinuerligt ska bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheten. Medicinskt ansvarig sjuksköterskas (MAS) ansvar MAS ska tillsammans med verksamhetschefen upprätthålla och utveckla verksamhetens kvalitet och säkerhet inom ramen för ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet som finns för den kommunala hälso- och sjukvården. MAS utövar sitt ansvar genom att planera, styra, kontrollera, dokumentera och redovisa arbetet med verksamhetens kvalitet och säkerhet. I MAS ansvar ingår bl.a. att se till att författningsbestämmelser och andra regler är kända och efterlevs och att det finns behövliga direktiv och instruktioner för verksamheten. Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar Hälso- och sjukvårdspersonalen ansvarar för att medverka i det systematiska kvalitetsarbetet. Solna kommuns vård- och omsorgsboenden Vård- och omsorgsboende Antal boende Drivs av företag Ametisten 80 Carema AB Berga 96 Temabo AB Björkgården 60 Förenade Care AB Frösunda 44 Attendo Care Hallen 69 Aleris Oscarsro 34 Temabo AB Polhemsgården 84 Förenade Care AB Skoga 100 Humaniora (kommunens, egen regi) Tryggheten 31 Aleris AB

5 SID 5 (27) Upphandling av sju av stadens nio vård- och omsorgsboenden genomfördes under 2010 och nya avtal tecknades I de nya avtalen ingår att entreprenörerna ska ha en MAS som ansvarar enligt hälso- och sjukvårdslagens 24. Entreprenörens MAS ska informera Solna stads MAS om allvarliga avvikelser, förändringar i organisationen samt händelser och riskanalyser. Solna stads MAS kan besluta om vad som ska följas upp och inom vilka områden tillsyn ska ske. Övergripande mål och strategier Varje patient ska känna sig trygg och säker i kontakten med vården. Likaså ska varje medarbetare kunna utföra sitt arbete under sådana förutsättningar att en säker vård kan ges. Ledningssystemet ska tydliggöra och synliggöra verksamhetens kvalitet och dess resultat för personal, patienter och övriga medborgare. Tydligheten bildar en säker grund och är en förutsättning för att identifiera förbättringsmöjligheter. MAS har under året arbetat enligt Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet som bygger på Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. (SOSFS 2005:12) Samverkan för patientsäkerhet En viktig del i patientsäkerhetsarbetet är hur omvårdnadsförvaltningens verksamhet för hälso- och sjukvården samverkar med andra vårdgivare. Formerna för samverkan regleras i diverse överenskommelser. Överenskommelse som reglerar ansvar och samverkan inom hälso och sjukvårdsområdet mellan Solna kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om rehabilitering och habilitering i Stockholms läns landsting Lokal överenskommelse om läkarmedverkan med Familjeläkarna i Saltsjöbaden Lokal överenskommelse om läkarmedverkan med Legevisitten Överenskommelse vid in- och utskrivning i slutenvården Överenskommelse med Stockholms läns landsting för uppsökande tandvård Överenskommelse om egenvård En samverkansöverenskommelse som syftar till ett utvecklande och gott samarbete mellan Solna stads MAS och entreprenörernas MAS har tagits fram och reviderats 2013 Vårdsamverkan i Solna för personer 65 år och äldre i ordinärt boende - samverkan med Danderydsgeriatriken, Jakobsbergsgeriatriken, Rehab Nordväst och verksamhetschefer i Solna primärvård. MAS samverkan med patienter/närstående och medborgare i det som gäller hälso- och sjukvård på vård- och omsorgsboende Medverka och informera vid utredning av avvikelser och vårdskador Skapa goda kontakter vid synpunkter och klagomål Informerade vart man vänder sig för att framföra synpunkter och klagomål Medverka vid information till brukarorganisationer och pensionärsorganisationer.

6 SID 6 (27) Samordnad vårdplanering Vid samordnad vårdplanering överförs det medicinska ansvaret från en vårdgivare till en annan, vanligtvis i samband med utskrivning från sjukhus. Rutinerna beskriver bl.a. krav på information till berörda enheter i samband med utskrivning från slutenvården. Samverkan vid vårdplanering där det ingår hälso- och sjukvård kan förbättras från akutsjukhus. Patientsäkerhetsberättelsen för 2012 har följande innehåll: Den 1 januari 2011 började patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL, att gälla. Enligt den nya lagen ska vårdgivare dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse. Berättelsen ska skrivas senast den 1 mars varje år. Patientsäkerhetsberättelsen ska hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den. Det finns flera syften med patientsäkerhetsberättelsen: Vårdgivaren får bättre kontroll över verksamhetens patientsäkerhetsarbete. Socialstyrelsen kan lättare utföra sin tillsyn av verksamheten. Det blir enklare att ge andra intressenter tillgång till information, exempelvis allmänheten, patienter, andra vårdgivare och patientorganisationer.

7 SID 7 (27) Det finns inget krav på att vårdgivaren ska lämna in patientsäkerhetsberättelsen till Socialstyrelsen eller någon annan myndighet. Däremot är vårdgivaren skyldig att inrätta ett ledningssystem där patientsäkerhetsberättelsen är en del av det ledningssystemet. Patientsäkerhetsberättelsen ska beskriva verksamhetens patientsäkerhetsarbete under föregående kalenderår. Patientsäkerhetsberättelsen ska innehålla en beskrivning av vilka resultat vårdgivaren har uppnått i sitt patientsäkerhetsarbete. Avvikelsehantering/rapportering Syftet med avvikelserapportering är att undvika att händelsen upprepas och att rutiner förbättras för att höja kvaliteten inom hälso- och sjukvården. Med en avvikelse menas en icke förväntad händelse avseende hälso- och sjukvård som medfört eller skulle kunna medföra risk eller skada för patienten/boende. Genom att tidigt identifiera riskområden i vård och omsorg förebyggs fel och brister. För att följa verksamheter över tid är det viktigt att regelbundet samla in data. Egenkontrollen avser en regelbunden, systematisk uppföljning av verksamhetens planering, genomförande, resultat och förbättringsåtgärder. Avvikelserapport ska skrivas på alla på händelser som inneburit skada eller risk för skada. Fallolyckor, felaktig medicinering, trycksår eller risk för skada i samband med användande av tekniska hjälpmedel är exempel på händelser som ska rapporteras. MAS rutin för avvikelser ska följas och en lokal rutin ska upprättas. Verksamhetschefen är ansvarig för att en lokal rutin upprättas och efterföljs av personalen. Lokalrutin för avvikelsehantering finns på alla vård- och omsorgsboenden. Den personal som upptäcker eller är delaktig i avvikelsen kontaktar tjänstgörande sjuksköterska som vidtar omedelbara åtgärder om så krävs och bedömer om kontakt med läkare ska tas. Avvikelsen ska dokumenteras i omvårdnadsjournalen och registreras i Senior Alert i samband med avvikelsen. Riskbedömning för fall, nutrition/kost och trycksår ska göras vid inflyttning till vårdoch omsorgsboende. Resultatet ska dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Internutredningar vid allvarliga avvikelser 2012 Antal internutredningar behöver inte vara ett mått på hälso- och sjukvårdens kvalitet och grad av patientsäkerhet utan kan tvärtom vara ett mått på viljan att öka kvaliteten och patientsäkerheten genom att utreda allvarliga avvikelser för att försöka förhindra att det händer igen. Internutredning kan göras efter en avvikelse eller efter synpunkt och klagomål från anhöriga Lex Maria anmälan Inom området hälso- och sjukvård som kommunen bestämmer över ska det finnas en sjuksköterska som svarar för att anmälan görs till den nämnd som har ledningen av hälso- och sjukvårdsverksamheten om en patient i samband med vård och behandling drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom.

8 SID 8 (27) En avvikelserapport kan bli föremål för en internutredning. Vid allvarliga avvikelser ska en risk- och händelseanalys göras. MAS anmäler allvarliga avvikelser som lex Maria till Socialstyrelsen. Entreprenörens MAS ska alltid skicka kopia på lex Maria till Solna stads MAS. Vid lex Mariaanmälan görs: Utredning inom 2 månader från det att händelsen inträffat och rapporteras till Socialstyrelsen Ovårdnadsnämndens ordförande och förvaltningschef informeras om Lex Maria anmälan Patient eller i förekommande fall närstående informeras om händelsen Lex Maria anmälan diarieförs Svar från Socialstyrelsen återkopplas till verksamhetschef som informerar berörd personal, patient och ev. närstående Sammanställning av internutredningar och lex Maria anmälningar under 2012 Äldreboende Antal boende Internutredningar och lex Maria anmälan 2012 Ametisten 80 1 internutredning Berga 96 2 internutredningar Björkgården internutredningar 2 lex Maria anmälan Frösunda 44 1 internutredning efter artikel i dagstidning 1 lex Maria anmälan angående insulin 1 internutredning Hallen 69 6 interutredningar Oscarsro 34 1 interutredning Polhemsgården 84 1 internutredning, 1 lex Maria anmälan Skoga internutredningar, 1 lex Maria anmälan Tryggheten 31 3 interutredningar

9 SID 9 (27) Fallolyckor Fallolyckor är den olyckstyp som leder till flest dödsfall i Sverige. Orsakerna till att äldre faller brukar ha att göra med muskelstyrka, balans, gångsvårigheter, syn, reaktionsförmåga och läkemedelsbehandling. Detta kan förebyggas med träning, säkerhet i miljön, översyn av läkemedel och hjälpmedel. Registrering av fallolyckor sker varje månad då MAS skickar en enkät där varje fallolycka rapporteras. Senior Alert används i alla verksamheter för att riskbedöma fall. Varje fall registreras som en händelse och med åtgärdsprogram. Alla vård- och omsorgsboenden har aktuella skriftliga rutiner för att förebygga fall och fallskador. Sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och omvårdnadspersonal är alla involverade i det förebyggande arbetet och får utbildning i att förebygga fallolyckor. Antalet fallolyckor har minskat de sista tre åren 2010 var det 1363 fallolyckor 2011 var det1254 fallolyckor 2012 var det 1186 fallolyckor På Solnas nio vård- och omsorgsboende bor 598 personer. Statistiken visar att det sker 3-4 fallolyckor varje dygn. Under 2012 är antal fallolyckor utan skador 76 %. Antalet frakturer under 2012 var 55 vilket är en ökning med 9 frakturer jämfört med Antal höftfrakturer var 28 vilken är en ökning med 2 frakturer jämfört med % av fallolyckorna sker under dagtid och vanligast är att fallolyckorna sker i sovrummet, följt av gemensamhetsutrymmen och badrum. Det är viktigt att påpeka att antalet fall med eller utan skador och antalet frakturer beror på vilka personer som flyttar in på vård- och omsorgsboende om fallrisk finns eller inte. Sammanställning av antal frakturer under 2012 Höftfraktur Bäckenfraktur Handledsfraktur Överarmsfraktur Revbensfraktur Annan fraktur Läkemedelsavvikelser Avvikelserna rapporteras varje månad då MAS i Solna skickar en enkät som alla verksamhetschefer besvarar. Avvikelserna som följs upp är: missade signeringar vid överlämnande av redan iordningsställda doser utebliva läkemedelsdoser fel givna läkemedel

10 SID 10 (27) Tillsyn 2012 visar att inrapporterade avvikelser som gäller missade signeringar har ökat jämfört med 2011vilket förklaras med att Björkgården och Skoga har ökat antal avvikelser. Alla verksamhetscheferna ska vidta åtgärder för att minska antalet uteblivna läkemedelsdoser Verksamhetscheferna för Björkgården och Skoga ska vidta åtgärder för att minska antalet läkemedelsavvikelser. Trycksår Antal avvikelser rapporteras till MAS varje månad. Antalet trycksår som uppstått på vård- och omsorgsboendet och antal trycksår som uppstått på sjukhus. De sista årens rapportering visar att ca 40 % av trycksåren uppstår på sjukhus och 60 % på vård- och omsorgsboendet. Drygt hälften av trycksåren är lindriga och visar sig som en hudrodnad utan egentligt sår. De vanligaste trycksåren uppstår i ryggslut och på hälar. Nationell punktprevalensstudie (PPM) av trycksår vecka 10 Sedan tre år tillbaka mäts antalet trycksår en gång varje år under vecka 10 Sveriges kommuner och Landsting (SKL) regi. Under 2012 har sjukhus i samtliga landsting och 59 av landets kommuner deltagit i mätningen som är frivillig. Mätningen bestod av fyra delar: hudbedömning, prevention riskbedömning journalgranskning Resultat 2012 Alla vård- och omsorgsboende i Solna deltog förutom Tryggheten. I mätningen deltog 9105 personer som bor på vård- och omsorgsboende i Sverige

11 SID 11 (27) Genomsnittet i Sverige visade att: 11, 5 % hade ett eller flera trycksår i Solna var det 9 %. 32 % av alla som deltog i undersökningen hade en ökad risk för trycksår. 73,3% av de som hade risk för trycksår hade en förebyggande madrass. I Solna var det drygt 40 % som hade risk för trycksår som hade en madrass som förebygger trycksår. Medicintekniska produkter Medicintekniska produkter (t.ex. rullstol, rollator etc.) används på alla äldreboenden. Dessa ska användas på rätt sätt, på rätt indikation och av kunnig personal. Produkterna ska provas ut av sjukgymnaster, arbetsterapeuter eller sjuksköterska. Omvårdnadspersonal ska utbildas och instrueras i hur produkterna används. Det ska finnas bruksanvisningar tillgängliga och kontroll ska ske regelbundet av formellt tekniskt utbildad personal. En inventarielista ska finnas där det bland annat anges hur ofta översyn/kontroll ska ske för att produkten ska vara säker. Verksamhetschefen ska se till att det finns en lokal rutin för användning av medicin tekniska produkter (MTP) och att SOSFS 2008:1 är känd av arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Tillsynen 2012 visar att det finns lokal rutin, inventarieförteckning och bruksanvisningar tillgängliga på alla vård- och omsorgsboenden. Avvikelser som gäller medicintekniska produkter (MTP) Åtta avvikelser har rapporterats 2012, varav en har medfört personskada. 14 avvikelser rapporterades 2011 varav ingen med personskada. Tillsynen 2012 visar att det finns lokal rutin, inventarieförteckning och bruksanvisningar tillgängliga på alla vård- och omsorgsboenden SOSFS 2001:12 "Användning och egentillverkning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården" finns numera krav på obligatorisk rapportering. Enligt dessa föreskrifter skall händelser med medicintekniska produkter anmälas till den berörda tillverkaren och Läkemedelsverket. Följande händelser ska rapporteras: 1. Det som orsakat en patients, en användares eller någon annans död 2. Det som orsakat att en patient, en användare eller någon annan fått sin hälsa allvarligt försämrad 3. De som skulle kunnat orsaka att en patients, en användares eller någon annans död eller att en patient, en användare eller att någon annans hälsa allvarligt försämrats. Dessa bestämmelser är tvingande för vården och legitimerad personal. Under 2012 har åtta avvikelser som gäller MTP rapporterats till MAS och att ingen har varit av allvarlig art och rapporterats till Läkemedelsverket. En avvikelse har medfört en lättare personskada.

12 SID 12 (27) ADL bedömning av ADL (aktivitet i det dagliga livet) och förflyttningsförmåga En rehabiliteringsjournal ska upprättas vid inflyttning till vård- och omsorgsboende. Vid vårdplaneringar bör förutom sjuksköterska även sjukgymnast och arbetsterapeut delta. Boende som har behov av behandling av sjukgymnast eller arbetsterapeut ska erbjudas detta. Hjälpmedel ska provas ut och förskrivas individuellt av sjukgymnast eller arbetsterapeut. Användningen av hjälpmedel ska följas upp. ADL-status ska utföras och dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Förflyttningsförmåga för personer som bor på äldreboende under oktober 2011/2012 Vård- och omsorgsboende Antal boende Går utan stöd 2011/2012 Använder rollator Använder rullstol 2011/ /2012 Ametisten 80 11/10 37/38 36/28 Berga 96 17/8 35/41 43/44 Björkgården 60 6/5 23/17 31/18 Frösunda 44 4/3 26/21 26/20 Hallen 69 2/12 33/6 36/24 Oscarsro 34 2/2 13/5 19/27 Polhemsgården 84 12/35 24/15 43/34 Skoga /14 47/27 41/45 Tryggheten 31 4/14 12/15 16 Rehabilitering Vid behov av rehabilitering ska en rehabiliteringsjournal upprättas. Patient som har behov av arbetsterapeutisk träning eller sjukgymnastik skall erbjudas detta. Det kan ske individuellt eller i grupp. Hjälpmedel ska utprovas individuellt av behörig personal. Vid behov ska ett ADL-status upprättas. Sjukgymnastens insatser Sjukgymnasten ansvarar för sjukgymnastik, träning, rådgivning och utprovning av t.ex. gånghjälpmedel. Träningen ska leda till att behålla, förbättra eller återfå de fysiska funktioner som behövs i vardagen. Viss träning kan delegeras vidare till omvårdnadspersonal. Arbetsterapeutens insatser Arbetsterapeuten bedömer, stödjer och tränar förmågor som behövs för att klara ett vardagligt liv. Det kan handla om att kunna klä sig, förflytta sig och att sköta vardagslivets rutiner i hemmet. Arbetsterapeuten förskriver hjälpmedel som kan underlätta rehabiliteringsprocessen. Tillsynen visar att: Det finns arbetsterapeut och sjukgymnast i den omfattning som krävs för att kunna ge den rehabilitering som behövs

13 SID 13 (27) Det finns individuella instruktioner hur hjälpmedel ska användas All personal får utbildning i lyftteknik. Nutritionsuppföljning av mat och måltider Kosten som serveras på vård- och omsorgsboenden ska vara anpassad efter de näringsbehov som de äldre har. Nattfastan bör inte vara mer än 11 timmar. Sjuksköterskan ska göra en riskbedömning enligt MNA (Mini Nutritional Assessment) av eventuella nutritionsproblem på grund av sjukdom, ät- och sväljsvårigheter, problem med tänderna osv. BMI-värdet (Body Mass Index) mäts vid inflyttning och följ sedan regelbundet. Alla problem med nutritionen ska dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Kosttillskott/näringsdryck kan ordineras av sjuksköterska när den vanliga maten inte täcker behovet av energi och näring. Personer som behöver mycket hjälp med äta och dricka har oftast ett stort omvårdnadsbehov. Det är viktigt att den som behöver får hjälp och att det sker på ett professionellt sätt. Antal personer som behöver hjälp med matning växlar över tid och det är viktigt att personalen har den tid som behövs för en bra måltidssituation. Vård- och omsorgsboende Antal boende Antal personer som behöver matas 2011/2012 Ametisten 80 11/10 Berga 96 17/8 Björkgården 60 6/5 Frösunda 44 4/3 Hallen 69 2/12 Oscarsro 34 2/2 Polhemsgården 84 12/17 Skoga /14 Tryggheten 31 4/14 Summa antal /85 Sondmatning förekommer i de fall personen har någon sjukdom som orsakar sväljningssvårigheter. Sonden kan vara insatt via näsan eller munnen genom matstrupen till magsäcken eller via bukväggen till magsäcken. Beroende på vilken typ av sond som satts in krävs olika kompetens hos vårdpersonalen. Vanligast är en slang via bukväggen som kallas Peg-sond. Sammanställning av antal personer med Peg-sond År Antal personer med Peg-sond

14 SID 14 (27) Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika eller övervinna sjukdom och återfå hälsa. För att motverka undernäring har en nutritionshandbok upprättats. Omvårdnadsnämnden har antagit en policy för mat och måltider Kosten som serveras ska vara anpassad efter de näringsbehov som de boende har. Sjuksköterskan ansvarar för att en riskbedömning genomförs och registreras i Senior Alert samt att BMI-värdet mäts och följs regelbundet. Åtgärdsplan ska dokumenteras i omvårdnadsjournalen. För personer i riskzon ska åtgärder sättas in som utförs och följs upp. Tillsynen visar att rutin finns för att förebygga undernäring Nattfasta Tiden från dagens avslutande måltid till nästkommande dags första måltid kallas nattfasta. Nattfastan bör ej överskrida 11 timmar. Är nattfastan längre, ökar risken att kroppens byggstenar omvandlas till energi, vilket leder till förlust av viktiga proteiner. För lång nattfasta minskar också möjligheten att tillgodose individens energi- och näringsbehov. Äldre personer med lång nattfasta löper risk för undernäring. Egenkontroll av nattfasta bör ske två gånger per år. Hygien och smittskydd Alla vård- och omsorgsboenden har tecknat avtal med vårdhygien i Stockholm. Personalen ska fortlöpande få hygienutbildning och arbeta efter basala hygien- och klädregler. Tillsyn visar att: Alla vård- och omsorgsboenden har rutiner för en god hygienisk standard. MAS hygienrond under oktober 2012 visar att det finns förbättringsområden som att: Boende får möjlighet och hjälp att tvätta händerna innan måltid Dörr till sköljrum hålls stängd Tvättmedelsfack på tvättmaskiner hålls rena Inkontinenshjälpmedel ska förvaras i originalförpackning Det är en god ordning och rent i förråd Att hållare för moppar införskaffas så att de inte står direkt på golvet Egenkontroll genom hygienrond finns för att upprätthålla en god hygienisk standard. Nationell punktprevalensstudie (PPM) av basala hygienrutiner och klädregler På uppdrag av Sveriges kommuner och landsting (SKL) har landsting och kommuner medverkat i en nationell mätning av personalens följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler vid patientnära arbete. Mätningen baseras på Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvård m.m. (SOSFS 2007:19) Metoden grundar sig på observationsstudier och genomförs genom att en personal med kunskap i hygienfrågor gör 10 observationer av personal. Varje personal observeras i

15 SID 15 (27) patientnära arbete avseende både basala hygienrutiner och klädregler. Deltagandet för kommunerna var frivilligt. Under 2012 vecka 13 har observationer utförts i samliga nio vård- och omsorgsboenden. Följsamheten till de basala hygienrutinerna och klädregler har förbättrats avsevärt. I de kommuner som deltog i mätningen var det i snitt 81 procent som klarar basala hygien- och klädregler. PPM mätningen 2012 i Solna visar att: 81 % av personalen följer klädregler 98 % använder skyddshandskar 98 % använder inte klockor, ringar eller armband 98 % använder handdesinfektion efter patientnära arbete 70 % använder handdesinfektion före patientnära arbete 59 % följer klädregler Förbättringsåtgärd för är 2013 att personal följer basala hygien- och klädregler. Vård och omsorg om personer med demenssjukdom Hög ålder är den största riskfaktorn för demenssjukdom. Gruppboende för personer med demenssjukdom finns på alla äldreboenden utom Tryggheten. Det ska finnas rutiner för hur ev. skyddsåtgärder som t.ex. individuella larm ordineras. Bedömning när en skyddsåtgärd ska ordineras ska dokumenteras i omvårdnadsjournalen liksom att uppföljning och resultat ska dokumenteras. Boende ska samtycka till eventuella skyddsåtgärder. Alla vård- och omsorgsboenden har sedan lokala rutiner för tillsyn nattetid liksom rutin för egenkontroll. Tillsynen 2012 visar att: Lokal rutin finns för tillsyn nattetid Nattbemanning förstärks vid t.ex. vård i livets slut Sjuksköterska finns på plats i åtta av nio vård- och omsorgsboende Nattsjuksköterskan är arbetsledare Egenkontroll av nattillsyn utförs av nattsjuksköterska Alla vård- och omsorgsboenden ska säkerställa en hög patientsäkerhet och att personalen har den kompetens som behövs för att ge en god och trygg omvårdnad. Personal som arbetar i gruppboendet behöver utbildning och kompetens inom demensområdet. Det bör finnas tillgång till handledning och kontinuerlig fortbildning. Under hösten 2012 har kvalitetsutvecklare Annika Wiechel och Solna stads MAS genom en enkätundersökning identifierat vilka behov sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster själva bedömer att de behöver.

16 SID 16 (27) Resultatet visar att 67 % av sjuksköterskorna svarar att det finns behov av demensutbildning. 56 % av arbetsterapeuterna svarar att behov av utbildning i demensvård behövs. I sjukgymnasternas svar finns inte utbildning i demensvård med som ett prioriterat område. 56 % av sjukgymnasterna svarar att det finns behov av utbildning i gerontologi, det naturliga åldrandet. Solna stads MAS rekommenderar att alla som arbetar med demenssjuka personer utbildar sig i demenscentrums utbildning ABC i demensvård som är webbaserad. Utbildningen bygger på Socialstyrelsens nationella demensriktlinjer. Delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter Med delegering avses i författningen SOSFS 1 997:14 att någon som tillhör hälso- och sjukvårdspersonal och som är formellt och reellt kompetent för en medicinsk arbetsuppgift, genom beslut kan överlåta en enklare hälso- och sjukvårdsuppgift till en personal som har reell kompetens för uppgiften. Delegering ska dras in om arbetsuppgiften inte utförs enligt rutin och om det inte utförs på ett patientsäkert sätt. Delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter får inte ske som en lösning på organisatoriska problem som t.ex. personalbrist eller av ekonomiska skäl. Verksamhetschefen svarar för att den personal som ska utföra olika arbetsuppgifter har kompetens för detta. Behov och lämplighet att delegera i det enskilda fallet kräver alltid en professionell bedömning. För detta svarar sjuksköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast. Det är verksamhetschefens ansvar att det finns en lokal rutin som är känd av personalen och att delegeringar är aktuella. Tillsynen visar att alla vård- och omsorgsboenden har aktuella rutiner för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter. Vård- och omsorgsboende Antal boende Indragna delegeringar under 2012 Ametisten 80 0 Berga 96 1 Björkgården 60 0 Frösunda 44 5 Hallen 69 0 Oscarsro 34 0 Polhemsgården 84 1 Skoga Tryggheten 31 6 Läkemedelshantering och läkemedelsförråd Läkemedelshanteringen ska vara säker. Rutin för läkemedelshantering ska finnas, vara aktuell och känd av personalen. Läkemedelsförråd ska granskas varje år av farmaceut. Protokoll från granskning av läkemedelsförråd ska skickas till MAS.

17 SID 17 (27) Tillsynen visar att alla vård- och omsorgsboendens läkemedelsförråd har granskats under Läkemedelsgenomgångar Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre som bor i ett vård- och omsorgsbonde men också multisjuka äldre i ordinärt boende som idag är ordinerade i medeltal 8 10 olika läkemedel. Den omfattande läkemedelsanvändningen innebär en påtaglig risk för biverkningar och läkemedelsinteraktioner. Ett flertal studier har också visat att det förekommer irrationell och potentiellt olämplig behandling med vissa läkemedel, bland annat med antipsykotiskt läkemedel, läkemedel med antikolinerga effekter samt långverkande lugnande medel och sömnmedel. En tydlig och allvarlig konsekvens av den omfattande läkemedelsanvändningen hos äldre är det faktum att en betydande andel, uppemot 20 procent, av akuta inläggningar av äldre på sjukhus idag beror på läkemedelsbiverkningar. I enlighet med Socialstyrelsens indikatorer bör en minskning ske av följande: Olämpliga läkemedel Olämpliga läkemedelskombinationer Läkemedel mot psykos i särskilda boenden för äldre I läkarorganisationernas avtal med Stockholms läns landsting ingår att utföra läkemedelsgenomgångar. I överenskommelsen mellan läkarorganisationerna och alla vård- och omsorgsboende finns gemensamma rutiner för detta. I den senaste rapporten från Socialstyrelsens öppna jämförelser redovisas andelen personer i vård- och omsorgsboenden i Solna som den 1 oktober 2011 hade en aktuell genomgång av förskrivna läkemedel. Andelen som fått en läkemedelsgenomgång är 83 % vilket rankningen 15 i Sverige. Andelen som behandlats med tio eller fler läkemedel samtidigt är 14 % vilket ger rankningen 200 i Sverige Andelen som behandlats med minst ett av fyra olämpliga läkemedel är 12.2 % vilket ger rankningen 163 i Sverige. Vaccination mot influensa Varje år erbjuds vissa personer som bor på vård- och omsorgsboende gratis vaccination mot influensa. Enligt smittskyddsinstitutet i Stockholm ger vaccinet ca 50 % skydd till personer som är 65 år och äldre. Alla vård- och omsorgsboenden i Solna har auktoriserat sig för att få ge influensavaccin. Registrering sker i Stockholms läns landsting dataprogram som heter Vaccinera.

18 SID 18 (27) Antibiotikabehandling och antibiotika resistensresistens På finns att läsa om antibiotikabehandling och resistens. När Alexander Fleming för mer än 80 år sedan upptäckte att mögelsvampen Penicillium notatu kunde döda bakterier öppnades nya möjligheter för mänskligheten. Tack vare antibiotika kunde många infektionssjukdomar som tidigare lett till döden bli möjliga att bota. Antibiotika kallas i dagligt tal ofta bara för penicillin. Men penicillin är bara en av en rad grupper antibiotika. Det är dock den vanligaste och mest använda antibiotikasorten. Under de senaste åren har antibiotika använts i alltför stor omfattning. Många bakterier har därför med tiden utvecklat resistens mot preparaten. Resistenta bakteriestammar är ett stort problem inom sjukvården i många länder. Även i Sverige börjar vi få problem med resistenta bakterier både på sjukhus och ute i samhället. I miljöer där mycket antibiotika används ökar risken för att resistenta bakterier ska uppstå och sprids. Vanliga problembakterier är resistenta stafylokocker (MRSA)som kan ge sårinfektioner. En frisk person som smittas med en resistent bakterie löper oftast ingen större risk. Men om han eller hon blir allvarligt sjuk eller går igenom en operation kan det bli farligt. Om det uppstår en infektion som inte går att behandla blir läget mycket allvarligt. Antibiotika har använts flitigt sedan 1940-talet. Eftersom antibiotiska läkemedel har använts i så stor omfattning har detta resulterat i att många bakterier med tiden utvecklat motståndskraft mot preparaten, så kallad resistens. I många länder är resistenta bakteriestammar ett stort problem inom sjukvården. Även i Sverige börjar vi få problem med resistenta bakterier. Därför är det viktigt att bara använda antibiotika när det är nödvändigt och gör nytta. En genomgång i vård- och omsorgsboende i Solna visar att det är 10 boende av 598 som har antibiotikabehandling. Fotsjukvård Den 1 november 2007 fick kommunerna i Stockholms län ansvar för fotsjukvård för personer som bor på vård- och omsorgsboende. Den vanligaste diagnosen för att vara berättigad till fotsjukvård är diabetespatienter med befintliga eller begynnande fotproblem. Andra diagnoser är cirkulationsrubbningar som förorsakat eller riskerar att förorsaka sårbildningar, reumatiska och neurologiska sjukdomar med fotproblem, patienter med psoriasis som har fotproblem och andra fotsjukvårdsfall av uttalad medicinsk natur, t.ex. svårare nageltrång. Mål för fotsjukvården är att skapa en god fothälsa genom att förebygga och behandla fotskador. Sjuksköterska ska vid inflyttning till vård- och omsorgsboende göra ett fotstatus för att bedöma om fotsjukvård är berättigat. När fotsjukvård är berättigat skriver sjuksköterskan en remiss till fotvårdsterapeut som har kompetens att utföra fotsjukvård. Fotsjukvård betalas av entreprenören/kommunen som driver äldreboendet.

19 SID 19 (27) Antal boende som fick fotsjukvård: 2008 var det var det var det var det var det 53 Sammanställning av personer som fått fotsjukvård under 2012 Vård- och omsorgsboende Antal boende Antal personer som fått fotsjukvård 2011/2012 Ametisten 80 13/3 Berga 96 11/20 Björkgården 60 7/10 Frösunda 44 3/2 Hallen 69 2/3 Oscarsro 34 0/0 Polhemsgården 84 4/0 Skoga 100 5/11 Tryggheten 31 5/4 Summa antal /53 Mun och tandvård och munhälsobedömning Stockholms läns landsting har slutit avtal med utförare av tandvård och betalar kostnaden för att alla som flyttar in till ett vård- och omsorgsboende får erbjudande om munhälsobedömning en gång om året. I avtalet ingår även utbildning till personalen som arbetar på äldreboendet. Sjuksköterskan ska vid inflyttning bedöma munhålans kondition och dokumentera i omvårdnadsjournalen. En god munhygien är viktig för att förebygga sjukdomar och för att kunna inta föda. Tillsynen visar att alla boende har ett munvårdskort med rekommendationer om hur munhygienen sa utföras Polhemsgårdens personal har inte deltagit i utbildningen 2012 det är mycket viktigt att personalen deltar under 2013 Sammanställning av personal som deltagit i munvårdsutbildning 2012 Vård- och omsorgsboende Antal boende Personal som fått utbildning i munvård 2011/2012 Ametisten 80 26/69 Berga 96 38/49 Björkgården 60 13/20 Frösunda 44 15/15 Hallen 69 30/40 Oscarsro 34 30/30 Polhemsgården 84 25/0

20 SID 20 (27) Skoga /18 Tryggheten 31 19/18 Summa antal /289 Granskning av omvårdnadsdokumentation MAS har ansvar för att journaler förs i den omfattning som föreskrivs i patientjournallagen. Det innebär en skyldighet att se till att det finns säkra rutiner för journalföringen. Enligt MAS rutiner ska vårdplanering ske inom två veckor efter inflyttning. Det är viktigt att anhöriga, boende och den personal som ansvarar för den boende deltar i vård- och omsorgsplaneringen. En tydlig vårdplan ska skrivas med problemformulering, mål och planerade åtgärder. Uppföljning ska ske vid förändring i hälsotillstånd. Daganteckningar ska föras så att det går att följa vård- och omsorgen. Enligt MAS rutin ska riskbedömningar för fall, nutrition och trycksår göras vid inflyttning och vid förändring i hälsotillståndet och dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Ev. åtgärder ska följas upp och resultatet dokumenteras. Riskbedömningar för fall, nutrition och trycksår ska registreras i det nationella kvalitetsregistret Senior Alert. Tillsynen visar att dokumentationen förbättras för varje år, dock finns det förbättringsåtgärder Stickprovskontroller 2012 av loggar, det vill säga att endast den personal som behöver läsa och dokumentera har haft tillgång till journalen, har genomförts utan anmärkning, vilket tyder på att den inre sekretessen är välfungerande. SÄBO Förbättringsområden omvårdnadsdokumentation 2012 Ametisten Fotstatus ska dokumenteras Att anamnes dokumentras inom 24 timmar. Att vårdplaneringar utförs inom 2 veckor och att resultat av åtgärd dokumenteras i vårdplanen. Berga Att fotstatus, basal inkontinensutredning dokumenteras Upprättande av omvårdnadsplaner. Omvårdnadsplaner ska följas upp. En enhetlig struktur för dokumentationen behövs. Basala hygienutredningar och individuella inkontinenshjälpmedel som ordinerats ska Björkgården dokumenteras Frösunda Dokumentationen förs på ett alldeles utmärkt sätt. Personer som deltar i vårdplanringar ska dokumenteras Att fotstatus Hallen och basal inkontinensutredning utförs och dokumenteras. Omvårdnadsproblem och riskbedömningar behöver kopplas till åtgärder som sedan följs upp och utvärderas Oscarsro Det brister i upprättande av omvårdnadsplaner. Det saknas en röd Polhemsgården tråd i viss dokumentation Att vårdplaner har ett mål, att åtgärder och resultat dokumenteras samt Skoga att basal inkontinensutredning dokumenteras Personer som deltar i vårdplanringar ska dokumenteras Tryggheten Att fotstatus och basal inkontinensutredning utförs och dokumenteras.

21 SID 21 (27) Inkontinensvård Många av dem som bor på vård- och omsorgsbonde har problem med inkontinens. På varje vård- och omsorgsboende ska det finnas minst en sjuksköterska med utbildning för att förskriva inkontinenshjälpmedel. Sjuksköterskan ska utreda problem med inkontinens genom en basal inkontinensutredning efter Socialstyrelsens rekommendationer och därefter förskriva rätt inkontinenshjälpmedel. Dokumentation ska ske i omvårdnadsjournalen. De allra flesta som är inkontinenta har inte utretts av läkare för sin inkontinens. Antal boende i % som var inkontinenta: 2009 var det 76 % 2010 var det 63 % 2011 var det 86 % 2012 var det 66 % Antal boende med KAD (KAD är en kateter som sitter i urinblåsan) 2009 var det var det vara det var det 32 Sammanställning av antal boende med inkontinens och KAD Vård- och omsorgsboende Antal boende Antal boende som är inkontinenta 2011/2012 Antal boende som har KAD Ametisten 80 68/56 4/5 Berga 96 67/63 3/3 Björkgården 60 44/40 3/3 Frösunda 44 40/35 3/2 Hallen 69 60/12 4/5 Oscarsro 34 32/25 1/1 Polhemsgården 84 84/69 2/2 Skoga /83 8/7 Tryggheten 31 23/10 3/4 Summa antal /393 31/32 Läkarmedverkan Stockholms läns landsting har ansvar för läkarinsatserna i vård- och omsorgsboenden. Överenskommelse har upprättats med läkarorganisationerna, Familjeläkarna i Saltsjöbaden och Legevisitten. Överenskommelsen reglerar samarbetsformer och rutiner. Båda läkarorganisationerna har egen jour dygnet runt vid behov av akuta hembesök och läkaren har en inställelsetid på två timmar. Ett planerat läkarbesök i veckan på varje vård- och omsorgsboende gäller för båda läkarorganisationerna. Verksamhetscheferna på vård- och omsorgsboende har svarat att de önskar fler dagar och fler timmar förutom Berga, Hallen och Tryggheten.

22 SID 22 (27) Sammanställning av antal läkarbesök och antal läkartimmar per vecka i vård- och omsorgsboende Vård- och omsorgsboende Antal boende Läkar organisation Antal besök/vecka och ca antal timmas per besök Ametisten 80 Legevisitten 1 dag/vecka ca 6 timmar Berga 96 Familjeläkarna i Saltsjöbaden 2 dagar/vecka ca 16 timmar Björkgården 60 Familjeläkarna i Saltsjöbaden 1 dag/vecka ca 10 timmar Frösunda 44 Familjeläkarna i Saltsjöbaden 1 dag/vecka ca 2 timmar Hallen 69 Legevisitten 2 dagar per vecka ca 8 timmar Oscarsro 34 Legevisitten 1 dag/vecka ca 3 timmar Polhemsgården 84 Familjeläkarna i Saltsjöbaden 1 dag/per vecka ca 4 timmar Skoga 100 Legevisitten 1 dag/vecka ca 7 timmar Tryggheten 31 Familjeläkarna i Saltsjöbaden 1 dag/vecka ca 4 timmar Nationellt kvalitetsregister som Senior Alert och Palliativa registret Under 2012 har 871 riskbedömningar genomförts vilket visar att Solna ligger i topp i Stockholms län. Alla vård- och omsorgsboende har under 2012 arbetat i nationella kvalitetsregister såsom Senior Alert och Palliativa registret. Förvaltningens avsikt har för 2011 varit att prestationsersättningen ska komma de som bor på vård- och omsorgboende i Solna tillgodo genom kvalitetshöjning i mvårdnaden. Prestationersättningen ska bidra till att höja kvaliteten i första hand när det gäller vård i livets slut och teamarbete med att utföra riskbedömningar som gäller att minska fallolyckor, undernäring och trycsksår. För att erhålla prestationsersättning skulle begäran sändas skriftligt till förvaltningenschefen. Utbetalning av prestationsersättning för 2011 uppgick till kr för att användas under I begäran skulle det klart framgå vilka kvalitethöjande åtgärder/utbildningar som prestationserättningen skulle användas till. Sammanställning av vad prestationspengar användes till under 2012 Vård- och omsorgsbonde Kvalitetshöjande åtgärder Ametisten, 80 boende Förbättra munvården genom utbildning till personalen. Utbildning från Silviahemmet, under tre eftermiddagar för all erhöll kr personal Berga 96 boende erhöll kr Björkgården 60 boende erhöll kr Frösunda 44 boende erhöll kr Utbildning i salutogent förhållningssätt, demensutbildning för sjuksköterskor, inkontinensvård samt palliativvård Tre dagars utbildning för sjuksköterskor i arbetsledning, handledning, kommunikation, läkemedelshantering och palliativ vård Utbildning för undersköterskor i hälso- och sjukvård/undersköterskans kliniska bedömning. Deltagande i Äldre-

23 SID 23 (27) Hallen 69 boende erhöll kr Oscarsro 34 boende erhöll kr Polhemsgården 84 boende erhöll kr Skoga 100 boende erhöll kr Tryggheten 31 boende erhöll kr omsorgdagarna för sjuksköterskor Studieresa till Tubberödhus i Köpenhamn, personal från Hallen och Tryggheten på gemensam resa Äldrecentrums föreläsningsdagar om äldre och åldrande Utbildning fall och trycksårsprevention till arbetsterapeut och sjukgymnast Palliativ vård för sjuksköterskor, dokumentation enligt VIPS för legitimerad personal, socialdokumentation för omvårdnadspersonalen samt handledning Utbildning i ledarskap för sjuksköterskor som arbetar dag och natt Studieresa till Tubberödhus i Köpenhamn, personal från Hallen och Tryggheten på gemensam resa Senior Alert är ett nationellt kvalitetsregister för riskbedömningar som gäller fall, trycksår och undernäring Senior Alert är ett nationellt kvalitetsregister för förbyggande vård och omsorg. Under året har riskanalyser, åtgärdsplaner och uppföljningar genomförts för förebyggande av undernäring, trycksår och fallolyckor. Risk för fallolyckor Under 2012 har 79 % av alla som flyttar in till vård- och omsorgsboende risk för fallolycka. En åtgärd har planerats för 73 % av de som har risk för fallolycka och åtgärden har utförts till 48 %. Risk för undernäring Under 2012 har 32 % av alla som flyttar till vård- och omsorgsboende risk för undernäring. En åtgärd har planerats för 72 % av de som har risk för fallolycka och åtgärden har utförts till 50 % Risk för trycksår Under 2012 har 62 % av alla som flyttar till vård- och omsorgsboende risk för trycksår En åtgärd har planerats för 72 % av de som har risk för trycksår och åtgärden har utförts till 52 %. Palliativa registret är ett nationellt kvalitetsregister för en god vård i livets slut Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som har till syfte att förbättra vården i livets slutskede. Huvudsyftet är att på patientnivå mäta hur enheter lever upp till definierade kriterier för god vård i livets slutskede och därigenom stödja ett kontinu-

24 SID 24 (27) erligt förbättringsarbete som syftar till optimal vård för dessa patienter oavsett diagnos. 74 % av alla dödsfall har registrerats. Under 2012 har 249 personer avlidit. Av dessa har 221 avlidit på vård- och omsorgsboende och 28 på akutsjukhus. Inget vård- och omsorgsboende i Solna har erhållit någon prestationsersättning för registrering i palliativa registret under Minst 50 % av alla dödsfall som gäller Solnabor och som sker på vård- och omsorgsboende, i hemmet, på sjukhus eller annan plats ska registreras för att få prestationsersättning. Stockholms läns landstings verksamheter registrerar endast till en liten del och då räcker det inte att äldreomsorgen registrerar 74 %. Förbättringsförslag för 2012 var att erbjuda anhöriga efterlevandesamtal och resultatet visar att det har skett en stor positiv förändring då drygt 80 % har erbjudits efterlevandesamtal. Under 2012 har smärtskattningen varit i fokus och även det har förbättrats. Förbättringsförslag för 2013 är att omvårdnadsansvarig sjuksköterska initierar behovet av informerande samtal (brytpunktssamtal, gäller den allra sista tiden i livet) till patient/närstående. Brytpunktssamtal ska ske tillsammans med patientansvarig läkare. Register för beteende och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD är ett kvalitetsregister för registrering av personbundna uppgifter om problem/diagnos, behandling, och resultat. Registrering görs av omvårdnadsförvaltningens demensteam. Demensteamet besår av en sjuksköterska, en arbetsterapeut och en anhörigstödjare, alla med specialkunskaper i demensvård. Verksamhetschefen för vård- och omsorgsboende tar kontakt med demensteamet för konsultation och bedömning enligt BPSD. Registreringen ska leda till lärande och förbättringsarbete. För BPSD finns ingen generell behandlingsmetod. Som vid all annan behandling måste symtomen identifieras, tolkas och ses i sitt sammanhang innan åtgärder sätts in. Behandlingen omfattar bemötande och omvårdnadsstrategier. Demensteamet har under 2012 utfört 7 bedömningar vilket är en mycket god början. Kvalitetsbarometern 2012 Kvalitetsbarometern är de boendes upplevelser av kvalitet på vård- och omsorgsboenden i Solna. I rapporten redovisas en undersökning av boendes och anhörigas omdöme om kvaliteten i äldreomsorgen. I undersökningen får hälso- och sjukvårdsinsatser och möjlighet till läkarkontakter mer positiva omdömen. I undersökning var det två frågor som gäller hälso- och sjukvården som skulle besvaras.

25 SID 25 (27) Hemsjukvårdsinsatser bedömdes med två frågor 1. Hur bedömer du utförandet av sjukvårdsuppgifter (t.ex. medicindelning, omläggning av sår) som personalen hjälper din anhörig/närstående med? 2. Möjlighet till läkarkontakt, bedömer du att personalen hjälper din anhörig/närstående att komma i kontakt med läkare om han/hon behöver det? Omdöme som ges som är dåligt, tveksamt, gott och mycket gott och resultatet visar att: Demens Antal gruppboende boende Sjukvårdande uppgifter som t.ex. medicindelning i demensboende besvarat av anhöriga Komma i kontakt med läkare i demensboende besvarat av anhöriga Ametisten 80 Gott Gott Berga 96 Gott Gott Björkgården 60 Gott Gott Frösunda 44 Gott Mycket gott Hallen 69 Gott Mycket gott Oscarsro 34 Gott Mycket gott Polhemsgården 84 Tveksamt Gott Skoga 100 Gott Gott Tryggheten Tryggheten har inte gruppboende för personer med demenssjukdom Omdöme som ges som är dåligt, tveksamt, gott och mycket gott och resultatet visar att: Vård- och omsorgsboende Antal boende Sjukvårdande uppgifter som t.ex. medicindelning Komma i kontakt med läkare besvarat av boende besvarat av boende Ametisten 80 Mycket gott Mycket gott Berga 96 Gott Gott Björkgården 60 Gott Tveksamt Frösunda 44 Gott Mycket gott Hallen 69 Gott Gott Oscarsro 34 Mycket gott Mycket gott Polhemsgården Skoga 100 Gott Gott Tryggheten 31 Gott Mycket gott Polhemsgården har endast gruppboende för personer med demenssjukdom

26 SID 26 (27) Utbildning som anordnats av MAS under 2012 Mars 2012 Utbildning i att arbeta efter basala hygienrutiner erbjöds personal som arbetar på vårdoch omsorgsboende, gruppboende enligt LSS, personliga assistenter, hemtjänst och kvälls- och nattpatrull. 125 personer deltog i utbildningen som gavs av hygiensjuksköterskan Elisabeth Almqvist från vårdhygien i Stockholms län. Maj-september 2012 Fördjupningsutbildning för palliativa ombud (PO) innehöll två utbildningstillfällen. I utbildningen deltog 31 personer från alla vård- och omsorgsboende utom Oscarsro och Tryggheten. Utbildningen gavs av Ingeli Simmros om är specialist sjuksköterska i palliativ vård och arbetar på Bylegård som Förenade Care driver. Maj-september 2012 Utbildning för nya Palliativa ombud (PO) innehöll fem utbildningstillfällen, ett utbildningstillfälle för varje del i nationellt vårdprogram för palliativ vård. För att få diplom och brosch krävdes närvaro vid alla fem utbildningstillfällen eller deltagande i fyra utbildningstillfällen och en uppgift att besvara skriftligt. Det var två parallella grupper så det fanns möjlighet att välja utbildningstillfälle vid t.ex. sjukdom eller vård av barn. Av 27 anmälda personer fullföljde 15 utbildningen och är nu PO. Utbildningen gavs av Ingeli Simmros om är specialist sjuksköterska i palliativ vård och arbetar på Bylegård som Förenade Care driver. November 2012 Utbildning för sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och verksamhetschefer i att utföra smärtskattning enligt Abbey Pain Scale. Abbey Pain Scale är ett validerat instrument för att bedöma smärta speciellt framtaget för personer med demenssjukdom. Vid två utbildningstillfällen deltog 39 personer. Utbildningen gavs av Ingeli Simmros om är specialist sjuksköterska i palliativ vård och arbetar på Bylegård som Förenade Care driver. Hälso- och sjukvårdsstatistik till Socialstyrelsen Två gånger om året lämnas statistik till Socialstyrelsen med information om hur många personer som bor på vård- och omsorgsboende som har minst en hälso- och sjukvårdsinsats. Alla som bor på ett vård- och omsorgsboende har minst en hälso- och sjukvårdsinsats.