Patientsäkerhetsberättelse 2014 omvårdnadsnämnden Solna stad

Transkript

1 SID 1 (35) Patientsäkerhetsberättelse 2014 omvårdnadsnämnden Solna stad Vård- och omsorgsboende för äldre Dagverksamhet Gruppboende enligt LSS SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel Solna Besök. Stadshusgången 2

2 Innehållsförteckning Patientsäkerhetsberättelsen för Ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 5 Övergripande mål och strategier... 5 Samverkan... 5 MAS samverkan med patienter/närstående och medborgare när det gäller hälso- och sjukvård på vård- och omsorgsboende för äldre... 7 Avvikelsehantering/rapportering... 7 Internutredningar vid allvarliga avvikelser Lex Maria anmälan... 8 Informationssäkerhet... 8 Dokumentation Fallolyckor Läkemedelsavvikelser Trycksår Nationell punktprevalensstudie (PPM) trycksår vecka Medicintekniska produkter (MTP) ADL bedömning av ADL (aktivitet i det dagliga livet) och förflyttningsförmåga Rehabilitering/träning för att behålla och om möjligt förbättra fysiska funktioner Nutrition, uppföljning av mat och måltider Hygien och smittskydd Nationell punktprevalensstudie (PPM) av basala hygienrutiner och klädregler Vård och omsorg om personer med demenssjukdom Delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter Läkemedelshantering och läkemedelsförråd Läkemedelsgenomgångar Vaccination mot influensa Antibiotikabehandling och resistenta bakterier Fotsjukvård Mun och tandvård och munhälsobedömning Inkontinensvård Nationella kvalitetsregister som Senior alert och Palliativa registret Palliativa registret Vårdplan LCP Läkarmedverkan Utbildning som anordnats av MAS under Plan för utbildning av legitimerad personal under Kvalitetsförbättringar som kommer följas upp och redovisas i patientsäkerhetsberättelsen (35)

3 Tillsyn av hälso- och sjukvården på dagverksamheter för funktionsbevarande träning samt socialsamvaro för personer med demenssjukdom hösten Tillsyn gruppbostäder 2014 inom LSS Resultat av tillsyn (35)

4 Patientsäkerhetsberättelsen för 2014 Den 1 januari 2011 började patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL, att gälla. Enligt den nya lagen ska vårdgivare dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse. Berättelsen ska skrivas senast den 1 mars varje år. Patientsäkerhetsberättelsen ska hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den. Det finns flera syften med patientsäkerhetsberättelsen: Vårdgivaren får bättre kontroll över verksamhetens patientsäkerhetsarbete. Inspektionen för vård- och omsorg (IVO) kan lättare utföra sin tillsyn av verksamheten. Det blir enklare att ge andra intressenter tillgång till information, exempelvis allmänheten, patienter, andra vårdgivare och patientorganisationer. Det finns inget krav att vårdgivaren ska lämna in patientsäkerhetsberättelsen till IVO/Socialstyrelsen eller någon annan myndighet. Däremot är vårdgivaren skyldig att inrätta ett ledningssystem där patientsäkerhetsberättelsen är en del av ledningssystemet. Patientsäkerhetsberättelsen ska beskriva verksamhetens patientsäkerhetsarbete under föregående kalenderår, vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som uppnåtts. Solna kommuns vård- och omsorgsboenden Vård- och omsorgsboende Antal boende Drivs av företag Ametisten 80 Vardaga Berga 96 Temabo Björkgården 51 Förenade Care Frösunda 44 Attendo Care Hallen 63 Aleris Oskarsro 34 Temabo Polhemsgården 84 Förenade Care Skoga 100 Humaniora omsorg (kommunens regi) Tryggheten 31 Aleris Upphandling av sju av stadens nio vård- och omsorgsboenden genomfördes under I avtalen med entreprenörerna ingår att verksamheterna ska ha en medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) som ansvarar enligt hälso- och sjukvårdslagens 24. Entreprenörens MAS ska informera Solna stads MAS om allvarliga avvikelser, förändringar i organisationen samt händelser och riskanalyser. Solna stads MAS kan besluta om vad som ska följas upp och inom vilka områden tillsyn ska ske. 4(35)

5 Ansvar för patientsäkerhetsarbetet Omvårdnadsnämndens ansvar Omvårdnadsnämnden ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) upprätthålls. Nämnden ska fastställa övergripande mål för det systematiska kvalitetsarbetet samt följa upp och utvärdera målen. Verksamhetschefens ansvar Verksamhetschefen ska enligt hälso- och sjukvårdslagen svara för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet samt främjar kostnadseffektivitet. Inom ramen för ledningssystemet ska verksamhetschefen ta fram, fastställa och dokumentera rutiner för hur det systematiska kvalitetsarbetet kontinuerligt ska bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheten. Medicinskt ansvarig sjuksköterskas (MAS) ansvar MAS ska tillsammans med verksamhetschefen upprätthålla och utveckla verksamhetens kvalitet och säkerhet inom ramen för ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet som finns för den kommunala hälso- och sjukvården. MAS utövar sitt ansvar genom att planera, styra, kontrollera, dokumentera och redovisa arbetet med verksamhetens kvalitet och säkerhet. I MAS ansvar ingår bl.a. att se till att författningar, bestämmelser och andra regler är kända, efterlevs och att det finns direktiv och instruktioner för verksamheten. Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar Hälso- och sjukvårdspersonalen ansvarar för att medverka i det systematiska kvalitetsarbetet. Övergripande mål och strategier Varje patient ska känna sig trygg och säker i kontakten med vården. Likaså ska varje medarbetare kunna utföra sitt arbete under sådana förutsättningar att en säker vård kan ges. Ledningssystemet ska tydliggöra och synliggöra verksamhetens kvalitet och dess resultat för personal, patienter och övriga medborgare. Tydligheten bildar en säker grund och är en förutsättning för att identifiera förbättringsmöjligheter. MAS har under året arbetat enligt Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet som bygger på Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2011:9). Samverkan En viktig del i patientsäkerhetsarbetet är hur omvårdnadsnämndens verksamhet för hälso- och sjukvården samverkar med andra vårdgivare. Formerna för samverkan regleras i överenskommelser. 5(35)

6 Överenskommelse som reglerar ansvar och samverkan inom hälso- och sjukvårdsområdet mellan Solna kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om rehabilitering och habilitering i Stockholms läns landsting Överenskommelse med läkarorganisationerna Familjeläkarna i Saltsjöbaden och Legevisitten Överenskommelse om samverkan mellan Solna stads MAS och entreprenörernas MAS Överenskommelse vid in- och utskrivning i slutenvården Överenskommelse med Stockholms läns landsting för uppsökande tandvård Överenskommelse om egenvård Under 2014 har samverkansmöte med Karolinska sjukhuset genomförts för att säkra in -och utskrivning för personer boende på vård och omsorgsboende i Solna. De som deltagit är patientsäkerhetsansvarig på Karolinska sjukhuset Solna, överläkare på akuten, representanter från läkarorganisationerna Legevisitten samt Familjeläkarna i Saltsjöbaden, chef för myndighetsavdelningen Solna stad samt Solna stads MAS. Förbättringar som genomförts under året är följande: Dokument som skall medföras till sjukhus från vård- och omsorgsboendet såsom vårdmeddelande samt läkemedelslista skickas i en röd mapp märkt med namn och kontaktuppgifter till det aktuella vård- och omsorgsboendet. Detta för att förhindra att dokument inte når sjukhuset samt underlätta för personal på sjukhuset att kontakta ansvarig sjuksköterska på boendet. ID-bandet som sjuksköterskan på boendet placerat runt personens handled lämnas kvar och kompletteras med id-band från Karolinska sjukhuset istället för att klippas av vid ankomst till sjukhuset. Läkarorganisationerna ska i högre utsträckning skriva remiss i journalsystemet Take Care när person skickas in akut från vård och omsorgsboende i Solna Karolinska sjukhuset skall arbeta för ökad användning av Pascal som är ett ordinationsverktyg för APO-dospåsar som används för läkemedelsadministrering på vård-och omsorgsboende. Patienter skall förses med läkemedel tills dess att boendet får nästa läkemedelsleverans om förändring skett av medicinering Samverkansmöten kommer ske även under 2015 för att följa upp vidtagna åtgärder. 6(35)

7 MAS samverkan med patienter/närstående och medborgare när det gäller hälso- och sjukvård på vårdoch omsorgsboende för äldre Medverka och informera vid utredning av avvikelser och vårdskador Skapa goda kontakter vid synpunkter och klagomål Information vart man vänder sig för att framföra synpunkter och klagomål Medverka med information till brukarorganisationer och pensionärsorganisationer. Avvikelsehantering/rapportering Alla vård- och omsorgsboenden har aktuell rutin för att rapportera avvikelser. Varje månad rapporterar alla vård- och omsorgsboenden avvikelser gällande läkemedel, fall, trycksår och medicintekniska produkter till Solna stads MAS. Syftet med avvikelserapportering är att undvika att händelser upprepas och att rutiner förbättras för att höja kvaliteten inom hälso- och sjukvården. Med en avvikelse menas en icke förväntad händelse som medfört eller skulle kunna medföra risk eller skada. Genom att tidigt identifiera riskområden i vård och omsorg förebyggs fel och brister. För att följa verksamheter över tid är det viktigt att regelbundet samla in data. Egenkontrollen avser en regelbunden, systematisk uppföljning av verksamhetens planering, genomförande, resultat och förbättringsåtgärder. Avvikelserapport ska skrivas på alla på händelser som inneburit skada eller risk för skada. Den personal som upptäcker eller är delaktig i en avvikelse ska kontakta tjänstgörande sjuksköterska som ska vidta omedelbara åtgärder om så krävs och en bedömning om kontakt med läkare ska göras. Internutredningar vid allvarliga avvikelser 2014 Antal internutredningar behöver inte vara ett mått på hälso- och sjukvårdens kvalitet av patientsäkerhet utan kan tvärtom vara ett mått på viljan att öka kvaliteten och patientsäkerheten genom att utreda allvarliga avvikelser för att försöka förhindra att det händer igen. Internutredning görs: Efter kontakt med anhörig/närstående som inkommit med klagomål. Fallolyckor med skada som t.ex. höftfrakturer 7(35)

8 Vid vårdskada och vid risk för vårdskada. Allvarliga avvikelser som kan leda till en Lex Maria anmälan. Lex Maria anmälan Inom området hälso- och sjukvård som kommunen bestämmer över ska det finnas en sjuksköterska som svarar för att anmälan görs till den nämnd som har ledningen av hälso- och sjukvårdsverksamheten om en patient i samband med vård och behandling drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom. En avvikelserapport kan bli föremål för en internutredning. Vid allvarliga avvikelser ska en risk- och händelseanalys göras. MAS anmäler allvarliga avvikelser som lex Maria till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Entreprenörens MAS ska alltid skicka kopia på lex Maria anmälan till Solna stads MAS. Vid lex Maria anmälan görs: utredning, rapport skickas till Inspektionen för vård- och omsorgs (IVO). Omvårdnadsnämndens ordförande och förvaltningschef informeras om Lex Maria anmälan. Patient och närstående informeras om händelsen. Lex Maria anmälan diarieförs. Svar från IVO återkopplas till verksamhetschef som informerar berörd personal, patient och närstående. Sammanställning av internutredningar och lex Maria anmälningar under 2014 Äldreboende Antal boende Internutredning Lex Maria anmälan Ametisten Berga Björkgården Frösunda Hallen Oskarsro Polhemsgården Skoga Tryggheten Informationssäkerhet Informationssäkerhet inom vård och omsorg innefattar att tillgodose patientens säkerhet och integritet och att åtgärder finns för att uppnå detta i verksamheten. Under 2014 har rutinen gällande informationssäkerhet förstärkts. Årlig rapportering av informationssäkerhetsinsatser skall ske enligt Socialstyrelsens föreskrift om informationshantering (2008:12). Verksamheterna skall under punkt Informationssäkerhet i patientsäkerhetsberättelsen beskriva hur säkerhetsarbetet 8(35)

9 bedrivits under föregående kalender år. Ett skriftligt informationsdokument har tagits fram för personal för att förtydliga informationen kring loggkontroller och MAS riktlinjen gällande loggkontroller justerats. Enligt MAS riktlinjer ska systematisk stickprovskontroll genomföras i verksamheterna. Varje månad ska ett antal användare inom verksamheten slumpmässigt väljas ut och loggarna granskas under en 24 h period. Antalet användare som kontrolleras varje månad bör omfatta så många att det motsvarar sannolikheten att varje användare blir granskade minst en gång per år. Björkgården Loggkontroller har utförts av verksamhetschef cirka 1gång per månad i form av stickprovskontroller gällande behörighet har nio loggkontroller genomförts. 60 loggkontroller av anställda har genomförts gällande behörighet och närvaro i dokumentationssystemet. Ingen obehörig åtkomst har skett. Frösunda Loggkontroller utförs varje kvartal. 42 loggkontroller av anställda har genomförts Användare välj ut slumpvis för granskning och sannolikheten för granskning är minst en gång per år. Vid nyanställning genomförs risk och behovsanalys inför utlämnandet av behörighet. Ingen obehörig åtkomst har skett. Oskarsro Tio loggkontroller har genomförts då 10 % av de anställdas behörigheter granskas per tillfälle. Vid varje anställning genomförs risk och behovsanalys. Ingen obehörig åtkomst har skett. Skoga Elva loggkontroller har genomförts Under december genomförs en kontroll av de anställda som inte blivit granskad under året. Ingen obehörig åtkomst har skett. Risk och behörighetsanalys genomförs vid anställning enligt rutin. Tryggheten Två stickprovskontroller har genomförts under % av de anställda har kontrollerats vid dessa tillfällen. Ett förbättringsarbete har påbörjats för att öka kontinuitet i antal loggkontroller. Ingen obehörig åtkomst har skett. Ametisten Verksamhetschef har utfört loggkontroller varje månad. Stickprovskontroller har visat att alla användare har ändamålsenlig behörighet. Ingen obehörig åtkomst har skett. 9(35)

10 Polhemsgården Loggkontroller genomförs varje månad. Varje anställd kontrolleras minst två gånger per år. 300 loggkontroller har genomförts under Riskanalyser genomförs innan tilldelning av behörighet. Behörighet till dokumentationen styrs av de anställdas placering. Ingen obehörig åtkomst har skett. Berga Loggkontroll utförs varje månad av systemansvarig. Tio slumpvis utvalda journaler granskas vid varje tillfälle. Timanställda får endast behörighet i 3 månader därefter genomförs ny risk och behovsanalys. Ingen obehörig åtkomst har skett. Hallen Loggkontroller har genomförts i verksamheten under Redovisningen är dock bristfällig. Ett förbättringsarbete har påbörjats för att ta fram tydligare rutiner kring loggkontroller och risk och behörighetsanalyser. Majoriteten av verksamheterna har tillräckliga rutiner gällande loggkontroller samt risk och behörighetsanalyser. Flertalet av verksamheterna behöver förbättra kontinuiteten och dokumentation gällande stickprovskontroller. Uppföljning kommer att ske 2015 och redovisas i patientsäkerhetsberättelsen för Dokumentation Under tillsynen november 2014 granskades 63 patientjournaler. Det fanns riskbedömning gällande fall, trycksår och undernäring dokumenterad i 83 % av de granskande journalerna. 13 % av de granskade journalerna är inte åtgärder aktuella. I de journaler där riskbedömning dokumenterats och åtgärder var aktuellt hade uppföljning av åtgärder skett i 85 % av fallen och resultatet redovisat i 70 % av journaler som dokumenterat riskbedömning. Granskningen visar att i 78 % av journalerna fanns en munhälsobedömning dokumenterad. Genomförd vårdplanering under 2014 fanns dokumenterad i 76 % av de granskade journalerna I majoriteten av de granskade journalerna fanns aktuella journalanteckningar. Riskbedömningar fanns ej dokumenterade i alla granskade journaler vilket är en brist. Uppföljning och resultat av insatta åtgärder behöver förbättras. Fallolyckor Fallolyckorna kan bland annat relateras till nedsatt muskelstyrka, balans, syn och reaktionsförmåga samt gångsvårigheter, och läkemedelsbehandling. Det 10(35)

11 förebyggande arbetet med träning, säkerhet i miljön, översyn av läkemedel och hjälpmedel kan förhindra fallskador. Registrering av fallolyckor sker varje månad då MAS skickar en enkät där varje fallolycka rapporteras. Senior Alert används i alla verksamheter för att riskbedöma fall. Alla vård- och omsorgsboenden har aktuella skriftliga rutiner för att förebygga fall och fallskador. Sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och omvårdnadspersonal är alla involverade i det förebyggande arbetet att förebygga och förhindra fallolyckor.. Antalet fallolyckor de sista fyra åren 2011 var det1254 fallolyckor 2012 var det 1186 fallolyckor 2013 var det 1096 fallolyckor 2014 var det 1206 fallolyckor På Solnas nio vård- och omsorgsboende bor 575 personer. Statistiken visar att det sker cirka 3 fallolyckor varje dygn. Under 2014 var fallolyckor utan skador 82 % vilket är en ökning från 2013 (79 %) och 2012 (76 %). Således ökat antal fall utan skador. Antalet frakturer 2014 var 44 att jämföra med 48 frakturer 2013 och 55 frakturer 2012 Antal höftfrakturer 2014 var 21 vilket är en minskning med åtta frakturer från % av fallolyckorna sker mellan kl 07:00-21:00 och 65 % av fallen sker i den boendes sovrum. Sammanställning av antal frakturer under 2014/2013 Höft Bäcken Handled Överarm Revben Annan fraktur 21/29 3/4 9/5 1/6 2/0 8/4 Under 2014 har läkarorganisationen Familjeläkarna i Saltsjöbaden tagit fram en fallpreventiv arbetsmodell för att förebygga och minska antalet frakturer på vårdoch omsorgsboende vilket är mycket positivt. Arbetsmetoden följer Stockholms läns vårdprogram för fallprevention. Arbetsmetoden innebär bland annat att läkaren informeras om fallolyckor med eller utan skador, att sjukgymnast och arbetsterapeut medverkar vid rond samt läkemedelsgenomgångar med fokus på fallrisk. Familjeläkarna samlar också in fallstatistik varje månad för att följa utvecklingen. 11(35)

12 Läkemedelsavvikelser Alla vård- och omsorgsboenden har aktuella rutiner för läkemedelshantering och läkemedelsavvikelser. Resultat för 2014 visar att antalet läkemedelsavvikelser har minskat liksom missade signeringar och uteblivna läkemedelsdoser. Avvikelserna rapporteras varje månad då MAS i Solna skickar en enkät som alla verksamhetschefer besvarar. Antal avvikelser på 1435 per år ska sättas i proportion till att på ett år signeras sammanlagt cirka läkemedel på Solnas vård- och omsorgsboende. Vikten av att signera den givna dosen ska dock inte förringas och verksamheterna arbetar idag aktivt med att följa upp missade signeringar Totalt antal avvikelser Missade signeringar uteblivna doser Trycksår Trycksår är tyvärr en vanlig vårdskada både på sjukhus och inom äldreomsorgen. Äldre personer med försämrad cirkulation och minskad rörlighet löper stor risk att utveckla trycksår. Förebyggande insatser är därför av största vikt för att undvika de besvär som ett trycksår för med sig för den boende. I Solna riskbedöms de boende regelbundet i Senior alert för att upptäcka individer som löper risk för att drabbas. Därefter sätts förebyggande åtgärder in såsom tryckavlastande madrass, tillgodose näringsbehov, inspektions av hud regelbundet m.m. Teamets samlade kunskaper är viktigt för att lyckas förebygga uppkomsten av trycksår. 12(35)

13 Trycksår delas in i 4 olika kategorier: Kategori 1: Rodnad hud som inte bleknar vid tryck Kategori 2: Delhudsskada, ytligt sår Kategori 3: Fullhudsskada Kategori 4: Djup fullhudsskada Procent Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Kategori 4 Staplarna visar att trycksåren under 2014 består i högre grad av rodnad hud som är förstadiet till trycksår samt ytliga sår var fler sår av allvarligare grad. 58 % av trycksåren uppstår på boendet. Nationell punktprevalensstudie (PPM) trycksår vecka 10 Solna deltog för 5:e året i rad i Sveriges kommuner och landsting mätning gällande trycksår. 177 kommuner deltog i punktprevalensmätningen via kvalitetsregistret Senior alert. I snitt hade 9,4 % trycksår. Mätningen från Solna visar ett lägre genomsnitt än övriga landet på 7,9 %. Kommuner som deltog i mätningen men inte använde Senior alert i sitt dagliga arbete hade ett snitt på 12 %. Andelen trycksår är lägre i de kommuner som systematiskt arbetar med riskbedömningar och åtgärder i kvalitetsregistret Senior alert. Medicintekniska produkter (MTP) Tillsynen 2014 visar att det finns lokal rutin, inventarieförteckning och bruksanvisningar tillgängliga på alla vård- och omsorgsboenden. 13(35)

14 Medicintekniska produkter används på alla vård- och omsorgsboenden. Dessa ska användas på rätt sätt, på rätt indikation och av kunnig personal. Produkterna ska provas ut av sjukgymnaster, arbetsterapeuter eller sjuksköterska. Omvårdnadspersonal ska utbildas och instrueras i hur produkterna används. Det ska finnas bruksanvisningar tillgängliga och kontroll ska ske regelbundet av formellt tekniskt utbildad personal. En inventarielista ska finnas där det bland annat anges hur ofta översyn/kontroll ska ske för att produkten ska vara säker. Verksamhetschefen ansvarar för att det finns en lokal rutin. Avvikelser som gäller medicintekniska produkter (MTP) Åtta avvikelser har rapporterats 2014, varav ingen medfört personskada. I SOSFS 2001:12 "Användning och egentillverkning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården" finns numera krav på obligatorisk rapportering. Enligt dessa föreskrifter skall händelser med medicintekniska produkter anmälas till den berörda tillverkaren och Läkemedelsverket. Följande händelser ska rapporteras: 1. Det som orsakat en patients, en användares eller någon annans död. 2. Det som orsakat att en patient, en användare eller någon annan fått sin hälsa allvarligt försämrad. 3. Det som skulle kunnat orsaka att en patients, en användares eller någon annans död eller att en patient, en användare eller att någon annans hälsa allvarligt försämrats. ADL bedömning av ADL (aktivitet i det dagliga livet) och förflyttningsförmåga En rehabiliteringsjournal ska upprättas vid inflyttning till vård- och omsorgsboende. Vid vårdplaneringar bör förutom sjuksköterska även sjukgymnast och arbetsterapeut delta. Boende som har behov av behandling av sjukgymnast eller arbetsterapeut ska erbjudas detta. Hjälpmedel ska provas ut och förskrivas individuellt av sjukgymnast eller arbetsterapeut. Användningen av hjälpmedel ska följas upp. ADL-status ska utföras och dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Förflyttningsförmåga för boende under nov 2014/2013 Vård- och omsorgsboende Antal boende Går utan stöd 2014/2013 Använder rollator 2014/2013 Använder rullstol 2014/2013 Ametisten 80 4/9 34/32 34/43 Berga 96 18/9 61/41 16/44 Björkgården 51 9/2 25/26 18/27 Frösunda 44 5/5 23/15 16/20 Hallen 63 10/5 20/28 34/20 Oskarsro 34 4/2 16/6 19/24 14(35)

15 Polhemsgården 84 19/19 35/28 30/26 Skoga /10 38/35 37/50 Tryggheten 31 4/2 18/14 9/15 Rehabilitering/träning för att behålla och om möjligt förbättra fysiska funktioner Tillsynen visar att: Det finns arbetsterapeuter och sjukgymnaster i den omfattning som krävs för att kunna ge den rehabilitering som behövs. Det finns individuella instruktioner hur hjälpmedel ska användas. All personal får utbildning i lyftteknik. Vid behov av rehabilitering ska en rehabiliteringsjournal upprättas. Patient som har behov av arbetsterapeutisk träning eller sjukgymnastik ska erbjudas detta. Det kan ske individuellt eller i grupp. Hjälpmedel ska utprovas individuellt och ADL-status ska upprättas. Sjukgymnastens insatser Sjukgymnasten ansvarar för sjukgymnastik, träning, rådgivning och utprovning av t.ex. gånghjälpmedel. Träningen ska leda till att behålla, förbättra eller återfå de fysiska funktioner som behövs i vardagen. Viss träning kan delegeras vidare till omvårdnadspersonal. Arbetsterapeutens insatser Arbetsterapeuten bedömer, stödjer och tränar förmågor som behövs för att klara ett vardagligt liv. Det kan handla om att kunna klä sig, förflytta sig och att sköta vardagslivets rutiner i hemmet. Arbetsterapeuten förskriver hjälpmedel som kan underlätta rehabiliteringsprocessen. Nutrition, uppföljning av mat och måltider För att motverka undernäring har en nutritionshandbok upprättats. Alla vårdoch omsorgsboende uppger att nutritionshandboken är känd av all legitimerad personal. Tillsynen visar att rutin finns för att förebygga undernäring/felnäring. Kosten som serveras på vård- och omsorgsboenden ska vara anpassad efter de näringsbehov som de äldre har. Nattfastan bör inte vara mer än 11 timmar. Sjuksköterskan ska göra en riskbedömning enligt MNA (Mini Nutritional Assessment) av eventuella nutritionsproblem på grund av sjukdom, ät- och sväljsvårigheter, problem med tänderna osv. BMI-värdet (Body Mass Index) och kontroll av kroppsvikt mäts vid inflyttning och ska sedan följas upp regelbundet. Alla problem med nutritionen ska dokumenteras i omvårdnadsjournalen. 15(35)

16 Kosttillskott/näringsdryck kan ordineras av sjuksköterska när den vanliga maten inte täcker behovet av energi och näring. Personer som behöver mycket hjälp med att äta och dricka har oftast ett stort omvårdnadsbehov. Det är viktigt att den som behöver får hjälp och att det sker på ett professionellt sätt. Antal personer som behöver hjälp med matning växlar över tid och det är viktigt att personalen har den tid som behövs för en bra måltidssituation. Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika eller övervinna sjukdom och återfå hälsa. Sammanställning av antal personer som behöver hjälp vid måltider Vård- och omsorgsboende Antal boende Antal personer som behöver matas 2014/2013 Ametisten 80 5/9 Berga 96 14/15 Björkgården 51 9/5 Frösunda 44 5/11 Hallen 63 14/6 Oscarsro 34 8/8 Polhemsgården 84 19/19 Skoga /28 Tryggheten 31 5/2 Nattfasta Alla vård- och omsorgsboenden har rutin för att följa upp antal timmar för nattfasta Tiden från dagens avslutande måltid till nästkommande dags första måltid kallas nattfasta. Nattfastan bör ej överskrida 11 timmar. Tillsyn visar att mätning av nattfasta genomförts på åtta av nio vård och omsorgsboende Egenkontroll av nattfasta bör ske två gånger per år. Hygien och smittskydd Alla vård- och omsorgsboenden har tecknat avtal med Vårdhygien Stockholms län. Personalen ska fortlöpande få hygienutbildning och arbeta efter basala hygien- och klädrutiner. Vårdhygien erbjuder även en webbutbildning i basala hygienrutiner. Ett förbättringsområde under 2014 var att hygienrond som egenkontroll ska utföras minst två gånger per år. Fråga gällande detta har lagts till enkäten som skickas från MAS till verksamhetschef varje månad. Alla vård och omsorgsboenden har genomfört egenkontroll hygien två gånger under Under 2015 ska de verksamheter som inte haft hygienrond med hygiensjuksköterska från Vårdhygien genomföra detta. Vid hygienrond med 16(35)

17 Vårdhygien skall verksamhetschef samt MAS delta. Protokoll från Vårdhygien skickas till Solna stads MAS. Nationell punktprevalensstudie (PPM) av basala hygienrutiner och klädregler Solna medverkade i mars 2014 i en nationell mätning via SKL av personalens följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler vid patientnära arbete. Mätningen baseras på Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälsooch sjukvård m.m. (SOSFS 2007:19) Deltagandet för kommunerna var frivilligt och 2014 deltog 70 av Sveriges 290 kommuner, varav Solna var en kommun. Under 2014 vecka utfördes 142 observationer i Solnas samliga nio vård- och omsorgsboenden. Antalet observationer har ökat från 129 till 142 mellan 2013 och PPM mätningen i Solna visar att: Resultat 2014 Resultat % av personalen följer klädreglerna 92 % av personalen följer klädregler 92 % använder skyddshandskar 96 % använder skyddshandskar 96 % använder inte klockor, ringar eller armband. 98 % använder inte klockor, ringar eller armband 84 % använder handdesinfektion efter 82 % använder handdesinfektion efter patientnära arbete 63 % använder handdesinfektion före patientnära arbete patientnära arbete 58 % använder handdesinfektion före patientnära arbete Största ökningen gäller handdesinfektion före patientnära arbete vilket är en viktig parameter för att inte sprida smitta vidare mellan patienter via personal. Vård och omsorg om personer med demenssjukdom Hög ålder är den största riskfaktorn för demenssjukdom. Gruppboende för personer med demenssjukdom finns på alla vård- och omsorgsboenden utom på Tryggheten. Solna stads MAS rekommenderar att alla som arbetar med demenssjuka personer utbildar sig i Demenscentrums webbbaserade utbildning ABC demensvård plus som riktar sig till personal på särskilt boende. Utbildningen bygger på Socialstyrelsens nationella demensriktlinjer. På alla vård- och omsorgsboenden i Solna som vårdar patienter med demenssjukdom har demensutbildning genomförts. 17(35)

18 Kvalitetsregistret Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom (BPSD) har används i verksamheterna under BPSD drabbar 90 % av personer med demenssjukdom. Symtomen kan vara oro, aggressivitet, hallucinationer, sömnstörningar mm. Genom att använda BPSD registret kan personalen arbeta strukturerat genom att observera, analysera, planera åtgärder och följa upp insatser. Under 2014 genomfördes 82 BPSD bedömningar i Solna. Under 2013 var siffran 30. Delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter Alla vård- och omsorgsboenden har aktuella rutiner i delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter. Ett förbättringsområde är att följa rutinen och dra in delegering för personal som inte följer rutinen på ett patientsäkert sätt. Med delegering avses i författningen SOSFS 1997:14 att någon som tillhör hälsooch sjukvårdspersonal och som är formellt och reellt kompetent för en medicinsk arbetsuppgift, genom beslut kan överlåta en enklare hälso- och sjukvårdsuppgift till en annan personal som har reell kompetens för uppgiften. Delegering ska dras in om arbetsuppgiften inte utförs enligt rutin och om det inte utförs på ett patientsäkert sätt. Delegering kan ges tillbaka efter utbildning och kontroll att uppgiften kan utföras enligt rutin och på ett patientsäkert sätt. Delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter får inte ske som en lösning på organisatoriska problem som t.ex. personalbrist eller av ekonomiska skäl. Verksamhetschefen svarar för att personalen som ska utföra olika arbetsuppgifter har kompetens för detta. Behov och lämplighet att delegera i det enskilda fallet kräver alltid en professionell bedömning. För detta svarar sjuksköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast. Det är verksamhetschefens ansvar att det finns en lokal rutin som är känd av personalen och att delegeringar är aktuella. Vård- och Antal Indragna delegeringar under 2014/2013 omsorgsboende boende Ametisten 80 0/0 Berga 96 1/2 Björkgården 56 0/1 Missade signeringar 2014= 371 och Frösunda 44 0/5 Hallen 69 0/0 Oscarsro 34 1/0 18(35)

19 Polhemsgården 84 0/1 Skoga 100 0/0 Tryggheten 31 0/0 Läkemedelshantering och läkemedelsförråd Alla vård- och omsorgsboenden har aktuella rutiner för läkemedelshantering. Tillsynen visar att alla vård- och omsorgsboendens läkemedelsförråd har granskats av farmaceut under Läkemedelshanteringen ska vara säker. Rutin för läkemedelshantering ska finnas, vara aktuell och känd av personalen. Läkemedelsförråd ska granskas varje år av farmaceut. Protokoll från granskning av läkemedelsförråd ska skickas till MAS. Läkemedelsgenomgångar Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Den omfattande läkemedelsanvändningen innebär en påtaglig risk för biverkningar och läkemedelsinteraktioner. I enlighet med Socialstyrelsens indikatorer bör en minskning ske av följande: Olämpliga läkemedel Olämpliga läkemedelskombinationer Läkemedel mot psykos I läkarorganisationernas avtal med Stockholms läns landsting ingår att utföra läkemedelsgenomgångar. I överenskommelsen mellan läkarorganisationerna och alla vård- och omsorgsboenden finns gemensamma rutiner för detta. Vaccination mot influensa Varje år erbjuds alla som bor på vård- och omsorgsboende gratis vaccination mot influensa. Enligt smittskyddsinstitutet i Stockholm ger vaccinet ca 50 % skydd till personer som är 65 år och äldre. Alla vård- och omsorgsboenden i Solna har auktoriserat sig för att få ge influensavaccin. Registrering sker i Stockholms läns landsting dataprogram Vaccineras. 19(35)

20 Antibiotikabehandling och resistenta bakterier En genomgång i vård- och omsorgsboende i Solna visar att i november 2014 hade 20 boende antibiotikabehandling, siffran för 2013 var 15. Vård- och omsorgsboende Antal boende Antibiotikabehandling under oktober 2014 Ametisten 80 1 Berga 96 1 Björkgården 56 3 Frösunda 44 1 Hallen 63 2 Oskarsro 34 1 Polhemsgården 84 4 Skoga Tryggheten 31 2 Resistenta bakterier fortsätter att öka både nationellt och internationellt. Sambandet mellan antibiotikabehandling och resistensutveckling är väl belagt. Antibiotikabehandling sker restriktivt men för sköra äldre kan antibiotikabehandling ibland vara nödvändig. November 2014 Vård- och Antal MRSA ESBL VRE omsorgsboende boende Ametisten 80 Berga 96 2 Björkgården 56 4 Frösunda 44 2 Hallen 63 3 Oskarsro 34 1 Polhemsgården 84 1 Skoga Tryggheten 31 1 MRSA: Stafylokocker som är motståndskraftiga mot flera olika sorters antibiotika. ESBL: Ett enzym som tarmbakterier kan bilda och som kan bryta ner flera olika antibiotika VRE: Tarmbakterie som är motståndskraftig mot flera antibiotika sorter. För att undvika smittspridning i verksamheterna behöver personal kontinuerlig utbildning i basala hygienrutiner vilket genomförs kontinuerligt i Solna. Alla boende 20(35)

21 har enkelrum med eget hygienutrymme vilket minskar risken för smittspridning. På Hallens korttidsavdelning finns dubbletter. Enligt MAS får inga personer med riskfaktorer eller smitta dela hygienutrymme. Vårdhygien konsulteras vid smitta. Fotsjukvård Den 1 november 2007 fick kommunerna i Stockholms län ansvar för fotsjukvård för personer som bor på vård- och omsorgsboende. Den vanligaste diagnosen för att vara berättigad till fotsjukvård är diabetespatienter med befintliga eller begynnande fotproblem. Andra diagnoser är cirkulationsrubbningar som förorsakat eller riskerar att förorsaka sårbildningar, reumatiska och neurologiska sjukdomar med fotproblem, patienter med psoriasis som har fotproblem och andra fotsjukvårdsfall av uttalad medicinsk natur, t.ex. svårare nageltrång. Mål för fotsjukvården är att skapa en god fothälsa genom att förebygga och behandla fotskador. Sjuksköterska ska vid inflyttning till vård- och omsorgsboende göra ett fotstatus för att bedöma om fotsjukvård är berättigat. När fotsjukvård är berättigat skriver sjuksköterskan en remiss till fotvårdsterapeut som har kompetens att utföra fotsjukvård. Fotsjukvård betalas av entreprenören/kommunen som driver äldreboendet. Sammanställning av personer som fått fotsjukvård under 2013 Vård- och omsorgsboende Antal boende Antal personer som fått fotsjukvård 2014/2013 Ametisten 80 5/8 Berga 96 4/12 Björkgården 60 7/8 Frösunda 44 3/5 Hallen 69 1/0 Oskarsro 34 0/0 Polhemsgården 84 1/2 Skoga /12 Tryggheten 31 7/4 Antal boende som fick fotsjukvård under 2014 var 43 stycken. Mun och tandvård och munhälsobedömning Stockholms läns landsting har slutit avtal med utförare av tandvård och betalar kostnaden för att alla som flyttar in till ett vård- och omsorgsboende får erbjudande om munhälsobedömning en gång om året. I avtalet ingår även utbildning till personalen som arbetar på äldreboendet. De äldre har idag överlag en bättre munhälsa än tidigare generationer. Fler egna tänder, kronor, broar och implantat 21(35)

22 kräver noggrann munhygien. Vid sviktande hälsa, när man inte klarar av sin egen munvård, ställs stora krav på att personalen har kunskap om munnen. ROAG-J (Revised Oral Assessment Guide Jönköping) är ett munbedömningsinstrument med inriktning på förbyggande åtgärder som är ett värdefullt verktyg för att förbättra munhälsan för äldre med behov av vård och omsorg. ROAG-J beskriver tillståndet i munnen från friskt till sjukt och vilka åtgärder som vårdenheten själv kan göra och vad som bör remitteras till tandhygienist eller tandläkare. 180 personer från personal på vård och omsorgsboende i Solna har deltagit i munvårdsutbildning under Under 2013 genomfördes 109 riskbedömningar av munhälsa och Ametisten var det enda boende som registrerade i Senior alert har 434 riskbedömningar genomförts på sex vård och omsorgsboende vilket är en ökning med närmare 400 %. Munhälsa har varit ett fokusområde under 2014 vilket gett resultat. Alla vård- och omsorgsboenden i Solna har en lokal rutin gällande munhälsobedömningar och sju av nio använder ROAG vid munhälsobedömning. Inkontinensvård Enligt tillsyn november 2014 besväras 446 personer på vård- och omsorgsboende i Solna av inkontinens och 30 personer har urinkateter.. De allra flesta som är inkontinenta har inte utretts av läkare för sin inkontinens. Sjuksköterskan ansvarar 22(35)

23 för att utreda problem med inkontinens genom en basal inkontinensutredning och därefter förskriva rätt inkontinenshjälpmedel. Enligt tillsyn har åtta av nio vård- och omsorgsboenden i Solna en rutin för att kartlägga om urinläckage förekommer. På åtta av nio vård-och omsorgsboenden finns sjuksköterskor som har utbildning i inkontinensvård. Nationella kvalitetsregister som Senior alert och Palliativa registret Senior Alert är ett nationellt kvalitetsregister för förbyggande vård och omsorg. Under 2014 har riskanalyser, åtgärdsplaner och uppföljningar genomförts för förebyggande av undernäring/felnäring, trycksår och fallolyckor. Under 2014 har 856 riskbedömningar genomförts vilket visar att Solna är femte bästa kommun i Stockholm genomfördes 984 riskbedömningar så, trots ett bra resultat har antalet riskbedömningar minskat. Alla vård- och omsorgsboenden har under 2014 arbetat i nationella kvalitetsregister såsom Senior alert och Palliativa registret. Under hösten 2014 förändrades patientdatalagen vilket innebär att personer med nedsatt beslutsförmåga kan ingå i kvalitetsregister i högre grad än tidigare. I och med den nya lagen kan personen registreras i kvalitetsregister såsom Senior Alert om personens inställning till personuppgiftsbehandling så lång som möjligt är klarlagd. Omvårdnadsnämndens mål för 2014 var att minst 85 % av antal registreringar i Senior Alert där risk för fallolyckor, trycksår eller undernäring/felnäring konstaterats och där minst en åtgärd planerats och har följts upp. Risk Risk konstaterats minst en åtgärd planerats Uppföljningar på personer med risk där förebyggande åtgärd utförts Fall 78 % 87 % Undernäring 76 % 90 % Trycksår 74 % 89 % Målet gällande att minst en åtgärd planerats är således inte uppfyllt. Av det totala antalet riskbedömningar under 2014 hade 80 % risk för fall 31 % risk för trycksår 70 % risk för undernäring/felnäring 23(35)

24 Palliativa registret Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som har till syfte att förbättra vården i livets slutskede. Huvudsyftet är att på patientnivå mäta hur enheter lever upp till definierade kriterier för god vård i livets slutskede och därigenom stödja ett kontinuerligt förbättringsarbete. Omvårdnadsnämndens mål för 2014 var att 85 % av boende skulle smärtskattas. Målet har inte uppfyllts under 2014, andelen validerade smärtskattningar var 66,4 % vilket är en ökning med 15 % från föregående år. Mätningen visar att andelen som tidigare endast var delvis lindrad från smärta i livets slut har minskat från 10,2 % till 4,8 % 2014 Resultat (35)

25 Resultat 2013 Palliativa ombud I Solna genomfördes år 2007 ett projekt inom vård- och omsorgsboende där palliativa ombud (PO) utbildades i grundläggande kunskaper om vård i livets slut. Under 2013 fick alla PO fördjupad utbildning i det nationella vårdprogrammet för palliativ vård. I Solna finns 49 palliativa ombud på vård- och omsorgsboenden. Arbetsuppgifter för PO: Informera och sprida kunskap till medarbetare och ledning om palliativ vård. Informera nyanställd personal om det palliativa förhållningssättet samt rutiner för vård i livets slut. Sammanställa information om den palliativa vårdens grunder, lokala rutiner vid dödsfall samt MAS riktlinjer angående omhändertagande av den svårt sjuke och döende. Sammanställa information till anhöriga Skapa ritualer tillsammans med alla medarbetare t.ex. låda för dödsfall, minnesbok Gå på regelbundna träffar för palliativa ombud. Vara drivande för reflektion efter dödsfall i personalgruppen 25(35)

26 Vårdplan LCP Liverpool Care Pathway (LCP) kan beskrivas som en standardiserad vårdplan för patienter under livets allra sista tid. Ett av det mest effektiva sätten att höja vårdkvalitén är att använda kunskapsbaserade och individualiserade standardiserade vårdplaner med tydliga mål och riktlinjer. Dokumentationen i LCP ger möjlighet att analysera i vilken grad målen uppnåtts och sammanställa rapporter för enskilda patienter eller för patientgrupper. Detta ger unika möjligheter till kvalitetsuppföljning och utveckling av vården av döende Innan LCP infördes i verksamheterna granskades omvårdnadsjournaler efter en bestämd mall som Stockholms sjukhem tagit fram. Under 2014 har en ny granskning skett med hjälp av Stockholms sjukhem. Sju av nio boenden har genomfört granskning. Frösunda, Polhemsgården samt Tryggheten har haft för få vårdplaner för att kunna granskas. Granskning Björkgården 2014 Kontinuerlig bedömning v 4:e timme 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% smärta oro rosslingar illamående andnöd munvård miktion medicin pumpkoll uppgift saknas ej tillämplig nej ja Stockholms Sjukhem 26(35)

27 Granskning Björkgården 2013 Kontinuerlig bedömning v 4:e timme 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% smärta oro rosslingar illamående andnöd munvård miktion medicin pumpkoll uppgift saknas ej tillämplig nej ja Stockholms Sjukhem Granskning Skoga 2014 Kontinuerlig bedömning v 4:e timme 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% smärta oro rosslingar illamående andnöd munvård miktion medicin ej dokumenterat kommentar/problem mål uppnått Stockholms Sjukhem 27(35)

28 Granskning Skoga 2013 Kontinuerlig bedömning v 4:e timme 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% smärta oro rosslingar illamående andnöd munvård miktion medicin pumpkoll uppgift saknas ej tillämplig nej ja Stockholms Sjukhem Staplarna visar tydligt hur förbättring gällande kontinuerlig bedömning skett. Övriga vård-och omsorgsboenden som granskats visar i stort sett samma förändring med oförändrade gröna staplar eller förbättrade värden vilket är mycket positivt. Solna stad tog under hösten beslut att tillsammans med landstinget och sju stockholmskommuner stödja öppnandet av PKC (Palliativt kunskapscentrum). Genom PKC kommer Solna få ökade möjligheter till kvalitetsutveckling gällande den palliativa vården på vård och omsorgsboende i Solna. Under kommer LCP bytas ut mot en ny nationell vårdplan för palliativ vård och omsorg (NVP). NVP är en strukturerad vårdplan för personcentrerade vårdåtgärder. Syftet är att kvalitetssäkra vården av personer med begränsad tid kvar i livet. Den nya vårdplanen består av fyra delar: Bedömning av palliativt behov Underlag för palliativ vård i livets slut (veckor-månader) Underlag för palliativ vård i livets slutskede (dagar-veckor) Omhändertagande efter dödsfall 28(35)

29 Läkarmedverkan Stockholms läns landsting har ansvar för läkarinsatserna i vård- och omsorgsboenden. Överenskommelse har upprättats med läkarorganisationerna Familjeläkarna i Saltsjöbaden och Legevisitten. Överenskommelsen reglerar samarbetsformer och rutiner. Båda läkarorganisationerna har egen jour dygnet runt för akuta hembesök och läkaren har en inställelsetid på två timmar. Sammanställning av antal läkarbesök och antal läkartimmar per vecka efter tillsyn november 2014 Vård- och omsorgsboende Antal boende Läkarorganisation Antal besök/vecka och ca antal timmas per besök Ametisten 80 Legevisitten 1 dag/vecka ca 3 timmar Berga 96 Familjeläkarna i Saltsjöbaden 2 dagar/vecka ca 16 timmar Björkgården 56 Familjeläkarna i Saltsjöbaden 1 dag/vecka ca 8 timmar Frösunda 44 Familjeläkarna i Saltsjöbaden 1 dag/vecka ca 4 timmar Hallen 69 Legevisitten 1 dag/ per vecka ca 6 timmar Oskarsro 34 Legevisitten 1 dag/vecka ca 2 timmar Polhemsgården 84 Familjeläkarna i Saltsjöbaden 2 dag/per vecka ca 10 timmar Skoga 100 Legevisitten 2 dag/vecka ca 6 timmar Tryggheten 31 Familjeläkarna i Saltsjöbaden 1 dag/vecka ca 4 timmar Berga, Björkgården, Frösunda, Tryggheten och Polhemsgården anser att nuvarande antal timmar i veckan är tillräckligt för en god och säker vård. Hallen, Skoga, Ametisten samt Oskarsro upplever inte att antalet läkartimmar på vård-och omsorgsboendet är tillräckligt. Solna stads MAS har tagit i kontakt med Legevisitten som är ansvarig läkarorganisation gällande detta. Antal läkartimmar har efter detta justerats enligt följande: Vård-och omsorgsboende Antal boende Läkarorganisation Antal besök/vecka samt timmar efter justering (antal besök/vecka samt timmar före justering) Ametisten 80 Legevisitten 2 dagar/vecka 7 timmar (1d/v 3 tim) Hallen 63 Legevisitten 2 dagar/vecka 12 timmar (1d/v 6tim) Oskarsro 34 Legevisitten 1 dag/vecka 4 timmar (1d/v 2 tim) Skoga 100 Legevisitten 2 dagar/vecka 9 timmar (2d/v 6tim) Justeringen träder i kraft under februari 2015 och uppföljning kommer ske under året. 29(35)

30 Utbildning som anordnats av MAS under 2014 Utbildning för sjuksköterskor i utförandet av ROAG bedömning via Oral Care Nätverksträff för palliativa ombud (PO) maj 2014 Ingeli Simmross, utbildningsansvarig på Bylegård, informerade om den nya nationella vårdplanen vid palliativ vård och omsorg. Genomgång av statistik från Palliativa registret och workshop om vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra gällande den palliativa vården ute i verksamheterna Nätverksträff för palliativa ombud december Tandhygienist från Oral Care utbildar i munhälsa och munvård med fokus på personer i palliativt skede. Genomgång av statistik och diskussion i grupper om vad verksamheterna vill fokusera på under Under båda träffarna har alla vård och omsorgsboenden varit representerade och cirka 30 personer deltagit vid varje tillfälle. Utbildning för sjuksköterskor gällande äldre och läkemedel. Heldagsutbildning i samarbete med KompetensUtvecklingsInstitutet. 23 sjuksköterskor deltog i denna utbildning. Föreläsning till personal som möter människor i livets slut anordnades i samarbete med Sveriges Begravnings Byråers Förbund. Nätverksträff för paramedicinsk personal på vård -och omsorgsboende i Solna hade sitt första möte i maj Sjukgymnast och arbetsterapeut från palliativa teamet på Bylegård delade med sig av sina erfarenheter. Plan för utbildning av legitimerad personal under Fokus under kommer vara uppstart av den nya nationella vårdplanen för palliativ vård och omsorg. Utbildningssatsningar kommer ske i samband med detta. Under 2015 kommer en ny utbildningssatsning ske för att utbilda fler palliativa ombud. En inspirations och kunskapsdag kommer också anordnas för hälso-och sjukvårds personal på vård och omsorgsboende i Solna i maj Denna dag kommer bland annat att innehålla förläsning om trycksårsförebyggande åtgärder. Hygienutbildning till personal på vård och omsorgsboende inom LSS och hemtjänsten via Vårdhygien kommer genomföras (35)

31 Kvalitetsförbättringar som kommer följas upp och redovisas i patientsäkerhetsberättelsen 2015 Omvårdnadsnämndens mål för 2015 kommer att följas upp gällande riskbedömningar i Senior alert samt validerad smärtskattning i Palliativa registret. Genomförande av hygienrond i samarbete med Vårdhygien för de vård och omsorgsboende som inte genomfört detta under 2014 Uppföljning av införandet av Nya nationella vårdplanen för palliativ vård och omsorg. Fortsatt fokus på munhälsa och riskbedömning i Senior alert Uppföljning rutiner gällande informationssäkerhet Redovisa utbildningar som påbörjats eller slutförts Tillsyn av hälso- och sjukvården på dagverksamheter för funktionsbevarande träning samt socialsamvaro för personer med demenssjukdom hösten 2014 I enlighet med socialtjänstlagens (2001:453) 3 kapitel 6, bör kommuner bland annat genom dagverksamhet underlätta för enskilda att bo hemma och att ha kontakt med andra. Varje kommun ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som vistas på dagverksamheten (HSL 1982:763, 18 ). Dagverksamheter för personer med demenssjukdom och för funktionsbevarande träning omfattas därför av ovanstående. Dagverksamhet är en social aktivitet som ska bryta social isolering och som kan fungera som avlastning för närstående. Dagverksamhet med funktionsbevarande inriktning Ger stöd och stimulans för att behålla viktiga funktioner och för att lättare kunna klara vardagen hemma. Den funktionsbevarande dagverksamheten innehåller både fria och organiserade aktiviteter med socialt innehåll och viss träning. Berga dagverksamhet, drivs av Temabo Hallen dagverksamhet, drivs av Aleris Skoga dagverksamhet, drivs av Humaniora, kommunens egen regi Solna Dagverksamheter för personer med demenssjukdom Verksamheten innehåller både fria och organiserade aktiviteter som syftar till att ge deltagarna en meningsfull dag samt att stimulera minnesfunktionen. Gläntan dagverksamhet, drivs av Temabo Hallen dagverksamhet, drivs av Aleris Lyktan dagverksamhet, drivs av Förenade Care 31(35)