G RANSKNINGSUTLÅTANDE 1 oktober 2017

Transkript

1 Granskningshandling, granskning 2 Dnr: MK BN 2016/00186 Detaljplan Genomfart Mora i Mora kommun, Dalarnas län G RANSKNINGSUTLÅTANDE 1 oktober 2017 Hur granskningen har bedrivits Detaljplanen handläggs enligt Plan- och bygglagens (2010:900) regler för utökat planförfarande. Förslaget till detaljplan var utsänt för samråd från den 31 mars till den 12 maj Planförslaget godkändes för granskning den 25 september 2017 och har varit utsänt för granskning från den 29 september till den 20 oktober Granskningen har kungjorts genom utskick av brev till berörda sakägare, remissinstanser och övriga berörda samt genom annonsering i Mora Tidningen, Falu Kuriren och Dala Demokraten den 29 september Handlingarna har varit utställda på Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa och på kommunens webbplats. Inkomna yttranden under granskningstiden Statliga yttranden G.1 Länsstyrelsen, den 18 oktober 2017 G.2 Trafikverket, den 2 oktober 2017 G.3 Trafikverket, den 18 oktober 2017 G.4 Lantmäteriet, den 16 oktober 2017 Kommunala yttranden G.5 Mora Orsa Miljönämnd, den 20 oktober 2017 Övriga yttranden G.6 den 2 oktober 2017 G.7 Kristdemokraterna, den 18 oktober 2017 G.8 Boende 2 i Mora, den 18 oktober 2017 G.9 den 19 oktober 2017 G.10 Boende 1 i Mora, den 19 oktober 2017 G.11 Boende 3 i Mora, den 19 oktober 2017 G.12 Mora Hembygdslag, den 20 oktober 2017 G.13 den 20 oktober 2017 G.14 Hyresgästföreningen Siljansbygden, den 20 oktober 2017 Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa 1(12)

2 Sammanfattning och kommentarer till inkomna synpunkter Nedan återges och kommenteras inkomna synpunkter. De skriftliga yttrandena är diarieförda och finns på Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsas planavdelning. G.1 Länsstyrelsen Frågor som kan leda till att denna plan överprövas enligt PBL 11:10 Hälsa och säkerhet Farligt gods Område F består av två delområden för användningsbestämmelserna CH 1K och CGH 1. Eftersom användningsbestämmelsen G medger drivmedelsförsäljning ska planen kompletteras med ett område som inte får bebyggas (prickmark) på 25 meters bredd mellan områdena utifrån MSB:s Vägledning för hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer. l planens östra del är tre områden med kvartersmark med användningen P och CGH 1 lokaliserade mellan väg och järnväg men dessa områden är inte behandlade i riskanalysen. Länsstyrelsen gör bedömningen att förutsättningar och riskbild för de två CGH 1 områdena bör motsvara vad som redovisats för område F. De två områdena används idag för drivmedelsförsäljning respektive bilhandel. Det finns alltså fyra områden där användningen centrum C medges utan inskränkningar vilket inte är lämpligt i dessa områden. Kvartersmark för centrumändamål kan möjligen tillåtas om verksamhet som ger möjlighet till övernattning och personintensiv verksamhet med personer som kan ha dålig lokalkännedom undantas från bestämmelsen. Markanvändningen behöver i första hand preciseras till de verksamheter som riskutredningen utgår ifrån. Samtliga fyra områden ska kompletteras med bestämmelsen m 3 enligt riskutredningen. Buller Område A. Länsstyrelsen delar bullerutredningens slutsats att det inte är möjligt att skapa en skyddad sida enligt 4 TBF för alla våningsplan/genomgående lägenheter. Det ska säkras i planbestämmelse att bostäder med genomgående lägenheter endast får uppföras i två våningar under förutsättning att maxvärden klaras nattetid enligt 4 TBF. Om inte 4 TBF klaras återstår endast en lösning med bostäder om högst 35 m 2. Farligt gods C begränsas till C 1, endast butik, service och café medges. m 3 finns inte i riskutredningen, antagligen avses m 3 i planbestämmelserna, att gård inte ska inbjuda till mer än tillfällig vistelse. Denna omformuleras till att gälla att utemiljöer inte ska inbjuda till mer än tillfällig vistelse. För att det ska vara tillräckliga avstånd mellan påfyllningsanslutning till cistern och pumpar på bensinstationen å ena sidan och å andra sidan platser där människor vanligen vistas och objekt med stor brandrisk finns, införs bestämmelsen m 6, med krav om minsta avstånd. Buller Planbestämmelsen om buller på Stranden 17:8 justeras något. Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa 2(12)

3 G.2 Trafikverket 1 Trafikverket ser positivt på att kommunen beaktat våra synpunkter och att de områden som ansetts olämpliga för bostadsändamål tagits bort ur befintlig plan. Vi har i övrigt inget att erinra. - G.3 Trafikverket 2 Det har i ett senare skede i arbetet med att ta fram vägplan för genomfarten framkommit behov av att revidera/komplettera de synpunkter som Trafikverket lämnade Synpunkten gäller Parkområde norr om resecentrum (del av plankarta 3 och 4 i kommunens remiss) I kommunens förslag till detaljplan anges parkmark på en del av den yta som Trafikverket har angett som behov för vägområde/ vägrätt inom vägplanen för genomfarten. Gränserna bör sammanfalla/samordnas så området för vägens bestånd, drift och brukande säkerställs. Trafikverket förutsätter att detaljerna för detta löses inom ramen för investeringsprojektet Genomfart Mora. Detaljplanen ändras i enlighet med Trafikverkets synpunkt. G.4 Lantmäteriet Lantmäteriet är nöjt med de ändringar som gjorts till gransknings-handlingarna och har nu ingen erinran mot planförslaget. - G.5 Mora Orsa Miljönämnd Beslut Mora Orsa miljönämnd har ingen invändning mot upprättad detaljplan för genomfart Mora. Bakgrund Syftet med planläggningen är att möjliggöra att Trafikverket kan bygga om genomfarten genom Mora, väg 45/70. Detaljplanen möjliggör även fler bostäder i centrala Mora. En annan målsättning är att mildra genomfartens inverkan på landskapsbilden och att värna värdefulla kulturmiljöer längs sträckan. Motivering Miljönämnden bedömer att aktuell detaljplan är förenlig med 3, 4 och 5 kap. miljöbalken. - G.6 Bostadsrättsföreningen Hadi 3 med fastighetsbeteckning stranden 54:1 har fått information om att genomfart Mora kommer inskränka sig på vår befintliga mark vid ett genomförande. Brf Hadi 3 skulle vid ett genomförande av genomfart Mora vilja Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa 3(12)

4 få den västra delen som gränsar mot stranden 54:2 asfalterad med parkeringsrutor som ett utbyte av den befintliga mark som skulle försvinna. Behovet av parkeringsplatser är stort och Brf Hadi planerar att eventuellt genomföra utbyggnad av två nya lägenheter i den befintliga fastigheten. Fastigheten, förutom den del som ianspråktas för vägändamål, är belägen utanför detaljplanen. Att anordna parkeringsplatser kräver bygglov vilket kan sökas hos Byggnadsnämnden och kan inte hanteras i den här detaljplanen. Även ombyggnation för att möjliggöra fler lägenheter inom befintlig byggnad kan innebära att det krävs bygglov eller bygganmälan. Fastighetsägarna kommer att få ersättning för den mark som ianspråktas enligt expropriationslagen (1972:719). Detta innebär att ersättning ska betalas för fastighetens marknadsvärde och för eventuella övriga ekonomiska skador som fastighetsägaren drabbas av till följd av att marken löses in. G.7 Kristdemokraterna Kristdemokraterna (KD) Mora tycker att liggande förslag blivit klart bättre jämfört med ursprungliga förslag. Följande angelägna invändningar och behov av förbättringar kvarstår dock: 1) Den tänkta nya rondellen/cirkulationsplatsen behöver placeras ytterligare meter längre västerut, d v s i riktning närmare nuvarande avfart till bensionstationen Circle K (f d Statolil) och Hotell Kung Gösta. Anledning: KD Mora anser fortsatt att rondellen behöver tydligare peka mot att den naturliga vägen till Mora Gymnasium/S:t Mikaelsskolan och kyrkogården går via Kristinebergsgatan och Älvgatan, inte via smågator som Broåkersvägen och Skiljegatan med åtföljande problem för boende och säkerheten. 2) Den tänkta nya rondellen/cirkulationsplatsen behöver utformas på ett sådant sätt att det inte framstår som det naturliga valet att ta sig till Mora Gymnasium/S:t Mikaelsskolan och framför allt kyrkogården genom att sväga österut (salltså till höger) på Engelbrektsvägen för att komma vidare via villakvarteren på smala och trånga Broåkersvägen och Skiljevägen. Anledning: KD Mora anser även här fortsatt att rondellen behöver tydligare peka mot att vägen till Mora Gymnasium/S:t Mikaelsskolan och kyrkogården går via Kristinebergsgatan och Älvgatan, inte via smågator som Broåkersvägen och Skiljegatan. 3) Eventuellt behov av vägbulor på Broåkersvägen och Skiljegatan för att dämpa trafikhastigheten och minska intresset att ta denna vägen till framför allt kyrkogården men även Mora Gymnasium/S:t Mikaelsskolan. Bakgrund: Våra grundläggande tankar och önskemål när det gäller det ursprungliga förslaget sommaren 2016, utifrån vilket vi baserar det vi angivit ovan, är följande: Ber, tillsammans med som ni vet många andra berörda på Broåkern i Mora (fr a Broåkersvägen, Skiljegatan och Älvgatan) att eventuell framtida samordning av nedfart från rv 70/E45 till Tingsnäs (söderut) och S:t Mikaelsskolan/Mora Gymnasium och annan utbildning, Kyrkogården, Bilkompaniet, Statoil, Kung Gösta Hotell m m inte görs så att trafiken till Kyrkogården och Mora Gymnasium i praktiken leds in på de kurviga Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa 4(12)

5 och delvis smala smågatorna (med en del skymd sikt) Broåkersvägen och Skiljegatan i villakvarteren. Det skulle innebära stor olägenhet när det gäller säkerhet för barn och vuxna, miljö, buller, trafikbelastning och livskvalitet i hela området. Vår bild är att ingen på området skulle välkomna en sådan betydande försämring. Som den befintliga planeringen ser ut är risken uppenbar för försämrad trafik-, säkerhets- och boendemiljö med nuvarande läge för rondellen. Den naturliga vägen till Kyrkogården skulle då gå via Broåkersvägen och delvis Skiljegatan, likaså för en stor del av bilarna till gymnasiet med dagens stora elevparkering (även lärare och idrottsparkering) vid gymnasiets gymnastiksal. Den naturliga vägen till Kyrkogården skulle då gå via Broåkersvägen och delvis Skiljegatan, likaså för en stor del av bilarna till gymnasiet med dagens stora elevparkering (även lärare och idrottsparkering) vid gymnasiets gymnastiksal. Vid Broåkern är detaljplanen inte ändrad efter samrådet. Det bedöms osannolikt att trafik till gymnasiet skulle ta vägen österut då det skulle innebära en rejäl omväg. Vad gäller trafik till kyrkogården avser kommunen bevaka hur trafiken utvecklar sig på Engelbrekts väg/broåkersvägen och vid behov vidta åtgärder. G.8 Boende 2 i Mora Detta ärende visar med all tydlighet att det är Trafikverket som satt sig förarstolen och dikterar Mora kommuns planering för framtiden. Trafikverket har helt åsidosatt värdefulla kulturvärden i Mora i Ingreppet på Kristinebergskullen. Även på kullen till Vasastatyn. Samt Kapplagården.Dessutom trädgårdarna efter Strandgatan. Mora kommun skall värna om vår kulturmiljö. Om den skall vi inte kompromissa,. Det är mer än märkligt att Mora kommuns beslutsfattare aktivt är beredda att sälja ut kulturmiljöer efter Strandgatan där minnen från Anders Zorn epok finns kvar. Jag kan förstå att Trafikverkets handläggare saknar helt de kunskaper om de kulturvärden som Mora kommun har. Det har de verkligen visat i praktiken med sitt förslag, Däremot är det mer än förvånande att Mora kommuns fullmäktigeledamöter till antalet 41, inte kan sin kommuns kulturskatter och dessutom inte värnar om dem. Detta är ytterst beklagligt! Den lösning som Trafikverket nu för fram i projektet Genomfart Mora ger inte en tillräcklig hållbar lösning på de trafikproblem som Mora har idag och i morgondagens samhälle. Det hade varit klädsamt om Trafikverket och Mora kommun gjort ett omtag och analyserat den Lokaliseringsplan Förbifart Mora väg45/väg 70 som upprättades år1995 av Vägverket och Mora kommun i största samförstånd. Den planen har en överlägset större hållarhet och bärighet långt in på nästa sekel. Det är den planen som ger framtidstro och utveckling i Mora kommun till oss medborgare. Planen Genomfart Mora betraktar jag som ett synnerligen kostbart projekt eftersom det är ett provisorium som tyvärr ej omfattas av Noret bron- Det är viktigt att beslutsfattarna väger in hållbara lösningar, där även ekonomin är en viktig faktor. Det gäller såväl statliga medel som kommunala medel våra skattemedel.. Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa 5(12)

6 Det är min förhoppning att Stadsbyggnadsförvaltningen tar till sig de synpunkter som här har framförts och att de vidarebefordras till beslutsfattarna i Mora kommun och till Trafikverket. Genomfartsprojektet kommer att innebära att kulturmiljöerna i centrala Mora påverkas rejält och även landskapsbilden kommer att förändras drastiskt. I den fördjupade översiktsplanen för tätorten finns reservatet för förbifart kvar. Detaljplanen är upprättad för att överensstämma med den vägplan som Trafikverket tagit fram. G.9 Undertecknade fastighetsägare vill härmed framställa följande erinringar mot utställt detaljplansförslag avseende Genomfart Mora i de delar som berör våra fastigheter gränsande mot planerad ny genomfartsled i nuvarande Strandgatans sträckning. Inledningsvis har vi noterat att justering av detaljplanen skett för fastigheterna Stranden 17:4 och Stranden 17:6 (gränsande mot Strandgatan liksom våra) med anledning av inlämnade synpunkter under samrådsskedet Vi har även noterat att Länsstyrelsen i sitt fastställelsebeslut, avseende gällande detaljplan för Kv Gästgivaren (Dpl73), har noterat att "I samband därmed anser Länsstyrelsen att den i förslaget illustrerade ändringen av tomtgränsen mellan tomterna 6 och 7 i kvarteret inte är lämplig". Noteringen avser den i planen illustrerade breddningen in på av befintlig utfart från mot Moragatan. Denna breddning av utfarten finns således inget stöd för i gällande detaljplan och vilken vi också motsätter oss med nedanstående motivering. I motiveringen för Länsstyrelsens fastställelsebeslut för Dp 173, avseende besvär från dåvarande ägare till, redovisas följande: "Vad gäller utfarten mot Strandgatan och ersättningsfrågan har Vägförvaltningen framfört att någon stängning inte kommer att genomföras förrän nybyggnad på den nedre outnyttjade delen av fastigheten blir aktuell". Denna del av fastigheten är fortfarande outnyttjad för bebyggelse men nyttjas för parkering med in- och utfart från Strandgatan vilket vi med stöd av fastställelsebeslutet för Dp 173 kräver skall finnas kvar så länge området utnyttjas som parkeringsområde. Den busshållplats i höjd med som redovisas i föreliggande utställd detaljplan Genomfart Mora kan med fördel förskjutas tiotalet meter mot Hamngatan för att ge utrymme för ovan angiven in- och utfart från. I detta sammanhang kan även påpekas att för fastigheten (Mora Hotell) medgivits en ändring och borttagande av gällande utfartsförbud mot den nya Genomfart Mora vilket ändring är lika berättigad och vilket vi kräver för Bibehållen in- och utfart från parkeringsområdet på mot den nya Genomfart Mora medför också att den smala in-och utfarten mot Moragatan kan nyttjas som i dag. Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa 6(12)

7 Övergripande har vi även konstaterat att den stora genomgående gång- och cykelvägen längs efter den nya Genomfart Mora i sin sträckning från Vasastatyn till Köpmangatan medför stora intrång på känsliga natur- och kulturmiljöer för så gott som samtliga fastigheter (träd, häckar mm) i detta parti. För att rädda dessa miljöer finns en självklar alternativ sträckning av gång- och cykelvägen från Vasastatyn längs Vasagatan via Tingshusparken och vidare längs Moragatan fram till Fridhemsgatan. Denna alternativa sträckning är så uppenbart mycket bättre med hänsyn till sträckning, miljömässigt för stadsbild och trafikanter samt sannolikt även ur kostnadssynpunkt (se bifogad karta, röd färg kommunens/ Trafikverkets förslag, gul färg vårt förslag). Stadsbyggnadsförvaltningen instämmer i att en breddning av utfarten från mot Moragatan, där en del av (Korsnäsgården) tas i anspråk inte är lämplig då det skulle medföra intrång på den kulturhistoriskt intressanta Korsnäsgården. Trafikverket önskar minimera antalet utfarter på väg 45/70 och eftersom det finns en gångbar lösning, dvs utfart mot Moragatan, medges inte utfart från. Den breda gång- och cykelvägen kommer att innebära omfattande påverkan på kulturmiljöerna. Trafikverket och kommunen har däremot bedömt att gång- och cykeltrafiken kommer att främjas mer med denna lösning jämfört med en dragning via Vasagatan-Tingshusparken-Moragatan. G.10 Boende 1 i Mora Erinringar framförda i samrådsskedet med beteckningen "S 16 Boende i Mora" i samrådsredogörelse daterad september 2017 kvarstår, bortsett från påpekande gällande fastigheten Stranden 17:4 där det uppenbara feltänket rättats. Stadsbyggnadskontorets övriga kommentarer till skrivelse S 16 visar tydligt att "allt är förutbestämt på högre nivå" vilket är mycket sorgligt för centrala Mora. Man har inte ens bemödat sig att tänka tanken att hitta den självklara sträckningen för GC-stråket Broåkern-Fridhemsplan i avsnittet från Vasastatyn via Vasagatan- Tingshusparken-Moragatan till Fridhemsplan. Gör om och gör rätt för att i vilket fall rädda natur-och kulturmiljöerna för den gamla tomtmarken med träd och häckar som gränsar mot Strandgatan d.v.s. Kaplansgården-Tingshuset-Mora Hotell-Trädgårdsvillan-Korsnäsgården. Den breda gång- och cykelvägen kommer att innebära omfattande påverkan på kulturmiljöerna. Trafikverket och kommunen har bedömt att gång- och cykeltrafiken kommer att främjas mer med denna lösning jämfört med en dragning via Vasagatan-Tingshusparken-Moragatan. Detaljplanen är mycket riktigt upprättad för att överensstämma med den vägplan som Trafikverket tagit fram. G.11 Boende 3 i Mora Undertecknad har tagit del av Planbeskrivningen och noterar att planen innehåller förslag om byggnation på tomten vid gamla busstation, Strandgatan/Fridhemsgatan/Moragatan. Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa 7(12)

8 Jag noterar samtidigt att den inritade cirkulationsplatsen vid samma område är ett förslag och inte ett beslut, men som på ett anmärkningsvärt sätt är ytkrävande och förstör möjligheten till ett vettigt byggande på en så centralt belägen tomtyta. Jag instämmer i planens beskrivning av att en byggnad på denna tomt "kommer att ligga i fonden för de trafikanter som anländer till Mora på Malungsvägen och den kommer att ses från Saxviken och bilda en mycket viktig siluett och stadsbild". Jag anser inte att denna cirkulation bör byggas utan föreslår istället att trafikljusen bibehålles men med annat användningssätt. Förslaget är att förbjuda vänstersväng från Malungshållet in mot Fridhemsgatan. Bredda vägbanan från Norethållet från Strandgatan 26 genom att ta bort trottoaren så att en egen högerfil bildas för trafik in mot Fridhemsgatan. Denna trafik berörs då inte av trafikljusen. Trafik från Fridhemsgatan till E 45/Rv 26 tillåts enbart för linjebussar och skall då utrustas med ett signalsystem för "grön våg". Uppskattningsvis är det mellan bussar som passerar vardagar i denna körriktning. Övrig tid har all genomfartstrafik grönt ljus. Förslaget är skissat på bifogad karta! Förmodligen är trafiken genom Mora på Vasagatan mer "störd" av gående som passerar till och från centrum ner mot kajen. Genomförs mitt förslag så sparas hela tomtytan vid gamla busstation för byggnation och hela området blir mindre störd av buller och avgaser. Istället anser jag att en ny cirkulation bör byggas i korsningen Oxbergsleden/E 45 vid nuvarande brandstation vilket skulle underlätta flödet från Oxbergssleden och förmodligen avlasta viss trafik från Vasagatan. I framtiden när ny brandstation tas i bruk kan nya trafiklösningar genomföras med ny infart till OK/Q8 och till Utmeland och korsningen vid Yvradsvägen/E 45 stängas. Förslaget behöver inte försena genomförandet utan kan utredas noggrant och övriga åtgärder för genomfart Mora kan genomföras som planerat. Detaljplanen är upprättad för att överensstämma med den vägplan och utformning som Trafikverket tagit fram och innehåller i sig inte någon utformning. Det förslag som framförs ryms inom detaljplaneförslaget, förutom att det blir mycket vägmark över och byggrätten för bostäder mm vid Moragatan är liten. Stadsbyggnadsförvaltningen instämmer i att det vore positivt med en cirkulation vid Oxbergsleden / E45 särskilt för att möjliggöra en utveckling av brandstationsområdet. G.12 Mora Hembygdslag I Mora Hembygdslags tidigare yttrande i ärendet nämnde vi att möjligheterna bör undersökas att ta bort trafiken från Fridhemsgatan mellan Moragatan och Strandgatan. Detta för att frigöra ett mycket större område för olika byggnationer i området. Cirkulationsplatsen skulle bli överfflödig. [Boende i Mora 3] ha skrivit ett yttrande som är i linje med detta. I stället föreslås en cirkulation vid nuvarande brandstation. Mora hembygdslag ställer sig bakom [Boende i Mora 3]s ovan nämnda yttrande. Bifogas. (Ej kartskiss.) Detaljplanen är upprättad för att överensstämma med den vägplan och utformning som Trafikverket tagit fram och innehåller i sig inte någon utformning. Det förslag som framförs ryms inom detaljplaneförslaget, förutom att det blir mycket vägmark över och byggrätten för bostäder mm vid Moragatan är liten. Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa 8(12)

9 Stadsbyggnadsförvaltningen instämmer i att det vore positivt med en cirkulation vid Oxbergsleden / E45 särskilt för att möjliggöra en utveckling av brandstationsområdet. G.13 Fastighetsägare Vill med dessa synpunkter vidhålla tidigare från samrådstid framförda åsikter vilket kommer påverka Kaplagården: Vår bestämda uppfattning är att området kring Kaplagården med anrik historik måste fredas från ytterligare intrång! - Planerad utvidgning av rondellområdet med GC-väg måste lösas utan att göra intrång på gårdsplan! Vägområde flyttas närmare järnväg, och/eller förändrad anslutning/omdragning av Kaplansgatan för att samtidigt även få lite mer luft mellan gata och byggnad! Här måste sökas en annan lösning så planerat ingrepp på gården inte behöver genomföras! Har här emottagit ett samtal från handläggare på trafikverket, som framfört och förklarat i enlighet med inskriven kommentar från Stadsbyggnadsförvaltningen. Det är svårt att på denna plats flytta vägen närmare järnvägen då det måste finnas utrymme för bilar att vänta utanför bommarna vid järnvägen. Handläggare förklarade att övrigt kring GC-väg etc. handläggs av Mora kommun. Kan i nu gällande handlingar även konstatera att planerad GC-väg inte ska gå längre än till Köpmannagatan, därifrån är planen nu förändrad till en "intern gata" parallellt med genomfarten, här faller själva syftet med GC-vägen längs genomfarten! Varför ska vi då ha GC-vägen längs genomfarten, då det är trångt och det inte går att flytta vägmarken närmare järnvägen? Varför då inte låta GC-vägen svänga av vid Vasaloppsmålet och följa Vasagatan in mot centrum och vidare via Moragatan över Bälter Swen Erssons torg ner mot Fridhemsgatan. Längs Vasagatan (vid Kyrkan/Klockstapeln) får även GC-väg en central punkt för vidare förbindelser åt olika håll. Vidare är nu även lösningen vid Strandens skolområde kompletterad med förbindelse under järnvägen. Detta gör denna plats till en betydligt bättre lösning än att endast vara planerad för väg 45/70. Här blir det då både lätt och säkert att göra ett vägval för cyklister och gående längs strandpromenaden/kajen eller under järnväg och bilväg in mot centrum eller vidare norr väster etc. Vidare framfört från samrådstid: Planen tar även bort vår anslutning mot Strandgatan, vilket innebär att vi kommer sakna infart for större fordon vid behov. (Portalen ska inte tas bort) Annan anslutning, via tingshuset och eller ny anslutning mot rondellen klockstapeln. Kommentar här från Stadsbyggnadsförvaltningen. Inte heller i gällande detaljplan medges utfart mot Strandgatan, utan den enda möjliga utfarten är vid portalen mot Kaplansgatan. Möjlighet vid behov att till gården kunna komma med ett större fordon måste finnas. Varande anslutning mot Strandgatan är/har då varit den möjligheten. Liknande förhållande råder vid Mora Hotell (Gällande detaljplan Sp 173 medger ingen utfart mot Strandgatan), Här är det dock så att i nu liggande plan är det en utfart mot Strandgatan! Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa 9(12)

10 Det bör finnas en plan för hur Kaplagården vid behov kan hänvisa in/utfart för större fordon till gården, och detta utan att gårdens karaktär med portal ska behöva rivas! Det är av stor vikt att det upprättas en dialog kring våra synpunkter och att det i samband med detta planarbete framkommer goda lösningar för Kaplagard, fastighet Mora kommun. Den breda gång- och cykelvägen kommer att innebära omfattande påverkan på kulturmiljöerna. Trafikverket och kommunen har däremot bedömt att gång- och cykeltrafiken kommer att främjas mer med denna lösning jämfört med en dragning via Vasagatan-Tingshusparken-Moragatan. För Mora hotell hade det varit svårt att klara verksamheten utan en utfart mot väg 45 /70 medan det för Kaplagården finns möjlighet att klara trafiken genom utfart mot Kaplansgatan. För enstaka höga fordon bör anslutning över vara möjlig men i så fall behöver Kaplagården komma överens med den fastighetsägaren. G.14 Hyresgästföreningen Siljansbygden Hyresgästföreningen Siljansbygden har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerat förslag och anför följande: Vi motsätter oss att Ni utestänger gångtrafikanterna/fotgängarna och cyklisterna, när övergångsställena försvinner! Kan man stänga ute gångtrafikanter/fotgängare och cyklister? Dessa trafikanter behöver färdas långa omvägar och längre sträckor än tidigare. Detta leder till en stor försämring för dessa grupper. I den här detaljplanen är det motortrafiken som gynnas. t1- I texten står det att området skall vara tillgängligt för gc-port, (gång- och cykelport). Menar ni med det att den skall byggas? Det är nödvändigt att passagerna byggs eftersom tar man bort överfarterna för gångtrafikanter och cyklister, drabbas många. Hyresgästföreningen anser att trafikproblemen kommer att öka i de inre delarna av Centrum efter Moragatan, Köpmannagatan och Strandgatan, då utfarter från fastigheterna från Strandgatan leds om till dessa vägar. Det kommer att bli mycket mera trafik inne i centrum, trafikproblemen flyttas dit, det blir ett större tryck. Gångtrafikanter/fotgängare och cyklister bör kunna färdas/passera över eller under vägen från Köpmannagatan ner till restaurangen Strand Kök och Bar och till parkeringarna nedanför järnvägen. Bussresenärerna som kliver av i det här området gör också att det blir fler oskyddade trafikanter som uppehåller sig där. Övergångstället bör få finnas kvar eller att det byggs en gc-port till Strand Kök och Bar och till området kajen och stranden. Vid Vasagatan 14 passerar en strid ström av gångtrafikanter/fotgängare och cyklister varje dag, turister, elever och boende från området. Om inte övergångsstället blir kvar leder det till försämrad trafikmiljö för de gående och cyklande då de behöver ta en mycket längre färdväg till gc-porten vid Kristinebergsgatan om den överhuvudtaget blir byggd. Hyresgästföreningen anser att ni måste ta större ansvar för gångtrafikanter/ fotgängare och cyklister från St. Mikaelsskolan. Hur skall ungdomar ta sig från St. Mikaelsskolan till Resecentrum? Det är bra att gång- och cykelbanor löper till och från skolområdena St. Mikaelsskolan och Noretskolan. Eleverna från St. Mikaelsskolan trafikerar flitigt gång- och cykelvägar i området. De behöver få behålla sin överfart Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa 10(12)

11 eller få en underfart för att inte behöva färdas omvägar. Överfart med refuger kommer att hindra/sinka trafiken under hela dagen. Det är viktigt att en planskild passage byggs nedanför Hotell Kung Gösta, Kristinebergsgatan, där det idag finns övergångsställe till Resecentrum. Vill kommunen att människor ska gå och cykla istället för att ta bil, ska det vara enkelt och snabbt att ta sig dit man ska. Man ska inte behöva gå omvägar. I genomfartsprojektet planeras gång- och cykelvägar längs genomfarten och en underfart vid Strandens skolområde (Vasagatan 14) och en vid resecentrum, mitt för Kristinebergskullen för gång- och cykeltrafik till Broåkern och gymnasiet. En gångoch cykelpassage i plan planeras i Köpmannagatans förlängning ner mot Strand Kök & Bar. Där planeras även en refug, vilket är en förbättring jämfört med hur passagen är utformad idag. Det lokala gatunätet bedöms klara den trafik som kommer från de fastigheter som får sina utfarter mot Strandgatan stängda. Förslag till ändringar efter granskningen PARK-området vid resecentrum justeras i enlighet med Trafikverkets önskemål. En bestämmelse, m 6, förs in. Innebörden är att det ska vara minst 25 meter mellan plats för påfyllning av cistern och plats där människor vanligen vistas samt där objekt med stor brandrisk förekommer. Det ska vara minst 18 meter mellan pump och plats där människor vanligen vistas. Med begreppet plats där människor vanligen vistas avses kontor, gatukök, butik, servering och liknande. C på tomterna och café medges. Planbestämmelsen om buller på begränsas till C 1; endast butik, service justeras. Ställningstaganden och slutsats Byggnadsnämnden föreslås godkänna granskningsutlåtandet samt godkänna detaljplanen för en andra granskning. Detaljplanen ska då översändas till de sakägare som berörs av ändringarna efter granskning 1, dvs Stranden 54:3, 54:4, 58:1, 59:1, Trafikverket samt till Länsstyrelsen. Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa 11(12)

12