Melleruds kommun. Delårsbokslut Prognos 2

Transkript

1 Melleruds kommun Delårsbokslut 2012 Prognos 2 Till Ksau 1

2 Melleruds kommuns politiska organisation Kommunfullmäktige Kommunens revisorer Valberedningen Överförmyndare Kommunstyrelsen Arbetsutskottet Miljö- och hälsorådet Byggnadsnämnden Kultur- och utbildningsnämnden Socialnämnden Valnämnden Melleruds Bolagshus AB Kommunala Handikapprådet Kommunala Pensionärsrådet Melleruds Bostäder AB Melleruds Industrilokaler AB 2

3 Innehåll Övergripande mål... 4 Redovisningsmodell... 5 Redovisningsprinciper... 6 Finansiell analys... 7 Prognosbokslut Förslag till beslut: Resultaträkning Balansräkning Koncernen Notförteckning Investeringsredovisning Särredovisning av VA-verksamheten Kommunfullmäktige Överförmyndare Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens Administrativa förvaltningen av prestationsmål Samhällsbyggnadsförvaltning av prestationsmål Affärsverksamhet Byggnadsnämnden av prestationsmål Kultur- och utbildningsnämnden av prestationsmål Socialnämnden av prestationsmål Melleruds Bolagshus AB Revisionsberättelse Vision

4 Övergripande mål Kommunfullmäktige har för att främja en utveckling av god ekonomisk hushållning fastställt övergripande mål för ekonomi och verksamhet. Finansiella mål De finansiella målen utgår från kommunfullmäktiges definition: Innevarande generation ska inte överföra några obalanserade kostnader eller skulder till kommande generationer. Det innebär att resultatet, vilket ska uppnås, är på en nivå där samtliga kostnader och värdeminskningar inkluderas. Kommunens skulder inklusive ansvarsförbindelse för pensioner ska som ett delmål minskas till en nivå som ger en positiv soliditet. Det innebär att investeringar ska finansieras med skattemedel och att låneskulden ska amorteras. Kommunfullmäktige har utifrån detta tagit fram konkreta finansiella mål vilka årligen ses över i samband med budgetarbetet. De finansiella målen stäms av i årsredovisningens del för finansiell analys. Verksamhetsmål Kommunfullmäktige har sedan några år tillbaka fastställt vad man vill uppnå med styrning i ett visionsdokument. Dokumentet tar upp ett antal övergripande inriktningsmål. Melleruds kommun ska: alltid sätta medborgaren i centrum vara en offensiv kommun, som står för nytänkande, och som uppmuntrar till och stödjer kreativitet erbjuda god livskvalitet prioritera barnfamiljer och ungdomar erbjuda företag gynnsamma förutsättningar för etablering och tillväxt Styrelse och nämnder har utifrån inriktningsmålen tagit fram uppföljningsbara prestationsmål för budgetåret. Dessa stäms av i respektive nämnds del av förvaltnings-berättelsen. Visionen återfinns i sin helhet längst bak i årsredovisningen. 4

5 Redovisningsmodell Resultaträkning (sid 14) visar kommunens ekonomiska resultat. Här redovisas intäkter minus kostnader vilket ger förändring av kommunens eget kapital. Verksamhetens nettokostnader visar verksamhetens intäkter minus verksamhetens kostnader Resultat före finansiella intäkter och kostnader anger om skatteintäkterna täcker nettokostnaderna Resultat före extraordinära poster beskriver resultatet av den löpande verksamheten, skatteintäkter samt finansiella poster. Om det inte finns några extraordinära poster är detta årets resultat. Finansieringsanalysen (sid 14) redovisar inbetalningar och utbetalningar, dvs hur medel anskaffas och hur dessa använts. Här visas hur driftsverksamheten finansierat investeringarna samt bidragit till förändringen av likvida medel. I balansräkningen (sid 15) redovisas kommunens finansiella ställning vid årsskiftet. Den visar vilka tillgångar kommunen har och hur dessa har finansierats, med skulder eller eget kapital. Balansräkningens tillgångssida uppdelas i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Omsättningstillgångar innehåller likvida medel, kortfristiga fordringar (som förfaller till betalning inom ett år), förråd och exploateringsfastigheter. Anläggningstillgångar är tillgångar med längre varaktighet, t.ex. byggnader, fordon, maskiner. Finansiering av tillgångar sker med eget kapital och/eller med främmande kapital (lån). Det främmande kapitalet indelas i kortfristiga och långfristiga skulder beroende på skuldernas löptid. Eget kapital är differensen mellan tillgångar och skulder. Eget kapital kan delas upp i anläggningskapital (anläggningar långfristiga skulder) och rörelsekapital (omsättningstillgångar kortfristiga skulder). Eget kapital satt i relation till de totala tillgångarna anger kommunens soliditet, d.v.s. hur stor del av de totala tillgångarna som är finansierade med eget kapital. 5

6 Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning vilket bl.a. innebär att: Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Avvikande redovisningsprinciper Rekommendationen RKR 18 Redovisning av intäkter innebär bl.a. att anslutningsavgifter periodiseras över respektive anläggningstillgångs nyttjandeperiod. I detta hänseende har rekommendationen inte tillämpats, anslutningsavgifter erhålls i liten omfattning. Sammanställd redovisning I den kommunala koncernen ingår normalt samtliga bolag och kommunalförbund där kommunen har minst 20 % inflytande. I år har det inte funnits någon möjlighet att få med Dalslandskommunernas kommunalförbund. 51 Intäkter Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2. Övriga intäkter Anslutningsavgifter har redovisats som intäkt och inte periodiserats. Kostnader Avskrivningar Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs emellertid inga avskrivningar Avskrivningstider Följande avskrivnings tider tillämpas normalt i kommunen: 3, 5, 10, 15, 20, 33, 50 år En samlad bedömning av nyttjandeperioden görs. Avskrivningsmetod I normalfallet tillämpas linjär avskrivning, dvs. lika stora nominella belopp varje år. Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk. Gränsdragning mellan kostnad och investering Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till ett halvt prisbasbelopp och gäller som gemensam gräns för materiella och immateriella tillgångar och därmed också för finansiella leasingavtal. Avsättningar Avsättning för Hunnebyns deponi. Efter en utredning togs det fram en plan för täckning. Planen omfattar åtgärder samt en kostnadsberäkning. Total avsättning gjordes enligt plan med 10 mkr, återställning ska enligt plan vara klar år Den faktiska kostnaden är i bokslutet tkr. Ansvariga för täckningen bedömer att täckningen är slutförd 2013 och att avsatta medel räcker. Pensioner Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Pensionsåtaganden för anställda i de företag som ingår i kommunkoncernen redovisas enligt BFN K

7 Finansiell analys Utgångspunkten för den finansiella analysen finns i kommunallagens krav på en god ekonomisk hushållning. Resultaträkningen, finansieringsanalysen och balansräkningen utgör tillsammans underlag för den finansiella analysen både på kort och lång sikt. Förutom den verksamhet kommunen bedriver i sina förvaltningar bedrivs viss kommunal verksamhet i bolagsform. Koncernredovisning. Enligt lag ska årsredovisningen även innehålla en sammanställd redovisning. Denna utgör en sammanställning av kommunens resultat- och balansräkningar med de bolag i vilka kommunen har betydande inflytande. I enlighet med VA-lag särredovisas VA-verksamheten, i egen resultat- och balansräkning. I koncernredovisningen ingår koncernen Melleruds Bolagshus AB. Dalslandskommunerna kommunalförbund, där minoritetsintresset bedöms uppgå till 22 % är inte med i detta delårsbokslut. Melleruds Bolagshus AB Närmare presentation och redovisning av bolaget finns på sidan 57 Minoritetsintresse finns i: Dalslandskommunernas kommunalförbund. Kommunalförbundet syftar till att handha för kommunerna gemensamma förvaltningsuppdrag. Fr.o.m har fyra av Dalslandskommunerna en gemensam Miljönämnd inom kommunalförbundet. Intresse 22 %. NÄRF, Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund Förbundet ägs av och bedriver räddningstjänst i Trollhättans, Vänersborgs, Färgelandas och Melleruds kommun. Intresse 12 %. Dalslands Turist AB Bolaget ägs av kommunerna i Dalsland inkl. Vänersborg. Intresse 19 % Nätaktiebolaget Biogas Brålanda. Bolaget ägs av Vänersborgs kommun, Melleruds kommun samt Driftsbolaget Biogas Brålanda. Intresse 18 %. Resultaträkning Målsättning: Kommunens resultat ska uppgå till 2 % av intäkterna från skatter och bidrag. Periodens resultat: plus 23,3 mkr Kommunens resultat, skillnaden mellan intäkter och kostnader blev ett överskott på 23,2 mkr, tillsammans med bolagen redovisas ett koncernresultat på 26 mkr. Kommunfullmäktiges uppdrag till styrelse och nämnder var i den ursprungliga budgeten att redovisa ett överskott på 12,3 mkr. Under året har Kommunfullmäktige gjort avsteg ifrån det ursprungliga resultatmålet och tilldelat verksamheten tilläggsbudget på 608 tkr vilket gett ett budgeterat resultat om 11,7 mkr. Analys: Summan av definitiv slutavräkning av 2011 års skatteintäkter och preliminär slutavräkning av 2012 års skatteintäkter påverkar periodens resultat positivt med 2,1 mkr. En återbetalning av premier för AGS förbättrar resultatet med 9,5 mkr. Resultatet uppgår till 8,4 procent av intäkterna från skatter och bidrag, vilket är bättre än budgetens 4,6 % per den sista juli och högre än det långsiktigt finansiella målet på 2 % för helåret. Koncernen I den sammanställda redovisningen ingår Melleruds bolagshus AB till 100 procent. Bolagskoncernens resultat uppgår till 2,2 mkr. Avstämning mot kommunallagens balanskrav Redovisade realisationsvinster skall exkluderas från periodens resultat när det s.k. balansresultatet redovisas. Eftersom kommunen redovisar balans behöver ingen åtgärdsplan upprättas. Periodens resultat tkr realisationsvinster 290 tkr = balansresultat tkr Nettokostnadsandel Intäkter som verksamheten tar in i form av avgifter/taxor, bidrag mm minskat med resultaträkningens alla kostnadsposter ger verksamhetens nettokostnad. Detta belopp skall sedan med marginal täckas av skatteintäkter och bidrag. Ett viktigt och i kommunalverksamhet vanligt finansiellt nyckeltal, är hur stor andel av skatteintäkterna som går åt för att täcka nettokostnaden. Riktpunkten brukar sättas till 97-98%. 7

8 I Melleruds kommun använder vi ofta ett finansiellt nyckeltal/mål som anges till hur stor del av skatt och bidrag som blir över när alla kostnader är betalda, d.v.s. resultatets andel av skatt och bidrag. Skillnaden mellan de två beräkningssätten är att i det senare ingår finansnettot. Målet för i Melleruds kommun är 2 %. Den del av skatteintäkterna som inte krävs för att täcka löpande kostnader kan användas för minskning av låneskulden och/eller finansiering av investeringar, 2 % av skatt och bidrag motsvarar ca 9-10 mkr. Nettokostnadernas andel av skatt & bidrag Resultatets andel av skatt & bidrag Nettokostn. 90,6 94,7 92,9 96,0 93,7 93,1 Finansnetto 1,0 1,0 0,7 1,2 1,2 1,2 Resultat 8,4 4,3 6,4 2,8 5,1 5,7 Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Resultat helår 2,6 2,6 1,1 1,6 2,5 1,5 Analys: Av ovanstående tabell framgår att verksamhetens andel av skatt och bidrag uppgår till 90,6 procent och att resultatet uppgår till 8,4 % som andel av skatt och bidrag. Det finansiella målet att resultatet ska motsvara 2 % av intäkterna från skatt & bidrag har uppnåtts. Av ovanstående tabell är det uppenbart att kommunens resultat inte är linjärt, rensar vi årets resultat från engångsåterbetalningen från Fora får vi ett resultat på 4,5 %, vilket är mer i nivå med tidigare år. Prognosen ger inkl. återbetalningen från Fora 4,6 % och exkl. 2,6 % Det är viktigt att följa kommunens nettokostnadsutveckling i förhållande till skatteintäkter och bidrag. Den senaste femårsperioden har kommunens nettokostnader ökat snabbare än ökningen av skatt och bidrag. Denna utveckling måste brytas för att kunna återställa kommunens finansiella handlingsberedskap. Mellan bokslut och bokslut har nettokostnaderna ökat med 0,4 procent (exkl. återbetalning AGS)medan intäkterna från skatt och bidrag ökat med 1,1 procent. Detta återspeglas i ett förbättrat resultat. Ökning nettokostnader och skatt jämfört med föregående period/år. % % / år Skatt & bidrag 1,1 1,9 0,8 1,5 3,8 3,8 Nettokostnad 0,4 1,0 1,7 2,1 2,8 5,2 Resultaträkning Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter, avgifter och specialdestinerade statsbidrag, täcker verksamheternas bruttokostnader med 25,3 procent, det innebär att de verksamhetsknutna intäkternas betydelse för finansieringen har ökat något jämfört med år De affärsdrivande verksamheterna vatten- och avlopp samt renhållning har ökat sina intäkter med 1,4 mkr vilket motsvarar 8,8 %. Vatten- och avloppsverksamheten redovisar för ett underskott med 59 tkr. Skulden till skattekollektivet är nu 189 tkr. Renhållningsverksamheten bidrar med 924 tkr till resultatet, vilket är 384 tkr mer än budgeterat, kollektivets skuld till skattekollektivet uppgår till 505 tkr. Verksamhetens kostnader Verksamheternas bruttokostnader uppgår till 333,7 mkr. Av de totala kostnaderna utgör personalkostnader 62,4 procent, dess andel av totalkostnaden har ökat med 1 procentenheter. Skatter och statsbidrag Skatteintäkter är kommunens största intäktskälla, intäkter från skatter, statsbidrag och mellankommunal utjämning har ökat med 3 mkr jämfört med , det motsvarar en ökning på 1,1 procent. Se not 4 och 5. Kommunens utdebitering är 22:60 per skattekrona, tillsammans med landstingsskatten på 10:88 är det sammanlagda skatteuttaget 33:48 per skattekrona. Den genomsnittliga utdebiteringen i riket är 31:60 per skattekrona, en ökning med 5 öre jämfört med föregående år. Finansnetto Kommunens bruttoräntor har ökat jämfört med föregående år. Orsaken är att utdelning av Kommuninvest resultat bokförts som intäktsränta och ökningen av kommunens insatskapital som finansiell kostnad. Kommunens insatskapital i Kommuninvest uppgår nu till 1 mkr. Finansieringsanalys Finansieringsanalysen (sid 14) redovisar precis som resultaträkningen vad som har hänt under redovisningsåret. Finansieringsanalysen hämtar information från resultaträkningen och från balansräkningen. Till skillnad från resultaträkningen som redovisar kostnader och intäkter, så redovisas in- och utbetalningar i finansieringsanalysen, det s.k. kassaflödet. 8

9 Den modell som vi använder i Mellerud är sektorsindelad i tre delar, löpande verksamhet, investering och finansiering. Den slutar i förändring av likvida medel och du kan läsa av vilken sektor som bidragit eller förbrukat medel. Kommunens resultat används ibland i media som ett begrepp på hur mycket pengar som finns över eller pengar som skulle kunna användas till annat. Detta är helt fel, en sådan uppfattning kan bara fås genom att läsa av finansieringsanalysen. Kommunens resultat är +23,3 mkr men av finansieringsanalysen kan utläsa att verksamhetsperioden endast bidragit med 5,4 mkr i ökad likviditet. Kommunens kortsiktiga betalningsförmåga har förbättrats något under perioden. Balansräkning Anläggningstillgångar Målsättning Investeringarna ska finansieras med egna medel. Investeringsnivån ska vara i nivå med årets avskrivningar Kommunens anläggningstillgångar uppgår till 358,3 mkr. Under 2012 har tillgångarnas värde ökat med 1 mkr. Periodens investeringar redovisas på sidan 22. Investeringarna uppgår till 12,6 mkr, investeringsprognosen pekar på en investeringsvolym för året på 22,2 mkr vilket är 8 mkr högre än vad som ursprungligen planerats för 2012, inklusive överföringar av ej färdigställda objekt från Främsta orsaken är hamnbygget i Sunnanå tillsammans med att försäljning av kommunens bodar skjutits upp. Rutinerna för investeringsverksamheten ska förbättras. Avstämning mot finansiellt mål Periodens avskrivning och utrangeringar Periodens bruttoinvestering Periodens försäljningar Netto tkr Eget kapital Förändring av eget kapital har skett med periodens resultat tkr. Periodens resultat uppgår till 8,4 procent av skatter och bidrag, exkl. den jämförelsestörande återbetalningen från Fora motsvarar periodresultatet 4,6 % och prognosen 2,6 % Långsiktigt har Kommunfullmäktige fastställt ett resultatmål på 2 procent av skatter och bidrag. Ett skäl till resultatmålet är att resultatnivån även ska täcka pensionskostnader som ligger utanför resultat och balansräkningen. Under 2013 finns det risk att diskonteringsräntan sänks vilket beräknas öka kommunens pensionsskuld med mkr. Under året har det inte skett någon avsättning till eller amortering av pensionsskulden. Koncernen Kommunkoncernens resultat på 26 mkr motsvarar en avkastning på eget kapital med 19,1 % vilket är högt. Koncernens egna kapital är lågt 162,3 mkr. Låneskuld Målsättning Inga nya lån ska tas upp. Amortering på befintliga lån ska minst ske i takt med ökningen av kommunens pensionsskuld. Positivt resultat tillsammans med en återhållsam investeringsnivå är grunden för att ge möjlighet till amortering. Under perioden har 5 mkr amorterats, kommunens likvida medel har ökat med 5,4 mkr under perioden. Kommunfullmäktiges mål avseende långfristiga lån, har därmed uppfyllts, låneskulden har minskat med 5 mkr och lån av anställda i form av ansvarsförbindelse för pensioner har ökat med 976 tkr. Pensionsskuldens förändring beskrivs ytterligare i not 15 och 21. 9

10 År/mkr Lån av 138,0 143,0 120,0 120,0 130,0 130,0 kreditinstitut Förändring -5,0 23,0 0-10,0 0-7,0 Lån av 221,8 220,9 199,5 206,8 206,5 207,0 anställda Förändring 0,9 21,4-7,3 0,3-0,5 35,9 Summa 359,8 363,9 319,5 326,8 336,5 337,0 År/mkr Koncernens upplåning mkr Kommunens upplåning mkr Koncernens genomsnittliga räntebindningstid, år 6,07 4,75 2,86 Kommunens genomsnittliga räntebindningstid, år 4,23 2,91 2,88 Koncernens genomsnittliga räntesats, % 2,99 3,14 3,15 Kommunens genomsnittliga räntesats, % 2,88 2,98 3,26 Koncernen Koncernens långfristiga låneskuld har minskat med 5 mkr och uppgår idag till 346 mkr med en genomsnittlig räntebindningstid på 6,07 år Likviditet kortsiktig betalningsberedskap Kommunens likviditet, 11,5 mkr per 31/7 är en ögonblicksbild. Likviditeten har under året varit ansträngd. Försäljningen av mark i Sunnanå har matchat hälften av utbetalningarna för den nya hamnen. Den beslutade återbetalningen av försäkringspremier på 9,5 mkr i november kommer att förbättra situationen. Kommunen har en checkkredit på 20 mkr i Dalslands sparbank. Soliditet / skuldsättningsgrad Målsättning Soliditeten ska inklusive ansvarsförbindelsen för pensioner på sikt vara positiv Soliditetsmåttet redovisar hur stor andel av tillgångarna som balanseras av eget kapital, det vill säga hur stor del av tillgångarna som finns kvar när skulderna är betalda. Soliditeten är ett mått på den finansiella handlingsfriheten på längre sikt. Skuldsättningsgraden är ett mått på det omvända, det vill säga hur stor del av tillgångarna går åt för att täcka skulderna. 10

11 % Soliditet Soliditet exkl. ansvarsförbindelse Skuldsättningsgrad varav avsättning varav kortfristig skuldsättning varav långfristig skuldsättning Soliditeten inklusive kommunens ansvarsförbindelse för pensioner är negativ, tillgångarna täcker inte kommunens skulder. En rimlig första målsättning för soliditeten är att måttet är positivt inkl. kommunens ansvarsförbindelse. Den genomsnittliga soliditeten i riket inkl. ansvarsförbindelsen var 2011, 2,8 procent, en försämring med 3,5 procentenheter jämfört med För att Melleruds kommun ska öka soliditeten från -12 % till genomsnittsnivån i riket 2,8 %, med övriga förutsättningar lika, krävs ett ökat eget kapital med 65 mkr. För att komma upp i genomsnittsnivån exkl. ansvarsförbindelse krävs ett ökat eget kapital med 56 mkr. Koncernen Koncernens soliditet uppgår till 24,4 (21,8) procent exklusive kommunens ansvarsförbindelse för pensioner. Ansvarsförbindelser I enlighet med kommunal redovisningslag, redovisas upplupen pensionsskuld före 1997 som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Ansvarsförbindelsen tillförs inga nya åtaganden och huvudparten av utbetalda pensioner tas ur förbindelsen. Skulden ökar på grund av ökade löner samt förändrad avkastningsberäkning. Under 2007 förändrades livslängdparametern i skuldberäkningen, med en kraftig skuldökning som följd (171,1 mkr år 2006). Nedan redovisas ansvarsförbindelsens utveckling. År Mkr 221,8 220,9 199,5 206,8 206,5 207,0 Det är viktigt att beakta denna utveckling vid bedömningen av kommunens resultat. Den kraftiga ökningen jämfört med år 2010 beror på en sänkning av diskonteringsräntan, det finns en stor risk att diskonteringsräntan återigen sänks med 0,5 0,75 % detta påverkar skuldens storlek i storleksordningen 7 15 %. Detta aktualiserar återigen frågan om att löpande reglera skuldens förändring/storlek med försäkring eller annan placering. Aktualiseringsgraden av pensionsåtagandet är 94 procent. Diskonteringsränta för beräkning av pensionsskuld Källa: Söderberg & partners Det totala borgensåtagandet inklusive ansvarsförbindelser för pensioner uppgår till 430 mkr eller 48 tkr per invånare. Kommentar Nämnderna redovisar sina resultat och sin måluppfyllelse på sina sidor. Avvikelserna spretar lite och någon självklar koppling mellan resultat i delårsbokslut och prognosticerat resultat är inte lätt att hitta. 11

12 Nämnd Delårsresultat tkr Prognosresultat tkr Kf Varav Ks adm Varav Ks samh Varav affärsvht BN Kun Sn En sak som man måste tänka på när man tittar på nämndernas delårsresultat är att det är en avräkning mot budget. En felaktigt periodiserad budget ger stort genomslag på nämndens delårsresultat. Denna problematik är inte kvar i prognosen. Vad vi kan använda nämndernas delårsresultat till är att jämföra med tidigare år. Socialnämnden nämner i sin analys att konsekvensen av förändrad redovisning av semesterkostnader påverkar delårsresultatet negativt med 3,4 4 mkr. KUN redovisade ett stort plus förra delårsbokslutet, i år redovisas ett underskott, nämndens analys är något begränsad, men en orsak skulle även där kunna vara förändrad redovisning av semesterkostnaderna. Samhällsbyggnadsförvaltningens underskott har minskat jämfört med tidigare delårsbokslut och resultat, en effekt av återhållsamhet och bättre kontroll av ekonomin. En effekt är att underhållet som tidigare var lågt, nu är ännu lägre. Den ekonomiska redovisningen och den finansiella analysens syfte är att identifiera problem. Det finns framför allt fyra områden som är väsentliga att lyfta fram: 1 Budgetföljsamhet finansiell kontroll En grundläggande förutsättning för att kommunen ska ha förutsättningar att förbättra sin ekonomiska ställning och därmed kunna garantera invånarna en god omsorg och service, är ett bra ekonomiskt resultat. Det förutsätter att nämnderna anpassar sin verksamhet till det ekonomiska läget. Att inte följa tilldelade anslag innebär att fullmäktiges beslut åsidosätt. Nämndernas avvikelser uppgår i prognosen för 2012 till - 4,0 mkr. 2 Kapacitetsnivån Kommunens långsiktiga betalningsförmåga måste stärkas. Soliditeten inklusive den totala pensionsskulden är negativ -12 (-18) procent. Snittet i riket är 2,8 procent. För att uppnå 2,8 procent soliditet inkl. ansvarsförbindelsen behöver kommunen förbättra sitt eget kapital med ca 65 mkr. 3 Långfristig låneskuld Låneskulden inklusive återlån av pensionsmedel är hög 359,8 mkr eller ca 40 tkr per invånare. Den höga skulden innebär en ränterisk, en ökning av räntan med 1 procent ger en helårseffekt på drygt 3,5 mkr, vilket minskar förutsättningarna för övrig verksamhet. För att komma ner i en genomsnittlig extern låneskuld behöver kommunen fortsätta att amortera, vilket förutsätter positiva resultat, under 2012 har en amortering skett med 5 mkr. 4 Koncernen Kommunens bolag behöver stärka sin ekonomi, en soliditet på 3 % (1,8 %) innebär att det inte finns någon lång- eller kortsiktig ekonomisk handlingsfrihet. Det egna kapitalet i bolagskoncernen uppgår till 6,9 mkr. Under de tre senaste åren har kommunen utgivit aktieägartillskott med 11 mkr. 5 Syftet med kommunens målarbete är att förbättra styrningen av verksamheterna i syfte att främja en god ekonomisk hushållning. Målarbetet är även till för att koppla vad verksamheterna ska göra till de ekonomiska resurser som tilldelas. Målarbetet måste utvecklas. Kommunchefens ledningsgrupp håller nu på med en nystart av detta arbete, men utan att nämnderna efterfrågar resultatet från förvaltningarna och utan att kommunfullmäktige kräver redovisning av nämndernas måluppfyllelse, så kommer detta arbete att halta. Prognosbokslut Prognosbokslutet är en prognos över kommunens ekonomiska ställning vid årsskiftet. Nämnderna har haft möjlighet att använda redovisat utfall per 24 augusti som grund för prognosen. Nämnderna redovisar skäl till prognostiserade avvikelser på sina sidor. Socialnämnden redovisar i sin prognos ett negativt resultat på 3,8 mkr, Kommunstyrelsen 245 tkr, Byggnadsnämnden -32 tkr, Kultur och utbildningsnämnden ett negativt resultat med 446 tkr. SKL skriver i sin makroanalys: Trots förvärrad skuldkris i Sydeuropa och trots tecken på en försvagad konjunktur på flera andra håll i världen har svensk ekonomi fortsatt växa snabbt. Fallet i BNP fjärde kvartalet 2011 hämtades raskt in och därefter har tillväxten varit fortsatt stark. Svensk ekonomi har därmed utvecklats betydligt bättre än vad vi trodde i våras. Samtidigt märks emellertid allt fler varningssignaler i omvärlden i form av vikande förtroendevariabler och ledande indikatorer som indikerar svag eller ingen tillväxt. Vi har därför i vår bedömning valt att skruva ned tillväxtutsikterna också för svensk del. 12

13 De ekonomiska konsekvenserna för Melleruds kommun av ovanstående resonemang är en förbättrad prognos över preliminär slutavräkning för beskattningsåret 2012 och därefter lägre skattekraftsuppräkning för de kommande åren. En ny skatteprognos lämnas efter regeringens budgetproposition. % SKL dec 2,9 3,5 3,3 4,2 4,9 SKL feb 3,0 3,2 3,6 4,0 4,7 Vp april 3,5 3,4 3,8 4,3 4,9 SKL april 3,2 3,7 3,8 3,7 4,3 SKL aug 3,2 4,0 3,4 3,6 4,4 Framåt Det ekonomiska läget ser i det korta perspektivet bra ut och Melleruds kommun har de senaste åren haft goda resultat, en av orsakerna är lägre arbetsgivaravgifter. I år får vi tillbaka två årspremier för AGS-försäkringen. Vi fick tillbaka en årspremie 2010 och har vi inte haft någon avgift för AGS, vilket motsvarar 4-5 mkr i lägre kostnader. I samtliga fall har vi fått detta besked efter att vi antagit och fördelat anslagen, vilket innebär att förändringen förbättrat kommunens resultat. Inför 2013 är premien för AGS beräknad till 0. Detta resultatstöd kommer därför inte att uppstå igen.(skatteverket har sagt nej till att återbetala den löneskatt som erlagts som en konsekvens av premierna, ca 2,3 mkr) En ökande del av kommunens anställda är under 26 år eller över 65 år, vilket innebär att kommunen erlägger en lägre arbetsgivaravgift. Förvaltningarna har inte direkt någon nytta av detta, internt använder kommunen samma Po-påslag för alla anställningsformer. Indirekt har förvaltningarna nytta av detta då kommunen tar med denna effekt i finansieringsförutsättningarna. I budget är detta 2,5 mkr, i denna prognos är beloppet beräknat till 3,5 4 mkr. Inför 2013 är det många kommuner utanför Stockholms län som sett fram emot ett reviderat utjämningsystem. Det finns i dagsläget inga klara besked om vad som kommer att hända med förslaget. Allt större del av fastighetsförvaltningens anslag får användas till fasta kostnader, vilket gör att underhållet får stå tillbaka. Ett förstärkt anslag till rätt åtgärder skulle ge positiva effekter på framtida kostnader. Socialnämnden skriver i sin analys att de öppnat fler boendeplatser för att lätta på trycket. Det innebär att nämnden idag utnyttjar 153 platser vilket är 10 fler än vad de budgeterat för. I budget 2013 fördelar nämnden anslag motsvarande 139 platser. Är detta rimligt och rätt prioriterat? Björn Lindquist Ekonomichef Förslag till beslut: Att överlämna delårsredovisningen till kommunfullmäktiges revisorer. Att överlämna delårsredovisningen till Kommunfullmäktige. 13

14 Resultaträkning 14

15 Balansräkning Balansräkning Belopp i Mkr Budget 2012 Prognos 2012 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Not 9 321,4 349,3 332,9 352,0 Finansiella anläggningstillgångar Not 10 9,7 9,0 7,9 9,0 Summa anläggningstillgångar 331,1 358,3 340,8 361,0 Omsättningstillgångar Förråd, lager och exploateringsfastigheter Not 11 3,7 3,9 3,7 3,5 Fordringar Not 12 45,2 76,9 48,6 49,1 Kassa och bank Not 13 10,7 14,2 31,7 21,4 Summa omsättningstillgångar 59,5 95,0 84,0 74,0 SUMMA TILLGÅNGAR 390,6 453,3 424,8 435,0 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Not ,7 169,2 157,6 168,2 därav årets resultat 11,8 23,3 11,7 22,2 Avsättningar Obeskattade reserver Avsättningar pensioner Not 15 18,9 21,8 21,9 Avsättningar löneskatt 4,6 5,3 5,3 Avsättning Sunnanå hamn Not 16 0,0 Avsättningar återställande av soptipp, Sunnanå Not 17 3,7 0,0 Avsättningar återställande av soptipp, Hunnebyn Not 18 1,1 0,3 2,0 0,0 Summa avsättningar 28,2 27,3 27,5 27,2 Skulder Långfristiga skulder Not ,5 138,0 133,0 133,0 Kortfristiga skulder Not ,2 118,7 106,7 106,7 Summa skulder 215,7 256,7 239,7 239,7 S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 390,6 453,3 424,7 435,0 Soliditet 37,6% 37,3% 37,1% 38,7% Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser Not ,4 221,8 213,8 219,8 Borgensförbindelser Not ,1 208,2 15

16 Koncernen Resultaträkning Koncern Balansräkning Koncern Belopp i Mkr Belopp i Mkr Verksamhetens intäkter Not 1 98,2 100,1 TILLGÅNGAR Verksamhetens kostnader Not 2-339,7-330,9 Anläggningstillgångar Avskrivningar Not 3-14,2-14,4 Goodwill Verksamhetens nettokostnader -255,8-245,2 Materiella anläggningstillgångar Not 9 537,3 545,4 Finansiella anläggningstillgångar Not 10 7,9 6,1 Skatteintäkter Not 4 185,9 182,1 Summa anläggningstillgångar 545,2 551,6 Slutavräkning skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Not 5 88,8 85,8 Omsättningstillgångar Fastighetsavgift 9,9 Förråd, lager och exploateringsfastigheter Not 11 4,7 5,1 Finansiella intäkter Not 6 0,2 0,7 Fordringar Not 12 53,2 81,4 Finansiella kostnader Not 7-7,0-7,2 Kassa och bank Not 13 20,6 28,4 Resultat före extraordinära poster 12,2 26,0 Summa omsättningstillgångar 78,5 114,9 Skattekostnader SUMMA TILLGÅNGAR 623,7 666,5 Extraordinära intäkter EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Extraordinära kostnader Eget kapital Not ,9 162,3 Årets resultat 12,2 26,0 därav årets resultat 12,2 26,0 därav aktieägartillskott Förändring av ansvarsförbindelse -1,0 därav direktbokning Årets resultat inklusive förändring ansvarsförbindelse 12,2 25,1 Avsättningar Obeskattade reserver 0,7 Finansieringsanalys Koncern Avsättningar pensioner Not 15 23,4 21,9 Avsättningar löneskatt 5,2 Belopp i Mkr Avsättning Sunnanå hamn Not 16 0,0 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Avsättningar återställande av soptipp, SunnNot 17 3,7 Årets resultat 12,2 26,0 Avsättningar återställande av soptipp, HunnNot 18 1,1 0,3 Justering för av- och nedskrivningar 14,2 14,4 Summa avsättningar 28,9 27,3 Justering för gjorda avsättningar 0,9 Justering för ianspråkstagna avsättningar -5,4-0,7 Skulder Justering för övriga ej likviditetspåvenot 8-0,6 Långfristiga skulder Not ,6 345,0 Medel från verksamheten före förändring a 21,3 39,7 Kortfristiga skulder Not ,3 131,9 Summa skulder 459,0 476,8 Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar -0,1 2,3 Ökning(-)/minskning(+) förråd och varulager -4,5-27,6 S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKUL 623,7 666,5 Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder -23,4 6,1 Kassaflöde från den löpande verksamhete -6,7 20,5 Soliditet 21,8% 24,4% INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Ansvarsförbindelser Investering i materiella anläggningstillgångar -9,5-18,2 Pensionsförpliktelser Not ,6 221,8 Försäljning av materiella anläggningstillgånga 0,0 Borgensförbindelser Not ,3 Investering i finansiella anläggningstillgångar 0,0 Försäljning av finansiella anläggningstillgånga 0,0 0,7 Kassaflöde från investeringsverksamheten -9,5-17,5 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld -10,3-0,5 Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar 0,3 Kassaflöde från finansieringsverksamhete -10,3-0,2 Periodens kassaflöde -26,5 2,9 Likvida medel från årets början 47,1 25,5 Likvida medel vid periodens slut 20,6 28,4 16

17 Notförteckning Notförteckning Kommunen Koncernen Belopp i tkr Not 1 Verksamhetens intäkter Avgifter affärsdrivande Avgifter barnomsorg Avgifter vård- och omsorg Måltidsersättning Avgifter IFO Hyror Statsbidrag Ers. från FK för personlig assistent Övriga bidrag Övriga intäkter S:a verksamhetens intäkter Not 2 Verksamhetens kostnader Personalkostnader Hyror Material Köpta tjänster Bidrag Övriga kostnader S:a verksamhetens kostnader Not 3 Avskrivningar Inventarier Fastigheter S:a avskrivningar Not 4 Skatteintäkter Kommunalskatt, preliminär inbetalning Definitiv slutavräkning föregående år Preliminär slutavräkning innevarande år S:a skatteintäkter Not 5 Generella statsbidrag och utjämning LSS-utjämningsbidrag Kommunal fastighetsavgift Regleringsavgift/-bidrag Utj. Kollektivtrafik Kostnadsutjämning Inkomstutjämning S:a generella statsbidrag och utjämni Not 6 Finansiella intäkter Inkomsträntor Räntebidrag Övriga finansiella intäkter S:a finansiella intäkter Not 7 Finansiella kostnader Räntor anläggningslån Räntekostnad pensionsskuld Övriga finansiella kostnader S:a finansiella kostnader

18 Belopp i tkr Notförteckning Kommunen Koncernen Not 8 Justering för ej likviditetspåverkande poster Summa Not 9 Materiella anläggningstillgångar - varav mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående balans Årets investeringar Utrangering Försäljningar Reaförlust Avskrivning Summa specifikation mark, byggnader och tekniska anläggningar Markreserv Verksamhetsfastigheter Fastigheter för affärsverksamhet Publika fastigheter Fastigheter för annan verksamhet Övriga fastigheter Pågående arbeten Exploateringsmark Summa varav maskiner och inventarier Ingående balans Årets investeringar Utrangering Försäljningar Reavinst Avskrivning Summa specifikation maskiner och inventarier Maskiner Inventarier Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel Nyttjanderätter Pågående nyanläggningar Förbättringsutgifter på fast ej ägda av ko Summa S:a Materiella anläggningstillgångar Not 10 Finansiella anläggningstillgångar Melleruds Bolagshus AB, aktier Västtrafik, aktier Dalslands Turist AB Nätaktiebolaget Biogas Brålanda Övriga långfristiga fordringar Kommuninvest, medlemsinsats LF, trygghetsfonden Kommuninvest, Förlagsbevis Melleruds Bolagshus AB Dalslands Museum och konsthall Drivmedelslager Sunnanå hamn Grundfondskapital mm S:a finansiella anläggningstillgångar

19 Notförteckning Belopp i tkr Kommunen Koncernen Not 11 Förråd, lager och exploateringsfastigheter Förråd och lager Exploateringsfastigheter S:a förråd, lager och exploateringsfas Not 12 Kortfristiga fordringar - varav fakturafordringar Fordringar koncernföretag Fakturering Musikskoleavgift/lunchavgifter Konsumtionsavgifter Hyror Vitec Äldreomsorg Barnomsorgsavgifter Övrigt Summa varav övriga kortfristiga fordringar Moms Handkassa Upplupna intäkter Upplupna skatteintäkter Förutbetalda plankostnader Förutbetalda kostnader Dalslands Museum Övriga interimsfordringar Omställningsavtal Fastighetsavgift Div. avräkningar Summa S:a kortfristiga fordringar Not 13 Kassa och bank Kassa Plusgiro Bank S:a kassa och bank Not 14 Eget kapital Ingående eget kapital enligt fastställd ba Periodens resultat Utgående balans eget kapital varav fonderade medel VA-kollektivet Ingående värde Periodens resultat Utgående värde varav fonderade medel renhållningskollektivet 0 Ingående värde Periodens resultat Utgående värde

20 Notförteckning Belopp i tkr Kommunen Koncernen Not 15 Avsatt till pensioner Särskild avtals/ålderspension Pensionsbehållning Förmånsbestämd ÅP Särskild avtalspension Pension till efterlevande PA-KL pensioner ÖK-SAP Summa pensioner Löneskatt S:a avsatt till pensioner för kommune Avsatt pensioner för NÄRF Löneskatt NÄRF S:a avsatt till pensioner Not 16 Avsatt till Sunnanå Hamn Ingående värde Omdisponerat till deponi Ianspråktaget under året S:a utgående värde Avsättningen har använts till utbyggnad av sprinklersystem, avsättningen förbrukades under Not 17 Avsatt till Sunnanå deponi Ingående värde Omdisponerat från Sunnanå hamn Ianspråktaget under året S:a utgående värde Täckning är utförd under Not 18 Avsatt till Hunnebyn deponi Ingående värde Ianspråktaget under året S:a utgående värde Hunnebyns avf.dep. Efter en utredning togs det fram en plan för täckning. Planen omfattar åtgärder samt en kostnadsberäkning. Total avsättning gjordes enligt plan med 10 mkr, återställning ska enligt plan vara klar år Enligt plan skulle kostnaden t.o.m. vara ca tkr den faktiska kostnaden är tkr. Ansvariga för täckningen bedömer att täckningen är slutförd 2013 och att avsatta medel räcker. 20

21 Notförteckning Belopp i tkr Kommunen Koncernen Not 19 Långfristiga skulder Ingående skuld Nya lån Amortering Amortering kommande år S:a långfristiga skulder Kreditgivare Nordals Härads Sparbank Kommuninvest Övriga långivare Amortering kommande år S:a kreditgivare Not 20 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Kommande års amortering Driftprojekt Skattekonto Semesterlöneskuld, ferielön m.m Pensionskostnader individuell del Löneskatt individuell del Upplupna räntor Förmedlade medel Moms Personalkostnader Utgiftsrester Inkomstförskott Förskottsbidrag Migrationsverket Arbetsgivaravgifter Div. avräkningar S:a kortfristiga skulder Not 21 Pensionsförpliktelser Ingående ansvarsförbindelse Skuldförändring S:a pensionsförpliktelser Löneskatt 24.26% S:a pensionsförpliktelser * Förpliktelser som ej är upptagna bland skulder eller avsättningar. Aktualiseringsgraden uppgår till 94 % Den totala förpliktelsen har minskats med 5 mkr genom tecknande av försäkring år Överskottsmedel i försäkringen uppgick till 280 tkr Not 22 Övriga ansvarsförbindelser Melleruds Bostäder AB Melleruds Industrilokaler AB Fastigo Statliga bostadslån* S:a övriga ansvarsförbindelser Melleruds kommun har ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 260 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomiska förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomiska förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel son respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernnas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomiska förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Melleruds kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kr och totala tillgångar till kr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kr. * Uppgiften från

22 Investeringsredovisning Investeringsredovisning Belopp i tkr Budget 2012 Belopp i tkr Budget 2012 Avvikelse Avvikelse KOMMUNSTYRELSE - administrativ förvaltning Fritidsanläggningar Tekninska övergripande Brygga It Summa fritidsanläggningar Digitalisering Bigrafen Mellerud SUMMA KS - administrativ förvaltning Kostverksamhet Inventarier kök KOMMUNSTYRELSE - teknisk förvaltning Summa kostverksamhet Västerråda Torg/parker Lokalvårdsverksamhet Traktor med släp Maskininvestering Asfaltering Vegagatan efter VA-ledningsbyte Asfaltering parkering Järnvägsstationen Summa lokalvårdsverksamhet Summa gatuverksamhet SUMMA KS - teknisk förvaltning VA-verksamhet SOCIALNÄMNDEN Omläggning va-ledn. Sanering Sängar Maskinutrustning pumpstationer SUMMA SOCIALNÄMNDEN Byte slamcentrifug Sunnanå ARV Invallning kemtank KULTUR- OCH UTBILDNINGNÄMNDEN Säkerhetshöjande åtgärder Datorer KUN Processvatten Symaskiner Sverkersbyn djuprengöring filter Tillbyggnad Vita Sannar reningsverk SUMMA KULTUR- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Summa VA-verksamhet NETTOINVESTERINGAR TOTALT Renhållningsverksamhet Byte lastmaskin Summa renhållningsverksamhet Fastighetsverksamhet Larm försäkringsvillkor Rådavallen, löparbanor Handikappanpassningar & yttre tillgänglighet Karolinerskolan Järnvägsstationen Stinsen hiss Sunnanå hamn etapp Sunnanå bodar Köp Föreningshuset Konstgräsplanen Ombyggnad Rådaköket Reningsverk, Rehabbassäng Rådahallen Köp mark Järnvägsstationen Ombyggnad Sunnanå Hamnkrog Försäljning tomter Vita Sannar Försäljning tomter Sunnanå hamn Köp av mark Bråna 1: Summa fastighetsverksamhet

23 Särredovisning av VA-verksamheten Belopp i Mkr Delår Delår Verksamhetens intäkter 9,4 10,0 Verksamhetens kostnader Not 1-7,5-7,3 Avskrivningar -1,6-1,7 Verksamhetens nettokostnader 0,2 1,0 Finansiella intäkter 0,0 0,0 Finansiella kostnader -1,0-1,0 Periodens resultat -0,7-0,1 Not 1 Av verksamhetens kostnader per utgör kr (helår 390 tkr) fördelade kostnader från Samhällsbyggnadsförvaltningen. Motsvarande summa per var den samma. Belopp i tkr Resultaträkning VA-verksamheten Not 2 Fordran Skatteverket moms juli Upplupna intäkter Totalt övriga fordringar Not 3 Avsättningar pensioner 0 3 Avsättningar löneskatt 0 1 Totalt avsättningar 0 4 Belopp i Mkr Balansräkning VA-verksamheten TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 40,4 42,2 Maskiner och inventarier 0,2 0,2 Pågående arbeten 0,2 0,8 Summa anläggningstillgångar 40,9 43,2 Omsättningstillgångar Kundfordringar 0,5 0,6 Övriga fordringar Not 2 1,6 1,7 Summa omsättningstillgångar 2,1 2,3 SUMMA TILLGÅNGAR 43,0 45,5 Avsättningar Avsättningar pensioner m.m. Not 3 0,0 0,0 Summa avsättningar 0,0 0,0 Skulder Kommunlån 41,7 44,0 Skuld vattenskada 0,4 0,1 Summa långfristiga skulder 42,1 44,1 Leverantörsskulder 0,4 1,0 Övriga kortfristiga skulder Not 4 0,5 0,5 Summa kortfristiga skulder 0,9 1,4 S:A AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 43,0 45,5 Not 4 Individuell del Särskild löneskatt individuell del Arbetsgivaravgifter juli Avdragen preliminärskatt juli Semesterlöneskuld och okomp-övertid Utgiftsrester 0 43 Totalt övriga kortfristiga skulder Not 5 Pensionsskuld Löneskatt Totalt pensionsförpliktelser Särredovisning av VA-verksamheten I den nya VA-lagen ställs krav på att VA-verksamheten skall redovisas i en särskild resultat- och balansräkning. Av tilläggsupplysningar skall framgå hur kommunen fördelat kostnader som varit gemensamma med annan verksamhet som kommunen bedrivit. 23

24 Kommunfullmäktige Ordf Stig Larsson År / Tkr Budget Budget 2012 Prognos Avvikelse prognos 2 Intäkter 88 Kommunbidrag Summa Intäkter Personal kostnader Löpande kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader Årets resultat Verksamhetsbeskrivning Kommunfullmäktige består av 41 ledamöter och är kommunens högsta beslutande organ. Kommunfullmäktige tillsätter styrelse och de nämnder som behövs för att fullgöra kommunens uppgifter. Kommunfullmäktiges ansvarsområde omfattar dels det övergripande ansvaret budget, uppföljning och bokslut, mål, reglementen och policys för styrning av verksamheterna, dels fullmäktiges interna verksamhet, valnämnden, revisionen och stödet till de lokala politiska partierna. Valnämnd Från och med 2006 har kommunerna fått det fulla ansvaret för genomförande av allmänna val till riksdag, landsting, kommunfullmäktige och EU-parlamentet. För detta får kommunerna ett anpassat statsbidrag. Under 2012 är det inga val. Revision Revisorerna är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den verksamhet som bedrivs i styrelser, nämnder, och företag. Revisionen har en central roll när det gäller att säkerställa insynen i och kontrollen av all verksamhet som kommuner ansvarar för. Den har därmed en viktig funktion i den lokala självstyrelsen. Revisionen kan ge legitimitet och förtroende åt verksamheten, men också vara förmedlare av väsentlig och nödvändig kritik. Med sina insatser kan revisionen också generera bidrag till förbättring och utveckling. Analys Lite obalans i kostnaderna vid delåret. Överförmyndaren har den största delen av sina utbetalningar i början av året. Revisionen har under våren bl.a. lagt tid på årsbokslutet, denna kostnad förs på bokslutsåret, d.v.s För 2012 års verksamhet ligger tyngdpunkten och kostnaderna på andra halvåret. Kommunfullmäktige räknar med att hålla sig inom ram 24